KustNytt 8/2019 Tema: Skogen

6 430030 490108

8/2019

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTNYTT.FI

Gott om arbete i

skogen!

Företagaren Carina bland sina blommor

Möt Mattias Gästgivar

Mats arbetar på Wasa Teater

Ulf gillar teknik och familjeliv

Tinas recept från skogens skafferi TEMA SKOGEN

Johanna om ny motionsstig i Malax

LÄS ÄVEN OM ERBJUDANDE PÖLKKY KUTTERSPÅN 20 KG /ett parti Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Pehr Kalm – son till Korsnäskaplan Sång på gång av Katarina Vestersund Skogsmulle firar också i Molpe Hållbar livsstil av Lucas Snellman | Hästarnas mästerskap Grafitti och väggmålningar vid Malakta | Skattjakt i Solhem

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 VASA Tfn (06) 344 1800 e-post: redaktionen@kustnytt.fi

Säg det med en blomma!

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

ALLA NI BÄSTA läsare och vänner av våra tidningar - det blev på riktigt höst över en natt kändes det som. Löven färgades så vackert och dem kan vi kan njuta av dagtid.

Ungefär samtidigt kom mörkret och på nolltid blev vi åter vana att växla över till helljus i trafiken. Årstiden växlar åter.

REDAN PÅ SIDA fyra i den här tidningen pratar vi om blommor och jag tänker lite på blommor…

Tänker på att jag med åren blivit bättre på att köpa blommor bara så där annars. Tänker på att blommor på bordet gör mig glad och tänker på att blommor liksom gör något åt hela rummet. Jag har också blivit bättre på att besöka blombutiker.

Den kostnadsmedvetna delen av mig har sagt att det lönar sig att köpa blommor i matbutiker och att kanske satsa på någon slags blommande krukväxt för hållbarhetens skull. Men det är ju inte så. Vi ska inte underskatta livstiden hos den bukett som är bunden i blomsterbutiken med blommor som snittas med ordning. En bukett med hållbara blomsorter och grönt till som har ungefär samma livslängd.

Till och med jag, som annars inte har gröna fingrar alls, ”håxar” att byta vatten, göra nya snittytor och så lever buketten en vecka till. Och kanske ännu en vecka.

En ganska ny idé jag har är att köpa blomvasar på lopptorg och när man vill ge en blombukett till någon ger man vasen och allt. Man

VD Emilia Häggman, tfn 06 3441816

kan också ta med vasen till blombutiken och fråga om de kan fylla den med passande bukett. Och så ännu en sak om blommor på samma gång som vi har skog som tema. Det är nu man kan plocka ris och sånt, förvara svalt och sen ”pimpa” tulpanbuketterna med efter nyår.

Det om blommor för den här gången.

VI VÄLKOMNAR TILL en tidning med många olika sorter och flera artiklar med anknytning till skogen. Vi har träffat en skogsarbetare – Mattias, en teknisk chef – Ulf, en som ansvarar för tekniken vid nyrenoverade Wasa Teater – Mats.

Vidare några som presenterar en ny motionsstig, skogsmullebarn, hästaktiva vid ridbanan i Åminne, Jon som gjorde muralmålningen vid biblioteket i Malax och skattjägare vid Solhem. Vi kan också säga att Johanna Granlund ”nästan” träffat Pehr Kalm, son till en Korsnäskaplan och född år 1716.

DET VAR INTRESSANT att gå med bildkonstnären Jon Gred-

mark på rundtur vid Malakta tidigare i höst. Han berättade om väggmålningar och grafitti. Jag tycker att målningen vid biblioteksväggen i Malax är så fin.

Och egentligen önskar jag fler muralmålningar i området, på väggar där man inte förväntar sig sådana och på flera platser så vi, att även besökare utifrån, gärna skulle komma och se, köra runt och titta på målningar i storformat. Som en konstutställning sett från bilfönstret.

Och paus vid någon lokal plats med servering. Vem vill ta lyra på ett sådant förslag?

PÅ KUSTMEDIA HAR bott in oss bra nu i nya kontoret och hösten rullar på. Vi hoppas på bra flyt ända till årets slut.

Sköt om er. Köp en blomma åt någon ni tycker om!

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 3441813 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Anna Sand, Katarina Vestersund, Carina Nordman-Byskata, Johanna Granlund, Rosita Pellas, Tina Lindell, Lucas Snellman ANNONSFÖRSÄLJNING Ramona Finnila, tfn 06 3441820 ramona@kustmedia.fi annons.kustnytt.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 3441814 prenumeration@kustnytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2019 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 54 €, EU 59 € Övriga världen 61 €

Torsdagen den 3 oktober 2019

Åminne nu och sen Jag kickade igång kulturhösten med Bo Sundström på Ritz. En underbar man.

Och med Spelman på taket på Wasa Teater med Mats Holmqvist.

En underbar man.

ANNONSPRISER 2019 ByaNytt: 1,49 € per sp.mm.

KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi

Gustav Smulter och Ingmar Sjöblad

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

Vid ett av höstens Hälsocafé i Bygdegården.

En del av deltagarna på väg ut på promenad.

Fritidsavdelningen i Malax har mera info om kommande program.

Firade min gudmor Gunnel Svenns och fick lyssna till dragspelsmusik av Milton Vest, Bror Svenns, Bror Sundholm och Michael Borg. Stefan Väglund sitter utanför bild.

MALAX MUSEIFÖRENING VÄLKOMNADE till Kvarkens båtmuseum den 8.9.2019 då det var Europeiska Kulturmiljödagarna.

Det händer mycket i Åminneområdet och museiföreningen ville både blicka bakåt och se framåt. Ingmar Sjöblad berättade om projektet Åminne hamn, Gustav Smulter om båtmuseet,

Göran Strömfors om campingområdet och sen promenerade besökarna till Strandservice och paviljongområdet. Åminne har en stor utvecklingspotential och är ett landmärke i Malax. Tack för programmet, det var informativt och bra.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Kustmedia strävar efter att vara KUSTENS MÅNGSIDIGASTE REKLAMBYRÅ - och det gör vi genom att erbjuda alla tjänster kunderna behöver under ett och samma tak.

Vi håller våra traditioner kring människonära kommunikation kära samtidigt som vi blickar framåt – främst genom att hjälpa kunderna ta det digitala steget som behövs för att bedriva ett lönsamt företag idag.

Vi gör hela jobbet; från idé till färdigt material – om det så mynnar ut i en tryckt publikation, videoreklam, kampanj på sociala medier eller något helt annat. Våra kunder betjänas av hela teamet som tillsammans skräddarsyr och skapar en helhet för er. Supersmidigt!

3

Det var hit Kustmedia flyttade

Text och foto: Lisbeth Bäck

Det var hit Kustmedia flyttade. Till Kungsgårdsvägen 37 i Gamla Vasa, till det område där YA också finns. Till B-huset. Till höger i rondellbilden ser ni skylten på vår flygel.

Sen några foton inifrån. Vi trivs. Ett kontor här nu och ett i Närpes. Välkommen in!

TÄVLA OCH VINN SOPSKYFFEL

BORDSLAMPA tävlings­svar kn619:

FYRKLÖVERNVINNARE

Gullvi Orre i Övermalax i Övermalax vann huvudvinsten i Fyrklöverns omgång 316.

Tröstpriser fick Kristina Ågren-Danielsson i Åsele, Sverige, Birgitta Uppgård i Petalax, Leif Forsman i Mariehamn, Åland och Nancy Westerlund i Pjelax. Gratulerar alla vinnare!

Gullvi Orre i Övermalax vann en stavmixer i Fyrklövern. En sådan har hon ofta användning för när hon gör grönsakssoppor.

– Eller nu när jag gjorde äppelmos här om dagen. Jag mixar äppelmos istället för att passera.

Gullvi bor med Christer Hägen. Hon har två vuxna söner, tre barnbarn och ett barnbarnsbarn.

Nu är hon pensionär – eller lite åtminstone. Hon är inhoppare vid boendet Lyran och tidigare har hon arbetat både med barn och åldringar.

På fritiden är det för det mesta skäriliv, motionsliv eller trädgårdsliv.

Grattis till vinsten Gullvi!

Text och foto: Lisbeth Bäck

Stabilt stativ med skyffel av metall.

FRÅGA 1:

FRÅGA 2: 5, 10, 13 OCH 15 FRÅGA 3: 8, 12, 15 OCH 20 FRÅGA 4: 9, 13, 14 OCH 18

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 23 oktober 2019. Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

1

2

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

Ken-Trak Service utvidg Freds Budtjänst fr.o.m.

1.11.2016 komm NU FÅR DUoch SERVICE & RESERVDELAR Standvägen Närpes – Vasa – Närpes • Kaskö – Kristine PÅ SAMMA PLATS. BESÖKkunna OSS! ni även hitta Traktorer • Lantbruksmaskiner • Båtmotorer • Snöskotrar • Fyrhjulingar • Mopeder

040-502 3515 fred.kalax@gmail.com

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Plan B var att..

– Nu låser vi upp..

– Tack vare det...

– Det finns gott om...

4

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

Omgång 317, K819

Grattis Gullvi!

Ljus i höstmörkret. Justerbar bordslampa som monteras i bordsskivan. Klassisk design som passar i alla hem.

Oavsett om du jobbar, löser korsord eller pysslar är god belysning av största vikt.

Stavmixer

Ken-Trak Part

Ken-Trak Parts Ken-Trak Service

Om jag vinner vill jag ha: Ken-Trak Service, 050-554 7907 • Ken-Trak Parts, 050-326 7575

Namn............................................................Tel..............................................

Sopskyffel

Eklunds Traktorservice, Djupsund 263, Maxmo Bordslampa Adress.............................................................................................................

Peter 050-3267575 / Ken-Trak Service & Parts, Järvvägenparts@traktorse 10, Vikby

www.traktorservice.fi www.traktorservice.fi

som kan erbjuda reservde

4

Tio år som företagare Carina Lagerström omger sig gärna med blommor och människor

Dörrpinglan som meddelar när det kommer kunder, får jobba vid Korsnäs Blomster- och Begravningstjänst. Det får även Carina Lagerström, som nu drivit företaget i tio år. Jubileumsåret firades med kaffebjudning och specialerbjudanden en vanlig tisdag i augusti, och i affären fortsätter allt som tidigare.

H

ON FÅR MEDHÅLL av företagets tidigare ägare, Gun Korsbäck-Orre, som drev verksamheten i över tjugo år tillsammans med maken Sven-Erik.

– Här på landsbygden behöver man fler ben att stöda sig på, även om Korsnäsborna är otroligt lojala och gör vad de kan för att stöda sina lokala företagare, vilket de ska ha en eloge för. Carinas kundkrets är lika trogen som den alltid varit här och det är fint att folk ställer upp för småföretagarnas existens på mindre orter, fortsätter Gun. Hon och Sven-Erik såg Carina som den självskrivne efterträdaren till affären, efter att hon hoppat in som extrahjälp i ett antal år redan innan det blev aktuellt för dem att gå i pension och sälja företaget.

– Vi såg att Carina har den kapacitet som krävs för att fortsätta driva företaget. Hon tycker om att arbeta och det är en förutsättning.

Självlärd arbetsmyra Carina kan bara instämma, hon tycker om att arbeta.

– Jag älskar både färg och form så arbetet passar mig utmärkt.

Men under de tio år som jag nu varit företagare, är det totala antalet semesterdagar förmodligen

Carina är självlärd inom floristyrket men hade redan tidigare ett stort intresse för både färg och form. Hösten bjuder på färgsprakande snittblommor och buketter i gult, orange och vinröda toner.

samma som de var på ett år som kommunalt anställd, skrattar hon.

Carina är självlärd inom floristyrket, och Gun har fungerat som ett stöd och en mentor även efter övertagandet och hoppar fortfarande in som extra hjälp vid behov.

– Det är jag väldigt tacksam för.

Jag har också väldigt mycket hjälp av min familj, och det betyder mycket, poängterar Carina.

Positiva bieffekter I samband med ägarbytet för tio år sedan flyttade företaget till de nuvarande, större utrymmena och samtidigt blev Carina även ombud för både posten och Matkahuolto – något som kräver både mer utrymme och tid, men som även skapar positiva synergieffekter.

– Tack vare det kommer kunder in här som kanske aldrig annars skulle haft ärende hit, vilket alltid är en fördel, konstaterar Carina.

Här får jag god hjälp av Regina som jobbar deltid, och som lärt sig allt kring både posten och Matkahuolto. Tack vare henne kan jag komma ifrån både kortare och längre stunder vid behov.

Förutom blommor ingår nämligen ett imponerande utbud av gåvo- och presentartiklar i affärens sortiment och här finns allt från

<< En välkomnande entré uppskattas av både gäster och husets egna invånare. Calluna hör till de självskrivna höstväxterna för utomhuskrukorna, men utbudet är idag betydligt större än för tio år sedan.

>> Vackra höstarrangemang som Carina gjort, för både gravplats och trappa.

5

KATARINA VESTERSUND PRILLE PRÅLLE, PRILLE prålle, prille prålle prall, prille prålle, prille prålle, prille prålle prall.

Nej, nu slinter det betänkligt för tanten, tänker du, men alla som sjunger i kör tycker inte alls att det är något konstigt att prilla och prålla lite så där i början. Vi brukar ha-ha-haha-ha-ha-haa också för att inte tala om att rulla på axlarna, veva med armarna, brumma som en bil och efter en djup inandning sakta släppa ut luften på sssssssssssssss.

Vackra, färgsprakande buketter i höstens färger. Även bland krukväxterna återfinns samma färgskala.

presentböcker, servetter, lyktor och vaser till ett ovanligt stort utbud av bland annat änglar, som är uppskattade kondoleansgåvor.

– Presentartiklarna uppskattas av kunderna, det är långt till både Vasa och Närpes, konstaterar Carina.

Grönväxternas återkomst Sortimentet varierar enligt säsong och även i Korsnäs märker Carina av influenserna från vårt västra grannland och de trender som råder där.

– Det har blivit mer vanligt att folk kommer in för att köpa en helgbukett åt sig själva efter att de städat huset. Det är roligt tycker jag. Efter några års stiltje i försäljningen av grönväxter ökar den nu också igen, och odlarna har äntligen insett att folk vill ha lättskötta växter. Nya, anspråkslösa sorter har blivit populära, liksom gamla godingar med samma egenskaper, fortsätter Carina.

Välkomnande entré allt viktigare Då det gäller buketter och binderier blir det allt vanligare att kunderna har egna, personliga önskemål något som Carina ser positivt på.

– Det är alltid roligt med nya utmaningar och det bästa som finns är nöjda kunder.

Under de tio år som Carina drivit affären, har försäljningen av växter och dekorationer för utomhusbruk också ökat.

– Folk smyckar mer runt sin entré idag, och förutom ljung, calluna och andra höstväxter kompletterar man gärna med prydnadspumpor, skyltar och annat.

Uppskattar människokontakten Vid sidan om blomaffären fungerar Carina även som begravningsentreprenör – en verksamhet som inte genomgått några större förändringar under det senaste decenniet.

– Det man märker är att fler influeras av trenden i Sverige med att ta avsked med endast en enkel ros, vilket innebär att antalet buketter minskar. Även kremeringarnas andel har ökat något, tillägger Gun. Hon upplever människokontakten som det bästa med jobbet, och känslan av att man hjälper någon i en svår situation.

– Ofta kan det vara första gången man ska arrangera en begravning och frågorna är då många.

Bristen på fasta arbetstider och långa arbetsdagar är det tyngsta med arbetet enligt Carina, som gärna kopplar av med line dance och genom att umgås med sina åtta barnbarn.

– Vi hyr en sommarstuga med bilväg där vi också försöker tillbringa en hel del tid, och så ligger jag förstås gärna på soffan ibland också, ler hon.

Text och foto: Anna Sand

förstå, eftersom man blir ganska tighta och släpper masken då man sjunger tillsammans.

ALLA HAR VI ju hört om körsångens positiva inverkan på hälsan och jag kan bara hålla med. Så många gamlingar som sjunger med i min kör så måste det ju stämma och efter körövningen är åtminstone jag både taggad och avslappnad i en skön mix. För ett och ett halvt år sedan fattade jag ett något konstigt beslut. Jag sökte till församlingens musikskola och det var en nervös fyrtioåttaåring som för ett år sedan gick på sin första sånglektion. Jag har drömt om att ta sånglektioner ända sedan jag var riktigt ung, men det har inte blivit av. Säg vad har nu inte det? Sångläraren sa att hon inte kunde höra direkt någon falsksång, men stämbanden var slappa och jag släppte ut för mycket luft. I den övre ändan alltså.

SÅNG PÅ GÅNG VI ÄR MÅNGA som samlas om vardagskvällarna i olika föreningshus, församlingshem och gymnastiksalar för att nöta in stämmorna till fosterländska sånger, sakrala verk och finstämda visor. Vi tisslar och tasslar lite med sidokamraterna, får tuppar i halsen och skrattar åt dirigentens historier. Vi stirrar oss blinda på noterna och glömmer att titta hur ledaren viftar, drar ut för långa toner fast det är paus och brassar på fast det står ”piano” som betyder mjukt och svagt. Vi dricker kaffe och känner samhörigheten och fortsätter att sjunga en stund till.

ATT SJUNGA I kör innebär också ett ansvar och ett åtagande. Uppträdandena kan bli flera under ett läsår och ibland reser kören iväg för att delta i olika konsertfestivaler eller sångardagar. En del körer har kördräkt. Det kan vara kåpor eller scarfar och matchande slipsar. Visst ser det snärtigt ut då kören som uppträder är i det avseendet strömlinjeformad. Men ännu viktigare skulle vara att rösterna är det. Jag sjunger i ett par körer här i Jakobstad. Den ena kören har mörk klädsel som kutym, herrarna kostym och likadana slipsar och damerna en scarf som lyser lite mot det svarta. En gång hade jag tyvärr glömt min scarf hemma vid ett uppträdande och fick minsann höra det av en mera nogräknad sopran. Hon sa inget mera då jag upplyste henne om att jag inte sjunger med scarfen, men jag har blivit mera noga att kontrollera outfiten innan jag åker iväg på uppträdanden.

I SKRIVANDE STUND är det bara några dagar sedan jag kom hem från en körresa i västerled. Kyrkokörerna från Jakobstad och Pedersöre församlingar samt kören Chorus Novus besökte Umeå och höll konserter i Robertsfors och Lövånger kyrkor. Dessutom deltog vi i högmässan i Luleå domkyrka innan vi tog oss hemåt via Haparanda och Ikea. Det var en verkligt fin resa och av programmet i bussen, som vi bjöd varandra på, var det svårt att förstå att det var kyrkokörer som var ut på vift. Samtidigt som det inte alls var svårt att

HELA KROPPEN ÄR mitt instrument och jag behöver vårda den för att kunna använda den på bästa sätt då jag ska sjunga. Jag tror mig ha fått fastare stämband och min sångar­ kondition har förbättrats. Jag orkar bättre idag och jag blir inte helt slut efter ett par verser. Det gäller att orka berätta och sjunga hela berättelsen. Sjunga sången från början till slut på ett sätt som förmedlar stämningar och känslor eller vad man vill säga. Det är ganska lätt hänt att man sjunger första versen med liv och lust för att sedan säcka ihop på de övriga fem. Det gäller att hålla koll på stödet, på luftströmmarna, på andningen och ansiktsuttrycken för att nå den som lyssnar.

Och texta TYDLIGT. Jag har märkt att mina sånglektioner också är rent terapeutiska. I samband med sjungandet väcks minnen till liv och det har hänt att jag börjat storgråta. Då är det skönt med en mogen och förstående pedagog. Sånglektionerna är verkligen intima och rör strängar i mig som jag inte visste att jag hade.

NU UNDRAR DU säkert om jag planerar en solokarriär med skivsläpp och turné, men nej, så roligt ska vi inte ha. Men det är en fröjd att sjunga då man lär sig mer och mer.

Så du, gå med i en kör och känn gemenskap och sångarglädje. Möt nya människor och utmaningar! Trots att de flesta körer redan kommit igång med sin verksamhet så kan du säkert gå med redan nästa vecka. Alla torde vara välkomna! Och ni herrar med ljusa röster, det råder brist på tenorer i hela Svenskfinland, tror jag!

TILL SIST MÅSTE jag bara få berätta vad vår mellanson sa en gång: ”Mamma, jag förstår ju att du måste öva dina sångläxor, men det är ju bra att du kan göra det medan vi är i skolan.”

6

Ulf arbetar med

tekniska lösningar Ulf Granås har arbetat som teknisk chef i Korsnäs kommun i elva år.

KustNytt hälsade på honom och familjen i deras trivsamma hem i Taklax för att höra hur han ser på sitt arbete och sig själv som privatperson.

H

URUDAN JAG VAR som liten pojke? Nååå... snäll och lydig!

Ulf Granås funderar en stund och tillägger att han nog också var rätt bra på att retas med sin storasyster Marina, men att han knappast var något busfrö.

Byggde redan som barn − Jag körde mopeder och bilar.

Däremot var jag inte så värst intresserad av att skruva och mecka, mer än det nödvändiga för att kunna köra, minns Ulf. Redan som liten tyckte han om att bygga och konstruera kojor tillsammans med en kamrat. En av dessa står fortfarande stabilt i en skogsdunge bakom familjens hus.

Så redan vid elva års ålder behärskade Ulf uppenbarligen konsten att bygga hållbart.

Efter ingenjörsexamen arbetade Ulf först som arbetsledare i en husbyggnadsfirma under sex år. Så sökte hemkommunen först efter en fastighetsbyggmästare och senare en teknisk chef. Nu har det blivit elva år som kommunalt anställd.

Kommunalt lagarbete − Mycket i mitt arbete är roligt eller intressant, säger Ulf. Faktiskt det mesta, tycker jag. Framför allt uppskattar jag att vi får förverkliga det som beslutats om i olika kommunala organ.

Ulf lyfter direkt fram det fina lagarbetet som görs både av kollegorna på den tekniska avdelningen och i kommungården, liksom av de kommunalt anställda ute på fältet. Utan det teamarbetet skulle han som chef inte trivas lika bra på jobbet. − Jag har superkollegor, intygar han. Vi är ett bra team, där alla behövs.

Korsnäs är en liten kommun, vilket innebär en viss smidighet i

beslutsgången. Det är möjligt att förverkliga ärenden med relativt liten tidsåtgång, jämfört med i en större kommun där man först måste vänta in ställningstaganden från många organ med många nivåer av beslut.

Familjen Granås består av mamma Anna, pappa Ulf och barnen Elin och Jonas, som inte hade passligt att vara med på bild. De trivs i Taklax och tillbringar helst tid tillsammans med olika gemensamma projekt.

Frustrerande ibland − Flera gånger har jag också upplevt att det känns riktigt bra efter att våra förtroendevalda har tagit beslut i tekniska nämnden, speciellt efter att vi utfört en gedigen beredning och kan komma till skott.

Samtidigt hymlar Ulf inte med att det kan vara frustrerande att inte kunna göra allt som han skulle vilja. Den kommunala beslutsgången innebär att han som tjänsteman måste se till att saker görs i rätt ordning och att varje ärende ska diskuteras utgående från rättvisa och lika behandling. − Det är ju din styrka, inflikar hustrun Anna. Du som person vill alltid vara rättvis.

Just nu gläds Ulf över att man börjar se byggstarten vid Lärknäs, att det småningom klarnar var kommungårdens anställda ska arbeta och vad som ska hända med den fuktskadade kommungården.

Personliga egenskaper Ulf erkänner att han kan ha temperament, det har hänt att han

Den här kojan i två våningar med generös veranda byggde Ulf för över 30 år sedan med en kompis.

Den står stadigt än idag.

Bisamhället som finns på gårdens baksida. Att de skulle få rejält med honung var verkligen en bisak, bina bidrog också till bättre skörd på fruktträden i år, tack vare idog pollinering.

snabbt blivit arg. Däremot är han inte långsint och försöker hela tiden skilja mellan sak och person i diskussioner. − Naturligtvis har jag bett om ursäkt efteråt, om jag under stress har sagt eller uttryckt mig olämpligt. Jag tror också att det är en styrka att vara tydlig, att ibland kunna säga ifrån eller uttrycka sig klart.

Ulf är medveten om att han är dålig på att säga nej, vilket ibland skapar en stor arbetsbörda. − Jag delegerar gärna till mina medarbetare, men samtidigt vill jag själv veta hur saken ligger till och i vilket skede olika ärenden just nu befinner sig. Det känns som min skyldighet som chef att även veta vad vi har på gång, ifall någon

kommuninvånare kontaktar mig direkt om ett ärende.

Livskraftiga byar Ulf återkommer ofta under vår pratstund till visionen om livskraftiga byar i Korsnäs. Att det pratas om orättvisa mellan byarna gör honom uppgiven. Överlag är det bra folk som bor i kommunen. − Ingen mår bättre av interna stridigheter, vi måste se vår lilla kommun som en helhet. Kommunens duktiga företagare är en stor orsak till välmående i Korsnäs.

Ulf är uppvuxen i Taklax och där har han byggt familjens hem tillsammans med Anna, som är uppvuxen i grannbyn Korsbäck.

Anna var först fundersam till att flytta till Taklax, men är idag glad

över den fina sammanhållningen i byn. Alla får vara just den man är i Taklax.

Inte minst möjligheten för barnen att gå i en liten byskola, en naturlig mötespunkt för byborna också utöver skolärenden.

Hus, hem och familj Ulf blev pappa första gången för snart elva år sedan, när Jonas föddes. Dottern Elin är idag sex år och går i förskolan. Barnen berättar att pappa är den av föräldrarna som kittlar, busar och leker med dem. − Vi tillbringar helst vår fritid här hemma, konstaterar Ulf. Faktiskt trivs vi så bra hemma, så Anna brukar börja längta hem direkt vi kör bilen av gården!

Under intervjun visar familjen runt på sin trivsamma gård. Att Ulf har praktiska byggfärdigheter finns det många bevis på; stockladan, hönshuset med inbyggd värphörna invid komposten, lekstugan, katthuset vid entrén, ställningen för soptunnorna, de gjutna grindstolparna vid infarten. − Ulf är duktig, säger Anna med uppriktighet i rösten. Det blir fint och är alltid ordentligt gjort. Vi är ett bra team här hemma, jag planerar och funderar medan han förverkligar och gör det lite bättre än jag tänkte ut först.

Paret säger att de får mycket hjälp i vardagen av sina föräldrar, vilket de är tacksamma över.

Det egna hemmet Paret började bygga sitt hus i slutet av mars 2011. Ulf hade gjort egna ritningar, som sedan modifierades utgående från en byggfirmas färdiga ritning. − Vi ville ha stort ljusinsläpp, vilket är orsaken till att vi byggt i ett och ett halvt plan, förklarar Ulf. Jag och min pappa byggde en stor del, men förstås har vi även tagit hjälp av andra.

Huset stod klart året därpå och i samma veva passade paret även på att gifta sig i september 2011. −Vi två fixar och donar mycket tillsammans här hemma, konstaterar Anna. Olika mindre och större gemensamma projekt är vårt sätt att vara tillsammans.

Det skapar gemenskap. Samtidigt känns det bra att kunna se direkta resultat av arbetet, som en motvikt till våra förvärvsarbeten där vi vanligen jobbar med människor och processer som inte syns lika konkret.

Honung, malt och trä Ulf blev intresserad av biodling och familjen skaffade den första utrustningen till ett bisamhälle i somras. Han läste på och blev fascinerad över hur bina samarbetar och systematiskt når resultat. − Ju mer jag lär mig om hur bisamhället samverkar, desto mer ödmjuk och beundrande blir jag.

Paret ger smakprov på en underbart god sommarhonung och sänder med en burk färskslungad honung i reporterns kameraväska. Ulf planerar att återuppbygga

Ken-Trak Service7utvid fr.o.m.

1.11.2016 kom NU FÅR DUoch SERVICE & RESERVDELAR PÅ SAMMA PLATS. BESÖKkunna OSS! ni även hitta

och restaurera ett gammalt härbre, som ska bli kiosk vid infarten till familjens gård, där förbipasserande kan köpa honung.

Senaste läsår deltog Ulf i ett par kurser inom medborgarinstitutet, dels för att lära sig mer om bryggning av öl och cider och dels för att bygga ett julkors. − Ulf går ju alltid ”all in” när det gäller något, skrattar Anna. Så klart blev ju hans julkors färdigt här hemma redan i våras, även om kursen skulle fortsätta nu i höst.

Förutom detaljrika utsmyckningar med tidskrävande metoder tänkte Ulf ut ett sätt att vinscha upp och förankra julkorset, som kommer att färdigställas med elektrisk belysning nu under hösten.

Allt har sin tid I garaget finns flera större och mindre fordon, bland annat en motorcykel. Ulf körde tidigare mycket på två hjul, men konstaterar att motorcykeln inte ens kom ut på gården nu i sommar. − Nej, det är inte alls lika intressant som förr. Nu sätter jag mig hellre i bilen med familjen och kör till något resmål som vi alla tycker är roligt. Allt har väl sin tid.

Sonen Jonas har dock ärvt pappas intresse för fordon. Föräldrarna är glada över att barnen får växa upp på landet och därigenom få möjlighet att utöva intressen, som tillexempel att övervakat köra fyrhjuling. − Tillsammans med barnen försöker vi visa respekt för djur och natur och vara lite klimatsmarta i vardagen, säger Anna.

Traktorer • Lantbruksmaskiner • Båtmotorer • Snöskotrar • Fyrhjulingar • Mopeder

Ken-Trak Par

Ken-Trak Parts Ken-Trak Service

Ken-Trak Service, 050-554 7907 • Ken-Trak Parts, 050-326 7575

Eklunds Traktorservice, Djupsund 263, Maxmo Peter / parts@trakto Ken-Trak Service050-3267575 & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.fi www.traktorservice.fi

SYNS I MÄNGDEN! Vi gör reklam och tidningar för tryck och webb.

som kan erbjuda reservd SLAMBRUNNSTÖMNING åt er på samma adres

Järvvägen 10, Vikb

www.kustmedia.fi info@kustmedia.fi

Tel. 0500-708381

STORSVEDS SOPSERVICE

Nu kan du läsa KustNytt direkt i din surfplatta!

Trivsamt och genuint Hemmet är vackert och välplanerat, men oturligt nog drabbades familjen av fuktskador från kylskåpet sommaren 2018. Kondens rann ut på golvet och en bit upp på väggen. − Det var bara att såga upp golvet och halva mellanväggen mot vardagsrummet och ta bort det skadade materialet, konstaterar Ulf. Nu har vi rejält uppvik på fuktspärren och valde att sätta stengolv här i köket.

Förra sommaren lät paret glasa in sin amerikanska veranda på baksidan av huset. Där myser de från tidig vår till sen sommar.

Ulf och barnen kopplar gärna av i bubbelpoolen, medan Anna kryper upp i soffhörnet i skenet av oljelampan som fyndades på Juthbackamarknaden i somras. − Vi gillar att gå på auktioner, men vi köper inte alltid något. De föremål vi inrett med här hemma har en historia eller påminner om någon viktig person.

Det är uppenbart att tekniska chefen laddar sina batterier i hemmet med sin familj.

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

Prenumerera eller köp lösnummer www.issuu.com/kustmedia

SKÖT DIN TRÄDGÅRD MED MASKINER FRÅN OSS – KLARA FÖR ANVÄNDNING

STIHL OCH STIGA LÖVBLÅSARE OCH HÄCKSAXAR

• MotoMix •

299€ Stiga Park 120 FRONTKLIPPARE Midjestyrning Hydrostatisk kraftöverföring

från

2595€

Stiga Tornado

MSA 120 C-BQ

Trädgårdstraktor som gör gräsklippningen bekymmersfri. Mångsidig och lättanvänd.

Användningstid ca 35 min (AK20) €

1495€

- Batteridriven såg

329

inkl. batteri och laddare

MSA 140 C-BQ

- Batteridriven såg

Användningstid ca 45 min (AK30) €

369

inkl. batteri och laddare

Färdigblandat miljöbensin med hög prestanda.

Framställs med hjälp av STIHLs egen HP Ultra motorolja - Passar alla 2-takts och 4-mix motorer!

Stihl RM2R multclip Högtryckstvätt STIHL RE 88

159€

Stihl ackutrimmer

119€

från

ERBJUDANDE

Ultralätta motorsågar Stihl MS 170

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

199€

• Volym 32 cm • 4,3 kg

279€

Stihl MS 181 3

Stihl MS 193 CE • Volym 30 cm3 • 3,3 kg

359€

Cirkelv. 15, tel. 06-3182950 65100 Vasa 0500-364688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

8 TEMA SKOGEN

Son till Korsnäskaplan utforskade den nya världen Risodling och silkesproduktion i Finland och Sverige? Varför inte, tänkte man i sann optimistisk 1700-talsanda. Pehr Kalm, som kommit att räknas som sin tids största finländska naturvetenskapsman, skickades till Nordamerika i syfte att föra hem ny kunskap, nya idéer och exotiska växter som skulle öka rikets ekonomiska välstånd.

U

NDER STORA OFRED E N år 1713–1721 ockuperades den östra rikshalvan av Sverige, det vill säga dagens Finland, av ryssarna. Då flydde många bland kustbefolkningen över havet västerut för att komma undan ryssarnas härjningar. Så gjorde till exempel Gabriel Kalm, kaplan i Korsnäs, och hans hustru Catharina Ross. Deras son Pehr Kalm föddes i mars 1716 i Själevad i Ångermanland en tid efter flykten. Sex veckor tidigare hade Gabriel Kalm avlidit och lämnat Catharina som änka.

Efter fredsslutet 1721 flyttade mor och son tillbaka till Finland.

Catharina Ross var dotter till en borgmästare eller rådman i Vasa och det var till Vasa som den lilla familjen återvände. Där genomgick Pehr Kalm trivialskola innan han småningom inledde sina studier vid Kungliga Akademien i Åbo.

Pehr Kalms mor kom som sagt från Vasa, medan fadern Gabriel var son till en länsman i Närpes.

Huruvida Pehr Kalm någonsin besökte Korsnäs under sin tid i Finland är okänt. Fadern verkade däremot som kaplan i Korsnäs församling från 1694. Under den här tiden var Korsnäs en kapellförsamling under Närpes. Kyrkoherden bodde i Närpes, medan Korsnäsborna hade en egen kaplan med boställe i kyrkbyn belagt åtminstone från slutet av 1600-talet.

Faderns tid som kaplan i Korsnäs Under kaplanen Gabriel Kalms första tid i Korsnäs innehade han Olof Mattssons öde skattehemman, som senare kom att bli Manfolk. Kalm är skriven tillsammans med hustru, tre pigor, en smed, två inhysingar samt klocka-

ren Mårthen Mattsson. Något år senare fick Kalm överta Anders Sigfridssons öde skattehemman, som senare kom att bli Nygårds.

Dessutom tycks den kaplan som bodde inne i kyrkbyn i Korsnäs ha fått använda sig av åker- och ängsmarkerna på hemmanet Ingels i Harrström. Hemmanet kan också ha bebotts i perioder (enligt Birger Ulfvens: Historien om en församling). Kyrkan i Korsnäs där Gabriel Kalm verkade var byggd på 1660-talet och beskrivs som brädbeslagen, målad utvändigt och vitlimmad inuti. Måtten var omkring 18 x 9 meter.

Gabriel Kalm och hans hustru bekostade med egna medel målandet av kyrkans predikstol, som tydligen tidigare var omålad eller för anspråkslöst dekorerad.

Den illustrerades med bilder av bibliska personer. Predikstolen är bevarad med originalmålning och finns i Korsnäs församlings ägo. Den gamla kyrkan där Gabriel Kalm hade verkat dömdes i början av adertonhundratalet ut som alldeles för trång för den växande församlingen och 1830–1831 byggdes en ny kyrka strax norr om den gamla.

Kalm gör karriär i Åbo och Uppsala Vi spolar framåt från de oroliga åren under 1700-talets första decennier till år 1735. Nu studerar Gabriel Kalms son Pehr vid Kungliga Akademien i Åbo, där han särskilt intresserar sig för naturvetenskapliga ämnen. Hela 1700-talet räknas till den så kallade upplysningstiden, en tid som på många sätt är naturvetenskapens stora århundrade där förnuftet och de allt mer omfattande vetenskapliga studierna stod i kontrast mot tidigare seklers vidskepelse och okunnighet.

Detta är ett av få kända porträtt av Pehr Kalm – även om vissa forskare spekulerar i att det egentligen föreställer hans kollega och rival Pehr Gadd.

Bildkälla: Wikipedia

?

VEM VAR PEHR KALM

• Född 6 mars 1716 i Själevad, Ångermanland • Föräldrarna kom från Vasa och Närpes. De bodde en tid i Korsnäs, där fadern Gabriel var kaplan • Pehr Kalm gick i skola i Vasa och studerade sedan vidare i Åbo och Uppsala • Forskade inom bland annat botanik, zoologi och ekonomi • Var under flera perioder rektor för Kungliga Akademien i Åbo • Gift med Anna Margareta Sjöman och hade en son, Pehr Gabriel • Avled 16 november 1779 i Åbo

Predikstolen från 1600-talet blev målad på bekostnad av Gabriel Kalm och Catharina Ross. Bilderna föreställer olika bibliska personer.

Foto: Korsnäs församling.

9 www.ostrocenter.fi

Ett parti Stihl lövblåsare till specialpris, till exempel BR 600

620 € NYKARLEBY Frillmossav. 2 )7817450 KORSNÄS Strandv. 4131 )2827700

Pehr Kalms ek står i Sibelius-museets trädgård i Åbo som en påminnelse om den botaniska trädgård som anlades på platsen på 1760-talet.

Carl von Linné uppkallade ett helt växtsläkte efter sin lärjunge Pehr Kalm. Kalmiasläktet består av flera arter av Kalmia som är vildväxande i Nordamerika. Bildkälla: Wikipedia

Via en välgörare i Åbo blev Pehr Kalm bekant med tidens store naturvetenskapsman Carl von Linné. År 1741 fortsatte Kalm sina studier vid universitetet i Uppsala, där han snabbt blev hängiven beundrare till professorn Linné. Carl von Linné lär i sin tur också ha uppskattat Kalm lite särskilt bland sina många lärjungar. Kalms karriär gick stadigt framåt. År 1747 utnämndes han till professor i naturalhistoria och ekonomivetenskap vid Akademien i Åbo. Enligt instruktionen skulle han undervisa i mineralogi, botanik, zoologi och kemi. Han skulle dessutom forska om lanthushållning, bergshantering, manufakturer och handel.

Sökandet efter nytta var alltid framträdande bland Kalms olika intressen.

Den nordamerikanska resan Den vetenskapliga insats som Pehr Kalm är mest känd för är hans så kallade nordamerikanska resa, som han gjorde med understöd av bland annat Kungliga Vetenskapsakademien och universiteten i Åbo och Uppsala. Syftet med resan var att samla kunskap om den nya världens växt- och djurliv och kanske framför allt att föra hem frön och plantor som kunde komma till nytta i det egna landet och höja det ekonomiska välståndet. Försöksodling av exotiska nyttoväxter ekonomiskt syfte låg i tiden och förväntningar på de främmande växternas egenskaper och värde var högt uppskruvade.

Särskilt stort hopp satte man till två växter. Den ena av dem var en art av mullbärsträd, om vilken Kalm inför sin resa skriver så här: ”[D]en store Örtekännaren, Doctoren och Professoren Linnaeus, har utspanat en species af Mulbärs-trän, hvilket våra svåra Vintrar och än omildare Vårar

otvifelaktigt kan tåla, och aldrig af dem taga mera skada, än våra Tallar, Granar och Björkar”.

Orsaken till att man ville införa just mullbärsträd var att man hoppades kunna starta inhemsk silkesproduktion med inhemska uppfödningar av silkesmask, som lever uteslutande på just mullbärslöv. Den andra växtarten som man hade stora förhoppningar på var en särskild sorts vildväxande ris som man hoppades skulle göra de nordliga myrmarkerna i Finland fruktbara.

Pehr Kalms forskningsresa till Nordamerika gick av stapeln mellan 1747 och 1751. Under resan skriver han ner sina iakttagelser om högt och lågt. Vid sidan av de botaniska notiserna skriver han om jordbruk, kreatursskötsel och boendeförhållanden. Han beskriver en speciell konstruktion av kärrhjul, berättar om seden att ta hår från ekorrsvansar för att tillverka ”rit-penslar” och förklarar hur engelsmännen åt sina salladsblad ”med en dressing av salt, ättika och olja, ibland tillsammans med skurna gurkor”. Allt som kunde tänkas vara till nytta och föra utvecklingen och landets ekonomiska välstånd framåt var av intresse.

Efter hemkomsten Då Kalm återvände till Sverige förde han helt enligt planen med sig en mängd frön och växter som skulle provodlas i nordiska förhållanden. Kalm bosatte sig i Åbo där han inrättade flera trädgårdar, bland annat Åbos första botaniska trädgård som låg vid ån i närheten av domkyrkan på den tomt där Sibelius-museet ligger idag. Av den botaniska trädgården finns inga andra synliga spår än en gammal ek som i folkmun går under namnet Pehr Kalms ek och troligen blev planterad just under den tid som den botaniska trädgården tillkom.

Framgång tillsammans!

Bli ägarkund i Korsnäs Andelsbank.

Ring 010-255 5501 eller besök våra kontor.

Vid sidan av värvet som vetenskapsman verkade Kalm också inom kyrkan. Han blev prästvigd år 1747, samma år som han anträdde sin stora forskningsresa.

Man känner till att han för en tid under resan vikarierade som präst på orten Swedesborough.

Där träffade han sin blivande hustru, pastorsdottern Anna Margareta Sjöman. Tillbaka i hemlandet tycks han periodvis ha satsat mer på vetenskapen, då han i flera omgångar var rektor för Kungliga Akademien i Åbo, och periodvis mer på det kyrkliga, bland annat som kyrkoherde för församlingen i Pikis. År 1775 kandiderade han i biskopsvalet, men blev inte vald.

Hur gick det då för mullbärsträden, som man hade hyst så stora förhoppningar om? Det visade sig vara svårt att få träden att trivas i det nordiska klimatet och även om många efter Kalm gjorde försök med liknande provodlingar fick man småningom lägga förhoppningarna om en inhemsk, vinstbringande silkesindustri på is. Försöken med riset som skulle odlas i de finländska myrarna är inte lika väldokumenterade, men med facit i hand kan vi konstatera att också den planen gick om intet. Pehr Kalm räknas tack vare sina många andra insatser ändå som Finlands största 1700-talsvetenskapsman.

Läs mer: Ulfvens, Birger: Historien om en prästgård. Scriptum 1991.

Ulfvens, Birger: Historien om en församling. Scriptum 1994. Åbonde, Anders Johansson: Drömmen om svenskt silke. Silkesodlingens historia i Sverige 1735–1920. Alnarp 2010.

Skrifter av Pehr Kalm, bland annat om den nordamerikanska resan: www.runeberg.org/authors/kalmpehr.html

Text: Johanna Granlund

OP Korsnäs

aService och reparationer av bilar, traktorer och övriga fordon aRökgasmätning för dieselbilar aOBD-test, övrig besiktningsservice Kom ihåg vinterdäcken aBrännoljeförmedling aDäck- och fälgförsäljning

Pörtom Bil & Traktor Öb Velkmossv. 4

☎ Rune: 0500-560974

Tony 040-5646334

Freds Budtjänst

Standvägen Närpes – Vasa – Närpes • Kaskö – Kristinestad

040-502 3515 fred.kalax@gmail.com

KLOKA TANKAR vid

10 TEMA SKOGEN

RING OSS!

JAN: 050 5611701 KAIDO: 050 4372410

VIRKE FÖR ALLA LÄGEN

ÖPPET: MÅ-FRE 8.00-17.00 LÖ stängt www.granlidenstra.fr

••

Barnen vid Tulavippan, Molpe daghem brukar påbörja mulle­ verksamheten i september och avsluta i november. På bilden instruerar Julia West barnen Noah Sjöberg, Siri YliIkkelä och Eddie Söderman.

ÖSTRALINJEN 692, 64200 YTTERMARK

BokföringsByrå Molpe Al Consulting alconsultingmolpe@gmail.com 050-5575178 Öppet: må-to kl. 9-15 Välkommen till oss!

Linda Backgren-Holm och Annette Östman

Köpingsvägen 3, tfn 06 365 1209 info@malaxapotek.fi

Malax apoteks serviceställe (medicinskåp) i Petalax finns nu i K-Market Sandström

Malax Apotek

Älskad naturskola för barn

Skogsmulle firar 40 år

www.malaxapotek.fi

Välkommen!

FÖRMÅNLIGA VINTERDÄCK!

• Person- och paketbilsdäck • Traktor- och lastbilsdäck • Lantbruksdäck • Släpvagn med eller utan fälg • Nu även balansering av lastbilsdäck

K-G Revahl

Övermalax 0400-167 187

karl-georg.revahl@pp.malax.fi

Sedan 1980-talet har finländska barn fått vara ute i skogen med Skogsmulle, en lustig sagofigur med rufsigt hår. I dag sysslar många daghem med skogsmulleverksamhet i någon form som en del av den ordinära verksamheten. Ett av dem är Molpe daghem Tulavippan.

E

N GRUPP FÖRVÄNTA N S F U L L A b a r n klädda i heltäckande galonkläder och gummistövlar samlas i en ring och sjunger Skogsmulles visa tillsammans med mulleledarna. ”Kollikok, kollikok, kollikok, kollikok kom hem på skutt till mig”.

Ett av barnen får sedan äran att bära en skogsmulledocka i sin ryggsäck hela vägen till skogen.

– Ett annat barn får bära den på vägen hem. Så alla kommer att hinna bära på Skogsmulle, säger Jens Fröding som är barnskötare inom småbarnspedagogik och ansvarar för daghemmets skogsmulleverksamhet.

Han och barnskötaren Julia West har gått skogsmulleutbildningen. Fröding säger att man i

egenskap av ledare ganska långt har möjlighet att sätta sin egen prägel på verksamheten. Han betonar att mycket av den pedagogiska verksamheten som man gör inne, kan man med lite fantasi, också göra ute.

– Själva upplägget förmedlas under utbildningen men programmet präglas till stor del av respektive ledare. Så alla följer inte slaviskt själva mullekonceptet. Vi har till och med haft programmering i skogen, säger Fröding.

Barnen får turvis bära en skogsmulledocka i sin ryggsäck på färden till och från skogen.

Barnen har blivit getingexperter Alexandra Kronstrand som är lärare inom småbarnspedagogik vid daghemmet informerar att en ny lagändring trädde i kraft 2016 beträffande grunderna för

Promenaden till skogen är också ett tillfälle för barnen att öva lite trafikregler. På bilden syns Elias Björndahl, Vilgot Kronstrand, Siri Yli-Ikkelä, Ted Similä samt barnskötare Jens Fröding, Bawmar Majsjö och Julia West.

11

SKOGSMULLE • Skogsmulle är en sagofigur skapad av svensken Gösta Frohm på 1950-talet.

• För exakt 40 år sedan fick Skogsmulleverksamheten sin början i Finland.

• Skogsmulle är en form av naturskola för barn.

En pedagogisk skogsaktivitet där lek och utbil­d­ning kombineras.

• ”Mulle” fungerar som ledarens pedagogiska hjälpmedel. Han är barnens vän och enligt berättelserna kommer Skogsmulle till barnen för att leka, sjunga och berätta om naturen.

Han är en symbol för hänsyn i naturen. Skogs­ mulle brukar ha ett speciellt utrop, nämligen Hej – “kollikok”.

• Det finns också Skogsknytte som är ämnat för de lite yngre barnen där fantasifiguren är en nyckelpiga.

Vilgot Kronstrand, Maya Nystrand, William Högbäck och Ted Similä öppnar mulleporten.

• Skogsmulleverksamheten har spridits internationellt och finns förutom i Sverige och Finland också i länder som Tyskland, Ryssland och Japan.

säker och trygg för barnen, säger Fröding.

”Nu låser vi upp porten till mulleskogen”

planen för småbarnspedagogik.

En lag som reviderades ytterligare 2018.

Enligt den nya planen ska barnen själva få vara mer delaktiga i verksamheten på daghemmen, även skogsmulle är tvungen att anpassa sig till den nya planen.

– Detta knyts också till mulleverksamheten. Så nu frågar vi mer barnen vad de vill göra i skogen, säger Kronstrand.

Och barnen på Tulavippan har dessutom gått och blivit experter på getingar, tack vare mulleverksamheten.

– Förra hösten hittade barnen ett getingbo i skogen. Vi fick därefter många frågor om getingar som i sin tur ledde till ett projekt om getingar.

På Tulavippan brukar de påbörja mulleverksamheten i september och avsluta i november, lite beroende på vädret. Annars går de till skogen oavsett väder.

På mulleavslutningen avnjuter de ett lite festligare mellanmål, ”mellis”, tillsammans och lagar mat på Trangia-kök i skogen.

– Endast om det är åska eller riktigt hård vind och risk för att träd kan falla inhiberar vi naturligtvis verksamheten eller utför den på en annan plats som är

Under promenaden till skogen, som tar cirka tio minuter, får barnen också öva lite trafikvett.

– Då ser vi alla mot höger, sedan vänster och så höger igen, ropar Fröding. Barnen svänger allt vad de kan på sina huvuden. Vissa mer än andra.

När de väl kommit fram till skogen, letar barnen efter varsin pinne eller ”hemlig nyckel”.

– Nu låser vi upp porten till mulleskogen, säger Fröding.

Barnen vrider runt med sina ”nycklar” mot en tall och Fröding låtsas öppna port där alla går in.

Inne i mulleskogen uppmanas barnen att söka efter något som är hårt. Deras bidrag placeras därefter ovanpå en vit duk och tillsammans rangordnar de materialet, från det hårdaste till det mjukaste.

Leken fortsätter med att de ska leta efter något som känns taggigt.

Allt material som barnen hittar i skogen sätts sedan i en påse.

– Vi tar med det till dagis och pysslar något av det senare, säger Julia West.

Då är det dags för ”burr-leken”, som enligt Fröding är en klassisk mullelek. I den leken tränar man bland annat samarbete. Men den absoluta höjdpunkten för de flesta enligt personalen är att få sätta sig ner och mumsa i sig matsäcken som föräldrarna packat till sina barn.

Under den mysiga matstunden ställer Fröding frågan vad barnen

själva skulle vilja göra i skogen nästa gång. Förslag som att bygga koja, bygga med pinnar och kurragömma läggs fram. William Högbäck tillägger att han tycker om att klättra i träd.

– Men jag klättrar bara en bit upp, försäkrar han.

– Skogsmulle bor ju i en stubbe, kanske vi borde bygga ett hus åt honom, poängterar Siri YliIkkelä.

Resten av tiden i skogen går under kategorin fri lek. Tanken är att barnens behov av rörelse och upplevelser tillfredsställs i en miljö som inte nödvändigtvis behöver vara tillrättalagt.

Förutom att barnen får kunskap om skogens växter och djur så måste man också ge leken mycket tid och plats anser Fröding. För skogen erbjuder fantastiska möjligheter till att öva motoriska färdigheter såsom balans.

– Det ska vara lite friare i skogen än på dagis. Det ska så att säga inte finnas så många begränsningar. De får fritt upptäcka och till exempel klättra i träd. Men säkerheten går alltid först och allt är ju under uppsyn av vuxna.

Mulleporten låses, och ett energiskt gäng med röda uppfriskande kinder vandrar tillbaka till daghemmet.

– De brukar sova gott under middagsvilan efter skogsmulle, säger Fröding och ler.

Text och foto: Rosita Pellas

Siri Yli-Ikkelä visar upp en kotte och konstaterar att en ekorre gnagat på den.

William Högbäck säger att han kör ombord på färjan. Han får senare några medpassagerare med sig på färden.

När det blir fri lek på schemat väljer Eddie Söderman och Elias Björndahl att smaka på mulleskogens blåbär. Elias Björndahl ser fundersamt på ett bär och konstaterar därefter att trots att de heter blåbär så är vissa nästan svarta.

Här leker mullegänget den så kallade ”burrleken” - en klassisk mullelek enligt barnskötaren Jens Fröding. Här tillsammans med Maya Nystrand, Ted Similä, Eddie Söderman och William Högbäck.

12 TEMA SKOGEN

Nya motionsmöjligheter Upptäck Pixne motionsstig i Malax Sedan någon månad tillbaka finns det en uppmärkt stig som förbinder bostadsområdet Pixne i Malax med skogsbilvägarna och stigarna som går mot Lillpölne och Kalasarbacken.

Stigen har iordningställts på talko i samarbete med Pixne allaktivitetsförening.

anmälde sitt intresse.

I slutändan blev det aldrig något problem med att det skulle ha blivit för betungande, konstaterar han nöjt.

– Talkoprojektet var intressant eftersom man fick lära känna flera av grannarna. Åtminstone jag har inte känt alla tidigare fast jag har bott här ganska länge, fortsätter Patrik Hellman.

Målsättningen var att stigen skulle vara färdig till midsommar, vilket också lyckades. Den var i bruk redan under våren, men spångarna över dikena tillverkades och placerades ut i juni.

Löpning, cykling eller bara en stilla promenad.

Oavsett vilket är det välgörande att gå ut och andas skogsluft.

Förlängning planeras

E

GENTLIGEN BÖRJADE ALLT med ett kalhygge. Grannarna Mats Ribacka och Patrik Hellman hade redan tidigare använt sig av en stig som ledde in i skogen från bostadsområdet, men då en del av sträckningen kalhöggs blev den gamla stigen ofarbar. Någon föreslog då att de skulle söka projektbidrag för att anlägga en ny stig. Ribacka och Hellman nappade på idén och tog den vidare till Pixne allaktivitetsförening.

Där kom Johanna Becker, i egenskap av ordförande för före­ ningen, in i bilden. Hon sökte understöd för anläggning av en motionsstig.

– Vi fick ett generöst bidrag från Aktiastiftelsen som vi är mycket glada för, säger hon och får medhåll från Mats Ribacka och Patrik Hellman

Johanna Becker, här med sonen Edvard ansökte om projektpengar medan Mats Ribacka och Patrik Hellman stod för det praktiska anläggningsarbetet tillsammans med ett gäng talkoarbetare.

Talko förde grannarna samman Det praktiska arbetet med att anlägga stigen började med att Hellman och Ribacka provade sig fram till den bästa sträckningen samtidigt som berörda markägare kontaktades och frågades om lov. Därefter ordnades en talkokväll med Ribacka och Hellman som arbetsledare. Mats Ribacka blev positivt överraskad över hur många som slöt upp till talkot.

– Först hade jag tänkt att vi måste akta oss så det inte blir för mycket jobb åt de som ställer upp, men sedan började det plinga till i Messenger då allt fler

Stigen är ungefär en kilometer lång och går genom relativt lättframkomlig skog.

Man hittar stigen lättast om man kommer från Pixne-hållet. Den börjar med en spång över diket från gång- och cykelvägen som förbinder Klockarisgränd med Klockarisvägen. Stigen är väl upptrampad och dessutom utmärkt med vitmålade pålar. Efter ungefär en kilometer mynnar den ut vid en skogsbilväg varifrån man antingen får en lämplig promenadrunda via jaktstugan och Klockarbacken eller en längre terrängcykelrunda mot Pölne eller Kalasar.

Mats Ribacka, Patrik Hellman och Johanna Becker är nöjda med projektet och konstaterar att stigen bidrar till trivseln i Pixneområdet. Den ger möjlighet till nya rutter för motionärer eller en stunds lättillgänglig skogsvistelse. Alla tre använder själva stigen aktivt.

– Vi som bor alldeles i närheten märker att stigen nog är i bruk. Fler och fler verkar hitta den, säger Mats Ribacka.

Johanna Becker konstaterar att föreningen ännu ska sätta upp skyltar och få ut mer information om motionsstigen. Dessutom kan det bli en fortsättning.

– Det finns pengar kvar för att förlänga motionsstigen. Planer har vi också. Bara tiden fattas – men kanske det blir av nästa år, säger Mats Ribacka.

Text och foto: Johanna Granlund

13

Skogens skafferi Vår bästa tid är nu, så tänker jag varje höst när jag får börja plocka bär och svamp. Jag njuter av varje stund jag har möjlighet att vandra i skogen.

A

TT FÅ ANDAS in den friska luften ger ny energi för kropp och själ. Vi köper viltkött av jägare och hjälps åt att stycka och frysa in, sen har vi kött till soppor, grytor och stekar som vi kan glädjas åt under många festmiddagar. För mig är hösten en bråd tid av syltande, saftande och infrysning, för att sen kunna njuta av skogens skafferi hela vintern.

Våra inhemska bär har ett högt näringsinnehåll och det forskas mycket kring deras hälsofrämjande egenskaper. Bären kan användas till så mycket. Vilda bär är bra för hälsan eftersom de innehåller rikligt med spårämnen och vitaminer, bland annat C-vitamin, E-vitamin och A-vitamin. Bären är rika på fibrer som gynnar tarmens funktion och har en positiv effekt på kolesterol och sockeromsättningen samt motverkar förstoppning.

Våga pröva nya användningsområden, piffa upp salladen, blanda i naturell yoghurt, strö bär direkt på gröten eller lyxa till det med en läcker dessert.

Vi behöver inte köpa dyra utländska frukter och bär som transporteras långa sträckor när vi kan vara klimatsmarta och ta tillvara det vi har i våra skogar, det är gratis och dessutom får vi motion på köpet.

TRATTKANTARELLSOPPA Trattkantarellerna gömmer sig bland mossa och blåbärsris, när du väl hittar dem är glädjen stor.

De växer ofta utbredda i ett större område och har du riktigt tur kanske du fyller en hel korg. De är enkla att rensa och du behöver endast ånga bort svampens vätska i en varm stekpanna. Sen är de bara att tillreda eller frysa ner. Trattkantarellerna lämpar sig också utmärkt för att torkas. Deras arom förstärks vid torkning, och de kan sedan användas för att lyfta upp smaken i gratänger och soppor.

100 g förvällda trattkantareller 1 lök 2 msk smör 1 1/2 dl grädde 3 dl vatten 2 msk köttfond 1 msk soja svartpeppar, vitpeppar lite örtsalt 1 msk maizena Använder du färska svampar börjar du med att sätta dem i en het stekpanna för att ånga bort vätskan. Fräs svamp och finhackad lök i smör.

Tillsätt vatten, fond och grädde. Smaka av med soja och kryddorna. Rör ut mjölet i lite vatten och avred soppan. Låt soppan sjuda ett par minuter.

Servera med ett gott bröd. Surdegsbröd har en fyllig smak som passar utmärkt med soppor.

Text: Tina Lindell Foto: Linda-Marie Lindell

HALLONDRÖM Du behöver inte alltid krångla till det när du skall ha middagsgäster. Det här är en enkel och snabb efterrätt som går att förbereda i god tid, och jag kan lova att den kommer att uppskattas av gästerna.

2 dl vispgrädde 2 dl vaniljkvarg 1 dl hallonsylt eller hallon + socker Vispa grädden lagom hårt. Rör ner kvarg och hallonsylt. Sätt upp i portionsglas och dekorera med några hallon.

MUSTIG HÖSTGRYTA När det blir kallare ute kan vi tillbringa mera tid i köket och satsa på maträtter som kräver lite längre koktid. Grytor är tacksamma bjudrätter. De kan stå och puttra på spisen medan du pysslar i köket. Har du en lergryta eller taginegryta så går det lika bra att tillreda grytan i ugnen. Älgköttet kan bytas ut till nötkött.

500 g grytbitar av älg 2 msk smör 2 morötter 2 lökar 2 dl trattkantareller (frysta) 1/2 dl ox eller viltfond 1 dl rödvin 2–3 dl vatten 6–8 enbär svartpeppar, örtsalt 2–3 msk klippt persilja 1–2 msk vetemjöl eller maizena 1 dl grädde Bryn köttet i smöret. Använd gärna en gjutjärnsgryta.

Sätt i morotsslantar och lökklyftor och låt dem fräsa med ett par minuter. Sätt i de upptinade trattkantarellerna och rör om. Om du använder färska svampar; rensa svamparna och sätt dem i en varm stekpanna för att ånga bort vätskan ur dem.

Tillsätt fonden, rödvinet och vattnet. Smaksätt med kryddorna. Klipp ner persiljan och koka grytan på svag värme två till tre timmar. Koktiden för köttet varierar beroende på hur fort köttet blir mört. Tillsätt grädde och avred grytan med mjöl utblandat i vatten. Smaka av med mera kryddor och salt om det behövs. Pressad potatis är gott att servera till grytan.

LINGONSMOOTHIE Bären i smoothien kan varieras enligt tycke och smak. Du kan variera med blåbär, havtorn, hallon och kombinera ihop dina egna favoritsmaker.

Drycken passar både till frukost och mellanmål. Lingonsmoothie hör till mina favoriter och genom att mixa ihop yoghurt med egna bär så slipper man onödiga tillsatser. En mogen banan ger sötma och du kan minska på tillsatt socker eller utesluta det helt.

SALLAD MED BLÅBÄR OCH OST

2 dl naturell yoghurt eller havrebaserad 1 banan 1 dl lingon eller lingonsylt honung eller socker enligt smak

En färgstark sallad med ett högt näringsvärde av vitaminer, mineraler och antioxidanter. Salladen passar på buffébordet eller som komplement till en måltid.

Mixa bären, bananen och yoghurten med en stavmixer, tillsätt honung eller socker enligt smak. Drick och njut.

100 g babyspenat 200 g bondost 1 dl blåbär 1/2 dl rostade solrosfrön Rosta solrosfröna i en het stekpanna. Skölj spenatbladen. Skär bondosten i små tärningar. Sätt upp alltsammans på ett snyggt serveringsfat. Ringla över valfri dressing eller olja och vinäger.

14 TEMA SKOGEN

Som egen företagare inom skogsbranschen måste man trivas både med sig själv och att jobba ensam, anser Mattias, som har skogen som sin primära arbetsplats. Under höstmåna­ derna ligger fokus främst på röjningsarbete.

Mattias bytte skrivbordet till röjsågen Närheten till skogen och havet har format Mattias Gästgivar i både hans yrke och fritidsintressen. Han är uppvuxen på Bergö och bor fortfarande kvar tillsammans med sin familj. Skogen är hans huvudsakliga arbetsplats, och det egna företaget är döpt efter ön där familjens fiskeläge och sommarstuga finns – Nålsten, eller som man säger på Bergö-dialekt ”Nåoschtein”.

S

KO G S M A S K I N S F Ö R ARUTBILDNINGEN VAR INGEN självklarhet, men när Mattias fick tipset om att det skulle passa honom, fick det också bli så.

– Jag är uppvuxen med skogen och skogsbruket hemifrån, och trivs i skogen. Det är ett måste tror jag, om man ska ha det här yrket.

Det är inte för lönen man gör det, ler Mattias.

Tanken på att starta eget företag hade funnits en tid i bakhuvudet och 2017 gjorde Mattias slag i saken.

– Ytterligare en bidragande orsak till beslutet var det faktum att jag också är registrerad yrkesfiskare, och önskade får mer tid över för fisket. Som egen förtagare är möjligheterna att styra över din tid större än som anställd, förklarar han vidare.

Längtan till skogen

Omväxlande arbete

Efter att ha jobbat som anställd skogsmaskinförare i sju, åtta år övergick Mattias Gästgivar, 42, till att jobba som skogsexpert åt före detta Metsäliitto 2005. Han bytte därmed skogen till skrivbordet.

Men efter många år med kontorsjobb växte sig längtan efter fysiskt arbete och frisk luft allt starkare.

Två år har nu gått sedan dess och Mattias har inte behövt gå sysslolös.

– Det finns gott om jobb. Min huvudsakliga uppdragsgivare är skogsvårdsföreningen, men även privata markägare, maskinentreprenörer och företag såsom Vasa Elektriska köper mina tjänster.

Skogsvårdsföreningen är Mattias främsta uppdragsgivare och förutom olika typer av praktiskt arbete utför han även inventeringar, märker ut skiftesgränser inför avverkningar eller gallringar och dylikt.

I somras jobbade Mattias som skogsmaskinförare på Trutören i Malax skärgård, där en större gallring utfördes. Vintern gick till stor del åt till att ta hand om vindfällen efter januari­ stormen – arbete som är både farligt och fysiskt krävande. Foto: privat

15

På ön Nålsten, i folkmun ”Nåoschtein”, har Mattias med familj sin sommarstuga och här kring ön fiskar Mattias så ofta han kan – främst sik och abborre för vidareförsäljning.

Foto: privat

LUCAS SNELLMAN

Hit hör förutom röjnings-, planterings- och motorsågsarbete även inventeringar, rågång och utmärkning samt annan planerad verksamhet i anslutning till föreningens tjänster, berättar han.

Det gångna året har till stor del ägnats åt att inventera och röja vindfällen efter stormen i början av januari – den värsta som Mattias sett under sina 20 år i branschen.

– Arbetet pågår fortfarande, och att såga upp vindfällen är både tungt och farligt. Det är inget roligt jobb, tillägger han.

Vindfällen och skärgårdsgallring I vintras jobbade han i två månader åt Vasa Elektriska med att röja vindfällen, och därefter fortsatte samma arbete åt privata skogsägare, ofta på platser svårtillgängliga för skogsmaskinerna, såsom skärgårdsholmar och ytor där endast mindre mängder virke skulle tas om hand. Planteringssäsongen gav på våren en välkommen paus i motorsågsarbetet, och under sommarmånaderna arbetade Mattias som skogsmaskinförare på Trutören i Malax skärgård.

– Där gallrades en yta omfattande cirka 100 hektar för församlingens räkning. Jag pendlade under den här tiden till jobbet med båt, och vi jobbade i två skiften därute, berättar Mattias.

Nu under hösten är det högsäsong för röjningsarbetet, som emellanåt får avbrytas för andra uppdrag.

I ur och skur Det är också nu under hösten, och på våren, som Mattias uppskattar

sitt arbete som mest, tack vare de behagliga temperaturerna. Det är också ett arbete som ska göras oavsett väder, oavsett nederbördsmängd.

– Att ha ett så pass fysiskt arbete innebär både för- och nackdelar. Det känns skönt att komma hem och veta att man rört på sig hela dagen – samtidigt vet man också att kroppen ska hålla i många år till, konstaterar Mattias.

Vintertid när dagsljuset begränsar arbetstiderna brukar han utöka dem med att köra skogsmaskin kvällstid, och i mån av möjlighet fiskar Mattias också så mycket han hinner.

Fiske och stugliv – Jag fiskar främst sik och abborre med nät, och säljer fångsten för vidareförädling till Granlunds på Bergö. Mestadels håller jag till omkring vår egen holme, Nålsten, där vår sommarstuga finns och där vi försöker spendera så mycket tid som möjligt. Hela familjen trivs där, berättar Mattias.

Till familjen hör förutom sambon Annika även sönerna Lucas och Wilmer, som båda två går i lågstadiet. Blir det tid över efter både jobb, fiske och familjeliv, ägnar sig Mattias också gärna åt jakt.

– Jag har pausat från älgjakten i ett antal år nu, så det blir främst sjöfågeljakt för min del, avslutar han.

Text och foto: Anna Sand

FINLAND ÄR VÄRLDENS mest fria, stabila och säkra land. Här bor det mest lyckliga, läskunniga och välmående folket i hela världen. Invånarnas grundrättigheter skyddas och de löper minst risk i världen att råka ut för organiserad brottslighet eller naturkatastrofer. I samma land led var fjärde av arbetsrelaterad stress (2018), nio personer per dag blev förtidspensionerade på grund av depression (2017) och antalet personer under trettio år med diagnosen depression har ökat med trettio procent på tio år. Många rusar genom livet utan mål och mening.

Det är ord och inga visor då professor Arto O Salonen tar till orda på kyrkans

från det materiella till det spirituella.

Rikedom innebär inte nödvändigtvis att maximera den personliga materialistiska rikedomen utan om att omge sig med förtroendefulla relationer som tillexempel vänner.

PÅ SAMMA SÄTT får fattigdom en annan innebörd. Från en ensidig fokusering på eurobelopp så kan fattigdom innebära att man saknar möjligheter att dela livet med andra, dela stunder av glädje och sorg. Ser vi till hur vi förhåller oss till miljön så går det från slit och släng till återanvändning och cirkulär ekonomi. Känslan av lycka är inte heller kopplad till monetär rikedom

HÅLLBAR LIVSSTIL kommunikationsdagar. Han talar om vår samtid och om kärleken som kraft för en hållbar utveckling. Vi lever i en brytningstid och det finns all orsak att se över hur vi lever våra liv.

SER VI TILL den blå planetens välmående så börjar dess gränser komma emot på grund av befolkningsökning, en kultur av likriktad masskonsumtion och individcentrerad livsstil. Idag står världens rikaste femtedel för mer än 80 procent av konsumtionen av naturresurser och utsläpp. Effekten är 60 gånger världens fattigaste femtedel.

Livet har blivit en prestation där vi arbetar och konsumerar på ett sätt som tär obarmhärtigt på oss själva och är förödande för den planet vi fått till låns.

LYCKLIGTVIS ÄR DET här något som många insett och tagit på allvar. Då vi tidigare ansett det eftersträvansvärt att ständigt förbättra den egna levnadsstandarden så börjar alltfler idag satsa på ökad livskvalitet. Ser vi till vår roll i samhället så vill alltfler inte längre vara bara konsumenter utan aktiva medborgare. Uppfattningen om välfärd går

utan lycklig är den som hjälper andra att göra sitt bästa. Rik är den som har tid – inte den som har pengar.

DET SOM FÖRENAR de som går in för en sådan här livsstil är att de fokuserar på sådant som är hållbart. Sådant som inte utarmar utan bygger upp; dom själva och deras omgivning. De fokuserar på kärleken som drivkraft för en hållbar utveckling. En kärlek som tar sig uttryck i värdighet, meningsfullhet, förtroende, tillfredsställelse och livslust.

DET ÄR EN mycket spännande omvälvning som professor Arto O Salonen beskriver. Ett paradigmskifte där vi har möjlighet att satsa på sådant som inte förorenar eller förbrukar utan förenar och förökar. På källor som inte sinar, utan bottnar i en kärlek till skapelsen och varandra. Källor som vi behöver ösa ur för en hållbar framtid för oss själva och hela vår värld. Källor som utgår från en bekant uppmaning; Allt vad du vill att andra ska göra för dig, det ska du också göra för dem.

”Det som förenar de som går in för en sådan här livsstil är att de fokuserar på sådant som är hållbart. Sådant som inte utarmar utan bygger upp”

16 Mats Antell, teknisk chef på Wasa Teater, är glad över att renove­ ringsarbetet nu börjar vara på slutrakan.

Teknikansvarig på teatern Mats Antell, Malaxbo i själ och hjärta, möter mig i den nyrenoverade teaterns aula. För 25 år sedan när Mats började jobba här, var han en av de yngsta i personalen. Idag är det snarare tvärtom, och efter många år som ljus- och belysningsmästare är Mats sedan 2014 teknisk chef för Wasa Teater. Ett arbete som bjuder på ständigt nya utmaningar, något han trivs mycket bra med.

Wasa Teater firar i år 100 årsjubileum och vi blev inbjudna att beundra de nyrenoverade lokalerna.

Å

RET VAR 1994 och Mats, utbildad elektriker, hade kommit hem från Dragsvik och ville jobba. Lågkonjunkturen hade sitt fasta grepp om landet och efter resultatlöst arbetssökande sökte sig Mats istället tillbaka till studielivet.

– Jag hann sitta tre dagar på skolbänken vid ”sjukis”, när de ringde från teatern och behövde hjälp, minns han.

Många, långa möten

Foto: Lisbeth Bäck

På teatern blev Mats kvar och från att jobbat med ljussättning av produktionerna, ett jobb som främst innebar kvällsarbete, fungerar han idag som teknisk chef för hela huset och har därmed nästan helt och hållet lämnat arbetet vid ljusbordet.

– Numera jobbar jag dagtid och min huvudsakliga uppgift är att hålla i alla produktioner och se till att de har de resurser som de behöver, både i form av personal, rekvisita, utrustning, ljud och

tar hela huset, allt från brandalarm till möblemang, förklarar Mats.

Inför renoveringen fantiserade man om att den skulle lösa alla praktiska problem som fanns, och mycket har också blivit betydlig bättre.

– Men det finns ännu detaljer som måste lösas och även större projekt att arbeta vidare på. Drömmen hade varit att få samtliga utrymmen, även verkstäderna i huset intill, renoverade samtidigt, anser Mats.

Tredubblad kapacitet ljus. Jag gör upp arbetslistor för teaterns tekniska personalstyrka, som omfattar tolv personer, och håller i alla möten kring produktionerna. Det är enorma mängder möten, tillägger Mats.

Det stora intresset för ljussättning finns ändå kvar och Mats målsättning är att varje år själv hinna ljussätta en av de mindre produktionerna på teatern.

– Det här året lyckades det dock inte, eftersom allt nu har handlat om renoveringen, konstaterar han.

Flera specialfunktioner Mats har haft ett nära samarbete med renoveringsplanerarna, och nu börjar man så småningom se slutet på det enorma projektet.

– En teater är ett så pass speciellt hus, att planeringen krävt mycket input från min och personalens sida, det är omöjligt för planerarna att ha insikt i hur allt fungerar här. Det gäller inte enbart hur arbetet på scénen sker, utan omfat-

Den största skillnaden syns i att teatern nu blivit en repertoarteater, där tre olika produktioner kan rulla samtidigt på den stora scenen.

– Tidigare kunde vi bara ha en stor produktion åt gången, men nu har vi betydligt större flexibilitet och kan visa en föreställning på dagen och en annan på kvällen.

För att detta skulle lyckas har man förstorat förvaringsutrymmena bakom kulisserna, och även tredubblat kapaciteten i taket för kulissmekanismen, som tidigare sköttes mekaniskt med rep. Även salongen har förstorats, och har nu fått en läktare med 38 platser.

– Istället har vi flyttat ned ljus- och ljudtekniken. Ett nytt, omslutande ljudsystem är installerat och vi är den första teatern i Nordeuropa med detta.

Responsen har varit väldigt bra, berättar Mats. Sedan tidigare erbjuder teatern också textning på både svenska, engelska och finska av alla sina produktioner,

17 via besökarnas egna mobiler eller en låneplatta.

– Det är ett system som visat sig fungera bra.

Restaurangen ger helhetsupplevelse Ljussättningen har redan tidigare varit automatiserad och tiden då man bytte färg på strålkastarna manuellt med plastfilter, såsom då Mats inledde sin karriär, är sedan länge förbi.

– Renoveringen och repertoarsystemet har dock inneburit att vi anställt ytterligare en ljustekniker och en scenmästare, tillägger Mats.

Förutom en repertoarteater hade man inför renoveringen också en annan tydlig målsättning, att ha en riktig restaurang i huset, som en del av verksamheten.

– När folk går ut idag vill de ofta ha hela konceptet och äta en middag efter föreställningen. Vi har ett nära samarbete med restaurangen, och nu har studioscenen fått ge plats för en restaurang med stora fönster mot kyrkoesplanaden.

Hans eget första minne av teatern är också nära förknippat med restaurangen, som han kommer ihåg från sitt första besök här under lågstadietiden.

– Som de flesta säkert vet nu är den gamla, ryska kristallkronan tillbaka på sin ursprungliga plats där efter många år i förskingring. Den har över 500 kristalldelar och utgör bokstavligt talat kronan på verket, anser Mats.

Klubbmästerskap i dressyr och hopp vid nya ridbanan i Åminne Nina Norrback med Elias och Maja Karrenpalo. Och fina hästen Rappen. De är hemma från Petalax.

Att alltid göra sitt bästa Efter premiärerna som nu redan varit kan han och den övriga personalen så småningom börja fokusera med på den löpande verksamheten igen, även om inget här går på rutin.

– Mitt jobb erbjuder nya utmaningar hela tiden och det går aldrig att slappna av helt. Men så tror jag inte heller att man ska sträva efter att kunna gör det.

Istället drivs jag av att ständigt göra ett så bra jobb som möjligt, och försöka utvecklas i mitt yrke.

Att Mats trivs på sin arbetsplats råder det inga tvivel om.

– Teatern erbjuder alltid något nytt.

Nya produktioner, nytt folk, och trevligt sådant. Men ibland kan det också vara svårt att lämna jobbet då man åker hem, och speciellt under renoveringsåret har jag mentalt ofta varit här även kvällstid, medger han.

Egna renoveringsprojekt Någon brist på sysselsättning har han inte heller hemma i Malax, dit han och frun Mia flyttade tillbaka för tio år sedan.

– Det var verkligen jätteskönt att återvända. Mentaliteten i Malax är så bra, och jag kommer förmodligen att bo kvar där hela livet, ler Mats.

Till familjen hör även två döttrar på fem respektive åtta år, och det över 100 år gamla huset i Tuvas som familjen bor i, erbjuder ständiga renoveringsprojekt.

– Vi tillbringar också gärna tid på villan som min familj har i Köklot, och så är jag förtjust i att renovera upp gamla motorsågar, berättar Mats. Det är något avslappnande med det arbetet, och ju äldre de är desto bättre, avslutar han.

Text och foto: Anna Sand

M

ALAX HÄSTFÖRENING R.F. ordnade det årliga klubbmästerskapet, både i dressyr och hoppning, lördagen den 7 september 2019 vid ridbanan i Åminne.

Ett tjugotal var anmälda och tävlingen förlöpte bra. Föreningen grundades redan 2004 och har i dag omkring 70 medlemmar.

Syftet med Malax Hästförenings verksamhet är att skapa och upprätthålla intresse för hästar, verka för god kamratskap och att bedriva barn- och ungdomsverksamhet.

Vuxna och barn, med stora och mindre stora hästar, var samlade vid ridbanan i Åminne. Klubbmästerskapen framskred precis som planerat och man hjälptes åt kring arrangemangen. Till och med lilla Leona plockade bort och fram utrustning tillsammans med mamma Louise. Louise Smedback, Ida Höglund och speakern Carola Antell skötte en del av funktionärssysslorna för dagen: anmälningar, servering och sådant. Helena Liukkanen var domare och nuvarande ordförande i föreningen är Cecilia Lundberg.

Maja och Elias Karrenpalo från Petalax, tio respektive tolv år, var på plats med familjens häst Rappen. Rappen är en före detta travhäst som har fyllt tjugo år men som klarade dressyren jättebra.

– Vi är nöjda med dressyren och Elias ska också tävla i hopptävlingen, berättar mamma Nina Norrback.

Hos familjen Norrback-Karrenpalo finns fem hästar och det är också hon dem som Ponnyklubben anordnas. En verksamhet inom föreningen och en klubb som KustNytt gärna vill besöka vid tillfälle.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Nicole Malmsten från Solf tävlade med hästen Hagaby Edwyn.

Martina Storsjö från Petalax. >> Leona Ingves. Hon är så söt och hon har en egen käpphäst. I somras deltog hon också i det käpphästevenemang som föreningen kunde ordna med hjälp av bidrag från Aktiastiftelsen i Malax.

18 3

Grafitti är frihet i bild Jon Gredmark är konstnär och lärare i konst. Han har studerat vid universitet, i Stockholm, i den stad han är född och uppvuxen. Han har målat grafitti ungefär tjugo år. Så kom det sig att han bjöds in som en av residenskonstnärerna vid Konstverkstaden Malakta i Malax. Och att han och Mira Mäkinens vägar hade korsats före det. Mira är hemma från Malax. Också hon började tycka om grafitti och hon är till hans hjälp vid olika målningar. Vid Malakta har han gjort väggmålningar utomhus och det är också hans signatur som muralmålningen på biblioteksfasaden i Malax bär.

En kväll tidigare i höst bjöd han in till Malakta, dagen före han skulle iväg till Stockholm igen. Vi gick runt området vid Malakta och han berättade om sin konst. Han berättade också om muralmålningen vid biblioteket invid Kommungården, om andra segment inom sitt konstnärskap. För ungefär ett år sedan hade han en hyllad utställning i Stockholm och det var verk han målade under en tid då han bodde vid Malakta. När det drog ihop sig till att publicera den här artikeln skickade KustNytt texten för godkännande till Jon. Då berättade han att han flyttar till Finland i början på 2020 och ska söka arbete här. Han ställer sig till förfogande att ordna konstworkshops och göra muralmålningar.

Hjärtligt välkommen Jon!

2

4

1

JAG ÄR JON Gredmark (1) och trevligt att se att så många ville komma hit (2) och gå den här rundvandringen med oss. Jag är bildlärare i Stockholm men försöker vara här i Malax när tid och pengar tillåter det. Jag kom i kontakt med Malakta genom min fästmö Mira och hösten 2018 hyrde jag ett rum här. Där skapade jag teckningar inför en utställning.

Det var jag, rummet, min hund,

papper och pennor i fyra månaders tid.

SYND ATT DET regnar men vi går runt i alla fall. Den stora väggmålningen i den lilla gränd som vi kal�lar ”Lilla Berlin” vid Malakta har Mira hjälpt mig med. Det är också hon som är avporträtterad (3). Jag tycker egentligen om att skapa grafitti tillsammans med någon. Jukka härifrån Malakta har också målat

5

6

19 WWW.KUSTNYTT.FI

7

prenumerera köp lösnummer gör adressändringar tipsa oss gratulera nära och kära Gilla oss också på

Många stora grattiskramar till vår egen lilla pippi, Melina Holmkvist som fyller 3 år den 29:e September av mamma, pappa, Sibelle, Hampus och kissona.

På beställning av Malax kommun skapade Jon Gredmark en muralmålning på fasaden vid Kommunbiblioteket i Malax under sommaren 2019. Målningen har en koppling till läsning. Den är en hyllning till biblioteksverksamheten i Malax som fyller 150 år i år. Den är också en hyllning till hela Malax. Ära dem som äras bör: Malakta delvis för initiativet, kommunen för beställningen och Jon Gredmark för utförandet.

med mig. På ”grafittispråk” talar vi om ”orkester”, att man är ett gäng som kompletterar varandra och har olika uppgifter i skapandet.

DET FINNS INGEN skola för grafittikonst (4). Man blir grafittikonstnär genom ett slags mentorskap där det finns lärling och mentor. De här målningarna kom till sommaren 2018. Ansiktet ser jag som ett självporträtt.

DEN HÄR MÅLNINGEN (5), på korrugerad plåt, är ny, den fick jag färdig i går kväll och den påminner lite om biblioteksväggen. Jag ville knyta an till dem så att man ser ett samspel där. Jag har en idé om det, att konst med samma tema kunde få större synlighet på olika platser i ett samhälle. Jukka var med och gjorde den här också. Vi använde projektor när det var mörkt ute.

Mot ljus vägg blir det skugga som man fyller. Personerna i bild är jag och Jukka.

FÄRGER HAR OLIKA betydelse inom grafitti (6). Vissa färger uttrycker vissa känslor. Till exempel silver är en populär färg som uttryc­

ker råhet. Annars varierar det mycket med färger. Man tar det man har.

OM FLERA ANDRA målningar av dem vi sett har varit spontana fanns det skisser till de här (7). Grafitti för mig är frihet i bild som jag inte hittar någon annanstans. Jag har inte så mycket mer att säga om de här.

MIN DRÖM ÄR att måla ett helt lokaltåg i Stockholm, men det får bli en dröm… Det här är exempel på teckningar som jag gjort och haft utställda (8) Jag har ritat figurer i hela mitt liv, en bild kan innehålla över tusen figurer och det kan ta en månad på heltid att bli klar med en bild.

TILL SIST VILL jag tacka Mira för hjälp och inspiration. Jag vill också tacka Malakta för tiden här. Det är fantastiskt att få vara här och jobba. Här är ”allt” möjligt, här finns bra energi, fina människor och Malakta är ett helt unikt ställe.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Vill ni gratulera?

Gratulera med en födelsedagshälsning i KustNytt! Skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@kustnytt.fi.

BIDRAG TILL LÄSARNAS SIDA! Har ni fått barn? Vill ni vara med på bild i KustNytt?

Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering.

Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer.

Mina kontakt­uppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119.

Vill ni gratulera någon?

Gratulera med en födelsedagshälsning i ByaNytt!

Skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@kustnytt.fi.

Vill du dela med dig av något annat?

Vi publicerar gärna fotografier, texter och varför inte teckningar. Bilder av barn, djur och vuxna människor. Hälsningar, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning. Uppge därför namn och adress. Skicka till lasarbidrag@kustmedia.fi.

Det går även bra att skicka in bidrag till adressen: KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA. Märk kuvertet ”Klang & Jubel” eller "Läsarnas sida".

Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur.

Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 11 oktober 2019.

Prenumerera – och vinn!

Bland alla som betalar en prenumeration under tiden 1 januari-30 november 2019 lottas följande fina vinst ut:

EN RESA

med Wasaline - Vasa-Umeå-Vasa för två personer.

Inkluderar även personbil, hytt och skärgårdsbord på antingen tur eller returresan. I Umeå ingår en övernattning i Large-rum inklusive frukost på hotell U&Me.

9/2018

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt i utlottningen.

Prenumerera:

• på hemsidan www.kustnytt.fi • via e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per telefon 06 3441800

8

Pris på årsprenumeration 10 nummer Inom Finland: 54 € Inom Europa: 59 € Utanför EU: 61 €

PRIS 5,60 €

INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS

6 430030 490108

MÅNADSTI

DNING

TRETTIOAN

DRA ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTMED IA.FI

Siktar högt som motionä r Möt tidigare

030 6 430

490 108

bank Ralf Bäckström mannen

DIA.FI USTME WWW.K

EN

ISSN

Smulter om Miffis underhållande hockey

NÄRPESBIL

AGA

X

-283

0784

ÅNG

A ÅRG

NDR

TIOA

TRET ING

TIDN

ADS

S MÅN

SNÄ

AX KOR

S

MAL

Sofia är ny köpman i Norrnäs och Töjby

. MOM

8

10/201

PRIS

5,60

€ INKL

är Molpe ge från Åsa mare i Nor fårfar

jobb Mitt unga d n la b Kristoffer Nykopp

Carolina lever sin yrkesdröm

-

pek ilj res er fam Tuas tradition terar

Möt ffe! ng Ko – Ku

VI STÅR TILL TJÄNST MED ALL SERVICE

städning, fönstertvät INOM: för privatperso t, golvboning där ner & företag. den

Närpesvägen Tfn 040-5422283 32, Närpes , 040-5114665 www.hus-tradgardsservic e.fi

Jennys fritid är musik och musik

er – det lys a Amerik

i Går som nästan

Kom ihåg hushållsavdr aget på -50% RING, KOM IN ELLER BOKA VIA NÄTET!

TVÅ PAR GLASÖGON

ETT PRIS

Petalax på webben Flitiga kaniner

som hoppar

Aktivitetspark som lockar

till rörelse

Naturen som

I ORD KORS GEN IN TIDN

re taga Före ttis! Årets ax. Gra i Mal EDIA g

ran

au en Rest ytar nbrs • 06/3641 152 SteKor snä

flyttat!

Vi har nu på s Vi finn n 4327. er! äge Strandv la och nya kund

a gam Välkomn AREN.fi ENBRYT WWW.ST

KUSTMkar öns

Gott

Nytt

iqa är Angel erare sekret

LÄS

År

mi:s

N ÄVE

nya

OM

t? _ ingsvale församl _ det i pp av kre Hur gick kors te erka _ dsarbe tröm att tillv sten ita Nys hembyg Kon av Car _ nta för umn örna gåvor Prisbelö a läsh Kol och bar or än invigts mer blomm alax et är bland en i Pet är ny Kråkbo lund ny Fan minnes Nu har

LÄS ÄVEN Olika slags

över hinder

resor av Katarina

Syskon med drillstav

Farväl till färgerna

lyckopiller Mässa med

OM

Vestersund _

och trumpet

_

av Carita Nyström _ fokus på välmåen de _

20 Spännande evenemang för hela familjen

Skattjakt vid Solhem Mellan varven testar Övermalax Ungdomsföre­ ning lite nya idéer och ser hur de tas emot av byborna.

Skattjakt i byn var ett sådant påhitt.

Lyckat, tycker de besökare KustNytt pratat med, och som dök upp, trots det ostadiga vädret.

S

ÖNDAGEN DEN 8 september ordnades ett nytt och lite annorlunda evenemang för barnfamiljer i Övermalax – nämligen skattjakt i centrum. Men det är inte allra första gången som skattjakt i byn ordnas betonar Isabel Flemming som är ordförande i föreningen.

– En föreningsmedlem informerade oss andra att de haft någon form av skattjakt förmodligen i början av 1990-talet. Men i denna form som vi har det nu i höst är det helt nytt, säger Flemming.

Syftet med skattjakten är att erbjuda barn och barnfamiljer i byn en rolig eftermiddag där de får röra på sig tillsammans.

Vad tror ni finns i skattkistan?

– Kanske det är pengar, säger Aria Björkblom.

– Eller kanske något man kan äta, säger Naomi Backman och ser fundersam ut.

De stannar vid en station och de vuxna läser högt för barnen frågan som lyder, hur många dörrar finns det på församlingshemmet i Övermalax? Barnen blickar genast mot församlingshemmet och börjar spekulera.

Entusiastiska barn

Emma Backman-Björkblom, Roland Björkblom, Aria Björkblom och Zelina Björkblom samt kusinerna Naomi Backman och Adamo Backman var tidigt ute och en av de första deltagarna i skattjakten.

Tur med vädret – Skattjakt brukar vara uppskattat av både barn och vuxna, säger Flemming.

Timmen innan skattjakten inleddes öste en kraftig regnskur ner. Men till arrangörernas lättnad gled molntäcket över Malax undan och solen tittade fram just innan evenemanget började.

– Plan B var att ha skattjakten inomhus men som tur kunde vi återgå till den ursprungliga planen, säger Flemming.

Jakten på skatten börjar och slutar vid ungdomsföreningens eget Solhem. Det hela går ut på att hitta stationer som är utplacerade runtom i centrum, alla inom gångavstånd. Vid varje punkt löser deltagarna kluriga uppdrag och får en siffra som svar, förklarar Flemming. Sifferkombinationen i sin tur är sedan den slutliga koden som öppnar skattkistans kodlås vid Solhem.

En av de allra första besökarna på plats är familjen BjörkblomBackman och kusinerna Adamo och Naomi Backman.

Skattjakten bestod totalt av sex stationer.

Wilma Flöijer visar Hugo och Emil Genberg hur man ska få upp låset till skatten.

Arrangörerna Michelle Österblad och Isabel Flemming säger att när det gäller föreningsliv så är det bara fantasin som sätter gränsen för vad man kan göra.

Hanna Kjellund och Wilmer Westersund tyckte att det var skojigt med skattjakt i byn.

Vid simhallen står Wilmer Westersund och mamma Emmi Westersund tillsammans med Hanna Kjellund och moster Josefine Silvfer.

De löser den sista ledtråden. De vuxna säger att frågorna varit en aning luriga men det tycker inte barnen.

– Det har varit jättelätt, säger de båda i kör. Vad tycker ni vuxna om detta nya evenemang?

– Det är ett otroligt bra initiativ. Hoppas det blir fler. Man får motion och frisk luft, och bara själva ordet skattjakt är så laddat. Det gjorde åtminstone min pojke entusiastisk i morse när jag berättade att vi skulle gå på skattjakt, säger Emmi Westersund.

Vid Solhem möts deltagarna därefter av en doft som spridit sig i hela huset. Det är doften av nygräddade våfflor.

– Det luktar. Vi ska äta, ropar en treårig pojke till sin pappa när han öppnar dörren till Solhem.

Och skatten då? Det var, precis som en av deltagarna gissade, något ätbart - godis och våfflor.

Men inte bara det. Utan också ett hejdundrande överraskningsdisco i stora salen.

Hela evenemanget var mycket uppskattat av de barnfamiljer som deltog och blev till en minnesvärd upplevelse för både stora och små.

– Det var verkligen en trevlig överraskning med disco i slutet.

Det visste vi inget om, säger Josefine Silfver. Men det nya evenemanget var ett ”wild card” enligt Flemming. Så det återstår att se, om det inom den närmaste framtiden blir några fler spännande jakter på skatter för barnen i byn.

Text och Foto: Rosita Pellas