KustNytt 9/2019 Tema: Närpes

6 430030 490108

9/2019

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTNYTT.FI

Bevarar kulturarvet Janne om synskada och ledarhund

Ulf Böling renoverar morfars stuga med omsorg

Sandra leder glada gymnaster

Siv skapar i glas och garn

TEMA NÄRPES

LÄS ÄVEN OM

VI STÅR TILL TJÄNST MED ALL SERVICE INOM:

städning, fönstertvätt, golvboning för privatpersoner & företag.

Kom ihåg hushållsavdraget på -50% RING, KOM IN ELLER BOKA VIA NÄTET! Närpesvägen 32, Närpes • Rådhusgatan 1, Vasa

Tfn 040-5422283, 040-5114665 www.hus-tradgardsservice.fi

Janet bryter språkbarriärer

ENERGI PELLETS FR. 105€/500kg Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Rally i Petalax | Vindkraft i Malax Hur man flyttar ett gammalt torp Klimatdag på Malakta Smärtlindring med akupunktur

2

Var snälla mot varandra och mot andra Jag steg upp ungefär i sällskap med bagerifolket, postutdelarfolket och förrivärldens kobönder. Jag gnäller inte. Jag är från förr nästan otäckt morgonpigg och så här samma vecka som vi övergår till vintertid är jag som en lärka en timme tidigare än vanligt.

DET ÄR NÄRPESTEMA i KustNytt, det är november och hösten springer iväg. Det är mycket som händer, mycket som ska uträttas och däremellan ska det finnas tid för vila och återhämtning. Att lägga livspusslet är en fortgående utmaning. Men så trevligt det är att få vara med. Vara vid liv.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi NÄR JAG SKRIVER det här är det tidig morgon i Malax. Riktigt tidig. Jag skruvar ihop det sista till denna tidning och jag ska vara i Kristinestad redan på förmiddagen.

VI MINNS CARITA Nyström nu.

Hon skrev kolumner i KustNytt under många, många år. Den sista Gröna Hörnan skickade hon in i september, före hon gick bort i mitten av oktober. I samband med textleveranserna skrev vi alltid några rader till varandra hon och jag.

Den sista hälsningen hon skickade till mig i september löd: ”Hej Libbi, har nu skrivit hörnan färdig för i

helgen får jag ägna åt Spelman på taket; recension till Ny tid. Jag hoppas den är lämplig längd. Jag har ju en ny dator och hittar ej funktionen att räkna ord. Sköna höstdagar, nu allt kyligare h. Carita.

Min sista hälsning till henne löd: ”Tack igen Carita. Vi ses tillsammans med Spelmannen. Kram Libbi.”

Jag önskar Carita ro i sin grav och hos oss lever hon vidare genom sin rika litterära dokumentation.

JAG FICK VARA med och lyssna när Janne Sjöström och hans ledarhund Maja besökte Gymnasiet i Petalax. Intressant, lärorikt och omtyckt av de studerande, som ställde frågor och fick svar. Jag fick också vara med på Kara-Kvinnosamling i Korsnäs. Jag var inbjuden gäst och jag höll en föreläsning. Om Kustmedia, om KustNytt. Om att alla har en historia värd att berättas. Om livet.

Om att vi ska försöka bli mera snälla mot varandra och mot andra.

Jag hade på förhand läst in en artikel från 1999, en intervju med Ossi Sten i Korsnäs. Vi lyssnade

till hans historia och vi hade en så givande diskussion efteråt.

Om förr i världen och om nuförtiden.

Det blev en lyckad kväll och jag kan gärna dela med mig av andra inslag från KustNytt eller ByaNytt vid liknande samlingar.

Jag hade också med mig en av böckerna med inbundna arkivexemplar, som några bläddrade förtjust i.

VÄLKOMMEN TILL DEN här tidningen. Här finns artiklar om vindkraften i Malax, om redskapsgymnastik, om en husrenovering, ett soldattorp, en ökenresa, om akupunktur, rallytävling så ja – det är precis så blandat som det låter. Och så är det också tänkt att vara.

Fina Ni. Var snälla mot Far på Farsdag, ”håx” att ha reflexväst, vila när ni kan och så ses vi i KustNytt igen i december.

Torsdagen den 31 oktober 2019

UTGIVARE Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 VASA Tfn (06) 344 1800 e-post: redaktionen@kustnytt.fi VD Emilia Häggman, tfn 06 3441816 CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 3441813 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Anna Sand, Carina NordmanByskata, Johanna Granlund, Tina Lindell, Joakim Snickars, Monika Fröjdö, Iris Sjöberg, Carita Nyström, Jennifer Hägen ANNONSFÖRSÄLJNING Ramona Finnila, tfn 06 3441820 ramona@kustmedia.fi annons.kustnytt.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 3441814 prenumeration@kustnytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2019 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 54 €, EU 59 € Övriga världen 61 € ANNONSPRISER 2019 ByaNytt: 1,49 € per sp.mm.

KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi

Övermalax UF:s Solhem har nytt plåttak.

Och vid Malax UF:s Bygdegården är fasadmålningen klar.

Så fint det blev!

Rössle UF. Medlemmarna i Rössle UF samlade på terrassen vid Neste Pappadagis i Malax, där de träffas varje måndag. Bror Svenns hör också till gruppen men är inte med på den här bilden.

Stående från vänster Janne Stoor, Ola Åkerlund, Alvar Rönnback, Sven Hemming och Janne Rönnlund.

Sitter från vänster göra Lars Hemming och Ingmar Fogde.

Hattarna är nya. Splitternya. Janne Stoor berättar att det är äkta Akubrahattar, gjorda av kaninskinn. Sin egen har han haft över tjugo år och nu har också Rösslekamraterna beställt åt sig.

– Det är en hälsosam hatt som ska skydda oss från stark sol. Fast mest ser vi det nog som en investering, skrattar han och de andra håller med. Rössle UF har anor från Övermalax och den dansbana i Västerbränno som fanns för längesedan. Gänget håller ännu ihop. Bästa schacke!

Då Malax kommun ordnade hälsocafé med sticktema i Bygdegården var det nästan fullt hus. Jojo Stolpe föreläste.

Jag var i Korsnäs och pratade om KustNytt och livet annars för deras Kara-Kvinnosamling.

En riktigt bra stund.

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

Kustmedia strävar efter att vara KUSTENS MÅNGSIDIGASTE REKLAMBYRÅ - och det gör vi genom att erbjuda alla tjänster kunderna behöver under ett och samma tak.

Vi håller våra traditioner kring människonära kommunikation kära samtidigt som vi blickar framåt – främst genom att hjälpa kunderna ta det digitala steget som behövs för att bedriva ett lönsamt företag idag.

Vi gör hela jobbet; från idé till färdigt material – om det så mynnar ut i en tryckt publikation, videoreklam, kampanj på sociala medier eller något helt annat. Våra kunder betjänas av hela teamet som tillsammans skräddarsyr och skapar en helhet för er. Supersmidigt!

3

Konstutställning i Korsnäs bibliotek Under oktober månad har besökarna vid Korsnäs bibliotek kunnat ta del av Mia Gulls första utställning i bibliotekets galleria.

MIA GULL, SOM till vardags jobbar som verksamhetsledare för 4H i Malax, är bosatt i Närpes och även ordförande för Närpes Konstklubb. Samma utställning kunde ses i Närpes bibliotek i september och alla verk knyter an till temat ”kommunikation”.

– Det började av en slump då jag sökte gamla bilder och fascinerades av de jag hittade på Morsekodmaskiner och gamla telefoner.

Jag fortsatte att måla på samma tema och till slut hade jag 25 olika målningar som på ett eller annat sätt avspeglar någon form av kommunikation, berättar Mia. I samband med sin utställning i Närpes fick hon en förfrågan om att fortsätta med samma ut-

ställning i Korsnäs och tackade ja. Just utställningar på ett givet tema är något Mia brinner lite extra för.

– Det vore trevligt om biblioteken ville fortsätta med det.

Ett tema, en röd tråd som binder samman alla verk,det ger ett mervärde även för betraktarna, tror Mia, som målar både i akryl, olja och akvarell, dock mestadels i det förstnämnda. Konstverken föreställer allt från brevduvor till fyrar och motiv på dagens moderna teknik, där vi idag har allt samlat i en och samma mobiltelefon.

– Det vilar lite bitterljuv ironi över det hela, kanske var det roligare förr, skrattar Mia. Just nu är Mia i färd med att måla mer abstrakta motiv, och Närpes Konstklubb förbereder sig för vinterutställningen som hålls i januari vid Red & Green.

Mia Gull, till vardags verk­ samhetsledare för 4H i Malax, är även ordförande i Närpes Konstklubb. Foto: privat

Text och foto: Anna Sand

Tavelbilder i grupp: Mia Gull visade sina verk med temat kommunikation vid Korsnäs Bibliotek i oktober.

Vi på KustNytt vill även puffa för följande utställning på Korsnäs Bibliotek. Det är den mångsidiga konstnären Sanna Ek som står på tur under november månad. Hennes utställ­ ning har temat ”In the Garden” och består främst av olje- och akvarellmålningar.

TÄVLA OCH VINN BORDSLAMPA

SKYDDSTÄCKE

Grattis Ann-Christin!

Ann-Christin Källros i Velkmossen, Pörtom, vann huvudvinsten i Fyrklövern omgång 317.

Tröstpriser fick Jonathan Malm i Malax, Magdalena Granqvist i Molpe, Elin Storfors i Malax och Anna-Lisa Höstman i Malax. Gratulerar alla vinnare!

Ann-Christin Källros från Velkmossen i Pörtom arbetar som avbytarsekreterare med stationering vid ämbetshuset i Korsholm. Hon fick examen som agrolog i Åbo 1989 och tjänst Närpes 1990.

Efter det har distrikten förstorats flera gånger även om grunduppgiften är den samma.

Familjen består av sambo och en vuxen son, Andreas, som studerar i Sverige.

Vad gör du på fritiden?

– Reser, jobbar i trädgården. Och så är vi månskensbönder med växtodling, berättar hon.

Fotot är privat och taget vid Route 66 Museum, Kingman.

Grattis till vinsten, en set med sopborste och skyffel.

Text och foto: Lisbeth Bäck

tävlings­svar kn619:

Ljus i höstmörkret. Justerbar bordslampa som monteras i bordsskivan. Klassisk design som passar i alla hem.

Oavsett om du jobbar, löser korsord eller pysslar är god belysning av största vikt.

FRÅGA 1:

MÅNGS PROFESSIO

FRÅGA 2: 1, 7, 9 OCH 10

FRÅGA 3: 4, 11, 14 OCH 20 FRÅGA 4: 6, 10, 13 OCH 15

Ät g

Företagshuset Dyn Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 25 november 2019. Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA och betjänar företL Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

1

2

Näringslivsbolagem anknytning tillF affärsideér, finan f

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

f Närpesvägen 2 • 642 f dynamo@dynamoho J

C B

Östmans Maskinservice I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Tack vare bidrag..

– Om det blåser...

– Det var så rätt..

– Inte så illa,..

4 VINTERFÖRVARING AV BÅTAR Simhallsvägen 4, Närpes

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de?

(Räkna ej med denna.)

Reparationer, service, tvätt tel. 06 2241933, Lotten 040-9605028

Framgång tillsamman www.oneils.fi • info@oneils.fi

transport och upptagning av båtar

Bli ägarkund i Korsnäs Andelsbank.

BILVERKSTAD

Omgång 318, K919

FYRKLÖVERNVINNARE

Praktiskt skyddstäcke som både gör det bekvämt för hunden och håller bilen ren. Går att använda på många olika sätt, smutsoch vattenavvisande. Kommer i en väska för enkel transport.

Ring 0102555501 eller besök oss på våra kontor och op.fi/korsnas.

Avgastest • Reparationer Besiktningstjänst • Däckförsäljning Om jag vinner vill jag ha: Småmaskinservice

Namn............................................................Tel..............................................

Skyddstäcke

Bordslampa Adress.............................................................................................................

Auktoriserad Tohatsu servicepunkt Jonas: 045-1333678 Strandvägen 1677, 66100 Malax www.ostmansmaskinservice.fi

4 Södra Vallgrund • Tel. 06-3527 830 HANTVERK & HEMBAKT, CAFÉ & INVA-WC

JULÖPPNING 16.11 kl.10 Lotteri & Glögg!

Julcafé i UFH-lokalen 16.11 kl. 11-14 Julgröt, kaffe & jultårta!

Julöppet 16.11-22.12 Vard 15-19 • lö-sö 11-18 • 6.12 11-18

FÖRMÅNLIGA VINTERDÄCK!

• Person- och paketbilsdäck • Traktor- och lastbilsdäck • Lantbruksdäck • Släpvagn med eller utan fälg • Nu även balansering av lastbilsdäck

K-G Revahl

Övermalax 0400-167 187

karl-georg.revahl@pp.malax.fi

BokföringsByrå Molpe Al Consulting alconsultingmolpe@gmail.com 050-5575178 Öppet: må-to kl. 9-15 Välkommen till oss!

Linda Backgren-Holm och Annette Östman

Gilla oss på

Facebook

Ledarhunden Maja – Janne Sjöström i Malax är synskadad sedan drygt tio år tillbaka. Hans liv förändrades drastiskt – mitt i livet. I dag är han en av två erfarenhetstalare inom Vasa svenska synskadade rf. I mitten av november besökte han Gymnasiet i Petalax. Med sig hade han sin ledarhund Maja. Först föreläste han för hela skolan och senare för tvåorna inom ramen för deras hälsokunskapskurs.

Så här berättade Janne.

Östmans Maskinservice

VINTERFÖRVARING AV BÅTAR

Reparationer, service, tvätt transport och upptagning av båtar

BILVERKSTAD Avgastest • Reparationer Besiktningstjänst • Däckförsäljning Småmaskinservice

Auktoriserad Tohatsu servicepunkt

Jonas: 045-1333678 Strandvägen 1677, 66100 Malax www.ostmansmaskinservice.fi

Jag är Malaxbo, synskadad sedan drygt tio år tillbaka. Jag har ledsyn, tio procent synrester finns kvar. Hur mycket eller litet jag ser beror mest på ljus och kontraster. I det här rummet, där det nu är ganska mörkt, ser jag att ni sitter här men kan inte urskilja ansikten. Allt är väldigt suddigt. Fråga gärna men markera inte för det ser jag inte, fråga rakt ut bara.

Att stå inför ett sådant faktum är förstås en stor omställning i livet att hantera. Hur skulle jag någonsin komma överens med min synskada? Hur skulle jag kunna lära mig att göra saker på ett nytt sätt. Hela saken kändes rätt overklig i början och det hände sig mera än en gång att jag, när jag skulle somna på kvällen, tänkte att det nog har gått över tills i morgon.

Det gjorde det förstås inte.

Länge levde jag ändå i någon slags förnekelse.

I grunden finns en genetisk sjukdom som påverkar gula fläcken. Jag har länge haft glasögon och nedsatt syn, men en kväll, för över tio år sedan, när vi var ut med båt kom jag på mig själv med att inte se remmare. I skymningsljuset hade jag svårt att urskilja stenar och holmar. Därefter försämrades synen gradvis.

Min synskada kan definieras så att jag har tio procents syn kvar. Den tioprocenten kommer jag troligtvis att få behålla och det gör att jag ser konturer och kan röra mig rätt bra, speciellt i miljöer där jag är van att röra mig. Till exempel hemma där jag vet var saker finns är det nog inte många som märker att jag är synskadad.

Jag stod inför en stor utmaning. Att acceptera, att tänka om, begära hjälp, göra saker på ett nytt sätt. Inom föreningen Vasa svenska synskadade rf träffade jag andra i samma situation som mig.

En vändpunkt blev kanske den gången när jag lyssnade till en kvinna, en erfarenhetstalare, som berättade om sitt trädgårdsland, sina blommor, hur hon gallrade morötterna och både handlade och kokade mat. Hon var helt blind och kunde knappt urskilja ljust och mörkt.

Jag har ju ändå ledsyn. Jag kan till och med uppfatta saker på TV om jag sitter riktigt nära.

När jag själv upplevde att jag närmade mig acceptans över min situation blev det lättare.

Då vågade jag också börja fråga om hjälp och våga lita på människor. Jag har fått bättre tålamod eftersom jag behöver mera tid för att göra vanliga saker.

Jag skaffade information om hjälpmedel och det finns faktiskt en del som underlättar min, och andra synskadades vardag. Till exempel läs-TV, förstoringsprogram, skärmuppläsare, taltidningar, talande hushållsvågar, röstfeedback, vita käppen med mera. Dator, läsplatta och telefon är till stor hjälp på många sätt.

En förmån i min situation är att jag fått tillgång till ledarhund. Egna efterforskningar gjorde att jag lämnade in en ansökan till Vasa Sjukvårdsdistrikt om att få ledarhund. Jag uppfyllde kri-

5

<< Janne Sjöström och ledarhunden Majas besök vid gymnasiet var väldigt uppskattat. >> Rektor Margareta Bast-Gullberg och lärare Louise Nygård ger tackpresenter både till Janne och till Maja. >> Eleverna ställde frågor och i efterhand fick Janne väldigt fin respons från skolan och ungdomarna.

– både hjälp och sällskap terierna och sjukvårdsdistriktet, som står för finansieringen, sände ansökan till Opaskoirakoulu, där ledarhundar utbildas.

Nu började jobbet med att hitta en hund som passade mig och mina behov. Jag for till Helsingfors och under en vecka testades olika hundar på mig. Skolan skapade en bild av vad för slags hund som passar mig. Hundarna är nämligen tränade för olika personer och miljöer. En del är skolade för att gå långsamt med äldre människor, andra tränas för stadsmiljö och så vidare.

Det här var i september 2017. I februari 2018 fick jag meddelande om att det fanns en hund som matchade mig. Då följde en två veckors intensivkurs där jag och Maja lärde känna varandra. Vi gick på stan och tränade olika situationer. Var tillsammans dygnet runt. Efter två veckor åkte vi ut till Vanda flygfält och flög hem till Vasa och Malax.

En ledarhund som bokas till ett flyg 72 timmar före avgång ges förtur att åka med. Då är det inte på mitt ansvar om det till exempel finns hundallergiker ombord utan den saken tar flygbolaget ansvar för.

En ledarhund har tillträde i princip överallt men jag har som princip att inte ha med Maja i utrymmen där det finns öppen mathantering, till exempel i pizzerior.

Maja lyder när hon jobbar. Jag litar på henne till hundra procent.

Maja är en labrador retrieverflicka. Hon är född i Göteborg och har skolats till ledarhund ända sedan valpstadiet. Hon har just fyllt fem år och har tre års skolning bakom sig, först i Sverige och sedan i Finland. Maja förstår kommandon både på svenska och finska. Min hustru Anna-Lena håller på att lära henne Malaxdialekt nu.

Maja har en fin stamtavla. Alla är nämligen inte lämpade. Ungefär 40 procent av hundarna klarar inte testerna till ledarhundsutbildningen.

Det är den synskadade som ger kommandon till hunden så den vet om vi ska till höger eller vänster.

Maja jobbar när hon har sin sele på. Då är hon fokuserad till hundra procent. När hon är ledig bär hon inte sele. Det är också viktigt att andra människor inte stör henne när hon jobbar. Prata gärna med mig men inte med henne när hon är i tjänst. Utan sele beter sig Maja precis som en vanlig hund.

Maja hjälper mig att gå förbi hinder, hon söker trappor, dörrar eller hissar på mitt kommando. Hon hittar skyddsvägar, markerar stolpar, plockar upp saker och så vidare när hon är i tjänst. När hon hittat det hon ska markerar hon med nosen.

Det är viktigt att Maja upprätthåller kunskapen så vi åker ofta till Vasa och tränar. Hon

är egentligen en stadsflicka och jag märker också hur fokuserad och effektiv hon är i stan.

I början hade till och med svårt att gå på grusvägar i Malax. Hon, som är van vid asfalt.

Livet med Maja betyder mycket belöning för henne. Och det vet hon om.

Det är mycket jag kan göra, mycket jag inte längre kan göra på grund av mitt handikapp.

Det jag saknar mest är helt vanliga och vardagliga saker som att bläddra i en broschyr, läsa en tidning eller bläddra i en bok. Taltidningar är ok men till skillnad från er missar jag bilderna. Samtidigt har jag skärpt mina andra sinnen, till exempel förmåga att lyssna.

Jag uppfattar nog fler ljud idag än jag gjorde förr när jag var seende.

Varje dag är likväl en utmaning. Varje dag blir jag påmind om min situation.

Livet före synskadan. Jag utbildade mig till kock och senare även merkonom. Jobbade många år vid dåvarande Malax Handelslag, S-Market i Köpings. Med Anna-Lena drev vi företaget Almanda Reklambroderi och där jobbade vi tills situation inte längre var hållbar för min del. Då blev jag sjukpensionär.

Idag jobbar jag lite med reklam, som varit ett långvarigt intresse för mig. Vi bakar Skarpuddens Knäckebröd, jag sköter en del hemmasaker och tränar/är med Maja.

Att baka är speciellt, det sitter i händerna.

Jag har svårt att se vad jag kavlar men jag har känsla av när degen är tillräckligt tunn, färdigkavlad. I dag finns skärbräden i många olika färger, detta hjälper mig vid matlagning och bakning. Till exempel genom att använda ett gult skärbräde när man har ett mörkt rött kött, då ser jag köttet bättre.

Dagens typ av utåtriktad verksamhet, att vara erfarenhetstalare, är väldigt givande. Jag anser också att vi bör informera mera. Det är inte ert fel om ni inte vet hur ni ska bemöta en synskadad eller synskadad med ledarhund.

Det är vi som inte informerar tillräckligt om det.

Tack för att jag fick komma hit idag!

Janne och Majas besök vid gymnasiet var väldigt uppskattat. Eleverna ställde frågor och i efterhand fick Janne väldigt fin respons från skolan och ungdomarna.

Text och foto: Lisbeth Bäck

6

Nya vindar blåser i ”IKEA kommer till Malax!” kunde man få höra då det blev klart att möbeljätten har köpt vindkrafts­ parkerna i Ribäcken och Långmossa.

Just nu pågår arbetet med att mon­ tera turbinerna och till våren beräk­ nas elproduktionen i båda parkerna vara igång.

I

NOM DEN NÄRMASTE tiden kommer utsikten från köksfönstren att förändras för en del Övermalaxbor. Där man tidigare bara har sett skog kommer horisontlinjen att brytas av vindkraftverk. Sedan några veckor tillbaka pågår arbetet med att montera de lägre delarna av tornen till vindmöllorna i Ribäcken och Långmossa vindkraftsparker. Från och med månadsskiftet oktober­-november är också en högre lyftkran i bruk för montering av navet och vingarna på de totalt tolv kraftverken. Vindkraftsparkerna byggs av företaget OX2. På plats under byggtiden finns Mathias Smeds, som är site manager och övervakar projektet för OX2:s del.

– Känslan på byggplatsen är jättebra just nu! Alla som jobbar här är positiva, säger Smeds då monteringen av de första lägre torn­ delarna precis har börjat.

Om allt går enligt planen ska Långmossa vindkraftspark vara färdig i slutet av februari 2020, medan Ribäcken vindkraftspark beräknas vara färdig en eller ett par månader senare.

– Det går långsammare att montera turbinerna under vintermånaderna eftersom man måste vara extra noga med säkerheten under snöiga och isiga förhållanden, konstaterar Smeds.

Aktörer från hela Europa Allt började egentligen med lokala initiativ från några ortsbor för fyra-fem år sedan. Därefter tog OX2 vid genom att köpa planerna för vindkraftsparkerna.

– För ganska precis ett år sedan, det vill säga i november 2018, började det praktiska arbetet med att förbättra vägarna på området, gräva ner kablar och bygga fundament till turbinerna, berättar Smeds.

Flera aktörer är involverade i byggandet av vindkraftsparkerna i Ribäcken och Långmossa. Nordex fungerar som huvudprojektör, medan OX2 är projektägare. Su-

vic har stått för vägar och grunder till kraftverken, Windhoist står för kranar och montering av turbinerna. Havator sköter transporterna av turbindelarna från hamnen i Vasa till byggplatsen. Ägare till båda parkerna är Ikea, som de senaste åren har köpt upp vindkraftsparker på många håll i världen.

Turbindelarna kommer från Nordex. De skeppas till Vasa hamn, varifrån de transporteras genom Sundom och Malax, längs riksåttan och till sist via Petalax.

– Orsaken till att man kör via riksåttan och Petalax är att det finns en del viktbegränsade broar om man kommer från Övermalaxhållet, förklarar Smeds. Några av de boende i området har uttryckt oro för att vägarna inte ska hålla för de tunga transporterna, men Smeds menar att det inte borde vara något problem. OX2 återställer dessutom vägarna till det skick de var tidigare om de ändå skulle påverkas av trafiken till vindkraftsparkerna.

– Överlag kan man säga att byggande av en vindkraftspark på många sätt snarast förbättrar tillgängligheten. Gamla skogsbilvägar blir breddade och förstärkta, nya byggs vid behov och svårtillgängliga områden blir mer lättåtkomliga för markägare och jägare, säger Smeds.

Växlar enligt vindhastighet Om allt går som på Strömsö tar det tre dagar att bygga ett kraftverk, plus två dagar för att plocka ner lyftkranen, flytta den och montera upp den igen på ett nytt ställe.

– Om det blåser för mycket kan vi inte bygga och då kan det snabbt ta en vecka till att få upp en turbin, säger Smeds. Turbinerna består av vingar, torn, ett maskinhus med växellåda och kraftöverföring samt ett nav där vingarna sitter fast. Växellådan fungerar precis som i vilket fordon som helst och gör att kraftverket växlar upp eller ner beroende på vindhastighet.

Turbinerna i Långmossen blir 155 meter höga (räknat från navet av möllan). I Ribäcken blir de något lägre, det vill säga 125 meter. Den beräknade effekten för varje turbin är 4–4,5 MWh. Livslängden för en vindmölla är ungefär 20 år. Efter det kan den ännu besiktas och bli godkänd för fortsatt användning. Vindkraft än ännu relativt nytt i Finland, men ute i Europa är det vanligt att gamla turbiner rivs, att delar av dem återvinns, att fundamenten förstärks och nya vindkraftverk sedan monteras på samma plats.

– Tornen är av stål och kan återanvändas, likaså navet. Vingarna som är tillverkade av glasfiber brukar däremot inte gå att återanvända, berättar Smeds.

Minimerar störningar Den viktigaste faktorn då man väljer ett område för en vindkraftspark är naturligtvis att det blåser tillräckligt. För att försäkra sig om det brukar man montera en mätmast som mäter vindhastigheterna på området under ett eller två år.

– Dessutom är det bra om det finns färdigt infrastruktur och att parken placeras så att de boende runtomkring störs så lite som möjligt, konstaterar Smeds. Innan byggandet börjar görs bullerberäkningar och efteråt följer man upp med mätningar för att säkerställa att ljudnivåerna hålls inom lagliga intervaller. Turbinerna i Ribäcken och Långmossa kommer att vara försedda med en så kallad ”serrated trailing edge”, en sågtandad bakkant på varje vingspets som minskar luftturbulensen runt vingarna och på så sätt också minskar risken för buller. Smeds tycker att Malaxborna överlag har varit positiva till projektet, även om det också finns några som motsätter sig det.

Man får röra sig fritt på vägarna i Ribäcken och Långmossa medan byggandet av vindkraftsparkerna pågår, men för sin egen säkerhets

ANDRA AKTUELLA VINDKRAFT-PROJEKT I MALAX OCH KORSNÄS: • Takanebacken i Norra Pörtom • Juthskogen mellan Ribäcken och Svarvar • Inga aktuella projekt i Korsnäs för tillfället

Den lägre delen av tornet till en av turbinerna i Långmossa. Nere på marken syns det 38 ton tunga navet.

7 Köpingsvägen 3, tfn 06 365 1209 info@malaxapotek.fi

ELfirma Antell Leif • installation • elmaterialförsäljning • planering

Malax

Vid köp över 50€ APOTEKETS TYGKASSE

050-5235391

leif.antell@pp.malax.fi

gratis mot denna kupong

Malax Apotek www.malaxapotek.fi

Välkommen!

Mathias Smeds är OX2:s site manager under byggtiden.

Allt inom fasta inredningar i hemmet

KÖK BADRUM GARDEROBER Vasavägen 865, 64220 Yttermark, Tel. 0500 167372, www.reno.fi

GÅR DU I BYGGTANKAR? Dra nytta av gedigen byggkunskap

Torndelar i väntan på montering. arkitekt • konstruktionsplanering • projektledning • övervakning Närpesvägen 19, 64200 Närpes

Tel. 0400 563 282

www.byggbotnia.fi

Framgång tillsammans!

Arbetarna som jobbar med monteringen kommer från hela Europa och arbetsspråket är engelska.

Bli ägarkund i Korsnäs Andelsbank.

Ring 0102555501 eller besök oss på våra kontor och op.fi/korsnas.

OP Korsnäs

Även små företag

BLIR STORA med en annons i KustNytt!

skull bör hålla sig på minst tvåhundra meters avstånd från ett vindkraftverk i det skede det monteras. Det samma gäller för älgjägarna – det går bra att jaga så länge man undviker turbinområdena i monteringsskedet och så länge inga parkerade bilar hindrar framkomligheten för breda transportfordon.

– Vid större transporter kan vägarna stängas av tillfälligt, men det kommer inte att finnas några avstängda områden efter att turbinerna är färdiga, utan man kan man fast komma fram och klappa dem om man vill, avslutar Smeds med ett leende.

Text och foto: Johanna Granlund

SLAMBRUNNSTÖMNING

Tel. 0500-708381

STORSVEDS SOPSERVICE

8

NÄRPES

BILAGA KustNytt nr 9/2019

Redskapsgymnastik – en bra grund för andra idrotter Bommar, rep och gymnastikmattor på golvet vittnar om vilken verksamhet som pågår i hallen på Närpes industriområde.

Alla vardagar, från eftermiddag till sen kväll och hela helgerna tränar omkring 200 Närpesunga redskapsgymnastik här.

Det allra viktigaste med gymnastiken är att man har roligt tillsammans och tycker om att röra på sig.

N

ÄR PES GY MNA S TIKKLUBB-ARTISTICA RF är en relativt ny förening, bildad år 2016, men har redan lyckats kamma hem utmärkelsen Årets Förening, som delas ut av Finlands Svenska Gymnastikförbund. Före­ ningen fungerade tidigare som en undersektion till Närpes Gymnastikförening, och själva verksamheten är därför både väletablerad och omfattande.

– Just nu har Artistica cirka 200 aktiva gymnaster, fördelat på cirka 40 tävlande och 160 hobbygymnasister i åldrarna tre till aderton, berättar föreningens ordförande Sandra Senkas.

Uppvuxen med gympa Sandra själv är uppvuxen med redskapsgymnastiken och beskriver idrotten som något av en ”familjegrej”.

– Mamma satt i styrelsen i många år, pappa har varit engagerad med mycket av det praktiska och min syster och hennes barn är också aktiva i föreningen som ledare respektive gymnaster, berättar Sandra. Själv blev hon tränare redan i 13-års åldern, och har haft flera olika poster inom styrelsen innan hon 2016 blev ordförande.

Sandra jobbar numera som gymnastiklärare i både högstadiet och gymnasiet, och är därför inte själv längre aktiv som tränare.

– Ordförandeskapet upptar så pass mycket tid och tankeverksamhet att jag varit tvungen att välja bort något, förklarar Sandra.

En bra basgren Artistica riktar sig till alla barn och ungdomar som är intresserade av att röra på sig och speciellt för dem som tycker om att hjula, stå på händerna, göra volter, balansera på bommar och använda andra spännande redskap. Inom grenen använder man kroppens alla delar och utvecklar både muskelstyrka, smidighet, kondition och koordination. Flickgymnasterna tränar på fyra olika redskap; hopp, barr, bom och matta. Pojkarna tränar på hopp, barr, räck, ringar, häst och matta.

– Redskapsgymnastiken ger en väldigt bra grund oavsett vilken idrott man vill syssla med senare i livet, det är en bra basgren. Vi har fotbollskillar här som uppskattar redskapsgympan, och vi har också skilda grupper för föräldrar som vill gympa med sina barn. Vi är väldigt glada över alla våra hobbygymnaster, som utgör en stor del av vår förening, tillägger Sandra.

Årets Förening För att blir riktigt bra på redskapsgymnastik krävs både mental och fysisk styrka, vighet och mycket träning. Inget kommer gratis. Tävlingsgymnasterna tränar allt från

Sandra Senkas har både tävlat och varit tränare inom redskapsgymnastik, men fungerar idag främst som ordförande för före­ ningen Artistica.

9

Tävlingsgymnaster på tävling i klädda föreningens tävlingsdräkt. Foto: privat

sju till tolv timmar per vecka fördelat på tre till fem dagar beroende på ålder och tävlingsklass samt hur mycket de själva vill träna.

– Tack vare bidrag från undervisnings- och kulturministeriet kunde vi i år anställa en andra tränare på heltid vilket vi är mycket tacksamma för. Fler tränare skulle behövas, men det är tyvärr stor brist på dem idag eftersom många flyttar härifrån när de kommer upp i studieåldern, förklarar Sandra.

Tävlingar ordnas i intensiva perioder både under höst- och vårterminen, oftast av Finlands Gymnastikförbund via lokala före­ ningar.

– Österbottens Idrottsdistrikt ordnar också egna tävlingar liksom Finlands Svenska Gymnastikförbund, tillägger Sandra.

Hembakt, Närproducerat och Äkta!

• Gott matbröd och delikata bakverk • Söta tårtor, bröllopstårtor och smörgåstårtor – 40% med vårt Tårtpass!

Kom in eller ring!

Vi finns mitt i centrum, i sk. Muttron

Mot denna annons kaffe+liten gris endast 3€!

Närpesvägen 19 • Tel. 2241423 • info@wilsons.fi

Ät gott hos oss!

LUNCH må-fre kl. 11-14.30 FREDAGKVÄLLAR

fredag 8.11 Reggaebuffé fredag 15.11 Tacobuffé

Talkokrafter och sponsorer

Förberedelse inför FSG-festivalen 2020, på bilden dansas festivaldansen och här på torget kommer det att vara fullt med dansare nästa sommar! Foto: privat

För att tävlingsverksamheten och den dagliga ruljansen i föreningen ska fungera är många föräldrar engagerade och bidrar med sina talkokrafter.

– Det är helt enkelt en förutsättning och det är glädjande att så många vill ställa upp. Vi har bytt träningslokal flera gånger och flyttarna kräver sitt. Hit flyttade vi för ett år sedan och målade då om och lade in nytt golv på talko. Inför varje tävling ska både tränare och domare med från föreningen, och vid alla evenemang är det mycket som ska ordnas rent praktiskt.

– Även föreningens sponsorer är otroligt viktiga och vi är så glada för alla lokala företagare som ställer upp för oss, tillägger Sandra.

fredag 6.12 Julinspirerad tapasbuffé

CATERING & BESTÄLLNINGAR Simhallsvägen 4, Närpes tel. 06 2241933, Lotten 040-9605028 www.oneils.fi • info@oneils.fi

Leia Wilson övar på att hjula på det som de kallar för ”hjulningsmatta”.

Sigrid Strandberg och Milian Wilson gympar på torsdagar i gruppen Knattesprattel. Foto: privat

Text och foto: Anna Sand

KITCHEN

aService och reparationer av bilar, traktorer och övriga fordon aRökgasmätning för dieselbilar Vinterdäck aOBD-test, övrig besiktningsservice till förmånliga aBrännoljeförmedling priser aDäck- och fälgförsäljning

Festivalplaner Mycket av det arbete som läggs ned inom föreningen och styrelsen syns inte utåt, även om föreningen under årets gång har olika uppträdanden i Närpes. Hit hör bland annat föreningens egen vårfest och tomatkarnevalen.

– FSG festivalen, som ordnas vart fjärde år, går av stapeln här i Närpes i juni 2020 och planeringsarbetet har redan pågått i flera år, fortsätter Sandra. Den arrangerar vi i samarbete med Närpes Gymnastikförening och de första instruktionerna har redan gått ut. Det kommer att bli mycket program, på Mosedal, omkring torget och så vidare. Både under fredags- och lördagskväll ordnas gala i ishallen och i Fagerö blir det kamratsitz. Vi hoppas på många deltagare och åskådare och utlovar riktigt häftiga upplevelser.

Något som hon och säkert många andra speciellt tagit med sig från gymnastiken och all idrott överlag är den goda vänskapen som uppstår med så många olika människor.

– Det är något som är ovärderligt, avslutar Sandra.

ONEIL´S

Pörtom Bil & Traktor Öb Velkmossv. 4

☎ Rune: 0500-560974

Tony: 040-5646334

OPTIK

HÖSTERBJUDANDE PROGRESSIVA GLASÖGON FRÅN 270 € GLAS+BÅGE

G L A S Ö G O N

ELLER 2 PAR TILL PRISET AV 1 DU VÄLJER SJÄLV GLAS I ANDRA PARET SOLGLASÖGON BILDSKÄRMSGLASÖGON ELLER VARFÖR INTE 2 PAR PROGRESSIVA

BOKA TID FÖR SYNGRANSKNING PÅ VÅR HEMSIDA www.nygardsoptik.fi ELLER RING

NÄRPES

SYNCENTER

NÄRPESVÄGEN 14 64200 NÄRPES TEL(06)2241138 www.nygardsoptik.fi VI HAR ÖPPET MÅN-FRE 9.00-17.00. LÖ STÄNGT

K O N T A K T L I N S E R

10 TEMA NÄRPES

RING OSS!

JAN: 050 5611701 KAIDO: 050 4372410

VIRKE FÖR ALLA LÄGEN

ÖPPET: MÅ-FRE 8.00-17.00 LÖ stängt www.granlidenstra.fr

•• ÖSTRALINJEN 692, 64200 YTTERMARK

Kläder och skor för alla väder från oss!

Även presentkort!

Siv sitter gärna på glasverandan vid stugan i Nämpnäs och arbetar med glaskonsten.

Glasflaskor fyndar hon ofta på olika loppisar.

Vattentvätt • Kemtvätt • Mattvätt • Arbetskläder 7

Högback Industriv. 12, Närpes Tel. 06-224 2626, 050-4712424

NÄRPES–VASA fr. 6 € www.ingsva.fi/ticket

ANLITA

VÅRA ANNONSÖRER

RÖJSÅG 545FX

SKYDDSHJÄLM PÅ KÖPET

Garn och glas ger glädje i vardagen Siv Harf är uppvuxen i Nämpnäs och familjen vistas gärna där när de far ”ti skären”. Hon uppskattar naturens mångfald och trivs med djur och växter kring knutarna. Hon älskar också att arbeta kreativt med händerna.

S

IV HARF ÄR utbildad farmanom och har arbetat vid SÖUs kansli i Vasa. Hon har på fritiden stickat otaliga plagg under åren, ibland har hon hunnit med en handfull i året! Stickandet har varit en del av att koppla av och kombinera kreativitet med teknik.

– Jag har alltid tyckt om att arbeta med händerna, redan som barn, minns Siv. Tidigt lärde jag mig att både sticka och virka. När min mamma sydde kläder hjälpte

till välgörenhet. Hon visar även en uppsättning smakfullt dekorerade underlägg som hon virkat nu i sommar, som prydnad under tallrikarna vid dukning.

– Vi brukar ofta sitta ute och äta och då tänkte jag att det kan ju vara trevligt med underlägg, ler Siv.

Sy och måla jag som barn till med att ge henne nålar.

Sticka och virka – Tyvärr kan jag inte längre sticka på grund av min rygg, förklarar Siv. Ett par sockor klarar jag numera högst att sticka. Däremot kan jag att virka, så genast jag får tag på lite garn börjar jag planera ett lapptäcke eller något annat. Det mesta hon virkar idag skänker hon

När döttrarna var små sydde hon så gott som alla deras kläder. När ena dottern en dag tyckte att det var konstigt att de aldrig fick köpa något plagg från butiken förklarade hennes syster att ”då får vi ju inte sådana här unika plagg som inte alla andra har”.

– Jag sydde många år i mocka och läder i vår egen Mocka-Shop i Vasa, säger Siv. Det var allt från västar och andra klädesplagg till

väskor och accessoarer. Paret Siv och Christer drev även en firma inom elplanering, Ingenjörsbyrå Harf. Hon visar exempel på ett par korgar som hon målat, men anser inte själv att hon är så värst duktig varken med pensel eller penna i hand.

– Inte heller är Tiffanyteknik min grej, konstaterar hon. Att sammanställa färgade glasbitar genom att löda tenn eller bly var alltför tidskrävande och frustrerande. Jag arbetade med tre större fönster och höll på att bli galen till slut!

Glaskonst i flera dimensioner – Jag älskar att plocka med färger, säger Siv och ler med hela ansiktet.

När jag får sitta och komponera olika nyanser till en helhet är jag i en annan värld och tiden rusar iväg!

MOTORSÅG 435 299€ KVARVARANDE MOPEDER TILL SPECIALPRIS

Närpes, Tel. 224 1020 Lördagsöppet 9-13

Siv ställer regelbundet ut sina glaskonstverk vid Bragegården, men har även en utställning hemma i Vasa på verandan. Via hennes Facebook-sida kan man beundra och inspireras av olika alster.

11 Hon räknar bakåt i tiden och landar på omkring år 2004 när hon började med sin speciella glaskonst.

Tekniken går ut på att hon formar färgade glasbitar med glasskärare och applicerar på en bakgrund av glas. Siv visar flera exempel på glastavlor vid fritidshuset i Nämpnäs.

Konstverken kan hänga på en vägg, placeras i ett fönster eller placeras som underlägg eller prydnad.

– Det har mer och mer blivit tredimensionella saker, kanske allra mest lyktor, visar hon. Oftast skapar jag olika motiv på alla fyra väggarna i lyktan.

Många arbetsmoment Glaskonsten innebär en stor del planering, där Siv tänker ut en bakgrund som ska passa både motivet och färgsättningen. Mest arbetar hon i färgat glas, som i viss utsträckning ger ramar för matchande nyanser i valet av glaspärlor.

– Som tur är får jag hjälp av min man Christer med att till exempel skära ut glaset och då stora ytor av glas ska blästras.

Det visar sig att även maken är händig. Han bygger både möbler och hus och är en tillgång med att konstruera olika baser för Sivs glaskonst.

– Först limmar jag kontaktplast över glaset och skär ut mönster för de områden som ska sandblästras, visar Siv. Det är viktigt att plasten fäster exakt. Lyktorna blästras vanligen på båda sidorna av glaset. Sedan ska kontaktplasten pillras bort, och den sitter ibland hårt, trots att jag använder kniv för att lossa den.

Siv brukar också dekorera föremålen inuti, exempelvis något glasföremål inuti en glaslykta.

Tidskrävande intresse På frågan hur länge ett föremål tar att förfärdiga skakar Siv först på huvudet. Det är svårt att mäta exakt, men hon gör ett försök att beskriva.

– Att få en tavla färdig kan ta ett år i anspråk, men då sitter jag inte hela tiden och arbetar med den. Jag börjar med att planera helhet och detaljer, funderar ut ytstrukturer och förhållanden. Så får tavlan vila emellan, så att jag får tänka efter och i processer låta den växa fram.

Hon berättar att hon inte alltid blir nöjd själv med slutresultatet.

Ibland kan hon också anse att kundens önskemål inte tilltalar hennes egen estetik, men låter vanligtvis beställningsarbeten få bli färdiga enligt köparens anvisningar. Hennes favoritfärger är toner i orange, brunt och grönt.

– Om jag ska göra en enklare lykta hinner jag få den färdig på en dag, ifall jag sitter och arbetar systematiskt i streck. Ofta väljer jag fåglar, fjärilar eller blommor som motiv.

Glömmer värken en stund Siv är idag sjukpensionär och har genomgått flera operationer i ryggen.

– Jag föddes med skolios, alltså krokig ryggrad. På den tiden förstod man inte att åtgärder borde göras redan när patienten är ung, så jag fick mina första sjukskrivningar för ryggen redan som 22-åring.

Sedan dess har ryggvärken plågat mig mer eller mindre under livet.

Att sitta och arbeta med handarbete eller glaskonst har varit Sivs bästa medicin. Då har hon lyckats glömma smärtorna en stund och samtidigt behållit sitt goda humör.

En medicin för att vara lycklig trots kronisk värk.

– För mig är det också viktigt med skapande pauser, att låta hantverket vila. Jag älskar att promenera i skogen, men det klarar jag inte längre för min rygg. Nu blir det istället kortare promenad längs en väg.

Döttrarna kom till familjen Vi sitter och pratar och märker mitt i allt att Siv fanns med som eskort för småbarn från ett barnhem i Calcutta, Indien när en av mina kusiner kom till Finland för drygt trettio år sedan.

– Våra två döttrar är födda i Bangladesh. Nessi är född 1978 och var 15 månader när vi fick henne och Asha, som är ett år yngre än storasyster, var tre år när hon kom.

Siv minns hur hjälplös hon kände sig som mamma när Asha pratade bengali i början. Det tog några månader innan dottern började förstå och prata svenska.

– Idag är jag mormor till Nessis döttrar Tindrah och Tyra. Familjen bor i Karperö, så det är nära till oss i Vasa när barnbarnen vill hälsa på.

Tindrah är duktigt med glaskonsten och arbetar gärna med mig.

Dottern Asha är hälsovårdare och bosatt i Norge. Därför blir det besök till Norge med jämna mellanrum.

Rest världen över Att resa är familjens gemensamma intresse. Siv och Christer har besökt över femtio olika länder och ständigt planerar hon och maken vad nästa resmål ska bli.

– Vi har ibland rest med bil och ibland farit på kryssningar mellan olika länder. Till destinationer längre bort har vi tagit flyget. Gärna far vi på olika sorters temaresor!

Borta bra, men skären i Nämpnäs är dock bäst! Makarna inleder säsongen med några picknickar i februari, då de så småningom börjar elda i spisen och sätter på värmen.

Sedan flyttar de ”hemifrån” Vasa till stugan och bor där till oktober eller november, med besök i radhuset en gång i veckan.

– Våra flickor har också varsin stuga här, liksom min syster och hennes dotter. Så fast jag trivs bra med att vara ensam finns det sällskap även här, ler Siv.

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

STEFAN MALM FÖRETAGSHUSET DYNAMOS VD

JAG HAR SEDAN första september haft förmånen att igen få jobba med företag och utveckling, nu med näringslivet i Närpesregionen i fokus. Efter att ha jobbat internationellt i många år, med hela världen som arbetsfält, är det igen roligt att få koncentrera sig på hembygden. Oavsett om man jobbar internationellt eller med finska företag så märks det ganska snabbt att vissa företag

GODA RÅD ÄR INTE DYRA lyckas bättre än andra, även om förutsättningarna torde vara rätt lika gällande konkurrens, produktkvalitet, produktpris och så vidare. Vad är då hemligheten? Något enkelt svar på detta finns knappast, men några saker har jag konstaterat är gemensamt för framgångsrika företag.

EN KLAR VISION för företaget. Ett litet företag startar ofta med bara företagaren själv och då är också visionen klar för företagaren. Redan då den första utomstående anställda kommer till företaget borde man sätta sig ner och bestämma vad man vill uppnå med företaget om ett par år, vad är vårt gemensamma mål. I alla framtida strategiska beslut, strategier och investeringar ska visionen vara närvarande. Om inte visionen är klar för företagets anställda så är det också väldigt svårt att uppnå en genuin vi-anda, eftersom man som anställd då ofta börjar tillämpa en egen vision för företaget.

FÖRETAGETS KÄRNVÄRDEN. DET blir allt viktigare inom företagen att slå fast företagets värdegrund, som ofta benämns

kärnvärden. Dessa kärnvärden är grunden till att företaget får en viss profil eftersom de dagliga besluten hos alla anställda skall överensstämma med företagets kärnvärden. Dessutom märker man också som kund ifall ens egna värderingar överensstämmer med företagets. Detta har stor påverkan på köpbeslut och även vid rekrytering av ny personal. Det är bäst för alla parter att avbryta en eventuell rekrytering ifall den sökandes och företagets kärnvärden inte stämmer överens.

STRUKTUR. ALLA FÖRETAG behöver en viss struktur för att lyckas med sina målsättningar. Personalen och utvecklingen av den skall hela tiden vara i fokus, eftersom personalen är företagets största tillgång. Förutom personliga befattningsbeskrivningar med målsättningar, behövs även klara processer och att man kontinuerligt mäter hur man lyckas. Då man mätt något skall man också ha tid för analyser, för att sedan kontinuerligt förbättra sin verksamhet. Ett företag blir aldrig färdigutvecklat, utan man kan alltid finjustera något. LEAN är ett bra sätt att kontinuerligt förbättra sin verksamhet och ett kvalitets- eller ledningssystem är oftast grunden till företagets struktur.

MÅNGA ANDRA SAKER kan säkert också nämnas som faktorer till framgång, men de ovannämnda har jag lagt märke till genom åren. Det är också många gånger som företagsrådgivning handlar om att kunna göra rätta analyser och ge de rätta råden så att företagen kan utvecklas och bli ännu bättre. Dessutom är det ofta ett teamwork, där många parter ingår, och alla strävar till att hitta den bästa lösningen för företagaren.

Tveka inte, utan ring eller kom in nästa gång du som företagare i Närpesregionen behöver hjälp med något, stort eller smått!

MÅNGSIDIGT OCH PROFESSIONELLT UTBUD Företagshuset Dynamo är näringslivets puls och betjänar företagare i smått som i stort.

Näringslivsbolaget erbjuder olika tjänster i anknytning till etablering, rådgivning, affärsideér, finansiering och utveckling.

Närpesvägen 2 • 64200 Närpes • Tel. 06-2243620 dynamo@dynamohouse.fi • www.dynamohouse.fi

12 TEMA NÄRPES Akupunktör Carina Bjongbacka jobbar lugnt, vant och smidigt när hon mäter ut var nålarna ska sitta på kroppen. Nålar ska föras in i bestämda punkter, så kallade akupunkturpunkter. Beroende på fettlagrets tjocklek förs de tunna nålarna några millimeter in genom huden där de ska sitta i knappt en halvtimme. Nålsticken i sig gör inte ont men man kan känna en svag ömhet.

Nålar lindrar smärta D

EN SOM K ALL AR sig akupunktör har en flerårig utbildning enligt klassisk eller traditionell akupunktur och kinesisk- samt västerländsk medicin.

En utbildning som Carina kom in på som vuxen efter en omvälvande livshändelse.

Omställning i livet Carina som ursprungligen har en administrativ utbildning och karriär, skolade om sig som vuxen efter att som 27 åring fått diagnosen retinitis pigmentosa (RP).

En medfödd ögonnäthinnesjukdom som ofta leder till blindhet.

Sjukdomen är en degeneration, det vill säga det sker en fortlöpande förstörelse av celler och i Carinas fall förstörs ögats synceller. Ordet pigmentosa kommer av att det hos de flesta med diagnosen bildas pigmentklumpar i ögonbotten.

– Jag har tunnelseende, är nattblind och har blindfläckar i det lilla synfält som jag har kvar, i dag ser jag ungefär 12–15 procent. Det var ett chockartat besked då, men är idag glad för det positiva som sjukdomen förde med sig, ett arbete som jag verkligen trivs med idag, berättar Carina.

Utbildning i klassisk massage Carina fick möjlighet att börja sin omskolning med en klassisk massageutbildning som ordnades för synskadade med start 2003. Den 1,5 år långa utbildningen var ett

pilotprojekt med internationell inriktning.

– Det var så rätt i tid för mig, tipset om den fick jag från min rehabiliteringshandledare, minns Carina. Genom den utbildningen väcktes hennes merintresse för akupunktur. Sedan 2007 har hon genomfört fortsatta studier inom traditionell kinesisk medicin. Först en ett-årig utbildning till akupressör med inriktning på stresshantering. Sedan öronakupunktur, grund- och avancerad kurs. Senast gick hon en tre-årig utbildning till akupunktör vid Akupunkturakademin, Stockholm.

Egen klinik i källaren Parallellt med sina studier har Carina sedan 2005 drivit det egna företaget Multitherapy Carina Bjongbacka i Vasa. Hösten 2018 öppnade hon en parallell mottagning i Yttermark. Den kliniken finns på Vasavägen 916 där Carina tillsammans med sin partner Mats Hummelstedt har ställt i ordning ett mottagningsrum i källarvåningen i Mats hem.

– Vi är riktigt nöjda med resultatet, ler Carina. Förutom akupunktur, som är den mest kända tekniken inom TKM (Traditionell Kinesisk Medicin), så använder jag även en kombination av andra tekniker som till exempel koppning, moxa (en torkad ört reds. anm.), blödning, nålhammare och kostråd.

– Jag behandlar även med medicinsk laser, vilket visat sig vara ett effektivt komplement, fortsätter hon.

Carina Bjongbacka driver egen salong både i Vasa och hemma i källaren i Yttermark.

GR

Ö

N

13

NA

HÖR

CARITA NYSTRÖM SEPTEMBER BLEV EN skördemånad utan dess like, inte bara hos mig utan runtom i trakten. I alla trädgårdar ser man överfulla äppelträd. Ett faktum som skapar lite problem för den som vill dela med sig. I början av sommaren var alla äppelträd översållade av den rikaste blomning jag någonsin sett.

Surret av bin inne i blomsterprakten

Att få ta hand om mina klienter ger mig energi Akupunktur - en gammal metod Den traditionella österländska filosofin bakom akupunktur är att kroppen ses som en helhet där balans ska råda mellan yin och yang, de två motsatsenergierna. Om det uppstår obalans i kroppen blir vi sjuka. Yin- och yang-energierna kallas tillsammans för ”qi”. Mellan organen flyter en energiström genom ett nät av kanaler, så kal�lade meridianer, på kroppens yta.

Genom en behandling med akupunkturnålar kan man reglera energiströmmen genom meridianerna.

På så sätt ska kroppen återfå sin balans.

– Behandlingen som jag ger sker enligt socialstyrelsens- och miljökontorets hygienföreskrifter, där jag som akupunktör använder sterila och EU-godkända engångsnålar, förklarar Carina. Akupunktur har funnits i tusentals år, vilket man funnit belägg för i kinesiska skrifter. I dag är akupunktur respekterad och flitigt använd i Kina, även kinesiska läkarstudenter får en grundlig introduktion till akupunkturen. Carina utförde en praktikperiod under en av sina studier vid Jiangxi TCM University Hospital i Nan Chang i Kina.

– Där studerade jag samtidigt Tuina, kinesisk massage, berättar Carina. Det var en spännande erfarenhet som gav många nya insikter.

Mår bra av att hjälpa andra Många som söker hjälp hos mig har stressrelaterade problem

såsom magproblem, migrän, utbrändhet och värk i nacke, axlar och rygg, berättar Carina. Det är många som jobbar sig sjuka idag, främst med stillasittande stres�siga arbeten med dålig ergonomi.

Vi ska dessutom hinna med så mycket annat i livet idag än tidigare. Det är viktigt med vila och återhämtning, att försöka få balans i livet. Det påverkar oss alla på olika plan att ständigt känna oss stressade.

Det är också viktigt att söka hjälp i tid när man har problem och smärta, då verkar även behandlingen snabbare och en återhämtning sker fortare. Akupunktur kan även ges som behandling för många andra symptom och problem än de ovannämnda.

– Man kan kontakta mig tillexempel via Facebook för att diskutera eventuella smärtor och problem och komma och prova på en behandling. Efter 3–5 gångers behandling känner man oftast resultat. Ju längre man går med problemet desto flera behandlingar krävs, anser Carina.

– Att få ta hand om mina klienter ger mig energi. Den direkta respons jag får i mitt arbete ger mig också mer motivation och inspiration. Det känns så bra när man kan hjälpa någon att bli fri från sin smärta, avslutar hon.

Text och foto: Monika Fröjdö

meter. Det var helt omöjligt för mig att nå bären högst upp. Sent i höstas var två vänner på besök och de beskar Aroniabuskarna till lämplig höjd. Jag såg i går kväll att häcken ändå är full av de svarta bären. Beskärningen har inte varit något hinder.

I den ena av husets framrabatter har den gula rudbeckian ”Guldboll” ränt i höjden och når också den, i likhet Aroniahäcken, gott och väl över två meter. Men rudbeckians stjälkar är vekare än Aronians. Regn och storm har böjt den så att den liksom bugar sig över grusgången.

Genom de senaste åren har den frösått sig så att den fyller en femtedel av rabatten.

Inget ont i det, för de lyser ett gyllene ”välkommen” när man närmar sig huset. Jag får ändå klippa bort de tätaste rudbeckia-snåren – i förvissning om att de nästa år garanterat kommer igen.

HÖST MED REKORDSKÖRD signalerade också det som nu råder, rekordskörd av äpplen. Och inte bara äpplen; fruktträd som ej tidigare vare sig blommat eller burit frukt har i höst försett mig och mången annan med efterlängtad frukt.

INTE LIKA ÖVERFLÖDANDE som äppelskörden, men tillräckligt för att göra en otålig och inte så driven fruktodlare både glad och stolt, skedde så med krikonträdet som jag i fyra år förgäves väntat att skulle ge mig frukt.

Krikonet är släkt med plommonet men mindre och aningen sötare. I år var det äntligen dags. Dess grenar bar inte många frukter, men de räcker till en syltburk av det mindre formatet.

Naturligtvis kunde jag inte låta bli att smaka på ett – ljuvligt sött och saftigt.

Fruktpremiär var det också för det Victoria-plommonträd jag planterade för fem år sedan. Visserligen endast ett fåtal, men de räckte till avsmakning och visade sig vara synnerligen goda.

BAKOM KRIKONTRÄDET STÅR min Aroniahäck cirka tio meter lång. Den hade vuxit sig alltför hög och nådde upp till två och en halv, närapå tre

GRÖNSAKSODLING HAR DET för mig varit knappt med i år. Jag har ändå haft en överskådlig liten potatisodling med den goda sorten ”Siikli” i en hög odlingslåda, mycket hanterlig för en lätt invalidiserad odlare. Den har hunnit ge mig flera välsmakande potatiskok men nu börjar den vara tömd. Annat ätbart har jag haft i stora krukor vid entrétrappan bland annat slätbladig persilja och mångfärgad ”Baby Leaf” sallad. Ännu kan jag i en kruka skörda fin ny spenat som jag sådde i augusti!

DET SOM NU återstår att göra är att gräva ner lökar och knölar för vårens blomprakt. Upptäckte att jag har kvar benmjöl som ger en kickstart åt tulpanerna och min egen lilla favorit, den 10 cm höga våririsen som får kanta den lilla rabattdelen närmast trappan.

Och i mitt huvud spirar, grönskar och blommar det redan – alltmedan snön bäddar in mina drömmar.

Fina Carita Nyström var vår medarbetare under så många år. Oförtröttligt delade hon med sig av sin kunskap och sina trädgårdsdrömmar. I kolumnform, i Gröna Hörnan, varvade hon innehållet med trädgårdsnytt, gröna visdomar och andra livsvisdomar. Det här är hennes sista text till oss, som hon levererade innan hon avled den 12 oktober 2019. Hon fattas oss nu.

NA

14 TEMA NÄRPES

Renoverar

morfars bondstuga Kontrasten är påtaglig. Från Skogsdungens daghem ett stenkast bort hörs glada rop och skratt av barnens lekar, men på gården där vi står, på granntomten i Kalax, har tiden stått stilla i nästan 50 år, lika länge som den gamla bondstugan stått tom. Ulf Bölings morfar var den sista som bodde här och ett halvt sekel senare ska nu Ulf se till att det österbottniska kulturarvet bevaras genom att renovera stugan.

U

LF BÖLING ÄR hemma från Yttermark men bosatt i Vasa, där han sedan många år tillbaka arbetar som ledande häradsfogde. Sommarstugan har han här i Tjärlax, en knapp mil ifrån stugan som hans morfar köpte av en bondeänka 1929. Trakterna är alltså bekanta från förr. Att han skulle renovera stugan var dock långt ifrån en självklarhet.

Självförsörjande helhet – Tvärtom, skrattar Ulf. Planen var att riva och jag lät byggnadsvårdarna Peter Båsk och CarlErik Forth från Stundars komma hit och ta en titt för att se om stockstommen var något att ta tillvara. Enligt de gamla dokument Ulf hittat i stugan betalade hans morfar 100 000 finska mark plus sytning för stugan, som kan vara byggd så tidigt som i slutet av 1700-talet.

– På en stock i gårdens ”häbre” finns årtalet 1864 inristat, men stugan är vänd i ost-västlig riktning, såsom man gjorde ännu på 1700-talet. Senare ändrades denna tradition så att man började vända ”ändorna” mot nord och syd, förklarar Ulf. Utlåtandet han fick vara att han inte borde riva huset, och så småningom mognade tanken på att istället renovera den.

– Jag tillbringat mycket tid av mina barndoms somrar och sportlov här, så gården har en speciell plats i mitt hjärta, tillägger han.

Byggnadsåret okänt Ulfs morfar renoverade också han stugan på 1940-talet och den har därför fått ett badrum, något som förstås saknats från början, och planen är nu att genom renoveringen ta ett steg tillbaka från den

Tavlan som Ulf Böling håller i visar hur gården såg ut på den gamla goda tiden.

Målet är nu att återställa den i motsvarande skick.

renoveringen och ta fram alla ursprungliga ytor.

Stugan omfattar också en oinredd övervåning och källare under halva huset, samt ett uthus där det forna fähuset dock är rivet. På tomten, som är förhållandevis stor, finns plats för både fruktträd och andra planteringar. Här finns också en gammal brunn.

– Det är fascinerande att betrakta vilken fungerande helhet detta hemman har utgjort en gång i tiden. På en och samma tomt kunde de producera allt som behövdes.

Här fanns både fähus, stall och bagarstuga, konstaterar Ulf.

Inget stressmoment

Tre kakelugnar och en järnspis I stugan finns fyra eldstäder som är fullt användbara, tre kakelugnar och en järnspis i köket, direkt elvärme samt luftvärmepumpar ska sedan komplettera uppvärmningen. Under sommaren har ett nytt undertak och plåttak lagts av lokala företag, enligt gammal hantverkstradition, och även den tjälskadade kvisten har åtgärdats.

Mycket tid har gått åt till att gå igenom allt lösöre, och en del av möblerna har Ulf sparat för att sedan ta i användning igen i stugan.

– Men något museum blir det inte, försäkrar han. Storstugan och rumsindelningen ska bibehållas, och invändigt kommer ytorna att bestå av trä.

– Däremot inte av de gamla stockväggarna. Det är en form av romantik som jag inte vill ha, til�lägger Ulf. Hur inredningen ska se ut i övrigt är inte planerat i detalj, men målsättningen är att återställa stugan i ursprungligt skick enligt den tavla som hänger i bagarstugan just nu.

Stugan i Kalax köptes av Ulfs morfar 1929. Den stod tom i nästan 50 år, sedan 1972, innan Ulf bestämde sig för att renovera den.

Under vintern blir det paus med projektet, och nästa vår står til�läggsisolering och fasadbrädorna på tur. Hur mycket av arbetet som Ulf ska göra själv är ännu inte bestämt.

– Förmodligen blir det att sätta in en del trupper här, men jag tar det vartefter och ”som bollarna kommer”, säger Ulf. Man träffar nytt folk efterhand, får tips och jag tar ingen stress över projektet, det får ta den tid det tar och ingen tidsplan är satt. Det är också möjligt att inreda och ta i bruk en del av stugan medan man jobbar vidare med nästa, tillägger han.

En egen ranch Ulf ser projektet som ett bra sätt att koppla av från arbetet, och även som en insats för det österbottniska kulturarvet.

– Jag ska göra mitt bästa för att ta stugan åt rätt håll och sedan är det bara att hoppas att någon annan vill ta över och föra arvet vidare. Tanken är också att han och frun Tiina, som också är engagerad i projektet, ska vistas här så mycket som möjligt som pensionärer.

– Det här ska bli vår ranch, avslutar Ulf med ett leende.

Den översta ritningen visar renoveringen från 1940-talet, medan den undre är en skiss över en utbyggnad och renovering som planerades på 1970-talet men aldrig blev av.

Text och foto: Anna Sand

15

Museiområdet i Pörtom har fått en ny byggnad i denna rödmålade stuga som har ett förflutet som soldattorp i Sundom och Vörå. Bygget färdigställdes i augusti.

Så här såg soldattorpet i Sundom när rivningsarbetena inleddes i juli 2017.

Det förflyttade torpet var ursprungligen klart större fönster. Foto: Pörtom hembygdsförening

Soldattorp nyhet i Pörtom

Det är knepigt att kombinera timmer från olika hus, säger Harry Hed ordförande för Pörtom hembygdsförening. Att riva, flytta och återuppbygga ett gammalt soldattorp på museiområdet på Dahlbacken har varit ett utmanande flerårigt arbete. I början av augusti färdigställdes projektet av Pörtom hembygdsförening.

B

AKOM DET MINNESMÄRKE vars upphovsman är Johannes Weegar står det senaste tillskottet i byggnadsväg på museiområdet Dahlbacken i Pörtom.

Den rödmålade stugan med vita knutar och två rum har en gång i tiden använts som soldattorp.

– Ändamålet är att börja arran­ gera olika slags konst- och fotoutställningar i den här stugan, säger Harry Hed, ordförande för Pörtom hembygdsförening.

Stugan har tidigare varit profilerad som soldattorp åtminstone i Vörå och Sundom. Enligt uppgift skulle torpet först ha funnits i Pörtom. Det har sedan blivit flyttat till Vörå och därifrån vidare till Sundom. Men påståendet om att Pörtom är den ursprungliga orten har inte kunnat bekräftas.

– Byggnadsåret är okänt och det saknas också information om vilka som har bott i huset tidigare. På några stockar har årtalen 1886 och 1891 ristats in, fortsätter Harry.

Att flytta och återuppföra ett gammalt hus är ingen enkel histo-

ria. Flyttningen ska inledningsvis godkännas av Museiverket.

Pörtom hembygdsförening fick vetskap om objektet i Sundom första gången 2015 via Stundars.

Samma vår beslöt föreningen att mottaga och flytta torpet.

Föreningen beviljades bygglov våren 2016. I november samma år gav Vasa stad klartecken efter en lång process med donatorn angående rivningstillstånd och nytt byggnadstillstånd.

– Våren 2017 fick vi besked om erhållande av Leader-medel från Aktion Österbotten. Finansieringen täcker 50 procent av projektets kostnader. Det är i första hand grund-, el- och transportarbetena som kostar. Resten har vi gjort med frivilliga arbetsinsatser, säger Harry.

Mitt under den varmaste sommaren, i slutet av juli 2017, inledde en sextett från hembygdsföreningen ett veckolångt rivningsarbete i Sundom.

– Överlag var Sundomtorpet i dåligt skick, men det var försett med nytt plåttak. Det hade två rum plus vindsytor, säger Nils Sö-

I huset som inte är inrett ännu ska det arrangeras konstutställningar framöver, säger Nils Söderudd och Harry Hed från Pörtom hembygdsförening. derudd, styrelsemedlem i Pörtom hembygdsförening.

– Därefter dröjde det ända till mars 2018 tills det nedmonterade stockmaterialet transporterades till museiområdet i Pörtom. Det var helt enkelt svårt att få tag i och anlita en stockbil för uppdraget, säger Harry. I mitten av september 2018 påbörjades återuppförandet av torpet och den 14 november var plåttaket på plats.

– Att enbart montera ner och plocka upp torpet igen skulle ha varit okomplicerat. Men vi var av praktiska skäl tvungna att anskaffa kompletterande timmer från två lokala rivningshus. Det har varit ett knepigt pussel att kombinera timmermaterialet från de olika husen, berättar Harry och Nils.

– Det nya husets fönster är dessutom en smalare modell än Sundomstorpets fönster, säger Nils.

– Soldattorpen hade ursprungligen små fönster som innehöll sex små glasrutor vardera. I Sundom har huset försetts med större och mera moderna fönster, säger Harry.

I somras slutfördes byggnadsarbetena och huset är nu så gott som klart. Nils Söderudd har satt ner mycket på tid på yttre målningsarbeten under de gångna sommarmånaderna. Han har skrapat och målat både inner- och ytterfönster med tillhörande karmar samt avlägsnat och ersatt det gamla kittet.

Han har även bytt ut flera glasrutor.

– Huset saknar el för tillfället.

Men småningom ska det elektrifieras och även förses med så kallade galleriskenor, säger Harry.

Harry och Nils utesluter inte att det kan bli tal om något slags officiell invigning av det flyttade soldattorpet under säsongen 2020.

Förutom Harry Hed och Nils Söderudd har hembygdsföreningsprofilerna Krister Vidgren, Åke Ålund, Tryggve Enbacka, Daniel Åkerback och Gustav Åkerman varit aktivt involverade i flyttningsprojektet. Medelåldern i föreningar verksamma på landsbygden tenderar att bli allt högre och Pörtom hembygdsförening är inget undantag i det avseendet.

– Så gott som alla aktiva medlemmar hos oss är pensionärer.

Den yngsta medlemmen är född 1965, säger Harry Hed. – Överlag är det sällsynt att unga människor i trakten känner till det här museiområdet. Att gå på museum verkar vara en främmande aktivitet för den yngre generationen, säger Nils Söderudd.

Museiområdet på Dahlbacken ligger cirka tre kilometer norr om Pörtom centrum. Området etablerades i mitten av 1980-talet och har successivt byggts ut.

– Idag finns det ett 20-tal byggnader. Samtliga har flyttats hit utom skolmuseet och Viktor Dahlbos ateljé som är positionerad nära riksvägen. Dahlbos hem finns ungefär 50 meter norrut vid vägen.

– På området finns också bland annat Ahlholma Gård som har tillhört glasbrukssläkten Sjöberg, säger Harry Hed. – Det brukar ordnas MC-träffar, allsång och en sommarmarknad.

I år blev det dock ingen motorcykelträff. I juli brukar någon lokal konstnär ställa ut här på området.

– I våras arrangerades det också en så kallad tidsresa med start från 1850-talet för skolelever från Pörtom skola och språklinjen i Yttermark.

– Under vintermånaderna är det av tradition stiltje. Vi brukar dock utsmycka med olika julprydnader till exempel ett julkors och en julgran i slutet av året, säger Harry Hed. Text och Foto: Joakim Snickars

16

Wow,

vilka vyer i öknen!

Utsikt över kratern Mitzpe Ramon. Foto: privat

Orden är Bergöbon Janet ÅkerbackSöderholms och hon är nyss hem­ kommen efter en språkresa i Israel.

Tre veckor i juli vistades hon på kibbutzen Mash´abe Sadeh i Ne­ gevöknen för att lära sig, ja, just det; hebreiska.

J

A N E T Å K E R B ACKSÖDERHOLM ÄR en språkmänniska. Efter studenten jobbade hon en tid i England för att lära sig engelska och hon har bott tre år i nordvästra Amerika. Hon är en skicklig skribent på svenska och har lätt att uttrycka sig muntligt. Även dialekt och dialektord intresserar henne. Men hebreiska? Det förefaller vara så helt annorlunda vårt eget språk. Och bokstäverna verkar ju inte vara lättlästa. Eller lätta att skriva för den delen.

– Kanske ett sätt att motverka demens, säger hon och skrattar till och ser lite fundersam ut. Sedan 2016 på hösten studerar jag hebreiska, men redan 2011 kom tankarna på att jag vill lära mig just det här språket. Och det är ju inte världens enklaste språk!

Plötsligt hängde hon med Det var studier i klassrum från söndag till onsdag. Torsdag var utflyktsdag för praktisk språkanvändning. I butiker, på barer och under sightseeing i närområdet.

Fredag och lördag var lediga dagar. Och läxor, läxor skrev hon i de

anteckningar jag fick ta del av. Det var skrivuppgifter om kvällarna på boendet om priser, siffror, kalendrar, att böja verb i presens, imperfekt och imperativ. Men efter några intensiva skoldagar skrev hon i dagboken ”För första gången märkte jag: jag hörde inte hebreiska, jag lyssnade och plötsligt hängde jag med, kanske inte till 100 procent, men 60-70 procent. Wow!”

Frodig växtlighet Mash`abe Sadeh är ett samhälle på 500 personer mitt i öknen med gator, gatubelysning, skuggande träd, blommande växtlighet, fruktodlingar och djurhållning.

Där fanns kor, getter och någon åsna.

– Och ljuvlig fågelsång! utbrister Janet och minns mer: Det var som att bo i en liten stad, men det var lugnt, nästan som på Bergö.

Fast det fanns armébaser i närheten så det hördes ofta ljud av helikoptrar och flygplan. Vattnet i simhallen var trettio grader. Ute var det ugnsvarmt med het vind.

Där fanns massor med katter. Och hundarna hade munkorg. För att de inte skulle ge sig på katterna.

Hon berättar om de otaliga utflyktsmålen under de tre veckorna. De hörde till den praktiska delen av studierna: arkeologiska utgrävningar i Beer Sheva med handels-leder från öster, uråldriga cisterner i berget vid Shivta, där vatten för hela året samlades under regnperioden, fornlämningar, massor med ökenspår av djur och där fanns till och med snäckor, om Migdal ha Or med de över 50 000 speglarna, Ben Gurions grav och hans mycket enkla bostad ute i öknen och besöket vid den egyptiska gränsen där det fanns stora växthus med tomater. Hur hon häpnade över hur grönt och frodigt det kan vara mitt i ett ökenområde, med bevattning, förstås.

Den femte resan till Israel Nej, det var inte första gången Janet besökte Israel utan den femte.

Men det var första gången hon bodde på en kibbutz. Janet åkte till Israel första gången 2015. Då jobbade hon som volontär i ett lager på armébasen Shimshon i Galiléen i tre veckor. Det

Janet Åkerback-Söderholm visar upp sina läroböcker i hebreiska språkstudier.

17

Kara-Kvinno -samling i Korsnäs Sedan ungefär åtta år tillbaka leder Sture Södergran samlingen som först var Karasamling men sedan slutet av 2018 är Kara-Kvinnosamling. Värd är Korsnäs församling och samlingarna hålls i församlingshemmet i Korsnäs en gång per månad.

Den karga öknen fascinerar med sin skönhet. Foto: privat

är ingen åldersgräns för volontärarbetare så i hennes jobbarlag fanns en åttioårig dam från Sydafrika. Följande år fyllde Janets man jämna år och de tillbringade en vecka i Tel Aviv och Jerusalem. Året därpå, 2017, tog hon med sitt elvaåriga barnbarn Alexander för tio dagars resa. I Tel Aviv blev det först tre dagar simstrand som fylldes på med hajkdagar på Golan och övre Galiléen i sällskap med goda vännen Taina från Rovaniemi. Resan avslutades i Jerusalem. Tillsammans med sina barn Camilla och Erik återvände hon 2018 till Israel.

– Jag har fått förmånen att vistas i Israel med mina närmaste, de människor jag vill ha med mig och runtomkring mig, förklarar Janet och fortsätter: I Tel Aviv finns en underbar badstrand, tretton kilometer med sand som finsiktat mjöl! Enbart för sandstranden kan man njuta av en eller två dagar i Tel Aviv. Och världen är liten, konstaterar vi, för på Golanhöjden träffade hon helt apropå på Catharina och Leif Olin från Vasa. På ett utsiktsberg invid syriska gränsen 60 km från Damaskus.

På bilresa till Eilat Men det är Eilat på den allra sydligaste spetsen av Israel som blir denna resas höjdpunkt. Tillsammans med sin goda vän Taina.

– Taina hyr alltid bil när hon är i Israel. Hon har rest till Israel åtskilliga gånger, ända sedan hon var 18 år. Ibland flera gånger om året. Janet och Taina träffades 2015 då de var volontärer på samma armébas. De blev vänner.

Den här gången deltog Taina i ett veckolångt dansevenemang i Ashdod.

– Hon gillar att snorkla och tyckte att vi kunde tillbringa veckoslutet i Eilat. Taina anlände till Janets kibbutz redan på torsdag. Hennes dansskor hade blivit stulna! Resan från kibbutzen till Eilat tog tre timmar.

– Jag har ju aldrig snorklat. Jag tycker inte heller om att dyka. Jag har undervattensfobi så skäribo som jag är. Aldrig i livet hade jag trott att jag skulle pröva på snorkling! erkänner Janet.

Och hon beskriver känslorna: ”Det här fixar jag inte... jag kan inte andas... gång på gång på gång försökte jag... nää, ja fixar int e je... ja fixar int e je...”

Men i knähögt vatten i strandkanten lärde hon sig att andas lugnt och bara vara riktigt, riktigt avslappnad.

– En sextioåring mitt bland småttingarna, säger hon och skrattar glatt. Men jag fixade det!

Jag fick uppleva den vackra undervattensvärlden i Akabaviken med korallrev och fiskar i alla möjliga former och i olika färger och mönster. Fast inte rutiga. Det utlovades 45 grader just denna dag så Janet och Taina snorklade redan från tidig morgon. Ändå blev Janet bränd. Det gick åt massor med Aloe Vera, berättar hon och hon var tvungen att bära scarf i fyra dagar. Den dagen sökte de sig till det stora shoppingcentret i två våningar som naturligtvis hade bra luftkonditionering och dessutom isrink.

– Skridskobana i en ökenstad.

Det bara måste man se, utbrister Janet

Trygg i Israel

– PÅ KARA-KVINNOSAMLINGEN har vi olika gäster och föreläsare, berättar Sture. Det ingår lite psalmsång och en kort andakt. I övrigt är det fri diskussion, kaffeservering och umgänge.

Kvällen då KustNytt var på besök var gästen själva KustNytt (undertecknad).

I september föreläste Björn Forsén om hälsa i mogen ålder och på kommande 22 november är Leif Österroos som ska berätta om lyxkryssare. Alldeles i slutet av december gästas samlingen av Kristiina Heikkilä som berättar om ämnet Barn och musik. I början på nästa år, sista dagen i januari är det föreläsning om prostata och läckage av läkare Patrik Ehnström.

Samlingarnas tema är varierande och det är det som är meningen. Antalet deltagare har också varierat över tid. Om det samlas omkring tjugo personer är det en rätt bra kväll. En del är nya för året medan andra har varit med sedan start.

– Den som frivilligt vill göra en insats för ett speciellt ändamål lämnar vid hemfärden en peng i insamlingskorgen i aulan, säger Sture.

Det som är aktuellt just nu är uppstarten på en insamling av en egen cykelriksha till Korsnäs. Vid Korsnäsdagen i augusti hade man lånat en dylik från Folkhälsan i Korsholm. Guy Kronqvist var då cykelförare och man fick pröva på att åka med.

Ett omtyckt inslag vid Korsnäsdagen.

Nu är tanken att Korsnäs ska skaffa en egen cykelriksha, gärna redan till nästa vår.

Det är inget billigt fordon och de som ska agera förare går en kurs, som är nödvändig i ansvarsförsäkringssyfte.

Tack för stunden. Det var trevligt att få vara gäst vid samlingen.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Guy Kronqvist och cykelrikshan vid Korsnäsdagen 2019.

I Israel känner man sig trygg. Det påstod två interrailare som Janet träffade i Israel, två amerikanska tjejer i trettioårsåldern.

– Jag håller med, säger Janet.

Jag känner mig också trygg i Israel, men man behöver inte lämna förståndet hemma när man åker utomlands, kriminalitet finns ju överallt. Janet berättar att hon var tvungen att avbryta fotvandringen mellan Nasaret och Kapernaum.

Hon orkade inte. För Janet är inte helt frisk. Hon har rätt nyligen varit sjukskriven och lider bland annat av posttraumatisk stress och svår sömnapné. Det var 400 trappsteg redan i början och vägen blev bara värre.

– Det var sten på sten på sten ... jag har aldrig sett dess like fast jag bor på det steniga Bergö!

Text och foto: Iris Sjöberg

Vid senaste Kara-Kvinnosamling i Korsnäs.

Från vänster Ulla Backgren, Sture Södergran, Leo Lillbåsk, Mikael Södersund och Charlotte ”Lotta” Holtlund.

18 Tom Juslin, Cecilia Lassfolk, Linda Råholm och Magdalena Lindroos diskuterar livsstilsförändringar som gynnar klimatet. Foto: Sara Snickars

Martha

jorden

En dag med klimatet i fokus

En bättre värld en vardag i taget. Tillsammans kan vi arbeta för en hållbar vardag.

Söndagen den 6 oktober arrangerade Malax Mittemellan Marthorna en klimatdag på Malakta. Målsättningen med dagen var att på ett inspirerande och positivt sätt lyfta fram klimatet och dess förändring samt uppmärksamma oss på vilka positiva förändringar vi som vanliga människor kan göra. Under dagen fick deltagarna konkreta tips hur man själv kan bidra till en förbättring i vardagen.

Föreningen hade bjudit in Tom Juslin och Cecilia Lassfolk som gästföreläsare.

T

OM JUSLIN HAR sina rötter i Närpes men är numera bosatt i Västerbotten i Sverige och arbetar som journalist på Västerbottens-Kuriren. Juslin har rest runt i Norden och granskat klimatförändringarna i de olika länderna. Han har studerat hur klimatförändringen påverkat djuren och människorna, och det märks tydligt. Som exempel nämner han fiskarnas och fåglarnas beteenden, renarna som får problem med mat när marken täcks av en isskorpa.

Människor han pratat med säger det har aldrig varit så här varmt här vid den här årstiden.

Här hos oss märker vi av förändringarna genom mera extrema väderförhållanden. Han nämner de hårda stormar som drabbat våra skogar, och hur milda och snöfria vintrar gör det svårt för skogsbruket. När ingen tjäle bildas håller

inte marken för de tunga skogsmaskinerna. Vi har också haft mera regn och översvämningar i våra trakter. Juslin har föreläst om sina resor och upplevelser för ungdomar i skolorna. Han berättar om ett tillfälle när han frågade ungdomarna om de tror att vi tillsammans kan göra någon förändring.

De satt tysta en lång stund och sen svarade de – vi kan försöka.

Livsstilsförändring

Klimatdagen på Malakta var välbesökt. Foton: Sara Snickars

Cecilia Lassfolk är född och uppväxt i Pörtom men numera bosatt i Stockholm. Hon är företagare och håller föreläsningar och skriver bloggen Morotsliv. Hennes område är hälsa och hållbar livsstil.

När Cecilia drabbades av utmattningssyndrom gjorde hon en livsstilsförändring. Hon utgick från att försöka leva så giftfritt som möjligt. Vilken mat hon åt och vilka produkter hon satte på sin

hud fick stor betydelse. Hon bytte också ut städprodukterna i hemmet till kemikalie- och giftfria alternativ. Cecilia håller fram att vi skall försöka lägga till hållbara och hälsosamma förändringar i positiv riktning i stället för att tänka på allt vi borde sluta med. Efter de båda föreläsningarna ordnades en paneldiskussion med Magdalena

Lindros, Linda Råholm, Tom Juslin och Cecilia Lassfolk. De började alla med att presentera sig själva med orden ”jag är helt vanlig”.

Byt, sälj eller ge bort Under diskussionen funderade de hur vi som vanliga människor kan göra förändringar i positiv riktning. Några konkreta tips som

nämndes var att minska på energiförbrukningen, Vi kan tillexempel sänka temperaturen i våra hus med en grad, konsumera mindre och äta lokala livsmedel och närproducerad mat. Vi kan alla göra små förändringar som vi känner oss bekväma med för att uppnå en hållbar förändring. En hållbar förändring kan vara något så enkelt som att byta tjänster med varandra, tillexempel klippa gräset, tvätta fönster och passa barnen. Eller byta saker med varandra, kläder och prylar vi inte längre behöver.

På så sätt undviker vi slit och släng och kan konsumera mindre.

I dag finns ett brett utbud av lopptorg och Facebookgrupper där man kan byta, sälja, eller ge bort saker man inte längre behöver. Vi som bor på landsbygden är ofta beroende av bilen och har inte alltid möjlighet att cykla eller ta buss, men vi kan kanske samåka mera eller turas om att skjutsa barnen. Som besökare lämnade man dagen med en positiv känsla av att vi tillsammans kan skapa en bättre framtid.

Text: Tina Lindell

19

ETT GOTT RECEPT

BIDRAG TILL LÄSARNAS SIDA! Har ni fått barn? Vill ni vara med på bild i KustNytt?

Mycket bakar jag inte men dessa goda bullar brukar jag baka några gånger i året, gärna till jul. Nu är det ju en tid fram till julen ännu men man kan frysa in bullarna, och visst duger de att äta även i november.

Vaniljsocker och saffran gör bullarna extra lyxiga.

SAFFRANSBULLAR Så här gör du: Smula ner jästen i en bunke. Smält smöret. Rör ner saffranet i det smälta matfettet. Tillsätt mjölken och ljumma degspadet till ca 37°C.

Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering.

Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer.

Mina kontakt­uppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119.

Vill ni gratulera någon?

Gratulera med en födelsedagshälsning i ByaNytt!

Skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@kustnytt.fi.

Vill du dela med dig av något annat?

Vi publicerar gärna fotografier, texter och varför inte teckningar. Bilder av barn, djur och vuxna människor. Hälsningar, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning. Uppge därför namn och adress.

Skicka till lasarbidrag@kustmedia.fi.

Det går även bra att skicka in bidrag till adressen: KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA. Märk kuvertet ”Klang & Jubel” eller "Läsarnas sida".

Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur.

Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 25 november 2019.

Rör ut jästen i lite av degspadet. Tillsätt resten av degspadet, socker, kvarg, salt och ägg. Arbeta i nästan allt vetemjöl och arbeta degen ungefär 5 minuter i maskin eller 10 minuter för hand. Strö lite mjöl över degen. Låt den jäsa under bakduk 30–45 minuter.

Fyllning:

Bekanta dig med våra e-tidningar!

Blanda rumsvarmt smör, socker och vaniljsocker.

Ta upp degen på mjölad arbetsbänk. Knåda och dela degen i 2 delar.

Kavla ut varje del till ca 25x60 cm. Bred på fyllningen. Vik degen dubbel på längden, tryck till den lätt med handen. Skär 2–3 cm breda remsor, snurra dem och gör en ”knut”. Lägg bullarna på plåtar med bakplåtspapper. Täck dem med en bakduk och låt jäsa ca 30 minuter. Sätt ugnen på 250°C.

Har du missat något lösnummer av ByaNytt eller KustNytt? Du vet väl att du kan köpa lösnummer online.

För att bekanta dig med tjänsten vill vi gärna bjuda på ByaNytt nummer 9 för våra läsare.

Gå in på: bit.ly/lokaltidning och läs senaste ByaNytt med Tema: Vörå.

Pensling: Pensla bullarna med uppvispat ägg och strö på pärlsocker (man kan strunta pärlsockret om man vill frysa dem och istället sikta florsocker över bullarna strax före servering).

Grädda bullarna mitt i ugnen ca 8 minuter. Låt dem kallna på galler övertäckta med bakduk.

Ingredienser: • 50 g färsk jäst • 150 g smör • 2 påsar saffran (à 1/2 g) • 1 1/2 dl strösocker • 5 dl mjölk • 250 g kvarg • 1/2 tsk salt • 1 ägg • 17 dl vetemjöl Fyllning: • 200 g rumsvarmt smör • 1 1/2 dl strösocker • 4 tsk vaniljsocker Till pensling ägg Strö på pärlsocker eller florsocker innan servering Text: Jennifer Hägen

Prenumerera – och vinn!

Bland alla som betalar en prenumeration under tiden 1 januari-30 november 2019 lottas följande fina vinst ut:

EN RESA

med Wasaline - Vasa-Umeå-Vasa för två personer.

Inkluderar även personbil, hytt och skärgårdsbord på antingen tur eller returresan. I Umeå ingår en övernattning i Large-rum inklusive frukost på hotell U&Me.

9/2018

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt i utlottningen.

Prenumerera:

• på hemsidan www.kustnytt.fi • via e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per telefon 06 3441800

Pris på årsprenumeration 10 nummer Inom Finland: 54 € Inom Europa: 59 € Utanför EU: 61 €

PRIS 5,60 €

INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS

6 430030 490108

MÅNADSTI

DNING

TRETTIOAN

DRA ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTMED IA.FI

Siktar högt som motionä r Möt tidigare

030 6 430

490 108

bank Ralf Bäckström mannen

DIA.FI USTME WWW.K

EN

ISSN

Smulter om Miffis underhållande hockey

NÄRPESBIL

AGA

X

-283

0784

ÅNG

A ÅRG

NDR

TIOA

TRET ING

TIDN

ADS

S MÅN

SNÄ

AX KOR

S

MAL

Sofia är ny köpman i Norrnäs och Töjby

. MOM

8

10/201

PRIS

5,60

€ INKL

är Molpe ge från Åsa mare i Nor fårfar

jobb Mitt unga d n la b Kristoffer Nykopp

Carolina lever sin yrkesdröm

-

pek ilj res er fam Tuas tradition terar

Möt ffe! ng Ko – Ku

VI STÅR TILL TJÄNST MED ALL SERVICE

städning, fönstertvät INOM: för privatperso t, golvboning där ner & företag. den

Närpesvägen Tfn 040-5422283 32, Närpes , 040-5114665 www.hus-tradgardsservic e.fi

Jennys fritid är musik och musik

er – det lys a Amerik

i Går som nästan

Kom ihåg hushållsavdr aget på -50% RING, KOM IN ELLER BOKA VIA NÄTET!

TVÅ PAR GLASÖGON

ETT PRIS

Petalax på webben Flitiga kaniner

som hoppar

Aktivitetspark som lockar

till rörelse

Naturen som

I ORD KORS GEN IN TIDN

re taga Före ttis! Årets ax. Gra i Mal EDIA g

ran

au en Rest ytar nbrs • 06/3641 152 SteKor snä

flyttat!

Vi har nu på s Vi finn n 4327. er! äge Strandv la och nya kund

a gam Välkomn AREN.fi ENBRYT WWW.ST

KUSTMkar öns

Gott

Nytt

iqa är Angel erare sekret

LÄS

År

mi:s

N ÄVE

nya

OM

t? _ ingsvale församl _ det i pp av kre Hur gick kors te erka _ dsarbe tröm att tillv sten ita Nys hembyg Kon av Car _ nta för umn örna gåvor Prisbelö a läsh Kol och bar or än invigts mer blomm alax et är bland en i Pet är ny Kråkbo lund ny Fan minnes Nu har

LÄS ÄVEN Olika slags

över hinder

resor av Katarina

Syskon med drillstav

Farväl till färgerna

lyckopiller Mässa med

OM

Vestersund _

och trumpet

_

av Carita Nyström _ fokus på välmåen de _

20

Petalax Rally skingrade höstmörkret Petalax ungdomsförening ordnade i höst ett evenemang för alla åldrar, där man i lag tävlar genom att gissa gåtor om byn och sedan utföra utmaningar tillsammans. En utmärkt idé för en grå och regnig lördagseftermiddag!

U

TE ÄR DET fyra grader och regnet smattrar mot rutorna. Inne i ungdomslokalen samlas drygt trettio personer i alla åldrar. Alexandra Nyroos förklarar tävlingens huvudregler för årets åtta deltagande lag. Varje lag får ett kuvert med en gåta, som ska leda dem till en viss plats i Petalax. Ifall laget inte kan klura ut vart man ska åka finns det en möjlighet att öppna ett kuvert och få ytterligare ledtrådar, men då mister laget även en poäng. − Det lag som samlat ihop flest poäng efter de sju stationernas utmaningar vinner, det handlar alltså inte om att prestera på tid.

Tvärtom ska vi köra försiktigt, följa trafikregler och ha roligt under resan. − Jag vet, superenkelt, konstaterar Dagny Berglund och lotsar sitt lag mot familjens bil för avfärd mot den första destinationen. Följ mig! Laget har målsättningen för dagen högt, minst pallplats i tävlingen, med glimten i ögat!

Utmaningar för kropp och knopp KustNytt deltar i rallyt utom tävlan och passar på att se hur det går för de åtta lagen vid olika stationer. − Det här var inte så svårt, konstaterar Viktoria Storsved, när hennes familj lyckats plocka upp fyra äpplen ur en vattenbunke med hjälp av två pinnar. Det blir 5 poäng, det bästa man kan få i varje utmaning. Syskonen konstaterar att även mamma och pappa klarade denna utmaning rätt bra. Sen kliver man in i bilen, sätter på säkerhetsbältena och rullar vidare mot nästa station, efter att man klarat gåtan som gav följande ledtråd framåt. − Det här var en verklig utmaning, konstaterar Helena Sandström, efter att hon tillsammans med maken Bengt och barnbarnen Walter och Cecilia Sunabacka

genomfört grenen ”kast med ganska ovass pil mot liten ballong”.

Trevlig tradition Duon Hilding Bergström och Sven Svahn försvarar fjolårets vinst och kämpar uthålligt vid den station som placerats vid parkeringsområdet invid Långskat. Elin Bjurs visar tjugo olika föremål en stund. Sedan täcks föremålen och laget ska räkna upp vilka man minns. − Inte så illa, konstaterar herrarna efter avklarad utmaning. Vi hade en bra strategi där vi delade upp vilken sida av de placerade föremålen vi skulle minnas vardera. De får följande gåta och styr mot återstående stationer. − Jaa juuuust, säger lagkamraterna gillande då Daniel West knäcker en av de fem gåtor som läses upp vid en station. Så klart, helt logiskt när man vet svaret.

Bra jobbat allihop!

Familjen Storsved – Erik och Magdalena samt barnen Emil, Elisa och Viktoria – tog hem segern i årets Petalax Rally. Gratulerar!

Gemenskap och bykänsla Vid de återstående tre stationerna ska man dels kasta föremål genom små öppningar, para ihop länder med flaggor och söka tre siffror i geggamoja som ska kombineras för att låsa upp en resväska. − Det här var roligt, säger två pojkar som passar på att springa några rallyvarv i ungdomslokalen till fots medan arrangörerna räknar samman poängen. På gården grillas korv och alla bjuds på saft eller kaffe. Snart står det klart att familjen Storsved fick ihop flest poäng och kniper vandringspokalen. De följs av familjen Jokela och familjen Berglund. Det förefaller alltså ha varit ett bra drag i år att delta med ett lag ur flera generationer!

Text och foto: Carina Nordman-Byskata

Vandringspriset från Petalax Rallyt.

Rosa Jahn, Joakim Skog, Daniel West, Johannes Lidman och Jennifer Lattunen gjorde en jämnstark insats som lag.

Mormor och morfar, Helena och Bengt Sandström, bildade laget ”Sten” tillsammans med Walter och Cecilia Sunabacka.