Issuu

VI I ESBO

LEDARE

Våren kom – efter en lång vinter

Med våren kom årets upplaga av Vi i Esbo! I den här upplagan ser vi framåt. Staden, klimatet och världen förändras i snabb takt. Under den här våren har staden inlett arbetet med den nya generalplanen. Planeringen i sin tur är en del av stadens klimatmål. Både planeringen och klimatmålen påverkar invånarnas välmående och möjligheterna till rekreation i vår hemstad.

Esbo är en fantastisk hemstad för esboborna, företag och föreningar. Nya människor flyttar hit, för en längre eller kortare tid. De ska alla känna sig välkomna, tillsammans är vi staden.

I Berättelsen om Esbo, som är Esbo stads vision och strategi för den pågående fullmäktigeperioden, sägs att tjänsterna produceras i samarbete med företag, organisationer och sammanslutningar. Likaså är vår tidning möjlig för att vi har möjlighet att samarbeta med föreningar och organisationer, som verkar i Esbo. Dessa samfund gör allas vardag bättre, för unga, äldre och för var och en av oss.

Hoppas du har en trevlig stund med Vi i Esbo. Kanske du kan dricka en kopp kaffe i solen medan du läser. Du får också gärna skicka oss respons och förslag till innehåll i de kommande tidningarna!

Tiina Kujala

Chefredaktör

P.S. Kom ihåg att påverka vår gemensamma framtid och rösta i Europaparlamentsvalet den 9 juni!

INNEHÅLL

Ledare - Tiina kujala

Kolumner

Nina af Hällström

Håkan Blomberg

4 Vad är Europaparlamentsvalet

4 Gamla försyndelser – och en seger

Nils Torvalds

5 Utbyteselev Ryoko

7 Esbo hembygdsförening

8 Pensionärsverksamheten i kris

9 Esbo Svenska Pensionärer

9 Nya bibliotekstjänster

10 Kameleonten i Alberga

11 Kultursmedjan i Mattliden

13 Profil Lesia Kurii

14 Esbobygdens ungdomsförbund

15 Djungeläventyr på Finns sommarteater

16 Esbo Idrottsförening

17 Sveps ungdomsverkstad

18 Profil Linda Sederholm

19 Hur blir Esbo klimatneutralt?

20 Hälsningar från SFP i Esbo

VAD GILLADE DU I VÅR TIDNING?

Vi i Esbo har utkommit i över tio år. Vi vill gärna höra vad du tycker om vår tidning. Du kan också ge förslag och tips på vad vi kunde ha med i vår följande tidning, som kommer ut under våren 2025.

Berätta vilken artikel du tyckte mest om i den här upplagan av Vi i Esbo. Känner du någon som vi kunde skriva om Vi i Esbo? Vilken förening kunde vi presentera?

Skicka respons och förslag senast den 15 juni till tiina@tiinakujala.fi

Bland alla som svarat lottar vi ut fem presentkort till bokaffär.

VI I ESBO

UTGIVARE

Esbo svenska kulturförening r.f.

UPPLAGA 10 000 ex CHEFREDAKTÖR Tiina Kujala

ANNONSFÖRSÄLJNING Tiina Kujala

OMBRYTNING Kustmedia Ab - Maria Lillås

TRYCKERI BotniaPrint, 2024

ADRESSKÄLLA

Befolkningsdatasystemet/ Myndigheten för Digitalisering och Befolkninsdata. Personuppgifter har inte lämnats till avsändaren av denna tidning.

Tekniskt förverkligande:

Posten Ab PB 7, 00011 POSTI

Minister Purras sax klipper i stödet till organisationer

Petteri Orpos regering har beslutat om nedskärningar för att balansera statsbudgeten och minska på skuldsättningen. Statsbidragen till organisationer och föreningar finns med på sparlistan. Det är klart att Finland måste ta sig loss från skuldspiralen, men jag frågar mig om alla balanseringsåtgärder på sikt verkligen sparar pengar. Organisationer som erhåller statsunderstöd har förberett sig för nedskärningar, men inte förrän år 2027. Nu planeras nedskärningar redan för 2025 och 2026. Finland har en lång historia med ett rikt organisations- och föreningsliv, vilket har spelat en avgörande roll i samhällsutvecklingen.

Låt oss bara tänka tillbaka till tiden i början av 1900-talet då många föreningar grundades (exempelvis inom ungdoms-, idrotts och arbetarrörelsen). I de här föreningarna anammade folk såväl praktiska färdigheter som intellektuella kunskaper. De här lärdomarna stärkte medborgarnas delaktighet och stödde samhällsbygget. Organisationerna och föreningarna är lika relevanta idag! De stöder och kompletterar den lagstadgade verksamheten i kommuner och i välfärdsområden. Det handlar till exempel om förebyggande verksamhet i form av motion, idrott, konst och kultur; kamratstöd och hjälp för människor i olika situationer; skapande av plattformar för

delaktighet och intressebevakning. Hundratusentals frivilliga arbetar varje dag för samhällets väl utan att få någon som helst ersättning för det. I organisationerna koordinerar vi denna verksamhet.

Tredje sektorn är inte enbart frivilligarbete utan den sysselsätter en betydlig mängd människor. Det finns allt från kockar, närvårdare och socionomer till jurister, präster och ekonomer som arbetar inom organisationer. Det arbete som görs inom tredje sektorn är en vital del av en fungerande välfärdsekonomi. Utan det skulle risken för utanförskap, marginalisering, långtidssjukdomar öka samt de livsviktiga mötena mellan människor minska. Staten, välfärdsområden och kommuner har varken kapacitet eller kunnande att ersätta det här arbetet, som är ett viktigt fundament i upprätthållande av välmående i hela vårt samhälle.

Dessutom står regeringsprogrammets linjedragningar om ökad

Förändringens tider

Under de senaste 50 åren som stad har Esbo genomgått stora förändringar som en följd av en konstant stor befolkningsökning. Under de senaste åren verkar denna process uppnå tidigare oskådade höjder. Ur en finlandssvensk synvinkel får vi konstatera att på 2–3 år ökar invånarantalet i staden mera än vad det finns svenskspråkiga i staden för tillfället. Detta leder onekligen till en situation där våra möjligheter att påverka stadens utveckling minskar i samma proportion.

De 5 regionala centrumen vi har i staden utvecklas till större samhällen och för tillfället är ett av tyngdpunktsområdena Esbo centrum. En av målsättningarna här är att utveckla och återskapa Esbo centrum som ett administrativt centrum i staden. Det nya Esbobornas hus skall byggas där det nu rivna ämbetshusen och det gamla stadshuset fanns. Detta tillsammans med nya bostäder skall

”

Väldigt få esbobor har någon verklig nytta av den nya Västbanan.

hoppeligen höja på trivseln i den regionen som för tillfället inte är så lockande.

Andra stora investeringar, för ett förbättra servicen, är utbyggnaden av köpcentrumen på södra sidan om järnvägen. Dessutom blir det stora investeringar i infrastrukturen då den så kallade stadsbanan byggs. Här har arbetena redan börjat och kan skönjas om man rör sig i regionen. En ny bussterminal kommer även i

”

Det arbete som görs inom tredje sektorn är en vital del av en fungerande välfärdsekonomi.

mängd motion, stärkande av lågtröskelverksamhet inom vården och satsningar på de ungas välmående i krass motsats med de åtstramningar som nu nalkas. Det är klart att alla måste dra sitt strå till stacken. En dialog bör dock föras med organisationerna hur nedskärningarna ska förverkligas.

En noggrann konsekvensanalys måste också göras på hur nedskärningarna påverkar organisationer och deras målgrupper. Jag tycker att det är kortsiktigt att skära ner snabbt och drastiskt på medel som i slutändan minskar på samhällets kostnader. Den satsningen som staten gör genom statsbidrag till olika organisationer betalar sig mångfalt tillbaka.

Nina af Hällström, Ordförande för SFP:s fullmäktigegrupp i Esbo

meståget) till Åbo skall kunna förverkligas. Som invånare i Esbo kan man starkt ifrågasätta det projektet eftersom de tågen skulle stanna endast i Alberga, vilket betyder att väldigt få esbobor har någon verklig nytta av den investeringen.

En generalplan som omfattar hela Esbo är för tillfället under planering och den kommer långt att dra upp linjerna för den framtida stadsplaneringen fram till år 2060. Vill man som invånare påverka bör det ske nu då planerna kommer till påseende. I planeringen utgår man ifrån att vi har över 500 000 invånare år 2060 vilket baserar sig på en genomsnittlig årlig befolkningsökning på ca 5000 personer. Detta är en

realistisk uppskattning eftersom stadens befolkningsökning redan länge varit i den storleksordningen.

Trots stora förändringar får vi hoppas att våra beslutsfattare gör ändamålsenliga beslut om hur vår stad och omgivning skall se ut i framtiden. Alla behöver en bostad att bo i samt områden där man kan motionera och dessa bör finnas inom ett rimligt avstånd. I sista hand är det ju invånarna som väljer beslutsfattarna så gör vi fel val där kan vi bara skylla på oss själva.

Håkan Blomberg Ordförande för SFP i Esbo

VAD ÄR

EUROPAPARLAMENTSVALET?

På denna sida svarar parlamentet tydligt om vem som får rösta, varför man ska rösta och hur valet fungerar https://elections.europa.eu/sv/

Europaparlamentsvalet ordnas vart femte år. Genom att rösta påverkar du vem som representerar Finland i Europaparlamentet under de följande fem åren.

Till Europaparlamentet väljs 720 ledamöter, som företräder EU-medborgarna på unionsnivå. Från Finland väljs 15 ledamöter in i parlamentet. Det är en ledamot flera än under senaste period.

Europaparlamentet representerar oss EU-medborgare i unionen, stiftar lagar och godkänner EU:s budget tillsammans med Europeiska unionens råd, även känt som ministerrådet. Dessutom ser Europaparlamentet till att kommissionen och EU:s byråer sköter sig genom att övervaka deras arbete.

När kan jag rösta?

Valdagen 9.6.2024

Förhandsröstning i Finland: 29.5 – 4.6.2024

Förhandsröstning för finländska medborgare utomlands: 29.5 – 1.6.2024

Var kan du förhandsrösta?

På vaalit.fi finns information om valet och en lista på förhandsröstningsställena: https://vaalit.fi/sv/forhandsrostning Du kan förhandsrösta var som helst. På valdagen kan du rösta endast i din egen vallokal.

Vilka frågor är viktiga i Europaparlamentet och hur påverkar det oss i Finland?

EU ÄR ÖPPET OCH SOLIDARISKT

Det är viktigt att EU är en stark union som bär ett socialt och globalt ansvar. Populismens och extremhögerns inflytande växer. Även i Finland ska vi stå emot dessa krafter och arbeta för ett starkt och enat Europa med rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och allas lika värde i centrum.

DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN GÖR EU

TILL VÄRLDSLEDARE

Det kommer att krävas medvetna investeringar och hållbara lösningar för att nå det. Den gröna omställningen, avgörande för att nå klimatmålen och stärka Finlands säkerhet och självförsörjning, erbjuder stora möjligheter, särskilt med Finland som en ledare inom förnybar energi och teknologi.

UKRAINA MÅSTE SEGRA

Vi måste tillsammans satsa på EU:s försvar och skapa trygghet. EU:s utvidgning är säkerhetspolitiskt viktig eftersom flera länder är under konstant tryck från Ryssland. EU ska ta ett större ansvar för den egna säkerheten. Alla EU-länder ska också ha ett trovärdigt nationellt försvar.

DET ÄR VÅRA BÖNDER SOM SÄTTER MAT

PÅ TALLRIKEN

Det måste fortsättningsvis vara möjligt att bedriva jordoch skogsbruk i Finland. För att nå detta mål behövs en gemensam jordbrukspolitik som främjar hållbarhet, lönsamhet och trygghet för producenterna. Vi ska ha en livsmedelsproduktion också i kristider inom hela EU för att trygga försörjningsberedskapen.

TILLVÄXT FÖR ALLA EU-MEDBORGARE

Den inre marknaden skapar sysselsättning, stabilitet och tillväxt för hela unionen. En regelbaserad världshandel där EU skapar standarder som har effekt även utanför EU. Den Inre marknaden, som grundar sig på fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer, är nyckeln till Europas framgång. 

Gamla försyndelser – och en seger

Under en kort tid alldeles i början av 1980-talet var jag medlem av stadsstyrelsen i Esbo. Det var intressenta tider. Staden växte så att det knakade och ett av de återkommande problemen var därför barndagvården. Det var unga familjer som flyttade till Esbo och det skapade naturligtvis sina utmaningar. På andra sidan bordet satt sfp-arna Håkan Hakulin och Mårten Weurlander.

TEXT: NILS TORVALDS

SKRIBENTEN ÄR LEDAMOT AV EUROPAPARLAMENTET OCH FD LEDAMOT AV STADSSTYRELSEN I ESBO

Min politiska bakgrund var ännu då ute på vänsterkantan och det fanns en liten spänning mellan oss på fönstersidan av det långa bordet. Ryktet förtäljde att det fanns en överenskommelse på den andra sidan om att inte understöda förslag jag gjorde. Men den överenskommelsen sprack. Det fanns gemensamma svenska intressen och efter en kort övergångstid hade vi blivit någorlunda inkörda i de nödvändiga rutinerna kring stadens budget och planering.

Det stora antalet småbarnsfamiljer betydde att det konstant behövdes mera barndagvård. Uträkningarna om det beräknade antalet barn i förskoleålder stämde aldrig överens med verkligheten.

På fönstersidan av bordet funderade vi på lösningar. Budgeten hade en stark kantring mot det tekniska och inför en lång mangling kom

vi med ett förslag: Om vi tar av tekniska nämndens penngar till barndagvården kunde vi åstadkomma de nödvändiga lösningarna.

Det ledde i sin tur till en lite hemlig förhandling med Samlingspartiets vänsterflygel och Leena Suoniemi-Särkijärvi. Därmed hade vi majoritet i omröstning, men för att göra det lite mindre besvärligt för Leena kom vi överens om att hon skulle få göra förslaget. Det fanns ju ändå en hel del politiska poäng att vinna på att stå för barnfamiljernas behov.

Det tog naturligtvis lite hus i helvete när kuppen genomfördes. Det var någonting nytt – och för en del lite obekvämt. Men jag tror liberalen Hakulin hängde med så i slutändan hade vi en betryggande majoritet.

Sen kom vi till planläggningen av Kägeludden. Där fanns från tidigare enbart ”Raades tand” –

dvs Nestes huvudkontor och uträkningarna visade att det kunde bli ganska dyrt att bygga den nya kommunaltekniken över till udden. Det var i alla fall övertygelsen inom min gruppledning. Jag tvivlade och röstade för utbyggnaden.

Då tog det för andra gången hus i helvete, men på min kant. Jag blev utpekad som den stora förrädaren och beskylldes för att slarva med skattebetalarnas pengar. Det blev också slutet på min kommunalpolitiska karriär i Esbo.

Kanske det var lyckligt. Jag fick jobb på YLE och blev en habil korrespondent i Moskva och Washington. Men varje gång jag numera kör genom Kägeludden kan jag stilla konstatera för mig själv: ”Jag hade ändå rätt. Härifrån kommer en stor del av Esbos skatteintäkter.”

Jag hoppas att ni använder dem till medborgarnas bästa! 

Vaihdossa Espoossa

– a year in Espoo

Moi, Mä olen Ryoko ja 17-vuotias vaihto-oppilas Japanista. Olen

AFS-vaihto-oppilasjärjestön kautta täällä.Olen ollut Suomessa viime elokuusta lähtien eli 8 kuukautta on kulunut ja kotiin paluuseen on enää 2 kuukautta. Käyn Kauniaisten suomenkielistä lukion ensimmäistä luokkaa.

The experiences in Finland

Why I chose Finland is because I wanted to experience the winter in Finland and I´ve heard that Finland is the happiest country in the world. What I was looking forward to before I came to Finland was snow. Since I´m from Nagasaki where it doesn’t snow, it was so much fun that I could experience the snow! In addition, I did cross country and downhill ski ing, the avanto, walked on the frozen lake, and I participated in Lucia and Wanhat, as Finnish things. Especially when I went to the summer cottage with my host family, and we made a hole in the ice by ourselves and dipped in

there will be my best memory in Finland. I also went to Lapland in November and visited Santa Claus village and saw the northern lights a bit. During the wintertime, the darkness was hard for me but it was a special experience. This is something I can never experience in Japan. My favorite Finnish food is lohikeitto and mokkapalat. I have already made mokkapalat a few times.

School differences between Japan and Finland

In Japan, the school differs from Finland a lot.

First of all I go to an all-girls school which is catholic. We clean up our classroom, hallway,

and toilet by ourselves every day. This helps to promote students’ understanding of life skills such as personal responsibility. Also, we have to bring a lunch box since the school doesn’t serve lunch. My mom makes it every morning for me. We have a uniform and school rules such as no makeup, tie hair, no pierces which are related to our appearance.

At school in Finland, I’m taking the S2 which is Finnish as a second language and I’m learning Finnish during the lessons. Also, I have had psychology and philosophy in previous periods. I did a presentation about the school and cultural differences between Japan and Finland

TIDNINGSHUS OCH MARKNADSFÖRINGSBYRÅ

Även den här tidningen är producerad av Kustmedia.

Vi jobbar med kommuner, företag och organisationer.

I fjol arbetade vi med mer än 60 olika tidningar, i år siktar vi på ännu fler.

Ta kontakt så berättar jag mera!

Jennifer Hägen 06 344 1815 • jennifer@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

at the psychology class. Since we don´t study both subjects at high school in Japan (we start studying them at the university), they were interesting.

Lastly

If I look back on my exchange year, there are not only fun things. Due to the difficulties of culture differences and language, sometimes I wonder if this is the happiest country in the world. But I’m sure that my personality has widened, and I

can be stronger than when I return back to Japan. I really appreciate my host family, my friends, people who helped me, talked to me, as well as my family in Japan.

Choosing Finland as my exchange destination was a good decision and I´m so glad that I met a lot of nice people in Finland and made a connection with them. I like Finnish nature, people, and culture so I would love to visit Finland again. I´ll enjoy the rest of my exchange in Finland. 

ÅRENgår-SSNjobbarpå

SvenskaSenioreriNylandrfbevakar seniorernasintressenitiden. Vartärvälfärden,äldrevårdenoch digitaliseringeninomsamhälletoch Nylandpåväg?

Viordnarinformationsmötenoch diskussionerochföljermedhurtjänster ochservicepåsvenskafördeäldre koordinerasochutvecklas. Kommedochpåverka! Kontakt:sökpånätet: ”SvenskaSenioreriNyland”

Vi röstar i EU-valet

TEXT: RYOKO NAKAGAWA FOTO: PRIVATA

Generalplanen 2060: Hur

ska Esbo se ut om 40 år?

Som bäst pågår arbetet med att göra upp en generalplan för 2060. Det här är ett gigantiskt, arbetskrävande och långsiktigt projekt som på allvar började senaste år och som väntas godkännas av fullmäktige år 2027. I sommar får invånarna, företag och organisationer en möjlighet att påverka hur planen ska se ut då den läggs till påseende för kommentarer. Det är viktigt att påverka så tidigt som möjligt i processen.

TEXT: ANDERS PORTIN, SFPS MEDLEM I STADSPLANERINGSNÄMNDEN

Befolkningstillväxten i Esbo har varit mycket stor i flera årtionden.

Från drygt 8 000 invånare på 1930-talet och drygt 20 000 på 1950-talet har staden vuxit med ungefär 5 000 invånare varje år och i dag är vi drygt 315 000 Esbobor. Senaste år växte befolkningen med nästan 8 900 invånare. Av landets 309 kommuner har ungefär två tredjedelar ett invånarantal som är mindre än tillväxten i Esbo senaste år. Den viktigaste uppgiften för generalplanen 2060 är att kunna

styra tillväxten och förändringen i stadsbilden på ett behärskat sätt. Det finns i dag drygt tio delgeneralplaner i Esbo. Speciellt den som gäller de södra delarna av staden är rätt föråldrad och behöver förnyas.

I det här sammanhanget är det befogat att frångå sillsalladen av olika delgeneralplaner och göra upp en generalplan som täcker hela Esbo. På det viset kan vi få en koordinerad helhetsbild och styrning av tillväxten, trafiknätet och grönområdena. De nyaste delgeneralplanerna, som till exempel den s.k. PoKe-planen

för norra Esbo som nyligen vunnit laga kraft, kommer ändå att ha kvar sin rättsverkan också framöver. Avsikten är att visuellt särskilja de här områdena i den nya planekartan för hela Esbo.

De olika planenivåerna Samhällsplanläggningens olika nivåer definieras i lagstiftningen. Det finns fyra nivåer: de riksomfattande målen för områdesanvändningen, landskapsplaner, generalplaner och detaljplaner.

De riksomfattande målen för områdesanvändningen fastställs av statsrådet och de nu gällande målen är från år 2017. Målen innehåller övergripande riktlinjer till exempel gällande en sund och trygg livsmiljö, om trafiksystemen, näringarna, energiförsörjningen, naturtillgångarna och natur- och kulturmiljön. Regeringen Orpo arbetar som bäst med att förnya de här och beslut är att vänta inom ett till två år.

Varje landskap, för vår del Nylands förbund, ska enligt lag göra

upp en landskapsplan. Nylandsplanen 2050 vann laga kraft i mars 2023 och drar upp riktlinjer för var tillväxtcentra ska finnas, hur de viktigaste trafiklederna ska dras, vilka områden som ska bevaras för jordoch skogsbruk med mera. Generalplaner fastställs av kommunfullmäktige. I dem besluter man hur kommunen ska utvecklas under de närmaste årtiondena. Man måste då utgå från bestämmelserna i landskapsplanen och kan inte gå emot besluten i den. Generalplanen är ändå betydligt

mer detaljerad och flera frågor och beslut preciseras i den. Generalplanen kan täcka en hel kommun eller bestå av flera delgenaralplaner.

Detaljplanerna, eller stadsplanerna, preciserar i sin tur besluten i generalplanen. I detaljplanen fastställs t.ex. den exakta dragningen av byggnadsplatser, vägar och parkområden. Stadsplanerna fastställs i Esbo av fullmäktige, stadsstyrelsen eller stadsplaneringsnämnden, beroende på hur stor plan och inverkan det gäller.

Vilka är de största frågorna för framtiden?

I mars presenterade tjänstemännen sitt utkast till generalplan. En mycket central och viktig fråga är trafiklederna. I landskapsplanen finns redan Västbanan, alltså det som tidigare kallats entimmeståget. En reservering för det här måste finnas i generalplanen. Men hur ska trafiken inom Esbo ordnas? I tjänstemännens utkast finns en snabbspårväg mellan Mattby och Alberga, en mellan Otnäs och Esbo centrum, en förlängning av metron från Stensvik till Köklax, metro eller spårväg från Mattby via Esbo centrum till Jorv och en snabbspårväg mellan Alberga och Viskärr.

spårlinjerna ska på sikt knyta ihop

Esbo centrum också med de områden som finns längs med den nuvarande metrolinjen.

Grönområdena är viktiga för oss Esbobor, det visar flera undersökningar. I planen förstoras centralparken, strandpromenadens ställning befästs, det reserveras plats för gröna stråk för djur och för rekreation och avsikten är också att alla invånare ska ha en möjlighet till mindre grönområden nära den plats de bor.

Hur kan jag påverka?

Planen ska godkännas under den nästa fullmäktigeperioden troligen någon gång under år 2027. Det är ändå nu i början av processen det är viktigt och bäst att påverka.

Stadsplaneringsnämnden har behandlat tjänstemännens utkast i detalj under mars månad. Hela 119 olika ändringsförslag gjordes och vi röstade femtio gånger. Planen har i mitten av maj godkänts av stadsstyrelsen.

Du kan påverka! Diskussion om planen den 10 juni på kvällen.

Beslut om att de här ska byggas görs inte i generalplanen, det är beslut som kommande beslutsfattare får ta på basen av ekonomiska kalkyler, befolkningsökning och hur tekniken att förflytta sig utvecklas. Generalplanen ska skapa möjligheter, och ifall vi inte redan nu besluter om den möjliga dragningen av de viktigaste trafiklederna så kan vi förhindra vettiga lösningar i framtiden.

En annan viktig fråga är var vi ska placera alla de ungefär 200 000 nya invånarna under de kommande årtiondena. Det beslutet hänger också ihop med frågan om de större trafiklederna. Tanken är att koncentrera byggandet kring dem och bevara till exempel norra Esbo på det sätt som beskrivs i PoKe-planen. Frågan om höghus och egnahemshus väcker också alltid känslor. I utkast till generalplanen finns det områden för höghusområden, områden för en blandning av lägre höghus, radhus och egnahemshus och områden där enbart lägre byggande är tilllåtet.

Esbo centrum är ett område som ska få ett uppsving. Det talas om att utveckla det till en knutpunkt i hela västra Nyland och som en port till norra Esbo. Sedan ett drygt sekel går järnvägen där, men flera av de nya möjliga

Esbo hembygdsförening

IOm tidtabellen håller är tanken att utkastet till generalplan ska läggas ut till påseende för kommentarer under sommaren fram till början av september. Observera att staden ordnar en invånarkväll på svenska den 10 juni på kvällen, platsen meddelas senare på www.esbo.fi. Också nio andra invånarkvällar ordnas under sommaren.

Troligen kommer det en lång rad av kommentarer och synpunkter på utkastet. Under hösten 2024 och våren 2025 ska tjänstemännen och stadsplaneringsnämnden behandla och diskutera dem. På basen av den här behandlingen görs ett förslag till generalplan. Förslaget behandlas i sin tur av stadsstyrelsen och det kommer senare, antagligen efter ett drygt år, i sin tur att läggas till påseende så att invånare, företag och organisationer kan säga sitt. Också den gången kommer de här att noggrant behandlas och diskuteras av tjänstemännen och sedan i stadsplaneringsnämnden och i stadsstyrelsen.

Den slutliga generalplanen är tänkt att godkännas av stadsfullmäktige under år 2027. Det är möjligt, snarare troligt, att det kommer att göras besvär mot den här planen. Då domstolarna i sinom tid behandlat de här besvären kommer planen – ifall inte domstolsbesluten förorsakar behov av ändringar - att träda i kraft kanske under år 2028.

Processen är alltså lång, men det är nu det gäller att vara alert och inverka på hur vi vill att Esbos ska se ut i framtiden. 

den global a värld vi idag lever i är det inte alltid så lätt att definiera vad som är ens hembygd och vad den har för betydelse för individen. Under de drygt hundra år som Esbo hembygdsförening varit aktiv har de olika tidsperioderna haft olika tyngdpunktsområden gällande verksamheten.

Föreningens verksamhet drivs på Lagstad hembygdsgård som föreningen var med och renoverade i början på 2000 talet. Sedan år 2002 har det ordnats massor med verksamhet i byggnaden i form av olika seminarier och kulturella tillställningar. Esbo stadsmuseum öppnade ett skolmuseum år 2003 i övre våningen och i den före detta lärarbostaden också kallad ”Lilla Lagstad”. Under coronapandemin stängdes den utställningen och en ny utställning är under uppbyggnad i ”Lilla Lagstad”.

Hembygdsgårdens nedre våning kan hyras för tillställningar på upp till 100 deltagare och det ordnas mycket familjetillställningar såsom minnesstunder,

bröllop och motsvarande. På övre våningen finns ett mötesutrymme för 25 personer som kan hyras.

MEDLEM

Som medlem i föreningen kan du ta del av de olika program och kulturresor som föreningen arrangerar. I år har vi haft föreläsningar om bland annat Sommaröarna på 1800 talet, Esbogård som stadsmuseet just gett ut en bok om och RotFest ordnade en kväll med flamenco och dans i hembygdsgården. 11 juli blir det allsång med Thomas Lundin och Calle Petterson och en resa till Nyslott 22-23.7. Den traditionella ”Afton vid Esboån – Ilta Espoonjoella” ordnas 5.9 bara för att nämna en del av vad som är på gång. För stunden planerar vi en träff för dem som år 1944 föddes i Lagstad.

Låter dessa program lockande så kanske ett medlemskap kunde sitta bra. Då får du direkt information om vad som är på gång och kan boka in evenemangen i din kalender.

Föreningen har även ett hembygdsbibliotek med närmare 700 titlar. De flesta av böckerna handlar om Esbo men även allmän historia. Föreningen samlar också in gamla fotografier, som visar

Vi publicerar även info på vår hemsida https://ehf.lagstad.fi och på Facebook https://www.facebook. com/lagstadinkotiseututalo

gamla miljöer, människor i arbete, arbetsredskap, festtillfällen m.m. Fotografierna reprofotograferas och arkiveras i Esbo stadsmuseums arkiv (https://kamu.finna. fi/), varefter originalen återlämnas. Gör en sökning med ”Esbo hembygdsförening” så får du fram vårt bildarkiv. 

SIMMA PÅ SOMMAREN I ESBO

På sommaren är det skönt att simma ute. Men simhallarna har också öppet. Under somrarna utför staden reparationer och service och hallarna har turvis stängt i några veckor.

• Alberga simhall har stängt 21.6–5.8. Utebadet är öppet hela sommaren.

• Esboviken har stängt 1.7–25.8

• Esbo centrum har stängt 2.6–30.6

• Mattby har stängt 1.6–31.7

TEXT: ANDERS PORTIN, SFPS MEDLEM I STADSPLANERINGSNÄMNDEN

Pensionärsverksamheten

i kris

ESP, Esbo svenska pensionärer rf är en förening med nästan 900 medlemmar som har verksamhet i åtta lokala klubbar på olika håll i Esbo. Klubbträffarna varannan vecka är mycket viktiga för våra medlemmar. Vi vet att gemenskapen på träffarna förebygger utslagning, minskar ensamhetskänslor och funktionsförmågan främjas när man kommer bort hemifrån.

Vi inom ESP blev rejält upprörda och mycket förvånade när vi i november 2023 fick höra att LUVN, Västra Nylands välfärdsområde inte hade reserve rat pengar i sin budget 2024 för att betala hyror för fyra av våra mötesutrymmen. Det framkom att servicenätet inom LUVN hotades av ned skärningar och indrag ningar. Servicecentralerna i Hagalund och Esbo centrum var satta på sparlistan. Vid Hagalund servicecentral vidtog man genast åtgärder för att bevisa att servicecentralerna

är både viktiga och nödvändiga. I Hagalund samlas förutom Hagalund pensionärsklubb över 20 små eller lite större föreningar. Man började räkna besökarna och kunde konstatera att antalet besökare steg till över 1000 personer i veckan. Tidningar bjöds in för att göra intervjuer, artiklar publicerades, namnlistor samlades och skickades till LUVN.

Esbopolitikernas kamp vid budgetförhandlingarna i LUVN fullmäktige gav resultat. Beslut fattades att budgetmedel beviljas för verksamheten vid Hagalund och Esbo centrums servi-

sommaren 2023.

cecentraler år 2024. Det betyder att föreningarnas mötesutrymmen finns till förfogande för fortsatt föreningsverksamhet och LUVN betalar hyran för är 2024. Vilken instans som i fortsättningen ska betala hyror avgörs under hösten 2024. Blir det LUVN eller Esbo stad, återstår att se! ESP övriga pensionärsklubbar får fortsätta i sina nuvarande utrymmen åtminstone 2024, några av dem mot en rimlig ersättning.

Verksamhetsbidrag

ESP styrelse jobbade hårt för att så noggrant och omsorgsfullt som möjligt fylla i bidragsansökan som omfattade 5 sidor. Den lämnades in till LUVN hösten 2023. MEN hör och häpna, ESP fick inget bidrag. Det hade vi inte räknat med! Vi fick bidrag från LUVN 2023 det vill säga samma år som LUVN startade sin verksamhet.

Enligt kommunallagen har kommunen det huvudsakliga ansvaret för invånarnas hälsa och välmående i förebyggande syfte. Därför föddes tanken att man kunde närma sig staden i bidragsfrågan. Flera samtal fördes mellan Esbo äldreråd och stadens representanter. En skrivelse skickades in till staden i vilken man starkt betonade betydelsen av pensionärsföreningarnas verksamhet i det förebyggande arbetet bland de

äldre i staden. Skrivelsen undertecknades av alla medlemsföreningar i EEKL, Centralförbund för Pensionärer i Esbo rf där ESP har representation.

Till vår stora glädje fick vi höra att Esbo stad hade fattat beslut om att reservera verksamhetsbidrag till pensionärs- och veteranföreningarna i Esbo. Ansökan är inlämnad och nu väntar vi på att få bidrag. Motgångar är till för att övervinnas! 

Kjell Westö berättar om sin nyaste bok på pensionärsklubbens möte. Foto: Anja-Bi Pulkkinen

TEXTOCH FOTO: DORITA RASINAHO

Allsång på Glims i härligt solsken

ESP, Esbo svenska pensionärer rf

TEXT: BRITA PAWLI

Några viktiga värden - vet du dina? Frågan väckte nyfikenhet. Svaret gavs på ESP seminarium i februari i år.

Frågan visade sig gälla hälsovärden, viktiga för oss äldre att vara observanta på och regelbundet följa med. Ett annat tema, som väckte stort intresse under seminariet var tandvården. Under rubrik Preventiv tandvård, förhöjd livskvalitet på äldre dar belyste föreläsaren tändernas viktiga roll för vårt välbefinnande på ett konkret och överskådligt sätt. Seminariet avslutades med ett kulturellt inslag. Denna gång fick deltagarna en inblick i konstnären Rafael Wardis värld. Under rubriken Ljuset i skuggan visade och kommenterade föreläsaren främst verk från konstnärens sista år. Karakteristiskt i hans måleri lär vara de ljusa och lysande färgerna, främst gult. Alla känner vi till hans färgstarka porträtt av president Tarja Halonen. ESP seminariet i februari är en tradition, som åter väckts till liv efter det avbrott, som pandemiåren orsakade. Seminariet byggs upp så att det ger utrymme för diskussion, dialog och frågor. Även detta år var seminariet välbesökt.

ESP är en aktiv pensionärsförening och via våra evenemang vill vi främja trygg, social samvaro för våra medlemmar. Vi vill vara en källa till livsglädje och livskvalitet. Forskning visar att positivt tänkande människor lever längre. Under sommaren gör vi teaterbesök och ordnar Allsång på Glims. Under vintermånaderna blir det föreläsningar och fysiska aktiviteter av olika slag. Via den IT-handledning, som erbjuds våra medlemmar, försöker vi äldre hänga med i den digitala samtiden och förkovra oss i IT-teknik och IT-kunskap. År 2023 inleddes samarbetet med Esbo Hembygdsförening vilket har öppnat möjligheten för våra medlemmar att delta i Hembygdsföreningens resor. Den första resan, hösten 2023, gick till Tammerfors och Edith Piaf, en musikal om hennes liv och hennes mest kända låtar. Nu i sommar styr vi kosan till Nyslott och Guiseppe Verdis kända opera Nabucco. En nyhet för i år är att ESP för första gången har utsett Årets pensionär 2023. Alla evenemang som ESP ordnar är gemensamma för föreningens åtta pensionärsklubbar.

Vi vill främja trygg och social samvaro för våra medlemmar.

Nya bibliotekstjänster

gäller också i Esbo

Det nya e-biblioteket öppnades även för esbobor i slutet av april 2024.

TEXT: TIINA KUJALA FOTON: FREEPIC

Du kan använda e-bibliotekets tjänster med en mobilapplikation. Via den får du tillgång till e-böcker, ljudböcker och digitala tidskrifter.

Du behöver inte längre använda ett bibliotekskort, eftersom tjänsten kräver stark identifiering, exempelvis bankkoder. Helmet-bibliotekets kundrelation garanterar således inte tillträde till E-biblioteket.

Helmet-bibliotekens hemsida finns nu på helmet.finna.fi. Du kan fortfarande använda sidan på svenska, finska eller engelska. På sidan kan du söka eller reservera material, läsa om evenemang på biblioteken eller finna boktips.

Den gamla biblioteksapplikationen taskukirjasto fingerar inte längre.

I medlemstidningen God Tid publiceras debattartiklar och uppmärksammas samhällsfrågor, som är viktiga för oss äldre. I tidningens decembernummer 2023 presenterades föreningens åtta klubbar på följande lekfulla sätt. Alberga Liten men naggande god. I Dalsvik är alla glada. Kaka söker maka i Esboviken. Gäddorna gillar räkfrossa i Gäddvik - Mattby. Allsång och linedans i Hagalund. Kyrkoby Klubben mitt i byn. Olars en klubb som rör på sig. Välkommen till Köklax. Bredden på klubbarnas program, som presenteras på deras hemsidor och evenemangspalten i HBL på tisdagar, är imponerande. Programutbudet är rikt med aktiviteter som ligger i tiden och varierar från bokcirklar, temadagar, kultur och konst till utflykter, motion och vandringar i närmiljön. Guldkant sätts på tillvaron via café- och lunchträffar samt temafester. Regelbundet ordnas Öppna dörrars dag. Nya medlemmar väljer själva vilken klubb han/hon vill vara medlem i och är då automatiskt medlem i ESP. Medlemmarna får tidningen God Tid som medlemsförmån. Om du känner för att bli medlem i ESP kan du fylla i ansökningsblanketten, som finns på klubbarnas och föreningens hemsida esbo.spfpension.fi. 

Det finns mera information på e-bibliotekets hemsida www.kansalliskirjasto.fi/sv/ e-kirjasto

Kameleonten i Alberga: Med mycket vilja kan också osannolika drömmar förverkligas

En kameleont anpassar sig till sin miljö, smälter in med bakgrunden, blir vad användaren vill att den skall vara. I det här fallet var målet för Kameleonten-projektet en idrottshall med ett brett utbud av möjligheter, och samtidigt ett nytt föreningshus för ungdomsföreningen Logen i Gröndal. Modernt och ändamålsenligt. Öppet för alla, oberoende av hemort eller modersmål.

Kamele onten-hallen

är ny och ännu rätt okänd bland gemene Esboinnevånare. Hallen blev färdig och togs i bruk sommaren 2023, och har nu nyttjats under en hel hallsäsong.

Kameleonten är 14 500 m2 utrymmen, motsvarande en och en

halv fotbollsplan. Med en frihöjd på över 7,5 meter, och massor med volym inomhus tack vare en takhöjd på 10–12 meter. Det är friidrott och löpträning inklusive en 200 meters rundbana, det är innebandy, handboll, futsal och ultimate på 3 planer, det är basket på två planer, det är gymnastik (ur ett

tävlingsperspektiv speciellt trampolingymnastik och Teamgym).

Det är brett mellan väggarna!

En del av idrottsparken

Kameleonten är en del av, och en utveckling av den centralt belägna Alberga Idrottspark i Esbo. Kame-

leonten lyfter idrottsparken till en ny nivå, till den absoluta toppen av idrottsparker i Finland och i Norden. En väldig synergi mellan olika motions- och idrottsverksamheter. I idrottsparken finns nu bland annat stadion för friidrott och fotboll, fotbollsplaner, fotbollshall, simhall och friluftsbad,

ishall, konstis, skidspår och orienteringsterräng, rutter för rullskridskor och rullstolar.

Och så förstås Kameleontens kompletteringar för inomhusidrott: friidrott, bollspel, gymnastik och kraftträning.

Kameleonten är tävlingsidrott

Kameleonten fungerade som stödpunkt för friidrottens EM23 tävlingar sommaren 2023, det kommer att ordnas nordiska mästerskap i friidrott vårvintern 2025, och finska mästerskap vårvintern 2026.

Kameleonten kommer att stå värd för en mängd mindre tävlingar, och utnyttjas redan av många idrottare med EM- och OS-målsättningar.

Kameleonten är ekologisk

Uppvärmningen sker med hjälp av 20 st 300 m djupa jordvärmehål. Och då Esbo stad under år 2024 bygger en stor konstis (konstgräsplan på sommaren) bredvid

Kameleonten kommer den överskottsvärme som konstisens maskineri producerar att användas för uppvärmning av idrottshallen.

Kameleonten erbjuder praktiskt taget varje invånare i Esbo en möjlighet till motion och idrott. I ett föreningssammanhang, eller som privatperson. Livet är alldeles för kort för att sitta bort!

Kameleonten har möjliggjorts tack vare ett nära samarbete mellan Esbo stad och Logen. Staden har garanterat lånet som möjliggjort byggande av hallen.

För vem är

Kameleonten?

• Kameleonten är en lokal för organiserad idrott, där föreningar ordnar verksamhet med idrottsbetoning för barn, ungdomar, vuxna och seniorer. Verksamhet med vitt skilda målsättningar, lek, motion, målinriktad idrott, tävlingsidrott, elitidrott. Allt förekommer.

• Kameleonten är en lokal för individuell motion och idrott. För alla åldrar från 5 till 75 år. Användningslogiken påminner till en del om en simhall: vem som helst kan köpa sig en biljett (engång, serie eller månad) och ta sig till hallen för att motionera, träna eller idrotta.

• Kameleonten är en möjlighet för skolor, daghem och förskolor att bjuda på fysisk fostran. Det mest utmärkande är ”Lek och Rörelse”, ett pilotprojekt genomfört av Esbo stad under säsongen 23–24, där målsättningen är att erbjuda alla förskolebarn i Esbo möjlighet att en gång i veckan utveckla sina fysiska färdigheter under kunniga instruktörer.

• Kameleonten är en lokal för företag och andra organisationer med utrymme för idrott, men också för möten, konferenser, galamiddagar och konserter. Hallen kan utan extra arrangemang inhysa 2500 personer. Hallens restaurang kan ordna mat för över 1000 gäster.

Kultursmedjan i Mattliden ska

ge ändamålsenliga utrymmen för kultur och daghem

TEXT: FOCUS MATTLIDEN & TIINA KUJALA FOTO: GUSTAV BÅSK

Föreningen Focus Mattliden har sedan den grundades verkat för att åstadkomma ett svenskt mångkulturellt campus i anslutning till det svenska skolcentret i Mattliden. Kärnan i föreningens koncept för området är ett kulturhus, kultursmedja, men har också innehållit bl.a. ett daghem, utökad utbildningsverksamhet samt boende i olika former.

Arbetet har fram till juni 2023 i praktiken gått ut på att tillsammans med staden utarbeta ett förslag till stadsplan för området. Det baserat på en åt

FAKTA

föreningen beviljad planeringsreservering, som blev förlängd i tre repriser men gick ut år 2023. Under år 2024 har Focus Mattliden underhandlat med Esbo stad om nya former av samarbete. Målet är fortfarande att förverkliga helheten med Kultursmedjan och Mattlidens daghem. Staden har nu stadsplaneansvaret och Focus Mattliden koncentrerar sig på att byggandet av Kultursmedjan och daghemmet skall kunna påbörjas så snart som möjligt då den nya stadsplanen är klar. Enligt föreningen planer skulle kultursmedjan bli cir -

”

Byggandet

av Kultursmedjan och daghemmet skall kunna påbörjas då den nya stadsplanen är klar.

ka 1000 brutto m2 med två salar lämpade för bl.a. musikkonserter samt utrymmen för bildkonst och personlig musikundervisning.

Föreningen planerar ett brett samarbete med kulturfältet i Esbo och Esbo stad. Skolorna och daghemmet i Mattliden kommer att utnyttja en betydande del av Kultursmedjans utrymmen dagtid.

Tidtabellen för projektet är beroende på stadsplanen tidtabell. Om stadsplanen blir klar 2025 så kunde byggnaden stå färdig 2–3 år efter det. 

• Focus Mattliden rf. är grundad 2017 och har antecknats till föreningsregistret den 20 oktober 2017.

• Föreningens syfte är att främja kultur-, utbildnings- och medborgarverksamhet på svenska i Esbo.

• Föreningen förverkligar sitt syfte genom att skapa och upprätthålla ändamålsenliga faciliteter och möjligheter för kulturaktiviteter, såsom skapande konst, teater, musik samt för seniorverksamhet, ungdomsverksamhet och småbarnsfostran i en mångkulturell och flerspråkig omgivning och atmosfär.

• Föreningens syfte är ideellt och allmännyttigt och den strävar inte efter att uppnå vinst eller bereda medlemmarna ekonomisk nytta.

Mattlidens daghem.

Mattlidens skola.

EVA BIAUDET HELSINGFORS Riksdagsledamot

87 MIRA BÄCK VASA Sjukskötarstuderande

JOHANNA BORG NÄRPES Sjukskötare

MAGNUS HERTZBERG HELSINGFORS Journalist, pensionär

DAN CEDERLÖF HELSINGFORS Elevhandledare, studerande

WILHELM VON NANDELSTADH SASTAMALA Företagare

MIKAEL JERN ESBO Agronom, jordbrukare

NICLAS SJÖSKOG PEDERSÖRE Jordbrukare

ANTON NILSSON MARIEHAMN Ministerråd

100

JULIA STÅHLE ESBO Socialpolitiskt sakkunnig

SAMUEL BROMAN KORSHOLM Företagare, jurist

OONA HAGMAN HELSINGFORS Företagare

HENRIK MEINANDER HELSINGFORS Professor

OSCAR BYMAN KIMITOÖN Specialmedarbetare, ekonomie magister

ANNA-MAJA HENRIKSSON JAKOBSTAD Undervisningsminister, riksdagsledamot

KALLE PUSA HELSINGFORS IT-konsult, jurist

101

ANITA WESTERHOLM RASEBORG Rättsnotarie, ministerns specialmedarbetare

INGRID MÖLLER ÅBO Studerande

FRIDA SIGFRIDS BORGÅ Politices magister, riksdagsassistent

102

NICKE WULFF ÅBO Rektor

From Ukraine to a Swedish speaking day care in Espoo

My name is Lesia, I’m 34 years old, I’m from Ukraine, I’m married, I have two children, a boy Mykhailo, and a girl Mariia.I work as a daycare assistant in a kindergarten. I came to Finland in March 2022.

TEXT: LESIA KURII & TIINA KUJALA FOTON: PRIVATA

A new opportunity in Espoo

Before moving to Finland, I worked in a school in Ukraine. I have 10 years of teaching experience as a teacher of history and geography, and the last four years before moving I worked as a deputy director of educational work. I really liked my work and devoted a lot of time to learning and self-development.

When I was visiting Ukraine for a few weeks, after several sleepless nights due to constant air alarms, I realized that I would not be able to return to work without knowing where my children are in case of danger. At this time, an acquaintance called me to ask how I was doing and whether I wanted to try to apply for a job in a kindergarten in Finland. I made a decision that if I it is offered, I will return to Finland.

When the invitation came, I was looking forward to the interview. I was very nervous and forgot everything I had to say. I didn’t even expect to receive any answer, but after a while I received a letter with a positive answer in my e-mail. It made me very happy and three days later, my children and I were back in Finland.

I am happy that I can work with children now. It is a very interesting experience for me, although it is difficult for me because I cannot communicate with others yet. I am very glad to be in a school atmosphere among the children and educators.

I really like Finland, the water is delicious, the nature is fascinating, I especially like spring and autumn. Evergreen forests and stone blocks can be seen everywhere, and there are many wild animals. Most importantly for me there are

no stray animals. I love animals very much and it’s hard to look at them and understand that no one needs them. There is no such thing here and it’s wonderful. I also really like the friendliness and honesty of people.

I don’t like the climate, the long winter, and short summer. Of course, it is difficult with a new language, but for me it is because I did not go to courses and studied it on my own.

Learning Swedish while working with children

I am currently working in a Swedish-speaking kindergarten and have started learning Swedish for two months now. I have been attending Swedish courses. Swedish is easier because I work with a teacher. It has its own characteristics that make it interesting to learn, but the sound system of words is quite complex.

The similarity of Swedish words with English facilitates the process of learning. Some words are even pronounced similar to Ukrainian, which makes it possible to remember them faster. I think more practice and a language environment will help me to learn Swedish.

At the day care my job is to maintain cleanliness of the premises. I distribute food to the groups and set the tables for the younger groups, and I prepare rooms for sleeping. I monitor the cleanliness of toys. I also help to dress and undress children, and generally help the educators if they need it.

Favorite places

I moved to Espoo recently, so I haven’t had time to get to know the city yet, but we often walk to the

PROFIL LESIA KURII

• Lesia är 34 år gammal

• Gift med två små barn

• Flydde Ukraina och kom till Finland i mars 2022

Jobbar på som assistent på svenskspråkigt daghem i Esbo

• Studerar svenska vid sidan om arbetet

• Lesia gillar speciellt naturen, människorna och tryggheten i Finland

Embankment in our neighborhood because my daughter really likes to be near the water.

Before moving to Espoo, we lived in Lohja. There we had a favorite place to spend time. This is the island of Leissaari. In the summer, we visited the beach almost every day and walked along the tourist trails of the island. Another place that I really liked to visit, especially in the autumn is a wonderful park with statues and a

luxurious estate with an interesting historical past called Mustio Manor Park.

Finland is a good place to be – at least for now

In recent years, I stopped thinking about the global future. A few months ago, I really wanted to return to Ukraine, and I did that. But I realized that living in Ukraine with a small child is very difficult

and dangerous. After staying at home for two months, we returned to Finland and now we just live, work and study here. At the same time, we are thinking about what we should do next since we never prepared for emigration.

I don’t know how my future will turn out, but at the moment I am very happy that I have the opportunity to live in Finland, it is a wonderful country for a peaceful family life. 

EUF - med unga i fokus

Esbobygdens ungdomsförbund (EBUF) har i flera år jobbat hårt för att utveckla barn- och ungdomsverksamheten och det har varit en lyckad satsning. Antalet läger och lägerplatser har ökat för varje år, Teaterskolan i Esbo har ett stadigt elevantal och det ordnas klubbar och kurser i föreningshusen.

Mångsidig verksamhet

Under de senaste åren har EBUF bl.a. ordnat pyssel, barnyoga, cirkusverkstäder och matlagningkurser för barn samt första hjälpen kurser för ungdomar. I år satsar vi lite extra på motion och friluft med motionslördagar för barn samt hela familjens friluftsdag lördag 7.9 så pricka in datumet i kalendern och följ med information om kommande klubbar på hemsidan.

Expanderande lägerverksamhet

EBUF ordnar i år 24 st dagsläger för barn i lågstadieåldern under skolloven, under sommaren ordnas det 21 dagsläger med över 500 deltagarplatser. Flera av våra läger har ett tema; bland annat erbjuder vi i år sim-, djur-, utflykts-, chill-, frilufts-, sport- och teaterläger. Utöver temalägren ordnar vi vanliga sommarläger med mycket spring och språng, pyssel och en massa roliga lekar och aktiviteter både inomoch utomhus. Varje lägervecka är individuell då lägerverksamheten

beror mycket på ledarna och gruppen, men dagarna består alltid av både ledd verksamhet och fritid.

Teaterskolan i Esbo

EBUF har sedan år 2017 ordnat teatergrupper för barn och ungdomar i Esbo. Verksamheten har vuxit stadigt sedan dess och för tillfället ordnas det 10 teatergrupper, ledda av dramapedagoger. Grupperna för de yngsta eleverna i åk 1-2 ordnas i skolor, medan grupper för elever i åk 3+ ordnas i föreningshuset Valhalla i Köklax och Thorstorp i Alberga. Även för ungdomar finns det två teatergrupper. Grupperna är öppna för alla oberoende tidigare erfarenhet.

Verksamhet även för äldre ungdomar

För ungdomar ordnar EBUF teatergrupper, kurser och erbjuder årligen jobb på läger, i klubbar, kurser och på sommarteatern. I år har kunnat erbjuda jobb åt runt 50 ungdomar. Esbo Lucia

Gruppledarutbildning för unga i Esbo

GLU, gruppledarutbildning för unga, är ett samarbetsprojekt mellan flera förbund, föreningar och kommuner. Projektets målsättning är att ge ungdomarna kompetens och praktisk erfarenhet av arbete i barngrupper. Projektet startades 2021 av föreningen Norr om Stan i samarbete med ett flertal andra organisationer och EBUF har varit med i projektet sedan starten och erbjudit praktikplatser och dragit föreläsningar. GLU riktar sig till unga i 14-18 åringar som vill utveckla sina ledarfärdigheter och utbildningen består av runt 10 teoretiska moduler samt praktik som består av 20 timmar på ett läger, klubb eller i en annan barngrupp. Från och med hösten 2024 kommer EBUF att ta över

ansvaret för GLU verksamheten i Esbo, inledningsvis med en undervisningsgrupp. EBUF strävar efter att erbjuda alla som avlägger GLU i Esbo en praktikplats inom våra verksamhetsområden.

Esbo Lucia sedan 1980

Esbo Lucia firandet har arrangerats av EBUF sedan år 1980. Esbo Lucia berör både svenska, tvåspråkiga och finskspråkiga invånare på de platser där lucia framträder. Tidigare har EBUF:s styrelse valt Esbo Lucia bland flickorna i Esbobygdens Musikskolas, senare Musikinstitutet Kungsvägens sångelever, men sedan år 2021 har EBUF valt att öppna upp möjligheten att bli vald till Esbo Lucia

för alla som är intresserade. I valet av lucia har styrelsen prioriterat kandidatens personlighet, utstrålning och sångförmåga. Om uppdraget som Esbo Lucia känns som ett för stort åtagande så kan man istället komma med i luciaföljet. Alla som vill vara med och sprida ljus och glädje till de som behöver det mest när det är som mörkast i vårt land, är välkomna med! Om du är intresserad att vara Esbo Lucia 2024 eller att vara med i luciaföljet kan du vara i kontakt med producent Sandra Aspelin, sandra@ebuf.org. Det blir runt 25 uppträdanden under en kort och intensiv men rolig period, i de mest varierande sammanhang. Våga ta chansen att bli vår ljusbringare denna vinter! 

Sommarläger på Valhalla 2023. Foto: EBUF

TEXT: MARTINA GARDBERG FOTO: XXXXXXX

Madicken på Finns sommarteater 2023. Foto: Tanwa Srisong

Djungeläventyr på

Finns sommarteater 2024!

Mowgli, Baloo, Bagheera och Shere Kahn... Denna sommar intas Finns sommarteaters scen av de kända gestalterna ur Rudyard Kiplings Djungelboken.

Kipling skrev novellsamlingen redan 1894 och har man inte läst boken så kanske man har sett Disneys animerade film om Mowgli och hans vänner från 1967. I sommar blir det ett finländskt uruppförande av Lena Frisks och Vivianne Karlssons dramatisering av Djungelboken. Denna roliga familjemusikal har tidigare spelats av Borlänge Musikteater i Sverige. Den fina musiken är komponerad av Istvan Nemeth och de fyndiga sångtexterna står Bengt Lundberg för så även om vi inte får

höra klassikerna ur Disney-versionen så utlovas minst lika roliga och fartfyllda sång- och dansnummer. Ylva Edlund återvänder som regissör. Hon har tidigare regisserat Pinocchio och Madicken på Finns sommarteater. Många känner säkert igen henne som skådespelare på Unga Teatern, där hon jobbade i mer än 20 år.

– Vi kan lova att de flesta karaktärerna vi känner igen från Disneys Djungelboken finns med och vi har dessutom ett nytt musikarrangemang av Peik von Essen som också

producerade musiken till fjolårets succépjäs Madicken. Det blir ett spännande och roligt äventyr där vi bland annat får följa med Mowgli då han pratar med djuren, simmar med vargarna, hittar en skatt och strider för djungelns framtid, avslöjar regissör Edlund.

Det blir 10-åriga Nour Liljeström från Esbo och 12-åriga Lina Londen från Helsingfors som får dela på huvudrollen Mowgli. De ser mycket fram emot att få gestalta den modiga djungelpojken. Lina var med i Madicken som spelades

förra sommaren på Finns men för Nour blir det första gången. ”Jag hade inte tänkt att jag ville ha en huvudroll först, eftersom det är så många repliker man måste lära sig, men sedan märkte jag hur roligt det är att få vara på scenen hela tiden” berättar Nour. “Det kändes helt overkligt att jag skulle vara Mowgli! Jag kunde inte tro det, fast det stod där i manuskriptet” säger Lina. En annan viktig roll i Djungelboken är flickan Mahara som 13-åriga Alexandra Mérus och 13-åriga Ylva Lönnberg delar på. “Mahara är en flicka som bor med sin pappa i en by i djungeln. Hennes pappa tycker inte om Mowgli.” berättar Alexandra. “Mowgli och Mahara blir ändå bästa vänner och de råkar ut för allt möjligt roligt”, avslöjar Ylva, som också är en nykomling på Finns scenen. Ensemblen består i år av 19 skådespelare i åldern 9–45 år. Djungelboken har förutom spänning och komik också en del paralleller till dagens samhällsklimat med växande främlingsfientlighet och populism. Mowgli får kämpa hårt mot lurande faror både hos människorna i byn och i djungeln. Han ställs till slut inför ett val; att återvända till djungeln eller stanna i byn? Hur det går får ni se på Finns sommarteater i juni. Premiär blir det torsdagen 6.6. och pjäsen spelas 17 gånger fram till söndagen 30.6. Varmt välkomna till Finns sommarteater!

” Djungelboken

har förutom spänning och komik också en del paralleller till dagens samhällsklimat med växande främlingsfientlighet och populism.

Djungelboken ensemble består av Lina Londen, Nour Liljeström, Frida Sågfors, Adina Kokkola, Alenia Lindholm, Emilia Egger, Saga Saloviin, Saga Hemnell, Edith Lundberg,Ylva Lönnberg, Wilhelm Nielsen, Linda Forssell, Sara George, Elwira Aspelin, Hanna Wahlström, Matilda Kontkanen, Frida Kuosmanen och Amanda George

Djungelbokens produktionsteam utgörs av Ylva Edlund (regi), Thilia Tamminen (sånginstudering), Anne Pihlström (koreografi) Lasse Idman (scenografi, affisch& dräktdesign), Peik von Essen (musik), Nina Tikkanen (kostymer), Sandra Aspelin (producent) och Fanny Hellström (produktionsassistent).

TEXT: SANDRA ASPELIN FOTO: FANNY HELLSTRÖM

Djungelboken 2024 ensemble.

Esbo IF är är en SUL-Tähtiseura klassiﬁcerad idrottsförening med ca 2000 medlemmar.

Esbo IF är är en SUL-Tähtiseura klassificerad idrottsförening med ca 2000 medlemmar. Verksamheten är indelad i olika sektioner, av vilka den största och mest framgångsrika är friidrotten. De andra sektionerna är gymnastik, handboll, volleyboll, bowling och motion.

Verksamheten är indelad i olika sektioner, av vilka den största och mest framgångsrika är friidrotten. De andra sektionerna är gymnastik, handboll, volleyboll, bowling och motion.

Esbo IF on SUL -tähtiseura luokiteltu n 2000 jäsenen kaksikielinen urheiluseura. Seuralla on useita eri jaostoja. Päälaji on yleisurheilu. Muita lajeja ovat voimistelu, käsipallo, lentopallo, kuntoliikunta ja keilaus.

Esbo IF on SUL-tähtiseura luokiteltu n 2000 jäsenen kaksikielinen urheiluseura. Seuralla on useita eri jaostoja. Päälaji on yleisurheilu. Muita lajeja ovat voimistelu, käsipallo, lentopallo, kuntoliikunta ja keilaus.

Kontaktuppgifter - Yhteystiedot

Hemsida/Kotisivu: esboif.ﬁ

s-posti/e-post: kansli@esboif.ﬁ

KONTAKTUPPGIFTER - YHTEYSTIEDOT

Instagram: esboif

Hemsida/Kotisivu: esboif.fi

Facebook: Esbo IF

s-posti/e-post: kansli@esboif.fi

Instagram: esboif

• Friidrottsskola / Yleisurheilukoulu 5-7 år / vuotiat

Facebook: Esbo IF

• Friidrottens Intressegrupper / Yleisurheilun Harrasteryhmät år/ vuotiaat

• Tränings- och Tävlingsgrupper / Valmennus- ja Kilparyhmät 9 år / vuotiaat =>

• Topidott / Huippu-urheilu

• Friidrottsskola / Yleisurheilukoulu 5-7 år / vuotiat

• Vuxenidrott och Running grupp / Aikuisten Yleisurheilu ja Running juoksuryhmä

• Temppuskola / Temppukoulu 4-7 år / vuotiaat

• Friidrottens Intressegrupper / Yleisurheilun Harrasteryhmät 8-13 år/ vuotiaat

• Redskapsgymnastik / Telinevoimistelu 7-12 år / vuotiaat

• Sommarläger för barn / Kesäleirit lapsille

• Tränings- och Tävlingsgrupper / Valmennus- ja Kilparyhmät 9 år / vuotiaat =>

• Löpskolor och kurser för barn och vuxna / Juoksukoulut ja kurssit lapsille ja aikuisille

• Topidott / Huippu-urheilu

• Vuxenidrott och Running grupp / Aikuisten Yleisurheilu ja Running juoksuryhmä

• Temppuskola / Temppukoulu 4-7 år / vuotiaat

• Redskapsgymnastik / Telinevoimistelu 7-12 år / vuotiaat

• Sommarläger för barn / Kesäleirit lapsille

• Löpskolor och kurser för barn och vuxna / Juoksukoulut ja kurssit lapsille ja aikuisille

EVENEMANG SOM ESBO IF ÄR MED OCH ORDNAR: / ESBO IF MUKANA TAPAHTUMAJÄRJESTÄJINÄ:

Social förstärkning sker på Sveps ungdomsverkstad

”Att få känna sig sedd, uppskattad och bekräftad kan göra att självkänslan får en boost.

Vid Sveps ungdomsverkstad hjälper vi unga vuxna i många olika livsskeden. Det kan handla om att man hamnat in på fel studielinje eller annars bara in på ett spår som inte leder dit man vill. Ibland kan riktningen vara rätt, men livets små och stora motgångar kan leda till att man behöver hjälp med att komma vidare. Ibland behöver man någon att bolla tankar med eller hjälp med att komma vidare.

TEXT: CAMILLA WESTERHOLM ARBETSLIVSTRÄNARE I NONSTOP, SVEPS UNGDOMSVERKSTAD FOTO: SVEPS

Det uppsökande ungdomsarbetet v id Sveps ungdomsverkstad fungerar som en stödtjänst för unga i olika livssituationer som behöver stöd i frågor som berör jobb, studier, ekonomi, välmående, eller vardags- och livshantering. Ofta kan utmaningarna vara kopplade till varandra och när man hittat den rätta tråden att börja nysta med, så faller de andra bitarna på plats. Vi försöker tillsammans komma fram till lösningar och hitta de rätta tjänsterna.

Trygg gemenskap

I Sveps utrymmen på Georgsgatan 18 i Helsingfors fungerar två gruppverksamheter, Starten och NonStop. Om man har varit borta från studier eller arbetslivet en längre tid kan det vara svårt att få grepp om dygnsrytmen eller hitta motivation för att skapa förändring i sin livssituation. Då kan Starten vara ett bra alternativ. I Starten erbjuder vi en trygg gemenskap som stöder den unga att må bättre och att komma vidare mot de egna målsättningarna. I

Starten tränar vi på bland annat sociala färdigheter genom temadiskussioner, besök och aktiviteter där vi lägger ribban lagom högt, så att alla känner sig bekväma att delta. Starten samlas onsdag-fredag klockan 10-14.

Social förstärkning och delaktighet

I NonStop-gruppen erbjuder vi deltagarna ett brett smörgårdsbord av teman och aktiviteter för deltagarna att bekanta sig med. Vi gör företagsbesök, lagar mat, motionerar, har olika temapass, tittar på nyheter och diskuterar mycket. Det genomgående temat i allt vi gör är ändå grundat på tanken om social förstärkning och delaktighet.

Att få känna sig sedd, uppskattad och bekräftad kan göra att självkänslan får en boost och tron på de egna färdigheterna växer i takt med att man märker att de egna vingarna bär. NonStop-gruppen är igång måndag-fredag klockan 9-14.

På Sveps har man också möj lighet att träffa vår jobbcoach och få hjälp med att hitta sin

Mera information om Sveps ungdomsverkstad och om hur vi jobbar hittar man på www.sveps.fi. Det går också bra att ringa oss på servicenumret 050 322 1451 så berättar vi gärna mera.

väg ut i arbetslivet. Det kan kännas knepigt att skriva ansökningar och gå på arbetsintervjuer och då kan det vara bra att ha någon som stöder i den processen. Med jobbcoachens hjälp kan man komma i kontakt med arbetsprövningsplatser, skriva CV, bekanta sig med arbetsmarknaden och samtidigt har man ett stöd då man söker sig ut i arbetslivet.

Till Sveps verksamheter (Starten, NonStop och jobbcoachning) kommer unga från Esbo, Helsingfors, Vanda, Grankulla och Kyrkslätt i åldern 18–29. Också 16-17-åringar som fullföljer läroplikten kan delta i NonStop eller till Starten för en period, ifall måendet eller motivationen inte är på topp och studierna inte framskrider och man behöver komma bort från skolmiljön ett tag. Sveps uppsökare jobbar med unga från Esbo, Kyrkslätt och Helsingfors. 

Linda tämjer atomer under högt tryck i Otnäs

SEDERHOLM & TIINA KUJALA FOTO: LINDA SEDERHOLM

Varför valde du att börja studera kemi på Aalto?

Jag visste att jag ville studera naturvetenskaper. När jag gick i gymnasiet funderade jag på vart jag skulle söka, så sökte jag både hit till Aalto och till Helsingfors universitet. Jag hade hört så många roliga berättelser om studerandekulturen i Otnäs av mina föräldrar och tänkte att det blir en trevlig plats för mig att studera. Det var lite av en tillfällighet att det blev just kemi, men jag är riktigt nöjd med mitt val.

I kemin blandas det praktiska arbetet med det teoretiska. Jag får både pyssla i labbet men samtidigt får jag en ganska djup teoretisk förståelse för vad det är som händer. Det kan hända att något byter färg, då förstår jag varför. Det ser coolt ut, men det finns något mer i det än bara hur det ser ut.

Vad är det du forskar i?

Jag forskar i oorganisk kemi, specifikt i materialkemi, med inriktning på högtrycksfasförändringar och hur olika bindningar bildas av metall- och syreatomer under olika tryck. Tanken är att forskningen ska kunna ge mera kunskap om hur magnetism egentligen beter sig och fungerar.

Vi vet att magnetism är ett kvantmekaniskt fenomen men det syns också i vår vardag. Det jag försöker göra är att tillverka material som har lite mera spännande magnetiska egenskaper så att vi ska få mera data för att kunna utveckla teoretiska modeller. I framtiden kan någon använda det till något mera praktiskt. Jag producerar de här materialegenskaperna för att få fram grundinformation om olika material som någon annan senare forskar vidare i. Det kanske kan bli någon LED eller någon annan liten manick.

Att forska i materialkemi är ganska petigt. Jag har ganska små delar som jag bygger ihop för att sätta in

i en högtrycksmaskin så att det blir någonting att mäta.

Jag jobbar ganska självständigt i min forskningsgrupp. Det finns ändå några kolleger här på Aalto som egentligen forskar med andra professorer och har annat tema, men använder samma experimentella metoder som jag.

Jag har också ett projekt som handlar om supraledare. Det är ett besläktat fenomen till magnetism, och då jobbar jag med ett antal professorer i andra länder. Så det blir mycket Zoom-möten och då kan jag få fler personer att diskutera med.

Forskning tar tid

Doktorsforskningen tar ofta ca fyra år. Det ska inte vara viktigast att bli klar så fort som möjligt, vi försöker också komma med intressanta nya forskningsresultat och lära oss något på vägen. Som en del av min forskning ska jag producera fyra vetenskapliga publikationer och skriva själva doktorsavhandlingen.

Jag är för tillfället på mitt femte år. Delvis påverkades tidtabellen av COVID-pandemin. Det var svårt att vara kemist när man inte kan ta hem experimenten.

Jag hoppas att mina artiklar ska bli färdiga senast under sommaren, då hinner jag bli färdig till jul detta år.

Inte alltid lätt att vara kvinna – men tiderna förändras

Samtalsämnet om könsfördelning och jämställdhet är viktigt, både inom grundforskning och på campus. Även om det har varit jämnt mellan könen på kemiprogrammet på Aalto under en tid, ser vi en obalans när det gäller högre positioner såsom professorspositioner, och vissa avdelningar, som fysik, är fortfarande övervägande manliga. Detta skapar en obalans och brist på kvinnliga förebilder, vilket kan

PROFIL

LINDA SEDERHOLM

• 30 år

• Forskar i materialkemi vid Aalto-universitetet

• Bor i Vanda

• Sysslar med trädgård och krukväxter på fritiden

avskräcka unga kvinnor från att välja dessa områden.

När det gäller studielivet har det skett förbättringar över tid. Klubbar och fester har blivit mer inkluderande och det finns nu tydliga riktlinjer och stödsystem för att hantera oönskade situationer. Det

1. Proverna är i storlek av ett knappnålshuvud, och packas in i många lager av olika delar för att genomgå högtrycksyntes.

2. Lindas högtrycksmaskin kan åstadkomma 40 000 atmosfärers tryck och 1000 °C.

3. Vissa delar av experimenten kräver specialutrustning som bara finns i specialiserade forskningsanläggningar, såsom Soleil-synkrotronen i Paris.

pratas mer om jämställdhet och det görs aktivt arbete för att skapa en mer inkluderande miljö. Trots detta finns det fortfarande kvar vissa könsstereotyper, särskilt i traditionella sånger och vissa sociala sammanhang. Det finns fortfarande arbete att göra när det gäller att

bryta stereotyper och skapa en mer jämställd och inkluderande kultur på campus. Förändring tar tid, och kräver att någon visar exempel på hur man gör saker på ett bättre sätt. Jag försöker vara ett sådant exempel, och jag tycker att vi är på rätt väg. 

TEXT: LINDA

HUR BLIR ESBO KLIMATNEUTRALT

FÖRE ÅR 2030?

1

ENERGI

En stor del av stadens koldioxidutsläpp kommer från fjärrvärmeproduktionen. Användningen av stenkol för at producera fjärrvärme kommer att avslutas redan under 2025. Målet är att fjärrvärme kommer att produceras kolneutralt med förnybara källor senast 2029. Det här kan nås bland annat genom att utnyttja spillvärme och ersätta fossila bränslen i produktionen. Esbo stad kommer också att övergå till att endast använda utsläppsfri el i alla stadens fastigheter. Esbo stad kommer också att förminska sin energiförbrukning med 7,5 % fram till år 2025 (jämfört med 2015 års nivå). Energieffektiviteten kan förbättras till exempel genom effektivare användning av stadens lokaler, sänkt temperatur nattetid och övergång till LED-belysning.

TRAFIK

Trafiken utgör också en stor del av utsläppen i Esbo. Avstånden är långa och invånarna reser till arbetsplatser, skolor, fritidssysslor för att uträtta olika ärenden.

Då behövs en fungerande, utsläppsfri kollektivtrafik samt andra alternativ för att smidigt kunna röra sig både i Esbo och hela regionen. Staden försöker göra olika alternativ till privatbilism mera attraktiva: kollektivtrafik, smidiga cykelleder och ökad tillgång till anslutningstrafik.

MARKANVÄNDNING OCH BYGGANDE

I en växande stad har stadsplanering och byggande en stor betydelse. I planeringen kan staden påverka kollektivtrafikförbindelserna, grön- och rekreationsområden och hållbara stadsstrukturer. Grönområdena utgör kolsänkor

samtidigt som de ökar trivseln och invånarnas välmående. I stadens byggprojekt ska klimatmålen och energieffektiviteten också beaktas.

Just nu planeras den nya generalplanen 2060 (läs mera på sida 6–7). Under sommaren kommer planen till påseende och staden arrangerar ett antal diskussionstillfällen, där planen presenteras. Det är nu vi kan påverka hur staden ser ut i framtiden!

CIRKULÄR EKONOMI OCH

HÅLLBARA VAL

Esbo stad ska planera sina upphandlingar och tjänster på ett klimatvänligt sätt. Samtidigt ska staden göra cirkulärekonomiska lösningar möjliga för företag och invånare. Även i produktionen av stadens egna tjänster kommer fokus att ligga på hållbarhet. Staden kan möjliggöra till exempel delningsekonomi, reparation, återbruk och återanvändning av saker och material tillsammans med olika partners.

kas också den biologiska mångfalden av klimatförändringarna.

Av värmeböljorna följer också torka, vilket kan leda till skogs- och markbränder. I stadens byggnader och andra utrymmen måste temperaturregleringen beaktas. Genom att plantera träd runt om i staden blir det lättare att finna skugga under varmare perioder.

Esbo stad har som mål att vara kolneutralt före 2030. Det innebär att staden årligen bara släpper ut så mycket växthusgaser som den kan binda. Med tjänsten Klimatvakt (https://ilmastovahti.espoo.fi/ sv) kan du följa hur staden planerar att genomföra sina klimatåtgärder och hur dessa mål framskrider.

Miljövänlig mat i stadens enheter och minskningen av matsvinn har stor betydelse för att nå klimatmålen. I skolor och på daghem är sopsortering, hållbart konsumerande, återvinning och cirkulär ekonomi också en del av vardagen. 5

ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGEN Klimatförändringen orsakar redan nu mera extrema väderförhållanden. Också i Esbo behövs beredskap för översvämningar, skyfall och extremvärme.

Förutom infrastrukturen och invånarna påver-

En del av Esbo stads plan för att nå klimatmålen är att med hjälp av planering trygga de viktigaste områdena och ekologiska förbindelserna också utanför skyddsområdena. Staden kartlägger också återställande av livsmiljöer i skyddade områden.

KLIMATSAMARBETE OCH

KLIMATKOMMUNIKATION

Alla esbobor har en roll i klimatarbetet. Både stadens personal och invånarna ska få tillräcklig information om konsekvenserna för klimatet då de konsumerar eller gör olika val i sin vardag. Om alla deltar genom att ändra sitt beteende bidrar det till helheten och möjligheterna att stävja och anpassa oss till klimatförändringen.

Spårvagn 15 är det nyaste kollektivtrafikmedlet i Esbo. Det går bra att byta från spårvagnen till metron, olika tågstationer eller bussar.

Det finns många möjligheter till rekreation i våra skogar. Förutom att de är kolsänkor är de också viktiga för att kunna bevara ekosystem och artmångfalden.

Parker och grönområden ska finnas i närheten av skolor, kollektivtrafik och våra hem. Naturen ska vara tillgänglig för alla.

TEXT & FOTO: TIINA KUJALA KÄLLA: ESBO STADS HEMSIDA

HÄLSNINGAR FRÅN SFP I ESBO

VAD HAR SFP JOBBAT FÖR I ESBO UNDER DE SENASTE ÅREN?

SFP ANNONS

SFP:s förtroendevalda i fullmäktige, nämnder och styrgrupper i Esbo har aktivt jobbat för

• ett heltäckande svenskt daghems- och skolnät

• utvecklingen av Focus Mattliden

• att skolornas direktioner ska få fortsätta

• att pensionärsföreningarna fick understöd för sin verksamhet i Esbo

• fungerande kollektivtrafik i Esbo

• tillräckliga resurser för stadens translatortjänster

• utveckling av integrations- och sysselsättningstjänster på svenska

• att bevara grönområden och närmiljö

• restaurering av Gräsaån och förminskning av översvämningsrisken

• mångsidigt och trivsamt byggande

• stadsplanering som beaktar närmiljön

• att bevara kulturlandskap i Köklax

• bevarande av skogsområden i Nygrannas/Dåvitsby

• fungerande båtliv, med möjlighet till vinterupplag för båtarna

• bättre skyltning i Centralparken

• en ny Sortti-station i södra Esbo

• bättre sopsorterting i bl.a. skolor samt ökat miljötänk bland esboborna

Vi har motverkat

• järnvägsdepå i Mankby-Bobäck

• exploateringen av Myntbacka

• den nya Västbanan

KOM OCH TRÄFFA SFP:S EU-VALSKANDIDATER OCH POLITIKER!

24.5 Lippulaiva kl. 15-18

25.5 Iso Omena kl. 10-16

7.6 Lippulaiva kl. 15-18

8.6 Iso Omena kl. 10-16

VÄLKOMMEN PÅ EN GUIDAD PROMENAD KRING ESBOGÅRD

SFP i Stor-Köklax inbjuder den 23.5 kl. 18.30-20.00 till en guidad promenad kring Esbogård och Mankby arkeologiska utgrävningar med intendent Tryggve Gestrin. Start från Finnsbacken 6. EP-kandidaterna Julia Ståhle och Mikael Jern deltar i promenaden. Tillfället är öppet för alla intresserade.

DET BLIR VAL IGEN 2025!

• Den 13 april 2025 förrättas både kommunalval och välfärdsområdesval.

• I kommunalvalet väljs fullmäktigeledamöterna för Esbo stadsfullmäktige.

• I välfärdsområdesvalet väljs fullmäktigeledamöter för Västra Nylands välfärdsområde

• Båda valen ordnas samtidigt

Är du intresserad av att kandidera i kommunalvalet?

Som förtroendevald i Esbo har du möjlighet att påverka hur Esbo utvecklas under de kommande åren. Kontakta ordförande för SFP i Esbo Håkan Blomberg (hakan.blomberg@outlook.com) om du vill veta mera!

SFP i Esbo söker en deltidsanställd VERKSAMHETSKOORDINATOR från och med 1.8.2024.

Vi söker dig som är driven och engagerad och vill jobba med kommunalpolitik och kommunikation i Finlands näst största stad. Du stöder våra förtroendevalda och spelar en stor roll för framgången i kommunalvalet 2025.

Mera information om positionen och ansökan på www.esbosfp.fi.

Annonsen betald av SFP i Esbo