Change Nr 2 2024

Nr 2 2024

Förändrat klimat skapar nya hot mot skogen

Johanna Witzell Professor med fokus på skogsskador

+ Så ska framtidens träbyggnader konstrueras + Barns läskunskaper lägger grunden för hela livet + Det underjordiska universitetet i Kosovo + Svensk kriminalpolitik utvärderas + Wallenberg Scholar kan rädda Östersjön

1

2

Change starts here.

Linnéuniversitetets vision är att sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling. Vi vill med det här magasinet ge dig inspiration, idéer och energi till den förändring du själv vill åstadkomma.

3

Forskarprat

Finns där poddar finns och på

Lnu.se/forskarprat

Är du nyfiken på vad som egentligen händer innanför väggarna på Linnéuniversitetet? I vår podd Forskarprat djupdyker vi ner i pågående forskning, aktuella resultat och framtida innovationer.

Nypremiär under hösten 2024!

Ledare

Det är med stolthet vi presenterar Change #2!

Foto: Martin Brusewitz

I

det nya numret av Change uppmärksammar vi flera av våra framstående forskare. De har alla medverkat till en ökad kunskapsbildning som på ett konkret sätt bidrar till en hållbar samhällsutveckling för oss alla.

Linnéuniversitetets framgångsrika forskning sker tack vare engagerade medarbetare som fördjupar sig, nyttjar sin akademiska frihet och förmår övertyga finansiärer om kvaliteten på sina idéer och sin forskning. Dessa medarbetare bidrar till att vi som universitet kan spetsa våra akademiska ämnen och stimulera våra innovativa kunskapsmiljöer till nya stordåd.

I det arbetet är samverkan med samhällsaktörer från skola till industri viktiga delar. Genom samarbetet med dessa bygger vi vidare på de ekosystem som skapar en stark och kunskapsbaserad utveckling för samhället.

Regeringen har nyligen presenterat sin budget för forskning och utbildning. I skrivande stund väntar vi fortfarande på detaljer om fördelning mellan lärosäten och på en stor reform av lärarutbildningarna, som vi vet är på gång.

Så här långt gör regeringens budget det lite svårare för oss på Linnéuniversitetet att prioritera utbildningar på distans och fristående kurser. Signalerna från regeringen säger tydligt att om vi har för mycket av detta leder det till minskat uppdrag.

Vi har under det gångna året arbetat hårt med att se till att vårt utbildningsutbud ligger väl i tiden, och det arbetet kan vi dra nytta av nu.

De senaste åren har andelen extern finansiering av vår forskning glädjande nog ökat markant. Att vara framgångsrik hos forskningsfinansiärer kommer att bli allt viktigare för våra forskare eftersom staten i allt mindre grad fördelar anslag direkt till lärosäten. I stället går mer och mer av forskningsanslaget till finansiärer för att de i sin tur ska fördela medel via utlysningar och i konkurrens mellan forskare.

Jag hoppas att den upptäckarlust och substans i forskningen som reportagen i detta magasin visar sprider arbetsglädje och vilja att fortsätta skapa kunskap som ger underlag för en bättre värld genom forskning, utbildning och samverkan.

Peter Aronsson Rektor, Linnéuniversitetet

5

Innehåll Nr 2 2024

20 14 08 Intervjuer & reportage

08 Forskning i fokus – Skogens värden Thomas Baders forskning skapar framtidens träbyggnader

14 Internationell samverkan – Universitetet i Pristina Samarbetet med det underjordiska universitetet på 90-talet pågår än i dag

20 Forskning i fokus – Välfärdens kärna Läsning och läsförståelse i skolan lägger grunden för hela livet

24 The Change Maker – Johanna Witzell Professorn som försöker rädda skogen i ett förändrat klimat

31 Unescoprofessur – Cornelius Holtorf Framtidsarkeologen om kulturarvet till kommande generationer

36 I samverkan – Hans Grönqvist Svensk kriminalpolitik ska utvärderas – vad fungerar och inte?

40 Drönare i skogen – Annette Eilert Data från ovan är nyckeln till framtidens skogsforskning

6

44 Wallenberg Scholar – Jarone Pinhassi

Jakten för att förstå hur bakterier kan hjälpa Östersjön

48 Syn och ögonsjukdomar – António Macedo Forskning som blir allt viktigare i en åldrande befolkning

Ansvarig utgivare Katarina Ek Redaktion Anders Runesson Ulrika Bergström

31

Text Martina Lindh-Lidberg, Oh My Sara Steinholtz Sparby, Oh My Ulrika Bergström Tove Nordén Anders Runesson Anna Vörös Foto Joakim Palmqvist Johannes Rydström Anders Runesson Layout Richard Jansson

24

Tryck Exakta, Malmö, 2024

40

Fakta & forskning

18 Forskningsvärlden 19 Forskningsnytt 29 Forskning i siffror 30 Testa dig själv 35 Forskare i fokus 39 Hänt på Linnéuniversitetet 43 Forskningsnytt 50 Forskning i bilder

Innehållet i detta nummer är ett urval av allt vi gör på Linnéuniversitetet.

Allt om vår forskning, samverkan och utbildning hittar du på Lnu.se

7

8

Forskning i fokus – Skogens värden



Professorn som är med och skapar framtidens träbyggnader Hur fungerar trä och hur kan vi bäst nyttja materialet när vi bygger och konstruerar? Det är några av de frågor som Thomas Bader, professor i byggteknik, undersöker. Genom att sprida kunskap om hur trä kan användas är hans förhoppning att fler ska välja att bygga i trä och att byggsektorn därmed blir mer klimatpositiv.

9

Forskning i fokus – Skogens värden



135

miljoner kronor

Hållbart byggande med trä – materialeffektivt värdeskapande från trämaterial till byggnader Projektet är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, 16 samproducerande företag samt branschorganisationerna Svenskt Trä och Centrum för byggande och boende med trä (CBBT), med stöd av KKstiftelsen. Det startade i slutet av 2023 och genomförs under åtta år, med en total budget på 135 miljoner kronor.

• KK-stiftelsen 48 mkr • Linnéuniversitetet 42 mkr • Samproducerande företag 40 mkr • Branschorganisationer 5 mkr

I

ntresset för att använda trä, som är det enda riktigt förnybara byggmaterialet i dag, har ökat enormt de senaste åren.

– Det är glädjande att se att både kunskapen och intresset ökar, eftersom bygg- och anläggningssektorn står för cirka 20 procent av Sveriges klimatutsläpp. Trä är ett spännande material som det finns mycket att lära sig om. Det är fascinerande att undersöka hur materialet fungerar, varför det ser ut som det gör och hur man kan använda det på bästa sätt i byggnadskonstruktioner. Det här är fortfarande ett relativt nytt forskningsområde som blir allt mer spännande ju mer vi lär oss, säger Thomas Bader.

Vid Linnéuniversitetet bedrivs framstående forskning inom många olika aspekter av träbyggnadsteknik. Thomas fokusområde är materialmekanik, det vill säga hur material är uppbyggt och vad det har för egenskaper. Han förklarar att det handlar om allt från hur starkt materialet är till hur mycket last det tål och hur styvt det är, det vill säga hur mycket det rör sig på grund av belastning.

Utveckla modeller för framtidens byggnader – Man kan säga att min forskning består av två delar – experiment i laboratoriet och utveckling av datamodeller. Det handlar om strukturmekanik och konstruktionsteknik, alltså hur vi bygger och skapar säkra konstruktioner och hur vi kan optimera träbaserade byggsystem. Målet är att utveckla beräkningsmodeller som konstruktörer kan använda för att utforma framtida byggnader i trä.

10

Genom att utsätta balken av korslimmat trä för högt tryck kan forskarna se hur den reagerar på belastning. Processen filmas med två kameror och prickarna och mönstret gör det möjligt att följa deformationsförloppet.

Som ansvarig för forskningsmiljön Träbyggnadsteknik är Thomas involverad i många projekt med aktörer från både industri, kommun och akademi.

Ett exempel är samverkansprojektet Hållbart byggande med trä – materialeffektivt värdeskapande från trämaterial till byggnader, som genomförs med stöd av KK-stiftelsen under åtta år.

Satsning på 135 miljoner kronor Där ska forskare vid Linnéuniversitetet tillsammans med 18 företagspartner studera hur träbaserade produkter och konstruktioner kan förbättras när det gäller till exempel resurseffektivitet och prestanda.

KK-stiftelsen bidrar med 48 miljoner kronor och tillsammans med företagens och Linnéuniversitetets egna insatser landar hela satsningen på 135 miljoner kronor.

– Det är riktigt spännande att få jobba i samspel med aktörer från till exempel industrin, eller en kommun – det är tillsammans vi kan skapa framtidens hållbara byggnader. Vi ska ta ett helhetsgrepp över hela värdekedjan från skogen, via utveckling och produktion av material och komponenter, till att säkerställa hög prestanda och lång livstid för byggnader. Jag hoppas att den här forskningen kan leda till ny kunskap som bidrar till en klimatneutral eller mer klimatpositiv byggsektor.

En viktig faktor för träbyggandets framsteg är utvecklingen inom korslimmat trä, så kallat KL-trä, som liknar plywood i större format. Genom att limma ihop flera lager trä kan man skapa träskivor med hög formstabilitet och bärförmåga i förhållande till den egna vikten.

Thomas K Bader Professor, prefekt Thomas Bader kommer från Österrike och har en docentur i materialoch strukturmekanik från TU Wien. Han kom till Linnéuniversitetet 2015 och blev prefekt vid institutionen för byggteknik 2018. Sedan 2019 är han professor i byggteknik.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2016

67,3 miljoner kronor Finansiär: KK-stiftelsen

8,6 miljoner kronor Finansiärer: Formas, Smart Housing Småland, Södras stiftelse för forskning, utveckling och utbildning, Vinnova, Växjö kommun

11



Forskning i fokus – Skogens värden

Laboratorium i toppklass

Den stora laboratoriehallen på institutionen för byggteknik innehåller avancerad och unik utrustning för att undersöka och testa allt från mindre byggkomponenter till konstruktioner i full skala.

Exempel på tester är hållfasthet, utmattning, dynamiska tester, ljud, temperatur, fuktighet, vibrationer, klimatpåverkan, samt hållfasthetssortering med artificiell intelligens. Tester kan även genomföras ute på byggplatser och i befintliga fastigheter. Mät- och testutrustningen är i toppklass och förnyas kontinuerligt.

”Jag hoppas att den här forskningen kan leda till ny kunskap som bidrar till en klimatneutral eller mer klimatpositiv byggsektor.”

– Vi har en framgångsrik forskargrupp som jobbar med KL-trä. Vi har nyligen avslutat ett projekt tillsammans med svenska företag inom byggoch träbranschen, där fokus låg på att förbättra konkurrenskraften för byggsystem baserade på KL-trä.

Stor potential att reducera klimatpåverkan Det finns mycket att arbeta vidare med utifrån resultaten och forskningen får nu en fortsättning och breddning i och med projektet Hållbart byggande med trä.

– Livscykelanalyser av byggnader, som ett av resultaten från projektet, visar att det finns

12

potential att reducera klimatpåverkan av KLträbyggnader med upp till 40 procent genom att optimera konstruktionselement, byggsystem och riskhantering under byggnadernas livslängd, jämfört med hur man tidigare byggt hus, säger Thomas.

– Något av det bästa med mitt jobb är all samverkan, både med aktörer från andra lärosäten och med industrin och kommuner. Linnéuniversitetet har en framträdande roll inom forskning som rör träkonstruktion och det är roligt att det finns ett intresse för att komma till oss, se hur vi jobbar och initiera samarbeten. Vi är öppna för alla möjligheter och bjuder gärna in företag inom byggsektorn till vårt labb för att testa sina produkter.

I lastramen testas hållfasthet och styvhet hos material eller element i byggkonstruktioner, i det här fallet bärförmågan hos en limträbalk.

Våra styrkeområden

Linnéuniversitetets förutsättningar för att sätta kunskap i rörelse är många och vår bredd ger oss möjlighet att utbilda och forska för många viktiga samhällsfunktioner. Dock finns det två områden där vi sticker ut lite extra – vi kallar dem styrkeområden.

Inom våra styrkeområden kan vi med unik kraft samverka med räckvidd, både i närområdet och internationellt. Här finns förutsättningarna för att på bred front korsa vår kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik med kunskaper om människa och omvärld för att långsiktigt åstadkomma förändring på en högre samhällelig nivå.

Skogens värden

Välfärdens kärna

Linnéuniversitetets geografiska läge ger oss unika möjligheter när det kommer till att utveckla skoglig och skogsindustriell forskning och utbildning. Vår närhet till den svenska industrin, som globalt ligger i innovationens framkant, gör att vi kan locka kompetenser från andra delar av världen. Därför är det naturligt att det skogliga området har blivit en av våra viktigaste spelplaner för samverkansprojekt, tvärvetenskapligt idéutbyte och framtidssäkrade utbildningar.

Linnéuniversitetet strävar alltid efter att vara en viktig samhällspelare, både lokalt i närområdet och för hela landet.

Därför har vi sedan starten haft ett stort fokus på de samhällsviktiga funktionernas utveckling. Sjukvård, hälsa, socialt arbete, utbildning och polisväsende utgör en stor och viktig del av såväl vår forskning som vår utbildning. Nära samarbeten med kommuner och regioner ger oss unika möjligheter att identifiera och forska om behov, för att åstadkomma förändring för både samhället och individen.

13

Internationell samverkan – Universitetet i Pristina

Harald och det underjordiska universitetet I december 1997 sätter nationalekonomen Harald Niklasson för första gången sin fot på kosovansk mark. Han är inbjuden till ett bröllop, men hans egentliga ärende är att besöka ett underjordiskt universitet. Harald blir upprörd över hur albanska lärare och studenter vid universitetet i Pristina behandlats och bestämmer sig för att hjälpa dem – ett samarbete som satt spår ända in i dagens regering i Kosovo.

Harald Niklasson Professor i nationalekonomi Harald Niklasson studerade matematik och nationalekonomi i Lund och skrev sin licentiatuppsats om arbetsmarknadspolitik. Mot slutet av 1960-talet anställdes han som lektor vid det som då var Lunds universitets filial i Växjö. I samband med att Högskolan i Växjö fick universitetsstatus 1999 blev han professor i nationalekonomi.

14

Foto: privat

Skirö, sommaren 1998.

Harald Niklasson, Skender Berisha, Marjan Dema och Ahmet Shala lägger grunden till ett samarbete som pågår än i dag.

D

et är fikapaus på Högskolan i Växjö 1996. Någon råkar nämna Röda korsets flyktingguider. Harald Niklasson, lektor i nationalekonomi, blir inspirerad och engagerar sig i verksamheten.

– Där träffade jag en flykting som hade studerat vid universitetet i Pristina i Kosovo. Via honom fick jag efter några veckor brev från en professor.

Professorn, Skender Berisha, är förbittrad över den behandling som albanska lärare och studenter utsätts för där.

– De hade blivit utestängda från det officiella universitetet i Pristina av regimen i Belgrad. Man hade därför bestämt sig för att driva ett eget, parallellt skugguniversitet, och han tyckte att jag skulle komma och titta.

Det underjordiska universitetet Snart nog får Harald en inbjudan till ett bröllop i Kosovo. Den gör det möjligt för honom att få det visum som krävs.

– Jag stegade in på jugoslaviska ambassaden och det gick bra. Jag var hela tiden orolig över att få frågor om bröllopet men det fick jag aldrig.

På plats i Pristina får Harald under en vecka se verksamheten vid det underjordiska universitetet.

– Undervisningen bedrevs i privata, primitiva, oeldade lokaler som garage, källare och lagerbyggnader. Studenterna satt tätt ihop med överrockar på, för det var en sträng vinter.

Harald själv håller föreläsningar om EU och EMU. – Det var en märklig upplevelse och det gjorde mig djupt upprörd hur de albanska lärarna och studenterna bemötts. Jag började naturligtvis fundera över vad jag skulle kunna göra för att hjälpa dem.

Tillbaka i Sverige sätter Harald fart. Han ansöker om, och får, ett anslag från Svenska institutet för att kunna ta emot sju studenter i Växjö.

– Jag hade väl förhoppningen att det skulle kunna bli inledningen till något mer långsiktigt. Vilket det också blev, kan man säga.

Men snart blir det problem. När gruppen kommit till Växjö 1998 bryter ett fullskaligt krig ut i Kosovo.

Tre av studenterna kan inte åka tillbaka då de inte vet var de har sina familjer.

– De andra åkte tillbaka vid jultid. Senare fick jag veta att de och deras anförvanter blivit utjagade ur landet och hamnat i flyktingläger.

Återvända till Kosovo Tack vare ett tilläggsanslag från Svenska institutet kan de tre som är kvar studera på masternivå, för att återvända till Kosovo efter bombkriget 1999. Och det dröjer inte länge innan Harald själv åker tillbaka till Kosovo.

– Jag tänkte att vi skulle återuppliva samarbetet i samförstånd med FN, som tagit över Kosovo.

Det underjordiska universitetet hade nu blivit erkänt, jag träffade företrädare för universitetet och slöt ett samarbetsavtal.

Harald får anslag från flera håll så att högskolan kan fortsätta ta emot studenter i Växjö, från svenska och internationella källor och även från albanska flyktingar i Sverige.

– Bland annat fick vi stöd från George Soros Open Society Foundations, en av världens rikaste människor. Jag tyckte han kunde hjälpa till lite. Det tyckte han också, säger Harald och skrattar.

Samarbetet sätter fart År 2002 får Harald kontakt med professor Iraj Hashi vid Staffordshire University i England. Iraj Hashi håller på att utveckla ett så kallat Tempusprojekt för samverkan mellan universitet i EU och det i Pristina, och har hört talas om Haralds pionjärarbete. Det som då blivit Växjö universitet blir en del av projektet.

15

Internationell samverkan – Universitetet i Pristina Rozeta Hajdari är en av många kosovaner som studerat i Växjö tack vare Harald Niklassons insatser.

”Jag finner mest tillfredsställelse i att den här verksamheten har betytt mycket för ett antal unga studenter.

Det är det viktiga.”

Tempus-projektet följs av fler, ledda av Iraj Hashi.

Harald och andra hjälper till med att utveckla undervisning och metoder för studier och examination på ett universitet som lidit svårt av isolering. De skapar nya utbildningar, utökar utbytet och arbetar med företagsutveckling.

Under åren som följer kommer ett betydande antal studenter från Kosovo till Växjö och studerar på masternivå och som doktorander. Lärare från Pristina tillbringar kortare eller längre perioder i Växjö och tvärtom.

Oroad över situationen Samarbetet mellan Linnéuniversitetet och universitetet i Pristina pågår än i dag. Det har betytt mycket för Kosovo genom åren, men Harald är oroad. Inte över universitetet, utan över situationen i landet.

– Jag var i Kosovo i fjol och träffade företrädare för universitetet. De är väldigt bekymrade, eftersom ungdomarna helst vill komma ut ur landet.

Problemet, som Harald ser det, är Kosovos oklara ställning.

– Euforin efter att man förklarat sig självständigt 2008 har efterträtts av en slags resignation. Det är svårt att skapa en dynamisk, ekonomisk utveckling i ett land vars framtida status är oklar.

Alumner i regeringen Under samtalet återkommer Harald Niklasson till flera personer som betytt mycket för utvecklingen i Kosovo. Många av dem har studerat i Växjö.

En är Rozeta Hajdari, minister för industri, entreprenörskap och handel i den nuvarande regeringen. Hon läste till en ekonomie magisterexamen 2001 och talar om samarbetet och dess betydelse för henne och för Kosovo med stor tacksamhet.

16

– Många av oss som återvänt arbetar inom högre utbildning, leder offentliga institutioner och företag. Två exempel ä r Ahmet Shala som blev finansminister och Besim Beqaj som blev minister för innovation och entreprenörskap.

– 1997, när ingen besökte oss, kom Harald till Pristina och mötte oss under svåra förhållanden.

Jag kommer alltid att vara tacksam mot Harald som älskar vårt folk så mycket, och jag hoppas vårt samhälle inte kommer att glömma vad han gjort, säger Rozeta Hajdari.

En total överraskning Ett bevis på den betydelse han haft för universitetet i Pristina fick Harald när han återvände till Kosovo i fjol, trots oroligheter igen i landet.

– Jag blev hedersmedlem vid ett universitetet i Peja som tidigare varit den ekonomiska fakulteten vid universitetet i Pristina. Det var en total överraskning och jag blev oerhört tacksam, för det är en fantastisk utmärkelse!

Harald har besökt Kosovo mer än tio gånger, råkat ut för bråk och andra incidenter vid gränsen men aldrig varit orolig för sitt liv. Han är inte den som framhäver sin egen betydelse.

– Jag finner mest tillfredsställelse i att den här verksamheten har betytt mycket för ett antal unga studenter. Det är det viktiga. Det har också varit ett väldigt betydelsefullt inslag i mitt liv.

Den stora gåtan i livet Harald är en ”bonnlu”, som han själv säger, från skogarna nordost om Växjö, som fick möjlighet att studera i Lund. Han har ägnat hela sitt yrkesliv åt att undervisa och forska i nationalekonomi. Vid 84 års ålder är han fortfarande en engagerad person.

– Engagemang är väl på något sätt besläktat med frågan ”Vad är det som får dig att stiga upp på morgnarna?”. Alltså, det tycker jag är den stora gåtan i livet, just livsviljan, att den är så stark att man verkligen vill göra saker. Då spanar man hela tiden efter saker att göra som man finner meningsfulla och intressanta. Och så blir det så.

Arianit vill ge något tillbaka till sitt hemland Han hamnade i fängelse i Kosovo, kom till Sverige för att studera, doktorerade och blev kvar. Arianit Kurti är professor i informatik med ett stort engagemang för samarbete mellan Sverige och Kosovo.

A

rianit Kurti är född och uppvuxen i Pristina med föräldrar som är ingenjörer och läste själv till civilingenjör i datavetenskap. Som så många andra drabbades han av kriget i slutet av 90-talet. Han, en bror och deras far blev arresterade och han satt i fängelse i 33 dagar. Något skäl behövdes inte då.

– Det är lite ironiskt, tänker jag nu. På ett sätt var jag säker i fängelset. Hade jag inte blivit arresterad kunde jag ha blivit dödad på öppen gata. Då hade jag inte suttit här i dag.

Stipendium på magisternivå Att Arianit hamnade i Sverige kan han tacka Harald Niklasson för.

– Jag var amanuens vid universitetet i Peja i Kosovo. Harald intervjuade mig och jag blev en av fyra som fick stipendium för att läsa på magisternivå i Växjö 2003. Det är jag enormt tacksam för. Harald blev vår mentor, hjälpte oss med praktiska saker, lånade oss pengar – han är mycket pragmatisk och lösningsorienterad.

Efter examen gick Arianit en forskarutbildning i informatik. Han blev kvar i Växjö och kan räkna upp ett antal projekt med universitet i Kosovo som han varit med i genom åren.

– Nu senast ett stort europeiskt projekt för att skapa en nationell forskarskola inom it.

Omfattande samverkan Forskarskolan invigdes 2023 och är följden av en omfattande samverkan. Bland annat har tre forskningslaboratorier skapats, lärare och forskare har utbildats, 16 studenter har läst en termin vid

Linnéuniversitetet – och tre nya projekt har startats.

För Arianit är det betydelsefullt att kunna ge något tillbaka till sitt hemland och han är stolt över att ha en position där det är möjligt.

– Det jag gör här skulle jag kunna arbeta med i Kosovo men det skulle inte få samma genomslag.

Här har jag större möjlighet att få extern finansiering och ansöka om EU-medel. Dels för att många finansiärer fordrar att man har ett konsortium med universitet inom EU som samarbetar med lokala universitet i Kosovo. Dels för att jag under min utbildning i Sverige fick lära mig mer om hur man skriver ansökningar och det har blivit en mycket betydelsefull kunskap.

Arianit Kurti Professor, prefekt Arianit Kurti forskar om interaktiv och visuell datoranvändning och hur man kan tillämpa den inom olika områden. Han har bland annat samarbetat med Siemens för att skapa en digital tvilling för deras gasturbiner och med Toyota för att förbättra ergonomin för gaffeltruckförare.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2022

23,9 miljoner kronor Finansiär: Europeiska kommissionen

Lära av varandra Internationell samverkan är mycket viktig, framhåller han. Sverige är avancerat inom utbildning, forskning och innovation.

– Samtidigt kan vi lära mycket om innovation av andra. Får vi strömavbrott här, stannar hela samhället. I Kosovo kan man hantera det och återhämta sig. Jag minns att jag gick till en tenta med ett stearinljus i min väska, säger han och skrattar.

– För mig är internationalisering dubbelriktad.

Det är ett utbyte, vi kan lära oss mycket och alla vinner på det.

Arianit får många mejl från och besök av kosovanska studenter som kommer till Växjö, och ser sig själv för 20 år sedan i dem.

– Får jag chansen berättar jag om mitt liv. Jag tror det är viktigt att förstå att ditt öde kan förändras.

Om du investerar i utbildning kan du nå nya höjder.

17

Forskningsvärlden

Mer resurser behövs till yngre högskolor och universitet

Kan framtidens byggsektor minska sitt klimatavtryck?

En arbetsgrupp med forskare och experter från byggindustrin har på uppdrag av EU-kommissionen utforskat möjligheterna att minska utsläpp av kolgaser i atmosfären. Särskilt fokus har legat på infrastruktur för transporter, till exempel broar och andra konstruktioner.

En av forskarna som arbetat med rapporten är Wit Derkowski, docent vid institutionen för byggteknik.

– Jag arbetade främst med bedömning av befintlig infrastruktur, hur man kan förlänga livslängden, komplettera och förstärka den. På så vis kan byggandet av ny infrastruktur minska. Jag har också bidragit med kunskap om utformningen av anläggningar, främst inom prefabricerad betongteknik, med sikte på hur sådana i framtiden kan demonteras och återanvändas.

Wit Derkowski lyfter även behovet av ökade anslag för universitetsforskning inom området, liksom reviderade och nya kurser inom ingenjörs- och forskarutbildning.

Den högre utbildningssektorn har förändrats i grunden sedan mitten av 1990-talet. Med nya universitet och högskolor har fler fått tillgång till högre utbildning, men villkoren vid olika lärosäten skiljer sig väsentligt åt för både lärare och studenter. Det framkommer i en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning.

– Skillnaderna är tydliga. Yngre lärosäten har inte lika studievana studenter som de äldre lärosätena och får dessutom mindre del av forskningsanslagen.

Men vid utvärderingar och tilldelning av medel jämförs lärosätena ändå ofta som om de hade likvärdiga förutsättningar, säger Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap och en av tre forskare bakom rapporten.

Rapporten visar också att arbetsvillkoren varierar mellan lärosäten, till exempel hur mycket undervisning och tid för egen forskning som finns i en lektorstjänst.

– Studenter från studievan bakgrund återfinns i större utsträckning vid äldre universitet med större resurser, vilket gör att de gynnade gynnas än mer.

I stället bör lärosäten med mer studieovana studenter få mer resurser. Då kan fler få en högre utbildning som håller hög kvalitet, avslutar Douglas Brommesson.

DELTAGARE FRÅN LINNÉUNIVERSITETET Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap

DELTAGARE FRÅN LINNÉUNIVERSITETET Wit Derkowski, docent i byggteknik

Linnéuniversitetet klättrar i internationell ranking I årets Times Higher Education Impact Ranking, som bedömer lärosäten baserat på FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, förbättrar Linnéuniversitetet sin position.

Linnéuniversitetet hör till de 100 högst rankade lärosätena i två kategorier i årets mätning. Spetsforskning och starka samarbeten kopplade till hav och vatten placerar Linnéuniversitetet på plats 79 i kategorin Life Below Water. Allra bäst rankas universitetet i kategorin Gender Equality, på plats 68.

– Vi bedriver ett långsiktigt arbete kring jämställdhet, både vad gäller universitetet som arbetsplats och via framgångsrik forskning på flera områden, säger Lars Behrenz, vicerektor för utmaningsdriven kunskapsbildning och analys.

I årets ranking placerar sig Linnéuniversitetet som helhet i spannet 301–400 av totalt 2 152 lärosäten världen över.

– Placeringen visar att det arbete vi har gjort de senaste åren för att uppfylla visionen om att sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling ger resultat, säger Lars Behrenz. Varje dag blir vi bättre på att attrahera samarbetspartner, publicera bra forskning och synliggöra det vi gör.

18

Forskningsnytt

17,5 miljoner från Vetenskapsrådet till forskarskola inom psykiatri Elever på högstadiet hjälper varandra till bättre betyg Charlotta Rönn har i sin avhandling i pedagogik följt en högstadieklass under årskurs 8 och 9. I studien tar hon avstamp i elevernas perspektiv när de tar sig an formella uppgifter. Deras informella strategier för att hjälpa varandra inkluderar allt från att förklara matteproblem till att skriva uppsatser åt en klasskamrat.

Enligt Charlotta Rönn är skolans ökade fokus på bedömning och betyg en förklaring; elevernas vana att dela information digitalt en annan. Detta kan dock skapa ojämlikheter, särskilt för elever med lägre socialt och ekonomiskt kapital.

I avhandlingen identifieras flera faror med beteendet, inte bara att lärare riskerar ge återkoppling till fel elev, utan också att elevers betyg blir orättvisa.

– En annan aspekt är att de elever som behöver hjälp inte får den hjälp de faktiskt behöver, säger Charlotta Rönn. Detta eftersom läraren inte vet hur just den enskilda elevens behov ser ut när det gäller grammatik, struktur och förståelse av texter och fakta.

Donation ger unik möjlighet för forskarskola Fakulteten för teknik och Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet ska gemensamt satsa på en forskarskola med fokus på att utveckla små och medelstora företag i Kronobergs län. Starten är möjlig tack vare en privat donation på 10 miljoner kronor.

Målet med satsningen är att etablera en forskarskola med fokus på vad som skapar långsiktig framgång i tider av stora teknikskiften. Kunskapen ska komma företagen till del och underlätta för dem att utvecklas och växa.

Sweprof är en praktik- och patientnära forskarskola inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård som finansieras av Vetenskapsrådet i samarbete med Linnéuniversitetet, Mälardalens universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.

Forskarskolan, som även inkluderar sex regioner och brukarorganisationerna Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) och Riksföreningen PAR, syftar till att stärka forskarkompetensen inom området genom doktorandprojekt, nära samverkan och internationella nätverk.

Två av doktoranderna i forskarskolan återfinns på Linnéuniversitetet: Alexander Alexandersson med projektet Polisers möten med patienter i samband med psykiatrisk tvångsvård och Sara Hansson vars projekt fått namnet Helhetsperspektiv vid tvångsvård – utveckling av en samskapad modell för närstående- och brukarmedverkan inom psykiatrisk tvångsvård.

Utöver doktorandprojekten erbjuder Sweprof forskarutbildningskurser i ämnen som samarbetsbaserad forskning, etiska utmaningar och lagstiftning, personcentrerade ansatser, samt makt och genus inom psykiatrisk vård. Kurserna är öppna för alla doktorander.

Vad är en forskarskola?

En forskarskola är en sammanhållen forskarutbildning där forskarstuderande och seniora forskare arbetar med projekt inom ett avgränsat område, med gemensamma kurser och seminarier.

Forskarskolan bidrar med kunskap och utveckling direkt ute på företag och i organisationer, och utvecklar företags- och branschspecifik kompetens, samtidigt som forskningen ger bredare generella kunskaper.

19



20

Forskning i fokus – Välfärdens kärna

”Har du inte läsförståelsen är det lätt att hamna utanför”

Linda Fälth Professor, biträdande vicerektor Linda Fälth är 1–7-lärare och specialpedagog med många års erfarenhet av arbete med främst lågstadieelever. Hennes forskning handlar om läsning, läsutveckling och lässvårigheter. Linda undervisar på Linnéuniversitetets lärarprogram om läsinlärning, läs- och skrivutveckling och specialpedagogik. Hon har också uppdrag från Skolverket och utbildningsdepartementet.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2021

3,9 miljoner kronor

Finansiär: Skolforskningsinstitutet, Stiftelsen Sävstaholm

21



Forskning i fokus – Välfärdens kärna

Läsning och läsförståelse är kunskaper som är grundläggande för hela livet och är avgörande för att kunna bli en aktiv samhällsmedborgare.

För att vända trenden med bristande läskunskaper hos svenska barn behövs tydligare mål och framför allt en undervisning som har vetenskapligt stöd. Det finns redan evidensbaserade verktyg att tillgå, men i dagsläget nämns de inte i kursplanen.

I

december 2023 tillsatte regeringen en läroplansutredning.

Specificerat i uppdraget står att läsning och läsförståelse bör få en starkare roll i skolan.

Linda Fälth är med i expertgruppen som stödjer utredningen.

För henne ligger fokus på innehållet i den tidiga läsinlärningen, vilken hon tycker nästan drunknar i allt annat som ämnet svenska innehåller i dag. Hennes önskan, även om hon medger att det är en utopi, är att den tidiga läsinlärningen får en egen kursplan.

– Vi måste föra upp vikten av läsinlärning, säger Linda, och den måste vara evidensbaserad, alltså grundad i forskning.

Det finns mycket starkt vetenskapligt stöd gällande phonicsmetoden, att systematiskt arbeta med bokstäver, ljud och deras sammankoppling. Vi vet att den fungerar, men den är knappt nämnd i dagens kursplan.

En grundförutsättning för mycket i livet Den allmänna diskussionen om läskunskaper förs ofta i samband med den om skolresultat, men enligt Linda handlar läsförståelsen om så mycket mer än så. En god läsförståelse är en grundförutsättning för många saker i livet och bristande kunskaper är en samhällsutmaning att ta på allvar.

– Läsförmågan är jätteviktig för att kunna bli en aktiv samhällsmedborgare. Det kan handla om att gå till banken, jobbet och Försäkringskassan, att läsa papper man får hemskickade eller att kommunicera med vänner och bekanta. Har du inte läsförståelsen är det dessutom lätt att bli stämplad som både lat och oengagerad, och då är det lätt att hamna utanför.

Internationellt jämförs kunskapen mellan skolelever via undersökningarna PISA och PIRLS. De senaste åren har svenska elevers sjunkande resultat skapat stor uppståndelse i media, men för Linda och hennes forskarkollegor kom detta inte som en överraskning.

– Det är samma som vi ser i våra tester. Var femte elev i tvåan har inte kommit i gång med sin läsning än, och det måste vi ta på allvar.

Skapa tydligare mål Hösten 2023 släppte Linda och Anna Eva Hallin, biträdande lektor och forskare vid enheten för logopedi vid Karolinska Institutet, tillsammans med Svenskt Näringsliv rapporten Så löser vi läskrisen på lågstadiet. Första punkten på deras åtgärdslista är att skapa tydligare mål från Skolverket i kursplanen för årskurs 1–3.

– Vi måste bli tydligare i vad eleverna ska uppnå, det ska inte vara upp till läraren att tolka. Vi måste också ha ett hanterbart ramverk för att kartlägga och därmed noga följa elevers läsutveckling. Lärarnas tid ska gå till undervisning, inte till att testa elever överdrivet mycket.

22

Och är det någonting Linda önskar förmedla i den kommande läroplansutredningen så är det just vikten av att ta reda på var det brister.

– Regeringens uppdrag till Skolverket måste grunda sig i ett kartläggningsmaterial baserat på forskning, som mäter de delar vi vet spelar roll för läskunskaperna. Redan i förskoleklass bör till exempel bokstavskännedom och fonologisk medvetenhet kartläggas. De är jätteviktiga för att kunna avkoda och skapa läsförståelse.

Kartläggning med LegiLexi Ett verktyg för att kartlägga läsförmåga tillhandahålls via LegiLexi, en stiftelse grundad av EF Educations grundare Bertil Hult tillsammans med Martin Ingvar, professor vid Karolinska Institutet.

Bertil Hult, som själv har dyslexi och ett stort engagemang för utbildningsfrågor, finansierar stiftelsen med visionen att alla barn ska lära sig läsa ordentligt i skolan.

Via LegiLexi erbjuds tester för att kartlägga och följa elevers läsinlärning över tid. Testerna är utvecklade i nära samarbete med forskningen och finns fritt att tillgå för alla Sveriges lärare. Linda har varit en del av projektet sedan starten 2014.

– Jag tror verkligen att LegiLexi kan vara med och göra skillnad.

Det är kvalitetssäkrat och kostar varken skolan eller den enskilda läraren någonting att använda. Jag skulle önska att Skolverket ville kroka arm med LegiLexi och ta del av verktyget.

Utvecklingen går åt fel håll Förra året testades 185 000 elever i årskurs 1–3 via LegiLexi och resultaten talar sitt tydliga språk: Över 20 procent av eleverna har bristande förmåga inom en eller flera grundläggande läsfärdigheter. Men trots denna vetskap fortsätter utvecklingen att gå åt fel håll. Om orsaken till detta kan Linda än så länge bara spekulera.

– Framför allt funderar jag över om det finns rätt förutsättningar ute i verksamheterna. Har lärarna organisatoriska förutsättningar att möta alla elever, att jobba i mindre grupper eller kanske till och med ha en-till-en-undervisning? En annan viktig del är lärarnas kunskaper i läs- och skrivinlärning. Där har vi på lärarutbildningarna ett stort ansvar.

– Läsning är ingenting som bara kommer till en, fortsätter Linda. Det krävs träning och här finns ingen quick fix. För att utveckla läsförmågan måste det finnas tid till både egen läsning och högläsning. Och det ligger inte bara på skolan, vi vuxna måste också ta oss i kragen och vara läsande förebilder för våra barn.

23

Johanna Witzell Professor i skogsskador Johanna Witzell är disputerad i biologi och har arbetat i Finland, Sverige och Spanien. Hennes forskning handlar bland annat om att upptäcka och förhindra skador på träd och skog.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2020

13,7 miljoner kronor

Finansiärer: Cost, Horizon Europe

7,9 miljoner kronor

Finansiärer: Brattåsstiftelsen, Crafoordska stiftelsen, Formas, Stiftelsen Oscar och Lili Lamms Minne, Stiftelsen Seydlitz MP bolagen, Stiftelsen Skogssällskapet

24

The Change Maker – Johanna Witzell

CM

Förändrat klimat bäddar för nya hot: ”Våra träd är inte redo att kämpa emot.”

Skogsskador förknippas ofta med biologiska faktorer som svampar, insekter och vilt. Men även extremväder som stormar och torka påverkar träden, något som blir allt mer aktuellt i och med att klimatet förändras. Med sin forskning vill Johanna Witzell öka förståelsen för de här problemen och hitta lösningar för att främja träds och skogars motståndskraft.

En skogspromenad med Johanna innebär att hon ofta stannar för att ta bilder på skogsskador till sin undervisning.

25

Kunskapen om mikrobsamhällens betydelse för skogsträdens hälsa har ökat kraftigt under de senaste åren och finns samlad i böcker, artiklar och databaser.

S

kogen är ett av Linnéuniversitetets styrkeområden, där forskare studerar allt från råvaror och träbyggnadsteknik till digitalisering och skogsvård.

Friska och vitala skogar är avgörande både för den biologiska mångfalden och för våra möjligheter att tackla klimatkrisen. Samtidigt ökar mängden skogsskador orsakade av svampar, insekter, klövvilt och torka. Med hjälp av digitala verktyg finns sätt att skydda skogen och uppmärksamma problem innan det gått för långt.

– Det är viktigt att vi upptäcker skador i ett så tidigt skede som möjligt för att kunna agera på ett kostnadseffektivt sätt och då är digitala lösningar betydelsefulla, säger Johanna Witzell, professor i skogsskador vid institutionen för skog och träteknik.

Skogen lite av en slump Att det blev just skog och skogsskador som Johannas forskning skulle handla om är egentligen lite av en slump enligt henne själv.

– Det dök upp flera spännande tillfällen som ledde mig in på skogsbanan. Jag disputerade i biologi i Finland med en avhandling som handlade om svampskador på snabbväxande träd. Det väckte en fascination och nyfikenhet hos mig att gå djupare in på ämnet, försöka förstå och skapa något nytt.

26

Tidigare fokuserade Johanna framför allt på hur träd och skogsväxter försvarar sig kemiskt mot angripare. Nu är hennes forskning mer inriktad på hur mikrobsamhällen kan påverka trädens motståndskraft mot skadegörare.

Bakterier är viktiga för trädens hälsa Mikrobsamhällen är en sammansättning av organismer av olika slag som svampar och bakterier.

Precis som tarmbakterier är viktiga för vår hälsa, kan bakterier och svampar som lever inne i träden vara viktiga för trädens hälsa.

– Det är ett spännande forskningsområde som blir mer och mer aktuellt. Bland annat på grund av klimatförändringar som leder till förändrade nederbördsmönster och stigande temperaturer, vilket i sin tur ökar risken för exempelvis omfattande sjukdomsepidemier och insektsutbrott.

– Ett förändrat klimat skapar gynnsamma förhållanden för vanliga skadegörare som skadesvampar och insekter, samtidigt som helt nya sprids och etablerar sig. Våra träd är inte redo att kämpa emot. Stressade och skadade träd har sämre kapacitet att binda kol.

Johanna säger att det är svårt att rangordna skadegörarna, men att barkborrar, rotröta och betesskador är bland de vanligare. Samtidigt finns

The Change Maker – Johanna Witzell

CM

nya, främmande skadegörare som inte förekommit tidigare i Sverige vars påverkan kan öka.

Hon menar att det är extra viktigt att vara uppmärksam när det gäller skador på tall, ett trädslag som har stor betydelse för både skogsbruket och den biologiska mångfalden. Även träd som alm och ask drabbas hårt av främmande svampar.

– De trädslagen inte är lika ekonomiskt värdefulla som tall och gran, men däremot viktiga ur ett ekologiskt och kulturellt perspektiv. Där har vi ett samarbetsprojekt med Skogforsk och Sveriges lantbruksuniversitet med målet att få kunskap om hur vi ska kunna bevara almen, som är kritiskt hotad. Vi försöker lära oss hur vi kan jobba med de almar som finns kvar och förhoppningen är att kunna föröka de träd som visar resistens mot almsjukesvampen.

Skydda träd i stadsmiljöer Ett annat projekt Johanna är engagerad i, Urban Tree Guard, är ett europeiskt nätverksprojekt som handlar om hur träd som finns i stadsmiljöer kan skyddas mot nya skadegörare.

– Jag tycker mycket om internationella samarbeten. I det här projektet är vi forskare från över 40 länder som arbetar tillsammans och det är intressant att se hur olika länder och kulturer angriper utmaningarna kring skogsskador.

Genom att använda avancerade sensorer, drönare och satelliter kan skador och stress hos träden upptäckas och analyseras i ett tidigt skede. Detta gör det möjligt att agera och förhindra att skadorna sprids vidare.

Digitala verktyg till hjälp På Linnéuniversitetet pågår samarbete mellan institutionen för skog och träteknik och ämnet datavetenskap. Tillsammans arbetar de för att bland annat utveckla digitala verktyg som kan hjälpa till att identifiera och hantera skogsskador.

– Det kan handla om att i framtiden installera kameror och andra sensorer på plantskolor för att snabbt kunna skanna av stora mängder plantor och upptäcka tidiga tecken på skador. Om du bara använder ögonen upptäcker du dem först i ett senare skede och då hinner de bre ut sig mer.

27

CM

The Change Maker – Johanna Witzell

En metod för att studera trädlevande svampar är att försöka fånga upp dem på näringsmedium i laboratoriet.

– Drönare kan användas för att övervaka både enskilda träd och stora skogsområden. Vi har satsat mycket på det och har byggt upp en rejäl drönarflotta. Sedan jobbar vi med satellitdata som kan ge en ännu större översikt.

Unikt mobilt skogslabb Tillsammans med kollegor på Linnéuniversitetet har Johanna även byggt upp ett mobilt skogslaboratorium kallat ForestEdge, som började användas under 2023.

– När jag kom hit fanns det inget labb för den forskning jag och andra som använder en liknande teknik bedriver. Ett vanligt sätt att lösa det är att leta efter en lokal eller att bygga en, men vi insåg att det skulle ta lång tid och bli dyrt. Min tanke var att i stället ha en modulär och mobil infrastruktur.

De flesta av våra instrument går att bära runt, det handlar bland annat om verktyg för att kunna göra en dna-analys på plats i skogen.

– Den flexibla infrastrukturen har många fördelar jämfört med traditionella laboratorier och kan

28

lättare växa och förändras med tiden. Det ger också unika möjligheter till att ha gemensamma projekt, till exempel mellan mig som jobbar med skador och andra forskare som jobbar med genetik.

Den skogliga forskningsmiljön på Linnéuniversitetet beskriver Johanna som väldigt dynamisk med många möjligheter. Samarbetena kring digitala verktyg är bara en av dessa.

– Att vi gör de rätta sakerna märks även internationellt. Vi har fått nya medel från EU, som partner i större projekt. Det är väldigt roligt.

Dynamisk forskningsmiljö Johanna återkommer till hur otroligt förtjust hon är i sitt jobb. Hennes engagemang bottnar i en omsorg om naturen och en oro inför den utveckling som sker.

– Vi människor förstör mycket, därför känns det värdefullt att kunna djupdyka i, försöka förstå och bidra till att hitta lösningar som i stället kan komma till nytta för skogens hälsa.

Forskning i siffror

Utbildning i att sköta en skogsfastighet Kurspaketet Hållbart familjeskogsbruk består av kurser om totalt 90 högskolepoäng och ger kunskaper om hur man förvaltar en skogsfastighet. Sedan kurspaketet lanserades 2001 har fler än 5 000 personer gått utbildningen. Några har knappt satt sin fot i skogen tidigare; andra har levt med skogen sedan barnsben. Flera har just köpt eller ärvt en fastighet; andra är nyfikna och vill lära sig mer om skogen.

8 096

vetenskapliga publikationer har släppts från forskare vid Linnéuniversitetet inom naturvetenskap, teknik och matematik (STEM; science, technology, engineering, and mathematics) sedan 2010.

5 000 personer 70 %

Av alla högskoleutbildade som bosatt sig i någon av Linnéregionens centralorter Kalmar och Växjö inom tre år efter examen kommer 70 procent från Linnéuniversitetet.

44 552

De externa forskningsanslagen till Linnéuniversitetet uppgick under 2023 till drygt 322 miljoner kronor. Det är en ökning med 52 procent jämfört med genomsnittet för åren 2019–2021 och en befästning av nivån för år 2022.

+52 %

Illustrationer: Malin Ahlblom, Rodolfo

studenter har tagit examen sedan Linnéuniversitetet bildades 2010 – varav 1 200 ingenjörer, 3 000 sjuksköterskor och 2 300 lärare.

Externa forskningsanslag

29

Testa dig själv – sant, falskt eller mittemellan? ”Förväntningar och könsnormer påverkar fördelningen av föräldraledighet mellan föräldrar” ⬛ Sant ⬛ Falskt ⬛ Mittemellan

SANT En avhandling i nationalekonomi ger viktiga insikter i varför föräldraledigheten ofta är ojämnt fördelad mellan mammor och pappor. Asuman Kemiksiz Erenel undersöker hur samhällsnormer, könsstereotyper och fördomar påverkar fördelningen.

– Information om hur andra föräldrar väljer att dela föräldraledigheten kan påverka. Om fäder hör att andra fäder tar mycket föräldraledigt är de själva mer benägna att göra det. Mödrar och fäder som trodde på mer traditionella könsrollsstereotyper tog ut mer respektive mindre föräldraledighet. Barnets kön hade däremot inte någon signifikant påverkan på föräldrarnas beteenden.

FORSKARE Asuman Kemiksiz Erenel, doktor i nationalekonomi

”Ljus och färg påverkar upplevelsen av vårdmiljön på akutmottagningar” ⬛ Sant ⬛ Falskt ⬛ Mittemellan

SANT I samband med att en akutmottagning i Växjö byggdes om, hade Jeanette Lindahl och kollegor möjlighet att påverka belysning och färgsättning. En utvärdering tyder på att dessa faktorer hade en betydande och positiv effekt på både patienter, närstående och personal.

– De varierade ljuskällorna och möjligheten att anpassa ljusstyrkan, tillsammans med fler fönster i både väggar och dörrar, skapade en känsla av trygghet och ökad kontroll. För vårdpersonalen var förändringarna särskilt positiva.

FORSKARE Jeanette Lindahl, doktor i vårdvetenskap

”Barn med diabetes välkomnas inte på lika villkor inom den svenska idrottsrörelsen” ⬛ Sant ⬛ Falskt ⬛ Mittemellan

FALSKT Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet, och Ali Ahmed, Linköpings universitet, har undersökt hur barn med typ 1-diabetes tas emot när de vill delta i föreningars ungdomsverksamhet. Fiktiva föräldrar kontaktade 193 föreningar för att undersöka möjligheterna att träna för en 8-årig son med respektive utan typ 1-diabetes.

– Skillnaden i möjlighet att få vara med och träna i klubbarna var små. 66 procent av de föräldrar som uppgav att barnet hade typ 1diabetes fick svaret att sonen var välkommen, mot 77 procent i de fall där barnet inte hade typ 1-diabetes.

FORSKARE Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi

30

Unescoprofessur – Cornelius Holtorf



Arkeologen som mest tittar framåt Arkeologi förknippas ofta med att gräva upp det förflutna, men för Cornelius Holtorf, professor i arkeologi, handlar det lika mycket om att se framåt.

Som innehavare av Unesco Chair on Heritage Futures vill han bidra till att öka kunskapen om vår egen tid och vara med och bygga framtiden.

Å

r 2017 utnämndes Cornelius Holtorf till Unesco Chair on Heritage Futures, Sveriges första och hittills enda Unescoprofessur inom kultursektorn. Genom rollen hoppas han kunna få in ett bredare perspektiv i förståelsen för kulturarv i Sverige, ett som inte bara omfattar historia och turism utan också fred, hållbarhet och inkludering.

Arkeologi innebär oftast att titta bakåt, men som framtidsarkeolog speglar Cornelius historien i nuet och tittar framåt.

– För mig handlar det inte om vad vi kan hitta från en annan tid utan om vad vi lämnar efter oss till kommande generationer.

Okonventionellt perspektiv på kulturarv Cornelius har även ett okonventionellt perspektiv på förvaltning av kulturarv. Ofta sägs att kulturarvet ska bevaras för framtida generationers nytta. Men,

precis som det förflutna och historien inte främst handlar om kontinuitet utan om förändring, bör vi förvalta kulturarvet med utgångspunkt i förändring i stället för att fokusera på att bevara det inför framtiden.

– Kultur som presenteras i politiska sammanhang berör ofta bevarande, kontinuitet och identitet, men i själva verket handlar framtiden om förändring, nya situationer och transformationer. Den verkliga utmaningen ligger i hur vi hanterar den processen – där kan kultur och kulturarv bidra med mycket.

Cornelius blickar alltså hellre framåt och för honom är det självklart att arkeologin har mycket att bidra med till det perspektivet. Medan den allmänna synen på kulturarv ofta har fokus på objekt sätter Cornelius i stället människorna först och menar att värdet av kulturarvet ligger i dess funktioner i samhället.

Kulturarv i krig och konflikt Ett exempel på Cornelius syn på kulturarv gäller Buddhastatyerna i Bamiyandalen i Afghanistan.

Statyerna förstördes av talibanerna 2001 och Cornelius menar att förstörelsen, trots att den är tragisk, ändå skapar nya värden.

– Kulturarv speglar allt som hänt. Talibanernas förstörelse har inte bara gjort att Buddhastatyerna är världskända och har blivit ett av Unescos världsarv. Vad som finns kvar på platsen speglar också en viktig del av den globala historien i modern tid och hur olika man kan se på kultur och kulturarv.

Berättelsen om talibanernas förstörelse handlar

31



Unescoprofessur – Cornelius Holtorf

”Kultur som presenteras i politiska sammanhang handlar ofta om bevarande, kontinuitet och identitet, men i själva verket handlar framtiden om förändring, nya situationer och transformationer.”

även om början av den nutida radikala islamismen och kanske en ny världsordning där det inte är västvärlden som står i centrum.

Enligt Cornelius behöver vår syn på kulturarv och dess användning i samhället förändras. Ofta baseras bevarandet av kulturarv på nuvarande värderingar och perspektiv; vi tenderar att bedöma vad som är viktigt utifrån våra egna uppfattningar och vår egen tid. För att fatta bättre beslut framöver bör vi i stället tänka på hur vi ser på framtiden och vad vi faktiskt vill uppnå.

Vem ska kulturarvet gynna?

– Vi bör överväga hur vi vill att kulturarvet ska användas i framtiden och vem det ska gynna.

De som fattar beslut i dag verkar vara övertygade om att framtida generationer kommer att uppskatta lämningar som stenmurar i skogen, men det är ju inte alls självklart.

Som Cornelius påpekar är framtiden osäker men han poängterar att det finns några tydliga trender, som klimatförändringarnas påverkan, den demografiska utvecklingen och teknologiska framsteg.

– Vi måste gemensamt fundera över vad det är för värld vi ser framför oss och hur vi förbereder oss för den. Det kan mycket väl hända att vi har fel, men det är ändå bättre än att bara förutsätta att allt fortsätter som nu och inte tänka på det alls.

Slutförvaring ur ett framtidsperspektiv

För tretton år sedan fick Cornelius och kollegan Anders Högberg i uppdrag av Svensk kärnbränslehantering att undersöka hur kunskapen om slutförvaret kan bevaras på lång sikt, så att inte kommande generationer kommer i kontakt med radioaktivt avfall på grund av okunskap.

– Det finns i dag en hel del förslag på hur vi kan bevara information, genom skrift och olika symboler på hållbara material. Men kunskapen vi vill bevara för framtiden kommer nog att förändras över tid.

Enligt Cornelius kan man också komma till helt andra lösningar om man i stället betraktar slutförvaret som kulturarv, ett objekt med värden som förändrar sig kontinuerligt.

– Slutförvaret är inte bara en fara för hälsan, utan kan även komma att anses som en viktig historisk källa som ger framtida generationer information om den moderna energipolitiken sedan andra världskriget. Där har kärnkraften spelat en väldigt viktig roll.

Det kan också berätta om miljörörelsens utveckling, där motståndet mot kärnkraft var en viktig faktor för hur allting startade på 70-talet.

Förmodligen kommer helt annan kunskap och andra värden att ses som angelägna att bevara om några århundraden. Därför bör vi planera för förändring, inte emot.

Grasca – samhällsnytta och tillämpad arkeologi

Mellan 2015 och 2024 var Cornelius föreståndare för Graduate School in Contract Archaeology (Grasca), en forskarskola i uppdragsarkeologi med fokus på samhällsnytta.

– Genom Grasca skapade vi förutsättningar för att tillämpa arkeologin i nya sammanhang som går längre än att förmedla kunskap om andra tider. Det handlade om allt från fysisk stadsplanering till bättre förutsättningar för polisen att lösa brott genom forensisk arkeologi.

Och är det någon förändring Cornelius hoppas kunna åstadkomma med sin forskning är det nog just det, att göra arkeologin lite mer mainstream i samhället.

– Arkeologi ses i dag ibland lite som en orkidé, den är exotisk och fascinerande men man vet inte riktigt vad den tillför som är verkligen angeläget. Arkeologer ses ofta som några som gräver efter fynd och har lite kul vid sidan om, men det är helt fel. Vad vi gör bidrar till fred, hållbarhet, integration och en massa annat som är både samhällsviktigt och samhällsnyttigt.

32

Cornelius Holtorf Professor i arkeologi Cornelius Holtorf har studerat förhistorisk arkeologi, antropologi och humanosteologi.

Han ledde forskarskolan i uppdragsarkeologi Grasca och innehar sedan 2017 en Unescoprofessur i kulturarv och framtid (Heritage Futures). Där forskar han bland annat om vilket kulturarv vi lämnar efter oss och till vilken nytta för människor i framtiden.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2014

49,2 miljoner kronor

Finansiärer: KK-stiftelsen och arkeologiska företag

3,9 miljoner kronor

Finansiärer: Arts and Humanities Research Council, Crafoordska stiftelsen, Familjen Kamprads stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond, Trafikverket, Vetenskapsrådet, Vinnova

”Vi bör överväga hur vi vill att kulturarvet ska användas i framtiden och vem det ska gynna.

De som fattar beslut i dag verkar vara övertygade om att framtida generationer kommer att uppskatta lämningar som stenmurar i skogen, men det är ju inte alls självklart.”

33

Intern annons

Förändring skapas bäst tillsammans – välkommen att utvecklas ihop med Linnéuniversitetet

Lnu.se/uppdragsutbildning

Vill du hitta nya infallsvinklar och vägar framåt för din verksamhet? Vi erbjuder kompetensutveckling i allt från AI och ledarskap till pedagogik och brottsförebyggande arbete.

Bli en Change Maker tillsammans med oss!

Forskare i fokus

Anders Persson, lektor i statsvetenskap

Maria Nordstedt, doktor i socialt arbete

Rimliga uttryck eller antisemitiska slagord?

Sprutbyten skapar hopp och social samvaro

Foto: Martina Wärenfeldt

Kritik av Israels krigföring i Gaza eller uttryck för hat mot judar – var går gränsen för antisemitism i slagorden? Det har Linnéuniversitetets Mellanösternexpert Anders Persson utforskat i en rapport gjord vid Segerstedtinstitutet, i vilken han analyserar olika uttryck som används av Palestinarörelsen för att beskriva Israel.

I rapporten listas ett 30-tal vanliga begrepp och uttryck som syns i debatten och används som slagord vid olika manifestationer. Vissa är enkla att sortera som antisemitiska eller inte, medan andra hamnar i en gråzon beroende på i vilken kontext uttrycken används.

– Ett uttryck som till exempel ”Befria Palestina” är fullt rimligt och därför oproblematiskt i en vanlig kontext. Däremot, om det till exempel skrivs på en judisk elevs skåp i en skola, då blir det antisemitiskt. Inte uttrycket i sig, men anklagelsen att en enskild jude på något sätt skulle vara ansvarig för Israels politik, säger Anders Persson.

Rapporten riktar sig främst till lärare, poliser och andra som på något sätt behöver förhålla sig till den polariserade debatt som kriget orsakat i Sverige och övriga världen.

Sprutbyten handlar inte bara om att minska riskerna för smittspridning av blodburna virus bland de som använder narkotika. De har en även en stor social betydelse. Såväl personal som socialtjänst och beslutsfattare har möjlighet att ge personer som injicerar narkotika ett värde och ett hopp om framtiden, visar en avhandling av Maria Nordstedt vid institutionen för socialt arbete.

– Det viktigaste är att försöka lägga bort moral och värderingar och se att det är människor det handlar om. De som injicerar narkotika blir ofta mötta som andra gradens medborgare. Blir de mötta som människor så händer det någonting; man kan skapa hopp genom möten.

Under 16 månader har Maria Nordstedt varit på två mottagningar för sprututbyten i södra Sverige, för att observera, samtala och intervjua besökare och personal.

– Mitt budskap till politiker och andra beslutsfattare är att sprutbyte är en otroligt viktig verksamhet, där det samhällsekonomiskt finns väldigt stora vinster om man tittar på vilka kostnader vi har för verksamheterna kontra vad vi får ut. Men det handlar också om människovärde, att få människor att bli en del av vårt samhälle och inte behöva känna att de finns i utkanten.

Delningsekonomi banar väg för en ny typ av företag Karin Lagergren, docent i musikvetenskap

Karin Lagergren invald i Kungl.

Musikaliska Akademien Som forskare i musikhistoria med den medeltida musiken i Skandinavien som huvudområde har Karin Lagergren specialiserat sig på musiken i den heliga Birgittas klosterorden. Nu är hon en av 13 nya ledamöter i Kungl. Musikaliska Akademien.

– Det känns otroligt hedrande och som en stor klapp på axeln för många års arbete. Jag är enormt glad och fortfarande lite chockad över beskedet.

– Vad som gör min forskning lite speciell är att jag är både musikforskare och musiker. Jag sjunger det jag forskar om och forskar om det jag sjunger, brukar jag säga. Det här passar väl in Akademiens verksamhet eftersom den omfattar både undervisning, utövande och forskning. Det är ett allomfattande synsätt på musik som passar mig väldigt bra.

En ny avhandling i företagsekonomi med fokus på internationella affärer visar hur delningsekonomin har banat väg för en ny typ av företag, som växer globalt på nya sätt.

Delningsekonomi handlar om att dela och utnyttja resurser kollektivt, allt från att hyra ut din bil eller ditt hem till att dela mat eller kläder med andra.

I sin avhandling har Heidi Coral Thornton undersökt hur företag skapar, levererar och fångar värde, vilka de arbetar med och hur de expanderar till andra länder, och fått insikt i hur företag inom delningsekonomin opererar på den globala marknaden.

– Företag i delningsekonomin tänker på internationell tillväxt från början. De är flexibla och anpassar sig till olika marknader. I slutändan är det vad det handlar om, att kunna anpassa sig till en snabbt föränderlig värld.

Heidi Coral Thornton, doktor i företagsekonomi

35

I samverkan – Hans Grönqvist

Hans Grönqvist Professor i nationalekonomi Hans Grönqvists forskning har fokus på att analysera olika sociala problem för att kunna utforma en effektivare statlig politik. Han är forskningsledare på det tvärvetenskapliga samarbetet Svenska kriminalpolitiska laboratoriet och nationell samordnare för av Vetenskapsrådet beviljade medel inom brottsforskning.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2021

26 miljoner kronor

Finansiärer: Vetenskapsrådet, Lundbergsstiftelserna

36

Nu ska den svenska kriminalpolitiken utvärderas: Vilka reformer har fungerat?

Hans Grönqvist är professor i nationalekonomi med ett starkt fokus på social och ekonomisk ojämlikhet. Sedan 2023 är han forskningsledare på Svenska kriminalpolitiska laboratoriet och en del av den forskargrupp som, för första gången, ska utvärdera det faktiska utfallet av svenska kriminalpolitiska reformer.

37

I samverkan – Hans Grönqvist

Internationell koordinator

Hans Grönqvist har genom åren gästforskat vid universitet som Harvard, Princeton och University College London.

Det är utbyten som inte bara gett värdefulla insikter utan också ett omfattande internationellt kontaktnät, något han har stor nytta av.

– Att gästforska internationellt är otroligt inspirerande, men det är också härligt att se att det finns svensk forskning som mycket väl kan mäta sig med den på toppuniversiteten. I höst bjuder vi in till en internationell konferens för världsledande brottsforskare och där hoppas jag att vi kan knyta till oss fler internationella forskare och öppna upp för framtida samarbeten.

H

ans Grönqvist började tidigt intressera sig för hur barns framtida möjligheter påverkas av vilken typ av bostadsområde de växer upp i. Genom åren har han genomfört flera studier inom ämnet, bland annat rapporten Bostadsområdets betydelse för brottslighet och barns möjligheter som publicerades av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) 2023. I den kartlägger han, tillsammans med Susan Niknami, Stockholms universitet, och Torsten Santavirta, Uppsala universitet, hur utsatta områden i Sverige skiljer sig från övriga bostadsområden sett till sysselsättningsgrad, inkomstnivå, andel utrikes födda och andel unga.

Följa barn ända från födseln – I Sverige har vi ett stort, registerbaserat material där kan vi länka familjer och följa barnen ända från födseln, vilket är helt unikt. Vi kan se vilka områden de växer upp i, följa dem genom skolgången och hela vägen upp i vuxen ålder – och vi ser tydligt att området har en stor betydelse för barns livschanser. Att växa upp i ett fattigt eller segregerat område gör det inte bara svårare att klara skolan utan också i viss utsträckning svårt senare, på arbetsmarknaden.

I områden som polisen listar som utsatta finns ofta betydligt sämre socioekonomiska förutsättningar.

Där saknar en högre andel av befolkningen sysselsättning, de har lägre inkomst och uppbär i större utsträckning socialt försörjningsstöd.

Det har inte blivit värre Däremot håller Hans inte med om den så ofta spridda bilden av att det har blivit värre i våra utsatta områden.

– En viktig slutsats från studien är att skillnaden i förutsättningarna mellan utsatta områden och icke utsatta områden är mer eller mindre konstant, konstaterar han.

2023 startades Svenska kriminalpolitiska laboratoriet (SCAL), ett tvärvetenskapligt sam-

38

arbete mellan Linnéuniversitetet och Stockholms universitet. Projektet har tilldelats 17,7 miljoner av Vetenskapsrådet och här utvärderar Hans med sin spetskompetens kriminalpolitiska reformer, tillsammans med några av Sveriges mest framgångsrika brottsforskare.

– Det finns egentligen ingen tradition av den här typen av forskning i Sverige, berättar han. Det är så klart problematiskt, men också ganska förvånande med tanke på det registerbaserade material som finns tillgängligt.

Fotbojor ypperligt lönsamma En av reformerna som utvärderats är fotbojan, som på 1990-talet infördes för att minska trycket på de svenska fängelserna. Fram till nu har lönsamheten bedömts utifrån kostnadsbesparingen jämfört med en fängelseplats, men effekten har visat sig vara långt mycket bättre än så.

– Fotboja verkar vara en ypperligt lönsam investering för samhället. Den minskar inte bara risken för återfall utan ger också bättre möjligheter på arbetsmarknaden och en ökad årsinkomst för individen. Kostnadsbesparingen blir ju därför mångdubbelt mer än vad man tidigare har trott, konstaterar Hans.

Vad fungerar och inte?

I den politiska debatten kring kriminalpolitiken förekommer gott om polariserande åsikter. Ett exempel är frågan om hårdare straff. Vissa menar att det fungerar i brottspreventivt syfte medan andra säger tvärtom. Med en ordentlig utvärdering av reformerna kommer man nu, för första gången, att få svart på vitt vad som faktiskt fungerar.

– Politiker har ofta en förkärlek till att tro på sin egen politik. Många av de här reformerna kostar miljarder, men att utvärdera politik tar ofta lång tid och med korta mandatperioder tar man sig sällan tid till utvärdering. Ur ett samhällsperspektiv är det jätteproblematiskt – ett stort resursslöseri där pengarna kunde gjort bättre nytta på annat håll.

Hänt på Linnéuniversitetet Utgrävningar av Treby borg på Öland

Innovativt ledarskap på årets upplaga av Växjökonferensen

Under 2024 genomförs två utgrävningar av Treby borg på Öland inom projektet Kris, konflikt och klimat – samhällsförändring i Skandinavien år 300–700. Syftet med utgrävningarna är att datera aktiviteten i borgen och hur de olika delarna av borgen har använts.

Projektet är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och leds av Stockholms universitet. Medverkar vid utgrävningarna gör arkeologistudenter från Stockholms universitet och Linnéuniversitetet, samt personal från Museiarkeologi sydost på Kalmar läns museum.

– Själva utgrävningarna är viktiga eftersom de ger oss ny kunskap om platser vi tidigare vetat väldigt lite om. Treby borg är först ut, där har vi goda förhoppningar om att få fram mycket ny information som vi sedan kan bearbeta och sätta i ett större sammanhang, säger Ludvig Papmehl-Dufay, docent och representant för projektet vid Linnéuniversitetet.

Joost Korte, tidigare generaldirektör vid EU-kommissionen

Målet: Fler svenska tjänstemän inom EU Antalet svenskar som arbetar inom EU:s olika organ behöver öka. För att nå det målet behöver man sprida kunskap om hur EU ser ut och fungerar, vad EU är i dag och kan tänkas utvecklas till i morgon.

Det är bakgrunden till det EU Boot Camp som arrangerades i slutet av augusti av Linnéuniversitetet tillsammans med analysföretaget Impact Europe och Universitetsoch högskolerådet (UHR). Målgruppen var både studenter och yrkesverksamma och programmet innehöll föreläsningar av experter inom olika områden och panelsamtal. Medverkade gjorde företrädare för näringsliv, forskning och Regeringskansliet.

– EU Boot Camp var även framtaget för att förbereda inför EU-institutionernas uttagningsprov, concours, som alla som vill arbeta inom något EU-organ måste göra, berättar Daniel Silander, ledare för Forskargruppen för Europastudier.

Växjökonferensen, en av landets äldsta utbildningskonferenser, har arrangerats för 36:e året i rad. I år på temat Från utmaningar till möjligheter – innovativt ledarskap för en skola i en föränderlig tid.

Under konferensen diskuterades bland annat AI, segregation och komplexa skolutmaningar av föreläsare som Linda Mannila, Ari Riabacke, Fredrik Zimmerman och Kristina Bähr. Växjökonferensen riktar sig till utbildningspolitiker, tjänstepersoner, rektorer och lärare, och arrangeras av Växjö kommun, Region Kronoberg och Linnéuniversitetet.

Foto: Vibeke Aronsson

Linnéuniversitetet i topp för uppdragsutbildningar Linnéuniversitetet har länge varit ledande inom uppdragsutbildningar som kompetensutvecklar yrkesverksamma inom olika yrken. Enligt Universitetskanslersämbetet har universitetet sedan 2016 haft mellan 13 och 16 procent uppdragsutbildningar, vilket är högst bland svenska lärosäten.

Uppdragsutbildningar beställs och finansieras av näringslivet, offentlig sektor eller myndigheter. De största vid Linnéuniversitetet är utbildningar för poliser, lärare och sjuksköterskor,

vilka är beställda av Polismyndigheten, Skolverket och landets regioner.

– Vi har arbetat med att skapa ett relevant utbud som möter samhällets behov. En av framgångsfaktorerna är att vi försöker vara nära de vi samarbetar med och i dialog utveckla utbudet. Även om uppdragsutbildning vänder sig mot yrkesverksamma gynnar det även våra andra studenter, säger Anita Hall som är ansvarig för Linnéuniversitetets uppdragsutbildningar.

39



Drönare i skogen – Annette Eilert

”Vi kommer att ha väldigt svårt att klara framtidens skogsforskning utan drönare och sensorer.”

Annette Eilert Doktorand i skog och träteknik Annette Eilert gick kursen Hållbart familjeskogsbruk vid Linnéuniversitetet och tog sedan en kandidat- och en masterexamen inom skog och trä. Nu är hon doktorand och forskar om att utveckla digitala lösningar för att tidigt upptäcka skador på tall med hjälp av olika digitala verktyg.

40

Drönare med hyperkänsliga sensorer hjälper forskarna att kartlägga skogens hälsa Hälsoförändringar hos träd och i skogsbestånd börjar långt innan vi människor kan se dem med blotta ögat. Tack vare drönare och avancerade sensorer går det att samla in stabila och säkra forskningsdata som det är svårt, ibland omöjligt, att få in på något annat sätt. Målet är att upptäcka skador och ohälsa hos skog så tidigt som möjligt.

– Drönarens kamera är mina ögon uppe i luften och drönarens uppgift är att bära olika typer av sensorer.

Det är i sensorerna tekniken sitter och de utvecklas i raketfart. De är som olika verktyg i en verktygslåda.

Jag väljer verktyg utifrån vad jag vill ha svar på.

Det säger Annette Eilert, doktorand vid institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar om att utveckla metoder för att tidigt upptäcka skador på tall med hjälp av drönare.

Från växande småplantor till fullvuxen skog Med sensorer på drönare kan forskarna undersöka träd i alla stadier, från växande småplantor till fullvuxen skog. En viss typ av sensor kan mäta volymen skog i ett bestånd och en annan kan analysera fördelningen av olika trädslag som tall, gran och björk i beståndet.

Ytterligare andra typer kan mäta faktorer som fuktnivåer, utsläpp av skadliga ämnen och temperaturförändringar hos träden.

Hittills under sitt doktorandprojekt har Annette främst använt två typer av sensorer i labbmiljö inomhus: En lasersensor som gör det möjligt att mäta plantors struktur och form genom att skanna dem med hög precision, och en multispektral sensor som mäter olika våglängder av ljus som reflekteras från plantan, inklusive synligt och nära-infrarött ljus. Detta används för att bedöma plantornas klorofyllinnehåll och hälsa.

– Jag använder sensorerna för att undersöka hur plantorna mår. Sensorerna gör att vi kan läsa av det

som kallas för reflektans, det vill säga det ljus som reflekteras från plantans barr eller blad, vilket ger oss information om dess hälsa.

Växande flotta med stor kapacitet År 2023 började Linnéuniversitetet på allvar att bygga upp sin drönarflotta, som nu är en av de största för skoglig forskning i Sverige. Satsningen har blivit möjlig tack vare partnerskapet The Bridge, som är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Södra och Ikea, spetsforskningsmiljön DISA inom datavetenskap och externa forskningsfinansiärer.

De åtta drönarna används i ett tiotal projekt med anknytning till skog och trä. Drönarna varierar i storlek från små enheter på runt ett kilo till större, som två personer behöver hjälpas åt för att lyfta in i en bil. En stor drönare kan bära en tung sensor eller flera mindre på samma gång.

– Varje sensor är unik och samlar in specifik data.

Om jag kan använda flera sensorer vid en och samma flygning sparar det mycket tid vid datainsamlingen.

Underlättar på många sätt Alla drönare som väger 250 gram eller mer kräver ett så kallat drönarkort. Många skogsägare kan ha användning för enklare drönare, för att snabbt kunna se var vindfällen finns efter en storm eller var en brand har uppstått. Den typ av drönare som forskare och kommersiella aktörer använder är betydligt mer avancerad.

För Annette som forskare har drönarna många fördelar. De är lätta att manövrera, de kan flyga på

41



Drönare i skogen – Annette Eilert

betydligt lägre höjd än ett flygplan och de går på laddbara batterier i stället för fordonsbränsle. Det går också att programmera exakt var och med vilken hastighet en drönare ska flyga.

– Framför allt gör drönarna att vi forskare kan samla in stora mängder data, över lång tid. Det är lätt att hämta in data högt uppe i skogens krontak, där tidiga förändringar i trädens hälsa ofta syns. Tack vare sensorerna kommer vi att kunna göra mycket säkrare och mer stabila prognoser om skogen.

Helt fantastiska verktyg Sensorerna gör det enklare för forskarna att utföra samma typ av försök ett stort antal gånger för att undersöka eventuella samband. Annette, som vill upptäcka tidiga signaler på att ett träd är stressat, kan flyga över skogen med mycket täta intervaller för att upptäcka förändringar i trädens hälsa.

– Det här är helt fantastiska verktyg. Jag tror att vi alltid kommer att behöva komplettera drönarflygningar med att gå ut i skogen och se hur det ser ut i verkligheten – men vi kommer att ha

väldigt svårt att klara framtidens skogsforskning utan drönare och sensorer.

Annette inleder alltid sina studier i labbmiljö, där hon själv kan kontrollera yttre faktorer såsom temperatur och ljus. När hon ska förklara för utomstående vad hon gör i labbet kan hon – än så länge – bara säga att hon ”utsätter små tallplantor för stress på olika sätt”. Med sensorerna i labbet undersöker hon tallplantornas förändringar över tid och kan repetera moment ett stort antal gångar.

Nästa steg handlar om att bearbeta insamlad data från sensorerna – oavsett om den kommer från labbet eller från skogen.

– En enda undersökning kan resultera i flera tusen bilder, så det handlar om enorma mängder data. Vi tar hjälp av AI-verktyg för att sortera ut, ordna och klassificera data. Jag vågar påstå att det som en forskande drönarpilot lägger allra minst tid på, det är faktiskt att flyga med drönare.

En så kallad multispektral kamera läser av det ljus som reflekteras från träden, vilket visualiserar fotosyntesen. Detta jämförs mot olika index och visar om träden är stressade av något – torka, näringsbrist, insekter ...

Tidig upptäckt av risken för skador hos tall med hjälp av digitala verktyg

Annette Eilerts doktorandprojekt har fokus på att med hjälp av digitala verktyg upptäcka risk för skador på tall i ett tidigt skede, och därmed minska risken att skog behöver avverkas.

42

Foto: Annette Eilert

Projektet är en del av forskningsprogrammet FRAS II, Framtidens skogsskötsel i södra Sverige. FRAS II ska bidra till att vidareutveckla skogsskötseln och anpassa den till dagens och framtidens behov och förutsättningar. Programmet är gemensamt för Linnéuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet och forskningsinstitutet Skogforsk, och drivs i nära samarbete med skogsnäringen i regionen.

Olika termiska bilder visar temperaturen i träden, något som kan vara bra att veta vid till exempel skogsbrand.

Foto: Terese Uddh Söderberg

Forskningsnytt

Ny teknik revolutionerar ungas lärande

Metallföroreningar från nedlagda glasbruk når grundvattnet i mindre utsträckning än tidigare befarat. Det visar en avhandling av Terese Uddh Söderberg, forskare i miljövetenskap.

Forskningen, som fokuserar på det småländska Glasriket där höga halter av farliga metaller som arsenik, kadmium och bly finns i marken, visar att mycket lite av dessa ämnen läcker ut i grundvattnet. I stället blir de effektivt kvarhållna i den naturliga jorden.

Terese Uddh Söderberg menar att man med bättre mätmetoder kan precisera var behovet av sanering är som störst.

– Problematiken är att de flesta generella modeller för riskbedömning utgår från metallkoncentrationen i jord när de ska beräkna metallhalten i grundvattnet. Vi visar att dessa modeller lika lätt kan underskatta som överskatta metallspridningen till grundvattnet och att båda dessa fel kan resultera i negativa konsekvenser.

Barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning kan ha lättare att lära sig genom att lyssna i stället för att läsa. I sin avhandling har Christina Sand, läs- och skrivutvecklare i Ronneby kommun, även undersökt hur modern teknik kan hjälpa elever att uttrycka sig i skrift.

Med assisterande teknik, som tal till text-program, har vissa elever för första gången kunnat kommunicera skriftligt. Resultaten visar att tekniken både förbättrar elevernas lärande och underlättar för lärarna att bedöma deras kunskaper.

– När eleverna fick skapa text genom att tala producerade de fler ord, fler och längre meningar och texter av högre kvalitet, jämfört med när de skrev för hand eller med tangentbord. En del ökade sin förmåga att producera text med mer än 500 procent.

Med sin avhandling vill Christina Sand utmana synsättet att ”trägen lästräning” alltid hjälper. Hon tycker att det är självklart att det är skolan som ska anpassa sig till elevernas behov.

– Alla barn har rätt att lära sig att läsa och skriva i skolan – och om de traditionella sätten inte fungerar ska eleven ha rätt att lära sig på ett alternativt sätt. Vi måste kunna diskutera när det är okej att sluta försöka lära ett barn att läsa och skriva på det vanliga sättet, för alla elever passar inte i samma form.

FORSKARE

FORSKARE

Terese Uddh Söderberg, doktor i miljövetenskap

Christina Sand, doktor i psykologi

Mindre spridning av föroreningar från gamla glasbruk än befarat

Samarbete är viktigt för att stoppa mäns våld mot kvinnor En ny studie ledd av docent Cecilia Kjellgren betonar vikten av samarbete och ekonomiskt stöd för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, särskilt i mindre kommuner. Studien, som utförts på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten, rekommenderar att staten ger finansiellt stöd till små kommuner och att dessa samarbetar mer systematiskt för att effektivisera arbetet mot våldet.

– Det är inte rimligt att ställa samma krav på små kommuner eller på kommuner med svag ekonomi, säger Cecilia Kjellgren.

Hon föreslår också att ekonomiska medel som kommuner får för arbete med mäns våld mot kvinnor ska villkoras. En kommun måste använda pengarna för att bygga upp ett långsiktigt arbete, eller bli tvungen att betala tillbaka summan.

FORSKARE

Cecilia Kjellgren, docent, institutionen för socialt arbete

43



44

Wallenberg Scholar – Jarone Pinhassi

Linnéuniversitetets förste Wallenberg Scholar vill förstå hur Östersjön reagerar på klimatförändringarna 2007 gjorde Jarone Pinhassi och kollegor vid Linnéuniversitetet tillsammans med forskare i Spanien den unika upptäckten att bakterier kan växa och överleva bättre i havet tack vare det ljuskänsliga proteinet rodopsin.

I år blev han utsedd till Wallenberg Scholar och beviljas 20 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att undersöka hur kolets kretslopp påverkas av bakteriers förmåga att utnyttja solljus med hjälp av rodopsin.

45



Wallenberg Scholar – Jarone Pinhassi

Jarone Pinhassi Professor i mikrobiologi Jarone Pinhassis forskning handlar om marina bakterier och vilken funktion olika bakterier spelar i havets ekosystem. Han valdes in i Kungliga vetenskapsakademien, klassen för biologiska vetenskaper, år 2017. 2024 utsågs han till Wallenberg Scholar och beviljades 20 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2014

49,4 miljoner kronor

Finansiärer: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet

46

D

et finns nästan en miljard bakterier i varje liter havsvatten. Att förstå hur bakterier växer och mår är grunden till att förstå hur hela ekosystem mår.

– Mikroskopiska växtplankton i havet är vår planets ena lunga, och deras samverkan med bakterier är avgörande för förmågan att binda koldioxid och producera syre, säger Jarone Pinhassi, professor i mikrobiologi och Linnéuniversitetets förste Wallenberg Scholar.

Wallenberg Scholars-programmet initierades 2009 med målsättningen att några av landets bästa forskare skulle få ett större, fritt forskningsanslag.

Jarone är en av de 118 aktiva forskare som nu ingår i programmet. Hans projekt löper över fem år och studierna kommer att bedrivas både i svenska vatten och i Medelhavet och Atlanten.

Spännande frågor som ännu är olösta Trots att bakteriella processer i havet har en helt avgörande roll i de globala kretsloppen av kol, kväve och fosfor, finns det bara några enstaka studier som visar hur energin från rodopsin påverkar bakteriers förmåga att bryta ner löst organiskt kol i havet.

– En hypotes som vi ska undersöka nu är hur rodopsiner stimulerar effektiviteten i bakteriers tillväxt i ljus och hur förmågan att ta upp olika näringsämnen ökar, säger Jarone och understryker att det är särskilt intressant att titta på hur olika bakterier använder sina rodopsiner under olika årstider och hur genuttrycket varierar i anslutning till algblomningar.

– Det här är spännande frågor som ännu är olösta. Vi vill också försöka förstå hur bakterierna bidrar med produktion av vitaminer och andra spårämnen som behövs både i havets näringskedja och för människors hälsa. Det är en fascinerande tanke att kanske kunna använda den nya kunskapen för att optimera produktionen av exempelvis kosttillskott eller förbättra processer för vattenrening.

Bättre förståelse för Östersjön Viljan att förstå hur näring och energi i haven omsätts är utgångspunkten för Jarones och hans forskarkollegors arbete. Ett viktigt mål är att få en bättre förståelse för hur Östersjön svarar på klimatförändringar och hur nedbrytning av organiskt material fungerar.

– I dag finns en stor medvetenhet kring hur viktig skogen är för att binda kol genom sin fotosyntes, vilket sin tur ger oss syre. Men inte lika många tänker på att fotosyntesen sker i lika stor omfattning hos organismer i havet. Man kan säga att de gröna växterna på land är vår planets ena lunga och mikroskopiska växtplankton i havet är den andra. Båda är lika viktiga för att binda koldioxid och producera syre.

Bakterier i havsvatten växer aktivt och fungerar som nedbrytare av organiskt material, både det som produceras i havet och det som kommer från åar och andra vattendrag, inklusive föroreningar som vi människor producerar.

– Vi vill förstå hur bakterierna mår och fungerar och hur de påverkar våra hav. Det är drömscenariot för marin vetenskap i stort – att förstå vilka mikroorganismer som trivs var och när, och hur de påverkas av olika miljöförhållanden.

Provtagningsstation utanför Öland Förutom att fungera som nedbrytare har bakterierna den viktiga funktionen att producera näringsämnen för högre organismer. Jarones forskargrupp tittar mycket på vilka bakterier och växtplankton som tillverkar olika näringsämnen, vitaminer och fettsyror, och när de gör det.

I det arbetet är provtagningsstationen Linnaeus Mikrobiella Observatorium i havet en mil utanför Öland viktig. Ungefär varannan vecka åker ett provtagningsteam ut till stationen och samlar in vattenprover som sedan transporteras till laboratoriet i Kalmar för analys.

– Vi tar regelbundna prover för att följa bakterierna och se variationer över årstiderna och mellan år. Vissa bakterier trivs på våren, andra på hösten.

Samma metoder som polisen Det är extra spännande just med Östersjön, förklarar Jarone. Liknande provtagningsstationer finns till exempel vid Hawaii och Bermuda, men där har man inte lika stark årstidsvariation.

– Här använder vi oss av genetiska analyser, samma molekylärbiologiska metoder som till exempel polisen använder sig av för att analysera DNA. Vi tittar på vilka gener bakterierna har och hur de används. Det är lätt att tänka sig att bakterier bara är små prickar i ett mikroskop och att alla ser likadana ut, men deras arvsanlag är väldigt olika.

”Det här är spännande frågor som ännu är olösta” Att bli utsedd till Wallenberg Scholar och få medel till fri forskning innebär, enligt Jarone, en enorm möjlighet att komma ett steg längre i att bättre förstå hur marina ekosystem kan komma att svara på framtida miljöförändringar.

– Det möjliggör dels att vi kan anställa ny personal, dels att vi kan utföra analyser som är kostsamma som till exempel fältstudier i Östersjön, men också studier där vi jämför olika hav. Vi kommer även att kunna köpa in en del apparatur som vi inte kunnat skaffa annars. Det är fantastiskt!

47



Syn och ögonsjukdomar – António Macedo António Macedo Professor i optometri

”Vi kan bevara fler människors syn med mer effektiv behandling”

António Macedo forskar om ämnen kopplade till ögat och synen och inom epidemiologi, alltså hur man kartlägger och beskriver en sjukdoms utbredning och mönster i befolkningen. Han forskar bland annat om åldersförändringar i gula fläcken och närsynthet hos barn. Antónios forskning utgår ofta från hur patienter själva upplever sin hälsa och behandling och deras erfarenhet av hälso- och sjukvården.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2019

980 000 kronor

Finansiärer: Forss, Ögonfonden/ Synfrämjandets forskningsfond, Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd för synskadade

Störst i Skandinavien

Linnéuniversitetet är den största utbildaren inom optometri och ögonvård i Skandinavien. Varje år börjar omkring 100 studenter på kandidat- eller masternivå.

De senaste åren har ämnet vuxit stadigt. Som komplement till Optikerprogrammet på kandidatnivå startades ett masterprogram på distans under covid 19pandemin. Hösten 2023 öppnade universitetet en optikerutbildning i Göteborg, där behovet av optiker är stort. Professuren i optometri blev sedan nästa steg för ämnet vid Linnéuniversitetet.

– Det finns så många fördelar med en professur, till exempel att kunna utveckla ämnet och forskningen ännu mer, säger António Macedo.

48

António Macedo är professor i optometri vid Linnéuniversitetet; Sveriges andra inom ämnet. För honom är professorstiteln ett erkännande av många års hårt arbete.

– Det är också ett stort steg för Linnéuniversitetet. Att tillsätta en professor betyder att optometri är ett ämne som har stor betydelse och öppnar dörrar för att utbilda nya forskare här.

A

ntónio Macedo strävar efter att öka effektiviteten hos befintliga behandlingsmetoder mot ögonsjukdomar. Frågan har blivit allt viktigare i en befolkning med allt fler äldre.

– Det finns ett stort behov av kunskap kring behandling av olika ögonsjukdomar. Jag vill att min forskning ska nå ut till allmänheten och göra skillnad. Förhoppningsvis kan våra resultat leda till effektivare, säkrare och billigare behandlingar framöver, säger han.

Försämrad syn hos äldre Antónios forskning handlar om ögonsjukdomar och förekomsten av dem. I ett forskningsprojekt undersöker han åldersförändringar i gula fläcken, den vanligaste orsaken till försämrad syn hos äldre.

Runt 60 miljoner människor i Europa har denna obotliga sjukdom och för den tiondel som drabbas av dess mer allvarliga form, krävs upprepade behandlingar för att begränsa hur sjukdomen utvecklas. I projektet vill António ta reda på varför vissa personer svarar bättre på behandlingen.

– En hypotes är att detta är kopplat till patientens nivåer av vissa cytokiner, ämnen som finns i blodet.

För att undersöka om så är fallet, kommer vi att följa ett antal patienter som behandlas för sjukdomen i Kalmar län.

Andra forskningsprojekt som António är engagerad i handlar om grön starr och långtidseffekter på synen efter covid-19. Den gemensamma nämnaren för forskningen är att undersöka hur patienter ska bli bättre hjälpta av den medicin eller de hjälpmedel som redan finns tillgängliga. Här finns det stora vinster att hämta för samhället med mer precisa och effektiva behandlingsmetoder.

rätt sätt; de hamnar utanför ögat. Då spelar det ingen roll hur effektiv medicinen är.

– Det här är ett klassiskt exempel på sådant som är ”enkelt fixat” – men som kan ta stora resurser och kosta mycket för samhället om ingen undersöker var felet ligger och varför patienterna inte blir bättre trots medicin.

Viktig forskning för en åldrande befolkning Forskning om synen och ögonsjukdomar blir allt viktigare i ett samhälle med en hög andel äldre personer. De patientgrupper som behöver behandling för olika ögonrelaterade sjukdomar växer i takt med att vi lever allt längre.

– Därför behövs mer forskning och resurser för att undersöka hur vi kan hjälpa den här gruppen på bästa sätt.

Antónios forskning görs i samarbete med universitet och lärosäten både nationellt och internationellt. Lunds universitet, Linköpings universitet och Karolinska universitetssjukhuset är samarbetspartner i Sverige; forskarkollegor finns också i Norge och Storbritannien. António ser stora möjligheter till fortsatt forskning i samarbete med fler parter, både företag och lärosäten.

– Min dröm är att skapa en bred forskning inom optometri och ögonvård, gärna i ökat samarbete nationellt och internationellt. Framför allt vill jag fortsätta fokusera på konkreta lösningar på nuvarande problem som enkelt kan förbättra sjukvården inom ögonvård.

Hälsotillståndet hos näthinnan kan undersökas med en typ av skanning som kallas angiogram.

Näthinnan är ”ögats sensor” med en total tjocklek på cirka en kvarts millimeter. Den får blodtillförsel med näringsämnen från detta täta och imponerande nätverk av blodkärl.

– Mina resultat handlar om att hjälpa till med kliniska beslut. Jag undersöker olika behandlingar och olika faktorer hos patienter, för att bidra med kunskap kring vilken behandling som funkar bäst i olika fall, förklarar António.

Det kan till exempel handla om en ögonsjukdom som behandlas med ögondroppar två gånger per dag. Medicinen har dokumenterat bra effekt, ändå är det många patienter vars ögon inte blir bättre.

Varför är det så? Det visar sig bero på att de äldre patienterna inte klarar av att ta ögondropparna på

Foto: António Macedo

Hjälpa till med kliniska beslut

49

Forskning i bilder

Från jorden till Mars – Henrik Drake Henrik Drake, docent i miljövetenskap som forskar inom geokemi och geobiologi, har vid flera tillfällen gästforskat i både USA och Kanada. Nu senast i maj där han ingick i ett forskarteam som genomförde fältstudier i Paradox Basin, i gränstrakterna mellan Utah och Colorado i USA. I början av året var Henrik också inbjuden till en prestigefylld workshop på Keck Institute for Space Science (NASA/Caltech, Pasadena, USA). Där var han en av flera experter som diskuterade kommande rymduppdrag och hur man ska leta liv på andra planeter.

Henrik Drake i Paradox Valley, Utah, med La Sal Mountains i bakgrunden.

Foto: Jacob Gustafsson och Henrik Drake

Gasfält i Disappointment Valley, Colorado.

Kalciumkarbonatkristaller från Gypsum Valley, sedda i svepelektronmikroskop.

50

Provtagning av karbonatmineral i Professor Valley, Utah.

Läs mer om Henriks forskning som visar att mänsklig aktivitet hotar underjordens orörda ekosystem, vilket kan resultera i allvarliga konsekvenser för dessa känsliga miljöer.

51

Change continues here: Lnu.se/change

52