13
– Alla fiskar av matfiskstorlek som vi fiskar upp går att äta. Också småfisk kan man ta vara på, antingen genom att koka fiskbuljong av dem eller genom att göra inläggningar. Små mörtar kan man till exempel rensa och fjälla och sedan lägga i burk med patentlock, fylla med tomatsås och låta stå i cirka 100°C i ugnen i fyra till åtta timmar. Syran i tomatsåsen mjukar upp benen. Slutresultatet blir lite som en hemgjord version av tonfisk, tipsar Anita Storm.
Mjuka upp benen med sur marinad Smarthfiskarnas ben kan man komma till rätta med två olika metoder: antingen genom att filéa dem på rätt sätt, eller genom att låta dem marineras i någon form av syrlig marinad som mjukar upp benen tillräckligt för att hela den rensade fisken sedan ska kunna köras i köttkvarn eller matberedare. – Gädda brukar gå ganska bra att skära benfri. Stora fiskar som id och braxen passar också att
filéa genom att man öppnar dem från ryggsidan och börjar med att klippa lös sidorna längs ryggraden, säger Anita Storm. På marthaförbundets hemsida finns det en instruktionsvideo som visar hur man ska göra. – Halstrad id med grovsalt blir otroligt bra. Jag brukar också göra ribs av braxen. Först låter man ribsen ligga en stund i saltlag, sedan röker man dem lätt och slutligen friteras de, berättar hon. Mindre fiskar med tunnare ben kan man istället låta marineras eller gravas minst några timmar i en syrlig lag med lime-, citron-, havtorns- eller lingonsaft. Syran mjukar upp benen så pass att de inte behöver tas bort. Därefter kan man med fördel köra fiskarna genom köttkvarn för att få en bas till olika röror eller biffar. Ättika fungerar på samma sätt om man gör fiskinläggningar.
Text och foto: Johanna Granlund
Alla recept och bilder kommer från Marthaförbundet.
FISKFÄRS (GRUNDFÄRS) 500 g gäddfilé 1 tsk salt ½ krm cayennepeppar 1 bit citronskal 4-5 äggvitor 3-4 dl kall vispgrädde 1. Skär fiskfilén i mindre bitar. Finfördela den med i matberedare eller mal fiskköttet 2-3 ggr. 2. Tillsätt salt, peppar, citronskal och äggvitorna (ovispade). Ställ färsen kallt i någon timme. 3. Arbeta därefter in grädden, lite i taget tills färsen är jämn och smidig. 4. Smeten kan användas till queneller, patéer eller som färsfyllning i olika rätter.
ID PÅ IRAKISKT VIS 1 stor id 1 paprika 1 gul lök färska örter olja till fritering Marinad: 1–2 tsk curry 1 tsk paprikapulver 1 tsk vitlökspulver eller 2 krossade vitlöksklyftor ½ dl citronsaft 2–3 tsk salt 1. Rensa och filea iden. Blanda kryddorna med citron och salt och gnid in fisken i marinaden. Låt marinera i en dryg halvtimme. 2. Skiva och stek paprikan och löken. 3. Hetta upp olja i en djup panna. Fritera fisken i ungefär 10 minuter. 4. Servera med stekt paprika, lök och färska kryddor.
LUCAS SNELLMAN
SOMMAR OCH SÅNG. För många hör de tätt ihop. Att delta i allsångstillfällen eller njuta av en sommarkonsert. Att uppleva känslan av att ingå i ett större sammanhang. Att tillsammans med andra sjunga eller lyssna till sådan musik som man tycker om, länge sett fram emot och som man kanske inte annars har tid eller möjlighet att uppleva. LOTTA PÅ LISEBERG har kört igång. Likaså Allsång på Skansen. Populära allsångsevenemang som hör till sommaren. Till populariteten hör säkert välkända artister, bekanta sånger men
man träffar bekanta från barndom och ungdom. Samlingar där sommaren, stämningen och semestern infinner sig. SOMMAREN ÄR GRÖN. Sommaren är skön. Vi tankar sol och värme. Men närheten till naturen för också med sig ett allvar. Våra hav mår dåligt och på sina håll kan man inte simma. I dikesrenar och vattendrag ligger avfall och skräpar. Sommaren för ofta med sig ökad användning av bil, båt, engångskärl, kött och olika former av miljöbelastning. En livsstil som vi vet påverkar klimat
SOMMARSÅNGER SKAPAR SAMHÖRIGHET också gemenskapen och samhörigheten. Publikvänliga sammanhang som samlar stora folkskaror i olika åldrar. Men även det lokala lockar folk. Det märks inte minst då föreningar och församlingar ordnar allsångstillfällen. Ett som har blivit omtyckt och populärt i kyrkliga sammanhang är Kyrkans utlandshjälps Sommarsånger. Kravlösa tillfällen där sången får uttrycka den glädje och tacksamhet vi känner över sommaren, skaparen och samvaron. DETSAMMA GÄLLER OCKSÅ friluftsgudstjänster, lägergudstjänster och sommarsamlingar i skärgården, på hembygdsgårdar och museer. Alla visar de på en längtan och ett behov av att sjunga ut vårt tack och lov till Skaparen just där vi upplever skapelsens närhet och storhet som mest påtaglig och nära. På många håll har det här också blivit en viktig tradition. Tillfällen som långväga gäster prioriterar och prickar in i sommarkalendern. Samlingar där
och miljö. Vi märker det paradoxala i att vilja leva nära en natur som vi samtidigt aktivt förstör. Att vilja resa och träffa vänner och släktingar medvetna om vår miljöpåverkan. Att vilja vårda miljön samtidigt som vi vill unna oss något extra under ledigheten. En paradox som vi behöver hjälp med att hantera. SÅ LÅT OSS känna tacksamhet och glädje över de sammanhang där vi får känna styrkan av vår Skapare och den samfällda sången. Den som väcker minnen och förenar. Den som väcker känslor och får oss att njuta. Den som hjälper oss på olika sätt. Men låt oss också bli medvetna om vårt ansvar för Skapelsen. Den som hjälper oss hitta nya sätt för att minska vår miljöbelastning. Den som leder till konkreta handlingar för att nå förändring. Den som räddar vår skapelse för kommande generationer. SKÖN SOMMAR!