ÅR 2022

räntehöjningen är det bra om den egna finansieringen höjs ännu mera de kommande åren. Lånebördan måste nu minskas med tanke på att räntekostnaderna börjar tära på årsbidraget på ett annat sätt än under de senaste åren.

PLACERINGARNAS BOKFÖRINGSVÄRDE ÖKADE i värde med hela 6,4 milj. till 26,6 milj. euro. Marknadsvärdet på placeringarna steg med 5,6 milj. till 27,7 milj. Det är bra att likvida medlen och placeringar ökat kraftigt under året med tanke att stadens investeringsbudget ligger på en hög nivå ännu under år 2023 och att medlen delvis kan användas för att dämpa låneupptagningen under innevarande år.

SOM HELHET GJORDE staden ett mycket gott bokslut för fjolåret. Driftsekonomin visade överskott, Österbottens välfärdsområdes kostnader hölls inom budget, investeringarna kunde till 78 % finansieras med egna medel och klart mindre lån än budgeterats behövde lyftas. Bokslutet stärkte stadens ekonomi och ökade på det ackumulerade överskottet till 19,4 milj. Därtill finns reserveringar och avskrivningsdifferenser på totalt 16,7 milj. euro i balansen.

STADEN ÄR EKONOMISKT förberedd för de nedskärningar inom kommunsektorn som redan aviserats från finansministeriets håll för de kommande åren. Det blir också intressant att ta del av de funderingar om hur kommunernas uppgifter skall kunna minskas så att kostnaderna också kan minskas. Trots goda intentioner har tidigare regeringsförhandlingar ofta slutat så att kommunernas åligganden återigen ökat. 

Tillgången på arbetskraft är den stora framtidsfrågan

I PENSIONSFÖRSÄKRINGSBOLAGET KEVAS barometer som publicerades i början av året kunde man läsa att tre av fyra politiska beslutsfattare i Finland ansåg att kommunerna inte får tillräckligt många kompetenta arbetstagare till lediga tjänster. De kommunala beslutsfattarnas bedömning av tillgången på arbetskraft visar avsevärt sämre siffror jämfört med tidigare mätningar. Kommunernas ledande tjänsteinnehavare rapporterade om en ännu svårare situation. Fyra av fem kommunala chefstjänstemän uppgav att inga sökande fanns då lediga jobb utannonserades.

Bristen på arbetskraft riskerar tveklöst att försvåra kommunernas uppdrag. Därmed ökar också risken att den service kommunerna ska ge till sina invånare försämras. Således vore det viktigt att så snabbt som möjligt agera för att trygga tillgången på arbetskraft. Bland de åtgärder som lyfts fram bland de svarande i Kevas enkät finns behovet av löneutveckling och strategiska satsningar på arbetshälsa och arbetsförmåga.

I KOMMUNERNA RÅDER det stor brist på bland annat lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare. Men det är förstås inte bara kommunfältet som påverkas. Inom den offentliga sektorn är läget lika utmanande inom välfärdsområdena där det behövs personal inom en mängd olika vårdyrken. Ändå är kompetensförsörjningen ingalunda enbart den offentliga sektorns bekymmer. I den privata sektorn råder det exempelvis brist på arbetare inom byggnadsbranschen och industrin.

En sjunkande nativitet och en snabbt åldrande befolkning gör att antalet personer i arbetsför ålder minskar i Finland. Bland hotbilderna finns bland annat minskade skatteintäkter och ökade utgifter för pensioner, socialt skydd, hälso- och sjukvård.

Försörjningsbördan för den arbetsföra befolkningen blir alltså tyngre. I syfte att trygga vår välfärd framstår det som allt viktigare att hitta lösningar på arbetskraftsproblematiken. Utöver ökad nativitet bedöms också ökad invandring, högre sysselsättningsgrad och längre yrkeskarriärer vara en del av lösningen.

EN REFORM, DÄR STATENS ANSVAR för sysselsättningstjänsterna ska överföras på kommunerna, möts ändå inte med några större ovationer. Den plötsliga förskjutningen av ansvar innebär att nya modeller måste organiseras och byggas upp från grunden. Man kan med fog undra om det är vettigt att montera ner en befintlig modell i statlig regi för att bygga upp en helt ny i kommunal regi.

TROTS OVAN NÄMNDA utmaningar är det skäl att minnas att livskraften i Närpesregionen är mycket stark. Utöver den starka företagarandan och de traditionella näringarnas bärkraft så har nya etableringar tillkommit på senare år. Vindkraften har utvecklats starkt och fortsatta satsningar i miljardklassen är aktuella. Aviserade fabriksetableringar i närområdet stärker bilden av att Finlands västkust ter sig som en säker plats för framtida investeringar i en tid av oro i världen. I grannstaden Kaskö ser Metsä Board ut att etablera en kartongfabrik, vilket skapar nya jobb och bättre verksamhetsförutsättningar för bland annat hamnen och järnvägen. I Vasa och Korsholm ser man fram emot fabriksetableringar på det så kallade Gigavasa-området. Om alla dessa satsningar förverkligas innebär det ett rejält uppsving för vår del av landet. Men utmaningarna kvarstår. Var ska vi få tag i mer arbetskraft?