Change Nr 1 2024

Nr 1 2024

Förskolan, fritids och kampen mot kriminaliteten + Världsledande kunskap om skogen + Framtidens klimat – detektivarbete i Arktis + Livet efter hjärtstopp + Europauniversitetet brobyggare för fred + Möt Sveriges första professor i sakprosa

Torbjörn Forkby Gängforskare med fokus på förskolan

2

Change starts here.

Linnéuniversitetets vision är att sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling. Vi vill med det här magasinet ge dig inspiration, idéer och energi till den förändring du själv vill åstadkomma.

3

Intern annons

The Change Makers

Lnu.se/change

Att vara en Change Maker är att skapa förut­ sättningar för att idéer ska lämna skissbordet.

Att agera istället för att bara reflektera. Att våga sticka ut hakan, utmana det etablerade och bana väg för framtiden.

Ledare

Change!

S

verige och världen står inför flera stora samhälls­ utmaningar. Forskarsamhället använder sin kunskap och tid till att ta fram nya rön, insikter och fakta som bidrag till underlag för beslut och lösningar. Vi har alla ett ansvar att utifrån olika perspektiv bidra till rätt förutsättningar för att möta och hitta lösningar på de samhällsproblem vi ser framför oss. All den här nya kunskapen måste sättas i rörelse och det arbetet är krävande och helt avgörande för världens fortsatta utveckling.

Förändring är nödvändig och kräver ny kunskap – som används.

Under 2024 satsar vi extra på att nå ut och berätta om vår forskning, samverkan och utbildning. Change, som du nu håller i handen, är ett sätt att sprida vår kunskap vidare.

”Vi är en mötesplats där global kunskapsbildning sätts i arbete över ämnes- och sektorsgränser.”

Som unive­rsitet står vi inte ensamma. Regional, nationell och internationell samverkan är förutsättningar för att vi ska kunna bidra till innovation och lösningar på såväl nationella som globala utmaningar. Vi är en mötesplats där global kunskapsbildning sätts i arbete över ämnes- och sektorsgränser.

Linnéuniversitetet har två särskilda styrkeområden: • Skogens värden – en unik skoglig och skogsindustriell forsknings­­miljö som samlar skogsbruk, träindustri, digitalisering, entreprenör­skap och avancerade mjukvarusystem liksom turism, kultur­arv och klimatpåverkan. Vår forskning täcker in skogens hela värde­kedja och skapar kunskap för de avvägningar som kan behöva göras.

• Välfärdens kärna – vår bredd av professionsutbildningar och forskning ger förutsättningar att skapa ett nationellt kunskapscentrum som kan möta hela bredden av frågor som väcks när tryggheten i samhället står på spel. Vi har en kombination av ämnesområden av mycket hög kvalitet som ger lärare, socionomer, poliser och sjuksköterskor det bästa kunskapsunderlaget för ett framgångsrikt arbete.

Vi vill ge dig flera möjligheter att möta oss och ta del av allt som händer på universitetet. I första numret av Change rör vi oss inom flera av våra fem profilområden: Välfärdens kärna, Skogens värden, Levande vatten, Vård och hälsa samt Människans nya perspektiv.

Här möter du forskare, samarbetspartners och politiker som alla bidrar till att kunskap sätts i rörelse på olika sätt.

Det händer mycket nytt och spännande kring Linnéuniversitetet under 2024. Change är bara starten! Förändring och samarbete är nödvändiga, inspirerande och värdeskapande.

Peter Aronsson Rektor, Linnéuniversitetet

5

Innehåll Nr 1 2024

36 08

24 Intervjuer & reportage

08 Internationell forskning – På expedition i Arktis Hanna Farnelid om sina 67 dagar på isbrytaren Oden

14 Forskning i fokus – Skogens värden Hållbarhet och biologisk mångfald för att tackla framtidens klimatförändringar

20 Forskning i fokus – Vård och hälsa iCARE – hjärtstoppsforskning med fokus på livskvalitet

24 The Change Maker – Torbjörn Forkby Möt gängforskaren som är övertygad om att brottsförebyggande arbete börjar redan i förskolan

31 I samarbete – Skogens värden Kunskap blir till konkurrensfördelar i samarbetet mellan akademi och näringsliv

36 Forskare i fokus – Anna Jungstrand Möt Sveriges första professor i sakprosa

40 Forskning i fokus – Välfärdens kärna Helena Ackesjö om alla barns rätt att gå på fritids

6

45 Forskning i fokus – Välfärdens kärna Tvärvetenskaplig forskning avgörande för framgångsrik brottsbekämpning

48 Internationellt samarbete – EUniWell Europauniversitetet med hälsa, social rättvisa, inkludering och hållbarhet som ledord

50 Forskardrömmen – Ambrose Dodoo Om hur lösningen på energifrågan är nyckeln till hållbar utveckling

Ansvarig utgivare Katarina Ek, Linnéuniversitetet Produktion Rodolfo, Oh My och Linnéuniversitetet Tryck Exakta, Malmö, 2024

40 50 Fakta & forskning

Forskning i omvärlden

22 Händer på Linnéuniversitetet

18 Forskningsvärlden

23 Aktuell forskning

43 Forskningsnytt

29 Forskning i siffror 30 Sant, falskt eller mittemellan?

35 Forskare i fokus 44 Forskning i bilder

Detta är bara ett urval av allt vi gör på Linnéuniversitetet.

Allt om vår forskning, samverkan och utbildning hittar du på Lnu.se

7

Hanna Farnelid Docent i marin ekologi Hanna Farnelid är docent vid institutionen för biologi och miljö.

Hon är också verksamhetsledare för Havsmiljöinstitutet som finns vid sex olika lärosäten i Sverige och samlar expertis inom havsmiljöforskning.

Hennes forskning handlar om bakterier och växtplankton i akvatiska miljöer. Hon är intresserad av att förstå utbredning, artsammansättning och funktion hos några av de allra minsta men mest betydelsefulla organismerna i världshaven.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2017

5,9 miljoner kronor Finansiär: Vetenskapsrådet

4 miljoner kronor

Finansiärer: Formas, Crafoordska stiftelsen, Kungliga Vetenskapsakademien, Carl Tryggers stiftelse och Magnus Bergvalls stiftelse

8

Internationell forskning – På expedition i Arktis

IF

”Ren magi att nå områden som i stort sett varit outforskade”

I 67 dagar färdades Hanna Farnelid på isbrytaren Oden för att undersöka havets ekosystem på de allra nordligaste bredd­graderna. Den internationella polarexpedition hon deltog i är unik i sitt slag, då flera fartyg under tre år täcker in olika delar av Arktis för att kartlägga ekosystemens status och förändring.

– Genom att studera Arktis kan vi få en bättre förståelse för klimatförändringarna, både där och på resten av jordklotet, säger hon.

PROFILOMRÅDE: Levande vatten

9

IF

Internationell forskning – På expedition i Arktis

73,2

Sista prov­tagnings­dagen fick Hanna och h­ennes kollegor se en isbjörn promenera över isen.

FN:s mål 14 Hav och marina miljöer

Times Higher Education Impact Ranking ger Linnéuniversitetet 73,2 poäng inom FN:s mål 14, Hav och marina miljöer.

I mätningen av hur 1 705 medverkande universitet från 115 länder arbetar med FN:s hållbarhetsmål (SDG) hamnar Linnéuniversitetet totalt på plats 401–600.

E

fter nästan två månader till havs och med dagsljus dygnet runt fick Hanna Farnelid, docent i marin ekologi, under den sista provtagningsdagen äntligen se solen gå ner mellan isflaken.

– Det var väldigt vackert och vi fick till och med se en nyfiken isbjörn som kom vandrande över isen. Det är ett av mina starkaste minnen, tillsammans med när vi var i närheten av norra Grönland och såg land för första gången på flera veckor, berättar Hanna.

Hon beskriver Arktis som en fascinerande värld i blått och vitt, där isen har många nyanser, från genomskinlig till vit eller turkos. Men Arktis fascinerande miljö står inför stor förändring då den värms upp fyra gånger så snabbt som resten av jordklotet – och det som sker där påverkar hela planeten. Havsisens yta har halverats de senaste 30 åren, vilket starkt påverkar förutsättningarna för liv.

Hannas forskning i marin ekologi handlar just om att försöka förstå vad som händer i våra hav. Hon är särskilt intresserad av att studera mikroorganismer och hur de påverkas av de klimatförändringar som sker, eftersom mikroorganismer generellt, och växt­ plankton i synnerhet, är centrala för att producera syre och lagra koldioxid genom fotosyntesen. Hanna och hennes kollegor använder DNA-teknik för att förstå vilka de olika mikroorganismerna är och vad de gör. Något hon liknar vid ett detektivarbete.

– Hälften av allt syre som finns i vår atmosfär produceras i havet. Jag undersöker basen i

10

näringsväven i havet, det vill säga mikroorganismer som exempelvis växtplankton. Mikroorganismerna är en förutsättning för allt liv i havet. Med klimat­ förändringar är det också viktigt att titta på hur utbredningen av olika och nya arter ser ut. Jag tittar mycket på biodiversitet, det vill säga naturens biologiska mångfald, och hur anpassningsbara ekosystemen är för miljöförändringar.

Expedition med forskare från hela världen De två månaderna på Oden var en del av den större polar­expeditionen Synoptic Arctic Survey, som i sin tur är en del av ett inter­nationellt samarbete där Linnéuniversitetet medverkar. Under tre år täcker flera fartyg in olika delar av Arktis, för att samla in data och kart­lägga eko­systemens status och förändring.

– I Oden har Sverige världens starkaste isbrytare med möjlighet att bedriva forskning ombord. Tack vare den har vi kunnat täcka in särskilt svårtill­ gängliga områden i centrala Arktis, berättar Hanna.

Totalt var de ett trettiotal forskare ombord från lärosäten i Sverige och världen, som samlade in data och tog prover. Trots noggranna förberedelser var det svårt att i förväg veta hur resan skulle bli eller om de ens skulle komma fram, då vädret i Arktis är väldigt oförutsägbart och skiftar snabbt.

– En sådan här typ av expedition kräver år av planering och förberedelser, men trots det kan allt ändra sig från dag till dag. Isen kunde vara

Om expeditionen Polarexpeditionen Synoptic Arctic Survey med isbrytaren Oden är en del av ett inter­­nationellt samarbete anordnat av Polarforsknings­sekre­ tariatet. Sekretariatet är en statlig myndighet med uppgift att samordna och främja svensk polarforskning. Polarexpeditionerna ska besöka olika delar av Arktis och hittills är 12 resor planerade fram till år 2026.

11

IF

Internationell forskning – På expedition i Arktis

Hanna Farnelid och hennes kollegor vid spetsforskningsmiljön Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems (EEMiS) fick i slutet av 2023 fem stora anslag inom naturvetenskaplig forskning från Vetenskapsrådet på totalt drygt 19 miljoner kronor.

Samtliga anslag Hanna Farnelid, 3,8 miljoner kronor, ekologi Små växtplankton, en outforskad kolsänka Petter Tibblin, 4 miljoner kronor, evolutionsbiologi Tid för lek och avkommans temperaturtolerans – är de kopplade?

Jarone Pinhassi, 4 miljoner kronor, mikrobiologi Kolets kretslopp i havet: om betydelsen av bakteriers proteorodopsin-drivna ljusutnyttjande för att hantera näringsbegränsning Janina Rahlff, 4 miljoner kronor, mikrobiologi Viral överföring i den dynamiska miljön i havsytans ytfilm och regnvatten Jonas Waldenström, 3,6 miljoner kronor, mikrobiologi Dåtid, nutid och framtid: fågelburna sjukdomar i ett föränderligt klimat

för tjock för att vi skulle kunna ta oss fram till en provtagnings­station eller så kom det plötsligt dimma.

Nu handlar det om att under flera år studera proverna och den data som samlats in. Att bygga upp en grundkunskap om hur förändringarna ser ut i Arktis just nu och hur de påverkar andra delar av jordklotet.

– Tillsammans med de andra forskarna och övriga polarexpeditioner hoppas vi efter våra analyser kunna få en helhetsbild av hur nuvarande klimatförändringar påverkar Arktis. Jag har nog jobb för minst fem år framåt, säger Hanna.

Rekord i nya anslag Hanna Farnelid och hennes kollegor vid spets­ forskningsmiljön Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems (EEMiS) fick i slutet av 2023 fem stora anslag inom naturvetenskaplig forskning från Vetenskapsrådet.

– Det är rekord för oss och otroligt glädjande.

Det visar att Linnéuniversitetet och vår forskning

12

är konkurrenskraftiga. Vi har dessutom en väldigt internationell forskningsmiljö med doktorander från hela världen och samarbeten runt om i Europa, USA och Asien. Jag tror verkligen att samarbeten är en del av vår styrka, och det som gör att vi kan producera innovativ och framgångsrik forskning och driva utvecklingen framåt.

Att återvända till Arktis framöver är lockande för Hanna, men först ska hon ägna de närmaste åren åt att analysera de prover från is och vatten som togs senast.

– Det vore helt klart en dröm att åka tillbaka. Det är ren magi att nå områden som i stort sett varit outforskade, säger hon och fortsätter: – Jag har många tankar om vad som kommer att hända i framtiden men känner faktiskt hopp efter expeditionen. Nyckeln till att kunna påverka det som händer med klimatet är att lära oss mer om hur vår planet fungerar, och för att kunna göra skillnad och anpassa oss till de nya förutsättningarna behöver kunskapen spridas.

Våra profilområden

Välfärdens kärna

Skogens värden

Hela den demokratiska kedjan, från opinions­­­ bildning och val, till juridik och verkställande av politiska beslut, ingår i området välfärdens kärna. Vi har en stor bredd av professionsutbildningar och starka forsknings­ miljöer bland annat inriktade på praktiknära skolforskning och socialt arbete för barn och unga. Utöver samhällsservice som polis, social­tjänst, skola och sjukvård finns här också Svenska kriminalpolitiska laboratoriet som kombinerar rättsvetenskap med polisiär forskning, kriminologi och socialt arbete.

Linnéuniversitetet samlar unik skoglig och skogsindustriell forskning och utbildning.

Med målet att ta ett helhetsgrepp över hela värdekedjan angriper vi dagens och morgondagens hållbarhetsutmaningar på ett systematiskt sätt. Från trädet i skogen, via utveckling och produktion till en lång och hållbar livstid för det som skapas. Skogens värden inkluderar såväl skogsbruk och träbyggnadsteknik som smart produktion, digitalisering och dataintensiva tillämpningar.

Alltid med skogens betydelse för biologisk mångfald, turism, kulturarv och konstnärliga uttryck i åtanke.

Vård och hälsa Med en åldrande befolkning och högre krav på individualiserad vård står vårdsektorn inför stora utmaningar. Vård och hälsa samlar våra utbildningsprogram och knyter samman vårdvetenskaplig och medicinsk forskning.

Inom området ryms såväl spetsforskning inom biomaterialkemi som vårdvetenskap med inriktning på akutvård, palliativ vård och vård av äldre kroniskt sjuka. En viktig satsning inom området är eHälsoinstitutet – mötesplatsen som verkar för en sund, kunskapsbaserad och ändamålsenlig användning av digital teknik inom vård och omsorg.

Levande vatten

Människans nya perspektiv Med människors förändrade levnadsmönster öppnar sig nya perspektiv, såväl globalt som regionalt. Här finns ett framväxande område som studerar vad som händer när människors rörlighet över jorden ökar, när demokratin ifrågasätts, utmaningarna inom utbildning växer och kraven på hållbarhet ökar. Här finns forsknings­miljöer inom turism, entreprenörskap, migration och digital humaniora med samlad spets­forskning inom språk, historia, film-, biblioteks- och informationsvetenskap. Blicken finns såväl i vår historia som i framtiden. Ett exempel på områdets styrka är UNESCOprofessuren i tillämpat kulturarv, som funnits vid Linnéuniversitetet sedan 2017.

Vatten och i synnerhet Östersjön har varit ett av Linnéuniversitetets starka områden ända sedan starten. Här finns flera forskargrupper med en gemensam inriktning på hållbar förvaltning av vattenresurser. Förutom Sjöfartshögskolan med gamla anor finns också en väletablerad spetsforskningsmiljö med viktig infrastruktur, där laboratorier och provtagningsstationer möjliggör unika studier av Östersjön.

13

FF

Forskning i fokus – Skogens värden

Unik forskningsmiljö ger kunskap om skogens många värden Hållbart skogsbruk och biologisk mångfald spelar en avgörande roll när vi ska tackla framtidens klimatförändringar. Skogen och dess produkter är ett av Linnéuniversitetets profilområden, där forskare inom skilda ämnen studerar allt från skogsråvaran och träbyggnadsteknik till digitalisering, entreprenörskap och hälsofrämjande effekter.

PROFILOMRÅDE: Skogens värden

Åsa Rydell Blom Docent i virkeslära Åsa Rydell Blom är prodekan vid fakulteten för teknik. Hennes forskning handlar bland annat om förståelse för virkets egenskaper och användning av trä som byggmaterial. Åsa har studerat biologi och kemi samt disputerat i skogsindustriella produktionssystem.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2018

4,5 miljoner kronor

Finansiärer: Vinnova, Södra Skogs­ ägarnas stiftelse för forskning, Stiftelsen Seydlitz MP bolagen, Skogsstyrelsen

14

Skogen är ett komplext område som vi behöver studera utifrån många olika perspektiv, menar Johan Bergh.

Allt spillvirke tas tillvara för att användas till annat eller förbrännas för att utvinna bioenergi.

S

kogen berör och väcker känslor. De senaste åren har en debatt om skogen pågått på många plattformar och den har stundtals varit både högljudd och polariserad.

– Engagemanget handlar om både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Det märks i diskussioner om allt från skogsbruk och hållbarhet till allemansrätten, som är djupt rotad i folks själar här i Sverige, säger Johan Bergh, professor i skogsskötsel och en av Sveriges ledande experter på skogens klimatnytta.

Johan Bergh menar att biologisk mångfald och hållbart skogsbruk spelar en central roll när vi tar klivet mot ett mer biobaserat samhälle, det vill säga ett samhälle som inte använder fossila råvaror och fossil energi i samma utsträckning som i dag.

– Skogen är ett komplext område som behöver studeras utifrån många olika perspektiv. Därför tar vi oss an den utifrån en bredd av vetenskaper

och ingångar. Huvudfokus är hela tiden ett hållbart brukande samtidigt som vi bevarar den biologiska mångfalden.

Forskning som sticker ut Linnéuniversitetets skogliga och skogsindustriella profilområde förenar skogsbruk, träindustri, digitalisering, entreprenörskap och avancerade mjukvarusystem med miljö, turism och kulturarv.

Det är unikt, menar Åsa Rydell Blom, docent i virkeslära och prodekan vid fakulteten för teknik.

– Vi tar ett brett grepp kring skogens alla värden i både forskning och utbildning, från det rent biologiska och tekniska till digitalisering, entreprenör­­­skap och turism. Med det här stora och tvär­­vetenskapliga angrepps­sättet sticker vi ut i Sverige, kanske till och med i Europa. Det unika ligger dessutom i att vi tittar på hela produktionskedjan och även digitaliseringen av den. Från plantan i

15

FF

Forskning i fokus – Skogens värden

Johan Bergh Professor i skogsskötsel Johan Bergh är jägmästare i grunden.

Hans kompetens­område förutom skogsskötsel är skogens klimatnytta och hur klimat­förändringar påverkar skogsbruket. Johan är också ledamot i Kungl. Skogs- och lantbruksakademien.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2014

3,1 miljoner kronor Finansiär: Formas

7,2 miljoner kronor

Finansiärer: Vetenskapsrådet, Statens Energimyndighet, Södra, Södra Skogsägarnas stiftelse för forskning, Sveriges lantbruksuniversitet, Ternryds stiftelse, Erik Stenströms Stiftelse för ekskogsbrukets främjande, Stiftelsen Seydlitz MP bolagen

16

Åsa Rydell Blom säger att samverkan med näringslivet och andra organisationer är en nyckelfaktor.

”Med det här stora och tvärvetenskapliga angreppssättet sticker vi ut i Sverige, kanske till och med i Europa.” Åsa Rydell Blom

skogen och skogsskötsel, till den skogsindustriella produktionskedjan, färdiga produkter och hållbart byggande i trä. Allt hänger ihop och tillsammans kan vi stärka den kedjan, säger Åsa.

Digitaliseringen av produktionskedjan är en stor och avgörande faktor för ett hållbart skogsbruk, likaså att hålla skogsråvaror i omlopp så länge som möjligt.

– Den största klimatnyttan när vi brukar skogen och producerar material är att producera långlivade produkter och cirkulera råvaran så mycket det bara går. I slutändan kan man förbränna träet och utvinna bioenergi, säger Åsa Rydell Blom.

Bidrar till kompetensförsörjningen i Sverige En stor del av den svenska skogsbranschens kompetensförsörjning kommer från Linné­ universitetet. Johan Bergh har varit med och byggt upp den skogliga forskningen sedan 2014 och utbildningssidan har vuxit konstant under ett 20-tal år.

– Vi är stora på utbildningssidan numera. I Sverige är det bara Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och vi som utbildar inom skog. Vi har bland annat en utbildning i hållbart familjeskogsbruk för privata skogsägare och ett skogskandidatprogram som är väldigt populärt. Till det senare har vi runt 200 sökande varje år. Dessutom startar vi en ny masterutbildning 2024, Skogsbruk för grön hållbar utveckling, berättar han.

För att lösa komplexa samhällsfrågor är ett tvär­ vetenskapligt angreppssätt nödvändigt. Förutom att kombinera olika forskningsområden behövs också perspektiv från samhället och näringslivet, där en stor del av forskningen ska tillämpas, säger Johan Bergh. Ett exempel på samarbetsprojekt är The Bridge, ett partnerskap mellan Ikea, Södra och Linnéuniversitetet, med fokus på skogsbruk, innovation och hållbarhet, där målet är att skapa en gemensam plattform för kunskapsutveckling. Även Åsa Rydell Blom lyfter samverkan med näringslivet och organisationer som en nyckelfaktor.

– Här är det viktigt att få in perspektiv från både stora och mindre aktörer. Regionen runt Växjö och Kalmar är ett av Europas viktigaste områden vad gäller skogsbruk och skogsindustri och vi har många goda lokala samarbeten.

Sverige kan bli ett föregångsland Johan Bergh menar att Linnéuniversitetets forskning om skogens värden kan bidra med viktig kunskap och underlag för de beslut som behöver fattas om hur vi ska bevara miljövärden och samtidigt bruka skogen framåt.

– Vad vi gör med skogen har stor påverkan på klimatnyttan i Sverige. Vi har goda möjligheter att bli ett föregångsland inom hållbart skogsbruk och visa att man kan ersätta fossila material och icke hållbara material med skogsråvara. Här är jag övertygad om att Linnéuniversitetet kan bidra starkt.

17

Forskningsvärlden

Europeisk mumie kan vara den äldsta i världen

Social kompetens avgörande för den moderna papparollen Med ökad jämställdhet i samhället har också förväntningarna på vad det innebär att vara pappa förändrats, men utvecklingen av föräldrapolitiken och pappastödet har inte hängt med. I en ny rapport lyfter två forskare i ekonomi hur social kompetens har blivit en allt viktigare faktor för chansen att bli pappa.

– Vi ser att mäns sociala kompetens spelar allt större roll för deras sannolikhet att bli föräldrar. Det gäller oavsett inkomstnivå och om de har en partner eller inte. Samtidigt visar rapporten att de pappor som inte tar ut några, eller få, föräldrapenningdagar under barnets två första levnadsår i allt högre grad är låginkomsttagare som tjänar mindre än modern, säger Lina Aldén, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

– Vi ser risk för en ökad polarisering mellan män som så att säga ”har allt” och män som har sämre möjligheter såväl på arbetsmarknaden som att bilda familj. En sådan utveckling måste motverkas. Inte bara för att hjälpa enskilda män – det ligger i hela samhällets intresse att fler män får förmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det är dags för politiker att ta nästa steg i utvecklingen av föräldraförsäkringen och föräldraskapsstödet till pappor, säger Anne Boschini, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

DELTAGARE FRÅN LINNÉUNIVERSITETET

Lina Aldén, docent i nationalekonomi

18

Mumifiering av döda kroppar kan ha praktiserats betydligt längre tillbaka än vad som tidigare varit känt. Via återfunna fotografier har forskare kunnat studera 8 000 år gamla stenåldersgravar i Portugal, och upptäckt vad som skulle kunna vara världens äldsta mumie.

Studien, som genomförts av forskare från Universidade Aberta i Portugal, Uppsala universitet och Linnéuniversitetet, visar att man redan under stenåldern har mumifierat sina döda i Europa.

– De tidigaste kända fynden av mumifiering i Europa dateras till bronsåldern, och nu flyttar denna kunskap flera tusen år tillbaka i tiden. Detta kan till och med vara världens äldsta kända mumie, säger Liv Nilsson Stutz, professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet.

Upptäckten ger inte bara visshet om att kunskapen om mumifiering fanns utan ger också ny kunskap om gravritualerna i stenålderssamhället.

– Vi får en ny inblick i betydelsen av att bevara kroppens integritet efter döden, och i de processer som förvandlade kroppen från lik till mumie. Genom att mumifiera kroppar blev de lättare att transportera, eftersom kroppen blir både mindre och lättare då den torkas ut. Detta kan ha varit betydelsefullt om den skulle transporteras till särskilda gravplatser. Människorna levde som jägare och samlare, och i dessa relativt rörliga samhällen kan just gravplatserna ha varit fixpunkter för socialt och rituellt liv.

DELTAGARE FRÅN LINNÉUNIVERSITETET

Liv Nilsson-Stutz, professor i arkeologi

Forskarskola för information och källkritik Forskarskolan ReSource tar sin utgångspunkt i den samtida informationskrisen som karakteriseras av spridning av felaktig information, desinformation och konspirationsteorier.

Projektet vill utforska informationsläsning och källkritik genom att analysera samspelet mellan kommersiella informationsinfrastrukturer, samhällsinstitutioner och de krav som ställs på människor i olika roller.

ReSource koordineras av Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås och innefattar samtliga biblioteks- och informations­vetenskapliga institutioner i Sverige.

DELTAGARE FRÅN LINNÉUNIVERSITETET

Joacim Hansson, professor, institutionen för kulturvetenskaper

Sado Valley

”Vi får en ny inblick i betydelsen av att bevara kroppens integritet efter döden, och i de processer som förvandlade kroppen från lik till mumie.”

Stöd vid anhörigas vård av äldre Från passiv mottagare till aktiv resurs vid krishantering Personer med funktionsvariationer förbises ofta vid utveckling av kris- och beredskapsplaner och akut kris­ hantering. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) finansierar nu ett nytt projekt i syfte att hitta metoder för att involvera människor med olika förutsättningar i utvecklingsarbetet.

Projektet är ett samarbete mellan Chalmers, Lunds universitet och Linnéuniversitetet. Resultaten kommer att vara ett stöd i arbetet mot ett säkrare samhälle för aktörer på kommunal, regional, nationell och internationell nivå och ingå i olika typer av MSB-finansierade utbildningar.

DELTAGARE FRÅN LINNÉUNIVERSITETET

Cecilia Österman, universitetslektor vid Sjöfartshögskolan

Informell vård och omsorg har blivit en allt viktigare fråga i Sverige. Informella omsorgsgivare, som ofta är en partner, familjemedlem, vän eller granne, står för nästan två tredjedelar av den vård som ges till äldre personer som bor hemma och är ett viktigt stöd vid dagliga aktiviteter och ett socialt stöd.

Med detta i åtanke lanserar Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (Nka) vid Linnéuniversitetet, en landsomfattande undersökning för att få en bättre förståelse för egenskaperna hos svenska äldre omsorgsgivare. Syftet är att få fram viktig kunskap om välbefinnandet och orsakerna till svårigheter hos dessa för att kunna utveckla och anpassa lämpligt stöd till denna viktiga grupp av omsorgsgivare.

DELTAGARE FRÅN LINNÉUNIVERSITETET

Lennart Magnusson, docent, institutionen för hälsooch vårdvetenskap, verksamhetschef vid Nka

19

FF

Forskning i fokus – Vård och hälsa

Vilket liv väntar efter ett hjärtstopp?

Hjärntrötthet, ångest eller minnesstörningar. Konsekvenserna av ett hjärtstopp kan se ut på många olika sätt. Och det är inte bara den som råkat ut för hjärtstoppet som drabbas. Närstående påverkas minst lika mycket men glöms ofta bort av vården, säger Kristofer Årestedt, professor i vårdvetenskap.

PROFILOMRÅDE: Vård och hälsa

V

arje år drabbas runt 10 000 personer i Sverige av hjärtstopp och tusentals dör. Att få ett plötsligt hjärtstopp är en traumatisk händelse och tiden efter kan vara svår, både för den som överlever och för närstående, men få erbjuds stödinsatser av vården.

– Om en närstående har dött av hjärtstopp har du en sorg att bearbeta. Om personen överlever men kanske drabbas av följdverkningar som koncentrationssvårigheter eller humörsvängningar, behöver du som närstående hantera det. För både patienter och anhöriga handlar det dessutom om att bearbeta ett trauma och många bär på en rädsla för att det ska hända igen, säger Kristofer Årestedt.

Han är sjuksköterska från början och har disputerat i vårdvetenskap med en avhandling om livskvalitet hos äldre personer med hjärtsvikt. Efter disputationen har han fortsatt att fördjupa sig i hjärtsjukdom, alltid med koppling till människors livskvalitet, livssituation och välbefinnande. År 2016 blev han professor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet och senare forskningsledare för gruppen iCARE, The innovative Cardiac Arrest REsearch group. iCARE undersöker hur vården skulle kunna förbättra omhändertagandet av de som drabbas av hjärtstopp, deras närstående och efterlevande.

20

– När vi satte ihop gruppen sa vi att vi ville ha relevant, kliniknära forskning av hög kvalitet och att den gärna fick vara innovativ. Anhörigperspektivet är viktigt för oss. Inom sjukvården ser vi att det saknas ett strukturerat stöd till anhöriga, trots att konsekvenserna för dem ofta blir stora, säger Kristofer. Överlevarnas livskvalitet i fokus Forskargruppen är tvärvetenskaplig och täcker hela kedjan som räddar liv, från förebyggande åtgärder och tidigt larm till uppföljning och rehabilitering.

– Vi har även ett nära samarbete med olika kliniker och regioner, ett omfattande nationellt nätverk och stark koppling till Svenska rådet för hjärt-lungräddning, HLR-rådet. Det gör också att vår forskning bidrar till lokala och nationella riktlinjer kring eftervården av patienter med hjärtstopp.

Kristofer säger att det finns många framgångsrika forskargrupper som studerar hjärtstopp med fokus på överlevnad, i till exempel Lund, Stockholm, Göteborg och Uppsala.

– Det som kännetecknar oss är ett starkt fokus på eftervård, överlevarnas livskvalitet och etiska frågeställningar, exempelvis om det är självklart att man alltid ska göra hjärt- och lungräddning, säger han och fortsätter:

– När vi räddar ett liv är det viktigt att veta vad för sorts liv vi räddar personen till. Därför vill vi kunna mäta livskvalitet och välbefinnande. Forskningen inom hjärtstopp har av naturliga skäl varit väldigt fokuserad på överlevnad, men det finns inte så mycket kunskap om vad som händer efteråt.

Vill mäta patientens egen upplevelse För att fullt ut kunna förstå en människas mående och möta de behov som finns, behöver vi veta hur individen själv uppfattar situationen. Kristofer och hans forskarkollegor använder olika typer av skattningsskalor för att fånga människors upplevelser och erfarenheter.

– Inom vårdvetenskapen använder vi metoder för att undersöka den mer subjektiva upplevelsen. Vi gör till exempel datainsamling genom enkäter och djupintervjuer. Mitt expertområde är psykometri, vilket handlar om att utveckla, översätta och utvärdera den här typen av instrument för patientrapporterade mått och se hur de kan bli så tillförlitliga som möjligt, säger han.

Kristofer sätter ett stort likhetstecken mellan omvårdnad och vårdvetenskap och menar att det som är kärnan för de båda är just människors subjektiva uppfattning av sin situation.

– På så sätt kompletterar vårdvetenskapen det medicinska perspektivet väldigt bra, säger han.

Kristofer Årestedt iCARE

Forskargruppen består av totalt 24 forskare från Linköpings universitet, Region Kalmar, Region Östergötland och Linnéuniversitetet.

Forskningen är tvärvetenskaplig och utgår från hjärtstoppsöverlevares, närståendes, efterlevandes och vårdens behov. Den täcker hela kedjan som räddar liv (förebyggande åtgärder och tidigt larm, tidigt genomförande av hjärt-lungräddning, defibrillering och eftervård) och har influerat såväl lokala som nationella riktlinjer och vårdprogram.

Forskningen bedrivs i nära samarbete med Svenska Hjärt-lungräddningsregistret, Svenska rådet för hjärt-lungräddning samt Riksförbundet HjärtLung.

Professor i vårdvetenskap Kristofer Årestedt är sjuksköterska i grunden med specialist­sjuksköterske­ utbildning inom intensivvård.

Hans forskning handlar bland annat om vård vid hjärt- och kärlsjukdomar, vård i livets slutskede och metodutveckling.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2014

1,8 miljoner kronor Finansiärer: Cancerfonden, Forskningsrådet i Sydöstra Sverige, Riksförbundet HjärtLung

21

Händer på Linnéuniversitetet

Medier, känslor och konspirationsteorier lockade forskare från hela världen till Kalmar Nytt forskningscenter granskar kriminalpolitiska reformer Det nya forskningscentret Svenska kriminal­ politiska laboratoriet ska, med hjälp av stora mängder registerdata, undersöka effekten av olika reformer inom kriminalpolitiken.

Projektet har fått 17,7 miljoner kronor av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Linnéuniversitetet.

– Resultatet av våra undersökningar kommer att kunna hjälpa beslutsfattare att se vilka reformer som har fungerat, respektive inte fungerat, säger Hans Grönqvist, projektledare och professor i nationalekonomi.

Centret består av forskare från Stockholms universitet och Linnéuniversi­tetet. De samarbetar också med Harvard University, London School of Economics och Paris School of Economics.

17,7

miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet

22

Ett 50-tal forskare deltog i Media and Emotional Mobilization, den första internationella konferensen om medier och känslor, som arrangerades av Linnéuniversitetet.

I centrum för diskussionerna stod mediali­ seringen av känslor som rädsla och hot, samt hur kristider bidrar till att skynda på konspiratoriska världsförklaringar.

– Vilka faror och utmaningar finns det i utvecklingen mot innehåll i medierna som spelar på våra känslor eller konspirationsteoretiska idéer där fakta ställs mot fiktion? Det är frågor som är extremt viktiga i dag, inte minst för utvecklingen av journalistiken men också för det demokratiska samhället i stort, kommenterar Andreas Önnerfors, projektledare för konferensen och för faktagranskning på Medieinstitutet Fojo.

Konferensen var ett samarbete mellan Medie­ institutet Fojo, institutionen för media och journalistik och Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS) vid Linnéuniversitetet.

Stadens hållbarhet och förändring i fokus för internationell konferens 110 deltagare från länder i Asien, Afrika, Sydamerika och Europa fick under två dagar djupdyka i frågor om hållbarhet och urbanisering, kopplat till staden.

Konferensen Sustainable Built Environment and Urban Transition har som mål att skapa en plattform där forskare, studenter, yrkesverksamma och experter kan dela med sig av olika perspektiv. Hälsa och välbefinnande, grönområden, byggnaders energieffektivitet, grön infrastruktur samt cirkulär ekonomi i byggd miljö, var några frågor som togs upp.

– Vi behöver lösa problem kring staden, dess utveckling och framtid, särskilt när det gäller frågor om hållbarhet. Men för att lösa problemen måste vi samarbeta brett mellan olika ämnen. Det vill vi bidra till, säger professor Krushna Mahapatra, ordförande för konferensen och en av huvudarrangörerna.

Linnéuniversitetet arrangerade konferensen tillsammans med Europauniversitetet för välbefinnande (EUniWell).

Aktuell forskning

Bättre grusvägar med datadriven sensorteknologi

Så påverkar privata skogsägare skogens miljövärden I södra Sverige äger privata enskilda skogsägare cirka 80 procent av skogsmarken.

Därmed har den gruppen stor inverkan på utvecklingen av skogens värden.

Erika Olofsson och Rikard Jakobsson, båda lektorer i skogsskötsel, har undersökt hur privata skogsägare påverkar miljövärden i skogen genom olika skötselmetoder. Resultaten visar att skogsägarna gör många men osedda insatser i dag, som dessutom har potential att ytterligare utveckla miljövärdena på privatägd skogsmark i södra Sverige.

– För att stötta skogsägare i arbetet med att bevara och utveckla skogens miljövärden, är det viktigt att deras brukanderätt bibehålls och att ägaren fortsatt har huvudansvaret för skötseln i områden med stora värden, menar Erika Olofsson. Genom att utforma processer där skogsägarnas egna idéer om skogsskötsel inkluderas, kan vi skapa en gynnsam miljö för samarbete och hållbar förvaltning av skogens resurser.

FORSKARE

Erika Olofsson, lektor i skogsskötsel, institutionen för skog och träteknik

Rikard Jakobsson, lektor i skogsskötsel, institutionen för skog och träteknik

Modern sensorteknologi kan förenkla underhållet av Sveriges grusvägar – och göra det betydligt mer effektivt. Ny forskning från Linnéuniversitetet möjliggör säkrare vägar, som på köpet kan bidra till positiva miljö- och hälsoeffekter.

– Det handlar om användningen av sensorer monterade i fordon för att mäta vibration och rörelse, vilket kan ge indikationer om vilket underhåll som behövs, förklarar doktoranden Keegan Mbiyana. Med den nya tekniken blir vägarna inte bara säkrare och mer bekväma att köra på, de negativa effekterna på miljö och hälsa från damm och gropar kommer också att minska.

FORSKARE

Keegan Mbiyana, doktorand, institutionen för maskinteknik

Samtal i grupp har stor effekt på könsstympades hälsa Att träffas i grupp ger kvinnor som könsstympats möjlighet att uttrycka sorg, smärta och ilska. Gemenskapen ger dem också ökad kunskap, styrka och kontroll – och påverkar deras hälsa positivt. Det visar Cecilia Kjellgren i en studie av organisationen Existeras samtalsgrupper för kvinnor som utsatts för könsstympning.

68 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha utsatts för någon typ av könsstympning, beräknar Socialstyrelsen. Det är ett ingrepp som för många kan ge fysiska och psykiska kon­sekvenser på såväl kort som lång sikt. Därför är en ny studie av docent Cecilia Kjellgren angelägen. Och resultatet är löftesrikt.

– Jag kan se att de gruppsamtal som könsstympade kvinnor deltagit i har haft oväntat stor effekt på deras psykiska såväl som fysiska hälsa. Det är ett utfall som i hög grad kan påverka deras livskvalitet, säger hon.

FORSKARE

Cecilia Kjellgren, docent, institutionen för socialt arbete

23

CM

The Change Maker – Torbjörn Forkby

”Gängen är ett uttryck för ett samhälle i förändring” Rubrikerna om gängkriminalitet och skjutningar har aldrig varit så många som nu och från allt fler håll hörs krav om åtgärder. Linnéuniversitetets Torbjörn Forkby har i många år studerat gängkriminalitetens framväxt, uttryck och konsekvenser. Han har blivit alltmer övertygad om att det brottsförebyggande arbetet börjar redan i förskolan.

PROFILOMRÅDE: Välfärdens kärna

24

Torbjörn Forkby Professor i socialt arbete Torbjörn Forkby är professor i socialt arbete med inriktning mot barn, unga och familj. Med en bakgrund som socionom har han lång erfarenhet av praktiskt socialt arbete och har riktat sin forskningsgärning mot preventivt arbete för barn och unga.

Torbjörns forskning har även handlat om brottsförebyggande verksamhet med inriktning på gängkriminalitet, exitprocesser och användandet av vapen i gängkonflikter.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2018

24,3 miljoner kronor Finansiär: Forte

5 miljoner kronor

Finansiär: Familjen Kamprads stiftelse

25

CM

The Change Maker – Torbjörn Forkby

”Att tillhöra något, att duga och att kunna bidra till något är fundamentala existentiella behov som de flesta människor har, det är inte unikt för ungdomar som hamnat snett.”

T

orbjörn Forkby är professor i socialt arbete och har som socionom lång erfarenhet av praktiskt socialt arbete.

Redan 2006 påbörjade han en studie om brottsförebyggande verksamhet kopplat till gängkriminalitet, och han har sedan dess följt upp den med ett flertal andra. I dagarna startar den senaste där en forskargrupp från Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet ska undersöka gängens användning av skjutvapen. Han berättar att det som intresserar honom mest är orsakerna till gängens framväxt.

– Vi ska undersöka vad det är som ligger bakom att skjutvapen används för att hantera konflikter i gängmiljön, säger Torbjörn. Jag har aldrig varit superintresserad av gängen i sig. För mig handlar det snarare om vad som hänt med samhället som gör gängen så attraktiva för unga personer. Det är ett uttryck för ett samhälle i förändring.

Grundat i basala behov I sin forskning om gäng har Torbjörn undersökt allt från de drömmar och förhoppningar unga som ansluter sig till gängen har, till den stundtals tuffa tillvaro gänget innebär och vilka faktorer det är som skapar viljan att lämna.

För många av de unga handlar gängtillhörigheten om något så enkelt som förhoppningen att bli någon, en önskan att lyckas med sitt liv och att hitta en gemenskap som aldrig sviker.

– Många som hamnar i gäng har gott om tillkorta­ kommanden i bagaget, berättar Torbjörn. De har aldrig betraktats som några som kommer att lyckas i livet, utan bär med sig svårigheter och misslyckanden i en mycket högre grad än andra. För dem erbjuder gänget en andra chans till att lyckas med något – en kompensation för misslyckanden i andra sammanhang.

26

Torbjörn beskriver gängkriminalitet som ett stort samhällsproblem i dag.

– I vissa bostadsområden är gängen i dag påtagligt närvarande, något som minskar och kringskär invånarnas trygghet och säkerhet. Ofta handlar det dock om ett litet antal individer som fått sin makt genom ett våldskapital och ett rykte om styrka och framgång, säger Torbjörn och fortsätter: – Gängens fortlevnad förutsätter att framgångs­ myterna hålls vid liv, och samhällets uppgift är att visa att myterna i de allra flesta fall är illusioner.

Det handlar om att kombinera insatser riktade mot gängen med sådana som stärker positiva krafter i lokalsamhället. Det handlar alltså inte bara om att minska gängens inflytande, utan också om att stärka och organisera de långt fler positiva resurserna som kan erbjuda motkraft och hållbara förebilder.

Connected Children – för framtiden Från gängkriminalitet och skjutningar till före­ byggande insatser inom mödravård och förskola kan steget verka långt. Torbjörn ser däremot ett klart samband och riktar nu sina forskningsinsatser mot barn i unga år. Med forskningsprogrammet Connected Children är syftet att utveckla tidiga och samordnade insatser för barn och unga i svåra livssituationer och förstärka främjande insatser för barn och unga generellt.

– Förhoppningen är att min ena forskningsgren ska stärkas på den andras bekostnad, och vi vet att det är viktigt att uppmärksamma utmaningarna tidigt i ett barns liv.

Connected Children, som involverar forsknings­ stött utvecklingsarbete på fyra platser i Sverige, hämtar sin inspiration från den skotska modellen GIRFEC (Getting It Right For Every Child).

Programmet ska i ett tidigt skede uppmärksamma de som är i behov av extra stöd och medverka till att koordinera insatser mellan olika aktörer.

– Ibland hör man ”det såg vi redan i förskolan”, berättar Torbjörn. Och ja, i vissa fall kan man göra det, men det är också väldigt lätt att överdriva förmågan att förutse barns utveckling. Barn utvecklas olika, och det handlar om att tidigt identifiera stödbehov bland barn utifrån en helhetssyn och erbjuda insatser som uppfattas som positiva av enskilda.

Målet med Connected Children är att ge stöd i ett sammanhang som uppfattas som ordinarie, utan att vare sig förälder eller barn behöver känna sig utpekade.

– Vanligen upptäcks redan i dag barn som har svårt att koncentrera sig, svårt att läsa och räkna, har problem med aggressioner eller inte vet hur de ska fungera i olika sammanhang, säger Torbjörn.

Det svåra är att utveckla insatser som stärker deras förmåga att fungera i ordinarie sammanhang, och hitta en form för hur ett gott samarbete mellan hem och professionella från olika verksamheter kan se ut.

Om vi förlorar barnen i ett tidigt skede ökar risken att exkluderande åtgärder blir de enda alternativen.

Vi får inte glömma att alla sådana särlösningar är högriskinsatser: visserligen kan de vara nödvändiga och hjälpsamma för en del, men det finns alltid risken att de tvärtemot intentionen ökar känslan av att inte riktigt duga och fungera.

Vikten av sagor för våra barn När man pratar om olika stödinsatser är det lätt att tänka på avancerade och kostsamma behandlings­ modeller, men grunden läggs enligt Torbjörn långt tidigare, i de nära och trygga relationerna. Dessa kan

27

CM

The Change Maker – Torbjörn Forkby

”Där vi tidigare genom läsningen hade en relation mellan föräldrar och barn är det nu ofta i stället en relation mellan barnet och en skärm.”

stärkas genom något så enkelt som att läsa sagor för våra barn. I förebyggande arbete är det lätt att tänka stora insatser som inte sällan ska hämtas in från andra länder, men det finns mycket viktigt som kan göras utan särskilt omvälvande åtgärder. Ett exempel som Torbjörn gärna talar om är att föräldrar skulle motiveras att läsa godnattsaga för sina barn, då detta är något som minskat radikalt under senare år.

– Vi har tappat det jag tror har byggt upp mycket av grunden för folkhälsan. Där vi tidigare genom läsningen hade en relation mellan föräldrar och barn är det nu ofta i stället en relation mellan barnet och en skärm. Att läsa sagor tränar inte bara språket och fantasiförmågan, det är också stunden att komma samman, knyta ihop dagen och återknyta relationen, säger han och fortsätter: – Språket är jätteviktigt för att lära sig reflektera kring sin egen person, det handlar ju också om att kunna kommunicera och lära känna både sig själv, andra och världen. Språket som verktyg möjliggör så mycket, både i skolan och i andra sammanhang. Det påverkar vår tillhörighet och hur vi blir sedda, och där tror jag det finns mycket att göra.

Kunskap som en väg till förändring För Torbjörns del handlar forskningen om att lyfta fram helheten och ge en förståelse för hur komplext det faktiskt kan vara att arbeta med förändringsprocesser. I grunden för många av de problem som samhället står inför finns en ökad splittring mellan olika grupper i samhället, såväl ekonomiskt som utbildningsmässigt, och i andra viktiga resurser så som nätverk och sociala förebilder. Att arbeta preventivt handlar om att tänka i sammanhang, hållbarhet och att mobilisera människors positiva engagemang.

28

– Att tillhöra något, att duga och att kunna bidra till något är fundamentala existentiella behov som de flesta människor har, det är inte unikt för ungdomar som hamnat snett. För att komma tillrätta med det behöver vi stärka de ungas förmåga att fungera och få behållning av de ordinarie sammanhangen, och det arbetet startar tidigt.

Med kunskapande verksamhet som mål Att sätta ett enskilt mål för den här typen av forskning är inte så lätt, men Torbjörns förhoppning är att kunna bidra med en röst från socialt arbete, med någon form av reflektion och kunskap.

– Det är ofta kriminologer som uttalar sig kring gängfrågor, men det behövs olika röster. Jag tycker det är viktigt att vi får in det sociala arbetet och lyfter frågorna som kommer lite närmare individen.

Socialt arbete kretsar ofta kring ganska komplexa frågor, jag vill ge en förståelse för det sociala arbetets mångfacettering.

Men Torbjörn ser också problem med hur resurserna prioriteras i dag, och menar att en avgörande del går till att administrera och utreda, och förhållandevis lite till att faktiskt arbeta för att människor är med i utvecklingsprocessen.

Förhoppningen är att kunna bidra till att det sociala arbetet frigörs på fler sätt.

– Jag är nog mer reformistisk än revolutionär, säger Torbjörn. Mitt mål har alltid varit att öka kunskapsbilden och jag försöker bidra så gott jag kan. Det skulle vara fantastiskt om det var lika naturligt för socialtjänst, skola och polis att se sig som kunskapande verksamheter. Frågorna man jobbar med kan inte alltid lösas med en administrativ åtgärd, vi måste ställa frågor.

Utmaningarna vi står inför har ingen enkel lösning, där måste forskning och praktik gå hand i hand.

Forskning i siffror

Konferens för grävande journalister

6%

2 000 journalister från 130 länder samlades när världens största konferens för grävande journalister, Global Investigative Journalism Conference (GIJC), för första gången arrangerades i Sverige. Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet var en av arrangörerna.

av världens ekonomihögskolor har AACSB:s ackreditering

2 000 journalister

130 länder

Kvalitetsstämpel för ekonomihögskolor

13 803

AACSB (Association to Advance Collegiate Schools of Business) är det äldsta ackrediterings­­institutet i världen för ekonomihögskolor och universitet. Endast 6 % av världens ekonomihögskolor har denna internationella kvalitetsstämpel.

Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet är en av dessa.

vetenskapliga publikationer kommer från Linnéuniversitetet

Långsiktigt arbete mot korruption Fem år kommer det att ta Europarådet och dess anti­ korrup­tion­so ­ rgan Greco att undersöka hur arbetet mot korruption fungerar på kommunal nivå i medlemsstaterna plus USA och Kazakstan.

En av experterna i undersökningen är Staffan Andersson, docent i stats­vetenskap vid Linnéuniversitetet. Han kommer att bistå i allt från att utforma den omfattande enkät som länderna ska besvara till hur upp­följningen av resultaten ska genomföras.

Omfattande utsläpp av metangas 20 kvadratkilometer stort är det område med omfattande utsläpp av den kraft­fulla växt­ hus­gasen metan från botten­sedimenten som upptäckts under en forsknings­expedition ledd av Stockholms universitet och Linnéuniversitetet.

Området ligger cirka 30 kilometer sydost om Nynäshamn och är på 400 meters djup. Att det bubblar ut metangas så pass intensivt från ett så djupt område som här, har forskarna inte sett tidigare.

20

5 år

km2 utsläpp

Nynäshamn

29

Sant, falskt eller mittemellan?

Bakterier mår bra av att temperaturen stiger i Östersjön

FALSKT Kombinationen av varmare och mer ostadigt klimat som väntar Östersjöns kust­områden i framtiden bådar illa för de bakteriesamhällen som lever i botten­ sedimenten. När medel­temperaturen stiger tappar nämligen bakterierna förmågan att anpassa sig till plötsliga temperaturförändringar, till exempel värmeböljor, visar en ny studie.

– De här bakteriesamhällena utgör grunden i ekosystemet och reglerar flödet av näring, energi och växthusgaser. Om deras artsamman­ sättning och funktion rubbas får det effekter hela vägen upp i näringskedjan.

FORSKARE

Anders Forsman, professor, institutionen för biologi och miljö

Svenska jobbsökande är för insamling av känslig information som ålder, etnicitet och kön för att förbättra inkluderingen på arbetsplatser

SANT En enkät till jobbsökande inom en region (landsting) visade att attityderna till mångfaldsbevakning var positiva bland samtliga studerade grupper. De grupper som omfattas av diskrimineringslagstiftningen var dessutom mest positiva, visar Amanda Heath i sin avhandling i psykologi.

– Mina resultat tyder på att regeringen och organisationer inom Sverige inte har något att frukta för att införa mångfaldsbevakning, om man förklarar för allmänheten att datainsamlingen är frivillig och anonym, och att syftet är att främja inkludering och jämlikhet.

FORSKARE

Amanda Heath

Alla patienter på akutmottagningar bedöms lika, eftersom mottagningarna använder samma graderingssystem

FALSKT Alla patienter på akutmottagningar prioriteras enligt ett system med gradering för hur snabbt de behöver vård, så kallad triage.

Trots detta skiljer sig bedömningarna åt, visar Sara Wireklint i sin avhandling.

– Jag fann bland annat att sjuksköterskor gjorde olika bedömning av samma patientfall när det svenska triagesystemet RETTS användes.

Likaså att RETTS inte används på likvärdigt sätt i landet. Det beror till exempel på att det lärs ut på olika sätt, eller på att det läggs olika mycket tid på att lära ut det till sjuksköterskorna.

FORSKARE

Sara Wireklint

30

I samarbete – Skogens värden

Här blir världsledande kunskap till viktiga konkurrensfördelar för företagen Från det vajande trädet till det färdig­ snickrade matbordet. Skogen är viktig för oss alla och vid institutionen för skog och träteknik bedrivs en bred forskning inom området. Klimatfrågan står i fokus och för att hitta smarta lösningar för en mer hållbar framtid har universitetet ett nära samarbete med bland andra Ikea och Södra.

PROFILOMRÅDE: Skogens värden

L

istan över skogens nyttor kan göras lång. Den är en av våra största naturresurser, och som kolsänka spelar den en viktig roll för att minska klimatpåverkan. Den är också en unik livsmiljö för allt från småkryp till svampar och en plats som ger oss vackra naturupplevelser och rekreation. Skogen spelar på olika sätt en viktig roll i våra liv, vilket gör forskningen inom området både angelägen och betydelsefull.

Kunskap blir till konkurrensfördelar Vid Linnéuniversitetet studerar man allt från hur skogen kan skyddas bättre från stormar och extrem­väder till hur man med hjälp av teknikutveckling kan ta fram energiråvaror från skogen och tillverka biodrivmedel. Forskningen är kopplad till många viktiga samhällsfrågor och institutionen för skog och träteknik är en betydelsefull mötesplats för både näringsliv, samhällsaktörer och akademi. Här pågår samverkansprojekt som ger värden för alla aktörer: företag kan omvandla kunskap till konkurrensfördelar samtidigt som akademin får ett snabbt gensvar på vad som fungerar i praktiken.

– För att lyckas skapa förändring och gå mot ett mer hållbart samhälle är det viktigt att akademin samverkar med industrin i de här frågorna. Vi kan producera bra forskningsrapporter och vetenskapliga artiklar, men det krävs ett nära samarbete med andra aktörer för att det ska hända saker i praktiken, säger Reza Hosseinpourpia som är docent i skogliga biomaterial.

Han är inblandad i flera projekt vid universitetet där styrkor från den akademiska och den entreprenöriella världen kombineras.

Ett exempel är The Bridge – ett unikt samarbete med möbeljätten

Reza Hosseinpourpia, docent i skogliga biomaterial

31

The Bridge

The Bridge är ett flervetenskapligt samarbete inom forskning och utbildning mellan Ikea, Södra och Linnéuniversitetet med fokus på skogsbruk, innovation och hållbarhet.

Inom samarbetet bidrar parterna exempelvis med föreläsningar, examensarbeten och olika praktiska projekt, samt finansierar forskartjänster och har ett stipendieprogram. Under hösten 2024 startar även den nya masterutbildningen ”Skogsbruk för grön hållbar utveckling”.

The Bridge inleddes 2009 som ett samarbete mellan Ikea och Linnéuniversitetet. Södra tillkom som samarbetspartner inom The Bridge 2020, och detta nya samarbete sträcker sig över tio år.

Ikea och Sveriges största skogsägarförening Södra, med fokus på skogsbruk, innovation och hållbarhet. Linda Wilkens, collaboration leader på Ikea, har en koordinerande roll inom samverkansprojektet.

– Ikea har samarbetat aktivt med Linnéuniver­sitetet sedan 2009. Det var Ikeas grundare Ingvar Kamprad själv som initierade samarbetet, med ambitionen att stärka regionen och hitta sätt att jobba närmare akademin, säger hon och fortsätter: – För lite mer än tre år sedan ingick vi ett nytt avtal där även Södra ingår och numera finns ett starkt fokus på skogens värde där vi vill bygga upp kompetens över gränser. Det är en storsatsning och en win-win-situation då företag får tillgång till världsledande kunskap och akademin möjligheter till ökade externa medel, säger hon.

Camilla Keen är lärande- och utvecklingschef på Södra och ansvarar för kompetensförsörjningen på skogsägarföreningen. Hon sitter med i samverkansgruppen för The Bridge och leder också den arbetsgrupp som sysslar med utbildning inom samarbetet.

– Med kraften från fler än 50 000 familjeskogsbruk jobbar Södra för att hitta bättre sätt att använda den svenska skogen. Och eftersom innovation är något man skapar tillsammans är forskning och samarbeten som The Bridge väldigt passande. I en tid när samhället behöver fler hållbara lösningar är våra gemensamma satsningar på innovation och kunskap en nyckel, säger hon.

Forskning och utbildning på skogsområdet behöver ha ett hållbarhetsfokus och utgå från ett helhetsperspektiv. Det menar

32

Camilla Keen och säger att det i sin tur kräver en kombination av metoder och teorier inom allt från skogsskötsel till skogsråvarans egenskaper.

– Att samla dessa kompetenser under samma tak, så som vi gör inom The Bridge, är ett effektivt sätt att främja ett utbyte mellan akademi och industri för ökad konkurrenskraft, gemensam nytta och internationell synlighet. Linnéuniversitetet har en lång erfarenhet av tvärvetenskapliga samarbeten och här finns en bred kompetens och en ambition som är lik vår, som handlar om att lösa dagens och framtidens utmaningar.

Viktig samverkan kring miljövänliga lim Att använda trä som material i hus eller möbler är klimatsmart då dessa lagrar koldioxid under hela sin livslängd – och en stor del av Reza Hosseinpourpias forskning är inriktad mot en ökad användning av träprodukter och utveckling av nya produkter från trä. Han forskar om hur man på ett hållbart sätt kan förbättra egenskaperna hos träet, exempelvis för att träprodukter ska kunna bli mer tåliga mot väder, svamp och vatten. Ett projekt handlar till exempel om hur man kan förbättra vattenbeständigheten hos träpaneler som fiberskivor genom att använda tallolja i stället för paraffinvax.

Rezas forskning handlar också om att ta fram nya miljövänliga lim. De flesta lim på marknaden i dag är framställda av fossil­ baserade material som är skadliga för både miljö och människor.

Ungefär 25 procent av världens lim används i just tillverkning av möbler, konstruktionsmaterial och förpackningar.

I samarbete – Skogens värden

TILL VÄNSTER

Linda Wilkens, collaboration leader, Ikea TILL HÖGER

Camilla Keen, lärande- och utvecklingschef, Södra

”Linnéuniversitetet har lång erfarenhet av tvär­ vetenskapliga samarbeten och här finns en bred kompetens och en ambition som är lik vår.”

Camilla Keen

– Vi forskar om hur vi kan ersätta dessa med lim av förnybara och fossilfria material och skapa en förståelse för hur de kan användas i olika branscher. Att ta fram biolim har hittills varit en utmaning, bland annat eftersom metoderna för att framställa de traditionella varianterna är så inarbetade inom industrin, säger Reza.

Linnéuniversitetet vill bli ledande inom detta forskningsområde.

I arbetet med att skynda på utvecklingen av miljövänliga lim har man ett nära samarbete med Södra och Ikea som man analyserar olika lim tillsammans med i labbmiljö. Jan-Olof Fechter, category area material and technique engineer på Ikea, har lång erfarenhet av att arbeta med material och innovation och är sedan en tid verksam i ett projekt vid universitetet som fått namnet BioGlue.

– Ikea söker nya hållbara lösningar och i det arbetet är miljö­ vänliga lim en viktig del som vi jobbat aktivt med sedan 2014. Det finns många bra idéer, men för att det ska passa Ikea och kunna implementeras industriellt måste de uppfylla många krav – allt från kapacitet till pris. Ett viktigt arbete är därför att skanna av marknaden och i labbmiljö sålla fram det som fungerar i praktiken, säger han.

Ikea skapar möbler för miljardtals människor över hela världen.

Om de hittar biobaserade lim som de kan implementera i ännu större skala är det en viktig sak för klimatet.

– Med kunskap, pengar, energi och investerad tid kan vi tillsammans och på sikt skapa verklig förändring för minskade koldioxidutsläpp, säger Linda Wilkens.

BioGlue Centre

Linnéuniversitetet har, tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet och Kungliga Tekniska Högskolan, skapat kompetenscentret BioGlue Centre, en mångmiljonsatsning med visionen att bli världsledande inom forskningen om biobaserat lim.

På centret samverkar de tre universiteten med tolv företag inom industrin. Den totala budgeten under de första fem åren är cirka 110 miljoner kronor. Sveriges innovationsmyndighet Vinnova står för 36 miljoner av dessa medan de universitet och företag som deltar i projektet finansierar resterande del.

33

Intern annons

Förändring skapas bäst tillsammans – välkommen till Linnéuniversitetet.

Lnu.se/samarbeta-med-oss

Vi är alltid öppna för nya infallsvinklar och idéer och vill gärna hjälpa dig att utveckla dina.

Välkommen att samarbeta med Linnéuniversitetet – tillsammans hittar vi nya vägar framåt för din forskning, affärsutmaning eller vision.

Forskare i fokus

Foto: Hilda Hultén

Professor, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet

Foto: Kiia Valavaara

Helena Forslund

Anna Melin, docent i idrottsvetenskap

Riskerna med energibrist hos idrottare kartläggs i ny rapport

Samarbetsavtal stärker forskningen inom hållbar logistik Forskning inom logistik är avgörande för att hantera några av de utmaningar som samhället står inför. Ekonomihögskolan har en lång tradition av forskning och utbildning inom hållbar logistik och hållbara transporter, och kan nu kraftsamla ytterligare inom området.

Detta genom ett forskningsprojekt som finansieras av Carl Bennet AB med 1 miljon kronor årligen under fyra år. Projektet fokuserar på hur man kan utveckla fossilfria transporter i samverkan och innebär också ett nära samarbete med flera företag.

– Forskningen fokuserar både på de som köper transporter och på de som tillhandahåller transporter, säger Helena Forslund. Målet är att skapa verktyg och modeller som kan hjälpa företag att designa, styra, mäta och utveckla sina kedjor för transportförsörjning på ett hållbart sätt.

Tidigare forskning visar att transportköparna spelar en viktig roll i att göra logistiken mer hållbar. Inte bara inom sina egna organisationer utan också långt ut i kedjan. Dock saknas fortfarande viktiga verktyg inom flera områden och förhoppningen med satsningen är att hitta modeller och metoder för att få transporterna än mer hållbara.

Relativ energibrist är ett vanligt problem inom idrotten. En ny rapport från Internationella olympiska kommittén, IOK, sammanställer de fem senaste årens forskning.

– Det viktigaste vi lyfter är följderna av ett för lågt intag av kolhydrater, hur mental hälsa påverkar och kan påverkas, samt rekommendationer om förebyggande åtgärder, säger Anna Melin, docent i idrottsvetenskap och medlem av IOK:s expertgrupp sedan 2018.

Anna Melin berättar också att ny forskning bland annat visar att ett för lågt intag av kolhydrater inte bara har en negativ inverkan på prestationsförmågan utan även på järnstatus, immunförsvar och skelett. Det har också kommit flera studier om problematiken hos manliga idrottare, samt hur mental hälsa påverkar och kan påverkas av låg tillgänglighet av energi.

Linda Ljungholm, lektor i vårdvetenskap

”Tidigare forskning visar att transportköparna spelar en viktig roll i att göra logistiken mer hållbar.”

Så kan kontinuitet mätas inom vården Vad behövs för att patienter ska uppleva kontinuitet i vården? Det har Linda Ljungholm undersökt i sin avhandling i vårdvetenskap. Bland annat har hon tagit fram frågeformuläret PECQ, som kan mäta patienters upplevelse av kontinuiteten inom vården. Det finns ett växande antal människor i världen som lever med komplexa vårdbehov. De behöver stöd från flera vårdgivare och hälsovårdspersonal för att hantera behandling, symtom och dagliga aktiviteter.

– Jag hoppas att mina resultat kan hjälpa beslutsfattare och politiker när de planerar åtgärder för förbättrad kontinuitet inom primärvården, säger Linda Ljungholm.

35

FF

36

Forskare i fokus – Anna Jungstrand

Unik professur ska stärka sakprosans roll i samhället

Den litterära sakprosan kan ge oss djupare insikt och fylla kunskap med mening. Sedan hösten 2023 är Anna Jungstrand Sveriges första professor i ämnet. Den nya satsningen vid Linnéuniversitetet har en tydlig samhällskoppling och innebär nya och intressanta samarbeten på flera plan.

PROFILOMRÅDE: Människans nya perspektiv

P

ostsanning, alternativa fakta och troll­ propaganda är begrepp som kommit att definiera vår tid och digitala era, där information kommer från alla håll. Att det finns fakta som går att lita på är viktigare än någonsin för det demokratiska samhället och i arbetet med att motverka desinformation, okunskap och konspirationsteorier behövs inte bara faktagranskning och källkritik. Det måste också finnas bra källor som kan ge oss en djupare insikt och kunskap. Texter som kan bidra till den offentliga debatten och fungera som en länk mellan forskningen och den vanliga läsaren.

Med den bakgrunden har Natur & Kultur, Författar­­förbundet, Läromedelsförfattarna och Linnéuniversitetet inrättat Sveriges första professur i sakprosa. Det vill säga faktabaserad litteratur såsom biografier, reportage, läromedel och populärvetenskapliga texter.

Fokus på den litterära sakprosan Sedan augusti 2023 är Anna Jungstrand professor i sakprosa. Hennes uppdrag handlar framför allt om tre saker: utbildning, samverkan och forskning.

– Våra grannländer Norge och Danmark ligger 15–20 år före oss. Men där har forskningen på sakprosa framför allt vuxit fram ur språk­veten­ skapliga ämnen. Forskningen i Sverige kommer i stället att vara inriktad på den litterära sakprosan, förlagsutgivna texter med namngivna författare. Det gör att vi kan bidra med andra perspektiv och hitta intressanta utbyten som driver den skandinaviska forskningen framåt, säger Anna.

Att den nya professuren fokuserar på den gestaltande och litterära sakprosan är naturligt då Anna är litteraturforskare. Hon skrev sin avhandling om det litterära reportaget och som en del av professuren håller hon nu i kursen Att skriva så att världen lyssnar.

Det litterära reportaget är en självklar del av bokutgivningen och kategorin har i dag många läsare. Truman Capote och Svetlana Aleksijevitj är exempel på två författare som är starkt förknippade med genren. Även Joan Didion, Rachel Carson, Åsne Seierstad och Elisabeth Åsbrink har hyllats för sina litterära reportage. Med stark gestaltning har de både berört, bildat och tagit med läsaren till allt från 60-talets hippierörelse i San Francisco till ett Afghanistan mellan hopp och förtvivlan. Och när det gäller Rachel Carsons Tyst vår, klimatklassikern som

37

FF

Forskare i fokus – Anna Jungstrand

”Vi behöver nyansera diskussionen och titta på förhållandet mellan estetiskt uttryck och förmedling av fakta. Vad kan den litterära dimensionen tillföra?”

blev startskottet för den moderna miljörörelsen, är det tydligt att en vass penna faktiskt kan förändra världen.

Stark koppling till samhällsdebatten Anna menar att det finns en tydlig samhällsaspekt som motiverar forskningen inom sakprosa. I en tid av nedskärningar inom kultur och folkbildning i Sverige tycker hon att det är viktigare än någonsin att lyfta och ge insikt om vad olika konstnärliga och litterära uttrycksmedel, såsom den litterära sakprosan, faktiskt betyder för samhället.

Forskningen har också kopplingar till läromedels­ debatten där hon är av åsikten att man behöver lyfta hur den estetiska dimensionen kan stötta eleverna i inlärningsprocessen. I dag pågår dessutom diverse debatter om hur det sanna och äkta kan skiljas från det falska och missvisande, och Anna menar att det i vår iver att separera dessa finns en risk att vi felaktigt dömer ut den litterära sakprosan.

– Vi behöver nyansera diskussionen och titta på förhållandet mellan estetiskt uttryck och förmedling av fakta. Vad kan den litterära dimensionen tillföra?

Det finns en rädsla för desinformation i dag, men om vi på grund av den avfärdar sakprosa med litterära

38

inslag och menar att stilistiska grepp automatiskt skulle göra något till osanning, så tror jag att vi kastar ut barnet med badvattnet. Även den litterära sakprosan måste presentera fakta på ett tillförlitligt sätt. Och för att kunna skilja den goda sakprosan från den förvillande menar Anna att kontraktet med läsaren är avgörande.

– Jag tror att medvetenheten är a och o.

Författaren behöver förstå och ha reflekterat kring hur hen använt den litterära aspekten – och förord och kringtexter till boken måste kunna ge nycklar till läsningen och vara tydliga med vilket slags text det rör sig om.

En plattform för akademi och offentlighet Inom professuren finns det också en stark samverkan på nationell nivå. Anna berättar att det unika sam­ arbetet med olika aktörer, som förlag och författare, är en fördel för att kunna ringa in hela fältet.

– Jag arbetar med att skapa en plattform där akademi, offentlighet och författare kan mötas. Vi har redan haft olika evenemang och seminarier, och förhoppningen är att vi tillsammans ska kunna uppmärksamma och sätta ljus på sakprosans betydelse – i både samhället, skolan och akademin.

Anna Jungstrand Professor i sakprosa Anna Jungstrand har erfarenhet som lektor och forskare i litteraturvetenskap och disputerade 2013 med avhandlingen Det litterära med reportaget. Anna har en bakgrund som journalist och är sakprosaförfattare. Hennes senaste bok, Det dokumentära och litteraturen, gavs ut på Ellerströms förlag 2020.

Professur i sakprosa vid Linnéuniversitetet

Förlaget Natur & Kultur är huvud­ finansiär till professuren och bidrar med en miljon kronor per år under en femårsperiod.

Finansiärer är även Läromedelsförfattarna och Författarförbundets sektion för sakprosa som bidrar med 250 000 kronor vardera i fem år.

39

FF

Forskning i fokus – Välfärdens kärna

Fritids kan minska risken att barn rekryteras till gäng

”Ingången i det här projektet är rätt kaxig och kan säkert sticka lite i ögonen.”

40

Många barn tillbringar mycket tid på fritids, både före och efter skolan. Verksamheten ska komplettera utbildningen i skolan, stimulera elevernas utveckling och lärande, ge omsorg och social gemenskap. Men i de flesta kommuner välkomnas bara elever vars föräldrar jobbar eller studerar.

– Vi ser att de barn som behöver fritids allra mest ofta är de som inte får vara där, säger Helena Ackesjö som är docent i pedagogik.

PROFILOMRÅDE: Välfärdens kärna

F

ritidshemmet har fått ett stort och förändrat uppdrag de senaste åren.

Som en del av utbildningssystemet ska verksamheten dels komplettera skolan, dels kompensera för barns olika livsvillkor. Men hur det här kompenserande uppdraget ser ut och ska genomföras är det alldeles för lite diskussion om, menar Helena Ackesjö.

– Trots att vi vet att utbildningssystemet fungerar som ett starkt skyddsnät för barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden, så erbjuds inte fritidsplats till alla då det är villkorat föräldrarnas sysselsättning. Det gör att många barn i områden med goda socioekonomiska förutsättningar går på fritids, men betydligt färre i områden med sämre förutsättningar, säger hon.

I projektet Det (o)likvärdiga fritidshemmet tittar Helena och hennes forskarkollegor på fritidshem i områden med socioekonomiska utmaningar, och hur lärares arbete med fritidshemmets kompensatoriska uppdrag ser ut där. Det vill säga att jämna ut skillnader mellan barns olika livsvillkor och bakgrunder.

– Fritidshemmen har en enorm potential att ta hand om och skydda de allra yngsta. De bidrar inte bara med trygga vuxna utan också med basala saker som till exempel mat. Många rektorer beskriver också fritids som en viktig nyckel för att hålla barn borta från gängen, men trots det har vi inte ett allmänt fritidshem där alla kan få en plats. Det gör fritidshemmet till en i grunden olikvärdig plats, säger hon.

Borde vara en rättighet att gå på fritids I november 2022 avslutades en utredning om en utökad rätt till fritidshem, där regeringens

särskilda utredare presenterade förslaget att göra fritidshemmet allmänt, likt förskolan. Kommunerna måste erbjuda alla barn en plats i allmän förskola från höstterminen det året barnet fyller tre år.

– Precis på samma sätt borde det vara en rättighet att gå på fritids, säger Helena som tycker att det varit väl tyst i frågan det senaste året.

– Generellt så tycker jag att det är märkligt att skolan och fritids inte tar större plats i den politiska debatten just nu när vi talar om gängkriminalitet och rekrytering. Rektorerna beskriver hur de ser att 9–10-åringar rekryteras snabbt och lätt. Lärarna i de här områdena vet mycket väl om vilka förhållanden en del barn går hem till och gör ofta sitt bästa för att hålla kvar dessa lite längre på eftermiddagarna, trots att de inte har plats på fritids, fortsätter hon.

Fritids bidrag till att eleverna når sina mål Något annat som Helena studerar är hur fritids­ hemmet bidrar till att eleverna når sina mål. I slutet av 2023 startade hon och hennes forskargrupp projektet Fritidshemmets bidrag till elevers måluppfyllelse. Där samverkar de med fyra olika kommuner.

– Fritidshemmet, som från början varit en plats för omsorg och kreativitet, är nu en plats där det ska bedrivas undervisning utifrån formuleringar i läroplanen. Det är intressant att studera, dels för att det krockar med fritidshemmets ursprungliga intentioner, dels för att det ofta är få pedagogiskt utbildade i personalen. Hur iscensätter man då undervisningsuppdraget? säger hon och fortsätter: – Ingången i det här projektet är rätt kaxig och kan säkert sticka lite i ögonen, men om man kokar ner det så ska alla som jobbar i utbildningssystemet bidra till elevers måluppfyllelse. Då vill vi undersöka

41

FF

Forskning i fokus – Välfärdens kärna

Helena Ackesjö Docent i pedagogik Helena Ackesjö är i grunden fritidspedagog.

Hon har främst fokus på de yngre barnen i utbildningssystemet, framför allt i för­­skole­­­klass och fritidshem. Hennes forskning behandlar bland annat lärares uppdrag, arbete och villkor. Helena har också återkommande uppdrag från Skolverket, Skolinspektionen och Utbildningsdepartementet i frågor som rör hennes forskningsområden.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2017

5,9 miljoner kronor Finansiär: Vetenskapsrådet

6 miljoner kronor

Finansiärer: Ifous AB, Norges forskningsråd

vad som blir fritidshemmets bidrag och vad de barn som inte deltar i verksamheten går miste om.

Praktiknära forskning utvecklar verksamheten Ett steg att komma närmare den verksamhet som studeras är så kallad praktiknära forskning. Det handlar om att utifrån professionens egna frågor jobba tillsammans för att hitta vägar att utveckla verksamheten. Helena jobbar också i ett så kallat ULF-projekt, vilket är en regeringssatsning på att skola, akademi och kommun ska närma sig varandra.

– Det finns mycket kompetens i fritidshemmet.

Många har jobbat länge och sitter på en massa kunskap som ofta är outtalad. Vi vill bidra till att den kunskapen läggs på bordet. Därför utgår vi från de lokala utmaningarna hos de olika huvudmännen och jobbar nära lärare och rektorer.

Många rektorer och lärare har uttryckt att de efter att ha deltagit i praktiknära forskningsprojekt, börjat prata innehåll i verksamheten på ett helt nytt sätt, blivit ”raka i ryggen” och känner mer yrkesstolthet.

– Jag tror att det är jätteviktigt just med yrkesstoltheten. Fritidshemmet är en verksamhet som inte jobbat med undervisning tidigare, det har nästan varit ett skällsord. Nu handlar det om att ta begreppet till sig och göra det till sitt eget, säger Helena.

42

”Fritidshemmet är en verksamhet som inte jobbat med undervisning tidigare, det har nästan varit ett skällsord.”

Forskningsnytt

Linnéuniversitetet har flera projekt på IVA:s 100-lista Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) listar forskningsprojekt som bedöms ha stor potential att komma till nytta genom kommersialisering, affärsutveckling eller samhällspåverkan. Linnéuniversitetet har fyra projekt på 2023 års lista, varav tre som projektägare.

Ett av projekten handlar om förutsättningar för civilt försvar och leds av Lunds universitet. Syftet är att utveckla ny kunskap om och skapa bättre förståelse för samhällets förutsättningar att utveckla, stärka och inrikta det civila försvaret. Projektet fokuserar på hur dessa förutsättningar påverkas av förändringsprocesser i samhället på medborgarnivå, förvaltningsnivå och internationell nivå. Övriga projekt på IVA:s 100-lista från Linnéuniversitetet handlar om hållbara digitala organisationer, minskade koldioxidavtryck vid träbyggen och att förstå och lita på automatiserade beslut. Hela listan hittar du på IVA:s webbplats.

Projekten Hållbara digitala organisationer PROJEKTLEDARE

Mauro Caporuscio

Minska koldioxidavtrycket vid träbyggen PROJEKTLEDARE

Thomas Bader

Förstå och lita på automatiserade beslut PROJEKTLEDARE

Angelos Chatzimparmpas

Förutsättningar för ett modernt civilt försvar PROJEKTLEDARE VID LINNÉUNIVERSITETET

Douglas Brommesson

Linnéuniversitetets fyra projekt på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens 100-lista 2023

Skolans digitalisering i fokus Forskarskolan Upgrade – lärarutbildning och skolans digitalisering är en nationell forskarskola med fokus på medieteknik i skolan. Forskarskolan kommer bland annat att ta upp frågor om hur lärarutbildningar förbereder lärarstudenter för att integrera och använda teknik i en digitaliserad skola. Upgrade är ett samarbete mellan nio lärosäten som alla har starka profiler mot digitalisering i skola och samhälle. Lärosätena kommer tillsammans att ge kurser baserade på deras expertis inom de olika områdena.

Umeå universitet är värduniversitet och arbetet från Linnéuniversitetets håll leds av professor Marcelo Milrad.

DELTAGARE FRÅN LINNÉUNIVERSITETET

Växthusgaser i svenska fiberbankar

Marcelo Milrad, professor i medieteknik

Vid tillverkning av papper och pappersmassa släpptes tidigare stora mängder cellulosa och träfibermaterial direkt ut i hav och sjöar. Fibermaterialet samlades och bildade så kallade fiberbankar på havs- och sjöbottnarna. Att fiberbankarna avger växthusgaserna koldioxid och metan när mikrober i sedimentet bryter ner träfibrerna är känt – men hur, var och i vilken mängd?

Ett fyraårigt forskningsprojekt kommer nu att studera fiberbankarna och undersöka hur metanproduktionen varierar och är kopplad till utbredningen och sammansättningen av det mikrobiella samhället. Forskningsprojektet, kallat FIBGHG, finansieras av Formas.

DELTAGARE FRÅN LINNÉUNIVERSITETET

Marcelo Ketzer, professor, institutionen för biologi och miljö

43

Forskning i bilder ”Mullvadsgnagarna har bara två lägen. Antingen är de arga … eller jättearga.”

Hanna Bensch

Hanna Bensch Forskare Hanna Bensch är doktor i ekologi.

Läs mer om Hannas forskning om den afrikanska mullvadsgnagaren Fukomys damarensis.

Foto Yannick Francioli

44

Tvärvetenskaplig forskning en nyckel till framgångsrik brottsbekämpning

Peter Lindström Professor i kriminologi Peter Lindström är prefekt vid institut­ionen för kriminologi och polisiärt arbete. Han är kriminolog i botten och har tidigare varit verksam som ämnes­sakkunnig vid Justitiedepartementet och enhetschef på Brottsförebyggande rådet (Brå).

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2020

803 000 kronor

”Den synliga brottsligheten, där unga killar går runt och skjuter med automatvapen, får med all rätt mycket uppmärksamhet. Men vi har också en dold brottslighet som hotar våra välfärdssystem och som är minst lika allvarlig.”

Peter Lindström

Finansiärer: Polismyndigheten, Polismyndigheten i Stockholms län

45

FF

Forskning i fokus – Välfärdens kärna

Brottslighet är en mångfacetterad utmaning som blivit allt mer komplex, från synliga våldshandlingar till mer dolda, systemhotande former. Peter Lindström, professor i kriminologi, poängterar att kriminalitet är en samhällsutmaning och att det krävs bredare insatser än enbart polisiära för att bekämpa den.

PROFILOMRÅDE: Välfärdens kärna

M

edan våldsbrott skapar stora rubriker pågår det samtidigt en annan typ av brottslighet, ofta i det fördolda. De så kallade välfärdsbrotten, där offentliga medel missbrukas, är enligt Peter Lindström ytterligare ett problem som riskerar att påverka förtroendet för våra gemensamma trygghetssystem.

– Brottsligheten är ett reellt problem, men brottslighet kan vara allt från våld i nära relationer till att folk utsätts för fara i arbets­ livet eller snatterier i mataffären. Den synliga brottsligheten, där unga killar går runt och skjuter med automatvapen, får med all rätt mycket uppmärksamhet. Men vi har också en dold brottslighet som hotar våra välfärdssystem och som är minst lika allvarlig.

Peter är noga med att påpeka att kriminalitet inte enbart är en fråga för polisen. Brott drabbar hela samhället och är en utmaning vars lösning både forskning och utbildning kan vara med och bidra till.

– Det behövs en verksamhetsnära forskning som även kan kopplas till utbildningen. Jag skulle dessutom gärna se att forskning och utbildning sker i samverkan med professionerna. Då menar jag inte bara polisen, utan också våra länsstyrelser och kommuner som inte bara har hela spannet från förskola till åldringsvård utan faktiskt också ett brottsförebyggande uppdrag.

På Linnéuniversitetet finns Centrum för polisforskning och utveckling (CPU), en tvärvetenskaplig forskningsmiljö med fokus på samverkan, brottsförebyggande och trygghets­ skapande åtgärder.

46

TILL VÄNSTER

Oliver Rosengren (M) är riksdagsledamot från Växjö.

TILL HÖGER

Foto: Tage Kjellsson

Johan Persson (S) är kommunalråd i Kalmar kommun.

”Linnéuniversitetet är unikt i bemärkelsen att de bedriver forskning inom såväl polisiärt arbete som kriminologi och ekonomi.”

Oliver Rosengren

– Polisiärt arbete är tvärvetenskapligt. Det handlar om allt från polisens arbetsmiljö till konkreta brottsförebyggande metoder, då behöver vi ha olika ingångar, säger Peter Lindström och fortsätter: – Vi har haft förmånen att kunna rekrytera fem doktorander inom statsvetenskap, sociologi och idrottsvetenskap. Ambitionen är att på sikt kunna använda hela universitetets kompetens.

Unik bredd skapar framtida möjligheter Från politiskt håll hörs i dag flera röster om Linnéuniversitetets roll inom det rättsvetenskapliga området. Oliver Rosengren, riksdagsledamot (M), är en av de som lyft frågan. Han föreslår i en motion till riksdagen att Brottsförebyggande rådet (Brå) utvecklas till ett forskningsinstitut, och ser Linnéuniversitetet som en självklar placering.

– I dag är utvärderingen av förebyggande insatser och polisiärt arbete eftersatt. Polisen lägger bara en bråkdel av sina resurser på forskning och utveckling.

Därför tycker jag att vi behöver uppgradera arbetet med evidenssäkring och utvärdering av såväl polisens metoder som våra förebyggande insatser, säger han och fortsätter: – Linnéuniversitetet är unikt i bemärkelsen att de bedriver forskning inom såväl polisiärt arbete som kriminologi och ekonomi. Man har dessutom lärar- och socionomutbildning som omfattar mycket av det förebyggande arbetet. Ovanpå det har de nyligen fått ett rejält forskningsanslag för att jobba i gränslandet kriminologi/ekonomi. Jag ser goda förutsättningar för Linnéuniversitetet att bli ledande inom detta område.

Under 2024 sker den första antagningen till Linné­ universitetets kandidatprogram i rättsvetenskap.

Johan Persson är kommunalråd (S) i Kalmar kommun och en av de som varit drivande i den strategiska satsningen.

– Linnéuniversitetet behövde ytterligare ett ben att stå på, då kändes juridiken som ett naturligt val och ett bra komplement till universitetets övriga verksamhet. Behovet av juridisk kompetens finns oavsett om man befinner sig i näringslivet, kommunal eller statlig sektor. Ser vi till behovet lokalt så vet vi också att kriminalvården ska utöka, att tingsrätten precis byggt ut och att polisen växer.

En juridisk utbildning blir ett bra stöd för hela rättskedjan.

Etablering av nytt forskningscenter År 2023 fick Linnéuniversitetet i samarbete med Stockholms universitet ett anslag på 17,7 miljoner kronor till ett nytt forskningscenter, Svenska kriminalpolitiska laboratoriet. Centret finansieras av Vetenskapsrådet och ska undersöka effekten av olika reformer inom kriminalpolitiken.

Peter Lindström håller med om behovet av utvärdering av både reformer och polisiära insatser.

– På universitetet är vi skolade i vetenskapliga metoder och vet hur man mäter om någonting fungerar, det ska inte verksamheterna själva jobba med. Men det handlar inte om att vi ska bedriva utredningar från läktaren och peka ut fel. Detta är ett samarbete mellan polisen, universitetet och övriga rättsväsendet, och något vi ska göra tillsammans, säger Peter Lindström.

47

Internationellt samarbete – EUniWell

Linnéuniversitetet är med och formar framtidens Europauniversitet Inom Europauniversitetet för välbefinnande, EUniWell, pågår samarbeten mellan flera universitet och länder med målet att förstå och förbättra välbefinnandet för individer, samhället och planeten. Under 2025 startar det första gemensamma masterprogrammet inom EUniWell och det koordineras av Linnéuniversitetet.

PROFILOMRÅDE: Vård och hälsa

L Foto: Ludolf Dahmen / Universitetet i Köln

innéuniversitetet har varit en del av EUniWell sedan starten 2020 – och är ett av de sju medgrundande universiteten.

I dag har ytterligare fyra medlemmar anslutit sig till Europauniversitetet. EUniWell har utvecklat en så kallad platt­forms­metod för medlemsuniversiteten med nyckelord som väl­befinnande och hälsa, miljöförändringar, social jämlikhet och välbefinnande, lärarutbildning, språk och flerspråkighet. Övergripande teman är den digitala omvandlingen, mångfald, rättvisa och inkludering.

Syftet med EUniWell är att analysera och förbättra väl­befin­ nandet för varje individ, samhälle och för planeten. Både inom och utanför universitetet, och även i samhället. Det här är högt ställda mål, säger Beatrix Busse, som leder EUniWell som chief development officer.

– Just nu skapar vi ett Europauniversitet med fokus på välbefin­ nande i alla dess dimensioner. Det här är ett nytt och holistiskt koncept, och det är det som är så enastående. Vi skapar EUniWell tillsammans, och det är mycket givande, säger hon.

Beatrix Busse, chief development officer, EUniWell

48

Frågor som engagerar studenterna Universitetet i Köln i Tyskland, där Beatrix Busse är vicerektor, samordnar Europauniversitetet. Hon är också chef för EUniWellstyrelsen, som består av ledare från varje medlems­universitet och en studentrepresentant. Beatrix Busse betonar vikten av att studenterna aktivt tar del i beslutsfattande och är med och skapar EUniWell.

– Vi har även ett studentråd och studenterna är involverade på alla nivåer i våra ledningsstrukturer. De har också sina egna representativa strukturer vid varje universitet. Det finns ett starkt engagemang bland studenterna i frågor som mental hälsa, klimat och även arbetsmiljön på universiteten, säger Beatrix Busse, som i grunden är professor i engelsk lingvistik vid universitetet i Köln.

Om Europauniversitetet för välbefinnande, EUniWell EUniWells fem fokusområden är:

• hälsa och välbefinnande • social jämlikhet och välbefinnande • miljöförändringar och välbefinnande • välbefinnande hos framtida generationer av lärare • kultur, flerspråkighet och välbefinnande

De 11 medlemsuniversiteten i EUniWell är:

• Universitetet i Birmingham, Storbritannien

• Inalco (Institut national des langues et civilisations orientales) i Paris, Frankrike

• Universitetet i Florens, Italien

• Linnéuniversitetet, Sverige

• Universitetet i Murcia, Spanien

• Semmelweis universitet i Budapest, Ungern

• Universitetet i Nantes, Frankrike

• Taras Shevchenko National University of Kyiv, Ukraina

Studentutbyten är också en stor del av EUniWells verksamhet.

Ett av EUniWells mål är att göra det enklare för både studenter och anställda att röra sig mellan universiteten och att läsa kurser på plats eller på distans. Samarbetet gör det också lättare för studenter att få sina poäng godkända i andra länder. EUniWell har även en forskningsakademi för forskare i början och mitten av karriären, och man håller flera sommarkurser och kurser för grundskolelärare, i syfte att motverka bristen på lärare i Europa.

Beatrix Busse förklarar att samverkan och medskapande mellan forskare, universitet och civilsamhället är en viktig del, men att det också kan handla om att stödja mindre initiativ på de olika medlemsuniversiteten, som till exempel ett hackathon. EUniWell ägnar också särskild uppmärksamhet åt den mentala hälsan hos både personal och studenter.

En flexibel attityd Linnéuniversitetet är det nordligaste medlemsuniversitetet i EUniWell och det enda i Skandinavien.

– Linnéuniversitetet är en viktig medlem på grund av dess styrka inom bland annat entreprenörskap, digitalisering och flera av de globala målen för hållbar utveckling, säger Beatrix Busse.

Under 2025 startar det första gemensamma masterprogrammet inom ramen för Europauniversitetet: Master Programme in Global Peace, Well-being and Justice. Programmet ges i samverkan mellan Linnéuniversitetet, Taras Shevchenko National University of Kyiv i Ukraina och Universitetet i Konstanz i Tyskland, samt en av EUniWells samarbetspartner The Global Governance Institute i Bryssel. Linnéuniversitetet kommer att koordinera det nya programmet.

Beatrix Busse berättar om stora geopolitiska utmaningar som ett av medlemsuniversiteten, Taras Shevchenko National University of Kyiv, står inför.

– Vi är fullt medvetna om vad våra kollegor i Kiev går igenom: bombningar på nätterna, förstörda byggnader och studenter

• Universitetet i Konstanz, Tyskland • Universitetet i Köln, Tyskland

• Universitetet i Santiago de Compostela, Spanien

och personal som måste gå ut i krig, säger hon och tillägger att EUniWell stöttar digitaliseringsprocessen för det ukrainska universitetet för att underlätta studier och forskning i den krigsdrabbade nationen.

Den 9 maj 2023, på Europadagen, deltog Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett digitalt möte med medlemsuniversi­ tetens studenter. En student från varje universitet fick ställa en fråga till Zelenskyj, som också skickade med budskapet: ”Fortsätt framåt, ni är vår framtid”.

– Genom vårt stöd till universitetet i Kiev är vi brobyggare för fred. Vi tar vårt ansvar. Så förutom att främja forskning och utbildning inom våra fokusområden har vi skapat en studentplattform där studenter kan utbyta erfarenheter, vi har skapat stipendier för universitetets personal, vi har skickat teknisk utrustning och vi stödjer och deltar i den digitala omvandlingen.

Vill att Sverige ska investera EUniWell finansieras bland annat med 14,4 miljoner euro från Erasmus+, ett bidrag från EU-kommissionen inriktat på att finansiera europeiska universitet. Finansieringen gäller från 2023 till och med 2027. Vidare har EUniWell beviljats 2 miljoner euro från EU:s forskningspott Horizon 2020. Därtill bidrar varje medlemsuniversitet med betydande summor till EUniWell, och även flera av medlemsländerna, men än så länge inte Sverige.

– Det här är något vi kämpar för. Vi vill också att Sverige som medlemsland ska investera i konceptet med Europauniversitet, säger Beatrix Busse och fortsätter: – Vår avsikt med EUniWell är att främja omvandlingen av sektorn för högre utbildning på alla områden och i alla uppdrag där detta är nödvändigt. Så vi skapar ständigt något nytt tillsammans – inom forskning och utbildning, och även för människor och deras karriärvägar.

49

Ambrose Dodoo om …

Om du fick möjlighet att forska om vad som helst, vad skulle du välja?

– Då skulle jag forska om nya, hållbara, innovativa lösningar för att minska miljöpåverkan från byggnader på global nivå. För klimatförändringar är ett globalt problem. Den största miljöpåverkan från byggnader i dag sker i Asien, och mycket snart i Afrika. Tyvärr är det regioner där det inte finns särskilt mycket forskning och verktyg inom området.

”Om vi löser energiproblemen kan vi lösa klimatproblemen, vi kan lösa fattigdomsproblemen, vi kan lösa infrastrukturproblemen …”

– FN:s globala mål för hållbar utveckling omfattar hållbara städer och samhällen, vilket är vad jag arbetar med, men också ingen fattigdom, ingen hunger, hållbar energi ... Jag menar att de flesta av FN:s mål har att göra med energi.

– Tittar man på fattigdomen i många utvecklingsländer så saknas det inte mark. Men man kan inte odla i stor skala eftersom det inte finns energi till stora traktorer och redskap. Man kan heller inte skapa jobb och industrier utan energi.

Samtidigt är klimatförändringar en följd av den energi vi använder.

– Så om vi löser energiproblemen, om vi får ren energi så vi kan undvika fossila bränslen, då kan vi också lösa klimatproblemen, vi kan lösa fattigdomsproblemen, vi kan lösa infrastrukturproblemen ... Så jag skulle även vilja forska om hållbar energi. För energi kopplar samman allt, överallt!

Ambrose Dodoo Professor i byggteknik Skapar modeller för att beräkna energioch klimatpåverkan från byggnader under hela deras livscykel, från produktion av material via konstruktion och drift till rivning.

50

51

Change continues here: Lnu.se/change