KustNytt 1-2025 Tema: Hälsa & Välmående

Anette Rönnlund-Nygård fick pris för sina insatser

MeLiisat – Vänner för livet

Nytt spa på Bergö

KustNytt fyller 40 – nostalgi på hög nivå!

HEJ ALLA. SÅ roligt att få skriva till er KustNyttare. Det var ett tag sedan då årets slut kom emellan. KustNytt fyller 40 år i år, 2025. KustNytt 1/årgång 1 utkom i september 1986. Vattengymnastik med Anna-Lisa Tuomela, ut med Gunnel Westerback i svampskogen och kommundirektören i Korsnäs, Leif Björklund, prydde pärmen. I tidningen känner jag igen ansikten: Ulf Juth, Håkan Backgren eller Peter Bjurs som exempel. Under vinjetten Grattis var två brudpar representerade: Betta och Harry Hemming samt Annette och Kent Häggdahl. Annonsörer var bland annat VideoShop, Nyström i Petalax, Botnia Frys, Krutboden och Malax Sparbank. Alltså nostalgi på hög nivå. Under detta år kommer vi att på olika sätt följa upp artiklar och uppmärksamma tidigare årgångar.

VÄLKOMMEN TILL DET här numret. Nytt år, hälsa och välbefinnande i fokus. Jag hälsade på MeLiisat, ett härligt gäng i Malax som har träffats i tjugo år. Gemensamt för dem är att de har finska som modersmål. Av den anledningen har vi artikeltexten på både svenska och finska. Vad jag vet är

KustNytt firar sin 40:de årgång 2025. Vi har bläddrat i gamla tidningar och kommer att bjuda på olika tillbakablickar under det kommande året. Här får ni bland annat minnas det allra första numret av KustNytt.

Årgång ett och historiens första KustNytt såg dagens ljus i september 1986.

det första gången som det händer i KustNytt. Vi gör det inte för att vi måste utan för att vi kan och vill ge MeLiisat och deras finskspråkiga släktingar och vänner möjlighet att läsa artikeln på finska.

SEDAN SIST HAR jag haft det bra. Det var jul och nyår och vart for januari? Det har varit lugn och ro och mycket program emellanåt. Gott och blandat. Det har varit förkylning. Det har varit ljudböcker och skåprensning och korsord. ”Fremand och fremans”. Det har varit Lilla Kasper i Karperö som växer och mår <3.

40 ÅR

KUSTNYTT

fyllde KustNytt 20 år. Nummer 5 hade temat ”Jordnära och Festfint”

Alldeles dagarna före jul blev det en resa till Umeå, till Idunteatern och Pernilla Wahlgrens Hybrisgäng. Biljetterna till den föreställningen bokades drygt ett år på förhand. Tack Helena för det!

Jag tyckte att showen ”Happy Ending – den första avskedsturnén” var fantastisk. Helt fantastisk! Ingen som inte sett den kan förstå hur roliga de är: Pernilla Wahlgren, Hanna Hedlund, Måns Nathanaelson och Kim Sulocki. Jag skrattade stundtals så mycket att jag bara kippade efter andan. Det gjorde de 1200 andra i publiken också.

KÄNDISKOCKEN MICHAEL BJÖRKLUND blir glad när han kommer till Malax.

Jag blir också glad över att han kommer till Malax. Läs mera på sista sidan.

Nästa KustNytt utkommer 5 mars 2025. Energikram till alla!

Torsdagen den 30 januari 2025

UTGIVNINGSDAGAR 2025

Hälsa & Välmående 5.2

Bygga & Renovera 5.3

Vårtider 2.4

Mat & Dryck 30.4

Trädgård & Uteliv 28.5

Sommarliv 25.6

Fritid, Hobby & Utbildning 10.9

Hus & Hem 8.10

Närpes 5.11

Vinterliv 10.12

BESÖK VÅR HEMSIDA

TIDNINGEN KUSTNYTT

GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE

Lisbeth Bäck, tfn 0500 267 119 lisbeth@kustmedia.fi

REDAKTÖR / PROJEKTANSVARIG

Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi

SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING

Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi

PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.lokalnytt.fi

Julia Sundsten, tfn 044 901 4953 prenumerationer@kustnytt.fi

ANNONSFÖRSÄLJNING

Tina Westergård, tfn 044 493 8712 tina@kustmedia.fi

REDAKTIONELLA MEDARBETARE I KUSTNYTT 1/2025: Anna Sand, Johanna Uotinen, Joakim Snickars, Carina Nordman-Byskata, Rosita Pellas, Jennifer Hägen

Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i över 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra tidningar. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för MalaxKorsnäs. Håll historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

TRYCKERI Botnia Print, 2025 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år

PRENUMERATIONSPRISER

Finland 62 €, EU 68 €

Digital prenumeration 49 €

Kombi BN+KN

Finland 116 €, EU 128 €

ANNONSPRISER 2025

ByaNytt: 1,67 € per sp.mm.

KustNytt: 1,67 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 140 €

Faktureringstillägg: 4,50 €

Moms 25,5 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

Pernilla Wahlgren.

FYRKLÖVERNVINNARE

Helena Carlsson i Övermalax vinner huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 376. Tröstpriser får Margareta Snellman i Vasa och Kurt Källros i Pörtom. Gratulerar till alla vinnare!

Helena Carlsson är Övermalaxbo sedan tre år tillbaka.

– Men före det hann jag bo över 30 år i Klockarbacken, fast jag är född i Västerhankmo.

Det var genom makens arbete på Malax Ahl som de flyttade till Malax. Helena är änka sedan drygt tio år tillbaka, och numera även pensionär från jobbet på Malax HVC. – Jag kan faktiskt sakna arbetslivet ibland, så jag hoppade nog in under de första åren en del efter pensioneringen, men inte längre. Dagarna verkar hon ändå fylla med ett som annat. Till exempel sköter hon sina barnbarn. Helenas tre vuxna barn bor nära och hon har sex barnbarn.

TexT: Jennifer Hägen FoTo: Privat

– Jag går på symöten, löder tiffanyglas och går stavgång. Har en hund som ska rastas varje dag. Jag trivs bäst när jag håller mig sysselsatt.

Helena vinner ett presentkort till Köttdisken.

– Oj, det var passligt. Jag körde precis förbi där och tänkte att jag snart borde svänga in och handla något riktigt gott!

Tävla och vinn

PRESENTKORT 1

Presentkort

värde 40 €

PRESENTKORT 2

Presentkort till Herrgårds rökeri, värde 40 €. Presentkort till S-Kedjan, värde 40€. värde 40 €

Presentkort

TÄVLINGSSVAR K125:

FRÅGA 1:

VINNAREN I KUSTMEDIAS

PRENUMERATIONSLOTTERI

Gratulerar Maj-Britt i Kvevlax!

I MÅNGA ÅR har Kustmedia ordnat ett årligt prenumerationslotteri. Alla som betalat en prenumeration på ByaNytt eller KustNytt under tiden 1 januari till 30 november deltar automatiskt i lotteriet. Lottvinsterna har över tid varierat. Under 2024 kunde man vinna ett presentkort till ett värde av 500 euro, valfritt i s-, eller k-kedjan. Lottdragningen för 2024 ägde rum vid Kustmedia i mitten av december 2024 och dragningen sker digitalt genom att ett dataprogram slumpmässigt väljer ett kundnummer.

Maj-Britt Hjortman i Kvevlax.

Överraskad och glad!

FRÅGA 2: 7,9,9,1

År 2024 var det Maj-Britt Hjortman i Kvevlax som vann. Hon blev så överraskad och så glad när vi ringde upp och gratulerade. Presentkortet och blommor överräcktes några dagar före jul och det blev en trevlig stund hos MajBritt och Johannes i Kvevlax.

FRÅGA 3: 13,21,24,4

Behöver du hjälp

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 19 februari 2025.

FRÅGA 4: 13,17,20,24

Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Det går också bra att kopiera kupongen eller fota och skicka till tavling@kustmedia.fi eller på whatsapp nummer 050-3277920.

Gör ett stickäventyr hos Stickdax

Maj-Britt berättade att de har fyra prenumerationer på ByaNytt. En till dem själva och gåvoprenumerationer till sina tre barn – Carina, Kim och Kaj med familjer. Barnbarnen är nio till antalet och nu har de också barnbarnsbarn. – Vi har varit prenumeranter allt sedan ByaNytt grundades i början på 1980-talet. Grundaren Ruben Fransholm i Karperö anlitade Johannes som bokförare från start, sa Maj-Britt.

Låt oss sätta färg på din vardag!

1 3 2 4

Behöver du hjälp? Ta kontakt!

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

fönster, dörrar, möbler & köksluckor 045 111 2135 • info@esmm.fi

På den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

På vilka sidor kan man läsa följande fyra: – I år arrangeras... – Till de allmänna – Vår vision är.. – Förutom att erbjuda...

Boka grupper dag eller kväll

Pensionärslivet är gott

Ring 040-8315360

Din hälsa – Vårt jobb

från specialtandtekniker

Pensionärslivet är gott och Maj-Britt tycker att radhuslivet är ganska bekymmersfritt. Hon arbetade 38 år som mentalvårdare vid Roparnäs sjukhus. Började 1961 och avgick med pension år 1999 i en ålder av 57 år.

– Jag tyckte mycket om mitt arbete.

Vid sidan av jobbet, och numera som pensionär, ägnar hon sig åt olika former av hantverk.

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

Gratis granskning av proteser!

– Handarbete, stickning och näverslöjd, ger hon som exempel.

Glasögon för vinstsumman

I samarbete med Kroppsverkstaden Gruppträning, PT och Gym Idrottshallen Tel. 06-365 1767 | 050-340 8286

Tel. 06-347 8080

Närpesv. 20, Närpes www.alueenhammas.fi/Närpes

Om jag vinner vill jag ha:

Presentkort 1 Herrgårds rökeri

Presentkort 2 S-Kedjan

Maj-Britt bjuder på glögg och det är trevligt att sitta och prata med dem. Johannes berättar om den dåtida flygolyckan i Kvevlax och att han var en av de första som kom till olycksplatsen. Vi pratar om förr i tiden och om nu. De sjunger i kör och de har villa i Värlax.

Hon berättade att hon helt nyligen hade genomgått en ögonoperation.

– Allt har gått bra. Men åtminstone till en början kommer jag att behöva läsglasögon. Så min tanke är att jag använder vinstpengen som en del till att köpa nya läsglasögon. Så får det bli.

TexT och FoTo: Lisbeth Bäck

HÄLSA & VÄLMÅENDE

ANETTE

Anette utnämndes till Årets Barnrättshjälte 2024 under de finlandssvenska barnrättsdagarna i Helsingfors. Utmärkelsen delas här ut av Stiftelsen Bensows verksamhetschef Maj Estlander.

Ett livsverk för de bortglömda barnen

I två decennier har hon jobbat för att göra de bortglömda barnens röst hörd – för att bygga upp ett nätverk av stöd för barn och unga som lever i familjer där drogberoende, missbruk och psykisk ohälsa är en del av vardagen. Med sitt målinriktade arbete vill hon minska det stigma som råder kring dessa teman och i november belönades hon med utmärkelsen ”Årets Barnrättshjälte 2024”. Möt Anette Rönnlund-Nygård.

HON ÄR NÄRVÅRDARE, socionom, legitimerad psykoterapeut och snart även magister i socialpolitik.

– Jag har tyckt om att studera, ler Anette Rönnlund-Nygård. Jag drivs av en nyfikenhet, eller kanske snarare en kunskapstörst, och den har alltid fungerat som en stark drivkraft för mig.

Sedan 2022 är Anette organisationschef på USM r.f., Understödsföreningen för Svenskspråkig

Missbrukarvård, men hon har arbetat med dessa frågor ända sedan 2005.

– Mina egna erfarenheter och min egen uppväxt har gjort att det här är frågor som ligger mig mycket varm om hjärtat, inleder Anette. Då, för 20 år sedan, var hon en av grundarna till det som idag är Ninni-verksamheten, men som då gick under namnet ”Se mig”.

– Precis som då är syftet fortfarande att erbjuda hjälp och stöd åt barn och unga som lever i familjer

med missbruk, beroende eller psykisk ohälsa. Målsättningen är att komma så långt att alla ska våga prata om det.

Enligt Anette är varje människomöte en lärosituation.

– De senaste fem åren har jag alltid mer kommit till insikt om att hjälp- och stödsystemet vi har i Finland är uppbyggt på de vuxnas villkor. Man säger att vi borde lyssna på barnen men hur sker det egentligen i praktiken, undrar hon. USM är unikt på så vis att vi samlar hela familjen under samma tak, även om vi i huvudsak arbetar ur ett anhörigperspektiv.

Föreningen jobbar på många plan och trots sin chefsställning har Anette varit mån om att bibehålla också det direkta klientarbetet – att stanna kvar i mötet med barnen och ungdomarna.

Mångsidigt arbete

– Jag fungerar fortfarande som gruppledare för två Ninni-grupper samt för den nystartade stödgruppen för vuxna anhöriga, samtliga

finns i Närpes. Jag deltar även i de årliga Ninni-lägren vi ordnar varje sommar, berättar Anette, som under åren utbildat många nya gruppledare för Ninni-verksamheten.

Utöver det består hennes arbetsdagar av att budgetarbete, att göra projekt- och bidragsansökningar, redovisningar, att hålla personalmöten och ansvara för föreningens HR.

– Vår vision är att USM ska vara en arbetsplats där man får växa till den bästa arbetstagaren man själv kan vara. Man har stor frihet samtidigt som man har stort eget ansvar, förtydligar hon.

Inte nog med detta. Anette hinner även vara ute på fältet och föreläsa, både på arbetsplatser, skolor och inom den offentliga sektorn. Dessutom håller hon fortsättningsvis en del individuella klientmöten.

– Vi får endast ge en viss, begränsad mängd individuellt stöd eftersom sådant inte omfattas av projekt. Därför är det är viktigt

att försöka få med så många som möjligt av våra klienter i gruppverksamheten. Kamratstödet har visat sig ha en oerhört kraftfull, helande effekt, berättar Anette. Basen i USM: s verksamhet är Halvvägshemmet i Malax, och det är samtidigt den enda tjänsten som är kostnadsbelagd. – Boendeverksamheten erbjuder en plats för de som är över 18 år och upplever att de behöver en längre periods stöd efter en behandling. All övrig verksamhet drivs inom ramen för olika projekt och just nu har vi två sådana säkrade tack vare finansiering via STEA, Social- och hälsovårdsorganisationernas stödcentral.

Låg tröskel

Sedan 2024 drivs Ninni-verksamheten inom ramen för det treåriga projektet ”De osynliga anhöriga”. Projektets målsättning är att skapa förståelse för hur beroende och kriminalitet påverkar anhöriga och att det finns stöd att få.

ANETTE RÖNNLUND-NYGÅRD

NAMN: Anette Rönnlund-Nygård

ÅLDER: 48,5

FAMILJ: Maken Jens, döttrarna Ellen och Saga, Cavapoon Olof och ”frassin” Skrållan

UTBILDNING: Närvårdare, Socionom, Familjeterapeut

BOR: I Näsby

ÄTER HELST: Jag tycker om att äta och kan omöjligt välja, det finns så mycket som är gott. Jag har dock aldrig ens smakat på tillagad lever i någon form, så allt utom lever.

TITTAR PÅ: Alltför många serier – helst historiska kvinnoöden och advokatserier

BEUNDRAR: Varenda människa som har mod att be om hjälp, mod att göra jobbet som krävs för att komma genom smärtan och ut på andra sidan.

DRÖMMER OM: Att bo på en grekisk ö i ett år där jag ska äta gyros och skriva en bok.

– Utöver de olika Ninni-grupperna har projektet också gett oss möjlighet att hålla en stödchat öppen sju dagar i veckan, från tidig morgon till sen kväll. Vi vill skapa så låg tröskel som möjligt att ta kontakt, poängterar Anette.

Ninnis kamratstödsgrupper ingår numera i Österbottens välfärdsområdes verksamhet.

– Vi gav helt enkelt bort vårt koncept och vår idé till den offentliga sektorn, eftersom mycket av det här arbetet egentligen borde ske där. Sedan 2023 pågår därför nu också arbetet med att erbjuda samma verksamhet på finska, men inom välfärdsområdet, förtydligar Anette.

Tack vare STEA upprätthålls även en öppen gruppverksamhet för vuxna, nyktra alkohol-, drogoch spelmissbrukare samt även en så kallad brottspåföljdsverksamhet. Anette förklarar:

– Vi har i tio år redan erbjudit uppsökande stödtjänster för svensk- och tvåspråkiga brottspåföljdsklienter. En handledare besöker fängelser och samarbetar med olika myndigheter med målsättningen att stöda klienten till en nykter livsstil utan kriminalitet. Stödverksamheten började som ett tidsbundet projekt 2014 men är sedan 2018 fast verksamhet med kontinuerlig finansiering av STEA.

Omyndiga missbrukare faller mellan

En grupp som faller utanför föreningens ramar är dock de unga som ännu inte fyllt 18 men trots det har ett beroende eller missbruk.

De hänvisas i dagsläget till Ungdomsstationen Klaara i Vasa, som

erbjuder grundläggande tjänster för ungdomar där problem som gäller psykisk hälsa, missbruk och beroenden ingår.

– Då det handlar om en omyndig person är en barnskyddsanmälan oftast inblandad, eller kanske början på ett ärende och då kopplas även socialen in. Men mig veterligen finns det ingen nationell plan för hur man ska hjälpa de här ungdomarna, fortsätter Anette, och vi står ganska handfallna här.

I Sverige har man hunnit betydligt längre.

– Där finns helt andra möjligheter och i Kramfors finns behandlingshemmet Korpnästet som vi både besökt och samarbetar med, fortsätter Anette.

Att man inte kommit längre i Finland, som är ett av de ledande länderna gällande statistiken för narkotikarelaterade dödsfall hos unga, kan tyckas anmärkningsvärt. Anette önskar att det skulle skapas specialiserade barnskyddsenheter med fokus specifikt på beroendeproblematiken.

– I nästa liv kanske jag startar en sådan, ler hon.

Det är ett konstaterande som ingen behöver tvivla på. Hennes arbete för barnen är omfattande och Anette har under åren också producerat stora mängder material i form av manualer och handböcker för stödgrupperna och gruppledarna. För sin pro graduavhandling har hon forskat i unga omsorgsgivare i familjer med beroendeproblematik.

– Avhandlingen heter ”Unga anhöriga i familjer med beroende” och undersöker hur barnen upplever att de blivit sedda och hörda inom barnskyddet.

Hon får sin examen i vår och nästa skrivprojekt är redan under planering – en bok som ska delas ut kostnadsfritt till alla de barn och ungdomar hon möter i arbetet.

Vill du veta mer?

– Jag vill skriva en bok till de riktiga hjältarna – barnen som fungerar som omsorgsgivare.

Jag vill dokumentera deras egna upplevelser av att leva i en sådan

• Läs mer om USM:s verksamhet på www.usm.fi

• Läs mer om Ninni-verksamheten på www.ninniusm.fi

Finaste utmärkelsen

Boken blir förhoppningsvis möjlig att förverkliga tack vare den utmärkelse hon belönades med på Barnrättsdagarna i Helsingfors i november, där USM årligen deltar.

– Det kom som en överraskning att mina kollegor nominerat mig och att jag dessutom valdes. Att bli Årets Barnrättshjälte är nog den finaste utmärkelse man kan få, menar Anette, som 2017 också utsågs till Årets Drogförebyggare av Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik. – Det kan inte finnas något bättre än att bli uppmärksammad för att få jobba med det som ligger mig varmast om hjärtat. Det var en otrolig belöning – ja, det var helt enkelt ”tåfft”, konstaterar Anette på ren närpesiska.

Utmärkelsen delas ut av Stiftelsen Bensow och förutom äran och titeln – och självfallet ett diplom – fick Anette även en check på 5 000 euro att ge vidare till någon form av välgörande ändamål. Det är här boken kommer in i bilden.

– Alla arbetsdagar är olika, och det är ett så roligt och spännande arbete jag har, säger Anette Rönnlund-Nygård, organisationschef på USM och en av grundarna till Ninniverksamheten.

familj, för att kunna dela den till nästa och nästa barn.

En arbetsgrupp för att förverkliga boken är redan tillsatt och Anettehar ansökt om ytterligare understöd från Svenska Kulturfonden för att kunna förverkliga projektet.

– Beskedet borde komma i mars och jag hoppas verkligen det går vägen.

Barnets röst

Boken ska omfatta allt från känslor till strategier och ska utgöra barnets röst till andra barn i motsvarande situation.

– De här barnens rättigheter är oerhört viktiga för mig. De är ofta utsatta för våld – antingen psykiskt eller fysiskt, de har ett ansvar hemma som motsvarar en vuxens ansvar och deras prestation i skolan är ofta försämrad.

Dessutom lever familjen ofta med ekonomiska svårigheter och barnen får inte sällan någon form av diagnos till följd av situationen – en ätstörning,

ångestsyndrom eller självskadebeteende.

– Jag önskar att fler som arbetar med barn skulle lära sig att fråga hur barnen har det där hemma –så att fler av de här fallen kunde upptäckas – för barnens skull, tilllägger Anette.

Familjen först

Det råder inga tvivel om att hon brinner för sitt uppdrag.

– Ja, men jag har också insett att min egen, primära plats i livet är i mitt eget hem. Jag fyller 50 nästa år, mina döttrar är nu 16 och 19 och den äldsta flyttar hemifrån i höst. Jag är medveten om att när något är så viktigt för en som mitt arbete är för mig, så tas energin också någon annanstans ifrån. Jag tycker därför om att vara med mina barn och att pyssla i vårt hem. Jag blev hundägare för några år sedan och nu, först nu, har jag förstått kärleken som kan finnas mellan människa och hund, ler Anette.

Hennes bästa stresshanteringsstrategi är träning. – Jag både springer, promenerar och styrketränar. Som motvikt tittar jag även ofta på serier eller lyssnar på ljudböcker – och umgås med vänner förstås, tillägger hon. Skulle det finnas fler timmar per dygn vet Anette också vad hon skulle göra med dem. – Jag skulle skriva mer. Vi håller tummarna för att hon snart ska få göra just det. För de bortglömda barnens skull.

TexT och FoTo: Anna Sand

MeLiisat – vänner för livet!

KUSTNYTT FICK TIPS om MeLiisat, gruppen i Malax som träffas regelbundet och har gjort det de senaste tjugo åren. Deras gemensamma nämnare är att de har finska som modersmål, har flyttat till Malax och gift sig med svensktalande män. Alla utom Hilkka Hemming, som är äkta Malaxbo och född i Kolnebacken.

Enligt Anne Östman gills Hilkka ändå – för hennes hem var så nära Malaxgränsen.

Vilket härligt gäng!

Hilkka var den som visste att KustNytt var på väg att hälsa på med anledning av deras tjugo år tillsammans. För alla andra var det en överraskning.

Ändå välkomnades jag in av Birgit Kosonen-Väglund i Paxal. Liksom att ”vi ska inte köpa något men kom in, kom in i stugan”. Kort därefter förstod alla och brast ut i skratt.

Under den stund som följer blir det många hjärtliga skratt. Utöver det vanliga roligt var det att sitta tillsammans med MeLiisat: Birgit Kosonen-Väglund, Raija Rönnback, Helene Genberg, Hilkka Hemming, Hannele Nyfors, Tuula Hemming, Hannele Brokvist, Anne Östman och Nina Ekroos. Deras födelseorter är Vasa, Lillkyro, Storkyro, Jurva och Sarvijoki. Vilket härligt gäng!

Raija räknade till tio

Enligt kommunens hemsida är nära tio procent av Malax invånare finskspråkiga år 2025. Så många har det inte alltid varit.

Anne Östman minns när hon flyttade till ett radhus i Långåminne i början av 1980-talet och alla grannar pratade svenska. Hur skulle det gå? Men hon har arbetet som frisör och bad kunderna prata svenska med henne och den vägen lärde hon sig svenska. Hannele Brokvist minns när hon skulle handla lever i butiken och personalen var osäker på om hon skulle ha lever eller betala.

Raija Rönnback berättar att hon fick sommarjobb under studietiden vid Postkontoret/Postbanken i Malax. Gun-Britt Stenberg ringde och erbjöd Raija jobb och Raija erkände att hon inte kan prata svenska.

– Kan du räkna till tio på svenska, frågade Gun-Britt.

– Jo, men det kan jag ju, svarade Raija.

– Då kan du nog komma hit, sa Gun-Britt.

Stående från vänster: Hilkka Hemming, Helene Genberg, Raija Rönnback, Nina Ekroos, Anne Östman och Hannele Brokvist. Sitter från vänster gör Birgit Kosonen-Väglund, Tuula Hemming och Hannele Nyfors.

I januari 2025 konstaterar vi att vi kan kalla det dåtidens Lilla språkprovet.

Tuula minns när hon flyttade till Malax, Lasse for på arbete till norra Österbotten i veckorna och hon var ensam med första barnet Harry. – Harry lärde sig Malaxdialekt på en vecka med Ingvald Sommardal, skrattar hon.

– Ibland funderar vi hur våra liv hade sett ut om vi stannat där vi växte upp, säger Hannele Brokvist.

Två olika kulturer

I dag upplever de att de får bra service på finska i Malax och att det är en rikedom att få leva i två olika kulturer. Deras äkta hälfter har också lärt känna den finska kulturen. Barnen och barnbarnen har växt upp i en levande tvåspråkig miljö. Hilkka och Tuula, gift med bröderna Sven och Lars Hemming, fick en gång frågan om hur det har gått för dem som finsktalande fruar att leva med de svensktalande brö-

derna. Svaret löd: ”Jo, de förstår finska också – om vi pratar tillräckligt hårt och högt”.

Egen whatsapp-grupp

De första åren var medlemmarna i MeLiisat som mest cirka 40 personer. Då träffades de tre, fyra gånger per år. ”Stora gruppen” träffades fram till år 2008. Med åren minskade antalet och de senaste dryga tio åren har det varit den grupp som är idag.

– Vi träffas ungefär en gång i månaden om det passar alla. Utom när vi har sommarlov. Värdskapet följer ett rullande schema enligt våra efternamn i alfabetisk bokstavsordning. I dag är vi hos Väglund så nästa gång är det hos Östman.

Gänget firar också tillsammans när någon av dem fyller jämna år. I höstas firades Hilkka vid Havsudden på Bergö. Och numera träffas

Seisomassa vasemmalta: Hilkka Hemming, Helene Genberg, Raija Rönnback, Nina Ekroos, Anne Östman ja Hannele Brokvist. Istumassa vasemmalta: Birgit Kosonen-Väglund, Tuula Hemming ja Hannele Nyfors.

de dagtid. Alla utom Nina är pensionärer. De kommunicerar i en whatsapp-grupp.

– I den gruppen har vi kontakt varje vecka säger Raija Rönnback.

– Nej, vi handarbetar inte. Vi skrattar så mycket så det skulle bara bli fel.

– Nej, våra män är inte med. Det är inte så att de inte är välkomna. Det har bara inte ännu varit passligt.

– Men vi skriver dagbok. Så att vi ska minnas de bästa bitarna sen. Tuula köpte en bok som de har skrivit i efter varje träff de senaste åren.

– En gång hade jag den och jag kunde inte hitta den hemma. Janne hade lagt in den i bokhyllan tillsammans med alla andra böcker, skrattar Nina.

Skålar för de 20 åren

Det var den 23 januari 2005 som Anne Östman och Han-

nele Brokvist bjöd in till första träffen. Inbjudan riktades till dem som flyttat till Malax, var tillsammans med svenskspråkiga män och har finska som modersmål.

– Det kändes värdefullt. Sen när barnen började i dagis och skola utökades kontaktytorna på ett naturligt sätt, säger Birgit.

Tjugo år senare skålar de för MeLiisat och för den goda kamratskapen.

– Alla av oss kände inte varandra i början. Nu gör vi det. Vi är vänner för livet!

Allt Gott till er framöver!

Det är fint att ha fått lära känna två olika kulturer.

MeLiisat

– ikuiset ystävät!

USTNYTT SAI VI -

KHJEEN MeLiisat-nimisestä ryhmästä, joka on kokoontunut säännöllisesti jo kahdenkymmenen vuoden ajan. MeLiisoja yhdistää suomi äidinkielenä, muutto Maalahteen ja liitto ruotsinkielisen miehen kanssa. Hilkka Hemming tosin on ehta maalahtelainen, Kolinasta kotoisin. Anne Östmanin mukaan Hilkka kuitenkin lasketaan – koska hän on kotoisin niin läheltä Maalahden rajaa.

Miten ihana jengi!

Hilkka tiesi KustNyttin olevan tulossa tervehtimään sen johdosta, että he ovat pitäneet yhtä kaksikymmentä vuotta. Kaikille muille vierailu tuli yllätyksenä. Birgit Kosonen-Väglund toivotti minut kuitenkin Paxalissa tervetulleeksi.

”Me ei osteta mitään, mutta tule sisään vain.” Pian kaikki tajusivat ja purskahtivat nauruun.

Sydämellistä naurua riittää koko vierailun ajan.

Oli hauskaa istahtaa ja tutustua MeLiisat -jengiin, johon kuuluvat Birgit Kosonen-Väglund, Raija Rönnback, Helene Genberg, Hilkka Hemming, Hannele Nyfors, Tuula Hemming, Hannele Brokvist, Anne Östman ja Nina Ekroos. He ovat kotoisin Vaasasta, Vähästäkyröstä, Isostakyröstä, Jurvasta ja Sarvijoelta. Mikä ihana joukko!

Raija laski kymmeneen

Maalahden kunnan kotisivujen mukaan lähes kymmenen prosenttia kunnan asukkaista puhuu äidinkielenään suomea vuonna 2025. Osuus ei ole aina ollut yhtä suuri.

Anne Östmanin muuttaessa 1980-luvun alussa rivitaloon Långåminneen kaikki naapurit puhuivat ruotsia. Mitenkähän tässä käy? Kampaajana hän pyysi asiakkaitaan puhumaan kanssaan ruotsia ja oppi siten kielen. Hannele Brokvist puoles taan halusi ostaa kaupasta mak saa, ja myyjät olivat epävarmoja siitä, halusiko hän maksaa vai maksaa.

Raija Rönnback kertoo saaneensa opiskeluaikanaan kesätyöpaikan Maalahden Postitoimistosta/Postipankista. Gun-Britt Stenberg soitti ja tarjosi Raijalle töitä ja Raija tunnusti, ettei osaa puhua ruotsia.

– Osaatko laskea ruotsiksi kymmeneen, kysyi Gun-Britt.

– Joo, osaan minä, vastasi Raija. – Sitten tulet töihin, sanoi GunBritt.

Tammikuussa 2025 toteamme Raijan suorittaneen sen ajan Pienen kielikokeen.

Kun Tuula muutti Maalahteen, työskenteli Lasse viikot Pohjanmaan pohjoisosissa, ja Tuula vietti arjen ensimmäisen lapsensa, Harryn kanssa.

– Opin Maalahden murteen viikossa Harryn ja Ingvald Sommardalin kanssa, hän nauraa.

– Olemme joskus miettineet mitenkähän elämämme olisivat muotoutuneet, jos olisimme jää neet kotinurkille, kertoi Hannele Brokvist.

Kaksi erilaista

kulttuuria

Nykyisin naiset kokevat saavansa Maalahdessa hyvää palvelua suo meksi ja heistä on rikkaus saada elää kahdessa kulttuurissa. Hei dän puolisonsa ovat tutustuneet suomalaiseen kulttuuriin, ja lap set ja lapsenlapset ovat kasvaneet elävässä kaksikielisessä ympäris tössä.

Hilkka ja Tuula ovat naimisissa veljesten Sven ja Lars Hemmingin kanssa. Heiltä kysyttiin kerran, miten elämä suomenkielisinä on sujunut ruotsia puhuvien veljesten kanssa. Vastaus kuului: ”Joo, ym märtää ne suomea – jos me puhu taan riittävän kovaa ja korkealta.”

Oma whatsappryhmä

Ensimmäisinä vuosina MeLiisois sa oli enimmillään noin 40 jäsen

Behöver du hjälp

Låt oss sätta färg på din vardag!

• Målning inne och ute fönster, dörrar, möbler & köksluckor

• Sprutmålning

• Tapetsering • Golvläggning

• Nybyggen och renoveringar

tä. Tapaamisia järjestettiin kolme, neljä kertaa vuodessa. ”Suuri ryhmä” kokoontui vuoteen 2008 saakka. Jäsenmäärä laski vuosien myötä, ja kymmenen viime vuotta kokoonpano on ollut nykyinen.

– Tapaamme noin kerran kuukaudessa, jos kaikille sopii. Paitsi kesätauolla. Emännyys kiertää aakkosjärjestyksessä sukunimen mukaan. Tänään kokoonnutaan Väglundilla ja seuraavalla kerralla Östmanilla.

Ryhmä myös juhlii yhdessä jonkun täyttäessä pyöreitä. Syksyllä juhlittiin Hilkkaa Bergön Havsuddenissa. Ja nykyisin tavataan päiväsaikaan. Kaikki Ninaa lukuunottamatta ovat eläkeläisiä. Yhteyttä pidetään whatsapp-ryhmässä.

– Ollaan yhteydessä joka viikko, sanoo Raija Rönnback.

– Ei, emme tee käsitöitä. Nauramme niin paljon, että tulisi vain On

Emelie Sandelin • 045 111 2135 • info@esmm.fi

Behöver du hjälp? Ta kontakt! www.botombergen.fi

Österbottens flisAb

HAR DU BEHOV ATT GALLRA DIN SKOG ?

HAR DU BEHOV ATT GALLRA DIN SKOG?

SÄLJ DIN GALLRING DIREKT TILL SLUTANVÄNDAREN FÖR BÄSTA MÖJLIGA AVKASTNING

SÄLJ DIN GALLING DIREKT TILL SLUTANVÄNDAREN FÖR BÄSTA MÖJLIGA AVKASTNING

Vi köper gallringsobjekt, främst första gallringar för vårt egna flisbehov Vi sköter förstås också bottenröjningar.

VI KÖPER GALLRINGSOBJEKT, FRÄMST FÖRSTA GALLRINGAR FÖR VÅRT EGNA FLISBEHOV. VI SKÖTER FÖRSTÅS OCKSÅ BOTTENRÖJNINGAR

E-mail: osterbottensflis@outlook.com Tel. 050-3739064 Thomas • 050-55586083 Johan

E-mail:osterbottensflis@oultlook.com Tel.050-3739064, Thomas 050-5586083, Johan

en hållbar framtid

gasflaskor är farligt avfall

Alla kasserade gasflaskor och -patroner, liksom flaskor från fyrverkerier och kolsyremaskiner är farligt avfall

De måste lämnas till en insamlingsplats för farligt avfall

Gasflaskor och liknande avfall får inte läggas i ett vanlig avfallskärl de kan explodera och orsaka incidenter under avfallshanteringen och utgöra en fara för avfallshanterarna

d S p h k

@botniarosk

Sponsorer till barnhemmet kom flera gånger i veckan med mat och sötsaker till barnen.

19 år och volontär

i Thailand

Drygt ett år har gått sedan Lina Viklund och jämnåriga kusinen Tuva Kecklund stod på flygplatsen i Helsingfors för att stiga ombord på ett flyg som skulle ta dem till Bangkok och deras livs äventyr. Följande tre månader skulle de arbeta som volontärer på ett barnhem.

LINA VIKLUND TAR EMOT mig i huset där hon växte upp i Petalax. Hon börjar med att berätta om hur idén föddes. Efter studenten 2023 åkte Tuva och Lina på en interrailresa som de efteråt föreläste om i Pingstkyrkan i Petalax. På plats den kvällen fanns också Maria Prost som i sin tur berättade för flickorna om volontärsverksamheten som Finlandssvenska PingstMissionen driver på olika ställen i världen. Ett intresse väcktes genast, kunde det här vara något för dem som hade planerat att ta ett mellanår innan studielivet inleddes igen?

De funderade kring några alternativ och Thailand kändes rätt, så i augusti 2023 bokades flygbiljetterna österut, närmare bestämt mot staden Loei i nordöstra Thailand. I byn Wang Saphung fanns ett barnhem med Närpesbördiga grundare där 30 barn bor i dagsläget.

Lina fnissar när hon berättar att efter ett vikariat under höstterminen i högstadiet i Petalax hade hon

nästan börjat ångra den annalkande resan när januari väl kom.

Omvälvande start

Framme på barnhemmet får flickorna en smärre chock. Ingen kan engelska och dygnsrutinerna ser helt annorlunda ut än vad de är vana vid, med väckning klockan fem på morgonen. Värmen och det fuktiga klimatet är även det något som de inte har kunnat föreställa sig på förhand. Lina ler när hon minns tillbaka till första natten i en hård säng över 7000 kilometer hemifrån och medger att ett telefonsamtal till mamma med många tårar behövdes innan sömnen slog till.

Klockan fem ringer väckarklockan och det är snart dags för frukost vilket här består av ris och kyckling. Inte heller det hör till vanligheterna hemma i Österbotten. Lina och Tuva tror än så länge att de första dagarna ska handla om att lära känna varandra och de nya rutinerna, men redan samma kväll möts flickorna av ivriga barn

LINA VIKLUND

Ålder: 20 år

bor som tidigare nämnts trettio barn i åldrarna fyra till aderton som alla har hamnat där på grund av olika svåra hemförhållanden. Förutom Lina och Tuvas engelskalektioner går barnen i skola från åtta på morgonen till halv fem på eftermiddagen.

Lina visar bilder från gården och idel glada barn plirar upp mot kameralinsen. Ett av fotografierna visar två finklädda små flickor, vid det här tillfället firas förskoleavslutningen med diplom och stor ceremoni. Nästa steg för sexåringarna är att skriva inträdesprov för att se om de platsar i årskurs ett. Den vardagliga lunken är annorlunda på barnhemmet i förhållande till hur dagarna ser ut i Petalax. Lina förklarar att hon verkligen fick träna sitt tålamod och öva på att leva i nuet under tiden i Thailand. De visste aldrig hur lång tid någon syssla eller ett ärende skulle ta. När de åkte iväg från gården kunde de vara borta allt från en halvtimme till halva dagen, så det gällde att vara flexibel.

Respekt för äldre

Bor: I lägenhet i Vasa, uppväxt i Petalax

Gör: Studerar till speciallärare

som väntar på “teacher”, engelska ordet för lärare. Det blir att köra i gång genast.

Ny vardag

Rätt snart blir dock den nya tillvaron en vardag för de unga tjejerna. De håller sina engelskalektioner,

hjälper till att städa, gå ärenden, ordna med maten och att stryka de obligatoriska skoldräkterna som barnen använder. På barnhemmet

Lina och Tuva märkte också snabbt att respekten för äldre var helt annorlunda än vad de upplevt tidigare, ifall två personer möttes presenterade de sig med namn och ålder för att fastställa vem av dem som var högre i rang. Gick man förbi en äldre människa på gatan bugade man för denne. En sak som de genast fick erfara var de thailändska kvinnorna som arbetade på barnhemmets stora fascination av de finländska tjejernas hudfärg, de ville gärna känna och klämma på den bleka januarihyn som flickorna anlände med. Lina som även är utbildad simlärare berättar att tack vare en insamling av Petalax Pingstför -

Lina Viklund hemma i Petalax.

Här äts en festmåltid som kallas för ”grilled pork”. Man fick kocka sina egna nudlar, kål, lök och annat tillbehör. Likaså steka eget kött och ägg.

samling kunde två besök vid en vattenpark ordnas. Där försökte Lina lära ut simkunskap, något som kanske inte prioriteras i vanliga thailändska hem.

Vad tar du med dig för erfarenheter efter äventyret?

– Tålamodet blev bättre, säger Lina och skrattar. En förmåga att kunna sätta sig in i andras situationer. Det kändes bra att få chansen att kunna hjälpa till. Vi blev självständigare som individer och vi lärde oss att vi klarar mer än vi tror.

Vad saknar du från Thailand nu när du varit hemma ett tag?

– Barnen! Vi insåg snabbt att det går bra att kommunicera trots att man inte delar språk. Vi tänker ofta på barnen och funderar hur de har det.

– Trots att jag tidigare har varit en riktig rutinmänniska märkte jag att det gick bra att anpassa sig till den mer avslappnade “go with the flow”­attityden, den kan jag sakna också.

Kaj går hem

även i Thailand

Efter dryga två och en halv månad blir det dags för Lina och Tuva att resa vidare. En vän från Finland ska möta upp tjejerna

Final. Från vänster Nina Björkgren, Zelina Björkblom, Isbelle Högback, Maja Karrenpalo, Yvonne Stenbacka (skymd) och Linda Högback (delvis skymd).

I älgtornet. Från vänster Sören Storbäck och Hans Snickars.

Samlade i revyns bar – ”Saloon KrankPutin”. Från vänster: Bo Helenelund, Camilla Pitkänen, Wilhelm Österberg, Henrik Rönnqvist, Alexia Blomqvist och Hans Snickars.

Lina Viklund och Tuva Kecklund tillsammans med två av barnen som blev utexaminerade från ”förskolan”. Det firades minsann!

för att resa runt några veckor vid den thailändska kustremsan, en idé som visar sig vara bra för att hinna landa i alla upplevelserna på barnhemmet innan hemresan till Finland.

Men innan de tar adjö ska de firas av och till barnens stora glädje har Lina och Tuva förberett en show. Det österbottniska bandet KAJs låt ”Pa to ta na kako” dundrar ut ur högtalarna och barnen skriker av upphetsning. Lina och Tuva har redan tidigare spelat låtar från KAJs album och de thailändska barnen har älskat musiken trots att de inte förstår ett ord.

Vad händer nu, kan du tänka dig en ny resa?

– Nu studerar jag på heltid till speciallärare på Åbo Akademi. Min plan är att slutföra studierna och förhoppningsvis hitta ett arbete här i Österbotten. Men en ny resa kan jag absolut tänka mig, antingen till Thailand igen, eller kanske Filipinerna eller Tanzania där Finland Svenska Pingstmission har sin missionärsverksamhet.

TexT och FoTo: Johanna Uotinen

Pörtomrevy

med cowboytema

PÖRTOMREVYN 2025 är inte vilken revy som helst. Den är en revy som inte gör en mygga för när och titeln är KRANK CITY! Regissör är Sören Storbäck, han som tog över Pörtomrevyn som spelande tränare för tjugo år sedan. Genom åren har han månat om att tillvara hela gängets superkraft. Alla bidrar till helheten. Både dem som publiken ser på scen och så alla andra som bidrar till att en revy kan förverkligas. Och det vill inte säga lite. I programbladets inledning skriver Sören Storbäck att revy tar fram det finaste vi människor har: Empati, glädje och kaffebröd.

Många är med

Aktörerna på scen i årets revy är: Sören Storbäck, Linda Högback, Bo Helenelund, Nina Björkgren, Wilhelm Österberg, Yvonne Stenbacka, Alexia Blomqvist, Camilla Pitkänen, Hans Snickars, Ze-

lina Björkblom, Henrik Rönnqvist, Isabelle Högback och Maja Karrenpalo. Musiker är Kaius Levälahti, Jaakko Puntila, Alf Risberg och Ivar Storbäck. Därtill räknas ytterligare ett trettiotal personer upp som medhjälpare.

Vilda västern

Som en röd tråd löper livet i KRANK CITY. Det är cowboys och det är vilda västern. Det är gott och blandat. Nummerrevy med lokala och internationella inslag. Sketchtitlar som Parkour, Tonårsdottern, Dietisten, Artificiell inkompetens, Barnkalas eller Krank TV today som exempel.

Antalet sånger i revyn är många, hela sjutton och där flera bildar medley. Texterna är fyndiga. Musiken bra. Tio föreställningar är inplanerade till mitten av februari. Far på revy!

TexT och FoTo: Lisbeth Bäck

40 ÅR

KUSTNYTT

Pörtomrevyn fyller 20 år 2025 många skratt har det bjudits på under åren som här i ”Målarglädje – fast det inte finns alla färger på paletten” från 2016. Arkivfoto: Lisbeth Bäck

HÄLSA & VÄLMÅENDE

Från stillasittande till livsglädje

– projektet som skapat nya möjligheter

Att främja välbefinnande och hälsa hos seniorer är målet för projektet Aktiva Seniorer, som leds av Teija Flygar och Nico Nordblad i Malax. Genom motionsgrupper och personlig rådgivning vill man inspirera Malaxbor över 65 –särskilt de som rör sig för lite – till en aktivare vardag.

FOKUS LIGGER PÅ rörelseglädje, balans, styrka och rörlighet inom projektet Aktiva Seniorer. Vi mötte tre seniorer som fått ny livskvalitet och förbättrat välmående, såväl fysiskt, psykiskt och socialt, tack vare projektet.

I Sportstugan i Pixne sitter IrjaLeena Huttunen, Eva-Liisa Norrman och Margaretha Sillander samlade med projektledarna Nico Nordblad och Teija Flygar. På plats finns även Sofia Lillgäls, fritidsoch kulturplanerare i Malax kommun. Projektet Aktiva seniorer är nu inne på sitt tredje och sista år och diskussionerna om i vilka former det kunde fortsätta pågår. En sak har blivit uppenbar under de tre år som gått – behovet av en fortsättning är stort.

Konkreta råd

– Motionsrådgivningen har legat i fokus inom projektet, men vi har även haft ”drop in-grupper” med

olika motionsformer, vi ordnar anpassade motionsgrupper samt evenemang, föreläsningar och utfärder, inleder Teija, som varit med från starten.

Målsättningen är att inspirera och få de äldre att röra på sig mer genom att visa på utbudet, förmedla kunskap och ge konkreta råd. Marknadsföringen har varit viktig, liksom också arbetet ute på fältet.

– I år arrangeras till exempel det nationella evenemanget ”Drömmarnas motionsdag” för tionde året i Finland, och för tredje året i Malax. Där ordnar vi prova påtillfällen och vid ett senare tillfälle olika tester, såsom blodsockermätning och konditionstest, så att den som vill kan få ett utgångsläge att ta fasta på, fortsätter Nico, som sedan augusti vikarierat som projektledare för Sara-Lotta Huhtaoja.

Han beskriver Malaxseniorerna som väldigt flitiga.

– I vår tisdagsgrupp, där vi samarbetar med Kroppsverkstaden, har vi totalt 70 deltagare och i motionsdansen över 20. Totalt har vi nog över 100 aktiva seniorer inom vår verksamhet, uppskattar han.

– Många tycker att dans är den allra roligaste motionsformen –den ger även mycket för den sociala biten. En aspekt av projekt-

verksamheten har också varit att motarbeta ensamheten som uppstod för många efter pandemin, tillägger Teija.

Inte bara motionsgrupperna utan även föreläsningarna har varit uppskattade.

– Vi brukar ta in externa föreläsare och tillfällena, som vi strävat till att ordna på båda språken, har varit fullsatta.

Det bästa som hänt Seniorerna har inte sällan kommit med egna önskemål om vad som kunde ordnas, och responsen på projektet har varit väldigt positiv. – Många hoppas att det ska fortsätta även efter att projekttiden upphör, och vi har fått kommentarer som att ”det här är det bästa som hänt i Malax”. Det säger det mesta, menar Teija.

Nico Nordblad, Sofia Lillgäls, Teija Flygar samt seniorerna Irja-Leena Huttunen, Eva-Liisa Norrman samt Margaretha Sillander är alla överens om projektets betydelse för seniorernas välmående.

Folkhälsans verksamhet

för närståendevårdare/anhöriga?

Hjälper du och stöder en nära person i vardagen?

Hon menar att de flesta seniorer idag är medvetna om att det är ont om platser på vårdhemmen och att det i många fall inte finns någon som kan ta hand om dem när de inte längre klarar sig själva. Nico instämmer:

– De äldre är numera mycket mer medvetna om rörelsens betydelse för livskvaliteten.

Vägen tillbaka

Eva-Liisa Norrman är en av de som gör sitt bästa för att kunna

Margaretha Sillander håller med.

– Jag var mycket aktiv tidigare men efter att ha genomgått en ryggoperation och därtill blivit änka, blev jag i princip helt orörlig under ett års tid. Jag gjorde ingenting. När jag fick låna en terrängrullator från kommunen gjorde det en enorm skillnad och från att som mest ha gått 200 meter var jag häromdagen ute i 40 minuter, berättar hon vidare.

– Projektet har gjort enorm

Det här är det bästa som hänt Malax!

bo kvar hemma så länge som möjligt. För ungefär ett år sedan drabbades hon av en hjärtinfarkt, blev bypass-opererad och tillbringade två månader på sjukhus på grund av komplikationer.

– Jag behövde hemvård efteråt och det tog ett halvår innan jag var som människa igen. Under tiden var det Nico i egenskap av hemrehabiliterare för välfärdsområdet som hjälpte mig att komma på banan igen. Jag började först delta i Hjärtföreningens gympa och sedan i projektets anpassade motionsgrupp.

Effekterna är enligt Eva­Liisa uppenbara.

– Jag har fått bättre balans, bättre minne, bättre humör och dessutom nya sociala kontakter och vänner. Vi har roligt tillsammans och den här verksamheten är definitivt den bästa bromsmedicinen som finns mot åldrande, konstaterar hon.

skillnad för mig. Självförtroendet har vuxit, jag vågar mycket mer och har nu till och med deltagit i gåfotboll.

Vårdhem var alternativet

Irja-Leena delar en liknande historia.

– De senaste tio åren har jag rört på mig mycket begränsat, trots att jag en gång i tiden idrottade och till och med tävlade. Vanliga promenader tycker jag är tråkigt – det måste finnas någon större mening med det. Jag är gärna ute i skogen och plockar bär och svamp, eller rastar en hund, men att gå ut och gå ensam längs vägen är inte för mig, förklarar hon.

Efter att ha drabbats av en propp i lungorna förvärrades situationen ännu mer.

– Någon fick mig att ringa Teija och på den vägen är det. Hon fick mig att börja göra lätta gummi-

Kunskap, information och kamratstöd ger kraft! Du behöver inte ha närståendevårdsavtal för att delta i verksamheten. Eller tag kontakt så berättar vi mera:

VÅRENS

PROGRAM www.folkhalsan.fi/ vardochservice/ stod-och-radgivning /narstaendevard/ narstaendevard/

bandsövningar – trots att jag i början kanske bara orkade tre repetitioner. Utan henne och det här projektet hade jag förmodligen legat på ett vårdhem nu, tror Irja-Leena.

Ny ork – nya vänner

De tre damerna har nu kommit så långt på sin motionsresa att de bestämt sig för att börja gå gemensamma promenader och Teija konstaterar att det är fantastiskt att varje dag få åka till ett jobb där man får ta del av dylika framsteg.

– Det är seniorerna själva som gjort jobbet, poängterar hon. – Exakt. Vi tillhandahåller verktygsbacken, men det är de som är byggarbetarna, tillägger Nico.

Nu återstår att se i vilken omfattning man kan fortsätta erbjuda dylika tjänster till seniorerna även efter att projekttiden tar slut.

– Motionsrådgivningen kommer att fortsätta i kommunens regi och i övrigt ska vi försöka plocka russinen ur kakan. Vi ska sålla i vad som fungerat bäst och undersöka vad som kunde fortsätta exempelvis i Medborgarinstitutets regi. Vi strävar till att ta fram ett färdigt koncept som också ska vara ekonomiska hållbart, förklarar Sofia och tillägger att inom ramen för projektet har Malax kommun stått för hälften av finansieringen.

– Det handlar i slutändan om politiska beslut och därför är det viktigt att vi kan visa på resultat, vilket det ju inte råder några tvivel om i detta fall, ler hon.

TexT och FoTo: Anna Sand

• Pia Nabb (Kristinestad-Vörå) tfn 050 542 8175 pia.nabb@folkhalsan.fi

• Anki Elvström (Nykarleby-Karleby) tfn 050 467 6657 anki.elvstrom@folkhalsan.fi

TANDPROTESER

från specialtandtekniker

Gratis granskning av proteser!

Tel. 06-347 8080 Närpesv. 20, Närpes www.alueenhammas.fi/Närpes

Din hälsa – Vårt jobb

LÄKARMOTTAGNING

Allmänläkare och specialist i lungsjukdomar Peter Riddar 045 204 4506

Nybrovägen 13 www.dinhjalp.fi | @dinhjalpab

I samarbete med Kroppsverkstaden Gruppträning, PT och Gym Idrottshallen Tel. 06-365 1767 | 050-340 8286

Större synlighet med hjälp av oss!

Behöver du hjälp att nå ut på sociala medier?

✓ Öka din räckvidd

✓ Få fler följare

✓ Skapa innehåll som säljer

Låt oss ta hand om din sociala mediestrategi, så kan du fokusera på det du gör bäst!

Kontakta oss idag för en kostnadsfri konsultation!

Bilder från en av testdagarna som ordnats samt från den anpassade motionsgruppen.

Foton: Malax kommun

HÄLSA & VÄLMÅENDE

UNG I MALAX

Alexander drömmer om en karriär inom idrotten

KustNytt är i Malax för att träffa Alexander Kansa, en driftig och ambitiös man med mycket aktiv livsstil. Hallbordet som möter en dignar av snyggt uppradade sportglasögon. Att det är skidåkning och träning som ligger närmast hjärtat för Alexander är svårt att missa.

Vem är Alexander?

– “Ja ji i pojk från Övermalax ja”, säger han och brister ut i skratt. – Nej, men jag är född och uppvuxen i Övermalax, här i Yttermalax har jag bott några år nu, fortsätter han. Jag är längdskidåkare, spelar innebandy och tycker om jakt och fiske. Att vara aktiv har nog hängt med sedan barnsben, pappa har jagat och fiskat hela mitt liv och att röra på sig har alltid varit viktigt i familjen.

Skidåkare

Längdskidning har sedan lågstadiet varit hans gren men det var först i högstadieåldern som han började satsa ordentligt och tävla. Efter avslutad grundskola valde han därför att söka till idrottsgymnasiet i Vörå, vilket han kom in till och flyttade till internatet där. Tyvärr reagerade han på något i lägenheten och fick hälsoproblem, vilket inte är det enklaste för en som är van att ibland träna upp till två gånger per dag, så för att bli frisk igen bytte han snart skola och tog senare studenten i Gymnasiet i Petalax.

Alexander lyser verkligen upp när han får berätta om skidsporten. Just nu brottas han med ett litet ryggproblem som eventuellt kan skyllas på för mycket träning på stak-maskinen, årets vinterväder har inte varit något att hurra för om man önskar snö tyvärr, så alternativa metoder för att få in träningen har överdoserats något.

Bråda dagar

Sedan studenten och civiltjänstgöring på fritidsavdelningen i Malax kommun har han arbetat på Stenco, matbutiken i Övermalax, och i höstas började han studera till massör i Vörå. Hans vardagar går ut på att pendla till skolan, hem till Malax igen och sen är det

dags för träningen några timmar. Kvarstående tid av kvällen går ut på att få i sig ny energi i form av husmanskost och sedan är det dags att plugga.

Massörstudierna kräver till exempel att man kan alla muskler och kroppens delar både på svenska och latin. Att umgås med vänner hinner Alexander i nuläget inte så ofta, men han säger att vännerna har förståelse för att hans skidsatsning kräver väldigt mycket av honom.

Alexander är även verksam i två föreningar, han sitter i skidsektionen i Malax och i Österbottens idrottsdistrikt rf. På frågan om varifrån den unge Alexander får sin drivkraft funderar han en liten stund innan han svarar: – Det är nog medfött, så långt bak jag kan minnas har det all-

ALEXANDER KANSA

Ålder: 24 år

Bor: Lägenhet i Yttermalax

Familj: Mamma och pappa, två systrar

Redan 2016 hade Alexander klart för sig vad han skulle satsa på i framtiden. Här på KustNytt 1/2016.

Intressen: Skidåkning, träning, spelar gitarr när tid finns

40 ÅR KUSTNYTT

tid varit full fart, jag trivs bäst när jag är sysselsatt och får vara aktiv.

Han försöker få in en dag i veckan som vilodag, men mår som allra bäst och sover bäst nattsömn de dagar han fått träna. När Alexander berättar om lördagsrutinerna med skidträning först mellan klockan 9:0011:30 och sedan ett andra pass efter 14-tiden måste jag fråga vad han riktigt tänker på under tiden han stakar sig fram i spåren.

– ”Ja brukar bara tänk på tekniken ja!” svarar han enkelt.

Hur många kilometrar det blir kan man ju försöka räkna ut, eller så frågar man Alexander som naturligtvis har stenkoll på mängden. Beroende på snömängden blir det mellan 1500–2500 kilometer per vinter som han skidar. Hisnande siffror tycker undertecknad.

Det doftar ljuvligt i den mysigt inredda lägenheten och ljus brinner här och där. Alexander drar på munnen och berättar att det är stor åtgång av doftljus, enligt honom ett måste för att dölja lukten av svett eftersom han tränar dagligen.

Framtidsplaner

Om vi ska sia in i framtiden Alexander, var finns du om tio år?

Han ler igen och svarar snabbt:

– Malax eller Norge! Sedan flera år tillbaka har pappa och jag åkt för att tävla i Lillehammer kring påsk och det är alltid lika roligt att komma till Norge, naturen där är fantastisk. Drömmen vore förstås att kunna leva på skidningen och som andra alternativ finns massöryrket med egen mottagning eller åt något skidteam. Ute på landet ska jag i alla fall bo, någon stadsmänniska är jag verkligen inte!

Det låter onekligen som att Alexander har en fartfylld framtid framför sig, vi önskar honom stort lycka till med vad han än tar sig för.

Hanna Blomqvist har installerat sig som Korsnäs kommuns första aktivitetskoordinator. Jag går in för att vara en person som man kan vända sig till och som kan hjälpa till, säger hon.

TexT och FoTo: Johanna Uotinen

Hanna har helt ny roll i Korsnäs

Korsnäs kommuns första aktivitetskoordinator

Hanna Blomqvist har många strängar på sin lyra. Det handlar om att fokusera på allt från lokala idrotts- och motionsprojekt till integrations- och sysselsättningsfrågor och konkreta vaktmästaruppgifter.

MOLPEBON HANNA BLOMQVIST tillträdde som aktivitetskoordinator på Korsnäs kommun i augusti 2024. Det handlar om en ny kommunal befattning som inrättades ifjol. Hanna har sin fasta punkt och arbetsrum i den likaså nya kommungården intill Strandvägen. – Jag tillbringar mycket tid här på kontoret med att utföra olika typer av administrativa uppgifter. Jobbet är dock mycket mångsidigt och man bör över lag ha en flexibel inställning på den här posten, säger Hanna. – Det blir en del kvällsarbete och deltagande i tillställningar ibland. Samtidigt har jag också rätt stor frihet när jag lägger upp mina dagliga arbetsscheman, säger Hanna.

– De första månaderna har i stort sett gått åt till att sätta sig in i en massa lagar och paragrafer och överhuvudtaget lära mig mera om kommunalt arbete, fortsätter Hanna. Som aktivitetskoordinator har Hanna en arbetsroll med ett brett verksamhetsfält. Till hennes uppgifter hör att koordinera, vägleda och hjälpa kommuninvånare på flera områden.

– Jag har bland annat idrottsinstruktörens uppgifter på mitt bord. Efter att förre instruktören Roger Lindholm gick i pension blev hans uppgifter en del av den nya befattningen.

– Det gäller till exempel att hålla kontakt med olika idrottsföreningar och skolor samt sköta olika uppgifter och vara delaktig i samband med olika lokala idrottsevenemang.

Integration och sysselsättning är ett annat viktigt område för aktivitetskoordinatorn.

– Idag är cirka 11-12 procent av befolkningen i Korsnäs av utländsk börd. När det gäller integrationsfrågor erbjuder Welcome Officekontoret i Närpes lokal service här i Korsnäs på fredagar. Dit kan man vända sig till exempel om det handlar FPA-relaterade ämnen eller andra mera byråkratiska ärenden.

– Själv samarbetar jag med andra kommuner och myndigheter kring kommunens integrationsfrågor till att sedan konkretisera behovet. Min uppgift är att hjälpa och vägleda inflyttade personer på olika sätt möjliggöra integration.

I slutet av januari arrangerade Hanna en aktivitetskväll för barnfamiljer med annat modersmål än svenska. Det var ett av de första

integrationsrelaterade evenemang som hon har hållit i trådarna för under sin tid på kommunen. – Ansvaret för ordnande av sysselsättning har övertagits av kommunerna vid årsskiftet. Själv är jag inte den som direkt kan informera om olika tillgängliga jobb. Men jag

Arbetet är väldigt mångsidigt. Mycket tid åtgår till administrativa sysslor, säger Hanna.

kan i varje fall styra arbetssökande vidare i processen och hänvisa till lämpliga ansvarspersoner, fortsätter Hanna.

Enligt det regionala välfärdsområdets aktuella strategi är en primär målsättning att äldre invånare ska kunna förbli funktionsdugliga och självständiga i sina hem så länge som möjligt. Motionsrådgivning är en verksamhetsgren som Hanna siktar på att fokusera mera på och synliggöra i högre grad längre fram på vårkanten.

– Förutom att erbjuda förebyggande idrotts- och motionsverksamhet till allmänheten kan det handla om rådgivning på individnivå. Av hälsoskäl är det betydelsefullt att äldre personer rör på sig och att förebyggande insatser på så vis kan göras.

– Samtidigt är motion och idrott också en väg till en mera effektiv integration. Jag hoppas kunna

uppnå olika synergieffekter i det här avseendet, betonar Hanna. I sitt nya värv handhar Hanna även vaktmästaruppgifter. – Ibland behöver jag ställa i ordning eller göra andra insatser kring våra idrottsanläggningar. Jag behöver dock inte direkt göra konkreta reparationsarbeten. Det hör till mina arbetsuppgifter att se över och rapportera om åtgärder som behöver vidtas i fastigheter. Hanna beskriver Korsnäs som en pigg kommun med många aktiva motionärer, föreningar och barnfamiljer som trumfkort. – Jag siktar på att hitta olika samarbetspartner runt om i kommunen efter hand. Jag går in för att vara en person som man kan vända sig till och som kan hjälpa till, säger hon. Hanna är ursprungligen bördig från Såka i Karleby. Med sin familj är hon bosatt och rotad i Molpe sedan många år tillbaka. – Jag är både idrottsinstruktör och socionom till utbildningen, säger Hanna som tidigare har arbetat bland annat som skolgångshandledare inom bildningsväsendet och nu senast med funktionshinderservice inom Österbottens välfärdsområde.

TexT och FoTo: Joakim Snickars

HÄLSA & VÄLMÅENDE

Att kliva in hos Ammata Spa Nature & Ayurveda i Vasa är som att stiga in i en annan värld – en thailändsk sådan. Den österländska inredningen, dofterna av örter och det varma mottagandet med wai, den traditionella, thailändska hälsningen där man håller ihop handflatorna och böjer lätt på huvudet. Numera kan man även avnjuta den avslappnande spakänslan på Bergö.

Avslappning möter expertis i thailändsk oas

IOMKRING 40 ÅR har Kotchanika Björqkvist, ursprungligen hemma från Thailand men finländare sedan nio år tillbaka, arbetat med och spridit sin kunskap i thaimassage och kroppsvård. Efter många år som lärare i konsten hittade hon kärleken i Molpe och driver numera det egna företaget Ammata Spa tillsammans med maken Peter Björqkvist.

Ammata Spa är ett för Vasa unikt thailändskt dagspa där fokus ligger på avslappning och välmående. Oavsett om man behöver muskelvård, stressavslappning eller hudvård kan man bli omhändertagen här av Kotchanika och hennes kollegor. Målsättningen är att ge kunderna en genuin thailändsk upplevelse. Men vägen från Thailand till Finland var inte spikrak och Kotchanika har bred erfarenhet från att jobba och undervisa i många länder.

– Till Finland kom jag efter att ha jobbat i Polen i två år. Dessförinnan bodde jag tolv år i Kina och undervisade studerande där, men även i Singapore, Vietnam och andra platser, dit jag pendlade, berättar Kotchanika.

Trivs i Finland

Även tidigare under sin karriär har hon vistats i Finland, så landet var inte nytt för henne.

– Jag jobbade under en tvåårsperiod i Helsingfors och har även hjälpt en god vän att starta upp eget i Uleåborg, berättar Kotchanika, som också hunnit vara företagare i Thailand.

Under vistelsen i Polen fick hon kontakt med Peter i Molpe, och reste till Finland för att träffa honom.

– Jag återvände för att slutföra kontraktet till Polen, men därefter flyttade jag till Finland. Det är nu nio år sedan och jag har inte besökt mitt hemland på lika lång tid, konstaterar Kotchanika.

Hon trivs här och saknar inte hettan i Thailand – men däremot maten.

– Eftersom min mor inte längre är i livet finns det ingen orsak för mig att åka dit, anser hon. Även om det är betydligt kallare i Finland trivs jag här och speciellt uppskattar jag lugnet och stillheten och finländarnas ärlighet.

Växande verksamhet

Efter att ha gift sig med Peter och anpassat sig till livet här, startade Kotchanika egen massagemottagning i Molpe 2016. Det gick över förväntan och på kort tid hade hon fått många stamkunder.

– Själv har jag också varit företagare hela livet, först inom fiske och fiskförädling och därefter inom skogsbranschen, och vi såg

Ammata Spa är ett dagspa där fem erfarna massörer strävar till att ge kunderna en genuin, thailändsk upplevelse. Hit kan man komma även i par eller med en vän, och antalet behandlingsformer man kan välja mellan är mycket stort.

potential i att grunda en ordentlig spaverksamhet med säte i Vasa, där kundunderlaget är större, förklarar Peter.

Ammata Spa öppnade i Vasa 2017 och inom kort kunde de anställa två av Kotchanikas tidigare studenter. Sedan 2019 verkar de på nuvarande adress och teamet består nu av fem massörer utöver Kotchanika.

Kotchanika har arbetat med thaimassage och hudvård i 40 år och även undervisat i många år. Väggen med diplom vittnar om hennes och personalens kompetens och erfarenhet.

– Vi har vuxit sakta men säkert för varje år, konstaterar Peter, som sköter administrationen.

Helhetsbaserat synsätt

Redan från starten gick de medvetet in för att marknadsföra sig särskilt till kvinnor – det var en viktig strategi med tanke på att thaimassage inte alltid haft det renaste ryktet. Det visade sig vara ett

bra val och merparten av Ammata Spas kunder är idag just kvinnor. – Jag upplever att vi har bidragit till att tvätta det här ryktet och alla som besökt oss vet att vi är seriösa, tillägger Peter. Varje besök inleds med en kopp thailändskt örtté. Vill man komma flera samtidigt, med sin familj eller vänner, går det bra – på Ammata Spa finns flera behandlingsrum,

Kotchanika och Peter Bergqvist.

FA KTA

THAIMASSAGE

• Thaimassage har sitt ursprung i Thailand och är en del av thailändsk medicintradition med över 2500 års historia.

• Behandlingen kombinerar yoga, shiatsu och akupressur. Den fokuserar på kroppens energilinjer och terapipunkter och syftar till att balansera kropp och själ, minska stress, lindra värk och förbättra rörligheten.

• Den förbättrar blodcirkulationen, minskar muskelspänningar och ökar kroppens energi.

• Till skillnad från många andra massagetekniker innebär thaimassage mycket rörelse, där klienten ofta stretchas till olika positioner liknande yoga.

• Traditionell thaimassage kallas på thailändska för “Nuad Thai” och är erkänd av UNESCO som ett immateriellt världsarv.

I Bergö har paret inrett sitt uterum till behandlingsrum.

Här kan de även boka in klienter så länge kvicksilvret inte sjunker för lågt. Foton: Privata

även för par. Man erbjuder även specialanpassade produkter för barn med målsättning att stöda ett balanserat och hälsosamt liv. – Vi utgår från ett helhetsbaserat synsätt på kroppen, sinnet och själen och strävar efter att ge en perfekt balanserad behandling designad för att lätta på fysisk och psykisk stress, förklarar Kotchanika.

Tiotals olika behandlingsformer

Genom att kombinera uråldriga thailändska behandlingar med det västerländska sättet vill de skapa lindring för trötta kroppar och få överaktiva sinnen att slappna av. – Traditionell thaimassage har utgjort en del av thailändsk medicin i 2500 år, berättar Kotchanika. Behandlingen kombinerar yoga, shiatsu och akupressur och arbetar med kroppens energilinjer och terapipunkter.

Antalet behandlingar man kan välja på är många – tiotals olika –och här finns allt från thaimassage Remedy, thaimassage med varm örtkompress, Hot Stone massage, gravidmassage, thailändsk ångbastu, fotmassage och zonterapi,

Foto: Privat

indisk huvudmassage, olika former av aromaterapi, ansiktsbehandlingar och så vidare.

Mottagning på Bergö Numera erbjuder Ammata Spa även behandlingar på Bergö. – Vi öppnade en filial där ifjol. Efter att ha bott några år i Vasa valde vi att flytta till Bergö och såg då möjligheten i att inreda uterummet till behandlingsrum, berättar paret.

Här styr årstiderna och vädret möjligheten att hålla öppet, och här tas också bara en kund åt gången emot.

Det är också här i parets hem som Kotchanika tillbringar det mesta av sin tid då hon är ledig.

– Då hinner jag inte med så mycket mer än att laga mat, städa och umgås med vår katt, ler hon.

TexT och FoTo: Anna Sand

Lovisa NordlundÖstberg har i 40 år betjänat Bergöborna på sin frisörsalong och ännu är hon inte beredd att lägga saxen på hyllan. – Jag vet inget annat yrke, jag har hållit på med det här hela livet. Att prata med folk, fixa med hår, det är helt enkelt roligt, säger Lovisa.

Jag har alltid tyckt om hår och att prata

– Kalufsen på Bergö fyller 40 år

LOVISA NORDLUND-ÖSTERBERG var nybakad frissa 1984 då hon tog sina första steg ut i arbetslivet.

– Jag var 19 år då och hade inte ens körkort först, jag arbetade drygt ett halvår hos Marianne Lundgren i på hennes salong i Korsnäs innan jag öppnade eget på hemgården på Bergö. Pappa gjorde i ordning åt mig i ”lillstugon” och där huserade jag ända fram till 2009, efter att mina föräldrar gått bort och gården såldes.

Lovisa har efter det flyttat några gånger, först till lokalen som inhyser Bergö Andelslag och nu har hon redan hunnit ha salong i ”bankhuset”, mitt i Bergö centrum, i åtta år.

– Torolf West köpte lokalen på Bredhällsvägen och hyrde ut lägenheter och det utrymmet var bättre anpassat för mina behov, det var krångligt för mina äldre kunder att ta sig uppför trapporna till salongen vid affären.

40 år i tjänst

Det är inte alla förunnat att kunna arbeta hela livet med något man verkligen tycker om.

– Nä, jag är väldigt tacksam över att jag klarat mig undan värre krämpor. Det är klart det sliter på axlar och nacke men jag går

regelbundet till massören och benen håller i alla fall ännu.

– Däremot så började jag utveckla allergi mot färger för några år sedan och kan inte hålla på med det längre. Det är starka kemikalier man jobbar med och tyvärr förstod man inte att skydda sig så mycket förr i tiden vil ket innebar att man utsattes för stor exponering. Men nu när jag undviker färgerna har jag inga problem längre.

Lovisa har också sett till att få omväxling i yrket, sedan 25 år så är hon också frissa på Fylgia i Vasa.

– Det betyder mycket för mig att få en arbetsgemenskap på ett helt annat sätt. Jag gör också fotvård här på Bergö och har ett eget rum inrett för det, så jag får nog omväxling i arbetet. Tillsammans med Göran, min man, så driver vi också en sidobusiness och säljer glögg, sylt och marmelader på olika marknader.

Lovisa berättar om att hon njuter av alla kundmöten och det är det som gör att hon orkar. Hon har sett hårtrender komma och gå.

– Förr var det mycket permanentat sen blev det mera färgningar. Jag har gjort många brudkamningar genom åren men de är få i nuläget.

– Ibland tänker jag ”jaha, är detta tillbaka igen, det här klippte jag på 1990-talet” men så är det ju, allt går i cykler.

Jubileet firades med kaffe och tårta. Lovisa berättar tacksamt över uppskattningen hon får av byborna.

– Jag är väldigt glad över att folk vill komma hit och klippa sig, jag har haft en del kunder under alla fyrtio år jag hållit på. Det är roligt att kunna ge något tillbaka också. Jag vill passa på att tacka för förtroendet.

TexT: Jennifer Hägen

CHRISTIAN AHLÄNG

Doktor i fysik – utforskar intressanta, underliga saker

Christian Ahläng, uppvuxen i Malax, har alltid varit intresserad av naturvetenskaper och matematik. Under åren i gymnasiet intresserade han sig speciellt för fysik. Det ledde honom till universitetsstudier och en disputation inom fysikens område för drygt tre månader sedan.

JAG ÄR UPPVUXEN i Yttermalax, mitt i byn, inleder Christian Ahläng. Mamma heter Marita och pappa heter Kjell. Och till familjen hör också min syster Sofia.

Som liten pojke var Christian nyfiken, men samtidigt försiktig och snäll. Nyfikenheten bidrog troligen till att hans föräldrar uppfattade honom som ganska smart.

– Jag har alltid tyckt om matematik i skolan. Eller sådana ämnen som hör till naturvetenskaper.

Man kan väl kort säga att jag gillade så kallade bokämnen mest.

Sikte på högskolestudier

Efter högstadiet sökte Christian till Gymnasiet i Petalax. Han funderade på IB-studier i Vasa, men sist och slutligen föll valet på kommunens eget gymnasium. Dels för att kompisarna sökte dit, dels för att det var ett bra gymnasium som fanns nära hemmet.

– I studentskrivningarna valde jag något ämne från naturvetenskaper, efter att ha läst alla kurser

i bland annat matematik och fysik. Provet i modersmål gick också bra, trots att jag inte ser mig själv som någon språkmänniska, konstaterar Christian.

Han blev student våren 2010 och funderade hit och dit på vart han nu skulle ansöka om en studieplats.

– Jag ville studera något spännande och sökte till många olika utbildningar. Det fick man då på den tiden. Jag var lite villrådig, men bestämde i sista sekund att jag provar att fara till Åbo och studera fysik.

Studier och studieliv

I början lockade kurser som var ganska teoretiska. Kärnfysik lät intressant, men under studierna gång breddades intresset till så gott som alla delområden av fysik.

– Vid sidan av studierna var jag aktiv i ämnesföreningens styrelse i fyra år. Det innebar även att jag var med i många studieevenemang, både sådana som den egna ämnesföreningen ordnade och sådana som andra bjöd in till.

När Christian ser tillbaka på studietiden noterar han att han och studiekamraterna tenderade att studera intensivt under veckan första tre dagar. Tillsammans gjorde de undan övningar och lämnade in arbeten för att hinna med studielivet under senare delen av veckan.

– Jag kände ingen annan studerande då jag flyttade till Åbo. Jag ville pröva bo någon annan stans än i Österbotten. Träffa nya människor och få intryck.

Gradu och doktorsavhandling

Småningom blev det dags att fundera på vad Christian vill skriva om i sitt slutarbete, gradun.

– Jag pratade med några av högskolans lektorer och professorer i fysik och frågade vad jag kan skriva om. En av dem föreslog att jag kunde få vara med i ett projekt om solceller. Det lät ju perfekt för mig, som gärna valde teoretiska studier och förmånen att bli integrerad i en forskningsgrupp direkt!

Vad kan man lära sig av solcellsdesign?

Han valde att skriva om simuleringar av organiska solceller. Sex år efter studentexamen fick Christian sin magistersexamen. Så våren 2016 var han igen villrådig kring vad han ville.

– Jag hade ingen aning, annat än att jag gärna skulle vilja göra något spännande och intressant! Han satte igång med att söka finansiering för doktorsstudier. Ett stort antal stipendieansökningar och ansökningar om finansiering från många olika håll senare erbjöds han en anställning som doktorand vid Åbo Akademi med plats i ett doktorandnätverk för fyra år framåt.

Organiska solceller och perovskitsolceller

Christian skrev i sin gradu om organiska solceller. Ett alternativ till kiselsolceller, som redan använts på tak till egnahemshus och större anläggningar. Nu hade ett nytt material stigit fram: perovskit i solceller. Ungefär då Christian började doktorera dök ett nytt och

Christian deltar som domare i satellittävlingen

Cansat på Söderfjärden. Foto: Jan Holmgård.

Christian trivs på klätterväggen och ser fram emot att börja klättra ute i framtiden. Foto: Anna Saukko

spännande material för solceller upp: perovskit.

– Perovskit är egentligen en grupp olika material, som kan ha lite olika byggstenar. Genom perovskitmaterial med lämpliga egenskaper närmade sig effekten hos solcellerna snabbt den hos kisel. Samtidigt blev de organiska solcellerna lite på efterkälken i många års tid.

Det man söker efter som forskare är stabilitet, eftersom det är en utmaning att cellerna snabbt blir dåliga och behöver bytas ut. Målsättningen med att använda organiska material och perovskiter är att spara energi under tillverkningen av solcellerna och att spara mängden material som behövs.

– Drömmen är att kunna ladda en printer med de här materialen och anvisningar och skriva ut en fungerande solcell.

Doktor i fysik

Efter att ha forskat på heltid under fyra år fick Christian anställning vid CLL, Centret för livslångt lärande, vid Åbo Akademi.

– Det hade hänt mycket inom forskningsfältet under de här åren, konstaterar Christian. Min fråga var: Vad kan man lära sig om solcellsdesign? Min avhandling handlar alltså om vilka lärdomar man kan dra av tidigare studier. Under tre år skrev han då och då på sin avhandling. Den 18:e oktober 2024 disputerade Christian och försvarade sina resultat från forskningen. Och blev doktor i fysik.

– Nu är jag anställd inom en projekthelhet som heter ”Skolre-

surs” inom CLL. Mitt arbete består delvis av att jag koordinerar olika projekt och resten av tiden försöker jag inspirera andra, så att de blir (ännu mer) intresserade av naturvetenskap.

Christian far ut till elever i grundskolans elever i årskurs 1–9 och till gymnasier. Han besöker skolor och kan samtidigt ge idéer och inspirera lärare genom fortbildning.

”Intressanta, underliga saker”

Det bästa med det här jobbet är, enligt Christian, att han får komma in i klasser och göra spännande saker med eleverna. Det innebär också att deltagarna vanligtvis är ivriga. Han beskriver sitt uppdrag som att han kan använda sina kunskaper i fysik till att låta elever upptäcka att spännande man kan göra rent praktiskt.

– Att utforska intressanta, underliga saker!

En vanlig arbetsdag sitter han halva dagen framför en dator och andra halvan besöker han en skola eller fortbildar lärare. Kanske kan det i framtiden bli aktuellt att bli behörig för arbete som lärare, vem vet?

– Jag är fortfarande som vuxen lika nyfiken som jag var som barn, sammanfattar Christian. Jag är intresserad av att lära mig nya saker, men framför allt att lära känna nya människor och se nya platser.

Tidigare fanns ett inslag av internationellt samarbete under hans tid som anställd forskare.

Det kan Christian sakna idag,

både arbetet i internationellt samarbete, men lika mycket att prova på nya matkulturer, uppleva vädret eller höra om vardagen på andra sidan Atlanten.

Livet utanför arbetet

Christian berättar att han gärna läser böcker när han är ledig, gärna inom genrerna science fiction och fantasy. Visst händer det att han också lyssnar på en ljudbok eller lyssnar till en podcast.

– Jag försöker komma mig ut och motionera, för jag trivs ute i naturen. Träning gör jag gärna i form av klättring inomhus. Och så tycker jag att det är roligt att laga mat.

Under studieåren träffade han Anna Saukko, som är hans fru idag.

På frågan om hur han som boende i Åbo sedan 15 år ser på hembygden får han fundera en stund.

– Jag är fascinerad över alla ställen som jag tidigare hade omkring mig i Österbotten och som jag kanske inte då förstod att uppskatta. Jag är också intresserad av ställen som jag bara hört om, som kanske bär på spännande historia. Eller som jag kan känna en koppling till. Jag uppskattar kanske uppväxtmiljöerna på ett annat sätt nu, när jag ser med ett visst geografiskt avstånd.

Och visst: Christian är regelbundet tillbaka i Österbotten även idag. Vasa tycker han är en trevlig stad.

TexT: Carina Nordman-Byskata

Det var ett förväntansfullt gäng som presenterade sommarens pjäs vid Närpes Teater för pressen vid Ritz i Vasa i slutet av januari. En pjäs som fokuserar på en tid i motormannen

John Wickströms händelserika liv.

Maskinister på Närpes Teater i sommar

ERIK KIVINIEMI SKA för första gången göra sommarteater i Närpes, något som han ser mycket fram emot.

– Jag har rört mig upp och ner längs kustremsan men inte kommit mig till Närpes ännu, nu var det hög tid, säger Kiviniemi som även skrivit manus.

Maskinisterna med underrubrik Br. Wickströms motorfabrik AB beskriver han som en historia med många paralleller till vår samtid.

– Vi står även nu inför stora förändringar inom fordonsbranschen, med både tekniska och pedagogiska utmaningar.

– Historien innehåller mycket dramatik, både inre och yttre konflikter. Wickström nådde stora framgångar men fick betala ett högt pris. Skilsmässor och brutna relationer i familjen.

– Jag fascineras av John Wickström, han är en ytterligheternas man. Wickströms motorer var till och med i en motorbåtstävling OS 1912– och nu undrar ni om vi kommer få se detta på ”Vridin” och ja, vi har lyckats få in det, skrattar Kiviniemi.

Regissören Erik Kiviniemi och Miranda Eklund ordförande Närpes Teater.

Kiviniemi påpekar att manuset baserar sig på fakta och forskningar, nedtecknade av Dan Holm, men att det är en fiktiv historia de kommer att spela upp. Musiken är nyskriven av Richard Eklund. Miranda Eklund är ordförande för Närpes Teater hon säger att de länge velat samarbeta med Erik Kiviniemi och nu är glada att det blir av. – Även om Wickström inte är Närpesbo har vi lyckats få in lokala krokar i pjäsen. Bland annat är ångloket ”Kasköbässin” med på ett hörn. Och de flesta är nog bekanta med Wickströms båtmotorer på ett eller annat sätt.

TexT: Jennifer Hägen

Manuset baseras delvis på Dan Holms nedteckningar om John Wickström.

Christian förbereder en verkstad till en lärarfortbildning där deltagarna kommer att bygga robothänder.

Foto: Linda Karvonen

”Jag hade en dags betänketid”

Tomas Baliukonis valdes till ordförande för Korsnäs Företagare i höstas. Han ser fram mot en ny och stimulerande utmaning. Att kunna locka nya medlemmar till företagarföreningen hör till de allmänna målsättningarna i år.

I SAMBAND MED Korsnäs Företagares årsmöte i mitten av oktober tog Tomas Baliukonis över ordförandeskapet efter Göran Östberg.

– Jag blev tillfrågad inför årsmötet om jag kunde tänka mig att ta mig an uppdraget. Det poängterades samtidigt att föreningen gärna skulle se någon yngre person på posten. Någon som dessutom kan bidra med nya tankar och idéer.

– Jag hade i princip en dag på mig att bestämma om jag var intresserad eller inte, säger Tomas. Att leda företagarföreningen i det traditionellt företagstäta Korsnäs med över 300 registrerade företag blir en givande och spännande utmaning för Tomas.

– Det handlar om att ta till sig och sätta sig in i en hel del nya saker. Samtidigt har jag haft mycket hjälp och vägledning av den förre ordföranden Göran Östberg i början.

– Sedan förra årsmötet har det än så länge inte hänt så mycket. Jag siktar inledningsvis på att boka in det nya årets första styrelsemöte i februari eller mars, säger Tomas. – Till de allmänna målsättningarna under 2025 hör åtminstone att fortsätta sköta och främja kommunikationen mellan olika lokala företag samt fokusera på företagens kontakter med Korsnäs kommun. Vi försöker också locka nya medlemmar till företagarföreningen, tillägger Tomas.

– Ambitionen är också att fortsätta ordna kafétillställningar, olika träffar och även en del föreläsningar som riktar sig till ortens företag och företagarföreningens styrelsemedlemmar.

Att kora Årets företag och Årets unga företag i Korsnäs i samband

Tomas Baliukonis leder Korsnäs Företagare sedan i slutet av förra året. Förra sommaren inrättade han sin fotostudio på hemorten Korsnäs. Foto: Tomas Baliukonis

med årsmöten är likaså en långvarig och etablerad tradition som företagarföreningen upprätthåller också framöver.

Sommarjobb i Närpes lockade Tomas till Finland

Tomas är ursprungligen uppväxt i den litauiska staden Alytus, belägen cirka 100 kilometer söder om huvudstaden Vilnius och ungefär i samma storleksklass som Vasa.

– Jag gick i skolan och gymnasiet hemma i Litauen. Från 11 års ålder spelade jag också basket i

många år. Jag har med i ett lag som reste runt i landet till olika matcher. – Basket är nästan som religion i Litauen. Landet rankas som ett av världens fyra bästa länder i sporten, betonar Tomas.

Sommaren 2006 åkte den då 20-årige Tomas till Närpes för att sommararbeta i ett växthus.

– Jag hade tänkt stanna i Finland bara över sommaren. Men så blev det inte. Ganska snart efter ankomsten till Närpes fick jag tag i ett byggjobb.

– Jag fyller 40 år i början av nästa år. Då har jag bott 20 år i Litauen och 20 år i Finland. Sommarjobbet blev alltså ganska långt.

Tomas har bott tio år i Närpes där han blev anställd på Närko 2007. Nio år senare, 2016, flyttade han till Korsnäs. Under några år arbetspendlade han till Närko där han har haft både montörs- och lagerjobb.

– Under coronaåren blev det sämre med jobb på Närko och flera omgångar med permitteringar. Jag sadlade därför om och blev fotoföretagare under 2021, säger Tomas som på sin fritid har förkovrat sig grundligt i fotograferingens konst och tillhörande tekniska system och finesser under lång tid.

Fotoföretagare och butiksanställd i Korsnäs

Efter att ha arbetat cirka ett halvår på en fotostudio grundade Tomas det egna företaget Photo Lab Studios som han driver som ett enmansföretag. Efter några inledande år med stationering i den förra Video Shop-lokalen i Yttermalax har Tomas numera sin fotostudio i Korsnäs. Närmare bestämt i en lokal i den gamla kurscenterfastig-

heten. Ett val som han säger sig vara nöjd med. – Det handlar till stor del om att fotografera familjer, barn, bröllopsfester samt företag och företagspersonal. – Privatföretagande har varit någonting nytt för mig. Det har varit ganska utmanande under de första åren. Bland annat på grund av en del kostsamma investeringar i avancerad utrustning. Det ekonomiska läget och inflationen har inte gjort det hela lättare. Det märks tydligt att folk sparar och är mera försiktiga i dessa tidigare. – Jag har inte kunnat ta ut någon lön från mitt företag ännu. Därför jobbar jag mera än deltid på den lokala Sale­affären i Korsnäs för närvarande, säger Tomas. Hemma i Korsnäs lever Tomas i en flerspråkig miljö tillsammans med sin familj som består av frun Alexandra Sippus-Baliukoniene, som är verksam som privatföretagare i Malax i begravningsbyrå- och blomsterbranschen. Paret fick tvillingar tillsammans för några år.

– Jag talar själv litauiska med barnen medan Alexandra pratar finska med dem. På dagis är det svenska som gäller.

Tomas har vid det här laget bott halva sitt liv i Finland. Han trivs väl i landet och tilltalas bland annat av den lugna och trygga tillvaron i Österbotten.

– Den finländska naturen har jag tyckt om från första början. Jag ägnar mig gärna åt fiske och svampplockning, tillägger Tomas. Vad saknar du mest från det forna hemlandet?

– Familjemedlemmar, släkt och vänner.

TexT: Joakim Snickars

PRENUMERERA & VINN!

500 €

Betala din prenumeration under tiden 1.1– 30.11.2025 och du är med i utlottningen av ett

VALFRITT PRESENTKORT

värt 500 € till K- eller S-kedjan

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA:

• på hemsidan www.lokalnytt.fi

• på mejl prenumeration@kustnytt.fi

• per telefon 044 901 4953

JAG VILL PRENUMERERA PÅ KUSTNYTT

Helårsprenumeration. Pris 62 euro

JAG VILL PRENUMERERA PÅ KUSTNYTT & BYANYTT

Helårsprenumeration. Pris 116 euro

SÄND TIDNINGEN TILL:

SÄND FAKTURAN TILL:

Kan sändas ofrankerat inom Finland. Kustmedia betalar portot.

KUSTMEDIA AB

KOD 5005430

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Ljuset vi inte ser Nu är julen sedan länge ett minne blott men jag hade ett riktigt skönt läslov då och takterna sitter fortfarande i, TV:n har jag knappt slagit på i vinter! En bok som jag läst och som lämnat med mig lite extra är denna. Det är vackert skrivet om en eländig tid, lite mystik och gåtor kryddar historien. Den blinda flickan Marie-Laure växer upp i Frankrike och hennes pappa jobbar på museum, när nazisterna ockuperar Paris tvingas de fly och pappan får ett hemligt uppdrag som också Marie-Laure blir insyltad i. Parallellt får vi följa den tyska pojken Walter som är ett geni men tvingas arbeta för Tredje Riket. Deras vägar korsas i boken och det är riktigt spännande. En bladvändare trots sina 600 sidor.

Världscupen i skidor

Ja, det där med att jag inte ser på TV var väl inte helt sant. Jag är en notorisk soffidrottare, speciellt när det gäller skidsport. Mina egna skidkunskaper är i det närmaste obefintliga, det brukar gå mer bakåt än framåt när jag ska åka. Även om jag önskar att jag skulle kunna skida och för några år sedan köpte nya skidor och gav mig den på att lära mig en gång för alla, så var det bara en plåga. Nä, jag håller mig till att beundra de som kan – det är ultimat avkoppling för mig. Snart drar ju också VM i gång och även om jag såklart håller på våra finska skidlöpare så spelar det egentligen ingen roll vem som vinner (bara det inte är sju norrmän överst i prislistan – det är lite trist).

KRYSSLÖSNING

Städa, rensa, släng – repeat Med det nya året kom också lite ny energi och vi går mot ljusare tider – äntligen! Jag har sedan jag flyttade från hus till en lägenhet för över ett år sen (eller är det redan två!?) bara stuvat in alla tillhörigheter där de ryms. Nu har jag dock under januari äntligen lyckats få lite ordning i oredan. Flera är de sopsäckar som jag rensat ut – slängt, skänkt bort, och organiserat. Tillfredsställelsen när jag öppnar mina skåp är nu ultimat! Sen att sakerna har en tendens att föröka sig i alla fall försöker jag att inte tänka på just nu.

Citron i diskmaskinen På temat städa så har jag upptäckt detta husmorstips i och med min iver att gå igenom lådor och skåp. Disk- och tvättmaskinen har gått varm och när man plockar fram gamla glas ser de ofta trista och ”mjölkiga ut”. Om man slänger i en halv citron i diskmaskinen när man diskar glasen så får de tillbaka sin forna glans utan giftiga spolglansvätskor.

Vi gratulerar Jan Ole Nyberg i Övermalax som vann ett överraskningspris. Vi lottade bland de som skickat in rätt korsordslösning i KustNytt 10/2024.

JENNIFER HÄGEN

Påtas

Erkännas skall att tålamod inte är min starkaste gren. Vill helst att saker ska gå fort och att resultat ska synas genast. Att jag som barn helt klart skulle ha misslyckats i ”marshmallow-testet” (googla om ni inte är bekanta med begreppet) är helt klart. Otaliga är de sockor som jag lämnat till sitt öde efter att ha närmat mig hälen när jag tänkt att jag ska börja sticka och när jag målar, hänger upp hyllor, bygger möbler och lagar mat är det mest på en höft jag följer instruktioner och recept. Men nu har jag till min förvåning hittat ett pyssel som passar mig OCH tränar tålamodet: pussel. Jag köpte ett 1000 bitarspussel och även om jag kämpade i början så kan jag nu inte sluta. Så tips till er som vill lära er koncentrera er på en sak i taget. Börja pussla!

BÄST JUST NU

Detta är ett hopplock av högst personliga tips. Inget är sponsrat eller betalt utan bara beprövat och gillat. Ta med dig det som intresserar, resten kan du glömma.

ORDPUSSEL

SÖK ORD PÅ FLODER I VÄRLDEN

Horizontellt, vertikalt eller diagonalt

Nilen Amazonfloden Mississippi Donau

Elbe Rhen Seine Themsen

Volga Indus Ganges Mekongfloden

Tigris Missourifloden

Köttdiskens ägare Isabella Asplund bjöd in kändiskocken Michael ”Micke” Björklund en fredag eftermiddag för att liva upp butiken lite grann under lågsäsong.

KÄNDISKOCKEN MICKE OM KÖTTDISKEN:

”Hela butiken är som ett paradis”

Man blir så glad alltid när man kommer hit. Jag fascineras av er fina disk här i Malax, säger kändiskocken Michael ”Micke” Björklund från Åland när han en fredag eftermiddag besökte Malax och betjänade kunder vid Köttdisken.

NÄR KUSTNYTT KLIVER in i Malax alldeles egna saluhall, lyser kunderna med sin frånvaro. Endast Michael Björklund och Köttdiskens personal är på plats. Då skojar ägaren Isabella Asplund och säger att det verkar som att Micke skrämt i väg kunderna. Men direkt hon avslutat meningen börjar kunderna strömma in.

Michael ”Micke” Björklund är inte bara en mästare på att laga mat, utan kan också det här med att småprata.

– Det är ju fredag i dag – helt fantastiskt. Brukar du laga mycket mat hemma? frågar han en kund i förbifarten.

Det är tredje gången han besöker Malax, och enligt Asplund är det alltid lika roligt att ha honom på besök.

– Den här fredagshappeningen med Micke är en kul grej bara som jag kom på, säger hon och tillägger:

– Januari är vanligtvis en ganska lugn månad hos oss, så jag bjöd

därför hit Micke för att liva upp butiken lite under lågsäsong.

Hamburgardressing a là Micke

Dagen till ära, kunde Malaxborna köpa en hamburgardressing som Björklund mixat ihop.

Är hamburgardressingen något du mixat ihop exklusivt för i dag?

– Ja, det är det faktiskt. Men den kommer också att säljas här i fortsättningen, säger Björklund och ler.

Robinssonvinnare, restaurangägare, kokboksförfattare och tv-kändiskock med eget vin och kalsonger. Björklund är en man med många järn i elden.

Du verkar vara så mångfacetterad. Varifrån får du all din inspiration?

– Det får jag när jag åker runt och träffar folk. Och om jag sedan får en idé vill jag pröva den. Jag fungerar lite som så och det tror jag är en positiv sak, att man vågar lite, säger han och fortsätter:

– Här får folk svar på alla sina frågor. Det finns en hög kunskap om produkterna och alla i personalen är jättetrevliga och positiva.

Köttdiskens alla kunder gick hem med både gott humör och god mat av hög kvalité till fredagsmyset.

– Jag tar mig fram lite på det sättet, att jag testar grejer. Därför håller jag på med ganska mycket olika saker, för jag vill se om det fungerar. Allt fungerar ju inte, men då lär man sig alltid något av den saken, säger han och ler.

Berömmer personalens höga kompetens

Isabella Asplund som också äger Fiskdisken i Vasa, lärde känna Björklund i samband med planeringen av Fiskets hus i Vasa, där han är delägare i restaurangen Hejm.

– Isabella och jag har känt varandra under en lång tid. Vi brukar

ringa och hjälpa varandra ibland med lite olika saker. Nu när jag är i Österbotten och råkade ha lite extra tid över så ville jag såklart komma hit till Malax. Det är roligt att få träffa kunderna här, säger han.

Björklund fascineras av Köttdiskens breda utbud, och utbrister att hela butiken är som ett paradis. Han lyfter också fram personalens höga kompetens.

– Här erbjuder man verkligen ett stort sortiment fina lokala produkter av hög kvalité. Och det som också är a och o, är personalen. Här får folk svar på alla sina frågor. Det finns en hög kunskap om produkterna och alla i personalen

är jättetrevliga och positiva. Man blir bara så glad när man kommer hit och ser sådant här, säger han. Asplund tillägger att butiken rullar på tack vare att många Malaxbor värdesätter lokala råvaror högt.

Vilka framtidsvisioner har du för dina företag, Köttdisken och Fiskdisken. Något du kan dela med dig?

– Det som är aktuellt för tillfället, är att vi söker en ny kock till Fiskdisken. Men annars har vi inga större förändringar på gång. Vi planerar förstås hela tiden framåt enligt olika högtider. Snart är det till exempel alla hjärtans dag, sedan blir det påsk och olika examensfester, midsommar och så vidare.

TexT och FoTo: Rosita Pellas