KustNytt 5/2020

6 430030 490108

5/2020

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN

Isabel vill byta

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTNYTT.FI

Vivan ser hela människan

tankar, frön och plantor med DIG!

Ingela och Pontus har egen fårfarm

Johannas garn finns i regnbågens färger

TEMA

LANTBRUK OCH TRÄDGÅRD FINA VINSTER I FYRKLÖVERN Nya ägare vid Stencos lanthandel

LÄS ÄVEN OM BEKÄMPNINGSMEDEL FÖR JORDBRUKET FRÅGA OFFERT! Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Följ oss på Facebook och Instagram @ByaNyttKustNytt

Allsång med Leif Skinnar Vi frågade om grillar Vårstädning på Molpe begravningsplats Bergös sista fårfarm

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 VASA Tfn (06) 344 1800 e-post: redaktionen@kustnytt.fi

Spela YATZY utomhus!

VILKEN LJUVLIG TID det är nu – sommaren menar jag. Solen skiner både när jag somnar och vaknar.

Var morgons friskluft är av bästa sort och det är nu jag ”buffrar” för humör under den mörka årstiden.

Gör det ni också. Coronavåren blev helt konstig och i allt som inte hände så har det ju hänt en del i alla fall. Halva 2020 har redan passerat och distanseringen har blivit en del av vardagen. Vad som händer när nu samhället normaliseras lite igen i juni återstår att se. Efteråt vet vi det.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

DET ÄR EXAMENSTIDER. Grattis till er alla som når den sortens milstolpe! Jag läser i tidningar och sociala medier att familjerna firar på olika sätt. Nu, sen, ute eller inne. Det är nu allt gills så länge man följer gällande restriktioner.

augusti. Så ja, samhället öppnar upp i någon mån men vi fortsätter att vara försiktiga. Vi är så lyckligt lottade i vårt land där utomhusvistelser inbjuder till många fina upplevelser. Låt det här bli en sommar med vandringar, strandliv, uteliv och ett liv med nyheter i trädgården och nå trevliga spel man kan spela ute. Här ska jag slå ett slag för trädgårdsYATZY, varianten med stora tärningar av trä som finns att köpas vid Clas Ohlson. Eller åtminstone fanns för ett par år sedan. Hur passligt är inte det spelet? Ni vet vilket jag menar – fem tärningar och så ska man samla par, triss, stege och så vidare. YATZY är ett tärningsspel med fem tärningar som uppfanns på 1950-talet. Antalet deltagare är obegränsat och vinnare blir den

JAG MÖTTE PERSONAL från Malax församling som berättade att kyrkan nu öppnar upp för publik om 50 personer. Till begravningar blir det möjligt att andra än närmaste anhöriga får komma och konfirmation blir det, fast i

VD Emilia Häggman, tfn 06 3441816

deltagare som uppnått högst poängsumma efter spelets slut.

Själva YATZY betyder alla fem tärningar av samma nummer efter max tre kast. YATZY betyder också full poängpott. Det är ett riktigt turspel och det fina här kan man varken skylla på dåligt minne, ålder, sjuk rygg eller föråldrade glasögon. Alla kan kasta tärning och kan man inte kan någon medspelare göra det åt en utan att det kan räknas som fusk. Crocket, Kubb eller Mölkky är andra trevliga sällskapsspel för utomhusbruk.

ANNARS OLIK A SAKER i majmånadens KustNytt. Lantliga och trädgårdsaktiga sidor.

Människor. Bra. Sköt om er. Tvätta händerna och allt det där. KustNytt är ute igen i början av juli. Det blir sommar nu.

LEIF BERÄTTAR: Bakgrunden till själva sången är den att vi hade inbokat en spelning vid Grangården i september 2019.

Tyvärr blev vi tvungna att inhibera vår spelning den gången men efter ett tag, i mitten av november for vi igen. Det var vid denna spelning som idén till sången föddes. Det blev nämligen så roligt! Alla var så glada att se oss igen och själva var vi också laddade till tusen. Vi hade haft en paus men nu var vi tillbaka och gemenskapen var av bästa sort.

När jag kom hem efter spelningen var jag så fylld av denna stämning att jag började skriva ner mina tankar, som blev text, och

efter det började jag fundera på melodi, gnolade mig fram till olika slingor och passager. Som vanligt fick jag hjälp av Kenneth Granback med att få noterna utskrivna.

Från början hade jag tänkt mig att sången skall framföras som en vals, men efter att med de övriga spelmännen provat på detta märkte jag att det inte gick att få något “sug” i den. Mina spelkompisar satt också med förbryllade miner. Det blev genast bättre där vi spelade den som “en pigg slowfox”, och så fick det bli. Det är i det skicket som den ska spelas.

Nu ingår den i allsångspatrullens repertoar.

REDAKTIONELLA MEDARBETARE Anna Sand, Carina NordmanByskata, Johanna Granlund, Joakim Snickars, Jennifer Hägen ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 3441815 jennifer@kustmedia.fi annons.kustnytt.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 3441814 prenumeration@kustnytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2020 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 56 €, EU 61 € Övriga världen 63 €

Torsdagen den 28 maj 2020

Leif Skinnar i Malax är aktiv musiker och leder bland annat den omtyckta Allsångspatrullen inom medborgarinstitutet. Patrullen har bland annat besökt äldreboenden och förgyllt tillvaron där. I slutet av 2019 skrev Leif den här sången och uruppförandet var i februari i år, just före coronapandemin bröt ut.

Allsång till äldreboende

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 3441813

ANNONSPRISER 2020 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

Leif Skinnar. Arkiv/ Kustmedia Sammanställning och foto: Lisbeth Bäck

ALLSÅNG PÅ GRANGÅRDEN Publiken börjar samlas i aulan längst där bak Att än en gång få njuta musik i egen smak Med rullstol och rollator man söker sig en plats Och snart i hela salen har varje stol besatts När valsens toner ljuder då skiner många opp Och gungar med i takten humöret är på topp Man minns sin egen ungdom hur roligt allting var Och alla kära sånger tänk att dom än finns kvar Refräng Tillsammans ska vi sjunga om källan där vi satt Om bär uti vår hage och ljuvlig sommarnatt Om Elin ska vi drömma hon med så rosig kind Och segla ska vi också helt visst förutan vind Sen blir det dags för schottis på dragspel och fiol Och strax därpå en allsång om snön som föll ifjol En tango fylld med minnen från tider som har flytt Till slut går sista visan men snart vi ses på nytt Refräng Tillsammans...

13.11.2019/Leif Skinnar

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

Kustmedia strävar efter att vara KUSTENS MÅNGSIDIGASTE REKLAMBYRÅ - och det gör vi genom att erbjuda alla tjänster kunderna behöver under ett och samma tak.

Vi håller våra traditioner kring människonära kommunikation kära samtidigt som vi blickar framåt – främst genom att hjälpa kunderna ta det digitala steget som behövs för att bedriva ett lönsamt företag idag.

Vi gör hela jobbet; från idé till färdigt material – om det så mynnar ut i en tryckt publikation, videoreklam, kampanj på sociala medier eller något helt annat. Våra kunder betjänas av hela teamet som tillsammans skräddarsyr och skapar en helhet för er. Supersmidigt!

3

Vi ger blommorna nytt liv!

Malax församling har gått in för att återbruka de många narcisserna som planteras ut vid gravar tidigt på våren.

Nu finns ett särskilt kärl där gravgårdsbesökare kan lämna narcisserna vid avyttringen. Sedan planteras de ut vid församlingens allmänna och utvalda platser för ändamålet. Med tiden kan det bli fina blomsterhav med vårblommor.

KUSTNYTT TRÄFFADE FASTIGHETSFörsamlingen har 275 avtalsgravar. Det SKÖTAREN Kent Gullqvist och vaktmästa- betyder att församlingen mot en avgift har ren Annette Ahlholm vid Malax församling. hand om gravskötseln åt dem som det öns– I vår har vi hittills planterat ut narcisser kar. Församlingen sköter också om de 126 intill krigargravarna mot vägen och i slänten krigargravarna i samarbete med Malax kommot Malax å där den nya delen av begrav- mun. ningsplatsen tar slut, berättar de.

– Vi får beröm för skötseln av de stupades – Det var Helena Hemming som tog ini- gravplatser och det känns bra. tiativ till att återbruka blomlökarna för flera – Vi önskar också att de som gjort avår sedan. Efter några om och men är vi igång tal om skötsel överlåter vattnandet åt förnu. Första gången vi planterade lyckades det samlingen, så att växterna inte vattnas för inte, det växte inte upp nya narcisser och vi mycket. vet inte vad som hände.

Vi träffas i slutet av maj och de berättar att Med tiden kan det bli hur fint som helst. verksamheten normaliseras från första juni.

Kent säger också att de hoppas på att någon Med gällande corona-restriktioner givetvis. gång kunna plocka altarbuketter från nar- Det blir tillåtet att ha förrättningar med cissodlingen. femtio personer.

– Konfirmationen är likväl framflyttad till – Det är faktiskt många som planterar nar22 augusti, de. cisser på gravarna till påsk och lägger soma Andelsbank är vi här för dig. Om vi råkar varaupplyser upptagna med ett kundmöte när marblommor en ganska kort tid därefter. delandeSåså Nu iAnnette. coronatider vi att du sköter dina Text ochrekommenderar foto: Lisbeth Bäck detåterkommer var ett bra initiativ,vi. tillägger

ontakta oss på Malax kontoret

du ringer, lämna ett ärenden i våra elektroniska ler, eller per telefon. Du kan boka tid till ett telefon- eller nätmöte på vår nättjänst www.op.fi - Vi hörs!

TÄVLA OCH VINN VETEDYNA + SITTUNDERLAG

liga bankärenden 256 3874

Christoffer Blomqvist Leif Ena Sparande 010 256 3899

FYRKLÖVERNVINNARE

Grattis Ing-Maj! Ing-Maj Höstman i Petalax vann huvudvinsten i Fyrklöverns omgång 323. Tröstpriser fick MajLen Bäcklund i Norrnäs, Maarit Filppula i Malax, Göran Brolund i Malax och Sofi Nordmyr i Korsholm. Gratulerar alla vinnare!

and Mattbäck

Jenny Svarvar

FRÅGA 1:

Angelica Henriksson Kirsi Martin Juridiska tjänster 010 256 3826

Privatkundsfinansiering 010 256 3752 FRÅGA 2: 1, 5, 7 OCH 13 FRÅGA 3: 6, 12, 16 OCH 16

VASA ANDELSBANK FRÅGA 4: 9, 12, 14 OCH 16 Köpingsvägen 10, 66100 Malax Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 17 juni 2020. Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA 0100 0500 Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen. vaasan@op.fi De här fyra detaljbilderna har vi plockat

1

2 2020 i Korsnäs Sommaren

Malin Söderman

Försäljningschef äkringsombud Privatkundsfinansiering Ing-Maj Höstman bjuder på godaste kaffet och rabarberpaj i trädgården.

Lars-Göran stannar vedkapen och gör 010 256 3854 253 2161 010 256 3885 oss sällskap och med mig har jag vinsten, en kaffekokare.

– Tack! Det var så trevligt. Den ska raka vägen till villan på Bergö, säger Ing-Maj. Pensionärslivet och humöret är gott tycker de, trots hälsoproblem som kommer med åren och trots corona. De sköter hemmet, tomten och odlingar. Skaffar ved till uppvärmning, fiskar till husbehov vid villan och är nöjda med det som är.

– Jag promenerar varje dag, säger Ing-Maj. Nu har jag trampat upp nya stigar här i skogen och ja, det är ju mycket roligt att gå i skogen än på landsvägen, tycker hon.

De har två söner: Stefan och Sören samt fem barnbarn. Tack för kaffet!

Text och foto: Lisbeth Bäck

tävlings­svar kn420:

Electrolux elvisp, sparar på handlederna när du vispar ägg och annat till kakor och bullar.

ur olika annonser i tidningen. Kan du Vi erbjuder: lista ut på vilka sidor de finns? ✓Service och reparationer av bilar, traktorer och övriga fordon ✓Rökgasmätning för dieselbilar öppet med guide. 16.6-9.8 Hembygdsmuseet kl 13-17 måndag stängt.

Sommardäck ✓OBD-test, övrig besiktningsservice till förmånliga Prästgårdsmuseet öppet med guide 9.6-9.8 kl 13-17 måndag stängt. Sommarcafé. priser! ✓Brännoljeförmedling Baltikumvännernas Loppis, Gruvvägen 28. Lördag 27.6-8.8. kl 11-15. ✓Däck- och fälgförsäljning Gruvleden i Korsnäs. Vandringsled ca 2 km. Infotavlor på flera språk, bord&bänkar.

Välkommen!

Barnparken Skepp&Skoj i Harrström.

Simstrand & kiosk i Molpe och Harrström.

Waterloo-leden ca 7 km.

RUNE:

0500-560974

Molpehällorna i Världsnaturarvet Kvarkens skärgård.

TONY: Infotavla vidBil restaurang Strand-Mölle.

Pörtom & Traktor Öb

3

040-5646334 Korsnäs bibliotek.

Sommaröppet juni-augusti Velkmossv.

4 I detta nummer har vi gömt fyra I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden fredag kl 12-19, tisdag-torsdag kl 12-15. (samma Med reservation ändringar. miniatyrbilder storlek somförden som du hittar inne i tidningen och ringa måndag, in de fyra felen!

Arr. Korsnäs kommun och föreningar • FB •logo. info 06-3479111 nedan)• www.korsnas.fi av Kustmedias På vilka På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

4

– Vi erbjuder också..

– På det här sättet...

– Vi har sysslat..

– Mycket har utvecklats..

Om jag vinner vill jag ha:

Namn............................................................Tel..............................................

Vetedyna

Adress.............................................................................................................

Elvisp

Omgång 3234 K520

hanna Ahlfors

Ett set för den som älskar värme och avslappning.

Vetedynan kan värmas i mikrovågs­ugnen Företagsfinansiering och sittunderlagen 010 256känns 3873 sköna att vila ändan på i bastun.

ELVISP

4

Vivan har sett hemservicen utvecklas – Det gäller att se hela människan och de unika behoven som vi alla har, konstaterar Vivan Vesterback efter 45 års arbete bland människor som fått vård och omsorg i sina hem.

Hon har varit med och utvecklat vård och omsorg i hemmet, från de första försöksåren till den högkvalitativa service den idag omfattar i Korsnäs.

V

IVAN VESTERBACK VÄ XTE upp i Harrström, en barndom som hon själv beskriver likadan som i Bullerbyn.

– Jag har själv inga syskon, men i gårdar nära oss bodde min morbror och åt andra väderstrecket min moster, så jag har växt upp med jämnåriga kusiner.

När Vivan var barn hjälptes man åt mellan gårdarna, vartefter det skulle arbetas. Hon minns att det hela tiden fanns ett arbetsbyte mellan gårdarna och barnen växte upp med gemensam omsorg från flera vuxna. En trygghet för alla barnen.

– Jag har fått talets gåva, så jag har alltid tyckt om att prata och diskutera, skrattar Vivan.

Vivan klarade skolan bra, men tyckte allra mest om praktiska ämnen som handarbete och musik.

Valet efter medborgarskolan stod mellan att bli hårfrisörska eller vårdare.

Utbildning och arbetspraktik På den tiden kunde man söka till vårdutbildning först efter att man fyllt aderton, så Vivan gick först ett år på vårdlinjen vid en folkhögskola i Vasa. Hon kunde då fara till Kårkulla i Pargas och praktisera inom vårdarbete.

– Före det skötte jag barn till en av mina lärare en sommar och därefter även åt en annan familj.

Sedan arbetade jag en sommar vid Helenasjukhuset i Kristinestad inom psykiatrisk vård, minns Vivan, och sedan ett halvt år till i värdinneskola tills hon kunde börja vårdutbildningen.

Därefter kunde hon påbörja den ettåriga hjälpskötarutbildningen i Vasa.

– Våra studier började kring åtta på morgonen och vi hade långa dagar – ofta till klockan fem på eftermiddagen. Vi hade läkare från sjukhuset som föreläste för

Vivan Vesterback har nära till skrattet, men har också förmåga att dela allvar och sorg – både med kollegor, klienter och anhöriga.

Vivans mor Alice är 96 år.

Under coronapandemin har de två inte kunnat träffas så ofta som de brukar, men de talar ofta med varandra i telefon. Foto: Privat

oss och så gjorde vi arbetspraktik vid Vasa stads sjukhem och olika avdelningar vid centralsjukhuset.

Examen och mamma Till julen 1975 fick Vivan sin hjälpskötarexamen och minns hur viktigt det var med korrekt uniform på den tiden: helvita strumpor och vita skor som täckte hela foten och en ljusgul knälång klänning med underkjol under.

– Vi hade ingen hätta i håret, det hade man slutat med före vi fick examen. Och bara sjukskötarna fick lov att bära vita klänningar.

Småningom började nog också byxor användas som arbetskläder av kvinnliga vårdare.

Vivan var höggravid vid sin examen och i januari 1976 föddes äldsta dottern Lis-Marie.

– Jag började arbeta som inhoppare och vikarie vid Lärknäs i Korsnäs, för under de följande fem åren föddes också Tommy och Denice. Min man Per-Gustav hade ju fullt upp med jordbruket, hönsen och pälsdjuren. Jag hjälpte till där och det gällde att anpassa mitt vårdarbete till det jobbet.

En befattning i kvällsvård Efter fjorton år som vikarie inom äldreomsorgen vid Lärknäs sökte Vivan en nytillsatt befattning inom kvällshemservice i Korsnäs.

– Kommunen hade beslutat att man skulle prova inrätta en befattning år 1990, som skulle delas av två primärskötare på prov under ett år, så jag delade arbetet med Catarina Lagerström. Vi jobbade turvis ett par tre kvällar åt gången, även vartannat veckoslut.

Arbetet började klockan 15 och slutade klockan 21 på kvällen. Efter det skulle klienterna klara sig i hemmet på egen hand till följande morgon.

– Det var ett omväxlande arbete, där vi hjälpte olika personer med sårvård, att ta sina mediciner,

duscha dem som behövde hjälp och överlag ge seniorer trygghet i hemmet på äldre dagar. Ibland kunde vi hjälpa hemsjukvården med olika vårdåtgärder eller andra uppgifter.

Efter tre år beslöt man att kvällshemservicen skulle bli permanent och både Vivan och Catarina fick fast anställning som ”kvällsflickor” i Korsnäs.

Nattpatrull i Korsnäs År 2003–2004 renoverades Lärknäs och inför detta togs två lägenheter i bruk för dygnet runt vård vid Buketten. Övriga patienter från Lärknäs inhystes tillfälligt

vid kurscentret. Samtidigt beslöt kommunen att man skulle inrätta nattpatrull, alltså möjliggöra att vårdpersonal även kan rycka ut till hemmet mitt i natten.

– Då hade vi ju ännu ambulansverksamhet i egen regi i kommunen, så det var möjligt att byta ihop arbetet och därmed fara hem till klienter vid akuta behov.

Vivan summerar vad hon lärt sig under många år med arbete i olika klienters hem.

– Det går inte att själv bestämma något i klientens hem. Vi som kommer dit måste lyssna till vad de själva behöver och respektera hur de har det!

– Fördelen med att man lär känna en person under många år är ju att vi lär oss hur de vill ha det. Någon vill absolut ha saker i en viss ordning, någon annan vill ha täcket stoppat omkring sig på ett speciellt vis. Små saker som ger trygghet och för mig är självklar personlig omsorg.

Omsorg i hemmet Vivan har full förståelse för att det kan vara ett stort steg för en människa att börja anlita hemservice och hemsjukvård.

– Självklart kan en person vara orolig inför det första besöket.

Hur ska det här gå, kommer de

5 man från Petalax valdes till ny ledare för hemservicen och vi har jobbat tillsammans några dagar under mina sista semesterveckor i vår.

När Vivan ser tillbaka på utvecklingen av hemservice i Korsnäs känner hon stolthet över att kunna erbjuda trygghet med litet format, att man ännu kan göra det lilla extra för varje människa.

– Jag är glad att vi kunnat ta emot nya klienter med kort varsel, att vi ibland kunnat se till att en i personalen funnits på plats i hemmet samma dag behovet meddelats. Då har mitt pappersarbete fått vänta.

Mest kommer Vivan att sakna kontakten till sina arbetskamrater, men även klienterna förstås.

Sett i backspegeln ångrar hon absolut inte sitt yrkesval då som artonåring.

att tycka att jag har det rörigt i mitt hem så jag måste städa före de kommer hem till mig? Och hur ska jag kunna klä av mig för att få hjälp med hygienen av en främmande människa?

Några radhuslägenheter hade byggts redan på 1970-talet för att äldre skulle kunna flytta in när de inte längre kunde eller ville bo i det egna hemmet. De här pensionärshemmen skulle komma att utökas till flera radhuslängor där var och en hyrde sin lägenhet och i stort sett skötte sig själva. Kommunen löste in de här byggnaderna år 1986.

– Om personerna behövde vård eller tillsyn kunde de besöka någon av hälsovårdarna som arbetade i hälsogården, tvärs över vägen. Eller så kunde vi besöka dem under kvällen.

Buketten invigdes För femton år sedan ändrades hela hemservicen i kommunen, Buketten fick sitt namn och blev centrum för hemservicen. Kerstin Sjöstrand hade arbetat som sjukskötare för krigsinvalider och blev först hemserviceledare och sedan utsedd till ledare av äldreomsorgen och hemservicen i Korsnäs.

– När hon behövde en vikarie brukade jag hoppa in, berättar Vivan. När kommunen beslöt att inrätta en tjänst som äldreomsorgsledare valdes Kerstin och man sökte en ny ledare för hemservicen.

Vivan började arbetet som ledare för hemservicen ”på prov” år 2013 och trivdes så bra att hon valde att fortsätta arbetet.

– Det blev ju ett mer administrativt skrivbordsarbete och mer fokus på att vara förman för mina tidigare kollegor, konstaterar Vivan. Jag har tidigare alltid sagt att arbetslistor börjar jag nu inte på med, men det var bara att bita ihop och göra så gott man kan!

På grund av fuktskador revs hela matsalsbyggnaden och Buketten återinvigdes som nybygge år 2018 med den omtyckta glasterassen som Lions i Korsnäs byggde.

Klienten i fokus Vivan understryker att hon anser att personalen aldrig får visa sin

RUNE: 0500-560974

Pörtom Bil & Traktor Öb Velkmossv. 4

TONY: 040-5646334

MALAX KROSS Er leverantör av bergskross och grusprodukter Marcus 0400-362 185 Björn 0400-442 483

Familjen, villan och trädgården

Vivan övar att ge injektioner och att hjälpa en ”sängpatient” under den ettåriga utbildning­ en till hjälpskötare.

Vivan är glad över att hon fått vara frisk och hoppas få behålla hälsan även framöver. Därför kan hon också tänka sig att vid behov hoppa in och vikariera någon dag om det behövs.

– Vi har sju barnbarn i åldrarna mellan 2 och 14 år, så bara vi kan börja träffa dem nu igen ska de få mera av min tid. Jag stickar gärna tröjor och sockor – och förstås gärna till dem. Bäst trivs jag hemmavid, med familjen samlad.

Eller med att påta med blommor ute i trädgården eller vid villan i Harrström. Jag läser allt möjligt, såväl tidningar som böcker.

Vivans mor Alice är 96 år och bodde hemma ännu till för något år sedan. Hon bor numera på Lärknäs och Vivan gläds åt att snart kunna besöka henne igen lika ofta som tidigare.

ANLITA VÅRA ANNONSÖRER

Syjuntan och kören En stolt hjälpskötare på sin examensdag. Foton: Privata

Förr och idag – Mycket har utvecklats till det bättre, anser Vivan. Vi försöker följa med och testa tekniska hjälpmedel och hålla oss uppdaterade med styrdokument både gällande personal och klienter. Men nog var det bättre med tid för varje klient då jag började inom kvällsservicen för 30 år sedan!

Tidigare fanns det tid att läsa dagstidningen för äldre med synnedsättning, man kunde bära in ved, städa ibland och om tid fanns hjälpa en klient att baka en kaka i sitt hem.

– Idag handlar mycket om att se till att personalen går fortbildningar, uppdaterar sina tillstånd att hantera läkemedel och se till att de har sina hygienpass. Och vi känner nog att vi har bråttom.

Vi erbjuder: ✓Service och reparationer av bilar, traktorer och övriga fordon ✓Rökgasmätning för dieselbilar Sommardäck ✓OBD-test, övrig besiktningsservice till förmånliga priser! ✓Brännoljeförmedling ✓Däck- och fälgförsäljning Välkommen!

stress för klienter eller deras anhöriga.

– Naturligtvis ska vi säga ifrån till vår arbetsgivare när resurser blir för knappa, men det är en hederssak att visa klienten att vi tar oss tid för en pratstund – att just den personen är viktig och värdefull.

Vivan har många års erfarenhet och bekräftar att det är en konst att kunna lyssna mellan raderna. Att förstå det som klienten inte riktigt kan säga med ord just då.

– Jag tycker att det är bra att vi är olika, vi som jobbar inom hemservicen. Ju fler vi är som ser och lyssnar till klienterna desto större är chansen att vi kan ge personligt skräddad omsorg.

– Vi har en syjunta, som vi startade 1978 för oss nyinflyttade till Taklax. Först var det ett sätt att en kväll i veckan kunna umgås utan barn, sedan blev det varannan måndag.

Tidigare for de också på resor någon gång i året. Numera blir det mest att sju damer träffas och pratar, men sommartid håller syjuntan paus.

Vivan sjunger också i församlingens projektkör, där hennes stämma hörs bland sopranerna.

– Men också kören tvingas ju hålla paus nu på grund av pandemin, suckar Vivan. Det ska bli skönt om vi kan återgå till mer normal vardag nu småningom!

Hennes glada skratt avslutar vår pratstund, som denna gång räckte i över en och en halv timme. Som sagt, talets gåva har Vivan – men hon är även en mycket lyhörd lyssnare, såväl i jobbet som privat.

Pensionär i vår – Jag blev pensionär den första maj, så hela Finland flaggade, skrattar Vivan hjärtligt. Sofia Lid-

Text: Carina Nordman-Byskata

GRÄVMASKINSTJÄNSTER • Husgrunder Malax med omnejd!

• Dikningar • Rensningar • Dräneringsarbeten Lars-Ove Åstrand • Tel. 0500 88 0043 • larsove_astrand@hotmail.com

SLAMBRUNNSTÖMNING OCH AVFALLSHANTERING

Tel. 0500-708381

STORSVEDS SOPSERVICE

6 TEMA TRÄDGÅRD OCH JORDBRUK

Rörelse för omställning i Malax Isabel Flemming, här i sitt grönsaksland, är kontaktperson för omställningsgruppen i Malax.

Coronavirusets framfart och dess följder har gjort många mer med­ vetna om att vårt samhällssystem är sårbart. Inom omställningsrörelsen är dock det här inget nytt. Där har man i åratal jobbat för att lokalsam­ hällen ska bli mer hållbara och mer tåliga för olika slags kriser, på ekolo­ gisk, ekonomisk och social nivå.

J

UST NU LIGGER en omställningsgrupp i Malax i startgroparna. Marina Ranta och Isabel Flemming berättar mer om vad omställning egentligen handlar om.

Marina Ranta är ordförande för föreningen Omställning Österbotten, där gruppen i Malax är en av flera lokala underavdelningar.

Marina Ranta förklarar vad omställning innebär i praktiken: – Ursprungligen låg mycket fokus på att hitta alternativ till oljan, för att världen inte skulle vara så beroende av fossila bränslen.

Men rörelsen är bred och mångfacetterad och mest övergripande kan man säga att det handlar om att ställa om ekonomi, ekologi och socialt liv i en mer hållbar riktning, förklarar Marina Ranta.

Styrkan är på gräsrotsnivå Utgångspunkten är lokalsamhällen. Man skapar nätverk, jobbar med samverkan och tar vara på lokala kunskaper och lokala möjligheter för att på lång sikt åstadkomma hållbara samhällen med väl utvecklade egna resurser som kan fortsätta fungera oberoende av vad som händer i världen runtomkring.

– Styrkan i omställningsrörelsen är att den börjar på gräsrotsnivå. Det är de människor som på lokalt plan sätter sig ner för att tillsammans fundera på sitt eget samhälle som definierar hur omställningen ska se ut just där.

Varje samhälle har sina egna styrkor, egna behov och problemområden, och varje samhälle hittar sina egna lösningar, säger Ranta.

Inom omställningsrörelsen vill man fokusera på det positiva och på att se möjligheterna.

– Det här är ingen rörelse som ordnar demonstrationer, utan det handlar istället om positiv förändring. I Sverige lyder slogan för omställningsrörelsen ”Fest istället för protest!”. Det handlar om att ge människor hopp och att se att det faktiskt går att åstadkomma förändring tillsammans, betonar Marina Ranta.

Ny grupp på gång Den lokala gruppen i Malax ligger fortfarande i startgroparna.

Isabel Flemming från Övermalax fungerar som kontaktperson för gruppen. Hon berättar att det finns planer på att dra igång olika initiativ och olika former av verksamhet i Malax, men att allt förstås är lite osäkert just nu på grund av undantagstillståndet.

– Folk är varmt välkomna med om de är intresserade! Det är möjligt att göra massor, men poängen är ju att initiativen ska födas lokalt och komma från faktiska behov eller visioner hos människorna som bor på en ort. Ta gärna kontakt med mig, så kan jag hjälpa till med att planera och koordinera, säger Isabel Flemming.

Marina Ranta ger exempel på projekt och initiativ som hittills har genomförts på olika håll i Österbotten: – Vi har sysslat en hel del med trädgård och odling i olika former, bland annat arrangerat en hel vecka med trädgårdstema i Korsholm.

Fröbiblioteket i Korsholm är ett annat exempel, där man får ta ut frön i utbyte mot att man lämnar nya tillbaka. I Vasa har vi flera skolträdgårdar på gång i samarbete med 4H, bland annat i Vikinga skola.

Det finns också flera lokala trädgårdskaffe-grupper där man träffas hemma hos varandra, dricker kaffe,

PÅ GÅNG REKORING I MALAX En rekoring håller på att starta i Övermalax UF:s regi, där Isabel Flemming är ordförande.

– Det är alltså ungdomsföreningens och inte omställningsgruppens initiativ, men jag vill ändå passa på och tipsa om det eftersom Reko-konceptet går väl ihop med omställningsrörelsens ideal, säger Isabel Flemming.

Reko är en organiserad försäljningskanal som tar bort mellanhänderna mellan matproducenter och konsumenter. Konsumenterna får beställa sina varor på förhand och sedan hämta dem på en fastslagen utdelningsdag då alla producenter tar med sig beställningarna till en given mötesplats. I det här fallet kommer det att vara Solhem i Övermalax och den första utdelningen planeras att äga rum den 11 juni. Mer information kommer att finnas på Övermalax ungdomsförenings Facebooksida.

Isabel Flemming uppmanar intresserade matproducenter att ta kontakt med henne på telefonnummer 050 521 3269.

7

PÅ GÅNG HÅLLBARHETSVECKA I september kommer en hållbarhetsvecka att arrangeras som ett gemensamt projekt i Österbotten och svenska Västerbotten. Finlands svenska 4H är en av huvudarrangörerna och Omställning Österbotten är med som samarbetspartner.

– Evenemanget är gemensamt för hela regionen och det är redan nu möjligt för både företag och privatpersoner att meddela intresse för att delta och presentera på vilket sätt man själv eller ens företag jobbar för hållbarhet, hälsar Marina Ranta.

Karperöbon Marina Ranta är ordförande för föreningen omställning Österbotten.

Foto: Privat byter plantor och frön, delar med sig av kunskap och helt enkelt bara umgås, berättar Ranta.

En av föreningens målsättningar är att så många som möjligt ska få kunskap om odling och bli vän med jorden, om man så bara har några krukor på balkongen, eller om man sysslar med storskalig självhushållning.

– Kunskap om odling betyder en trygg framtid eftersom man

MERA INFORMATION HITTAS PÅ WWW.HALLBARHETSVECKAN.FI

har sin mathushållning säkrad.

Det lyfte vi också fram i en serie webbseminarier som hölls nu under våren. Temat var lokal matförsörjning i Corona-krisens skugga.

Föreläsningarna berörde allt från praktiska saker som att ha egna höns eller att plocka vilda växter, till mer övergripande ämnen som matdistributionskanaler och regenerativt jordbruk, säger Marina Ranta.

Webinarierna kan ses i efterhand via Omställning Österbottens Facebooksida.

Strävar mot hållbara lokalsamhällen Omställning är ändå betydligt mer än odling och trädgård. Några exempel på omställningsinitiativ kan vara lokala reparationsverkstäder, olika former av utbyte

av tjänster eller kunskap, lokala förteckningar av olika småföretagare, så att människor snabbt hittar den tjänst de behöver.

Det hjälper småföretagarna att få kunder som kanske annars hade styrts till de stora firmorna.

Man kan ordna kurser där gamla hantverksmetoder lärs ut, starta kooperativ service av olika slag eller ordna sociala evenemang som stärker gemenskapen och leder till att människor på en ort faktiskt lär känna varandra. Allt med det övergripande målet att stärka lokalsamhället och ta vara på de lokala resurserna.

Det handlar om inspiration Isabel Flemming tilltalas av hållbarhetstanken som bär upp hela omställningsrörelsen.

– Dels är det viktigt ur ett ekologiskt perspektiv och dels uppskattar jag att man fokuserar på de lokala möjligheterna. Det finns så mycket man kan göra på individnivå. Vi ska inte tänka att till exempel klimatförändringen är ett för stort problem för oss som individer. Vi i Österbotten har ett bra utgångsläge för förändring. Vi redan har många fö-

retag och producenter som strävar efter hållbarhet och naturen finns så nära till hands, säger Flemming.

Hon gillar att omställningsrörelsen inspirerar människor till att tänka utanför boxen och tar fasta på det positiva.

– Det handlar om inspiration, att uppmuntra människor att skapa nya vanor och ställa om sina egna tänkesätt. Som ett exempel har jag själv tänkt utmana mig till att bara äta nordisk mat i år. I början kändes det svårt och jag tänkte att jag går miste om så mycket, men nu har jag börjat se hur mycket det faktiskt finns som jag kan äta.

Ett annat exempel kan vara att ställa om från att genast köpa nytt då något går sönder till att se glädjen i att laga, reparera och ge gamla saker nytt liv, säger hon.

Text och foto: Johanna Granlund

Kontakta oss på Malax kontoret I Vasa Andelsbank är vi här för dig. Om vi råkar vara upptagna med ett kundmöte när du ringer, lämna ett meddelande så återkommer vi. Nu i coronatider rekommenderar vi att du sköter dina ärenden i våra elektroniska kanaler, eller per telefon. Du kan boka tid till ett telefon- eller nätmöte på vår nättjänst www.op.fi - Vi hörs!

Johanna Ahlfors Dagliga bankärenden 010 256 3874

Christoffer Blomqvist Leif Ena Sparande 010 256 3899

Företagsfinansiering 010 256 3873

Angelica Henriksson Kirsi Martin Juridiska tjänster 010 256 3826

Privatkundsfinansiering 010 256 3752

VASA ANDELSBANK Köpingsvägen 10, 66100 Malax 0100 0500 vaasan@op.fi Roland Mattbäck Försäkringsombud 010 253 2161

Jenny Svarvar Försäljningschef 010 256 3854

Malin Söderman

Privatkundsfinansiering 010 256 3885

8 TALLSKOGS TRÄDGÅRD

TEMA TRÄDGÅRD OCH JORDBRUK

Sommarblommor Öppet alla dagar klockan 9-20

Pellasbackvägen 10, Pörtom

Sommar- och snittblommor och amplar hela sommaren hos

K. Risberg Trädgård Malaxvägen 323 Tel. 0500-166 420

Sommarblommor och amplar hela sommaren!

SJÄLVBETJÄNING

så du kan komma när du vill!

Mer info på facebook.

Nissustået 10A

Huset i Nyby, Pe­ talax, renoveras efterhand och verksamheten på gården utökas i maklig takt. Ingela och Pontus Gran­ qvist tänker nog­ samt genom sina val. Tillsammans driver de fårfarm och öppnar gårds­ butik i höst. Vi låter ordet tillsammans stå för deras livsstil och resonemang.

Familjen Granqvist minus Jennie och Jerry, som inte var hemma. Pontus, Ingela, Vidar och Milla.

Det här är frihet för oss!

0505228086

• Husgrunder • Vatten,

avlopp, minireningsverk • Gårdsplaneringar • Dräneringar m.m.

Tel. 050-538 6966 Stefan Berglund

Transport Kennet Westerlund

✁

• Jordbyggnad • Grus & Matjord • Flis • Rivningsarbeten

Tfn. 0500-266 178

kennet.westerlund@gmail.com

TÄCKBARK I LAGER

I

N GEL A O CH PO NTUS Granqvist i Nyby, Petalax, lever livet på sitt eget sätt. Ett gemensamt liv med barn, arbete och fårfarm. Deras val är att inte skaffa allt på en gång utan låta saker få ta tid.

Men så har det inte alltid varit.

– Innan jag träffade Ingela var mitt mål att åka till Norge och arbeta på oljeplattform, tjäna grymma pengar och köpa fina bilar, säger Pontus.

– Jag igen har nog alltid varit lite ”så här”, inte haft så stort behov av att konsumera, tyckt om att arbeta, odla och så, säger Ingela.

Vi slösar ingen tid En fyraåring – Milla – på studsmattan, en armbågshälsning med Pontus ute på gården och inne i huset möter Ingela och lille Vidar upp. Till familjen hör också Ingelas barn Jennie och Jerry, som är tolv respektive elva år. Milla visar snabbt sitt rum innan pratet tar vid.

Det blir en trevlig stund. Ingela och Pontus gör medvetna val och arbetar mot samma mål.

De träffades år 2013. Tre månader senare köpte de ett hus i Nyby och inom drygt ett halvår var de gifta. Milla föddes 2015 och nu har de fått Vidar.

– Vi slösar ingen tid, ler Ingela.

– Vi ville ju bo i byn, vi ville arbeta tillsammans och vara hemma, ”na bondas” skulle passa tänkte vi, säger Pontus.

Så föddes fårfarmen En dag när Ingela kom hem hade Pontus hämtat två får från Revahl i Ribäcken.

– Jag frågade mig varför, skrattar hon.

Pontus fortsätter.

– Nu hade vi får, höns, ankor, getter, odlingar och lite till. För spretigt alltså och därför beslöt vi oss för att satsa ordentligt på något.

Så behöver man också tänka för att få lön för arbetet. Vi resonerade att nötdjur var för stora och svinuppfödning kräver för stor investering.

Så vi bjöd in en fårrådgivare från ProAgria och började fråga oss fram om fåruppfödning och – slakt.

I dag, fyra år senare har de en besättning om sjuttio tackor. Det är vad de klarar av att driva själva och dessutom ha deltidsarbete utanför hemmet tillsvidare.

De berättar.

– Lamningen är klar för i år så vi har ett sjuttiotal lamm nu också.

Största delen förs på sommarbete till Ingelas släktmarker i Ribäcken och till hösten, i slutet av oktober, förs lammen och en liten del av tackorna till slakt. Vi anlitar ett

slakteri i Storkyro. Vi sköter all försäljning själva från kylbilen vid Pop-up i Petalax, vid marknader på Stundars, på Bergö, i Replot eller i Vasa. Vi brukar också vara vid Minimani och så går det förstås att beställa direkt av oss. Det är andra året nu som vi säljer kött.

Det känns gott att veta att köttet kommer från egna djur. Vi vet hur de fötts upp, vad de ätit och vi har haft avsättning för allt

Pontus Granqvist bytte intresset för fina bilar och villa­ liv till fårfarm och familjeliv.

9

TRÅKIGT

ATT GÅ HEMMA? Nu är det läge att starta projekt med

STENKORGAR Återförsäljare:

06 7641033

Den lilla hönsfarmen ger ungefär sju ägg per dag.

<< Odling är ett intresse. Det börjar bli dags. Här har de byggt bågar över odlingslådorna så att de kan täcka med plast i början.

www.granlunds.fi

Åminne Kök & Bar

Öppet igen veckans alla dagar!

-Nyhet för i år: Åminne glasskiosk -Även hemkörning av luncherna -Lunch, A la Carte, Pizza

Paviljongvägen 21 66100 Malax tfn.045 1057240

Följ oss på Facebook och Instagram!

VÄLKOMNA!

TRÄDGÅRDS BUTIKEN SOM HAR ALLT FÖR GÅRDEN OCH TRÄDGÅRDEN NY LEVERANS AV INHEMSKA JORDGUBBS- OCH HALLONPLANTOR

TÄCKBARK 40L

19 90

6 säckar

MARGERIT

PELARGON

10 00

2 95

3 st

lokalodlad

BLOMTORGET STENHAGA

STENHAGAVÄGEN 8 MÅ-FRE 9-19, LÖ 9-18, SÖ 11-16 BLOMTORGET HARTMAN

LISELUNDSVÄGEN 1 MÅ-FRE 9-17, LÖ 9-14 Tel. 044-231 1340

Besättningen just nu är sjuttio tackor och ett sjuttiotal lamm. Fåren är av finländsk lantras.

som producerats: kotletter, stekar, malet kött och soppkött.

– Vi samarbetar med Herrgårds Rökeri kring rökt kött och de gjorde också korv av vårt kött i vintras, säger Pontus.

– Sen äter vi en del själva också, ler Ingela. Jag tycker om att laga mat och vi äter fårkött året om.

De berättar att allt de vet och kan om fårskötsel har de lärt sig själva.

– Vi kan säga att vi vakade mera vid första lamningen än vad vi vakat med barnen, skrattar de.

De minns hur noga de var med temperaturen på mjölken åt de lamm som skulle flaskmatas.

– Vi har lärt oss den långa vägen och förstår nu att det sällan fungerar som i böckerna – jag tänker till exempel på de stämningsfulla bilderna där man lockar till sig fåren med en bit bröd. Och de kommer, skrattar Pontus.

Öppnar Gårdsbutik Som ett resultat av att kunder har återkommit och frågat efter var deras produkter säljs öppnar de gårdsbutik till hösten när nästa köttleverans är klar.

– Lite fix kvar men utrymmet här på gården är godkänt för försäljning av livsmedel. Här kommer vi att ha egna fårköttsprodukter men vi tänker oss också annan försäljning av exempelvis egenodlade grönsaker, bakverk och inläggningar. Vi säljer också fårskinn. Vi har väldigt många idéer så det återstår att se vad tiden räcker till.

– Responsen från kunderna är bäst! Att de gillar våra produkter och återkommer till oss. Folk uppskattar närodlat och det är bra, säger Ingela.

Arbetat med tomten När de köpte huset flyttade de in direkt och i den takt det funnits tid och råd har de renoverat. Näst på tur står badrumsrenovering och att måla fasaden. Och allt sedan de flyttade hit har de jobbat med tomten.

Fällt träd, öppnat upp mot en åker som de köpte i efterhand, bearbetat jorden, sått gräs, anlagt odlingsbäddar, byggt småhus som lekstuga i rundstock, ett mobilt hönshus, ett växthus av gamla fönsterglas med mera. Uthuset, som tidigare också var utrymme för produktionsdjur har de byggt om för fårens behov och utrymmet för gårdsbutiken har renoverats. De klyver själva den ved som de värmer huset med – och de tycker att allt det här är intressant och roligt.

Därtill arbetar Pontus som skolgångsbiträde i Petalax skola och är vaktmästare åt församlingen under sommarhalvåret. Tidigare var han fastighetsskötare vid skolområdet.

Han har arbetat inom byggbranschen och som mekaniker. Imponerande – för han är inte äldre än 26 år och han är 15 år yngre än Ingela.

– Jag hade just ”faa bilkortet” och flyttat hemifrån när vi träffades.

Så skrattar han och tillägger att det är bra att han är ung nu när de

valt att inte satsa i ny traktor eller moderna maskiner som är lätta att hantera.

Skapar egna arbetsplatser Barnen betyder så mycket och de vill vara där för dem. Målet är att kunna leva på de verksamheter de har hemma och de räds inte det arbete som det medför.

– Man ska inte underskatta att vi skapar våra egna arbetsplatser, säger Pontus. Jag tror jag är den enda i min årsgrupp som fortfarande bor i Petalax. Man flyttar till jobb eller så pendlar man.

Ingela och Pontus vill varkendera så det är tur att de träffade varandra.

Det bästa med att sitta och prata med paret är att de inte gnäller och inte är missnöjda. Deras produktion växer i en takt de klarar av, de är måna om att pengarna ska räcka och de har det som de tänkte och ville. Det låter barnen ta plats och skyndar långsamt till förmån för att inte behöva ta stora lån.

– Om inte Vidar skulle vara så liten – skulle jag kunna säga att vi lever så att vi kan sova gott på nätterna, skrattar Ingela.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Gårdsstubbar som är i vägen?

BOKA TID FÖR STUBBFRÄSNING Även målning av tak!

Kom ihåg hushållsavdraget! www.stubbtech.fi Jens: 050 5344033 Thomas: 041 4325373

TECH

www.ostrocenter.fi

ALLT DU BEHÖVER TILL ÅRETS BYGGPROJEKT HITTAS HOS OSS!

NYKARLEBY Frillmossav. 2 )7817450 KORSNÄS Strandv. 4131 )2827700

10 TEMA TRÄDGÅRD OCH JORDBRUK

Nya ägare, bekant personal betjänar jordbrukarna – Affären ger både oss och kunderna fördelar

Fredrik Kattil från Vörå är tillsammans med Tom och Maria Finnström ny ägare till Lantmännen Agros lantbruksenhet i Övermalax. De driver sedan tidigare K-Lantbrukscentralen i Vörå och ser nu fram emot att få driva två enheter som kan stöda varandra i sina verksamheter.

Inför årets högsäsong inom lantbruket bytte Stencos lantbrukshandel i Övermalax ägare. Ny köpman är Fredrik Kattil tillsammans med Maria och Tom Finnström, alla tre också ägare till K-Lantbrukscentralen i Vörå. Servicen och tjänsteutbudet fortsätter som tidigare med en stark strävan framåt och en tro på det finländska jordbruket.

F

ÖR FREDRIK KATTIL, som vuxit upp med lantbrukshandeln som hans far startade i Vörå i tiderna, behövdes inte speciellt mycket betänketid när han fick förfrågan om att köpa verksamheten av Stenco och köpmannen Kenneth Sten, som nu valt att fokusera på livsmedelshandeln till 100 procent.

– Intresset var omedelbart, jag ser bara möjligheter och fördelar med ytterligare en verksamhetspunkt, konstaterar Fredrik.

Samarbetat länge K-Lantbrukscentralen i Vörå och före detta Stencos enhet i Över-

malax fokuserar båda på försälj­ ning av lantbruksförnödenheter, -maskiner och spannmålshande.

Båda hör till kedjan Lantmännen Agro. Verksamheten i Övermalax fortsätter i tidigare utrymmen, och företagets tre anställda har övergått som arbetstagare till KLantbrukscentralen.

– Det finns en lång historia av samarbete mellan de båda affärerna och vi var alla bekanta sedan tidigare, berättar Fredrik. Jag kommer ihåg att redan min far och Cay Sten hade kontakt, och även nu under senare år har vi samarbetat kring både skolningar och inköp, och allt mer även de anställda emellan, fortsätter han.

Verksamheten i Övermalax fortsätter i tidigare utrymmen, och företagets tre anställda har övergått som arbetstagare till K-Lantbrukscentralen. Stående från vänster Fredrik Kattil och Thomas Backman, sittande på huk från vänster Patrik Peltoniemi och Michael Sjöberg.

11

Sommaren 2020 i Korsnäs Hembygdsmuseet öppet med guide. 16.6-9.8 kl 13-17 måndag stängt.

Prästgårdsmuseet öppet med guide 9.6-9.8 kl 13-17 måndag stängt. Sommarcafé.

Baltikumvännernas Loppis, Gruvvägen 28. Lördag 27.6-8.8. kl 11-15.

Gruvleden i Korsnäs. Vandringsled ca 2 km. Infotavlor på flera språk, bord&bänkar.

Barnparken Skepp&Skoj i Harrström.

Simstrand & kiosk i Molpe och Harrström.

SYNS I MÄNGDEN!

Waterloo-leden ca 7 km.

Molpehällorna i Världsnaturarvet Kvarkens skärgård.

Infotavla vid restaurang Strand-Mölle.

Vi gör reklam och tidningar för tryck och webb.

Korsnäs bibliotek. Sommaröppet juni-augusti måndag, fredag kl 12-19, tisdag-torsdag kl 12-15.

Med reservation för ändringar.

Arr. Korsnäs kommun och föreningar • www.korsnas.fi • FB • info 06-3479111

www.kustmedia.fi info@kustmedia.fi

Moderna och energieffektiva solskydd hittar ni hos oss!

Thomas Backman har arbetat som maskinförsäljare i Övermalax sedan 2005. Ny i K-Lantbrukscentralens försäljningsteam i Vörå är Tommy Antill till höger.

Större resurser För kunderna innebär ägarbytet ingen större förändring – det är en aktör med kunskap och erfarenhet som tagit över och Fredrik försäkrar att syftet är att utveckla verksamheten på ort och ställe.

– Nu kan vi förena våra resurser och betjäna ännu bättre, både då det gäller reservdelar och lagerhållningen av dem, transporter och inköp samt maskinförsäljningen.

I Vörå har man nyligen anställt maskinförsäljaren Tommy Antill som tillsammans med Peter Svens, som jobbat i företaget i 30 år, kommer att ha ett nära samarbete med Thomas Backman, som haft samma position här i Övermalax i 15 år, men jobbat med lantbrukshandel i 29 år.

– Våra maskinförsäljare besitter en enorm kunskap om ett otroligt brett sortiment. Nu får de ännu större möjligheter att utbyta kunskap och erfarenheter, vilket gagnar kunderna. Dessutom är affären en fördel med tanke på handeln med bytesmaskiner, til�lägger Fredrik.

Ständig utveckling Inte enbart maskinförsäljningen, utan även det övriga sortimentet kräver att personalen är ständigt uppdaterad och följer med utvecklingen.

– Det händer mycket nytt från år till år då det gäller både gödsel och växtskydd – dessutom förändras reglerna och lagarna som jordbrukarna måste följa hela tiden. Eftersom det pågår en ständig utveckling inom branschen är det en fördel med mer resurser, anser Fredrik och Thomas Backman instämmer.

– Branschen har utvecklats oerhört mycket sedan jag började här 2005. Jordbrukarna blir färre till antalet, men gårdarna och därmed också maskinparken allt större. De flesta tror på en framtid och investerar därför också enligt behov – det är man tvungen till helt enkelt.

– Vi har under åren fått en hel del nya kunder speciellt söderut,

och vi betjänar idag ett stort område rent geografiskt sett, tillägger Thomas.

Since 1978

Se mer info på våra webbsidor eller besök vår butik!

Utmaningar ingen bristvara Kännetecknande för lantbrukarna i nejden är också att de satsar på kvalitet, och många väljer nu att testa nya grödor, såsom sockerbetor, ärter och bönor. Det betyder att nödvändiga skyddspreparat och utsäde också ska finnas tillgängligt.

– Största utmaningen för oss - förutom det faktum att hela branschen vilar i händerna på både regeringen, EU och vädret - ligger dock på reservdelssidan. Det är svårt att hålla allt som behövs till alla modeller och märken i lager, och även där kan affären ge fördelar, tror Thomas vidare. Det är ju inte alltför långt till Vörå.

Virke hem till dörren I sortimentet ingår även en del byggmaterial, och nu inför sommaren har man valt att satsa speciellt på impregnerat virke med tanke på alla sommarstugeägare i området.

– Vi erbjuder också hemleverans av virke, tillägger Fredrik, som själv kommer att vara på plats i Övermalax en dag i veckan framöver.

För hans egen del innebär affären förstås inte att det blir mer fritid – något som redan tidigare är en bristvara, men i den mån han har någon ägnar han den i första hand åt familjen hemma i Vörå. Den består av frun Marina, som jobbar på kontoret på K-Lantbrukscentralen, samt två barn på elva respektive 13 år.

– Jag motionerar också gärna då jag hinner, och så försöker vi vara på sommarstugan i Oxkangar så mycket som möjligt, avslutar Fredrik.

Text och foto: Anna Sand

Fredsgatan 32, VASA • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8.30-17 • www.rullma.fi

GENAST IBRUKTAGNINGSBARA MASKINER FÖR SKÖTSEL AV TRÄDGÅRDEN

Stiga NYA Multiclip 47-modeller! från

245€

• MotoMix •

STIHL TRIMMER Automattrådhuvud

199€

Stiga Park 120 FRONTKLIPPARE

STIHL RMI 632 ROBOTGRÄSKLIPPARE

MSA 120 C-BQ

Brukstid ca 35 min (AK20)

- Batteridriven såg

279€

inkl. batteri och laddare

MSA 140 C-BQ

1595€

- Batteridriven såg

Brukstid ca 45 min (AK30)

369€

inkl. batteri och laddare

Miljövänlig 2-T bränsle, som tillverkas genom att använda STIHLs egna HP Ultra motorolja av toppkvalitet – går till alla 2-taktsmotorer samt till STIHL 4-MIX maskiner!

1899€

Ultralätta motorsågar

Trycktvätt STIHL RE 98

Stihl MS 188 Erbjudande

Klippbredd 28 cm och klarar ytor på upp till 3.000 M2 utan problem.

129€

Midjestyrning Hydrostatisk kraftöverföring

från

Stiga Tornado Trädgårdstraktor som gör gräsklippningen bekymmersfri. Mångsidig och lättanvänd.

2695€

Stihl MS 170 Erbjudande

NYA MODELLER! Arbeta tryggt och bekvämt med STIHL säkerhetsutrustning!

FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE.

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

199€

• Volym 32 cm3 • 4,3 kg

279€

Stihl MS 194 CE Erbjudande • Volym 30 cm3 • 3,3 kg

399€

Cirkelv. 15, tel. 06-3182950 65100 Vasa 0500-364688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Bland alla som betalar en prenumeration under tiden 1 januari - 30 november 2020 lottas följande fina vinst ut:

EN IPAD Du som redan är prenumerant deltar automatiskt i utlottningen.

KÖP EN PRENUMERATION

OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

IPAD

Prenumerera: • på hemsidan www.byanytt.fi • via e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per telefon 06 3441814 Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 56 € Inom Europa: 61 € Utanför EU: 63 €

Foto: A

pple

Lokaltidning i Malax-Korsnäs

12

Garn i regnbågens färger Johanna Håkans började sticka i tonåren, men tröttnade och ville inte ens se åt ett garnnystan på många år. Åren gick och mitt i allt blev sticksömmen intressant på nytt.

Sedan ett drygt år tillbaka driver hon nu Johannas garn, ett Malax-företag som specialiserat sig på att handfärga yllegarn.

B

AKGRUNDEN TILL ATT jag startade mitt företag var att jag efter en fot­ operation var tvungen att vara orörlig i flera månader, inleder Johanna Håkans vårt samtal.

Av en slump hade hon köpt handfärgat garn och en tanke började gro: Tänk om hon skulle kunna färga garn under tiden som foten läkte?

– Jag testade först på en mindre mängd ofärgat garn och upptäckte hur intressant det här hantverket är. Jag använder citronsyra och färger som jag beställer från en leverantör i Sverige.

I början kunde Johanna bara färga mindre partier, men nu kan hon samtidigt färga upp till tolv härvor garn i samma färgbad.

– En härva innehåller 100 gram yllegarn i olika grovlekar, så en omgång från samma färgbad räcker gott och väl till en hel tröja eller kofta.

Koka garn Kunden kan själv välja om man vill ha enfärgat eller spräckligt garn.

Johanna förklarar hur färgningsprocesserna skiljer sig åt.

– Om jag ska få enfärgat garn kokar jag upp vatten med citronsyra och vald färg och doppar hela härvan jämnt i blandningen

och hettar upp till 95 grader. Så får härvorna ligga och dra i sig färg tills garnet är mättat, vilket kan ta mellan 20 minuter och en timme.

– För att få ett flerfärgat garn värmer jag först härvorna i vatten och citronsyra och lägger sedan till färger i olika omgångar.

Allt arbete gör Johanna hemma på gården, som finns ”i Majurin”, en skogsby intill Majors träsk – invid Strandvägen mitt emellan Malax och Petalax.

Kombinera färger Om kunden vill kombinera olika nyanser i ett plagg går det bra att kontakta Johanna via Instagram eller webbsidans mailadress och berätta vilka färger man funderar på.

– Då sätter jag de önskade färgerna intill varandra och mejlar ett foto till kunden, som får se om det blev så som man vill ha färgerna ihop. Skulle kunden inte vara nöjd med de valda färgerna går det också att reklamera köpet och byta färg.

Johanna påminner om att skärmar kan förvränga färger och att det därför kan löna sig att avtala ett besök för att åka hem till Johanna och se färgerna med egna ögon.

Johanna Håkans driver företaget Johannas garn, som är specialiserat på att handfärga yllegarn enligt kundens önskemål. Hennes företag finns på webben: https://johannasgarn.fi

– Samtidigt kan kunden också känna garnets kvalitet och få en uppfattning om vad man vill köpa.

Likasinnade vänner Johanna drömmer om att en dag kunna öppna en butik, dit kunderna kunde komma. Än så länge får hon dock nöja sig med att bjuda ut sina garn på webben och göra marknadsföring via Instagram.

– Att få träffa likasinnade stickvänner är så viktigt, så jag far gärna ut till stickträffar och Marthaföreningar för att kunna se och prata med människor. Före coronapandemin for jag även på marknader och mässor för att visa upp mina garn.

Johanna har massor med tankar och idéer om utveckling. Visst hägrar drömmen om en gårdsbutik någon dag. Kanske kommer hon småningom också att övergå till att färga sina garn med örter, blommor, svampar och gräs?

– Vi driver ett lantbruk i familjen, så jag tror att det inverkar på mitt val att ofta välja ganska jordnära färger, ler Johanna.

Sticka är bara roligt Johanna tror att hon tröttnade på stickningen som yngre för att hon inte hittade sitt eget sätt att sticka eller bra kvalitet på garnet.

Garnen färgas enligt kundens önskemål, som enfärgade eller flerfärgade härvor. Johanna rekommenderar att stickade plagg bör handtvättas och tipsar om att man gärna kan förebygga att färgerna ”blöder” genom att skölja plagget i ättika vid tvätt.

Foton: Privata

13

Vi frågade om

GRILLAR – Det är så viktigt att garnet är jämnt spunnet och följsamt i händerna. När man börjar är det viktigt att man väljer något som är roligt att sticka – annars tröttnar man fort.

Johanna tycker själv inte om att sticka sockor traditionellt, utan väljer att börja från tårna och sticka uppåt mot skaftet. Allra mest stickar hon själv dock tröjor och koftor.

Grillat är gott och det finns så många möjligheter vid grillning. Det finns också olika sorters grillar. KustNytt frågade runt och Nina Brokvist, Johan Snickars, Bertel Flemming och Jessica Rönnlund berättar om deras grill/grillar.

Text: Lisbeth Bäck Foton: Privata

Paketlösning om möjligt Kunderna får gärna kontakta Johanna för att rådfråga om olika garnkvaliteter, som alla finns presenterade på hennes webbsida med prisuppgifter.

– Jag tipsar gärna om vilka garn som lämpar sig för olika mönster och kan även rekommendera bra webbsidor för att få tag på ett önskat mönster.

I dagsläget är hennes webbsida på svenska, men i framtiden kan hon tänka sig att även skriva på finska och engelska. Det kräver dock tid för att hela tiden uppdatera all information på tre språk.

– Mina kunder består kanske till en procent av män, konstaterar Johanna. De flesta kunder är kvinnor från Österbotten eller huvudstadsområdet, men även några från Sverige.

Nina Brokvist, Övermalax

Johan Snickars, Övermalax

– Jag önskade mig, och fick, en ny kolgrill i present nyligen.

Den är av märket Bonanza. Vi har den hemma och vid skäre har vi gasgrill. Jag är nöjd. Kolgrillen är ganska stor och har en vev med vilken man kan höja och sänka kolbädden. Väldigt praktiskt. Senast i dag grillade jag broiler med baconlindad sparris. Annars grillar vi mest älgkött och favorit bland tillbehör är champinjoner fyllda med smältost – soltorkad tomat – och som grillas inlindade i baconskivor.

– Det ska nog vara kolgrill tycker jag.

– Här vid skäre på Bergö har vi ett avsågat oljefat som grill och i grillen eldar vi med björkved. Jag kör enligt ”gamla skolan” sidu. Olja, salt och peppar är det enda som behövs åt bra nötkött. Köttet ska ha rumstemperatur när man börjar grilla. Vänd som du tycker men försiktigt så saften inte rinner ut. Och grilla inte för länge! Sallad är gott till och en sås med mycket smör i förstås.

– Hemma i Langerskogen finns både gas- och kolgrill.

– Får en av hundarna också vara med på bild?

Bertel Flemming, Malax

Jessica Rönnlund, Malax

– Nyaste tillskottet vad gäller grillar hos oss är en modell från Ryssland som kallas Mangal – med shampuri, spett av rostfritt stål. I Österbotten finns Mangal, som har tjock botten och tål hög värme, i några unika exemplar och är lokalt tillverkad. Grillspetten däremot är tillverkade i en liten stad, Kizlyar, i republiken Dagestansk i Ryssland. Så för dem var vägen till Malax skärgård rätt lång. Både kol och ved fungerar bra och det finns galler till grillen. Men grejen är de långa spetten som är placerade i egna ”fickor” och därför hålls bra och är lätta att svänga. Att grillen är rektangulär i stället för rund gör att fler spett ryms.

– Shashlik betyder kött på spett. Grillspett med flera olika sorters kött och en särskild marinad. Gott!

– Gasgrill här vid Öjnastranden av märket Mustang. Jag köpte den på lopptorg i Kaskö i fjol. Ett riktigt fynd och bekvämt med gas. Den är integrerad med pizzaugnen, som man förövrigt också kan göra mycket mat i.

– Ikväll har vi grillat broiler. Jag vill ha grönsaker till och gärna gräddfilssås med fetaost eller liknande. Och ett glas gott vin!

– Grillkorv är inte riktigt min favorit, men det finns andra här som gärna äter den så jag grillar nog korv också.

Här grillas det mest i veckorna. Vi är mycket ut med båten på helgerna och då grillar vi vid gästhamnarnas grillplatser eller vid andra strandhugg.

Bra komplement Johanna upplever att garnföretaget är ett bra komplement till arbetet i familjens jordbruk, enligt säsong.

Hon gillar också att säsongerna ger henne variation, då trivs hon bäst.

– Jag är född och uppvuxen långt ut i skärgården, i en liten by som heter Brändövik på Replot. Så träffade jag Hans-Erik Långbacka och flyttade hit till Majors år 2004. Tillsammans har vi tre barn, som är 12, 11 och 8 år gamla nu.

När hon ska koppla av far hon helst med familjen till villan längst ute på Replot, en stuga som de delar med hennes föräldrar och systrar.

– Här hemma trivs jag bäst i trädgården och kombinerar vackra blommor och ätbara grönsaker under täckodling. Det är så praktiskt att inte behöva rensa ogräs.

Text: Carina Nordman-Byskata

14 År efter år upprätthåller och vårdar Molpeborna sin be­ gravningsplats med frivilliga krafter. Det handlar om sam­ fälld mark som sköts av en lokal begravningsplatskom­ mitté, framhåller Susanne Häggdahl.

D

EN FÖRSTA MÅNDAGEN i maj var det dags för den årligen återkommande vårstädningen på Molpe begravningsplats. Till dagens uppgifter hörde bland annat räfsning, städning, påkopplande av vattenpump samt arrangerande av blomsterarrangemang vid platsens monument.

– Den här tillställningen ordnas alltid i början av morsdagsveckan.

Vi vill snygga upp området lagom till morsdag. Omkring 15 personer deltog i år. Åldersmässigt var deltagarna mellan 15 och 82 år gamla, säger Susanne Häggdahl, ordförande för begravningsplatskommittén i Molpe.

– Speciellt i år var att några personer valde att åka ut till begravningsplatsen redan under förmiddagen på grund av den exceptionella coronasituationen. Någon var på plats redan vid 8.30-tiden.

– Upprop på Facebook brukar i allmänhet nå ut effektivt och engagera folk i byn, fortsätter Susanne.

– Byborna ställer upp på flitigt vis när det behövs. Det råder en allmänt god anda i Molpe, berömmer kommittémedlemmen MajBritt Rosbäck.

Talkot är en gammal tradition Det vårliga frivilligarbetet på begravningsplatsen är en lokal tradition som förekommit i Molpe så länge som Maj-Britt kan minnas.

– Vid behov brukar vi också arrangera en städdag på hösten, säger hon.

Hur har uppslutningen på vårtalkot varit under de senaste åren?

– Det har blivit bättre på sistone. För 5–6 år sedan såg det inte så bra ut. Då var nästan enbart äldre personer som ställde upp. Nu har det skett en nytändning och även yngre personer har börjat delta, säger Susanne.

Susanne Häggdahl är mån om att poängtera att Molpe begravningsplats upprätthålls med privata krafter i den lokala begravningsplatskommitténs regi.

Det är alltså inte Korsnäs församling som ansvarar för platsen.

Kommittén brukar dock ansöka om ekonomiska bidrag från församlingen.

– I år har vi beviljats ett stöd på 1500 euro. Det motsvarar nästan exakt vår vägavgift som ligger på 1450 euro, säger Maj-Britt.

Molpeborna Maj-Britt Rosbäck och Susanne Häggdahl har engagerat sig för hembyns begravingsplats under lång tid. Här intill den minneslund som anlades 2018.

Vårstädning på begravningsplatsen en stabil tradition i Molpe Skötseln av begravningsplatsen finansieras i huvudsak genom försäljning av gravplatser och kondoleanser.

Initiativrik kommitté Initiativ och satsningar har inte saknats under de senaste åren. Under 2018 fick Molpe begravningsplats en veritabel ansiktslyftning i form av både en ny minneslund och en ny förrådsbyggnad.

– Vårt nästa mål är att förse begravningsplatsen med belysning.

Området är anslutet till elnätet.

Kommittén har ansökt om bidrag för projektet, säger Maj-Britt.

– Vissa personer har tyckt att elektrisk belysning skulle förstöra den stämning som skapas med tända ljus under den mörka årstiden.

Tanken är emellertid inte att bygga något stort belysningsarrangemang. Vi vill göra parkeringen och begravningsplatsen upplysta främst av praktiska skäl och för att minska halkrisken, säger Susanne.

En lokal likvagn från början av 1900-talet förvaras i förrådet på begravningsplatsen.

Många gravplatser ännu tillgängliga Molpe begravningsplats är grundad 1892 efter att byborna hade insisterat på att anlägga en egen begravningsplats, främst av geografiska och avståndsmässiga skäl.

Det äldsta järnkorset är 119 år gammalt.

Här vilar Carolina Johansdotter Nygård (1875–1901).

– Efter att den nya begravningsplatsen i Korsnäs byggdes ökade distansen till över 15 kilometer för Molpebornas del. På den tiden var det mera omständligt att åka sträckan eftersom man färdades med häst och kärra, säger MajBritt.

För närvarande finns det cirka 450 gravar på Molpe begravningsplats. Det äldsta järnkorset härstammar från 1901.

Hur är det med tillgången på framtida gravytor?

– Det finns plats för minst hundra gravar till, säger Susanne och hänvisar till en gräsprydd avdelning nära ingången till begravningsplatsen.

Begravningsplatskommittén brukar också erbjuda yngre Molpebor sommararbete.

– Dessvärre har det visat sig vara svårt att hitta intresserade lokala ungdomar. Vi har därför brukat anlita Kårkullas arbetscentral i Molpe för gravskötseln. I år kommer i varje fall den 15-årig Molpetjejen Belinn Lindeqvist att arbeta på begravningsplatsen mellan juni och augusti, säger Susanne.

Text och foto: Joakim Snickars

15

Dags att flytta ut!

Sommaren är äntligen här och det är nu vi ska ut i solen och naturen, samla energi, lägga ner våra tele­ foner och leva i nuet. Träd­ gården är för många ett ställe att göra just detta på. Vi vill ta tillvara på lju­ set och vistas utomhus så mycket som möjligt. Har man en inglasad terrass eller balkong kan säsongen förlängas med några må­ nader och där kan man inreda med textilier och andra känsligare material.

Om man inte har tillgång till detta så är det en god idé att skapa olika ”rum” i trädgården och till exempel följa solens gång eller ha en skuggigare plats att vistas på när solen står som högst.

Text: Jennifer Hägen

Belysning ökar mysfaktorn. Levande ljus på matbordet och olika lampor och slingor förhöjer stämningen när kvällsskymningen smyger på. Praktiska solcellslampor och ledljus drivs utan sladdar och eld. (Bild Andrea Brodin)

Utemöblerna blir mera lika de vi har inomhus och till exempel rotting­ möbler används både inomhus och utomhus i inredningen, men kom ihåg att skydda rottingmöblerna från fukt och regn!

Mattor utomhus ger en varm och skön känsla mot bara som­ marfötter. Idag finns ett stort utbud på mattor för utomhus­ bruk. (Bild Ellos)

Var generös med kuddar och textilier för att skapa en ombonad känsla. (Bild Pentik) Växter och krukor, med dessa kan du skapa både insynsskydd och avdelnin­ gar. Variera gärna höjden på växterna. Om du har stora ytor ska du satsa på stora växter för att de ska komma till sin rätt. (Bild meillakotona.fi)

BIDRAG TILL LÄSARNAS SIDA! Vill du dela med dig av något annat?

Vi publicerar gärna fotografier, texter och varför inte teckningar.

Bilder av barn, djur och vuxna människor. Hälsningar, gratulationer, naturbilder, generations­fotografier och så vidare. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning. Uppge därför namn och adress. Skicka till lasarbidrag@kustmedia.fi.

Kvarkens båtmuseum. Foto: Gunnel Smulter arkiv

Hälsa på hos skärgårdsfamiljen Sjöberg VIRTUELLT MUSEUM VISAR vardagen för 100 år sedan.

På adressen www.skarenmuseum.fi hittas det digitala museet Skären – där får du bekanta dig med den fiktiva familjen Sjöberg som lever i den österbottniska skärgården i början av 1900-talet.

Genom att följa med familjens vardagsliv får du lära dig mer om bland annat fiske, säljakt, båtbygge och barnens liv.

Museet består av fem teman som lyfter fram livet i skärgården genom föremål, berättelser, bilder och filmer. Skären är ett samarbete mellan den regionala kul-

turenheten KulturÖsterbottens projekt Museilotsen och tre museiföreningar: Bosund båt-, fiske- och jaktmuseum, Replot skärgårds hembygdsförening: Granösunds fiskeläge och Malax museiförening: Kvarkens båtmuseum och Brinkens museum. Det presenterar dock inte de enskilda museernas samlingar.

Skären är ett helt nytt virtuellt museum bestående av föremål och miljöer från de deltagande museerna samt arkivmaterial som kan knytas till de teman som lyfts fram i museet.

Sammanställning: Jennifer Hägen

Det går även bra att skicka in bidrag till adressen: KustNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 VASA. Märk kuvertet ”Klang & Jubel” eller "Läsarnas sida" eller "Välkommen till världen". Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur.

Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 17 juni 2020

Vad vill Du läsa om? Tipsa oss!

Ring Jennifer 06 344 1815 eller på mejl jennifer@kustmedia.fi

16 Det finns sammanlagt cirka 400 får, varav 200 tackor, i anläggningen som är Bergös enda fårfarm numera.

Lars-Erik och Nicolai driver

Bergös sista fårfarm Besättningen i Lars-Erik och Nicolai Söderholms fårfarm består av cirka 400 djur. I början av juni tar en speciell period vid i samband med att betessäsongen inleds. Då väntar också ett 20-tal transportresor till skärgårdsholmar utanför Bergö.

P

Å DEN SÖDERHOLMSKA gården i hjärtat av Bergö är den nybyggda fårhallen ståtlig och iögonenfallande. Till arealen är den 50 meter lång och 18 meter bred eller sammanlagt 900 kvadratmeter.

– Det här bygget är en framtidsorienterad investering som vi hade planerat i minst tio år innan den blev av, säger fårfarmaren LarsErik Söderholm när KustNytt hälsar på en muntert solig eftermiddag i början av maj.

– På det här sättet underlättas det vardagliga jobbet för oss.

Sonen Nicolai har därtill bättre förutsättningar den dag som han tar över farmningsverksamheten, säger Lars-Erik.

NTM-centralen i Österbotten har varit allmänt positivt inställd till Söderholm fårfarms byggprojekt. Ett investeringsbidrag som täcker 35 procent av kostnader samt erhållande av ett räntestödslån har möjliggjort den seriösa satsningen.

– Grundarbetena påbörjades våren 2019 och fårhallen stod klar lagom tills det var dags att stalla in fåren på hösten, säger Nicolai Söderholm.

– Byggande och resande av konstruktioner är någonting som man verkligen är bra på i Österbotten, berömmer Lars-Erik i samma veva.

Från sommarfår till fårfarm Det första lilla steget mot dagens version av Söderholms fårfarm

togs redan 1992, berättar LarsErik.

– Vi skaffade ett första sommarfår i Malax på begäran av vår äldsta dotter. Intresse för uppfödning väcktes och sedan har det hela rullat på.

Fram till mitten av 1990-talet fanns det upp till 10–15 djurhållare med fåruppfödning på schemat på Bergö. Men efter EU-inträdet slutade alla.

– Vi var av någon anledning den enda djurhållaren som valde att fortsätta. Samtidigt lösgjordes mycket lokal mark som kunde användas som betesytor. Det var till fördel i sammanhanget.

Innan han profilerade sig som fårfarmare arbetade Lars-Erik som färjförare på hemorten i åtta år. Han valde dock att lägga av på grund av ryggproblem.

– Det visade sig vara ett bra val för min del. Jag upplevde det som stimulerande och avslappnande att övergå till farmningen och jordbrukandet. Man får också arbeta i egen takt, säger Lars-Erik.

Som bäst förfogar Söderholms fårfarm över 400 djur, varav 200 tackor, i sin besättning. Fodermässigt har farmen av praktiska skäl inte möjlighet att vara självförsörjande utan foder köps kontinuerligt in från fastlandet.

– Den nuvarande djurmängden som är maximal med tanke på vår kapacitet. Vi har kört med den här volymen i cirka 10–12 år. Ekonomiskt sett är fårfarmningen inte något som man blir rik på. Men man klarar sig i varje fall, säger Lars-Erik.

Lars-Erik och Nicolai Söderholm framför den nya djurhall som är ett stort steg framåt för Söderholms fårfarm. Det är ett projekt som vi har haft i tankarna i tio år, säger Lars-Erik. Den nya hallen underlättar vårt arbete när det gäller bevattning och andra var­ dagsfunktioner, säger Nicolai Söderholm som siktar på att ta över fårfarmen småningom.

Uppsving i efterfrågan på fårkött – Vårt arbete fortsätter i princip som vanligt trots det annorlunda samhälleliga läget. Vi är inte märkbart påverkade av den pågående coronakrisen, konstaterar Nicolai Söderholm kort och koncist.

Nicolai är numera aktiv som fårfarmare som heltid. I bagaget har han en yrkesexamen som landsbygdsföretagare från Yrkesakademin i Gamla Vasa.

– Fårklippning är en sidogren för mig. Hittills har jag klippt 400 får under det här året. Eftersom det råder brist på fårklippare brukar jag utföra klippningsarbeten exempelvis i Petalax och Korsnäs.

– Vanligtvis brukar vi anlita två estniska fårklippare. Men det har inte varit möjligt i vår på grund av reserestriktioner, fortsätter Nicolai som även utför slyröjningar längs privatägda villavägar.

Det är Nicolai som kommer att ha huvudansvaret för Söderholms fårfarm i framtiden. Tillsvidare är det fadern Lars-Erik som är företagets ansikte utåt. Familjeföretaget

har också en extra anställd i bybon Richard West.

– Idag kan Nicolai sägas vara ”företagets muskler”. Själv sköter jag bland annat administrativa funktioner. Jag siktar på att fortsätta vara med i det dagliga arbetet så länge som jag bara orkar. Man mår inte så bra om man bara sitter och är passiv, säger Lars-Erik.

Nicolai ser övervägande positivt på fårnäringens framtid. Inte minst på grund av att den totala efterfrågan på lamm- och fårkött har ökat.

– Detta gäller speciellt inom muslimska invandrarkretsar och andra utländska kundgrupper. Vid sidan av färskt kött från under ettåriga lamm köper man gärna även kött från två- eller treåriga får för köttrökning. Eller så köper kunderna helt enkelt levande får av oss och sköter själv om slaktandet.

– I de österbottniska byarna är intresset för fårkött i allmänhet svagt. Den inhemska efterfrågan är klart störst i större städer i södra Finland.

Någon gårdsförsäljning är inte aktuell vid Söderholms fårfarm.

– Att sälja kött på direkt vis är alltför byråkratiskt betungande och krångligt helt enkelt. Det skulle vara enklare att till exempel handla med fisk, säger Nicolai.

När behovet av framtida investeringar förs på tal säger Nicolai att en maskinhall inte skulle sitta helt fel.

– Eftersom vi har många traktorer och maskiner skulle det vara en bekväm lösning. Vi skulle inte vara tvungna att täcka maskinparken med en massa presenningar och att det skulle vara lättare att skruva och fixa under tak, säger Nicolai.

Arbetsintensiv början på sommaren När vår- och försommargrönskan har etablerat sig tillräckligt mycket i naturen är det dags att släppa ut fåren på bete, säger Lars-Erik Söderholm.

– Traditionellt har betessläppet med små variationer ägt rum kring 5–10 juni. Vi för ut fåren till ett tjugotal betesängar runt om på Bergö.

– Dessutom transporterar vi ut delar av fårbesättningen till 8–9 holmar i skärgården utanför Bergö. Det innebär i praktiken att vi gör ett 20-tal båtresor. Eftersom skärgårdsmiljön är mycket stenig är större båtar för opraktiska med tanke på landstigningen.

Dessa får återbördas från holmbetet till landbacken i oktober eller senast i början av november.

– Fåren är vanligtvis lättare att hantera när man hämtar dem från fårhallen. När man sedan ska samla ihop dem på holmarna på hösten kan de däremot vara mera rymningsbenägna, säger LarsErik.

Text och Foto: Joakim Snickars