Pia-Lisa Sundell 282

Pia-Lisa Sundell

K - Posti Ab Posti Green

KANDIDAT I RIKSDAGSVALET 2019 FÖR SFP I NYLANDS VALKRETS RKP:N UUDENMAAN VAALIPIIRIN KANSANEDUSTAJAEHDOKKAANA 2019

”

Du röstar – jag agerar för en bättre morgondag!

Sinä äänestät – minä toimin paremman huomisen puolesta!

282

@sundellpialisa @PiaLisaSundell www.pialisasundell.com SVENSKA KV IN N O FÖRBUNDET

PIA-LISA SUNDELL 282 - RIKSDAGSVAL 2019

2

Bästa väljare!

Då min fantastiska kampanjchef Anna Korhonen föreslog att vi skulle ge ut en tidning, hade jag svårt att gestalta hur slutresultatet skulle bli. Jag visste dock att jag ville fylla tidningen med teman och personer som varit viktiga för mig både yrkesmässigt och privat. Jag ville bygga en tidning som skulle ge läsaren en möjlighet att förstå vem jag är. Jag är nöjd med slutresultatet och det känns fint och rätt att dela ut en tidning som innehåller saker som är så viktiga för ett barns liv och för mig och med all säkerhet för dig läsare också.

Jag ställer upp i riksdagsvalet 2019 för SFP i Nyland för att jag helt enkelt känner att det är min plikt.

Det är min skyldighet att försvara barn och familjer.

Det är min skyldighet att arbeta för ett medmänskligt och solidariskt samhälle. Jag vill se ett samhälle som tar hand om alla generationer och ingen människa ska behöva falla igenom skyddsnätet. Jag vill arbeta för ett socialt hållbart samhälle. Det vet jag att jag kan göra genom att ställa upp för SFP. Partiets partiprogram är bra och i samklang med mina värderingar. SFP vill se världens barnvänligaste land, satsningar på en högklassig utbildning, en vård- och omsorg med människan i fokus samt ett samhälle där också seniorerna kan känna sig trygga. Detta är frågor jag vill och ska arbeta för i riksdagen. Jag är mycket tacksam för att vår partiledare Anna-Maja Henriksson ville säga några ord om partiets mål inför nästa riksdagsperiod.

Jag har länge arbetat för barnens bästa och barnens rättigheter. I mitt arbete har jag haft förmånen att träffa och lära känna många människor. Jag har fått arbeta med Pentti Arajärvi, hans kloka ord och tankar om barnets rättigheter har styrt mig på många

Hyvä äänestäjä! sätt. På Barnavårdsföreningen har jag haft nöjet att jobba med fantastiska kvinnor. Med Anne Toivanen har jag fått arbeta för en god personalpolitik och en familjevänlig arbetsplats. Med Sonja Gummerus har jag genomfört många offentliga upphandlingar.

Att upphandla vård är inte enkelt. En behövande människas behov ska styra vården och dess innehåll, inte det billigaste priset. Föräldraskap måste stödas på olika sätt. Anne Bjerre berättar om sina erfarenheter av att arbeta med både barn och vuxna som genomgår den svåra livssituation en separation är.

Som mamma har det varit härligt att få se både egna barn och andras barn växa upp och genom barnens hobbyer träffa olika vuxna. I vår familj har fotboll haft en stor roll. Mina barn har fått uppleva oförglömliga stunder genom fotbollen precis som Anssi Koskenvesa beskriver. Min dotters kära hobby amatörteater sammanförde mig med regissören och skådespelaren Mika Fagerudd. Jag kommer alltid att vara tacksam för att Mika lät min dotters skådespelarsjäl blomma upp. ”Barn har rätt till kvalitativ barnmusik”, så hörde jag en gång Macke Granberg säga på radio. Det är så rätt. Idag är Arne Alligator, som han uppträder med, en finlandssvensk institution som sprider glädje bland tiotusentals barn och föräldrar och de är enormt populära på webben. Här i tidningen får ni även möta fina Anna Ilmoni som inspirerat både unga och vuxna till engagemang och hjälpande.

Jag vill önska alla läsare en fin valvår!

Jag vill också tacka alla som hjälpt mig under kampanjen.

Du röstar – jag agerar, för en bättre morgondag!

Mera tillsammans Den 14 april går vi till val för att välja Finlands nästa riksdag. Vi lever i otroligt spännande tider. Kampanjen är i full gång och för mig som partiordförande är det roligt att se vilket fantastiskt gäng vi har. Både kandidater, kampanjarbetare, folket på fältet och alla ni som lägger er röst på SFP är guld värda. SFP har nämligen som målsättning att göra det bästa riksdagsvalet någonsin mätt i röster, med ett väljarunderstöd på åtminstone 5 procent. I Nylands valkrets har vi 36 fenomenala kandidater och vi har alla förutsättningar att göra ett kanonval.

Den här regeringsperioden har lämnat sina spår. Regeringspartiernas massiva nedskärningar och svikande av utbildningslöftet har varit förödande. Regeringens negativa inställning till tvåspråkigheten har också varit tydlig – det här syns bland annat i nedläggningen av tingsrätterna i Borgå och Raseborg. Regeringen Sipiläs massiva socialoch hälsovårdsreform, som nu har fallit, tog inte överhuvudtaget hänsyn till de speciella behov som det nyländska landskapet har. Det är tydligt att SFP måste finnas vid de bord där besluten görs. Och en sak är fullständigt klar. SFP kommer att fortsätta jobba för ett samhälle där vi bryr oss om varandra. För svenskan och det tvåspråkiga Finland, för de mindre sjukhusens verksamhetsförutsättningar, för en framgångsrik region och för ett ännu starkare Nyland.

Mera tillsammans är devisen för SFP:s riksdagsval. Tillsammans kan vi uppnå mera, tillsammans är vi starkare!

SFP vi vill se ett samhälle där vi satsar på våra barn och skapar trygghet i vardagen. Vi vill att Finland ska vara världens barnvänligaste land. Vi vill att våra äldre ska känna sig trygga. SFP vill ha en vettig vårdreform, där vi sätter människan i fokus, inte administrationen eller byråkratin. Vi vill att kommande generationer ska kunna simma i havet, andas frisk luft och njuta av vår sköna natur.

Vi måste tillsammans axla ansvaret för miljön. SFP vill göra morgondagen bättre.

Därför är det viktigt att vi alla senast på valdagen 14.4 går och lägger en röst på det vi tror på och det som kan göra vår vardag bättre. SFP har 36 fantastiska kandidater i Nylands valkrets, Pia-Lisa Sundell är en av dem. En röst på SFP är en röst för tvåspråkigheten, en röst för ett barnvänligare Finland och en röst för ett tryggare samhälle.

Anna-Maja Henriksson Partiordförande för Svenska folkpartiet i Finland

Idea tästä lehdestä syntyi loistavan kampanjapäällikköni Anna Korhosen toimesta. Ajatus on, että lukija saisi käsityksen minusta ja minulle tärkeistä teemoista. Lehdessä kirjoittavat minulle, sekä ammatillisesti että henkilökohtaisesti, tärkeitä ihmisiä.

Koen vahvasti, että on velvollisuuteni asettua ehdokkaaksi kevään eduskuntavaalissa RKP:n Uudenmaan listalta. Tehtäväni on puolustaa lapsen oikeuksia ja lapsiperheitä. Haluan tehdä töitä solidaarisen ja inhimillisen yhteiskunnan puolesta.

Haluan nähdä maan, joka huolehtii jokaisesta sukupolvesta ja yhdenkään ihmisen ei tule tippua suojaverkosta. Tiedän, että tämän voin tehdä RKP:n kautta. Puolueen vaaliohjelma on hyvä ja vastaa myös omia arvojani.

Lehdessä lukija saa tutustua työssäni kohtaamiin ihmisiin, joiden kanssa olen saanut monella tavalla vaikuttaa yhteiskuntaan. Olen myös halunnut tuoda esille yksityiselämässäni kohtaamiani ihmisiä, jotka eri tavoin ovat vaikuttaneet lasten, nuorten ja perheiden arkielämään.

Toivotan teille jokaiselle hyvää vaalikevättä! Haluan myös kiittää jokaista minua kampanjassani tukenutta ihmistä.

Sinä äänestät – minä toimin paremman huomisen puolesta!

Pia-Lisa Sundell

Är: Verksamhetsledare för Barnavårdsföreningen i Finland rf, politices kandidat Vice ordförande för Centralförbundet för barnskydd Vice ordförande för förvaltningsrådet för SOSTE Finlands social och hälsa rf Styrelsemedlem i Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete (EHYT rf) Styrelsemedlem i Stationens Barn rf Styrelsemedlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs Familj: maken Fredrik, barnen Casper och Anna Bor: i Grankulla Fritidsintressen: körsång och juniorfotboll On: Toiminnanjohtaja yhdistyksessä Barnavårdsföreningen i Finland rf, valtiotieteiden kandidaatti Varapuheenjohtaja Lastensuojelun Keskusliitto ry:ssä Valtuuston varapuheenjohtaja SOSTE Suomen sosiaali- ja terveys ry:ssä Hallituksen jäsen Ehkäisevä päihdetyö EHYT ry:ssä Hallituksen jäsen Aseman Lapset ry:ssä Hallituksen jäsen naisjärjestössä Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs Perhe: mies Fredrik, lapset Casper ja Anna Asuu: Kauniaisissa Harrastukset: kuorolaulu, juniorijalkapallo

Pia-Lisa Sundell Valtidning inför riksdagsvalet 2019 Ansvarig utgivare Pia-Lisa Sundell Chefredaktör Anna Korhonen Layout & ombrytning Emilia Häggman Kustmedia Ab Oy Tryck i-Print Valtidning utgiven av: Pia-Lisa Sundells stödförening

PIA-LISA SUNDELL 282 - RIKSDAGSVAL 2019

3

Min uppgift är att tala för våra barn och stå upp för dem Texten är skriven av Michaela von Kügelgen och har tidigare publicerats på Barnavårdsföreningen webbplats. Texten ingår i en serie om framstående kvinnor i Barnavårdsföreningens historia.

Barnavårdsföreningens verksamhetsledare Pia Sundell brinner för barnen. Via sin post har hon kunnat påverka många barns liv och vardag. Det är också det som får henne att gå till jobbet varje dag – också efter tio år som verksamhetsledare.

Pia Sundell visste redan tidigt att hon vill jobba med barn och inriktade sig därför på barnskyddsarbete under sina studier.

– En av mina styrkor är att vårda och som ung trodde jag att jag alltid skulle jobba med svåra familjer och klienter, berättar Sundell.

Efter avklarade studier 1995 började hon jobba på ett barnhem, alltså precis det hon hade tänkt sig, men allt förändrades när hon själv blev mamma. Då insåg hon att barnen hon tog hand om var någons barn – barn som inte bett om att få födas till världen.

– Det blev en stor konflikt för mig och jag tappade mitt professionella jag. Jag insåg också att jag inte längre ville jobba med treskiftesarbete och bävade för att gå tillbaka till ungdomshemmet.

Men innan hon hann återgå till sitt jobb blev hon uppringd från Barnavårdsföreningen.

– De frågade om jag ville bli föreståndare på ett dagis, berättar Sundell.

Verksamhetsledarens högra hand

Pia Sundell tackade ja till jobbet men kan i dag erkänna att det inte alls var det hon hade tänkt syssla med i sitt yrkesliv.

– Jag hade haft en ganska nedlåtande tanke om småbarnspedagogiken och tänkte att jag skulle jobba med svårare saker. Men jag förstod snabbt att man där lägger grunden för mycket. Inom dagvården träffar vi 90 procent av barnen, förklarar Sundell.

I och med arbetet som föreståndare blev hon också chef för första gången. Samtidigt blev det startskottet till en redan 20 år lång karriär inom Barnavårdsföreningen.

– Jag var ganska ung men den dåvarande verksamhetsledaren såg något i mig och jag blev handplockad till administrationen, berättar Sundell.

Till en början var hon organisationssekreterare och blev sedan organisationschef.

– I praktiken var jag verksamhetsledarens högra hand.

Efter några år inom administration blev hon till slut anställd som verksamhetsledare år 2008.

Också prioriterat egna barn

Pia Sundells karriär på Barnavårdsföreningen tog fart i ung ålder och därför var hon tvungen att välja bort något – i det här fallet var det studierna som blev lidande.

– Jag ville jobba här men jag ville också vara med mina barn, så jag håller på och slutför mina studier nu. Det känns lite tokigt att hålla på med gradun som 46-åring, säger hon med ett skratt.

Hon uppskattar storligen att hon under sin tid på Barnavårdsföreningen också kunnat prioritera de egna barnen.

– Jag har jobbat deltid i olika etapper och också ansökt om tjänstledigt. Jag är tacksam för mitt jobb och hoppas att fler föräldrar skulle ha den här möjligheten, säger Sundell.

När hon började som föreståndare på daghemmet hade hon också möjlighet att ha sitt eget barn på samma dagis. En del anser att det kanske inte är den bästa lösningen, men Sundell håller inte med.

– För mig var det en gåva att få se honom växa, säger Sundell.

Aldrig tröttnat på jobbet

Efter tio år som verksamhetsledare funderar Pia Sundell fortfarande ibland på vad hon ska bli när hon blir stor. Hon har alltid trivts på sin post, men det har också funnits en del utmaningar – speciellt i början.

– Det är inte så lätt att som ung kvinna börja jobba som verksamhetsledare. Jag har fått stå ut med mycket kritik och det har krävt mycket.

Sundell lyfter fram vikten av de egna nätverken och att få stöd från nära och kära. Hon berömmer också den tidigare verksamhetsledaren.

– Allt jag kan har jag lärt mig av min företrädare Elisabeth Hakkola.

FOTO: Lotte Estman Sundell har ändå aldrig ångrat det att hon blev verksamhetsledare, – Jag har inte en enda dag tänkt på att jag inte vill komma på arbete och jag har aldrig tröttnat. Jag känner att jag har en uppgift att på alla sätt jobba för barnen och en bättre morgondag för dem, det är det som får mig att sträva framåt.

Påverkar lagstiftning och politik

På Barnavårdsföreningen jobbar man alltid med fokus på barnen, något Pia Sundell lyfter fram med stolthet.

– Inom vår organisation görs det så otroligt fina saker. Jag drivs framåt av att det finns så duktiga medarbetare, säger Sundell.

Trots det känns det ibland svårt för henne att vara 100 procent byråkrat och hon säger att hon inte skulle söka sig till chefsuppgifter inom någon annan bransch.

– Men jag vet att jag genom de metoder jag flaggar för kan skapa en bättre vardag för barnen.

Det är just påverkansarbetet som känns extra viktigt för Pia Sundell.

– Det bästa är att vi genom de insatser vi gjort inom hela föreningen har kunnat påverka många barns liv och vardag.

Via sin position som verksamhetsledare för Barnavårdsföreningen har Sundell kunnat påverka lagstiftning, samhälls- och partipolitik.

– Det spelar roll och leder till förändring, men det går inte alltid så snabbt.

Hon lyfter fram att föreningen bland annat jobbat innovativt med skilsmässoarbete.

– Ungefär hälften av äktenskapen slutar i skilsmässa. Det är inte själva skilsmässan som skadar barnen utan det som händer efter den. Barnets bästa och förälderns bästa är inte alltid samma sak, vi måste stå på barnets sida, förklarar Pia Sundell.

Önskar mer barnkonsekvensanalys

Varje arbetsdag funderar Sundell på barnen och vad som är bäst för dem, men enligt henne är det här något som saknas inom den finländska politiken just nu.

– Tyvärr lever vi inte i en så barnvänlig värld. Retoriken är hård och mycket ser ut att väga mer än barn- och familjefrågor.

Pia Sundell påpekar att det är ekonomin som styr. Hon kritiserar bristen på barnkonsekvensanalys och att barnfamiljer drabbats hårt av den nuvarande regeringens nedskärningar.

– Jag har flera gånger blivit sårad å barnens vägnar. Vissa politiska beslut under de senaste åren har varit grymt ledsamma.

Men å andra sidan stärker detta Pia Sundell i arbetsvardagen.

– Just därför är jag här. Min uppgift är att tala för våra barn och stå upp för dem, säger Sundell.

PIA-LISA SUNDELL 282 - RIKSDAGSVAL 2019

4

Ta hand om dig själv och dina barn i en skilsmässa TEXT OCH FOTO: Anna Korhonen

Anne Bjerre stegar in med en papiljott i håret inför fotograferingen.

Hon är tillbaka från en ledighet och nämner i samma andetag att det är hennes sista år på Barnavårdsföreningen. Jag och min make har redan planerat vad vi ska göra som pensionärer, ler hon. När Anne börjar berätta hör man att hon verkligen vet vad hon talar om.

– Jag kommer från en frikyrklig jordbrukarsläkt i Österbotten dit min pappa flyttade, börjar Anne berätta. Det var inte lätt för honom och mina föräldrar skildes efter några få år, viket vid den tiden var väldigt ovanligt. Pappa flyttade bort till en annan ort. Tyvärr var det så att Annes mamma medvetet förfrämligade pappan från barnen.

På den tiden talade man inte heller om saker som man gör idag. I varje fall så satte mina föräldrars skilsmässa en stor prägel på mig och min självkänsla, konstaterar Anne.

– Jag tror att mitt arbete här på Barnavårdsföreningen som sakkunnig inom barn- och familjearbete med betoning på skilsmässoarbete är en upprättelse för min pappa och för de barn vars uppväxt påverkas av föräldrar som i skilsmässa inte tänker på barnens bästa, säger Anne allvarligt, men ändå med viss tacksamhet.

Stödgrupper och stödsamtal för vuxna och barn

Anne har sedan hon anställdes 2002 lett många stödgrupper för frånskilda föräldrar. I stödgrupperna deltar ex-paren inte gemensamt

utan skilt, och även för familjens barn ordnas stödgrupper, berättar Anne. Ursprungligen var det också barnen som var föremål för dessa stödgrupper, men genom åren har vi märkt att även föräldrarna behöver ett stort stöd i dessa situationer.

– Kurserna är ofta en form av ”första hjälp” när familjen mår dåligt, konstaterar Anne, men oberoende separationsskede är man mer än välkommen att delta i vår verksamhet.

Diskussionerna på träffarna är både roliga och ”tokiga” som de kan vara under livets storm. I grupperna deltar fler kvinnor än män men vi jobbar aktivt på att männen i större utsträckning ska söka sig till grupperna. Stödgrupperna marknadsförs av Barnavårdsföreningen själv via sociala medier, skolor och familjerådgivningar men också ”djungeltrumman” gör sitt till för hur man hittar hit. Deltagarna kommer från hela huvudstadsregionen och även utanför.

Tala inte illa om din ex-partner inför barnet

Anne berättar att arbetet i stödgrupperna utgår från att deltagarna får hjälp av varandra. Stödet från andra som går igenom liknande saker är värdefullt och läkande.

En professionell ledare leder grupperna enligt modell av psykolog Bruce-Fisher, där man går igenom och bearbetar känslor som sorg, vrede, ensamhet och kärlek. Man lyfter också upp frågor såsom barnets mående, boende och annat

praktiskt. Det allra viktigaste i arbetet är dock att föräldrarna får de insikter och redskap som behövs för att ta sig igenom den kris som skilsmässan medför. Då föräldrarna tar hand om sig själva är det lättare att se och att stödja barnen i familjens nya vardag. I gruppen talar vi bl.a. om hur viktigt det är att inte förminska eller tala illa om den andra föräldern inför barnet.

Något som inte alltid är så lätt då man själv kanske blivit djupt sårad av sin partner, konstaterar Anne.

– Det tar tid att gå igenom de känslor och upplevelser som skilsmässan medför. Jag rekommenderar varmt att man söker stöd för sig själv och eller för barnen om man känner att krafterna tryter, rekommenderar Anne. Att delta i våra grupper eller samtal är ett sätt. Vårt stöd omfattar också ombildade familjer och deras nätverk.

Här kan det vara många personer inblandade och då kan det vara bra att reda ut känslor och erfarenheter. Anne konstaterar att hon tror och vet att barn till frånskilda och i ombildade familjer har ett bra liv utan stigmatiserande inslag om föräldrarna gör sitt bästa för att ta hänsyn till barnens behov när livssituationen förändras.

– Här kan Barnavårdsföreningen stå till tjänst.

Insatt chef

Anne berättar att Barnavårdsföreningens verksamhetsledare Pia-Lisa Sundell är mycket insatt i dessa frågor.

– Jag tycker att hon behövs i riksdagen. Det behövs någon som håller barnens flagga högt så jag är verkligen glad att hon ställer upp i riksdagsvalet.

– Pia-Lisa har en nära kontakt till barnens vardag. Hon står upp

för dem och vågar ifrågasätta planer och beslut som inte beaktar barnens bästa i stort och smått, konstaterar Anne.

Rösta på Pia-Lisa är mitt bästa råd!

Mitä tarvitaan

Lapset ovat Suomen tulevaisuus. Itsestään selvä lause. Mutta onko se todellisuutta?

Lapsiperheiden köyhyys on kasvanut. Jos köyhyyden ylipäänsä pitää kasvaa – joidenkin mielestä ehkä pitää – on sen lapsiperheissä tapahtuessaan väärimmässä mahdollisessa paikassa.

Kuitenkin lapsilisiä ei ole korotettu eivätkä muutkaan indeksijäädytykset ole tilannetta ainakaan parantaneet.

Jos haluamme hyvää tulevaisuutta suomalaisille ja Suomelle, siis tuleville sukupolville, on meidän pidettävä huolta osaamisesta ja hyvinvoinnin jatkumisesta. Hyvinvointi ei ole vain terveyttä ja sosiaalisia suhteita, vaan lisäksi paljon muuta. Se on muun muassa taloudellisia edellytyksiä sen ylläpitämiseksi.

Pieni ulkomaankaupasta riippuvainen kansakunta ei pärjää globaalissa maailmassa muuten kuin olemalla hyvä tai jopa paras jossakin. Osaaminen on meidän vahvuutemme. Niinpä:

Varhaiskasvatus on laajennettava kaikkien oikeudeksi. Perusteltua olisi, että varhaiskasvatus oli myös maksutonta kuten peruskoulu ja muukin koulutus. Varhaiskasvatuksella on kaikissa tutkimuksissa todettu olevan hyvin positiivinen vaikutus lapsen tulevaan koulumenetykseen ja jopa aikuisiän työllistymiseen.

Perusopetus on perusta nimensä mukaisesti. Sen tehtävä on antaa elämässä tarpeellisia tietoja ja taitoja. Tämä asettaa perusopetukselle suuren tehtävän, ja samalla suuren vastuun tavoitteiden saavuttamisesta. Tiedot ovat osittain huolestuttavia. Olemme edelleen maailman huipulla, mutta koulun sisällä lasten väliset erot kasvavat.

Lukio ja ammatillinen koulutus, toinen aste, on syytä saada koko ikäluokan koulutukseksi. Suomessa on yhä

vähemmän töitä ja tehtäviä, joita elantonsa ansaitakseen voi tehdä pelkän perusopetuksen varassa. Tässä vastataan myös globaalistumisen asettamaan vaatimukseen yhä laajemmasta osaamisesta. Kun asetetaan vaatimus koko ikäluokalle, on myös vastattava siitä, että vaatimuksen voi täyttää. Siksi oppivelvollisuus on syytä laajentaa 18 ikävuoteen. Se takaa myös maksuttomat oppimateriaalit opiskelijoille.

Ylioppilaatkin on koulutettava johonkin ammattiin. Ammattikorkeakouluille ja yliopistoille on taattava mahdollisuudet vastata tähän vaatimukseen. Samalla niiden tehtävänä on pitää tutkimus, tuotekehitys, design sekä taiteen tulokset tasolla, joka tuottaa sen menestyksen, jolla ylläpidämme hyvinvointivaltiota.

”

Hyvinvointivaltion konsepti ei ole monimutkainen. Yksi sen tärkeimpiä osia on lasten ja nuorten koulutus.

Pentti Arajärvi

PIA-LISA SUNDELL 282 - RIKSDAGSVAL 2019

5

Harrastuksen tarjoaminen lapselle on

tärkeimpiä lahjoja

Yrittäjä ja nelilapsisen perheen isä

Yrittäjä Anssi Koskenvesa on johtanut perheyritystä rakennusalalla nyt jo 25 vuotta. Mittaviiva Oy tekee alan tutkimus- ja kehitystyötä ja suurin osa Anssin työajasta menee koulutustoimintaan.

– Ihmisten kanssa toimiminen on todella mielekästä työtä, Anssi toteaa.

Anssin perheeseen kuuluu vaimo ja neljän lapsen katras, josta enää vain nuorin, 19 vuotias Oona, asuu kotona. Vanhin lapsemme on jo menossa naimisiin, paljastaa Anssi hymyillen. Huomaa, että hän on ylpeä kotijoukostaan.

Valmentajaura alkoi lapsen harrastuksen myötä

Suuri osa Anssin vapaa-ajasta on viimeisen 20 vuoden ajan mennyt seuratoimintaan, erityisesti junioreiden valmentamiseen. Kun Anssin oma tytär kuusivuotiaana aloitti isoveljensä jälkeen jalkapalloharrastuksen F.C. Kasiysissä, oli tavalliseen tapaan joukkueen valmentajapaikka auki. Anssilta tiedusteltiin, haluaisiko hän oman pelitaustansa pohjalta ryhtyä tree-

naamaan tyttöjä valmentajana.

Myöntävä vastaus yhteen kysymykseen ja valmennus koulutuksineen vei miehen mennessään.

Pian Anssia pyydettiin mukaan luottamustehtäviin omaan seuraansa ja myöhemmin myös Suomen Palloliiton Uudenmaan piirin hallitukseen. Tänä päivänä Anssi toimii myös Suomen Palloliiton sisäisenä tarkastajana.

– Näin alkoi minun pitkäkestoinen suhde juniorijalkapalloon, toteaa Anssi kiitollisena. Kolme perheen neljästä lapsesta on harrastanut jalkapalloa.

Koskenvesan perheen lapset ovat aloittaneet harrastuksen 6-7-vuotiaana. Viisi-kuusivuotiaana on ihan hyvä aika aloittaa harrastus, toteaa Anssi.

– Kyllä nuorempanakin voidaan aloittaa, jos intoa löytyy. Tämä asettaa tietysti vaatimuksia ohjaukselle, jonka täytyy olla näin pienille suunnattua.

Harrastus, jota jokainen lapsi voi harrastaa

Miksikö jalkapallo on niin suosittu laji? Anssi toteaa, että lajia on varsin edullista harrastaa.

– Tarvitaan vain jonkinlainen kenttä ja vaikka nahkakuula, niin sitä voi harrastaa missä päin maailmaa tahansa. Laji yhdistää ihmisiä eri puolilla ja jalkapallopeleistä otetuissa kuvissa loistaa aina ilo lasten kasvoilla. Jalkapallo on hauskaa ja siinä saa olla osa ryhmää, mikä on todella tärkeää nuorille, toteaa Anssi. Lajista riippumatta, harrastuksen tarjoaminen lapselle on tärkeimpiä lahjoja, mitä hänellä voi antaa, painottaa Anssi.

Pia-Lisan kanssa yhteinen sävel

Vaimoni ja minä tutustuimme Pia-Lisa Sundelliin monta vuotta sitten, kun lapsemme kävivät samaa koulua ja myöhemmin pelasivat vielä jalkapalloa samassa seurassa. ”Jalkapallovanhempana” olemisen ja lasten pelimenestyksen tukemisen ohella ehdimme myös keskustella paljon.

–Löysimme heti yhteisen sävelen Pia-Lisan kanssa ja meillä on samanlaiset ajatukset lasten harrastuksista, toteaa Anssi. Keskiössä yhteisessä seuran hallitustyöskentelyssä oli, että kaikilla lapsilla on oikeus harrastukseen.

Harrastuksen täytyy olla riittävän innostava heille, jotka haluavat kehittyä lajissaan huipulle, mutta myös muille. Anssi kertoo, että he Pia-Lisan ja Kasiysin toimihenkilöiden kanssa saivat idean hakea tukea Opetus- ja kulttuuriministeriöltä hankkeeseen, jossa seuratoiminnassa kehitetään eri polkuja, joita eri lailla innokkaat lapset voivat seurata riippuen siitä haluavatko he vain pelata, tähdätä korkeammalle tai lähteä muunlaiseen jalkapalloharrastukseen. Kehityshankkeessa luotiin toimivat mallit matalan kynnyksen liikuntatoiminnan harrastamiseen rakentamalla ”kehittymispolut” innokkaista juniori-ikäisistä seurapelaajista esimerkiksi valmentajiksi, pelinohjaajiksi ja tuomareiksi.

Näin saatiin osaltaan kehitettyä espoolaista jalkapalloharrastusta suuntaan, missä mahdollisimman monelle lapselle ja nuorelle voidaan tarjota heitä kiinnostavaa toimintaa jokaisen omien halujen ja tarpeiden mukaan.

Lahdesta (Masto Cup 2008), kun Anssi treenaa maalivahti Even kanssa ennen pelin alkua.

Lämmittely maalivahdin kanssa toimii treeninä itsellekin, sanoo Anssi TEKSTI: Anna Korhonen KUVA: Pepe Makkonen

En alligator i ankdammen TEXT: Anna Korhonen FOTO: Tomas Törnkvist

Såväl ung som gammal får ett leende på läpparna när Arne Alligator och orkestern Djungeltrumman kommer på tal. Sedan starten 2003 har Macke Granberg och Tomas Nyberg uppträtt på scen som två safariklädda herrar tillsammans med den hemliga ”scenarbetaren” Arne Alligator och glatt tiotusentals barn och vuxna.

– Vid större konserter har vi tre personer till i orkester, tillägger Macke. När det gäller Arne Alligators musik så samarbetar herrarna Granberg och Nyberg. De brainstormar oftast tillsammans, medan det är Macke som producerar och Tomas som tillför en twist till musiken.

Barnen tog Arne till sig

Hur föddes den populära alligatorn? Macke berättar att allt började med orkestern Djungeltrumman. Redan från start var idén att producera kvalitativ barnmusik och att kunna leva på detta projekt.

– Vår första spelning hade vi 2003 på Luckan och den var inte så populär, skrattar Macke. En handfull kom och lyssnade, men det var utan alligatorn. Så småningom förstod vi att vi måste ha

med något som barnen kan ta till sig lätt, och så föddes Arne. Vårt första skiva blev dock väldigt omtyckt, konstaterar Macke och det var i och med den allt tog fart. Under årens lopp har spelningarna bara ökat och numera har Djungeltrumman omkring 100 spelningar i året.

Kvalitativ barnmusik behövs

Macke konstaterar att orkestern kämpar på helt på marknadsmässiga villkor.

– För vi erbjuder ju sådant som ingen kommun eller stad kan åstadkomma själv. Det måste vara ett företag som utvecklas enligt marknadens behov, i detta fall välmående för barn genom produktion av kvalitativ musik.

– Så här 15 år senare försöker vi fortfarande bli bättre, berättar Macke. Han tycker att det är viktigt att de som satsar på kultur, och i detta fall barnmusik, hela tiden försöker bli bättre och utvecklas. Vi har trots allt inte så

många musiker i svenskfinland som kan leva hundra procent på sin konstform, och det är förstås synd, tycker Macke.

Arne Alligator är verkligt stor online och visas ofta på Youtube där han har en egen kanal. Artisten har faktiskt streamats dryga 50 miljoner gånger! Djungeltrumman och Arne Alligator är stora inte bara i Finland utan också svenska, danska och norska barn lyssnar på honom.

– Folk kanske inte vet det, men online är vår största marknad faktiskt Sverige, Danmark och Norge.

Finland kommer först på fjärde plats. Av uppträdandena i Finland går drygt en tredjedel på finska.

– Men de finska barnen gillar också vår show på svenska, tillägger Macke.

Arne och djungeltrummar har spridit glädje och tröst bland massvis med barn

– På riktigt behövs vi och vår glada musik i detta ibland deppiga land, säger Macke med glimten i ögat.

– Vi vill vara en glädjeorkester och sådana kan det inte finnas för många av. Djungeltrumman och alligatorn Arne har också verkli-

gen spridit glädje bland massvis med barn.

Musiken är en kraftfull konstform och Macke tycker också att den ska vara genuint rolig. Vi vill inte bara att vår kärnpublik, de mindre barnen, ska le och dansa till oss, utan också deras föräldrar samt mor- och farföräldrar.

– Sånger du hört i barndomen stannar kvar inom dig hela livet.

Han berättar att de också spelat för mycket sjuka barn och barn med funktionsnedsättning som levt upp till Arnes Alligators medryckande dans. Vi har fått komma med en glädjekälla i deras liv och det har så klart stannat även i vårt minne, säger Macke.

Pia-Lisa Sundell har Macke känt i många år. Vi är jämnåriga, har barn som gått i samma skola och numera bor vi ju också i samma stad, konstaterar Macke.

– Vi har också haft nöjet att få spela på Barnavårdsföreningens konserter som Pia-Lisa varit med och ordnat för alla de barn hon kommer i kontakt med som verksamhetsledare inom sin organisation.

PIA-LISA SUNDELL 282 - RIKSDAGSVAL 2019

6

En familjevänlig arbetsplats

TEXT: Anna Korhonen FOTO: Privat

Anne Toivanen arbetar som personalchef på Barnavårdsföreningen. Förutom utbildning till just detta har hon också en gedigen bakgrund inom föreningen, såsom barnträdgårdslärare, föreståndare och dagvårdschef. Anne har alltså varit Barnavårdsföreningen, som är Finlands äldsta barnskyddsorganisation och ursprungligen grundad av Anna af Schultén 1893, trogen under hela sitt arbetsliv.

– Jag har en timmes pendling till jobbet, eftersom jag bor i Lojo med min familj, berättar Anne. Det är perfekt för att gå igenom dagens händelser för att sedan bara vara med familjen, ler hon.

Barnavårdsföreningen är en stor arbetsplats som omfattar sex daghem, fyra eftisar, ett barnhem och ett kurscenter. Dessutom har vi familjearbete inom föreningen.

Inom familjearbetet finns också många verksamhetsformer som t.ex. skolarbete och försäljning av service. Kommunerna köper tjänster av föreningen och så finansierar bl.a. STEA olika projekt. Som bäst håller föreningen också på

att expandera skolverksamheten till Österbotten och Anne och organisationschef Petra Willamo rekryterar personal till det.

– Vi vet att vår expertis behövs, säger Anne.

Dagvårdsyrkets personaltillgång och attraktionskraft orosmoment

När föreningens daghem kommer på tal konstaterar Anne att tillgången till personal i inom småbarnspedagogiken överlag håller på att bli ett jättestort orosmoment. Också vi inom vår organisation har nu för första gången sett svårigheterna i att rekrytera ny personal, säger hon. De som praktiserar inom branschen kommer nödvändigtvis inte heller tillbaka.

– Jobbet upplevt som tungt och man tycker att man får dåligt betalt. Anne förstår argumenten, samtidigt som det är ledsamt.

– Vi borde absolut öka yrkets attraktionskraft, konstaterar hon.

Förutom en justering av lönen borde jobbets innehåll kanske struktureras bättre. Dagisgrupperna upplevs som för stora. Detta lockar

i synnerhet inte nyutexaminerade.

Kraven ökar också hela tiden och alla vill få sina önskemål uppfyllda när det gäller vården av barn.

- Som 20-åring kan du ha svårt att säga ifrån i sådana situationer, förklarar Anne. Dessa saker kunde uppmärksammas mer. Det är dock också viktigt att personalen har trygga strukturer att falla tillbaka på, menar hon.

De familjevänliga kriterierna ska gälla hela personalen

Ett av sätten att som arbetsgivare erbjuda trygga strukturer är att försöka bli en familjevänlig arbetsplats. Anne förklarar; som arbetsgivare kan du konkret få bevis på detta genom ett certifikat som beviljas av befolkningsförbundet. Det betyder dock inte bara att du som arbetsgivare får ett papper med din kompetens, utan som arbetsgivare blir du granskad under en lång period och först då avgörs det om din arbetsplats är familjevänlig.

De familjevänliga kriterierna ska gälla hela personalen, påpekar Anne. De går bland annat

ut på att arbetsgivaren tydligare hörsammar vad som händer i de anställdas liv, och vid behov om det krisar kommer tillmötes med lösningar som gagnar dem och deras familjer.

– Studier har visat att detta ger upphov till större arbetsmotivation.

Och observera att de familjevänliga principerna ska gälla hela personalen, inte bara dem som har barn, påpekar Anne. Alla har vi tidvis i livet en närstående som kan behöva mera tid med oss och då är det viktigt att man som arbetsgivare kan svara på det. Att distansjobba är förstås också familjevänligt, men i de yrken där sådant är så gott som omöjligt försöker vi komma emot t.ex. genom att snabbt ordna ersättande personal eller bevilja förkortad arbetstid för en period om en anställd så behöver.

i grunden är en person med stort hjärta, för andra och för sin stora familj.

– Hon vill sällan helt lämna sin post som bevakare av barnens bästa. Det brukar vara jag som nästan får sända hem henne och be henne hämta nya behövliga krafter om hon någon gång är krasslig, skrattar Anne.

Tacksam för visat stöd

Anne är tacksam för att Pia-Lisa, hennes chef, visar fullt stöd för dessa principer och även i övrigt alltid är med och stöder tack vare sin mångsidiga expertis. Förstås handlar det också om att Pia-Lisa

Anne stoltserar här med certifikatet Barnavårdsföreningen fick som familjevänlig arbetsplats

Upphandling inom vård och omsorg TEXT OCH FOTO: Anna Korhonen Vandabon Sonja Gummerus jobbade på reklambyrå i många år innan hon fick jobbet som ekonom på Barnavårdsföreningen.

– Visst trivdes jag på reklambyrån, men när jag kom hit kände jag att detta är något meningsfullt och gott, konstaterar Sonja. Vår verksamhet är ju också så mångsidig.

Hon visar en tavla hon fick under reklambyrååren med en man som

försöker klättra in i en mapp. Den här passar ju en ekonom, skrattar hon. Hon visar runt och berättar att huset på Stenbäcksgatan är ritad av Signe Lagerborg-Stenius. Lokalerna har haft lite olika användning, men huset är ritat enkom för Barnavårdsföreningen.

Barnens bästa och ett starkare föräldraskap

I Sonjas team ingår fem personer och uppgifterna man jobbar med är mångsidiga.

– Föreningen är en stor arbetsgivare med cirka 130 årslöner och därtill deltidsanställda.

Verksamheten omspänner en rad olika saker, allt från daghem och barnhem till förebyggande arbete, säger Sonja. Hon berättar att föreningens mission är densamma som den varit ända sedan start: ”Bra barndom, starkare föräldraskap, barnvänligt samhälle”. Barnets bästa har hela tiden utgjort kärnan i verksamheten, men under årens lopp har man märkt att även föräldrarna behöver mycket stöd i sitt föräldraskap, berättar Sonja.

En av de aktuella kampanjerna inom föreningen är t.ex. ”Se mej” som går ut på att hjälpa föräldrar att tänka på sina barns bästa i skilsmässosituationer.

Bra och dåligt med upphandlingen av socialtjänster

En av de största uppgifterna ekonomienheten har är att bereda och verkställa föreningens deltagande i kommunala upphandlingar av den service Barnavårdsföreningen producerar. Förut upphandlade varje kommun sina tjänster skilt, men nu sköts upphandlingen av flera kommuner eller på landskapsnivå. Servicen föreningen deltar i upphandling med är dagvård, barnhems- och eftisverksamhet.

Själv upphandlar föreningen t.ex. tjänster såsom mediekampanjer.

– Upphandlingar med socialvårdstjänster är ju ganska speciellt, säger Sonja. Hur upphandlingarna är uppgjorda kan variera stort. Om upphandlingarna är skickligt gjorda är det lätt att delta och risken för att ett formfel

”

Pia-Lisa har faktiskt lärt oss alla här att tänka i familjevänliga banor och att stå på barnens sida.

sker är liten. Men om upphandlingarna är komplicerade är det ett stort arbete att lämna in en offert med bilagor med olika intyg och processbeskrivningar mm. Då kan offerten bli obeaktad om man har lagt ett kryss i fel ruta.

– Det finns två sidor av upphandlingarna, tycker Sonja. Visst är det bra att det finns upphandlingsregler som t.ex. gör anskaffningar av varor och tjänster transparenta, hindrar jäv och som får bort ”ohederliga” aktörer. Samtidigt borde vissa tjänster inte behöva konkurrensutsättas, jag tänker på olika tjänster inom socialvård som service för omhändertagna barn och

funktionshindrade säger Sonja.

Och för en tjänsteproducent kan en förlorad upphandling ha stora och allvarliga följder. Man kan få vänta på följande chans i flera år. Därmed kan producenterna t.ex. också bli tvungna att se över verksamheten, sluta med verksamheten eller söka nya kunder.

– Sitä saa mitä tilaa, ler Sonja.

Det stämmer också på upphandlingar, om det finns kvalitetskriterier i upphandlingen så bestäms kvaliteten av varorna och tjänsterna och priset blir därefter. Även om den som deltar i upphandlingen lyckas med att uppfylla alla kriterier och antas på listan av producenter som anlitas så är det ingen garanti för ett enda köp. Du är en möjlig samarbetspart men det är ingen beställning på tjänster.

Lärt personalen att tänka familjevänligt

Sonja tycker att Pia-Lisa är en driftig kvinna som brinner för barnens rättigheter och ett barnvänligt samhälle.

– Hon har faktiskt lärt oss alla här att tänka i familjevänliga banor och att stå på barnens sida, ler Sonja. Hon har öppnat mina ögon för att helt vanlig daghemsverksamhet och eftisverksamhet faktiskt skyddar barnen. Därför är det så viktigt att alla barn skulle ha tillgång till dessa tjänster. Alla våra chefer ser också till att aktivt fortbilda sig inom t.ex. barnskydd.

PIA-LISA SUNDELL 282 - RIKSDAGSVAL 2019

7

Din tid är nu – vad väntar du på?

En eftermiddag för tre år sedan stod jag hemma och diskade. I bakgrunden surrade något debattprogram om välgörenhet, vilket fick mig att börja fundera. Jag hade länge velat engagera mig, men inte vetat riktigt hur jag som tonåring kan göra det utan att gå med i någon stor organisation. Det hade i och för sig kanske varit den logiska vägen att gå men jag ville hellre göra någonting eget, någonting där jag fick ge konkret hjälp. En timme senare hade jag ett ganska klart koncept. Jag ville ordna ett evenemang för flyktingar och asylsökande i huvudstadsregionen där vi skulle dela ut vinterkläder, eftersom det ofta är en bristvara hos nyanlända.

Så småningom berättade jag för min familj om mina planer. Trots en viss tveksamhet från vissa håll kring huruvida jag faktiskt skulle klara av att genomföra detta så visste jag att de stod bakom mig. Jag började, med min pappas hjälp, kontakta olika organisationer för att fråga om de ville samarbeta med mig. Jag pratade med chefer för allt från Röda Korset till olika församlingar, men fick inte

grönt ljus någonstans. Efter varje samtal eller mejlsvar kändes det som att jag var tillbaka på ruta ett. Att hitta någon som kunde hjälpa mig att hjälpa var tydligen den svåraste delen av själva hjälpandet, ironiskt nog.

Till slut kom jag i kontakt med invånarhuset Betania i Rödbergen där jag togs emot med öppna armar.

Några månader senare gick evenemanget Warm Winter Project av stapeln, och till min stora lycka blev det en riktig succé. Människor i alla åldrar fick nya vinterkläder, minglade och njöt av god mat till tonerna av vacker livemusik. I efterhand känns det nästan överväldigande att tänka på hur många frivilliga som hjälpte mig på alla tänkbara sätt för att dagen skulle bli så fin som den blev.

Välgörenhet är teamwork mer än någonting annat.

När jag hade klarat av mitt första projekt började det gå smidigare att hitta samarbetspartners. Sedan Warm Winter Project har jag hunnit ordna en Rocka Sockorna-fest för att fira internationella Downs syndrom-dagen i samarbete med FDUV, en vändagsfest för mindre bemed-

lade barnfamiljer i samarbete med Röda Korsets svenskspråkiga avdelning i Esbo samt insamlingen Project Holiday Hope där jag i samarbete med Barnavårdsföreningen donerade julklappar till barnhem och skyddshem i huvudstadsregionen. Vad som blir mitt nästa projekt återstår att se, men jag har inga planer på att ligga på latsidan under det kommande året.

Så du som läser det här och redan sitter på någon idé till initiativ av något slag, tveka inte att ge det en chans. Det svåraste steget är att faktiskt förvandla de där fantastiska planerna till konkreta handlingar, men vänta inte på den ”perfekta tidpunkten”. Du kommer inte plötsligt få en massa extra timmar på dygnet, utan du måste själv skapa tiden genom att planera och prioritera. Låt dig inte stoppas av dem som säger att du är för ung eller tar på dig för mycket jobb. Våga ta steget och förvandla dina idéer till verklighet.

Det absolut säkraste sättet att inte misslyckas är att aldrig ens försöka.

Men om alla tänkte så vore världen en ganska tråkig plats.

ANNA ILMONI

Anna (till höger) firade vändagen i fjol med en fest för mindre bemedlade familjer. Här med Lisa Fordell, ordförande för Röda Korsets svenska avdelning i Esbo.

Foto: Eivor Eklund-Back Anna Ilmoni är snart 18 år och studerar vid musiklinjen i Tölö gymnasium. Hon har samarbetat med Pia-Lisa Sundell för att hjälpa mindre bemedlade barnfamiljer och letar hela tiden efter nya välgörenhetsprojekt att engagera sig i.

Barn och ungdomsteater berikar livet för åskådarna TEXT: Anna Korhonen

finger med i spelet när det gäller det pedagogiska inslaget, ler Mika.

I planerna härnäst finns pjäsen Rockpojken 3.0 som ska rikta sig till högstadieelever. Den behandlar bl.a. hatretorik och sociala medier, avslöjar Mika. Att behandla språkbruk är kanske speciellt viktigt för pojkar, funderar Mika. Flickorna har ett litet försprång idag. Mika ger ett exempel på en incident med en pojke i en buss som svor fem gånger i en mening.

– Jag satt bakom honom och uppmärksammade honom vänligt men bestämt på språkbruket och han svarade ”mut sä et oo mun faija”. Då svarade jag ”mutta tämä ei ole sinun kotisi” och pojken tystnade. Han kanske uttrycker sig på samma råa sätt även i fortsättningen, men Mika tror att han ändå insåg något. Så kan det vara med teater också. En upplevelse av något som kan starta något gott i en ung människa.

Skådespelaren Mika Fagerudd bestämde sig redan som nybliven teatermagister att satsa på barnoch ungdomsteater. Det har han inte ångrat.

– När det gäller barns fantasi så finns det inga gränser, ler Mika.

Att ha barn och ungdomar som publik är helt fantastiskt. Det är direktkonfrontation och alla har sin egen reaktion, förklarar han.

Man märker direkt om ett barn inte gillar en pjäs.

Professionell barn- och ungdomsteater till Lovisa

Förutom några år på Wasa Teater har Mika Fagerudd varit Unga teatern i Esbo trogen i över 20 år. Han har också varit med och regisserat många sommarteatrar, bl.a. Finns sommarteaters pjäser i Esbo och nu på Lurens sommarteater i Lovisa. Därtill har han sysslat med bl.a. studentteater i Vasa och på Fallåker i Esbo. I somras bestämde han sig för att ta familjen med sig och flytta till Lovisa.

– Jag insåg att det inte alls finns någon professionell barn- och ungdomsteater här i östra Nyland, varken på svenska eller finska. Det är för lång väg för barn att köra 200 kilometer för att gå på teater. Vi talar om närmat, närodlingar och närbutik. På samma sätt ska vi tala om närteater, tycker Mika. Sagt och gjort, Mika grundade teater Fabel i Lovisa. Mika är nöjd med att bo i Lovisa. Här finns många kulturmänniskor och de träffas ibland för att utbyta erfarenheter.

Det är trevligt.

Mika Fagerudd som maharadjan i pjäsen Mördarens apa Foto: Tani Simberg Staten borde stöda kultur för barn Mika har varit med om en väldigt massa premiärer som skådespelare och haft många regiuppdrag under årens lopp. Som professionell lever han på det han gör, men han sänder en tacksamhetens tanke till Svenska kulturfonden för allt det stöd de delar ut till kultur överlag.

Men han tycker det vore en självklarhet för staten att stöda kultur för barn, det är lika naturligt som andra läromedel. Skolorna ska inte behöva använda sin tid till att

ansöka om pengar för kulturevenemang.

Viktigt för barn och ungdomar att få uppleva teater

– Det är väldigt viktigt för barn att få se teater och spelet på en scen.

Det berikar och utvecklar barnen, deras fantasi och nyfikenhet och de får en större vokabulär. Därmed får de också lättare att öppna sig och uttrycka sig, vilket kan vara nog så viktigt för barn som t.ex. kan ha det svårt av olika anledningar.

Mika Fagerudd har också sett till

att pjäserna han spelar ska vara pedagogiska. Teater Fabel har nu spelat ”Vresiga Valter får en vän” för 3-åringar och uppåt. I pjäsen blir buttra björnen Valter till slut vän med en kanin. Det pedagogiska går ut på att barnen får rita hur en vän kan se ut och sedan diskutera det med sin pedagog som varit med och sett pjäsen.

Att det just blev denna pjäs, som bygger på en bok av Steve Smallman, tackar Mika sina barn för.

Min fru som är lärare har också ett

Ett barnministerium

Mika känner Pia-Lisa Sundell via Pia-Lisas sommarteaterskådespelande dotter Anna. Han vet vad hon jobbar med och utbrister: – Det handlar inte bara om politik. Det handlar om empati och det är en självklarhet att vi ska hjälpa och stödja barn. Jag tycker att Pia-Lisa kan fixa ett ministerium som handhar bara barnfrågor.

Barn är barn från noll till tjugo och så länge ska de skyddas och tas omhand av vuxna, påpekar han.

Ett barnministerium, det vore det bästa som kunde hända.

PIA-LISA SUNDELL 282 - RIKSDAGSVAL 2019

8

Anna om Pia-Lisa Pia-Lisa är en omtänksam och stark nyländsk kraft och hon behövs i riksdagen. Jag känner PiaLisa som en synnerligen engagerad kvinna och som en kreativ och kunnig samhällspåverkare, både i sin roll som politiker och i sitt arbete som verksamhetsledare för Barnavårdsföreningen i Finland. Pia-Lisa brinner för sitt arbete för barnets bästa, och barnets rättigheter styr alltid hennes arbete och hennes prioriteringar.

Hon är konsekvent i sina värderingar och sina åsikter. Pia-Lisa är alltid den som påminner oss alla om de konventioner som Finland förbundit sig till då det kommer till barn, det är Pia-Lisa som i ur och skur ställer oss frågan: Hur påverkar det här beslutet barnen?

Vi lever i en tid då samhällsklimatet blir allt hårdare, omtanken och respekten för medmänniskor har minskat, de sociala klyftorna har ökat och främlingsfientligheten och rasismen växer. Det talas ofta om att ett val är ett ödesval, och nu är jag benägen att hålla med: riksdagsvalet 2019 är ett ödesval

och det är oerhört viktigt att vi väljer in personer i Finlands riksdag som sätter ner foten, som står upp för mänskliga rättigheter, för en förnuftig, jämställd och livskraftig politik. Och inte minst, står upp för de svagaste och mest utsatta i vårt samhälle: barnen. Och trots att det är barnens rättigheter som engagerar Pia-Lisa mest, så är hon ändå en politiker med en bred kunskap i många frågor, bl.a. i vård- och omsorgsfrågor och i jämställdhetsfrågor. För mig är det viktigt att speciellt tre egenskaper finns hos en riksdagsledamot; omsorg, kunskap och framtidsperspektiv.

Alla dessa tre har Pia-Lisa. Hon är dessutom en god lyssnare, hon har ett smittande skratt och är en person med en positiv och levnadsglad inställning till livet. Jag kan varmt rekommendera att du ger din röst till Pia-Lisa.

Anna Jungner-Nordgren, ordförande för Svenska Kvinnoförbundet och kandidat i Europaparlamentsvalet 26.5.2019

Pia-Lisa Sundell, kandidat i riksdagsvalet och Anna Jungner-Nordgren, kandidat i EU-valet.

Foto: Corinne Grönholm

Pia-Lisa om Anna ”Inga problem, det fixar vi. Jag hjälper dig, sis!” är det första som dyker upp i mitt huvud då jag tänker på Anna Jungner-Nordgren.

Det är en stor styrka och trygghet att få ha en kompis inom politiken som Anna, en kvinna som i alla lägen för fram kvinnors rättigheter, jämställdhetsfrågor och dessutom alltid lyfter andra kvinnor. Jag har flera gånger fått värdefulla råd, konkret hjälp och stöd av henne.

Dessutom är hon en vän och god lyssnare. Att föra politik är inte en-

kelt, att vara kvinna och föra politik är ännu svårare. Därför är det en enorm fördel att bli backad av en klok, rättfram och modig kvinna som Anna.

Anna ställer upp i Europaparlamentsvalet 2019. Hon är en person med djup kunskap i jämställdhetsfrågor, hon har en bred erfarenhet av nordiskt samarbete och en förmåga att analysera och processa svåra saker. Att Anna behövs i EU-parlamentet råder det ingen tvekan om.

Anna lyfter modigt fram problem och missförhållanden. Dessutom har hon en fantastisk förmåga att alltid komma fram med förslag till lösningar. Det räcker inte att klaga och peka på fel, det gäller att även kunna erbjuda förändringsförslag.

Det kan och det gör Anna.

Pia-Lisa Sundell, kandidat i riksdagsvalet 2019 för SFP i Nylands valkrets

Pia-Lisa Sundell:

Det här och mycket mer vill jag jobba för i riksdagen!

Ett barnvänligt Finland

Familjen

Unga & utbildning

Vård & omsorg

Vi ska införa barnkonsekvensanalyser av alla beslut på nationell och lokal nivå.

Vi ska se till att barnkonsekvensanalyser genomförs innan alla beslut fattas, inte enbart beslut som direkt berör barn och unga. Vi ska införa en nationell barnstrategi och politiken måste bli barnvänligare. Barnkonventionen ska respekteras. Barnets bästa och förälderns bästa är inte alltid samma sak, vi måste stå på barnets sida! I asylprocesser ska barnens rättigheter garanteras.

Barnfamiljerna ska inte drabbas av fler nedskärningar. I ett land som Finland ska barnen inte behöva stå i brödkö. Familj och arbete måste gå att kombinera bättre. Arbetsplatser ska vara familjevänliga och detta ska omfatta alla slags familjer och samtliga anställda. Inom dagvården som lägger grunden till mycket för barnen ska lönerna höjas! Småbarnspedagogiken ska vara av god kvalitet och avgiftsfri och den subjektiva rätten till småbarnspedagogik ska bevaras. Eftermiddagsvården ska utvecklas genom att satsa på pedagogisk verksamhet. Familjerna ska också ha tillgång till meningsfull sysselsättning för sina barn året om, även under skollov.

Vi måste investera i de unga och deras utbildning. Utbildning stöder kampen mot ojämlikhet och utslagning samt mot ungdomars svaga framtidstro. Inom grundutbildningen ska vi satsa på barnens välmående. Utbildningen på andra stadiet ska vara avgiftsfri. Vi har råd med detta och med behöriga lärare! Vi måste locka fler att studera och arbeta inom småbarnspedagogik.

Vi ska garantera en kvalitativ vård med behörig personal. Lönerna inom vård & omsorg ska höjas. I Finland är vården överlag högklassig men bashälsovården bör förbättras.

Det borde inrättas en socialarbetartjänst i varje skola för att ge barnen råd och följa upp barn som riskerar att marginaliseras. Social- och hälsovårdsreformen måste ske i etapper.

Integrationen av social- och hälsovården måste få mer fokus och man måste se människan inom alla reformer. Inom äldreomsorgen kan teknik vara hjälpmedel, men den ersätter inte människor. De äldre ska kunna bo hemma längre, men vara garanterade god hemvård på svenska.