Kustnytt 8/2021 Tema: Utbildning & Företagande by Kustmedia

6 430030 490108

8/OKTOBER 2021

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

PRIS 5,80 € INKL. MOMS

ISSN 0784-283X

WWW.LOKALNYTT.FI

APOTEKAREN MONA OM

en bransch i förändring

Christian servar helst människor

Benjamin – finsk mästare i företagande

U T BILD NI

MICHAEL BORG:

AN DE

TE M A

FÖ RE

Gunilla om att resa förr och nu

“Inte kan man ju kasta bort såna här dokument”

Jens firar tio år som företagare

Vill du synas här?

ENERGI PELLETS

Denna annonsplats är

LEDIG!

HEMTRANSPORT MED KRAN Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

LÄS ÄVEN OM

Ring och boka 06 344 1815 Följande KustNytt utkommer 4.11

Följ oss på Facebook och Instagram @byanyttkustnytt

Vildmarksguiden Fred reser runt världen Andreas studerar arkeologi i Uppsala Närmatsdagen med Korsnäs 4H

2 TIDNINGEN KUSTNYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi

Det är ju redan på tok för sent

JAG HAR KORREKTURLÄST KustNytt och jag är så glad över alla ni som medverkar. Tidning efter tidning finns det nya historier att berätta och intressanta människor att skriva om. Välbekanta såväl som obekanta, nya ansikten. Artiklar om kreativitet, företagsamhet och lokala händelser som exempel. TackTackTack.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

MICHAEL BORG, SOM visar några av sina bilder av modell äldre, är uppvuxen rätt nära min mammas gata i Övermalax. Butiken hans föräldrar drev var på passligt cykelavstånd då jag var fem, sex och sju. Jag sjöng för tanterna i grannskapet, fick lite penni eller mark och köpte godis vid ”Borgas”. Tjinuskistänger, Chicagotuggummi och så tripburkar, som till färgen var gula och till formen trekantiga. Fina tider! JAG TILLÅTER MIG att publicera en bild till här i rutan – som Michael Borg en gång publicerade på facebook-sidan Malaxbygden förr och nu. Motivet är från morotslandet och där Elin och Elmer Borgs butik syns i bakgrunden. Från vänster Elmer Borg, Elin

Borg, Falusch Henrik (Svenns), Nymans Hilma (Dahl) och Hannesas Elin (Viklund). Henrik Svenns var en av mina fleraste farbröder. Ett härligt foto – direkt från vardagen. Skörden verkade helt okej och fyra av fem håller morötter i händerna. Utom Henrik med grepen. Det bästa med fotot är att det finns namn angivna på personerna. Låt oss ta med oss den hemläxan, att skriva förklaringar och namn på foton. Många har en låda hemma med foton från förr i världen. Visa, bläddra och prata om bilderna medan det ännu finns dem som kan berätta något om dem. Det är ju redan på tok för sent. Håx också att nya foton också snart är gamla.

INTRESSANT REPORTAGE OM Fred Södergran, vildmarksguide och fjälledare. Det är roligt att så många börjat vandra mer, tycker han. Sant – vandringsleder, både i när och fjärran, har fått ett sådant uppsving. Jag tycker också om att gå på upptrampade stigar men faktiskt inte just nu. Om jag kan välja undviker jag älgflugor, av dem får jag bett som gör ont och så är de så förskräckligt äckliga. Men – det finns andra tider på året då jag passar på en vandringled. För er som redan från tidigare bekantat er med de flesta vandringsleder i regionen tipsar jag om nya leden i Petsmo. Jag har inte vandrat den än, men vi skrev om den i senaste ByaNytt och den verkar bra. SKÖT OM ER bästa läsare. Gör något roligt. Ät något gott. Vila lite extra.

Torsdagen den 30 september 2021

som Gambämark. På ett annorlunda sätt bra. Jag är så nöjd över att det är i Österbotten som Holmström, Åhman och Nylund hör hemma. Att det är vi som ”får ha KAJ”. Ida Kronholm regisserade musikalen. De andra som bidrog till scenbilden utöver skådespelarna förtjänar eloge för sitt arbete med scenografi, koreografi, kostymdesign. Syateljéns jobb, ljus och ljud. Så proffsigt och välutfört hela vägen. Tio skådespelare gör ett femtiotal karaktärer på scen. Levande orkester

Ombord på Botnia Paradice. Från vänster: May Schjörlie, Tove Qvickström, Jakob Norrgård, Markus Lytts, Kevin Holmström, Jonas Bergqvist. Foto: Frank A. Unger

under Ralf Nyqvists ledning. Super! Hur många gånger har inte österbottningar i min ålder kryssat mellan Finland och Sverige. I tid och otid. Vi har konfronterat kryssningsvärdinnor och hört kaptenen i högtalaren. Och inte bara här – stuvar KAJ om lite i språket på sina ställen kan Botnia Paradise sättas upp på andra scener än i Österbotten också. Elementen är typiska och igenkänningsfaktorn precis som den ska. Musikalen innehåller energi, en del allvar också. Musikalen handlar om vänskap, drömmar och om att hjälpa varandra. Den 15 oktober släpps biljetterna till vårens föreställningar. Nu under hösten är det först ut ombord för alla de tusentals som redan har bokat biljett. Nytt och aktuellt på Wasa Teater är även Maria Udd med sin föreställning: Bär det som en krona. Maria Udd sjunger och berättar sin historia till ackompanjemang av Evelina Salonen och Julia Andersson. Sin historia om hur hon insjuknade i depression, hur hon tillfrisknade och hur hon ser på det idag. Text: Lisbeth Bäck

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I KUSTNYTT 8/2021: Rosita Pellas, Carina NordmanByskata, Lucas Snellman, Anna Sand, Joakim Snickars, Gunilla Heick, Jonna Löfgren, Jennifer Hägen

Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i snart 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra oss. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs. Du kan hjälpa oss hålla historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

Botnia Paradise SOM JAG, OCH många med mig, har väntat på Botnia Paradise och på Humorgruppen KAJ:s nyaste produktion. Det kändes så bra att på riktigt bänka sig i salongen på Wasa Teater, vänta på att ridån skulle gå upp och vara den kulturkonsument jag pausat från att vara under pandemin. Jag blev inte besviken. Förstås inte. KAJ:arna tillsammans med de andra i deras Paradisegäng levererade. Det var inte som Gambämark. Det var något annat. Det var bra

Emilia Häggman, tfn 06 344 1816 emilia@kustmedia.fi

TRYCKERI Botnia Print, 2021 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år

Jonathan Holm kunde ses på Båskasvallen i somras i Korsholms Teaters pjäs ”Vägskälstango”. Här tillsammans med medspelaren Cajsa Sundqvist. Foto: Lisbeth Bäck

MALAX KOMMUN PREMIERADE TALANGER Här är pristagarna 2021: SEBASTIAN SUNDLIN – Fotografering JONATHAN HOLM – Teater JONNA LÖFGREN – Årets ungdom MATS NYLÉN – Idrott

PRENUMERATIONSPRISER Finland 57 €, EU 62 € Övriga världen 64 € Digital prenumeration 49 € ANNONSPRISER 2021 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm. KustNytt: 1,52 € per sp.mm. Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse. SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Korsnäs 4H firade Närmatsdagen RIKTIGT GOTT VAR det under den nationella Närmatsdagen, den 11 september 2021, då Korsnäs 4H bjöd in till popup-restaurang. På menyn stod pitabröd fyllda med kyckling, grönsaker från närområdet, egen tomatsås och egentillverkad inlagd chili. Kaffe med hembakt fanns också till buds. Besökarna kunde antingen äta på plats eller ta hem maten. Beställningar hade 4H-aktiva också fått på förhand. Verksamhetsledaren Petra Sundholm fick idén, som föll i god jord både hos styrelsen för 4H och hos de aktiva i klubben. För tio euro per portion fick man äta sig mätt av nygräddade bröd med fyllning. Ungefär hundra portioner såldes och inkomsterna tillföll 4H-klubben. – Ungdomarna som jobbar här idag får också lön från 4H, berättar Petra. Och tidigare har den här dagen hetat Köp av bondendagen. 4H-klubben i Korsnäs har ett sjuttiotal medlemmar. – Matlagning och bakning är omtyckta aktiviteter. Och pyssel. Under höstlovet kommer vi att bygga lådbilar. Det blir kul, tycker hon.

Från vänster Elenor Bäcklund, Elvira Södergran, Elin Vägar, verksamhetsledaren Petra Sundholm. Längst till höger Carola Örn, ordförande i Korsnäs 4H. Frida Överholm och Cecilia Hartvik gjorde ansiktsmålningar på barn.

Text och foto: Lisbeth Bäck

TÄVLA OCH VINN KANNA

GYMNASTIKMATTA Stilren och stadig keramik. Rymmer 1,7 liter.

FYRKLÖVERNVINNARE

Den första höststormen viner ute när jag kör vinsten - en stekpanna - till Klockarbacken i Malax. Inne hos Stig och Anna-Lisa Höstman är det gott och varmt och vi pratar ditt och datt över en kaffekopp. De berättar att de nog oftast löser Fyrklövern men mera sällan lämnar in svaret. – Det var så passligt att den här gången gjorde Stig det och vi hade just funderat på om det månne hann fram i tid – och så ringde du och berättade om vinsten, skrattar Anna-Lisa. Stig och Anna-Lisa har varit gifta i 53 år och har två barn och sex barnbarn. – Dottern bor i Oravais och sonen på Åland, de har tre barn var. Till kaffet bjuder Anna-Lisa på lingonrutor som har hon bakat själv. Men det är Stig som plockat bären. – Jag plockar allt, säger han. Men i år torkade både hallon och blåbär bort. Trots att det tar emot att lämna kaffebordet och gå ut i regnet igen så är det dags att tacka för pratstunden och önska paret Höstman en trevlig fortsättning. Text och foto: Jennifer Hägen

FRÅGA 2: 6,5,15,5 FRÅGA 3: 18,20,17, 7 FRÅGA 4: 5,8,15,20

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 20 oktober 2021. Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

Ken-Tr fr.o.& NU FÅR DUoch SERVICE PÅ SAMMA PLATS ni ä 3

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen! På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Vi gillade båda... – Vi är ju flera...

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

– Det är roligt att... – Och fördelen med... Om jag vinner vill jag ha:

Namn............................................................Tel..............................................

Kanna

Adress.............................................................................................................

Gymnastikmatta

Omgång 337 K821

Stig Höstman vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 336. Tröstpriser fick Ulla Nygård i Krylbo Sverige, Ingabritt Forsberg-Leppä på Bergö, Kaj Smeds i Pörtom samt Margareta Guldén i Närpes. Gratulerar till alla vinnare!

FRÅGA 1:

Håll kroppen i skick med denna jumppamatta och tre stycken massagebollar.

Grattis!

tävlingssvar k721:

Ken-

Ken-Trak KenTrak Parts Ke 050-326 7575

EklundsPeter Traktorservice, Dj 050-326 Ken-Trak Service & Parts, J

4 Apotekaren Mona Heikfolk säger att apoteksbranschen blivit mycket säkrare och tryggare tack vare den digitala utvecklingen som skett de senaste åren, men å andra sidan också väldigt elektronikberoende.

APOTEKAREN MONA

För 20 år sedan inledde Mona Heikfolk sin karriär i apoteksbranschen. I dag driver hon sedan fem år tillbaka Malax Apotek och säger att mycket hänt i branschen de senaste åren. Datorn sköter numera en stor del av det mekaniska arbetet och farmaceuterna har mer tid för kunden.

ÄNK, FÖR BARA fem år sedan fanns det ännu mycket pappersrecept, säger apotekaren Mona Heikfolk vid Malax Apotek. I dag sparas nästan alla recept i hela landet i en nationell digital receptdatabas, och systemet med så kallade e-recept har många fördelar. – Det är helt klart ett säkrare och smidigare system för alla parter inblandade - tryggare för både apoteket och kunden. Enligt Mona fungerade inte informationsutbytet mellan olika aktörer inom hälsovården helt optimalt tidigare. Men nu tack vare e-recept och digitala förbättringar fungerar kommunikationen med övrig hälsovård mycket bättre. – Förut kunde det vara svårt att bland annat tolka läkarnas handstil. Men med e-recept är risken minimal att vi från vår sida tolkar recepten fel och ger fel medicin.

Dessutom har vi i snart tre års tid haft ett nytt certifieringssystem för mediciner, vilket innebär att alla receptmediciner har en QR-kod, och det ökar ytterligare säkerheten, betonar hon. Förr i tiden kunde en del mänskliga misstag ske, men dessa misstag sker väldigt sällan numera eftersom datorn sköter den mekaniska kontrollen. Apotekspersonalen får nu istället i allt större utsträckning koncentrera sig på kundservice och rådgivning. – De praktiska måstena tar inte längre lika lång tid när datorn sköter det åt oss. Så vi får koncentrera oss på kunden och ha alla dessa diskussioner som vi egentligen är utbildade till att ha med kunden. Men trots att branschen blivit säkrare och tryggare för både apoteket och kunden så har den - precis som många andra branscher i dag – blivit väldigt elektronikberoende och på så vis sårbar.

– Om strömmen går här eller receptcentralen slutar fungera så stannar i princip allt upp. Under sådana omständigheter kan vi inte ge ut några mediciner. Men hittills har vi bara haft kortvariga störningar i systemet och kunderna har fått sina mediciner senare samma dag.

Pandemin påskyndade utvecklingen av hemleverans Pandemiåret 2020 förändrade världen och också apoteksbranschen. Förutom att apotekens hyllor fylldes med munskydd och desinfektionsmedel, så påskyndade coronapandemin utvecklingen av en ny praxis - hemleverans av receptbelagda läkemedelsprodukter. – Det här med att erbjuda kunden hemkörning var egentligen något som vi hade funderat på en längre tid men inte börjat marknadsföra desto vidare. Men när pandemin blev verklighet behövdes ingen marknadsföring heller, för själva pandemin gav utvecklingen en rejäl knuff. Numera kan man alltså beställa apoteksprodukter direkt hem inom en viss radie från apoteket. En extra service som Malax Apotek kommer att fortsätta med även när pandemin är över.

– Hemleverans eller hemkörning är en service som behövs oavsett om det råder en pandemi eller ej. För det finns många äldre kunder som inte har körkort eller på ett eller annat sätt är beroende av att anhöriga hämtar ut deras mediciner från apoteket, säger hon och tillägger: – Och fördelen med att driva ett apotek på landsbygden är att identifieringen sällan är ett problem, vilket det lätt kan bli i större städer. Vem sköter era hemleveranser? – Det är en i personalen, inte en farmaceut men en anställd, som sköter det här hos oss. Vi kör ut beställningarna en bestämd tid varje dag, men det är väldigt varierande hur många hemleveranser vi har från en dag till en annan.

Nätapoteket – ett komplement till det fysiska apoteket Nu för tiden går det också att beställa apoteksprodukter, både receptbelagda och receptfria mediciner samt övriga apoteksprodukter från Malax Apoteks nya webbutik. Enligt Mona är nätapoteket ett smidigt alternativ för kunden, där man snabbt och enkelt kan uträtta sina apoteksärenden när som helst på dygnet.

AN DE

U T BILD NI

Det är en bransch i digital förändring

TE M A

FÖ RE

– När man beställer sin produkt kan man antingen välja postpaket, hemkörning, sändning till något av apotekets serviceställen eller avhämtning vid apotek, förklarar hon. I Finland finns över 800 apotek och 150 av dessa apotek i landet har i dag eget nätapotek. Har folk hittat till er webbutik? – Vi lanserade webbutiken i april och hittills är det mest receptmedicinkunder som har använt nättjänsten. En del har av dem har hittat till oss via Apotekareförbundets medicinsökningstjänst där man kan kontrollera vilka apotek som har den medicin man behöver i lager. Det är behändigt om medicinen inte råkar finnas på det egna närapoteket. I Finland handlar man i nuläget cirka två procent av medicinerna på nätet. I Sverige står näthandeln redan för tio procent av medicinförsäljningen. Men Mona understryker att försäljningen inte under hennes verksamhetstid i alla fall kommer att flytta ut på nätet. – Jag ser mera vår webbutik som ett modernt komplement till det fysiska apoteket.

Text och foto: Rosita Pellas

Egna bär är bäst! Annika Långgård i Malax tycker om att plocka bär och skörda från naturen. Eller hon kan inte låta bli. Och hon gläds över att döttrarna Ida och Alwa också hjälper till.

Ska du köpa eller sälja din bostad? Offentligt köpvittne. Auktoriserad förmedlare. Försäljning och värdering av fastigheter.

DAN BECKER | 050 539 25 62 | Gamla Strandvägen 7, NÄRPES | info@bfast.fi

Sydmedi - Lokal omsorg Sydmedi erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster till privatpersoner, företag och organisationer. Tel. 06 7812080 • Närpes, Närpesvägen 16 B Korsnäs, Silverbergsvägen 23 • Kristinestad, Östra Långgatan 51 B Lokal omsorg | Sydmedi | www.sydmedi.fi

JG NYMANS BYGGTJÄNST AB

Från vänster Ida, Annika och Alwa.

SÅ HÄR ÅRS är lagren väl påfyllda hos Annika Långgård och hennes familj i Malax. Det är bär och svamp och grönsaker och frukt. Bär som sådana eller som rårörda, sylt, mos eller saft. Jordgubbar, blåbär, lingon, hallon, vinbär, hjortron och havtorn. Rabarber, grönsaker, rotfrukter och örter till vinterns soppor. Äpplen, päron och plommon direkt från tomten. Trattkantareller till godaste såserna och färdigpressade havtorn som hälsodryck. Bär och frukt till gröt och smoothies. – Nytt för i år är att vi fick aroniabär, det har vi inte haft tidigare.

Att blanda havtorn med sodastreamat vatten är hälsosamt och fräscht.

– Hämta en påse så får Libbi halva limpan, säger Birgit. Tack snälla för det!

På lokalnytt.fi hittar du receptet på LINGONGOTT – Återstår gör nu tranbären, de kommer sist, säger Annika. – Jordgubbar brukar vi köpa av en lokal odlare och så byter vi bär och grödor sinsemellan inom familjen. Syskonen Carina, Ulrika, Mia har samma intresse och Tomas är köttproducent och tycker om att fiska. ”Hembageriet” tar sig uttryck i att det brukar hänga en brödpåse på dörrhandtaget när vi kommer hem eller att mommo, som idag, meddelade att hon hade extra vispgröt. Mommo och morfars källare är en guldgruva, där finns det mycket gott, intygar alla tre. – Ja, du förstår, skrattar Annika. Allt hänger ihop och är nedärvt. Vi tycker om att göra mat från grunden och vi värdesätter äkta, goda smakar. Vi tycker om vitaminrikt, gärna osockrat och hemlagat. – Visst, det tar tid, men blir en livsstil och med likasinnade är det ett trevligt sätt att umgås.

Tycker om skogen De tycker om skogen annars också, att vandra, njuta och ha med smörgåsar och varm saft, räknar Alwa upp. Till Idas stora förtjusning hittade de nyligen trattkantareller, som hon gärna hjälpte till att ansa efteråt. – Jag tycker jättemycket om svampsås, säger Ida. Med potatis och kött. Alwa tycker om lingon – speciellt i lingongott. Annika väljer blåbär som favorit och Ida väljer havtorn. I något skede på vårvintern börjar en del sorter ta slut. – Då börjar byteshandeln, ler Annika. Och när sommaren är som bäst – då börjas det om från början igen… Vi tar ett foto utomhus intill skogsbrynet där de bor. Och precis då dyker ”hembageriet” upp. Mommo Birgit svänger in med en färsk lingonlimpa.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Kontakta oss! Träelement till garage, hallar och förråd.

Även grundarbeten, montering och färdigställande av byggnader. Beställning och förfrågningar: 0400 560 744 • 041 502 4794 info@jgnymansbyggtjanst.fi • www.jgnymansbyggtjanst.fi

PÅLITLIG OCH PERSONLIG BOKFÖRING - så du kan fokusera på det väsentliga www.convido.fi convido@convido.fl

Malax 050 413 3259 Vasa 050 542 1866

Mikael Finnäs Kjell Ahläng Joel Granholm

6 Jovisst, helt klart har Christian Bergfolk i Molpe alltid varit intresserad av motorer och att serva olika fordon. Idag har dock intresset för att serva kunder blivit hans främsta drivkraft som företagare.

Vill hjälpa människor Christian säger att han mår bäst på jobbet när han känner att han ”duger till något”, alltså kan hjälpa någon genom att kunna reparera fordon. Det ger så mycket tillbaka, glädjen att kunna göra skillnad. – Sedan är det så klart roligt att jag kan driva företaget så att vi ekonomiskt klarar oss. Men för min egen del är det många år sedan som pengar slutade vara min drivkraft. Christian konstaterar att han alltid haft lätt för att lära sig. Han hade höga vitsord exempelvis i matematik i högstadiet. – Jag visste hela tiden att det är bilmekaniker jag ville arbeta som, så för mig var yrkesskolan i Vasa det självklara valet. Han hade en hel del arbetserfarenhet redan före sin yrkesutbildning, med mamma Gretel som hade servicestation hemma i Molpe och pappa Göran som tillsammans med sina två bröder drev verkstad i byn. Han började tidigt träna på att underhålla och reparera olika motorer.

TE M A

AN DE

Mikael Ljungkvist hämtar sin reparerade bil från Bergfolks verkstad och är nöjd med betjäningen även denna gång.

U T BILD NI

NDER TIDEN FÖR intervjun ringer Christian Bergfolks mobiltelefon så gott som oavbrutet. Det ger artikelförfattaren möjlighet att studera honom medan han talar med olika kunder. – Vet du, jag skulle nog vara intresserad att själv se på det där. Kanske du för hit bilen ikväll så ska jag se på problemet imorgon? Jo, det blir en utmaning att fundera över det här. Vi säger så! Han gör en bokning i det datorprogrammet med några minnesanteckningar. Sedan ger han mig en frågande blick och pekar på öronsnäckan igen. Visst, kunderna ska servas – helt okej, det sa vi ju. – Ai niin, ihmeellinen äänikö? frågar han vänligt en finskspråkig kund, som är bekymrad över ett märkligt ljud från bilmotorn. Igen lyssnar han tålmodigt in kundens beskrivningar och hittar en lucka i kalendern för felsökning och reparation inom några dagar. Med vänstra handen viftar han åt ena sonen och mimar att han kan ge nycklar åt kunden som nu ska hämta sin bil. Så tar han emot nästa samtal med lika tålmodig röst.

FÖ RE

– Jag tycker mest om att serva människor! – För mig var yrkesutbildningen bra. Jag kanske inte lärde mig så mycket nytt om själva mekandet, men under de här åren utvecklades jag som person. Flyttade hemifrån i veckorna, växte upp och mognade. Efter examen till bilmekaniker arbetade han under 1990-talet på olika verkstäder i Vasa. Skaffade erfarenhet och fördjupade kunnandet. – För ungefär tjugo år sedan började jag så arbeta här i familjeföretaget, som ”skruvare”. Redan då hade jag planer på hur verksamheten som pappa och hans två bröder byggt upp efter farfar kunde styras upp. Jag datoriserade ganska snabbt vår bokföring och försökte få verksamheten mer mångsidig.

Nya tider År 2008 köpte Christian firman och övertog ansvaret för verksamheten och de anställda. Idag omfattar personalen nio anställda, varav två är hans farbröder som numera arbetar på deltid. Och så sköter mamma städningen. – Jag funderade nog mycket innan jag tog beslutet att ta över firman, erkänner Christian. Jag ville ha tid för familjen, men det har gått bra.

Verkstaden har ändamålsenlig och modern utrustning, vilket gläder Benjamin Hofman i mitten på bilden. Till höger Christians son Tomas, som avlastar pappa i företaget genom att ha ansvar för bland annat logistik, kundservice och fakturering.

Christian är mån om att personalen ska hjälpas åt och försöker själv hinna delta i besiktningsarbetet tillsammans med besiktningsmannen Henrik Weiner. Till höger sonen Jonatan, som vid sidan av civiltjänstgöring också arbetar i verkstaden.

7 På frågan om han driver företaget annorlunda än de två första generationerna nickar han och säger att det lokala företaget fick större kontaktnät med honom. Därmed också ett bredare utbud av såväl produkter som tjänster. – Redan det faktum att jag kan diskutera med leverantörer och betjäna kunder på finska är skillnad. Idag beställer vi också produkter betydligt längre ifrån – och med kortare leveranstider än förr. Christian är mån om att hålla kvalitet, både i utrustning och utbudet av service. Han visar med berättigad stolthet på moderna lyftanordningar för fordon, en avancerad apparat för inställning av hjulvinklar och nybyggda utrymmen dit kunderna får komma. Även bergvärme anslöts till verkstan. – Nu i somras asfalterades gårdsplanen och jag tog en ny huvudingång för kunderna i bruk på södra sidan av verkstaden. Vid disken tar vi emot kundarbeten och planen omfattar även en liten butik i det här nybygget.

Fjärde generationen Christian är stolt pappa till tre söner, som alla är eller har varit i arbete i familjeföretaget. – Äldste sonen Mikael har arbetat i verkstaden i många år, men är som bäst och provar på att köra större fordon i gruvområden uppe i Kiruna. Mellanpojken Tomas tar emot beställda delar, håller kontakt med kunder och har hand om fakturering. Yngste sonen Jonatan visade sig tidigt ha ett brinnande intresse och fallenhet att förstå motorer. Som nioåring tjatade han på pappa att renovera en mopedmotor. När pappa inte hade tid direkt fixade Jonatan arbetet på egen hand. Dessutom har han stort kunnande om att använda datorer, digitala program och överlag att via dator få fram rätt information. – Jaa, suckar Christian. Det är otroligt hur bra hjälpmedel datorn är – och hur skicklig han är på att använda datorns information förenat med ett praktiskt handlag med motorerna. På frågan hur det är att ha pappa som chef säger Jonatan ärligt att Christian är rättvis, sönerna särbehandlas inte jämfört med de övriga anställda. Och visst tävlar Jonatan hela tiden med pappa om att ha rätt lösning på en teknisk utmaning i en motor.

Chef och kollega Flera gånger berättar Christian om hur prima personal han har. De hjälps åt och han litar på dem. – Jag tänker ofta på hur mina anställda uppfattar mig som chef och försöker vara en bra arbetsgivare. Flera har arbetat här många år, så vi har inte stor omsättning av anställda. Tyvärr hinner jag inte tala med alla anställda varje dag, då jag ofta är fast i telefonen. Men jag vill hålla kontakten och höra hur de har det, samtidigt känner jag att jag har koll på vad som händer i verkstaden.

Christian känner också att det är viktigt att ta emot nya, unga mekaniker. Han beskriver sig själv med idrottstermer som en tränare, som lär ut olika arbetssätt men även är med och formar en blivande yrkesperson. – Jag blir jättestolt då jag ser hur erfarenhet och fostran av övriga i teamet skapar en utveckling hos den unga. Om personen ännu har ett eget driv att lära sig och ta reda på gör det mig extra glad som chef. Benjamin Hofman och Henrik Weiner stannar till och lyssnar på vad Christian berättar. De är inte sena med att ge honom gott betyg som en saklig chef med jämnt humör som samarbetar bra med de anställda.

Förbättrad kundservice Det nya utrymmet för kunderna ska ännu ställas helt i ordning, men tiden vill inte riktigt just nu räcka till för det sista. Firman har mest arbete nu fram till december, sedan blir det lite lugnare fram till april. – En stor förbättring i vår service var att vi numera kan erbjuda besiktning och eventuella reparationer på samma ställe. Det underlättar och försnabbar mycket för kunden. Under senaste tiden har förnyade regelverk också gjort det möjligt för verkstaden att erbjuda ett fullständigt besiktningskontor för att exempelvis handha dödsbon och dokumentering vid import av fordon. – En målsättning är att kunna hålla relativt korta väntetider, så jag brukar själv arbeta som besiktningsman vid sidan av att ta emot kundsamtal. – Oftast är jag här på jobb senast klockan 8 på morgonen och far hem till Vasa vid sextiden på kvällen. Men inte en gång har jag ångrat att jag blev företagare, ler Christian. Det krävs mycket självdisciplin för att vara företagare, många moment ska behärskas. – Och för mig är kundförhållandena viktiga. Jag vill betjäna och få kundernas förtroende. Det är nog gamla, trogna kunder som håller oss flytande, utan dem skulle vi inte ha arbete. När han ska koppla av bär det ofta av på en resa med frun Merja. – Hon är också duktig på att fixa biljetter åt oss till någon festival eller så far vi och ser ishockey. Fast visst, nog händer det att företagaren sitter i hemmasoffan fördjupad i arbetspapper även en lördagskväll. För ekonomin vill han ha full kontroll över, så är det bara.

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

LUCAS SNELLMAN HON UTMANAR MIG. Det är väntat men jag blir ändå lite överrumplad. Jag tvekar men intalar mig att det får bära eller brista. Jag är på kurs och har just blivit utmanad.

ning för att vi ska kunna förverkliga den på ett ändamålsenligt sätt? Personligen har jag märkt att fortbildningen håller mig alert. Att jag till exempel via den får tid att förkovra mig i ett visst ämne. Något som det

FORTBILDNINGENS FRUKTER EN GEDIGEN GRUNDUTBILD NING, högkvalitativ forskning och kontinuerlig fortbildning har länge hört till Finlands trumfkort. Tack vare dem har vi en relativt hög bildningsnivå och utvecklad förmåga att anpassa oss till olika situationer. Tack vare dem har vi också blivit världsledande inom många branscher och klarat konkurrensen på en global marknad. Kyrkligt arbete kan tyckas följa ganska samma mönster men också här sker hela tiden förändringar som kräver ny kunskap och förutsätter fortbildning. Även om kristendomen har en oföränderlig kärna så behöver verksamhetsformerna leva och anpassas efter respektive kontext och kultur. Det gäller att granska det befintliga och vara lyhörd för förändringar. Utbildning öppnar dörrar och fortbildning vidgar vyer. Ibland handlar det om att något i ens arbete har förändrats och man behöver lära sig något nytt; en ny förordning, en ny process, ett nytt arbetsredskap och så vidare. Något som man har en direkt och konkret nytta av i sitt arbete. Däremellan kan det handla om nya förhållningssätt; att se samband, ge akt på invanda mönster, lära sig tänka annorlunda osv. Något som tar längre tid att börja använda och bli van med. I kyrkans senaste strategi ”Öppna dörrar” står det att kyrkans uppgift är att kalla människor till gemenskap med Gud och uppmuntra dem att bry sig om sin nästa och skapelsen. Det här är en ambitiös formulering som inkluderar alla som på något sätt bär ansvar i församlingen. Hur lyckas vi med uppgiften här och nu, och vad kan det kräva för ny kunskap och fortbild-

annars kan vara svårt att hitta tid för i det dagliga arbetet. I sådana fall kan fortbildningen tvinga mig till att läsa facklitteratur och bearbeta olika frågor. Fortbildning hjälper mig också att hantera utmaningar och nå uppställda mål. I takt med att många arbetsuppgifter och funktioner blivit mer komplexa och krävande och kunnandet mer utvecklat och specialiserat har det blivit viktigt med kontinuerlig fortbildning. Eftersom arbetet ofta dessutom är målinriktat är det viktigt att utveckla sin kompetens och förmåga för att kunna nå dem. Fortbildning ger ofta också möjlighet att lära känna nya människor, knyta nya kontakter och utvidga sitt nätverk. Ofta handlar det om människomöten som man annars inte skulle uppleva. Möten som ger en inblick i andra arbetskulturer och traditioner. Möten där äldre kolleger öser ur sin erfarenhet och yngre tillför nya perspektiv. Möten där kunskaper, färdigheter och upplevelser vävs samman till en inspirerande mosaik. --DET HAR BLIVIT kväll och vi sitter och reflekterar över dagens arbete. Mina tankar går till övningen och mina känslor inför utmaningen. Jag konstaterar att den fick mig att öppna en inre dörr. Att den fick mig att gå utanför mitt bekvämlighetsområde. Att den fick mig att våga och att det på sikt kan göra mig bättre rustad inför framtiden.

Välsignad höst!

Stort uppsving för friluftsoch vildmarksliv Under det år som gått har vi i Finland fått uppleva en riktig boom då det gäller friluftsliv i olika former. Allt fler österbottningar än vanligt tar sin tillflykt till skogen idag. En som alltid trivts med utelivet är Fred Södergran, idag jobbar han med sitt största fritidsintresse.

ILDMARKSGUIDEN OCH FJÄLLEDAREN Fred Södergran från Korsnäs konstaterar att trenden med utomhusliv verkar hålla i sig – allt fler vill vandra, visas i naturen och lära sig nya saker i anslutning detta. Fred själv växte upp med skogen bakom husknuten och har alltid vistats ute i naturen. Familjen hade sommarstuga ute på Halsön, pappa jagade och man plockade både bär och svamp. Idag är fjället och naturen hans arbetsplats.

Fred behärskar flera urgamla elduppgörningstekniker, och visar här ett par av dem - alla förstås utan vare sig tändstål eller tändstickor.

Inspiration i barndomen – Mormor var väldigt intresserad av att utforska naturen och hade ofta med sig förstoringsglas på våra skogspromenader. Peter Åbacka, som var ungdomsledare och även ledare för scouterna där jag var med, gav vidare inspiration till friluftslivet och jag blev kanske speciellt intresserad av att lära mig olika tekniker i anslutning till det, berättar Fred, som fortfarande är Korsnäsbo även om han har hela världen som arbetsfält. Han har idag både en rikssvensk certifiering som fjälledare och en finländsk examen som vildmarksguide och jobbar bland annat som fältinstruktör för National Outdoor Leadership School, NOLS och som första hjälp-instruktör för NOLS Wilderness Medicine. Han är även instruktör i hjärtoch lungräddning och certifierad Master Educator inom ”Leave no

trace”, det vill säga skräpfritt friluftsliv.

Eget företag Efter ett antal olika friluftsrelaterade anställningar startade Fred för ett par år sedan eget företag och många av de uppdrag han haft de senaste åren hade annars inte möjliga att ta sig an. – För NOLS fungerar jag som expeditionsledare och instruktör och är då borta någon månad i taget, ofta i norra Skandinavien men även i Nordamerika. Jag jobbar med vandring och paddling och som första-hjälpen instruktör, berättar Fred. Han har nu i höst bland annat hållit första hjälpen- kurser i Sverige och Danmark och en kanotoch vandringskurs i Salamajärvi. – En vecka på YA: s miljöenhet i Vasa är också planerad i höst och sedan väntar ytterligare kurser i Sverige och Finland. Det är fullt upp, ler han.

Första hjälpen i fält Första hjälpen-kurserna som Fred drar, i samarbete med Crossing Latitudes, fokuserar främst på utbildning i hjärt- och lungräddning, akut omhändertagande i fält samt beslutsfattande om en olycka händer långt bort ifrån vårdinrättningarna. Han samarbetar med flera nordiska företag, såsom Fjällräven, Aktivut och ishotellet i Jukkasjärvi. – Då fungerar jag som guide och dragare för bland annat fjäll-

9 Vi erbjuder: ✓Service och reparationer av bilar, traktorer och övriga fordon ✓Rökgasmätning för dieselbilar Vinterdäck ✓OBD-test, övrig besiktningsservice till förmånliga priser! ✓Brännoljeförmedling ✓Däck- och fälgförsäljning Välkommen!

RUNE: 0500-560974

Pörtom Bil & Traktor Öb Velkmossv. 4

TONY: 040-5646334

SLAMBRUNNSTÖMNING OCH AVFALLSHANTERING

Tel. 0500-708381

STORSVEDS SOPSERVICE BYGG & RENOVERING - FRÅN GRUND TILL TAK I första hjälp-kurserna som Fred håller ligger fokus på utbildning i hjärt- och lungräddning, akut omhändertagande i fält samt beslutsfattande när en olycka händer långt bort ifrån vårdinrättningarna. Foton: Privata

Frilufts- och vildmarksintresset växte fram redan under barndomen – med stugliv, bär- och svampplockning, jakt och scouting. Fred strävar kontinuerligt till att lära sig nya saker och kombinerar gärna sina arbetsresor och kurser med egna upplevelser.

turer, skotersafaris, norrskensturer, isfiske och middagar i vildmarken, förtydligar Fred. De huvudsakliga kunderna består av företag, utbildningsinstitut och organisationer men Fred hoppas framöver också få möjlighet att jobba mer lokalt och med olika produktpaket rikta sig till både företag, skolor och privatpersoner i Österbotten. – Det kan handla om allt från kortare friluftstekniska kurser som primitiv eldkunskap, navigering, matlagning i naturen, första

hjälpen eller riskhanterings- och turplaneringskurser till länger turer i vildmarken, förtydligar han.

Utnyttja både skog och skärgård Han är själv väldigt intresserad av att lära sig nya saker – det kan vara allt från nya tekniker, nya växter eller andra färdigheter kopplade till friluftsliv. Huvudsaken anser han ändå är att man kommer sig ut i naturen.

– Det är roligt att så många börjat vandra mer, men vi har ju inte bara skogen här i Österbotten, utan även en fantastisk skärgård. Den kan man med fördel uppleva genom paddling. För den som söker nya utmaningar får det bli mitt tips, avslutar Fred.

Text och foto: Anna Sand

Vi är en bygg- och renoveringsfirma från Korsholm som utför mångsidiga arbeten åt både små och stora kunder. Läs mer: timbergs.fi

• grundarbeten, tak, murning och nybyggen • köks- och badrumsrenoveringar (VTT:s våtrumscertifikat) • målning och tapetsering, kakelarbeten • montering av inredningar • VVS-arbeten • cellulosaisolering som lösull och skiva • även större projekt t.ex. industrihallar och radhus Hultvägen 180, 65630 Karperö Ring 040 910 4166 eller 050 525 6673 dennis@timbergs.fi, www.timbergs.fi

U T BILD NI N

AN DE

TE M A

FÖ RE

BENJAMIN – FRAMGÅNGSRIK UNG FÖRETAGARE Att framgångsrikt fungera som företagare eller leda ett företag kräver vissa egenskaper. Idag har studerande möjlighet att lära sig dem redan under sin studietid – något som visat sig öka benägenheten för att senare i livet starta eget. Vi träffade Benjamin Sundlin från Malax, som nu studerar tredje året på Vamias svenskspråkiga merkonomlinje i Vasa.

NG FÖRETAGSAMHET R.F. är en ideell förening och en topporganisation inom företagsamhetsfostran i Finland, som erbjuder olika program för skolor. Vid Vamia har man bland annat erbjudit ”Ett år som företagare”-programmet åt sina studerande sedan år 2001. Programmet är valbart för alla studerande, men obligatoriskt endast för merkonom-, media- och kosmetologstuderande.

Till nytta också i arbetslivet – Inom merkonomutbildningen använder vi flera av programmen som är riktade till andra stadiet under hela studietiden. Ett av dem är programmet ”Ett år som företagare”, inleder Carola Holmlund, en av lärarna i teamet för programmet. – Då jobbar de studerande under hela andra läsåret med att arbeta i ett eget företag som de själva ska-

par, och lär sig olika egenskaper som är viktiga inom företagande, att ta initiativ och våga ta kontakt, skapa nätverk, hålla presentationer och annat som också är bra att kunna i det vanliga arbetslivet överlag. Det kan handla om att stå på en mässa och berätta om sin produkt eller att våga ta telefon och ringa i stället för att mejla, förklarar Carola.

Allt görs på riktigt De studerande ska själva komma på en affärsidé, skapa en budget och marknadsföringsplan och så vidare. Allt som rör företaget från början till slut. – Skattemyndigheterna har särskilda anvisningar för UFverksamheten, och man får ett eget UF-nummer för sitt företag då det registreras, och ska sedan även göra bokslut, verksamhetsberättelse och så vidare. All eventuell inkomst är skattepliktig sådan, tillägger Carola.

De studerande kan välja om de jobbar i grupp eller enskilt. – Vi rekommenderar grupper eftersom de då samtidigt lär sig att samarbeta. Det ger också bättre möjlighet att fördela de olika uppgifterna inom företaget – en kan ha ansvar för ekonomin, en för marknadsföringen och en för själva produkten till exempel.

Utvecklade egen produkt Benjamin grundade sitt företag, Designlamp UF, tillsammans med studiekamraten Hampus Enlund. Företagsidén gick ut på att sälja bordslampor, som de själva tillverkade av råmaterial från den finska skogen. Fokus låg på hållbarhet och armaturen försågs med en energisnål lampa som ger ett varmt ljus under mörka kvällar. – Vi gillade båda träslöjd i högstadiet och ville göra något lite mer krävande och utmanande. Eftersom vi båda studerar till merkonom men skulle ta hand om både tillverkning, marknadsföring och försäljning själva blev det en hel del jobb vid sidan om, så jag rekommenderar att man blandar studerande från olika linjer i företagen, konstaterar Benjamin med facit i hand. Att lägga in eget startkapital sved en aning medger han, men när försäljningen sedan kom i gång var känslan bättre.

Benjamin Sundlin från Malax (till höger) grundade UF-företaget Designlamp tillsammans med Hampus Enlund under deras andra studieår på Vamia. De tillverkade själva bordslampor som de sålde, och lyckades bra i Våga vara företagsam-finalen. Med en annan affärsidé som de utvecklade blev de dessutom finska mästare i grenen Företagsamhet inom yrkesutbildning på den utmanande tävlingen Taitaja. Foto: Privat

– Programmet begränsar startkapitalets storlek och programmet är pedagogiskt upplagt så att alla ska ha möjlighet att delta, oberoende av resurser, framhåller Carola. Man utgår från de individuella styrkorna och de studerande kan långt själva styra sitt företag. Någon kanske vill bygga upp ett nätverk av fysiska återförsäljare, medan andra vill bygga upp en webbshop. Oberoende utvecklar de själva hela konceptet, med allt från uppgörande av affärsplan till logo, storytelling, öppna bankkonto och så vidare.

Mentor och tävlingar Programmet följer en specifik årsklocka, där alla UF-företag också får en egen mentor – en verklig företagare som fungerar som ett stöd och bollplank för dem. Under året som UF-företagare kan man delta i olika mässor och tävlingstillfällen. Finlands största tävling i företagande Våga vara företagsam ordnas under våren på en rad olika orter, bland annat i Vasa, där 70–80 UF-företag tävlar varje år. Från det regionala tävlingsevenemang-

SYNS I MÄNGDEN! Vi gör reklam och tidningar för tryck och webb.

www.kustmedia.fi info@kustmedia.fi

Benjamin blir merkonom till våren och är glad över att han valde en tvåspråkig skola där han fått lära sig många viktiga egenskaper som han kommer att ha nytta av oberoende om han blir egen företagare eller anställd i framtiden.

Saknar du studieplats, vill du byta bransch eller fördjupa ditt kunnande?

T R.F. UNG FÖRETAGSAMHE

Sök till YA via kontinuerlig ansökan precis när det passar dig

Ung Företagsamhet r.f. (UF) är en ideell förening och en topporganisation inom företagsamhetsfostran i Finland. UF erbjuder program som främjar barns och ungas företagsamhet, arbetslivsfärdigheter och ekonomikunskaper. Programmen genomförs i skolor som en del av undervisningen. De kostnadsfria programmen når 35 % av Finlands skolor och läroanstalter.

www.yrkesakademin.fi

DU KAN LÄSA MER PÅ: https://nuoriyrittajyys.fi/sv/ https://vuosiyrittajana.fi/sv/ https://uskallayrittaa.fi/sv/finalister/vaga-varaforetagsam-finalister-2021/

NÄRPESREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG et väljs finalister som sedan går vidare till den nationella finalen med ungefär 200 unga och 60 UF-företag. – Det är inget måste att delta i tävlingen, men för de som vill finns det mycket att välja på, konstaterar Carola.

Finsk mästare För Benjamin och Hampus var tävlingsivern stor och de lyckades kamma hem flera vinster under året. – Vi deltog först i det regionala, österbottniska ”Våga vara företagsam” -evenemanget, minns Benjamin. Sedan gick Designlamp UF vidare till den nationella finalen. Där vann Designlamp UF deltävlingen Bästa Videopitch och utsågs till ett av de 15 bästa UF-företagen i landet. Med en helt ny affärsidé ställde de också upp i tävlingen Taitaja Mästares företagsamhetsgren – en utmanande tävling som pågår under tre dagars tid,

våren 2021 hölls tävlingarna i Uleåborg. – Där vann vi hela vår gren, berättar Benjamin, och blev finska mästare i Företagsamhet inom yrkesutbildning. På grund av tidsbrist är Designlamp UF nu avslutat, men konceptet visade sig vara lyckat och de två unga företagarna sålde många lampor både via mässor, återförsäljare och sitt Instagram-konto. Nu studerar Benjamin sista året på Vamia och den här terminen dessutom delvis på Novias linje för produktionsekonomi. Han är nöjd med sitt studieval och ser det som en stor fördel att Vamia är en tvåspråkig skola. – I framtiden vill jag antingen starta eget eller leda något företag, avslutar han.

Text och foto: Anna Sand

Företagstjänster

Regionkommunikation

Regionutveckling

Regionmarknadsföring

www.dynamonarpes.fi | dynamo@dynamonarpes.fi | 010-3277120

TOPPEN gemenskap i en

mångspråkig

Våra ingar tb u ildn öras g n e v kan ä oavtal r lä d e m

MILJÖ

Svenskspråkiga utbildningar: gar utbildnin Programutvecklare Alla våra tudier vid Merkonom r vidares möjliggö ersitet eller univ Utövare av medietjänster la o k s g ö yrkesh Kock Servitör Välfungerande kombisystem Säkerhetsvakt Närvårdare information fås av: Kosmetolog Mera vamiaguide@vamia.fi eller Norrgrann 040 685 5471 Vårdbiträde Claus claus.norrgrann@vamia.fi

Sök till oss via kontinuerlig ansökan www.vamia.fi pr.vlab.fi Centralt läge Krutkällarvägen 2-4 och Smedsbyvägen 16 i Vasa

U T BILD NI N

AN DE

TE M A

FÖ RE

Arkeologi med Andreas Arkeologi är en väldigt tvärvetenskaplig disciplin, så desto mer ämnen man som arkeologstudent är intresserad av desto bättre. Det säger Andreas Sjöberg från Pörtom som studerar arkeologi vid Uppsala universitet, och drömmer om att få arbeta med något spännande arkeologiskt projekt i framtiden.

USTNY T T TR ÄFFAR ANDREAS vid Pörtom hembygdsmuseum, där han praktiserar som bäst vid sidan av sina studier. – Jag är i slutskedet av mina studier och på grund av coronapandemin är det möjligt att ta de flesta kurser på distans, så därför gör jag nu min praktik här på hemmaplan. Hans huvuduppgift vid Pörtom hembygdförning är att digitalisera deras arkivmaterial. Med andra ord skannar han gamla bilder och dokument och arkiverar dem digitalt. Och enligt honom sker digitaliseringen av historiska dokument nu med fart runtom i världen. – Man har på sistone insett att papper inte håller i all evighet. Många av mina studiekompisar arbetar faktiskt med precis samma sak som mig - att digitalisera gammalt historiskt material för diverse organisationer på olika orter.

Arkeologiska fynd i Pörtom Andreas säger att han i dag ser på sin egen hembygd med nya ögon. För häftiga fynd gör man inte endast i antikens Grekland utan också runt hemknutarna i lilla Pörtom. Ett känt arkeologiskt fynd från stenåldern som hittades år 1938 på Lokåsen i Pörtom är den så kal�lade Pörtomkrukan. Andreas visar

upp en rund keramisk kruka och berättar: – Det här är en kopia av originalet. Originalet är 4200 år gammal och finns på Finlands Nationalmuseum i Helsingfors. Han berättar vidare att man under 1970- och 1980-talet faktiskt gjorde en del arkeologiska utgrävningar i Pörtom-området. Skulle du själv kunna tänka dig att göra utgrävningar här? – Det skulle jag gärna göra, men det är ju som med allt annat, det krävs resurser för att dra i gång något sådant stort projekt, säger han. Hur väcktes din entusiasm för det uråldriga? – Jag har alltid haft ett intresse för historia, men måste erkänna att jag som ung hade en väldigt stereotypisk bild av ämnet. Bilden jag, och säkert många andra, hade var att historiskt material inte förändras, att det inte produceras något nytt historiskt material. Men betonar han sedan, det är ju just precis det som arkeologi handlar om – att man går ut och letar efter nytt material från historisk tid för att få en bredare förståelse för vår förhistoria. Han säger att han är speciellt intresserad av kultur och kulturutbytet, men förklarar sedan att han inte kan kalla sig en riktig arkeolog i den meningen när magistersstudierna är avklarade.

– Min huvudinriktning vid Uppsala universitet är antiken och kulturens samhällsliv. Jag har så att säga en arkeologisk inriktning på antiken men blir inte en ren arkeolog när jag är klar med min master.

Många arkeologutbildningar i Sverige I Finland kan man i dag studera arkeologi som huvudämne vid Helsingfors, Åbo och Uleåborgs universitet. Men i vårt grannland Sverige finns det institutioner för arkeologi vid nästan vartenda universitet i landet. Svensk arkeologi är enligt Andreas ganska överlägsen finsk arkeologi. – I Sverige har man en lång tradition av att bedriva arkeologi. Svenskarna har också länge varit väldigt aktiva utomlands och gjort arkeologiska utgrävningar utrikes, säger han och fortsätter: – Men intresset i Europa för arkeologisk forskning i Medelhavet startades egentligen av Napoleon Bonaparte med hans fynd Rosettastenen i Egypten. Vanligt folk blev då alltmer intresserade av antika samhällen, och vågen av antika samhällen och deras inflytande på populärkultur spreds även till Finland. I Uppsala där han studerar finns kvarlevor från vikingatiden eller snarare vendeltiden, stora gamla gravfält som spekuleras vara hela 1500 år gamla. – Jag och mina studiekompisar har under studietiden bland annat gjort utgrävningar vid det här fornlämningsområdet som är beläget i Gamla Uppsala. Men visst görs det arkeologiska utgrävningar och fynd även i Finland betonar han, speciellt i södra Finland. – Man har gjort en del intressanta upptäckter längs den nyländ-

Replika av Pörtom-krukan

ska kusten eftersom södra Finland varit mer bebott och haft aningen kortare istid. Detta har förstås bidragit med att det finns mer lämningar efter mänsklig aktivitet där. I Finland är konfliktarkeologi väldigt populärt, och utgrävningar kring slagfält. Den finländska arkeologen Jan Fast har bland annat sysslat med just det, förklarar Anderas.

Uppstår lätt missuppfattningar På frågan vilka vanliga missuppfattningar folk i allmänhet har om ämnet arkeologi eller om arkeologer, så svarar han så här: – Den främsta missuppfattningen är väl att vi letar efter dinosauriefossil men den biten sysslar paleontologer med. Det är två helt skilda ämnen. Det verkar också som att en del förväxlar geologi med arkeologi. De tror att vi far ut och kollar på jordmån och bergarter. Det gör geologer – inte arkeologer. Men inte kan man ta illa upp för sådant betonar han sedan. För arkeologi är en väldigt tvärvetenskaplig disciplin, och just därför

uppstår det lätt missuppfattningar om själva ämnet. I arkeologin möts både humanistiska, sociala och naturvetenskaper. För arkeologi är en helhet som bildas av flera specialvetenskaper. – Arkeologer drar alltså nytta av många andra vetenskaper. Vi behöver informationen geologerna tar fram om jordmånen etcetera, säger han och tillägger: – Faktum är att man kan få väldigt olika resultat beroende på vilken ingång man väljer i sin arkeologiska forskning. I framtiden kan han själv bland annat tänka sig att forska i ämnet numismatik vid något svenskt eller finskt forskningsinstitut kring Medelhavet. – Mynt är roliga tycker jag. Men jag kan också tänka mig att arbeta med något spännande arkeologiskt projekt, kanske som fältarkeolog. Vi får se vilka möjligheter som dyker upp. Det gäller att hålla ögonen öppna.

Text och foto: Rosita Pellas

Behöver du hjälp • Målning inne och ute

även fönster, dörrar & möbler

• Tapetsering • Golvläggning • Nybyggen och renoveringar

Ta kontakt EMELIE SANDELIN esmalerimaalaamo @gmail.com

045 1112135 Janne Björklund, verksamhetsledare i Malaxnejdens jaktvårdsförening. Foton: Privata

Växande vildsvinsstam JANNE BJÖRKLUND VERKSAMHETSLEDARE på Malaxnejdens jaktvårdsförening berättar att man i höst fällt två vildsvin, ett i Malax och ett i Petalax. – Vildsvinen fälldes i samband med annan jakt, i Petalax var en jägare på duvjakt när han fick syn på grisarna och återkom på kvällen med ett annat vapen. I Yttermalax var jägaren på hjortjakt när han såg vildsvinet som han sköt. Vildsvinsstammen har ökat kraftigt söder om Vasa på senare år. Björklund säger att de är goda simmare och tar sig mellan holmarna i skärgården och att det bara är en tidsfråga innan de också tar sig till Vasa- och Gerby skärgård. Enligt Naturresursinstitutet Luke ligger stammen i Finland för tillfället på cirka 3400 individer. – Det råder fri jakt på vildsvin, undantaget hona och kultingar under tiden 1.3-31.7. Vi har fått en rekommendation av Jord- och Skogsbruksministeriet samt Finlands Viltcentral att ta bort så många individer som möjligt. – Vi har goda chanser att skjuta en del djur nu i samband med älgjakten, speciellt på de områden där man jagar med drev kan vi lyckas få fram vildsvinen. Vildsvinen är ett gissel på många vis, de gräver de upp odlingar och förstör trädgårdar och de utgör en verklig trafikfara eftersom ett djur kan väga upp mot 300 kilogram. – Kör man på en sådan klump kan vad som helst hända, dessutom är de farliga, speciellt om de är skadade, man ska inte gå ut ur bilen om man kört på en gris, säger Björklund. En annan sak som man räds är svinpesten, om smittan hittar in på grisfarmarna i Österbotten handlar det om tiotusentals djur som måste nödslaktas. Eftersom en hona kan få upp till tio kultingar och inte egentligen har några naturliga fiender så är det nödvändigt att hålla stammen nere. Om man observerar vildsvin så kan man kontakta jaktföreningen. –I södra Sverige har man verkligt stora problem med vildsvinen och vi vill inte ha dem hit, avslutar Björklund. Text: Jennifer Hägen Leif-Erik Wik från Petalax Jaktförening.

Måndag-Fredag 8-17 Lördag stängt

• • • •

Ackulumatorer Bil- och däckservice Fyrhjulsinställning Glasarbeten

Fixus sertifierad bilverkstad

Glimmergränd 3, Vasa • 06-3170 508 • www.akkusalminen.fi

Ken-Trak Service utvid fr.o.m. 1.11.2016 kom NU FÅR DUoch SERVICE & RESERVDELAR PÅ SAMMA PLATS. BESÖK OSS! hitta ni även kunna

JAN-ERIK FOGDE • Slambrunnstömning •

Malax med omnejd

050-557 1952

• Sandblästring och målning • Person- och paketbilsdäck • Traktor- och lastbilsdäck • Lantbruksdäck • Släpvagnsdäck med eller utan fälg • Nu även balansering av lastbilsdäck

Ken-Trak Par

Ken-Trak KenTrak Parts KenKen-Trak Trak Service 050-326 7575

050-554 7907

EklundsPeter Traktorservice, Djupsund/263, Maxmo 050-3267575 parts@traktor Ken-Trak Service & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.ﬁ www.traktorservice.fi

K-G Revahl Övermalax 0400-167 187

som kan erbjuda reservd åt er på samma adres Följ & gilla oss på

Järvvägen 10, Vikb

Instagram och Facebook

karl-georg.revahl@pp.malax.fi

Vi på Forststyrelsen skapar morgondagen. Vi vårdar och skyddar naturen, skapar möjligheter för ansvarsfull affärsverksamhet, producerar förnybara råvaror från hållbart skötta skogar samt erbjuder möjligheter att njuta av naturen på utflykter och i vildmarker. Vårt arbete ger miljontals människor glädje, hälsa och välmående. Det finns över tusen av oss runt om i Finland. Bli en del av vår månsidiga grupp – just nu söker vi en

projektexpert för ett tidsbundet anställningsförhållande på två år till projektet för havsbaserad vindkraftpark i Korsnäs. Din uppgift är att fungera som lokalt ansikte utåt, kontaktperson och koordinator för Forststyrelsens projekt för havsvindkraft i Korsnäs. Till arbetsuppgifterna hör kontakt med intressentgrupper, kommunikation och framgångsrik projekthantering. Vi erbjuder dig ett mångsidigt arbete i ett ansvarsfullt projekt av samhällelig betydelse och insyn inom området fossilfri energiproduktion. Fyll i den elektroniska ansökan så fort som möjligt, dock senast 11.10.2021 på adressen www.metsa.fi/sv/forststyrelsen/lediga-platser/ Vi ger gärna mer information om uppgiften. Pertti Tapio, direktör för vindkraftsprojektet i Korsnäs, pertti.tapio@metsa.fi, 040 510 5302

Amir Tica sköt vildsvinet i Yttermalax i september.

Terhi Koipijärvi, direktör, enheten för kommunikation, strategi och samhällsansvar, terhi.koipijarvi@metsa.fi, 050 598 9958

14 Att bevara äldre bilder är en passion för honom. Men egentligen vill den Övermalaxbördige Sundombon Michael Borg inte kalla sig för bildsamlare. Han beskriver snarare sig själv som en person som hellre sparar än slänger gamla saker.

Michael sparar

på gamla fotografier

O Michael som montör vid automatiseringen av telefoncentralen i Malax 1975.Foton: Michael Borg

Elin och Elmer Borgs kolonialvaruaffär i Övermalax på 1950-talet

Inte kan man ju kasta bort såna här tidsdokument

LIK A 1900 -TAL S DECENNIER ÄR väl representerade då Michael Borg plockar fram och berättar om en drös bilder med skiftande motiv från Malaxbygden där han är uppvuxen. I sin privata fotosamling har Michael en uppsjö äldre bilder som tidigare har varit i de egna föräldrarnas och mor- och farföräldrarnas samt Sundombördiga frun Maritas släkts ägo. – Jag vill egentligen inte kalla för mig samlare, men jag gillar att spara bilder och andra utgåvor. Jag tycker helt enkelt om gamla foton och saker. Jag är dock inte den som samlar systematiskt och åker runt till loppisar eller så, betonar Michael. Inspirerad av det digra bildmaterialet har Michael bland annat skapat två personliga släktböckermed fokus på både sin egen och fruns släkt- där han bilddokumenterar olika epoker med start från mor- och farföräldrarnas generation. Bilderna som Michael har tagit fram för beskådande under KustNytt-intervjun skildrar – vid sidan av den egna familjen – allt från det lokala handelslivet och den kyrkliga världen till tekniska och servicemässiga förbättringar i Malax skärgård i början av 1980-talet. – De allra äldsta bilderna i mina album är från Sundom och härstammar från slutet av 1800-talet. Jag har också ett antal gamla porträttbilder av personer som är okända för mig. Det är frustre-

rande att det numera är så svårt att lyckas identifiera de här personerna. Jag har digitaliserat de bilder som kan vara intressanta för andra ortsbor. Jag brukar ibland lägga ut bidrag på Facebook-sajten ”Malaxbygden förr och nu”, berättar Michael. Gamla utgåvor av olika slag är alltså något som Michael gärna bevarar för omvärlden. Han gräver spontant fram några exempel: en söndagsskolebok från slutet av 1950-talet, en busstidtabell från 1960-talet och en uppsättning gamla julkort. – Inte kan man ju kasta bort såna här dokument, säger han odramatiskt. Fotografering och skapande av egna bilder är en långvarig hobby för Michael. Han har framför allt förevigat otaliga solnedgångar samt ett stort antal blommor och växter. Inte heller sociala miljöer och händelser är han främmande för att rikta objektivet mot. – Jag har också varit engagerad i de lokala televisionsprojekten i Malax och Sundom från starten på 1980-talet. 1988 skaffade jag en egen videokamera och sedan dess har det blivit en hel del filmningar i närområdet, tillägger Michael.

Föräldrarna drev butik i Övermalax Michael Borg är uppvuxen på Nymansbacken i Kråkbacken, Övermalax där föräldrarna Elmer och Elin Borg (född Wiik) drev en bybutik under många år.

– Föräldrarnas butiksverksamhet, som hörde till K-kedjan, pågick från 1949 till 1972. Tidigare hade även min morfar Viktor Wiik varit handelsman i samma område. – Pappa Elmer, ursprungligen från byn Palo utanför Gamlakarleby, innehade intill hemmet en trädgårdsodling där han producerade grönsaker och blommor för partiförsäljning. – Servicestrukturen på landsbygden var helt annorlunda på den tiden. På 1950- och 60-talen torde det ha funnits mellan 20 och 30 butiker i Malaxbygden, tillägger Michael. Efter avklarad militärtjänstgöring började Michael arbeta som montör på post- och telegrafverket 1974. – Det lokala kontoret var beläget i Yttermalax och till de centrala arbetsuppgifterna hörde att automatisera telefonsystemet, säger Michael som också berättar lite grand om installationerna av de första skärgårdstelefonerna i Malax skärgård i början av 1980-talet. Sedermera flyttade Michael med familj från en parhusbostad i Malakta-området i Malax till Näset i Sundom 1985. Samtidigt fick han anställning på Sjöfartsverket. – Numera är jag pensionerad och vi är bosatta i Maritas hemgård. Efter 36 år i Sundom känner jag mig som ”Sååndombo”. Men visst lever intresset för Övermalax och Malaxbygden kvar också, säger Michael.

Nyårsvaka på Malax UF i tiderna. Årtalet är okänt. Foton: Michael Borg

Soldater från Malax tillhörande andra bataljonen vid JR 61. Bilden togs i Borgå 1941.

Här är alla söndagsskolor i Malax samlade en dag på kyrktrappan i Pörtom i slutet av 1950-talet.

Mikaels mormor Sofia Wiik (Pilkasch Fii) (till vänster) med väninnorna Ida Dahlskog (Jossas Ida), Maria Nyman (Nymans Mari) och Maria Fogde (Väänäris Mari). Bilden togs i slutet av 1960-talet.

Den första brandkårsbåten Flamman sjösatt i Åminne. Året var 1980. Den första skärgårdstelefonen i Malax installerades vid Georg Erikssons fiskarstuga på Sillgrund 1981. I invigningen deltog bland annat trafikminister Pekka Tarjanne. Text: Joakim Snickars

16 Vårvintern 1995 liftade jag tillsammans med en nyfunnen dansk kompis från Lake Taupo till Weledas högkvarter i Havelock North, Hawke’s Bay, Nya Zeeland, där vi sedan wwoofade en tid.

OM ATT RESA – FÖRR OCH NU ”Människan har fötter, inte rötter!” – sa jag lite ampert åt min mamma någongång i mitten av 1960-talet, när hon undrade varför i hela friden min kompis Inga skulle resa till Tunisien och vistas där i flera månader.

Å, PÅ 1960-TALET, var jag själv tonåring, och min egen reseaktivitet hade ännu inte startat på riktigt. Men det dröjde inte länge förrän jag blev smittad av resebacillen. Det började i all anspråkslöshet med liftarfärder mellan Petalax och Vasa. I juni 1967 skulle jag ha varit på kibbutz i Israel. Jag hade sparat pengar hela vintern i en hemgjord sparbössa som det stod Kfar Glickson på – det var kibbutzens namn. Passet var anskaffat och smittkoppsvaccinationen fixad. Men så kom tredagarskriget, och resan blev inhiberad. Senare samma år, då kusin Kristina och jag gick nästsista året i ”flickis” i Vasa, sände vi våra adresser till en polsk tidskrift som hette Radar – den hade vi hittat i bokhandeln vid övre torget. I Radar var det en sida med folk som ville ha brevvänner. Vi sände våra adresser till bladet, och ett par månader senare strömmade det in med brev från hela Europa, åtskilliga av dem från östländerna. Vi fick också många brev från Tyskland. Det var utmärkt, för så fick jag övning i att skriva tyska – mitt favoritämne i skolan. Ett av breven var en invitation till något som hette Internationa-

les Jugendfestspieltreffen i Bayreuth. Jag skulle säkert ha glömt allt om det om jag inte råkat visa brevet till vår tyske konversationslärare Günter. Han blev eld och lågor, han var nämligen stor Wagner-fantast (Bayreuth är Richard Wagner-staden över dem alla). Han sade ”Du MUSST fahren!” – det var inget att diskutera. Och varför inte? – rent bortsett från att jag sjöng som en kråka, och skulle vara med i kören. Jag mimade mig sedermera igenom hela Gabriel Faurés underbart vackra Requiem. Jag fick beställt nytt pass – nu hade det blivit vintern 1968, och mitt första pass, det som jag skulle ha använt till Israel, gällde bara ett år. Så gjorde jag upp en resplan. Kursen i Bayreuth var tre veckor i augusti, men jag ville ju gärna se lite mera av Tyskland också.

Lätt packning Med alla de brevvänner jag hade i landet var det en smal sak. Rutten gick via Lübeck, Wanne-Eickel och Heilbronn, innan jag ankom till Bayreuth. I Lübeck hade jag övernattat hos brevvännen Ulf, som bodde i ett kollektiv. Medan jag hälsade på där, hade en tjej från kollektivet passat på att förse sig med diverse klädesplagg från

min kappsäck. Jag upptäckte det först i Wanne-Eickel, och det var ganska prekärt, för så värst mycket kläder hade jag inte med mig. Men Wolfgangs snälla mamma i Heilbronn hjälpte mig med några extra persedlar. Här vill jag passa på att filosofera lite omkring konsten att resa med lätt bagage. Det har tyvärr aldrig varit min starka sida. Men man kan öva sig. Då jag reste till Nya Zeeland år 1995 för att lifta runt och jobba på ekofarmer i tre månader, vägde min ryggsäck bara 8 kilo! Det var jag mycket stolt över. Men redan under mellanlandningen i Sydney hittade jag förstås en oemotståndlig t-shirt, som jag bara måste ha. I april 2010 skulle jag på vandringspressresa till Irland, och hade bestämt att jag ville klara mig med handbagage. Tur var det, för dagen efter vi landat fick vulkanen Eyjafjallajökull sitt berömda utbrott med efterföljande askmoln, som innebar att vår hemresa blev försenad med flera dagar. Jag tackade min skapare för min lilla rullväska, när jag skulle trängas med otaliga andra passagerare för att komma ombord på tåget i Hamburg, efter att ha galopperat upp och ner för flera trappor. Våren 2019 skulle maken och jag tre veckor till Karibien, till flera olika

Mitt deltagarbevis i Internationales Festspieltreffen i Bayreuth, augusti 1968. Vi var drygt 400 deltagare från hela världen, 25 olika länder; jag var den enda från Finland. De flesta andra var musikstuderande.

Den 23 april 1969 kl 8 vid Strandgatan i Vasa - kusin Kristina Törnqvist, född i Åmossa Petalax, och jag på väg till vår liftarresa ner genom Mellaneuropa. Vi hann hem i lagom tid för att motta studentbetygen ur rektor Sovelius hand den

öar. Vi lyckades minimera vår packning till enbart handbagage, trots att vi skulle delta i diverse festligheter. Det hela komplicerades av att våra små kappsäckar, som de i Köpenhamn bett oss checka in, hamnade på efterkälken redan från början. Väskorna hann inte med flyget från London till Miami. När vi kom till Puerto Rico sa en snäll tjej på American

Airlines kontor att vi bara kunde köpa alla kläder vi behövde – de skulle nog betala! Frestande – men stressande, eftersom vi bara hade en timme på flygfältet i San Juan, innan vårt nästa flyg lättade. Det enda jag hann köpa var en dyr bikini, det fanns inga billiga, och senare var det mycket omständligt att få pengarna tillbaka. Men det är en annan historia.

17 Frukost på terrassen i Sur, Oman, vintern 2018, med goda grannar. Den gamle danske globetrottern Jens Bjerre sade: ”Res bort från vardagen. Res långsamt. Gå på dina ben. Sätt dig ner och tala med folk. Äventyret ligger i detaljen och tiden”. Vi bodde i Sur några veckor både vintern 2018 och 2019.

stadsbibliotekarien i Paarl. Också till Sydafrika har jag återvänt två gånger. Min bibliotekariefamilj Matthews har blivit nära vänner. Andra minnesvärda långresor har gått till Antarktis, Danska Västindien, Libyen, Uzbekistan, Libanon och Syrien, Argentina och Uruguay, Cuba, Puerto Rico, Kenya, Australien och Brasilien. Men varför reser man egentligen? Det är ju också skönt och bra i hemsoporna. Det finns många svar på den frågan. Danska författaren Ib Michael har uttryckt det så här: ”Världens befolkning kan uppdelas i nomader och bofasta – själv tillhör jag den första gruppen”. Andra svar är: Nyfikenhet och upptäckarlusta. Och har man en gång drabbats av resebacillen är man ohjälpligt fast. Genom att resa lär man känna sig själv. De utmaningar man får under resans gång blir nyttiga erfarenheter. Man får ett vidare perspektiv på tillvaron. Och de goda minnena kan ingen ta ifrån en.

Det handlar om prioriteringar

Jag tog sabbatsledigt från biblioteksjobbet i Danmark under två tremånadersperioder i 1995 och 1997, då jag reste omkring i Nya Zeeland och wwoofade (WWOOF = Willing Workers on Organic Farms).

Besök i den fantastiskt vackra gamla ruinstaden Palmyra i Syrien, våren 2011. Fyra år senare ödelade ISIS stora delar av den. Min bästis Inga och jag under blomsterfestivalen i Odense, augusti 2006. Vi blev brevvänner år 1957. Hon bodde då på Fyn och jag i Finland. Vi träffades första gången år 1962. Efter att jag flyttade till Danmark år 1974 har vi setts ofta.

Vintern 1995, hos familjen Rowntree på Nya Zeelands nordö. En av mina ”plikter” som wwoof-are var att varje dag äta ett fullmogent, sött, saftdrypande fikon från ett av gårdens träd.

Vad lära vi härav? Jo, det är alltid en fördel att resa med så lite bagage som möjligt – och helst undvika att checka in det. Ett gott exempel är den gången när vi i september 2019 en torsdag köpte två superbilliga restplatser till Kreta, med avresa dagen efter. Bara fem kilo bagage ingick i biljettpriset – det lyckades! En stor fördel är att resa med typ påsväskor av lätt material, som inte väger många hundra gram i sig själva. Rullkoffertar beslaglägger minst ett par kilo av vikten. Men nu har jag gått händelserna i förväg. Länge handlade det om liftarresor. Interrail blev uppfunnet precis när jag fallit för åldersgränsen, så det hann jag aldrig uppleva. I maj 1969, strax efter sista tentan på abiturientklassen i ”flickis”,

åkte kusin Kristina och jag iväg på en fyraveckors liftarresa genom Mellaneuropa. Vi besökte diverse brevvänner, och bodde annars på vandrarhem, en gång också i ett kloster i Innsbruck. Rutten gick genom Tyskland, Österrike, Liechtenstein – och sedan hann vi med tre länder på en dag: Från Basel i Schweiz liftade vi till Freiburg i Tyskland, och några timmar senare samma dag ankom vi till Strasbourg i Frankrike. Tillbaka i Tyskland hälsade vi ett par dagar på hos vår tidigare konversationslärare Günter – han som varit orsak till min vistelse i Bayreuth året innan. Från liftarresan sände jag många brev och postkort hem till de bekymrade parenteserna i Vasa. Senare frågade jag min mamma hur de egentligen vågat släppa i väg oss? ”Vi kunde inte

stoppa er”, svarade hon – och så var det ju. Den resan, plus många andra, finns bevarad i korrespondens till familjen och i pappersbilder. Dagbok har jag också alltid skrivit.

Ett album per resa Fram till år 1992 gjorde jag efter varje resa ett album med inklistrade foton, brev, biljetter, postkort och annat jag ville spara. De albumen är guld värda nu. Men plötsligt, mitt i dokumenterandet av en resa till Rom, miste jag inspirationen till att klippa och klistra. Bilderna nådde efter det inte längre än till otaliga fotopåsar. Och när digitalkamerorna några år senare gjorde sitt intåg, var det helt klippt: Trots ivriga föresatser finns bilderna bara bevarade

i digitala mappar på datorn – och på diverse säkerhetskopior. Det där med att printa ut de bästa har tyvärr aldrig riktigt blivit av. Först var det Europa som gällde. De långväga resornas tid började i januari 1991, då maken och jag köpte flygbiljetter till Nya Zeeland, och reste omkring en månad på egen hand. När vi ville någonstans dit det inte gick buss, liftade vi. Det gick utmärkt; Nya Zeeland är ett av de säkraste länderna att lifta i. Jag föll pladask för Nya Zeeland och bestämde att dit ville jag återvända, ha god tid, och resa långsamt. Det blev två tremånadersresor med ryggsäck år 1995 och 1997, tack vare möjlighet för sabbatsledigt från biblioteksjobbet i Danmark. Sydafrika är ett annat favoritland. Där var jag första gången år 1998, på utväxling med

Men hur har du råd att resa så mycket, har många frågat. Också här finns det flera svar. Ett är: Allt har sin tid. Under många år hade vi varken pengar eller tid för resor utanför Europa. Jobb, studielån, huslån, barn i skola, familjen i Finland – jag är numera bosatt i Danmark– det fanns inte rum för annat. Men det handlar också om att prioritera. Vi har ingen sommarstuga, ingen båt, inga dyra möbler. Har inte ens bil längre, bor i ett gammalt hus som är betalt. Köper alla kläder på loppis, har aldrig haft varken diskmaskin, torktumlare eller mikrougn, inte ens dvd eller video. Odlar potatis och hallon, slänger aldrig mat, har inga dyra frissaräkningar. Listan kan göras lång. För många år sedan skapade jag ett mantra, som lät så här: ”Jag vill bo i Finland på sommaren, i Danmark höst och vår, och på vintern nånstans där pepparn växer”. Så långt har jag inte kommit (ännu) – men det har iallafall blivit åtskilliga resor till ”Långtbortistan”, mest vintertid. Sedan kom coronan, och i samma veva makens minnessjukdom. Nu är jag ytterst tacksam för alla resor vi hann göra, innan det var för sent. Ett sista favoritland blev Oman, där vi också vistats tre gånger. Jag minns med värme den gamle danske globetrottern Jens Bjerre som sa: ”Res bort från vardagen. Res långsamt. Gå på dina ben. Sätt dig ner och tala med folk. Äventyret ligger i detaljen och tiden”. Min goda vän Inga, hon som i sin ungdom bodde i Tunisien, har nu tillsammans med sin make flyttat in i en seniorvänlig bostad i Ringe – samma kommun på Fyn där hon föddes. Cirklarna sluts.

Text och foto: Gunilla Heick

Vadå inredare? JONNA LÖFGREN

VAD JOBBAR DU med egentligen? frågade min systerdotter mig för några månader sedan. Jag svarade att jag är inredare, och har ett eget företag. Men vad gör du då? blev nästa fråga. Ja, vad gör en inredare egentligen? Skulle någon ha frågat mig för två år sedan, skulle jag ha svarat att en inredare “typ puffar kuddar och hänger upp tofsar i sann Maria Montazami-anda”. Idag vet jag bättre. Men vet du? HÖSTEN 2019 INLEDDE jag närstudier på YA:s linje för inredare, det var på den tiden före coronan när man fick studera på plats, minns ni? Jag visste inte så mycket om utbildningen innan, men efter ett tidigare besök på skolan visste jag att den känslan jag kände inför inredning, är något fantastiskt. Det var en underbar känsla. Ett pirr. En gnista. Jag var redo att puffa kuddar, hänga upp gardiner och shoppa loss på IKEA. Oj, vad mycket mer än det jag fick chans att göra! JAG SPENDERADE 1,5 år i skolan. Samtidigt utvecklade jag mitt eget företag, JonnasGnista. Utbildningen gav mig mycket. Vi byggde mellanväggar, monterade dörrar och fönster, satte gipsskivor på väggarna, spacklade, målade, tapetserade, satte in lister, slipade trägolv, restaurerade möbler, gjorde väggmålningar, lade nya golv, panelade, designade och tillverkade möbler från rå-material, lärde oss om textil och dess hållbarhet, gjorde skalenliga ritningar både på papper och i ritprogram på da-

tor, jobbade med kundarbeten, gjorde inredningsplaneringar och mycket mer. Jag tog examen våren 2021, och blev titulerad Inrednings-artesan. Jag har fått kunskaper jag aldrig hade trott jag skulle ha. Alla kunskaper har jag nu nytta av i mitt företag. TROTS DET KAN dessa kunskaper också vara till besvär ibland. Som då min pojkvän kramade om mig med ett skeptiskt leende på vår semester. Detta efter att jag spenderat tio minuter i hotellrummet och redan skickat ett mejl till hotellet, med förbättringsförslag på stylingen och inredningen. Min frustration baserades på grönt linoleum-golv, mönstrade gardiner i komplementfärger och massor med rödbetsade möbler i bok i ett skandinaviskt hotellrum 2021. Det gör mig arg bara att tänka på det. Nåväl, hotellet genomförde faktiskt en renovering där efter. Skämt åsido, även denna bransch har “yrkesskador”. Jag har lärt mig hantera det bättre idag, jag lovar. JAG HAR ALLTID projekt på gång. Just nu håller jag på att renovera en villa. En liten villa som jag, från första ögonkast, visste hade stor potential trots många år på nacken. Där finns mycket jobb att göra innan villan är klar. Och helt färdig blir jag, som inredare, aldrig. Precis som en konstnär, som målar ett verk, finns all-

KYCKLING MED CIDER OCH ÄPPLEN INGREDIENSER TILL FYRA PORTIONER: 4 kycklingfiléer Smör eller olja till stekning

GÖR SÅ HÄR: • Skär kycklingfiléerna i bitar och stek dem i smör/olja så att de får en stekyta.

2 tsk curry

• Skär sellerin, löken och äpplena i bitar och häll ner dem med kycklingen. Krydda med timjan och curry och låt blandningen fräsa några minuter. Om man vill kan man spara några av äppelbitarna och garnera grytan med strax innan servering.

2 dl torr äppelcider

• Häll i cidern och låt koka i ca fem minuter.

2 dl kycklingbuljong

• Tillsätt kycklingbuljong och vispgrädde och alternativt en skvätt vatten om man tycker att det blir för tjockt. Låt blandningen koka upp och blanda sedan ut majsstärkelsen i lite vatten och häll ner i grytan. Låt puttra i tio minuter.

3 schalottenlökar 2 selleristjälkar 2 äpplen 1 tsk timjan

1,5 dl vispgrädde 1 tsk majsstärkelse eller mer salt och svartpeppar färsk koriander eller persilja

• Smaka av med salt och peppar. • Avsluta med att strö över hackad koriander eller persilja. Sammanställning: Lenita Gullberg

• Servera med potatis, ris eller bulgur.

tid något man kan ändra. Det gäller bara att veta när det räcker. Idag ser jag inte problem i en inredning, jag ser förbättringsmöjligheter. Att planera och sedan få förverkliga en inredning, utgående från kundens situation och önskemål är det som får min gnista att hållas vid liv. EN INREDARE KAN hjälpa till med att göra ett utrymme till din drömplats. Utgående från din budget, situation och önskan arbetar vi fram inredningen som passar just dig. Man kan göra en hel inredningsplanering, med 3D-skisser, produktförslag och placering, färgalternativ med mera. Det är också möjligt att få en mindre inredningskonsultation där du kan få tips om hur just ditt inredningsprojekt ska lyckas. Vilka gardiner passar bäst i köket? Hur piffar man upp hallen? Hur ändrar man om tonåringens rum, snabbast och billigast? Räds icke längre, en inredare är här för att hjälpa dig! NU VET DU också, lite av vad en inredare gör. Nu ska jag avrunda, jag har kuddar att puffa. Om du vill följa mig i mina projekt, få inspiration eller inredningshjälp hittar du mig på sociala medier på @JonnasGnista.

RECEPT

LokalNytt.fi Gemensam hemsida för ByaNytt och KustNytt

GISSA

DÄR HITTAR DU BLAND ANNAT:

• arkivmaterial • artiklar • recept • tävlingar • kontaktuppgifter • annonspriser • allt som rör prenumerationer

SAKEN Hästtjejen LEONA i Åminne fyller 5 år den 7 oktober. Grattiskramar från mommo och moffa.

Här ser du tre detaljbilder tagna på nära håll. Vad är det du ser på bilderna? Skicka in dina bästa gissningar, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Ellinore Stenback i Kuni som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Rätta svaren i K721 var 1. Flaskhals 2. Sugrör 3. Äpple

Vi renoverade 100 årigt hus. Se alla bilder!

GRATULERA Recept på läcker broccoligratäng

någon på födelsedagen!

Skicka in material till

ionellt Sisu driver traditri byasnicke

lasarbidrag@kustnytt.fi

HUSMORSTIPS TÄNDKOTTAR

Här kommer ett tips på ett lagom lätt pyssel att fördriva tiden med någon mulen höstdag. Med dessa tändkottar gör du upp eld i spisen på nolltid! SÅ HÄR GÖR DU: • Samla alla ljusstumpar du hittar. (Om man vill göra detta pyssel kan det vara bra att spara ljusstumpar under en längre tid så kan man göra en större sats). • Gå ut och samla tallkottar, lägg dem att torka på en tidning i några dagar tills de öppnat sig och ”spretar” igen. • Smält ljusstumparna i ett vattenbad. (Använd gamla kärl som du inte är så rädd om, jag använde en glasburk att smälta stearinet i). • När stearinet smält kan du försiktigt plocka bort de gamla ljusvekarna med en lång pincett. • Doppa kottarna i stearinet med hjälp av pincetten och lägg dem på en tidning att torka. Klart!

3 Skicka in kupongen senast 20 oktober till KustNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

TIPS: Detta är en kul ”gå bort”-present att ta med sig, lägg kottarna i en fin låda eller en cellofanpåse med ett vackert band runt.

1. __________________________________

Text och foto: Jennifer Hägen

2. __________________________________

Prenumerera och vinn! Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11 2021 och du kan vinna en säng till värde av högst 500 €. Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA:

KÖP EN PRENUMERATION

OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

SÄNG

• på hemsidan www.lokalnytt.fi • via e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per telefon 06 3441814 Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 57 € Inom Europa: 62 € • Utanför EU: 64 €

3. __________________________________

Lokaltidning i Malax-Korsnäs

Namn:_________________________________ Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

Jens firar tio år som företagare

Egentligen inledde Jens Storsved i Petalax banan som företagare som rörmokare först och inom sopservice senare, i juni 2011. För fyra år sedan breddade han sin verksamhet att även omfatta slamtömning. KustNytt kikade in för att höra hur företaget mår idag.

AG BÖRJADE ARBETA inom sophantering som anställd först och tog sedan över verksamheten själv som företagare sommaren 2011, inleder Jens Storsved. Därmed hade jag rätt bra inblick i hur arbetet hade gjorts av den tidigare företagaren och behövde inte bygga upp en ny kundkrets. Han började för fyra år sedan även tömma slambrunnar, för att hjälpa kollegan Per-Erik Röjdahl i Solf när han behövde hjälp. När Röjdahl så avslutade sin verksamhet för att bli pensionär fick Jens köpa företagets slamtömningsbil för att komplettera den han hade skaffat några år tidigare från Sverige. – Därtill har jag två sopbilar, så inalles kör nu tre chaufförer fyra bilar inom företaget. Idag krävs regelbunden rapportering till avfallsnämnden flera gånger i året, över antal och mängd av såväl avfall som

slam. Då företaget handhar 3000 kunder blir det en hel del manuellt arbete att räkna och föra statistik.

Ta hand om kunderna En företagare måste idag vara ihärdig och inte ta något för givet. Så Jens söker aktivt sina kunder för slamtömning, dem ärvde han inte direkt av Röjdahls åkeri, även om Jens fortsätter med deras verksamhetsområde i Solf och Sundom. – Vi är ju flera i området som tömmer tankar och fettavskiljare vid storkök. Det gäller att sköta kundbetjäningen, för att bli långvarig som företagare, funderar Jens. Jens är glad över att hans tidigare anställda Andreas Holtlund nu kommit tillbaka som chaufför och att även Tommy Malm är en pålitlig chaufför. Själv kör Jens

såväl sopbilarna som slamtömningsbilarna. – Just nu är det ännu oklart hur transporterna av sopor kommer att fördelas framöver, så det är bra att ha två ben att stå på, konstaterar Jens. Han är i dagsläget nöjd med mängden arbete som företaget har. De hinner med sina kunder och ekonomin går runt.

Företagarens vardag – Jag är nog en morgonmänniska, för om jag kör sopbil stiger jag upp vid fyratiden och startar sophämtningen en timme senare. Slamtömningen är lite bullrigare, så jag försöker att inte väcka folk med det före klockan 7 om morgnarna, ler Jens. Men jag stiger nog också då upp vid femtiden på morgonen. Som företagare gäller det att vara mångkunnig, så mot eftermiddagen efter körningarna servar han fordonen och utför enklare reparationer. – Om det behövs större åtgärder brukar jag anlita Kristian West för sådana reparationer. Det är inte roligt om någon av bilarna måste stå länge stilla för reparation. Som företagare gäller det att arbeta effektivt, så Jens försöker alltid planera sin logistik så att slamrutterna kan genomföras

Jens Storsved i Petalax trivs med livet som företagare, vilket ger honom möjlighet att själv hinna delta i den dagliga verksamheten att tömma sopor eller slambrunnar – men även att långsiktigt utveckla företagets omfattning.

snabbast möjligt. En stor del av slammet kör han till Korsnäs renhållningsverk. För något år sedan byggde familjen ut sitt hem, så nu finns har de ett ordentligt tvättrum och kontor.

Utveckla verksamheten – Om det är ett smutsigt jobb? skrattar Jens. Nå, som svetsare

U T BILD NI N

AN DE

TE M A

FÖ RE

var jag nog skitigare än vad jag är idag, oberoende om jag kört sopor eller slam. Men visst, ibland får man säga rakt ut att ”det sket sig på jobbet”! Jens är glad över att den nya slambilen har två fack, så han kan transportera olika innehåll under samma rutt. Han strävar till att hålla nere väntetiden till högst tre dagar. – Det blir ju större smidighet då vi är flera chaufförer. Soplinjerna måste ju köras, oberoende av om en veckodag råkar vara röd i almanackan. Medan septiktankar behöver tömmas så gott som direkt när kunder ringer, exempelvis från sommarstugan. – En del av mitt ansvar som företagare är att även ha tid att prata med nya kunder. Lyssna in deras behov och hitta en lösning som fungerar inom våra linjer. Jens fru Mikaela sköter all fakturering åt företaget, medan de båda tillsammans planerar framåt och ser över ekonomin. – Dessutom värdesätter jag de råd som våra bokförare ger oss, avslutar Jens. Så inte en dag har jag ångrat att jag vågade bli företagare!

Text & foto: Carina Nordman-Byskata