ByaNytt 5-2025 Tema: Trädgård & Uteliv

BYA NR 5/MAJ 2025

|

KORSHOLMS MÅNADSTIDNING

|

6 430030 490207

PRIS 6,30 € INKL. MOMS

|

ISSN 0780-4555

|

WWW.LOKALNYTT.FI

SJUKDOMEN VÄCKTE ODLINGSLUSTEN ELISABETH KJELLMAN NJUTER

ROBERT BACKMAN FICK FINLANDS VITA ROS

NÄR HON RENSAR OGRÄS

TRÄDGÅRD & UTELIV

Carolas härliga dahliaparadis

Mikael fotar sällsynta fåglar

PRESIDENTPARET STUBB BESÖKTE VÖRÅ

Fråga oss om Kvevlax Sparbanks aktuella

för bilen och båten

Ödehus i Korsholm väcker intresse

KOMPLETT KAMIN- & SKORSTENSPAKET

ALLT GÄLLANDE TRÄD på land och i skärgården

DEPOSITIONSERBJUDANDE Carina tel 050 556 3321 Johan tel 050 535 5102

Supererbjudande TOTALT

Samtalets pris lna/msa

Solfvägen 213, 65450 SOLF

2995€

spishuset.fi Vardagar 9–17 takkahuone.com 0500-797606 | Bölevägen 1, Smedsby

TRÄDGÅRDEN

Frön, jord, verktyg mm Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

•Problemträdsfällning •Stubbfräsning •Bortforsling •Stormfällen Stora som små projekt • Sjötransporter

050-350 2867

BYA

2

Presidentparet – Tack för att ni kom till oss!

BÄSTA LÄSARE. Varmt välkommen till ByaNytt:s majnummer 2025. Tidningen har Trädgård&Uteliv som tema och det är ju precis nu som det är roligt att vara ute. När jag skriver det här är det ännu inga varma vindar men det är nära nu tänker jag.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi Tfn 0500 267 119

NYSS HEMKOMMEN FRÅN arbetsuppdrag i Närpes äter jag pinsa från bageriet nära mig och skinka från rökeriet nära mig och tomater/gurka från nära mig. Som efterrätt blir det havtornskräm – med havtorn från ganska nära mig. Ni hör ju. LyxLyxLyx. Jag har hittills bara tittat på mina odlingslådor med snart är det dags. Vet att jag har tomatplantor och squash som växer till sig hos en av döttrarna och så vill jag ha persilja, spenat och det andra som jag brukar ha. Efter det hoppas jag mest på stort intresse för att sköta och skörda håller i sig ända till hösten.

GRATTIS ROBERT BACKMAN – min favoritrektor – till Förtjänstkorset av Finlands Vita Ros! Blev så glad över att läsa den nyheten tidigare och nu var

det trevligt att läsa artikeln om vad som gjort att du tilldelades den. Egna barn gick i Karperö skola så skolan ligger mig extra varmt om hjärtat.

GRANNBYN TILL KARPERÖ – Singsby – har en egen odlardrottning i Elisabeth Kjellman. Du milde vilket intresse, vilka skördar och så många sorter. Jag är så väldigt imponerad Elisabeth och jag önskar dig en lång och härlig skördesäsong. En mycket läsvärd artikel. Hon tipsar om att vårens prima primör, sparris, är en grönsak som man bra kan odla själv. Kanske jag ska.

PRESIDENTPARET SUZANNE INNES-STUBB och Alexander Stubb kom till oss i Österbotten den 29 april 2025. Tillsammans med kommunens skolbarn avnjöt de först program och konsert med Humorgruppen KAJ. Eleverna hade fått skriva frågor till Suzanne och Alexander, som de svarade på. Efter konserten vid Norrvalla fick folket träffa presidenten och hans fru utanför Kommungården i Vörå. Senare på dagen gjorde de flera besök i Vasa.

Tack för att ni kom. Vi uppskattar det så mycket.

ByaNytt var med under stunden utanför Kommungården i Vörå. Vi fångade stämningen och vi fick själva ta del av den.

Jag tycker att vi har en så bra president!

DEN 17 MAJ hejar vi på KAJ i Eurovisionen i Basel. Hela veckan ordnas program i Vörå och på den stora dagen är det fest hela kvällen vid Norrvalla dit Mark Levengood kommer som programvärd.

Efter det vet vi hur det gick.

Oavsett placering i den europeiska musiktävlingen är jag så lycklig över det som KAJ gjort och gör för Svenskfinland, för Österbotten, för Vörå, för språk som finlandssvenska och dialekt.

De är fantastiska brobyggare. Respekt!

Sköt om Er riktigt mycket.

TIDNINGEN BYANYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 0500 267 119 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / PROJEKTANSVARIG Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.lokalnytt.fi Julia Sundsten, tfn 044 901 4953 prenumerationer@byanytt.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Tina Westergård, tfn 044 493 8712 tina@kustmedia.fi

Torsdagen den 8 maj 2025 Dagen då mina föräldrar skulle ha firat sjuttioårig bröllopsdag.

Kramar till er himmel.

REDAKTIONELLA MEDARBETARE I BYANYTT 5/2025: Alvar Håkans, Anna Sand, Joakim Snickars, Rosita Pellas, Johanna Uotinen, Charlotta Frantz, Pia Backman-Nord, Mikael Kvist, Jennifer Hägen Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i över 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra tidningar.

ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs. Håll historierna om landsbygden levande genom att prenumerera på eller köpa lösnummer av ByaNytt och/eller KustNytt.

Adrian Romar från Vassor medverkade i Vårkonserten med Tom Håkans & Vänner.

De hade två spelningar, vid Carpella Strandlid i Korsholm och i Petalax kyrka. Medverkade gjorde också Agneta Olzzon från Sverige, Emma Backman från Malax och Yngve Lithén från Korsholm. Det här var fredagen den 25 april 2025 i Karperö.

TRYCKERI Botnia Print, 2025 UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år

Det var valborg och jag var bjuden på middag och kortspel som tog ganska länge. Det var soppa, gös i ugn och en jättegod tårta till kaffet.

PRENUMERATIONSPRISER 2025 Finland 62 €, EU 68 € Digital prenumeration 49 € Kombi BN+KN Finland 116 €, EU 128 €

Jag och många andra syns på bild i sociala medier efter Presidentbesöket i Vörå. Den här gången syns jag faktiskt mest, i tryggt förvar bakom Vörå kommuns personal.

ANNONSPRISER 2025 ByaNytt: 1,67 € per sp.mm.

KustNytt: 1,67 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 140 € Faktureringstillägg: 4,50 € Moms 25,5 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Kära maj. Solen går ner i Åminne i Malax och det gör så gott åt att vi har den ljusa tiden på året framför oss.

Morsdag. När jag skriver det här har jag Morsdag framför mig. I absolut bästa sällskapet är jag bjuden på spaweekend i Tammerfors.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund.

BYA

Sommarkväll Jag sitter vid stranden och ser solen i väster sig sänker, aftonrodnaden vackert ler stämning i kvällen skänker.

En fiskebåt vilar i ro på strandbädden väl uppdragen, fiskargubben somnat i tro trött efter arbetsdagen.

Det strålar över bygden kär liksom ett gyllene skimmer, i allt det vackra kring mig här Guds närhet jag förnimmer.

Dimman lägger sig som en bro över vikens lugna vatten, sommarkvällen går då till ro i stilla sommarnatten.

Två änder där vid vassens kant simmar varandra nära, näckrosen blommar nu så grant sommarkvällen till ära.

Alvar Håkans

3 Karperö badstrand får stranddusch samt upprustning av badhytter och torrdass I ÅRETS INVÅNARBUDGET i Korsholm fick förslaget om att bygga en stranddusch och rusta upp badhytter och torrdass vid Karperö badstrand mest understöd med 194 röster. Näst flest röster, 128 stycken, fick ett utegym vid Solf skidspår.

För invånarbudgeten har även i år reserverats 15 000 euro i kommunens budget. I år lämnades 56 förslag in och 700 röster gavs på de åtta olika förslagen som kommunen gallrat fram. De förslag som lämnads in i år berörde som tidigare år utveckling av olika slags utrustning på grönområden och vid idrottsanläggningar. Kraven för att ett förslag ska gå till omröstning var att förslaget underskrider 15 000 euro, att kommunen äger ett lämpligt markområde för ändamålet och att det finns personalresurser för eventuell skötsel. Alla kommuninvånare som fyllt 13 år och är fast boende eller fritidsboende i kommunen fick rösta. Alla förslag som inte valdes ut eller förlorade i omröstningen har delgetts som idéer till respektive ansvarsperson i kommunen.

Så här fördelades rösterna i årets invånarbudget: • Stranddusch och renovering av omklädningshytter och torrdass i Karperö: 194 röster • Utegym vid Solf skidspår: 128 röster • Fågelholkar till daghem och skolor för att stöda undervisning i naturskydd och omgivningslära: 87 röster • Läktare till Karperö idrottsområde: 75 röster • Förverkliga inget – spara på investeringskostnader: 64 röster • Staket/häck kring utegym, Björköby: 50 röster • Pulkbacke vid Olavsparken, Smedsby: 43 röster • Upprustning av Svedens lekpark, Böle: 40 röster Källa: Korsholms kommun

Tävla & vinn PRESENTKORT 1 Presentkort till K-Kedjan, värde 40€.

PRESENTKORT 2

TÄVLINGS­SVAR B425: FRÅGA 1:

Presentkort Presentkortvärde 40 €

FRÅGA 2: 15,9,7,13

värde 40 €

Presentkort till Zik Zag frisörsalong i Smedsby, värde 40€.

FRÅGA 3: 15,17,7,4 FRÅGA 4: 4,8,14,16

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

FYRKLÖVERNVINNARE Agneta Pensar i Kvevlax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 369. Tröstpriser fick Tuula Åstrand i Böle och Leif Lall i Helsingby.

Gratulerar till alla vinnare!

Agneta Pensar bor i Kvevlax med sin man. Paret har två söner och fyra barnbarn.

– De är det bästa som finns, yngsta fyllde nyss nio månader.

Tidigare jobbade Agneta på Korsholms kommun men är pensionär sedan sju år tillbaka, hon väver och stickar gärna och går som bäst på vävkurs i Smedsby.

– Egentligen är kursen slut men vi är tre som inte är klara, de gav oss till slutet av maj att bli färdiga, skrattar hon.

– Jag tycker också om att spela Word Blitz på nätet, det är passlig hjärnjumpa, men man blir fort fast!

Vinsten i Fyrklövern är denna gång ett presentkort till S-kedjan.

– Så roligt, det var en överraskning. ”Nu laga du no me glad”!

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 27 maj 2025. Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA. Man kan också kopiera kupongen eller fota och skicka till tavling@byanytt.fi eller på whatsapp nummer 050-3277920.

1

2

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

ALLT GÄLLANDE TRÄD på land och i skärgården •Problemträdsfällning

Gårdsstubbar som är i vägen?

•Stubbfräsning

Familjekul

Till Norge

21-23.7

11-16.7

Geiranger-Trollstigen Kolmården-kryssning BOKA TID FÖR•Bortforsling STUBBFRÄSNING •Stormfällen I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra:

Stora som små projekt • Sjötransporter I detta nummer har viOCH gömt fyra UTOMHUSMÅLNING TVÄTT AV TAK & FASADER Bergen, Hardangervidda, Kolmården & Stockholm

4

miniatyrbilder 31.7-7.8 28-31.7(samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka 050-350 2867 Visby kryssning g Kom ihåsidor finns de? (Räkna ej med denna.)

8-10.6, 21-23.8 hushållsavdraget!

Till Baltikum

TECH

Ösel & Dagö Legoland 27-31.7 31.7-4.8 – Jag siktar absolut...

– Alla som vill...

Tallinn Jens:Hela 050 familjens 5344033 • Göteborg Thomas: 041 4325373 • www.stubbtech.fi jag ha:30.6-2.7, 14-16.7, 28 13-15.6, 4-8.8Om jag vinner vill Namn............................................................Tel..............................................

Sommar i Stockholm Presentkort 1 K-Kedjan Riga eller Pärnu 2-6.7, 6-10.8 30.6-3.7, 21-25.7, 28-31.7, 4-7.8 Presentkort 2 Zik Zag Adress.............................................................................................................

– Jag mår så bra...

– En gång blev jag...

Omgång 370 B525

06 318 40 oravaistrafik

BYA

4

Robert Backman – En drivande kraft i Korsholms skolutveckling Sedan Norra Korsholms skola bildades 1977 har skolan bara haft två rektorer. En av dem är Robert Backman, som haft skolan som sin huvudsakliga arbetsplats i snart fyra decennier. Ifjol fick han utmärkelsen Förtjänstkorset av Finlands Vita Ros orden för sitt mångåriga arbete, där han i motiveringen beskrivs som en lyhörd, god och inkluderande ledare. En föregångare inom bildningen.

U

NDER ÅREN HAR Robert Backman inte enbart utvecklat den egna skolan och arbetsplatsen, utan även lett och varit engagerad i många andra grupper och projekt kopplat till utbildning. Det första fröet till ledarskapet såddes redan vid hans första arbetsplats, en tvålärarskola i Socklot, där han valdes till föreståndare. Till Norra Korsholm kom han som timlärare 1987 och här är han alltså fortfarande kvar.

– Jobbet i Socklot var ett vikariat och när det tog slut valde jag att rikta blickarna mot Korsholm, eftersom det betraktades som en attraktiv kommun att jobba i ur bildningssynvinkel. Jag började här som timlärare i slöjd, gymnastik och matematik, blev sedermera klasslärare, föreståndare och därefter rektor. Numera är rektorerna vid kommunens lärcentra tjänsterektorer, förtydligar Robert, som varit rektor sedan 1996.

Han skaffade sig den officiella rektorsbehörigheten samtidigt som han själv undervisade studerande i delar av rektorsutbildningen, och fungerade i början av 90-talet också som Lärarföreningens ordförande. Därtill vikarierade han som rektor i högstadiet parallellt med sitt arbete i lågstadiet under en tid och fungerade också som bildningsdirektör på halvtid under en period.

– Jag delade uppgiften med Ingmar Sandberg, tidigare rektor i högstadiet. En viktig mentor för mig under den tiden, tillägger Robert.

Många roller Men det tar inte slut där. Robert har även lett flertalet arbetsgrupper i kommunen i samband med läroplansreformerna och har haft en koordinerande roll för införandet av reformen av specialundervisningen, trestegsstödet och elevvården i Korsholm inom den

svenskspråkiga grundskolan. Därtill kommer ännu hans roll som koordinerande ledare i internationella samarbetsprojekt, såsom Erasmus+.

– Norra Korsholms skola ackrediterades som Erasmuskola 2021 och tillsammans med lärarna har jag hittills besökt omkring många olika länder i utbytessyfte, berättar Robert. Personligen har han besökt 20 länders skolor inom olika projekt och uppdrag.

Utbytesresorna görs i syfte att observera och lära sig av systemet och utbildningen i andra länder – det handlar om att få nya idéer och perspektiv, placera in sig i en större helhet och spegla sin egen verksamhet mot andras. En form av fortbildning helt enkelt.

– Jag har besökt skolor på allt från Manhattan i New York till skolor på landsbygden utanför Ladoga och många länder i Europa. I januari besöktes Hong Kong – då för att fortbilda en grupp kinesiska rektorer, som visade stort intresse för vårt kunnande. På motsvarande sätt tar vi också själva emot besök från utländska skolor och har haft gäster. Under det senaste året bland annat från Italien, Frankrike, Österrike och Norge, berättar Robert vidare.

Tack vare detta har han fått ett enormt rektornätverk över världen.

Språkfostran Men inte enbart övriga världen utan även det interna utbytet inom landets gränser är viktigt. Sedan många år tillbaka samarbetar Norra Korsholms skola med Niittylahden koulu i Joensuu i syfte att skapa en positiv attitydfostran gentemot den andra inhemska språkgruppen och att stöda språkundervisningen.

– Under åren har omkring 850 elever åkt tvärs över landet för att i några dagar varje år vistas i finsk skolmiljö och vice versa.

Det här är väldigt uppskattat, både

ROBERT BACKMAN

VE

M

Ålder: 64 Robert Backman tilldelas ifjol Förtjänstkorset av Finlands Vita Ros'orden för sina 37 år av engagerat arbete inom utbildning i Korsholm, där han varit en drivande kraft inom kommunens bildning och utvecklingen av skola, internationella samarbeten och som en lyhörd ledare. Kartan på väggen visar alla orter man via Erasmus+ gjort studiebesök på från personalens sida.

Livserfarenheten formar i det tysta hur man förändras i sin yrkesroll tror Robert – alla erfarenheter påverkar på något sätt och det blir med åren enklare att förmedla vad som är viktigt i grunden.

Bor: Smedsby

av eleverna och av deras föräldrar – speciellt i Joensuu, berättar Robert.

Utbytet har utvecklats vartefter och är numera en viktig del av skolkulturen i Norra Korsholm.

– Det passar oss bra – vi har många tvåspråkiga elever här och

vi kan bidra med en positiv bild av den språkrikedomen, anser Robert.

Familj: Fru och två barn med egna familjer Favoritämne som elev: Slöjd, gymnastik och geografi Favoriträtt: Maletköttlimpa Kopplar av med att: Göra nåt praktiskt Tittar gärna på: Nyheter och diskussionsprogram Läser: Artiklar och tidskrifter Reser helst till: Grekland Okänd merit: Tränat fotboll med West Ham under några dagar

Växande skola Under åren har han fått uppleva stora, positiva förändringar på sin arbetsplats – en utveckling som

han anser är få förunnade att vara med om.

– Då jag började här hade skolan drygt 120 elever. Idag är vi 240 och som mest har vi haft upp emot 290 elever. Jag har fått vara med om en enorm utveckling här med många kommunala satsningar

BYA

5 Bad och bastu från Korsnäs!

Inget bygglov behövs för bastun!

Fr. 3290 €

Fr. 4190 €

Tel. 050-462 6102 | www.spadealers.se/nytt Robert har ett aktivt samarbete med många europeiska skolor via Erasmusprojektet.

På bild läs- och skrivinlärning för femåringar på en skola i Lelystad i Holland samt möte med kinesiska rektorer på Education University of Hong Kong efter inbjudan av universitetet.

Foton: Privata

– Det blir aldrig slätstruket. Utmaningarna är å sin sida är tempot, tiden och det breda arbetsfältet vi har idag.

Undervisningen har förändrats mycket sedan han blev lärare – dels på grund av digitaliseringen, men även då det gäller elevvården och specialundervisningen för elever med behov av särskilt stöd.

– Även det pedagogiska arbetssättet har genomgått stora förändringar, tillägger Robert.

Viktiga värderingar

FÖRTJÄNSTKORSET AV FINLANDS VITA ROS ORDEN • I Robert Backman har Korsholms kommun i drygt 37 år haft en föregångare då det gäller bildning. Backman har varit anställd som klasslärare, föreståndare, rektor och nu som tjänsterektor vid Norra Korsholms skola (tidigare Norra Korsholms lågstadium). Skolan har under Backmans ledning vuxit till ett lärcenter och expanderat med två tillbyggnader.

• Backman har utvecklat skolan och kommunens hela grundläggande utbildning genom att aktivt delta i utbildningsstyrelsens utvecklingsarbete samt fört ut den finländska skolmodellen och pedagogiken i Europa genom aktivt samarbete med europeiska skolor via Erasmusprojekt.

• Backman har lett arbetsgrupper inom kommunen för olika läroämnen och allmänna delar vid läroplansreformerna. Backman har lett arbetsgrupper och handhaft en koordinerade roll för införandet av reformen av specialundervisningen, trestegsstödet och elevvården i Korsholm inom svenskspråkig grundskola. Backman har varit kontinuerlig koordinerande ledare i internationella samarbetsprojekt inom Comenius, Erasmus+ och Nordplus från 2010 och fortsättningsvis vid Norra Korsholms skola.

• Backman har därtill utvecklat rektorskapet inom såväl den egna enheten som kommunen och är känd som en god, lyhörd och inkluderande ledare.

eftersom Norra Korsholm har varit ett tillväxtområde. Skolan har byggts ut i flera omgångar, förskolan placerats i skolan, vi har en rink, sportplan och fotbollsplan. Norra Korsholms skola är en mycket viktig servicepunkt i området.

Han konstaterar att just miljön på arbetsplatsen är en stor bidragande orsak till att han alltid trivts så bra med sitt jobb.

– Det är ett intressant område och ingen dag är den andra lik – det händer något hela tiden. Det är mycket givande, även om det också alltid finns utmaningar. Vi sysslar hela tiden med att planera, parera och hitta lösningar på olika frågor.

Han beskriver rektorskapet som en triangel där samarbetet med både personal, elever och föräldrar behöver fungera för att man ska få till stånd en lyckad och välfungerande helhet.

– Det är inget enmansjobb, utan en stor helhet. Basen ska vara stark, som i en husgrund, men det är alla människorna i skolan som utgör murbruket och som ska hålla ihop tegelstenarna. Det handlar mycket om lagspel och team building. Det är ett samspel mellan alla parter och åldersklasser och vi ska stöda och stötta varandra.

Det bästa med jobbet anser Robert vara variationen och det faktum att det varje dag händer så mycket intressant.

KORSHOLMS SIMHALL SOMMARENS ÖPPETTIDER 2.6 – 29.6.2025 STÄNGT 30.6 – 10.8.2025 Mån – Fre kl. 10-21 Lör kl. 10.30-18 • Sön STÄNGT KORSHOLM

Mera info hittas under QR-koden och på fritid.korsholm.fi

FRITID OCH KULTUR MUSTASAARI

VAPAA-AIKA JA KULTTUURI

Han försöker förmedla en positiv attityd till eleverna och lära dem att alltid göra sitt bästa.

– Acceptans och respekt för varandra, att inte vara nedvärderande utan ha förståelse, är värderingar jag vill förmedla vidare till barnen.

Hans ledarstil vilar långt på den tillit han känner för både personal och föräldrar.

– Jag jobbar lösningsinriktat, försöker vara tydlig men lyhörd – och också alltid med humorn med på ett hörn, ler han.

Hela personalen jobbar för att göra skolan till en trivsam och trygg plats – man strävar till en välkomnande skolkultur.

– Vi följer noggrant med och reagerar och ingriper direkt något gått snett. Alla som vistas i skolan bidrar med sitt förhållningssätt till kulturen i skolan.

TRÄDGÅRDSHANDELN

Motiverande utmärkelse

Tel 044-939 2417 www.takservice.fi

Trots att han fyllt 64 har Robert inga konkreta planer på att gå i pension.

– Jag är redan på övertid så att säga, men mitt fokus är på jobbet och jag trivs. Jag har heller inga konkreta planer för vad jag ska göra den dagen jag bli pensionär.

Fotbollen har varit mitt stora intresse men numera är jag främst bänkidrottare, ler han.

Att han uppskattas för sitt arbete råder det heller inga tvivel om, med tanke på den utmärkelse han fick i slutet av fjolåret – Förtjänstkorset av Finlands Vita Ros orden.

– Jag stod i slöjdsalen och hade lektion då jag fick samtalet, och det var verkligen oväntat. Jag är självfallet mycket tacksam, och visst var utmärkelsen både motiverande och inspirerande, konstaterar han.

Text och foto: Anna Sand

S O M HA R A LLT D U BE HÖV E R

Marguerite och Stjärnöga

PELARGON (3,95/st)

10 00 KEKKILÄ MYLLA 3st

50L (19,95/st)

19 95 7st

Ladugårdsvägen 129 må-fre 9-19 • lö 9-16 • sö 10-15 Stenhagavägen 8 Citymarket må-fre 9-19 • lö 9-16 • sö stängt

Sommarens takunderhåll bokas nu!

• taktvättning • takmålning • takservice

S K Ä R G Å R DE N S V VS TJ Ä N S T S A A R I S T O N LV I PA LV E L U CHRISTIAN HÖCKERT • 040 1683 153

S&T ÖSTMAN Allt inom jordbyggnads Grävmaskiner 1,5-26 tn band & hjul 3D maskinstyrning, Transporter Materialförsäljning, Lavett, Krokbil Kranbil, Sprängning, Bergkilning Kontakta för info och offert!

Thomas 050 59 81 666 |

Stostman

BYA

6 TRÄDGÅRD & UTELIV

MÖT ODLARDROTTNINGEN ELISABETH

”Jag odlar allt från frö” Elisabeth Kjellmans jordkällare och kökshyllor är förbluffande proppfulla med mat, dryck, kryddor och olika godsaker från egen köksträdgård. För ByaNytt berättar Elisabeth att hon odlar alla sina grönsaker från frö och att hon och hennes man äter så mycket som möjligt från naturen.

– Att odla själv är något alla borde pröva på.

N

ELISABETH KJELLMANS TRÄDGÅRD

VE

M

Trädgårdens ålder: 45 år Läge: Omgiven av åkrar på en slätt.

Yta: Ca 2000 kvm Lyckas bäst med: Det mesta, men en sak jag faktiskt misslyckades med ett år var när jag försökte så egna äppelträd.

Aldrig i min trädgård: Prydnadsäppelträd och buskar med giftiga bär som var populärt på 1970-talet.

Drömmer om: Ett eget orangerie.

Elisabeth Kjellman har ett stort utbud av frön till alla möjliga nyttoväxter och rariteter.

ÄR JAG MÖTER odlingsfantasten Elisabeth Kjellman i Singsby har hon dukat upp med alla möjliga sorters sötsaker och tilltugg i köket. Och allt hon bjuder på är hemlagat, gjort av grödor från egen köksträdgård eller naturen.

– Smältosten är godare än ”köpis”. Den är gjord på min egen vitlök och egenodlade torkade örter.

Varsågod och smaka, säger hon och ler.

Det känns otroligt lyxigt att få smaka på allt från hennes smältost till picklade djungelgurkor och olika hemgjorda marmelader av pumpa, björnbär, rabarber och krusbär. Jag njuter av varje tugga, speciellt eftersom jag vet att det ligger hårt arbete bakom varje produkt.

– Jag brer marmeladerna på rostat bröd om morgnarna. Det är jättegott, säger hennes man Sten Allan Kjellman, som också han är involverad i det gedigna trädgårdsarbetet som hon driver på gården.

De har båda med god marginal passerat pensionsstrecket. Men trots sin ålder på 76 år berättar Elisabeth att hon tillbringar åtta timmar om dagen i trädgården.

– Jag mår så bra av det. Det är jätteskönt när man kommer in och känner sig trött. Man sover bättre då. Men i år kommer jag tyvärr inte att kunna odla lika mycket som vanligt, för om några veckor ska jag opereras, säger hon.

Sten Allan inflikar att han försökt övertala henne att minska på odlingslandet, men misslyckats.

– Jag ville egentligen att hon skulle skala ner redan för två år sedan, men fick bara ett kort och bestämt svar och det var: nepp, säger han.

Det är många som sagt att hon borde trappa ner lite och njuta mer av livet.

– Men det är ju just det jag gör.

Jag njuter när jag rensar ogräs. Men i sommar är jag väl illa tvungen att ta det lite lugnare, säger hon.

Roligare att odla ätbart På deras tomt i Singsby har Elisabeth skapat sin drömträdgård – en nyttoträdgård fylld med ätbara grödor. Här växer det mängder av olika grönsaker, rotfrukter, örter, frukter och bär. Att odla blommor är inte lika intressant tycker hon.

– Jag har såklart blommor i trädgården, men vill helst att mina odlingar ska ge något. Det är mycket roligare att odla mat. Att odla något som är ätbart som går att tillreda.

Och i detta hushåll råder det inte brist på idéer och inspiration.

Hon lagar allt det klassiskt österbottniska som egen sylt och saft av olika bär. Men också mycket utöver det vanliga som till exempel té, vin, likör, snaps och djävulssylt.

– Min djävulssylt är jättestark.

Den är gjord på paprika och chilisorterna vampire, lemon och pepperoni. Jag har sålt en del burkar, men det mesta äter vi själva eller ger bort till vänner och bekanta, säger hon.

I Elisabeths köksskåp finns en imponerande mängd egenodlade örter som hon torkar.

– Jag brukar göra té av bland annat rölleka, stevia och snaps av till exempel johannesört. Likör gör vi av mina smultron, björnbär, aroniabär och körsbär, säger hon.

Paret Kjellman gör dessutom eget vin på vindruvor och maskrosor. De verkar ta tillvara på nästan allt vad den finländska naturen har att erbjuda. De tappar sav från björk, torkar brännässlor och plockar inte bara bär och svamp utan också grannskott.

– Vi kokar nässelsoppa och torkar brännässlornas blad och frön.

De är väldigt vitamin- och järnrika.

Vi gör granskottssirap och späder ut vårt vin gjort på saskatoonbär med björksav, förklarar hon.

Svamp lärde de sig att plocka när de bodde i Sverige. Elisabeth berättar att hon plötsligt fick ett infall och

BYA

7 Student? Se hit!

Foto privat.

info@andreasknip.fi Påksholmsvägen 3, Kvevlax

henne och säger att det har hon verkligen gjort nu.

Intresset för mat, hälsa, växter och växtbaserade läkemedel förklarar hon växte fram i och med att hon under en så lång tid var svårt sjuk och ingen kunde förklara vad hennes sjukdomssymtom berodde på.

Bra odlingsjord och gödsel viktigt

Elisabeth Kjellman sprider sin odlingsglädje genom att ge bort hemgjorda produkter till vänner och familj. ville flytta dit när deras egna barn flyttat hemifrån.

– I fyra år bodde vi i Umeå och där plockade alla vi umgicks med svamp. De tyckte vi var lite konstiga som inte gjorde det då, säger hon och skrattar.

Vad skulle ni aldrig köpa från butiken?

– Utländska vindruvor och jordgubbar. De är så besprutade. Jag är av den åsikten att man ska äta inhemskt, för vi klarar oss ganska långt med eget. Tyvärr fick vår egen vindruvsplanta kallt förra vintern, men den klarade sig som tur. Det är en sort jag köpt från Blomqvist i Lepplax. Den växer upp längs en vägg och det verkar vara en bra plats.

Vilka andra frukter eller bär rekommenderar du folk ska prova odla?

– Blåbärstry ger bra skörd och är hälsosamma. En blåbärsbuske är bra att ha, speciellt om du är lite äldre, som jag. När man blir gammal är det tungt att gå i skogen och plocka blåbär. Jag har också tre olika kiwiplantor som ger mycket goda små kiwifrukter. Det heter att man ska ha olika sorter av dem för att man ska få frukt. Det går också bra att ha havtornsbuskar, men fåglarna är svåra på mina.

Hinner ni äta allt ni skördar och tillreder?

– Nej, det gör vi inte. Vi delar ut ganska mycket till vänner och bekanta. Jag brukar alltid ta med en syltburk eller något annat när vi far till främmande. Jag får över 30 liter smultron, säger hon och skrattar.

Hennes ljuvliga skratt smittar av sig och hon verkar drivas av en jäkla lust. Hon är fylld av energi och livsglädje – men så har det inte alltid

varit berättar hon. En period i livet orkade hon nästan ingenting och hade det otroligt jobbigt.

Längre sjukdomsperiod väckte odlingslusten Elisabeths starka odlingslust väcktes efter en längre sjukdomsperiod.

Hon hade under en lång tid haft många olika sjukdomssymtom och berättar att hennes ohälsa med stor sannolikhet var kopplad till exponering för ämnen från tandersättningsmaterialet amalgam. Vändningen kom när hon fick bort alla sina åtta amalgamfyllningar.

– Jag hade olika konstiga symtom och var sjuk hela tiden i 30-års åldern. Men när tandläkaren bytte ut mina plomber försvann vissa symtom direkt och andra blev så småningom bättre med tiden, säger hon och fortsätter: – Jag fick allvarliga besvär relaterade till en amalgamfyllning i tänderna och hade troligtvis fått kvicksilverförgiftning.

I jakten på att må bra igen började Elisabeth pyssla i trädgården och när hon med tiden började känna sig starkare slog odlingslusten till ordentligt. Hon hittade äntligen tillbaka till sitt gamla jag, men upplevde att hon blivit bestulen på tio år av sitt liv.

– Jag började egentligen odla för hälsans skull då jag var dålig, för tänkte något måste jag göra.

Men fortsatte sedan att odla i större skala när jag blev bättre. Jag tror att jag kände att många år av mitt liv gått förlorat och att jag på något sätt ville ta igen all den tid jag förlorat.

Sten Allan tittar kärleksfullt på

Elisabeth och Sten Allan är självlärda och började som många andra nybörjarodlare med relativt lättodlade grödor. Det gäller att inte vara för ivrig i början och välja bara några sorter, inte för många, förklarar de.

– När vi var unga började vi med att odla morötter, rödbetor, potatis och sallad. Men med tiden utökades odlingslandet, säger Elisabeth.

Vilken gröda är extra utmanade att odla som du gett upp med?

– Jättelök tycker jag är svårt att driva upp från frö, men jag har aldrig gett upp med något. Jag arbetar mycket i motvind, men jag ger inte upp, säger hon.

De förklarar vidare att bra odlingsjord är odlarens viktigaste tillgång så att jobba med den är a och o. Själva hade de en ganska tuff start med underarbetet.

– Grunden här på gården är gammal havsbotten så ytan var hård lera i början. Vi har kippat två lass finsand i två omgångar och gödslat med minkavföring, så länge det ännu fanns minkfarmer här i området, säger Sten Allan och tillägger: – I dag använder vi hästgödsel på våra odlingar och upplever att det funkar väldigt bra, bättre än minkgödsel.

Förodlar i inglasad altan Elisabeth förodlar en stor del av det som växer i hennes rabatter, odlingsland och växthus. Plantorna får sedan flytta ut till växtplatsen när det är läge för det. Direkt de första vårvarma solstrålarna träffar parets inglasade altan börjar det klia i Elisabeths fingrar. Hon bara måste få komma i gång med sina frösådder och det har hon. Balkongen är full med odlingslådor.

Det är plantor av tomat, paprika, lök, chili, rädisbalja, okra, gurkor, squash och mycket mer.

Man märker att hon älskar att driva upp plantor och att förodla på den inglasade altanen är ju både praktiskt och trivsamt. Så fort temperaturen tillåter sätter Elisabeth i gång. Men hon förbarmar sig i vår över att det ännu om natten fortfarande kan krypa ner mot minusgrader och att katten gräver i en del odlingskrukor.

– Det är ännu risk för frost så vi har ett litet element som blåser varmluft under största hyllan. Och på kvällen täcker jag över med täckduk och bär in några plantor, säger Elisabeth när hon står på balkongen och demonstrerar vad allt hon i nuläget förodlar.

Hon ser bara fördelar med att odla sina grönsaker från frön och tycker att alla borde göra det och prova sig fram. Elisabeth har stenkoll på alla sina frösorter, som hon både köper och samlar själv. En tomatfrösort har hon namngett Gunvor.

– Jag fick tomatfröet för länge sedan av en gammal dam som hette Gunvor. Det är för mig ett värdefullt frö som lever vidare här på gården.

Varför vill du odla alla dina grönsaker från frö?

– Det är betydligt mer arbete men resultatet blir bättre. Till exempel sättlök har en tendens att få grova skaft. Den är svårtorkad och börjar därför lätt ruttna. Lök sådd från frö är lättare att torka och har god hållbarhet.

Vårens prima primör, sparris, är nu på väg att komma upp hos paret Kjellman.

– Just sparris kan folk bra odla själva, säger hon och ler.

Efter mötet med odlardrottningen Elisabeth känner jag mig inspirerad. Hennes odlingsglädje smittar av sig. Jag tänker tyst för mig själv, folk borde faktiskt bli mer självhushållande som Elisabeth och Sten Allan. Det finns trots allt så otroligt mycket man kan odla själv. Men hur många odlar egen kiwifrukt och vindruvor? Det känns bara som – mer egenodlad sparris till folket! Ut och odla eget gott folk och lycka till!

Text och foto: Rosita Pellas

Välkommen på lunch!

HÖK RESTAURANT

Hela Österbottens Kök SINCE 2024

Södrafulmossvägen 1-3 • Tvärgränd 7

ÅTERBRUKSGALLERIA

Må 10–17 Ti–To 10–17.30 Fre 10–17 Lö 11–15

Myrvägen 1, 65230 Vasa minimossen.fi 010 320 7686

BYA

8 TRÄDGÅRD & UTELIV

Våren och hösten högsäsonger för fågelskådaren Mikael Kvist Mikael Kvist är ByaNytts fågelskribent sedan början av året. Utrustad med systemkamera och teleobjektiv åker Smedsbybon Mikael Kvist ofta ut i naturen en sväng för att koppla av. Hans ambition är att observera, fotografera och dokumentera olika fågelarter.

V

ASSORFJÄRDEN ÄR VID sidan av Söderfjärden och Bodvattnet ett lokalt smultronställe för den inbitne fågelskådaren Mikael.

– Jag åker ut till det här området rätt ofta. På andra sidan riksåttan finns just nu ett översvämmat åkerområde. Där har bland annat flera hundra brushanar rört sig på sistone.

– I slutet av april har jag också, som en sällsynt observation, sett en rödspov i samma område, til�lägger han senare under intervjun.

Fågelskådning är något som har funnits med i bilden för Mikaels del ända sedan barndomen i Solf.

– I yngre år var det en mindre viktig hobby för mig. Jag har alltid tyckt om att röra mig i naturen.

Min pappa var aktiv jägare och jag brukade ibland följa med honom på älgjakt. Jag har vistats mycket i Solfskogarna under årens lopp.

– Jag är uppväxt i Västersolf. I närheten finns Söderfjärden som är nationellt känt för sitt rika fågelliv. På den vidsträckta slätten finns det bland annat gott om tranor, gäss och rovfåglar.

– Senare har jag brukat göra anteckningar och följa med. Varje år har jag noterat alla de fågelarter som jag har sett.

– Mitt fågelskådningsintresse har tagit extra fart efter att jag nådde 60-årsåldern. När jag fyllde 60 fick jag en ordentlig systemkamera i present och jag skaffade också ett ljusstarkt teleobjektiv.

Intresset har tilltagit ytterligare efter att jag gick i pension för två år sedan och fick mera tid till mitt förfogande, fortsätter Mikael.

Fotograferingen viktigare än antalet observerade arter Mikael är diplomingenjör till utbildningen. Han är född och uppväxt i Solf. Sedan cirka 35 år är han bosatt i Smedsby. Under sin arbetskarriär arbetade Mikael hu-

Vassorfjärden är ett av fågelskådaren Mikael Kvists smultronställen i hemtrakten. Våren och hösten är de mest intensiva perioderna för mig. Det blir ofta flera observationstripper i veckan, säger Mikael.

Att zooma in fågelarter från sin bil är en viktig metod för Mikael.

vudsakligen på de kemiska industriföretagen Kemira och Wibax.

Han har också i viss mån varit privatföretagare med försäljningsoch affärsutveckling och ekonomitjänster som specialiteter.

– Fågelskådandet och naturvistelserna är en avkopplande hobby för mig. Det huvudsakliga geografiska kärnområdet sträcker sig från Harrström i söder och Oravais i norr.

– Ibland kan det också bli någon tripp utanför hemlandskapet i samband med någon annan resa. Exempelvis besökte jag Yt-

terö (Yyteri) utanför Björneborg nyligen.

– Fåglarnas flyttningsperioder under april-maj och septemberoktober är de mest intensiva perioderna. Under dessa tider brukar jag göra egna exkursioner flera dagar i veckan. Några heldagsprojekt handlar det dock sällan om.

– Några längre naturvandringar brukar jag vanligtvis inte göra. En ganska vanlig metod är att jag sitter i bilen och zoomar in fåglarna därifrån, säger Mikael. Årligen brukar Mikael i genom-

snitt få syn på cirka 175 olika fågelarter under sina utflykter.

– Fotograferingen är en viktig bit i sammanhanget. Att lyckas ta fina fågelbilder har med tiden blivit mera angeläget för mig än att observera så många arter som möjligt, betonar han.

En speciellt minnesvärd observation Det finns förstås en del fågelobservationer som sticker ut och är mera minnesvärda än andra.

– Tidigare idag, den första

maj, har mandarinand och amerikansk kricka siktats i Korsnäs.

Jag funderar på att bege mig till det området efter intervjun, säger Mikael.

Mikael berättar också att han vid ett tillfälle lyckades fotografera en mycket sällsynt art, fältpiplärka, på Söderfjärden våren 2023.

– Det var faktiskt den enda observationen av den arten i hela landet under 2023. Jag anmälde observationen till BirdLife och deras raritetskommitté bekräftade observationen.

BYA

9

g n a m e n e v se n e r a m m So 25

Lördag

24.5

LOAM &

Lördag

&

31.5

Lördag

28.6

20

Malaxdagen

Maalahden päivä

Söndag

6.7

Kungsfiskare i Skrattnäs, Närpes.

Foton: Privata

En sällsynt observation: en fältpiplärka på Söderfjärden i maj 2023.

Fredag

18.7

&

Onsdag

Alfred Backa Allsång! Dennis Rönngård Sofie Lundell

30.7

Lördag

9.8

Lördag

23.8

Restaurang Arken ligger vid den stämningsfulla gästhamnen i Replot Öppet i maj helger lö-sö kl 12-18

Mandarinand i Broby utanför Helsingfors.

Sommardanser 26.7 Matz Blahds 8.8 Thor Görans

Härfågel fotograferad vid YA i Gamla Vasa.

Byhamnsvägen 194, Replot • +358 50 5333 765 • www.restaurantarken.fi Hur har våren och säsongen 2025 artat sig hittills?

– Flyttfåglarna har dykt upp i våra trakter lite tidigare än normalt i år. Till exempel såg jag den första tornfalken redan den 21 mars, säger Mikael.

I början av det innevarande året blev Mikael fågelskribent i ByaNytt.

Han har hittills haft fyra kolumner där han presenterar någon observerad fågelart och lägger till allmän information om arten i fråga. Han går också in för att tillföra en del lokala aspekter i sina texter.

– Jag har fått en del positiv feedback från fältet. Jag svarar också gärna på läsarfrågor, säger han.

Det var den enda observationen av arten under 2023

Ett betydelsefull socialt fågelskådningsforum för Mikael är den regionala österbottniska föreningen Merenkurkun Lintutieteellinen Yhdistys.

– Exempelvis arrangerar föreningen föreläsningar och upprätthåller informativa WhatsApp-grupper. Som medlem har man bland annat möjlighet att lära sig mera om olika lokala fågelområden och knyta kontakter med likasinnade personer.

Har de påstådda klimatförändringarna inverkat på antalet fågelobservationer?

– Mindre förskjutningar kan nog iakttas. Samtidigt förekommer vissa variationer ofta från år till år. Det kan handla om någon vecka tidigare eller senare. Vissa fågelarter som trivs i kallare klimat kan falla bort, medan andra mera värmekrävande arter kommer till.

Tips till nybörjare Har du några tips till personer som önskar börja ägna sig åt fågelskådning på mera seriöst vis?

– Skaffa en diger fågelbok i fysisk eller digital form. En utmärkt alternativ som kan rekommenderas är ”Fågelguiden” av Lars Svensson. Den boken belyser olika arter på ett fördjupat och mera heltäckande sätt.

– Besök gärna olika lokala fågeltorn i jakten på observationer.

– Att ha tillräckligt bra teknisk utrustning såsom en bra kikare.

Ifall man är intresserad av fotografering är en avancerad systemkamera och ett ljusstarkt objektiv likaså viktigt.

– I samband med observationer lönar det sig att vara försiktig och tänka på avståndet till fåglarna.

Detta gäller speciellt under fåglarnas häckningstider.

– Ett annat tips är att delta i de fågelexkursioner som vuxeninstitutet i Korsholm anordnar på våren under ledning av Tomas Klemets. I år är exkursionerna förlagda till Vassorfjärden i mitten av april och till Bodvattnet i mitten av maj.

Fågelskådarsessioner kan vid enstaka tillfällen leda till mera dramatiska ögonblick.

– En gång blev jag plötsligt attackerad mot bakhuvudet och ena örat av en slaguggla som jag höll på att observera. Slagugglan hade troligen ungar i närheten och kände sig hotad och provocerad, berättar Mikael.

Text och Foto: Joakim Snickars

LUKKAN TERASSINGLASNINGAR

PIKLAS FÖNSTER & DÖRRAR

BEGÄR OFFERT! RAINER RENKONEN • 050 536 2624

Familjekul

Kolmården-kryssning 21-23.7 Kolmården & Stockholm 28-31.7 Visby kryssning

Till Norge

Geiranger-Trollstigen 11-16.7 Bergen, Hardangervidda,Oslo 31.7-7.8

Till Baltikum

8-10.6, 21-23.8 Ösel & Dagö Legoland 27-31.7 31.7-4.8 Tallinn Hela familjens Göteborg 13-15.6, 30.6-2.7, 14-16.7, 28-31.7 4-8.8 Riga eller Pärnu Sommar i Stockholm 2-6.7, 6-10.8 30.6-3.7, 21-25.7, 28-31.7, 4-7.8 06 318 4000 oravaistrafik.fi

BYA

10 TRÄDGÅRD & UTELIV

Bland knoppar och knölar i Carolas dahliaparadis Hela Söderfjärden breder ut sig nedanför huset hemma hos Carola Nygård-Nysand där hon tar emot mig på gården. Här har hon och hennes man Hasse Nysand slagit rot och byggt hus och familjeliv på Hasses hemgård.

D För Carola Nygård-Nysand i Sundom börjar snart den bråda tiden då dahliaknölarna ska ner i jorden utomhus.

E FYRA NU vuxna barnen har hunnit flytta hemifrån och kvar i huset finns två hundar, åtta katter, kaniner och ett gäng myskankor. Paret arbetar som jordbrukare och har djurgård med highlandkor, får, hästar och höns.

Trädgården har därmed fungerat som en avkopplande fristad för Carola, som sedan barnsben njutit av trädgårdslivet.

– Min mamma var trädgårdsintresserad så kanske har det gått i arv, säger Carola med ett leende.

Jordbruksarbetet passar också väldigt bra att förena med odlingar på hemmaplan, vi får ju mängder av gödsel från djuren.

Carola har på förhand skickat mig bilder av fjolårets trädgård och hennes dahliaodling är enastående att få se även om det bara är på bild. I månadsskiftet aprilmaj ligger nämligen blomknölarna fortfarande i plastpåsar i väntan på juni och frostfria nätter.

Det var för cirka fyra år sedan hennes intresse för just dahlior väcktes via Instagram och hon har varit fast sen dess.

– 54 knölar med upp till 30 olika sorter har antalet stigit till genom åren. Dahlior är en sådan härlig blomma i trädgården, ju mer du plockar, desto fler blommor får du och det är så roligt att få ge bort en stor bukett med dahlior, det uppskattas alltid av mottagaren.

Mångsidig blomma

Carola Nygård-Nysand tar tillvara på grönsakerna genom att koka soppor och marmelader. Katten Milou tar tillvara på kelstunder i växthuset enligt bästa förmåga. Foto privat.

Återbruk lockar Carola Nygård-Nysand som gärna planterar i vackra, gamla lådor och spann.

Foto privat.

Dahlior finns i många olika färger och former. Några är enkla medan andra är fyllda, vissa får blommor med en diameter på upp till 25 centimeter och andra har små, ödmjuka blommor som passar bra långt fram i rabatten. Att den där lilla knölen du satte i jorden ska växa till sig och bli drottning i trädgården kan vara svårt att visualisera sig på våren, men med bara lite tålamod och vatten kommer du att belönas av en lång och

magnifik blomning ända fram till första frosten på hösten.

Carolas favoriter bland dahliorna är Mary Evelyn. Det är en enkel liten dahlia som börjar blomma tidigt på säsongen. Zingaro är även omtyckt på grund av färgen.

– Den ser ut som en sötsur karamell med sin vita bas som tonar ut i rosa och med gul mitt.

Jätteverbenan och chokladskäran tycker Carola om att ha i krukor vid terrassen. De odlas som ettåringar, men går att övervintra frostfritt.

– Zinnia kan sås direkt i jord, blommar i augusti-september och likt dahlian och luktärten blommar den rikligare ju mer du plockar, fortsätter hon.

Allt kan bli en växtplats Under intervjun sitter vi i familjens trivsamma växthus, eller ”coronaväxthuset” som Carola skrattande kallar det, eftersom det byggdes under coronapandemin. Carola berättar att tomten är rätt blåsig med nordanvinden som blåser från Söderfjärdens platta åkermark så ett växthus var ett tacksamt inslag i trädgården.

– Växthuset byggdes i modell större just för att vi även ska ha rum att umgås här.

Förutom tomater, gurka, paprika och chili samsas också inredningsfynd Carola har gjort. Hon värdesätter återbruk av kära möbler och har svårt att göra sig av med bruksvaror. Allt kan bli en växtplats eller komma till användning på något sätt i deras trädgård.

Carola visar bilder på fjolårets tomatskörd och förklarar att hon tar vara på allt ätbart.

– Jag brukar göra tomatmarmelad och djävulssylt och visst blir det mycket tomatsoppa och paj med tomat under perioden när de ger som mest skörd.

I pallkragarna framför huset odlar Carola nästan alla slags kryd-

BYA

11 Gårdsstubbar som är i vägen?

BOKA TID FÖR STUBBFRÄSNING TIP S

SÅ SKÖTER DU DAHLIAN:

UTOMHUSMÅLNING OCH TVÄTT AV TAK & FASADER Kom ihåg hushållsavdraget!

JANUARI-FEBRUARI Titta till knölarna. Ta bort mjuka och mögliga delar.

TECH

Jens: 050 5344033 • Thomas: 041 4325373 • www.stubbtech.fi

MARS-APRIL Knölarna vaknar till liv och små skott börjar synas. Förodla i kruka inomhus om du vill ha tidigare blomning.

MAJ Ta sticklingar från dahlior som börjar växa.

JUNI Avhärda och plantera ut.

JULI Vattna, gödsla rikligt och se till att dahliorna har stöd. ’Zingaro’ är en favorit med rosaktiga blommor. Foto privat.

AUGUSTI -SEPTEMBER Njut av blomningen! Plocka bort vissna blommor för att stimulera blomningen.

0500 776 624 | info@granholm.fi

Tfn +3586 3451 270 info@kvarkensvvs.fi www.kvarkensvvs.fi

OKTOBER Ännu i oktober kan sena dahlior fortfarande blomma. Gräv upp knölarna innan frosten slår till.

Bergvärmeinstallation er @kvarkensvvs

NOVEMBER-DECEMBER Torka, rensa och dela eventuellt stora knölar.

Bädda sedan ner knölarna i tidningspapper för en skön vintervila.

Fakta från svenska dahliasällskapet: www.svenskdahlia.se

MATJORD Ring & beställ 040 62 39 747

‘Crazy love’ är en medelhög dahlia med tacksam blomning.

Passar även bra i kruka.

Foto privat.

VI GÖR REKLAM!

dor, grönkål, zucchini, ärter och rädisor.

– Att kunna gå och ta en näve ärter till mellanmål eller plocka famnen full av egna grönsaker, då är man rik, säger Carola och jag kan inte annat än hålla med om den känslan.

Gerilla odling Vad görs just nu i trädgården hos dig Carola?

– Om man satte vitlök i höstas är det dags att gödsla dem när snön smält bort, gärna med hönsgödsel. Har man pallkragar kan man gödsla dem, ett tips är att fråga närmaste stall om du får hämta gödsel därifrån, de flesta brukar bara bli glada ifall någon vill hämta bort lite.

Carola berättar om fjolårets lyckade fjärilsrabatt. Efter att ha sett trädgårdsinflueraren Victoria Skoglunds inlägg på Instagram, med tillhörande lista på blommor som sägs locka till sig fjärilar, åkte hon med listan i högsta hugg till närmaste blomförsäljare. Under hösten fylldes

Växthuset ger familjen en riklig skörd av grönsaker och är en stillsam oas på den annars rätt blåsiga tomten hemma hos Carola Nygård-Nysand. Foto privat. trädgården av fjärilar och rabatten dignade av pollinerare.

– “E va heilt bossit me fjärilar!” skrattar Carola.

Har du några tips för en nybörjare?

– Börja med att gerillaodla, föreslår Carola och syftar på att man kan strö ut frön här och där och se vad det blir. Gör det som är roligt och känns bra. Så mycket av en sort och plantera tätt så blir det mindre plats för ogräset att ta sig fram. Tänk gärna på att ha lite höjdskillnad på de växter du väljer, det gör att rabatten ser mer levande ut.

Vi avslutar intervjun med att diskutera vad trädgårdslivet ger en och Carola blir alldeles lyrisk när hon utvecklar sina tankar: – Trädgården är en fristad för mig, tänk att varje vår bjuder den upp till ett nytt liv! Jag är så lycklig när jag får arbeta med den, känslan när vi sitter och äter frukost och man får titta ut och se dahliorna och alla växterna är oslagbar.

Text och foto: Johanna Uotinen

Muddring Sjötransport Sprängning Jordbyggnad Långbomsgrävning

Klaus: 0400 344 665 Glenn: 0400 561 082

www.brnygard.com

BYA

12 TRÄDGÅRD & UTELIV

Naturnära semesterboende växer fram i Karvat

Vi befinner oss ett stenkast från vattnet och Karvats lilla båthamn, vid en vik där segelfartygen en gång styrde sin färd mot forna Vörå. Här håller Anita Pitkäkangas på och skapar sin dröm om en turistverksamhet. Under århundradenas gång har landhöjningen förändrat kustlinjen, och där havet tidigare sträckte sig långt in i byn, ligger nu den stilla båthamnen som började användas omkring sekelskiftet nittonhundra.

Utsikten från stranden där bryggan snart är på plats och leran snart är täckt av finaste sand. Ett stenkast bort till vänster ligger den lilla, gamla småbåtshamnen.

Förra sommaren ägnade Anita och hennes familj åt att riva ut allt ur Elin’s stuga, som nu är under totalrenovering. Även här ska man framöver kunna hyra inkvartering i naturskön och avkopplande miljö.

H

ÄR HÄRSKAR LUGNET och stillheten – stranden kantas av gammelskog, men snart också av möjlighet till semesterinkvartering, sandstrand och bryggliv. Här bygger Anita Pitkäkangas nämligen sin dröm under namnet Kvarken Living. Vägen ner mot stranden är nygrävd och än så länge är det endast skyltarna på två gamla granar som skvallrar om vad som är på gång. På den ena, hemmålade skylten står det ”Kvarken Living – Kastminne hamn”, och på den andra kan vi läsa att ”Kvarken Living utvecklar en turistverksamhet med fokus på bekvämt och naturnära boende. Inkvarteringen inkluderar bastu samt möjligheter för gäster att utforska naturen med bland annat cyklar och roddbåt. Projektet stöds av EU:s landsbygdsfinansiering och främjar hållbar turism i Kvarkens unika skärgårdsområde.”

Fantasier som förverkligas Men vi tar det från början. Vem är Anita?

– Jag är Karvatbo och jobbar till vardags som bibliotekarie på Vörå kommun. Jag är gift med Sami, som jobbar på Mirka, och vi har tre vuxna barn; Rasmus, Ronja och Ben-Olof samt vår bonusflicka

Marwa. Våra barns respektive Jere och Madelen är också en självklar del av vår familj, och dessutom förgyller barnbarnet Wilhelm våra liv.

– Villa har vi här utanför, en bit från Stora Kalkskär, och tanken var först att skapa något liknande i anslutning till den. Men det sade nämnden nej till, fortsätter Anita, som i flera år drömt om någon form av stug- och renoveringsprojekt som kunde hyras ut till turister.

Planerna började konkretiseras då Anita skaffade mer information om möjligheterna till projekt- och landsbygdsstöd, och dessutom köpte den gamla lilla mormorsstugan som en gång i tiderna tillhörde hennes farfars syster, inte långt från deras eget hus.

Gör det mesta själv – Det krävs dock minst tre olika objekt för att man ska beviljas stöd, och tanken på att använda det här området kom då in i bilden, fortsätter hon.

Strandskiftet intill den gamla hamnen är hennes fars, omfattar tre hektar och planerades en gång i tiden, på 1980-talet, just för en semesterby. Då förverkligades planerna aldrig. Via Aktion Österbotten fick hon en egen företagscoach som uppmuntrade henne i sin företagsidé och Kvarken Living såg

BYA

13

CHARLOTTA FRANTZ Hela familjen är engagerad i projektet och hjälper till, vilket Anita är mycket glad för.

VÅREN ÄR HÄR och med den också mer uteliv och vistelse i naturen.

Vi tar vår natur för given, men vad vet vi egentligen om den, när vi verkligen tänker efter? Kanske inte så mycket som vi tror.

dagens ljus. Under fjolåret ägnade Anita mycket tid åt projektansökningar, ansökan om bygglov och att riva ut allt i den gamla mormorsstugan, som går under namnet ”Elin’s”.

– Nu i vinter har jag ägnat mig åt att röja här vid stranden, självklart med stor hjälp av övriga familjemedlemmar, som också är väldigt engagerade i projektet, berättar hon vidare.

Snart startklart I vår har de utfört jordbyggnadsarbeten och uppfört bastu och utedass på tomten, och i mitten av maj anländer den mobila stugan, som de själva designat och beställt. För den som reser med husbil finns även en ställplats med el och närhet till bastun och stranden, anpassad för en husbil – eller två mindre husbilar om man vill semestra tillsammans.

– Eldragningarna är gjorda och även bryggan är på kommande, så förhoppningsvis kan vi ta emot de första gästerna nu på försommaren.

På tomten återstår nu bara lite ”städarbete”, att breda ut all finsand som ska sträcka sig från bastun och ner till bryggan samt att bygga en liten terrass. En roddbåt och även ett antal cyklar, som hyresgästerna får tillgång till är införskaffade. På den väl tilltagna bryggan ska man kunna njuta av sol från lunchtid fram till sena kvällen och här finns alltså möjlighet till allt från bastubad och simning till cykelutfärder, skogspromenader och roddturer.

NATURSKOLA Nu i vår har bastun färdigställts och är redo för användning. Må­ hända just en bastu marknadsför sig själv denna vår, kan man gissa.

och landstigit i byn här på 1300-talet, då Finland var en integrerad del av Sverige, berättar Anita.

Elin’s stuga Ett par kilometer in mot byn ligger Kvarken Livings andra inkvarteringsplats, Elin’s stuga, där renoveringsarbetet nu tillfälligt har pausats till förmån för arbetet vid Kastminnet.

– Eventuellt kan vi erbjuda ställplats med möjlighet till el, vatten och bastu redan i sommar, men stugan färdigställs nog inte i år, tror Anita.

En ny grund för en utbyggnad där hall och badrum ska få plats har byggts och rumsplaneringen är gjord. Här kommer efter färdigställandet att finnas kök, vardagsrum, två sovrum samt en vindsvåning med fyra bäddplatser.

För alla som söker avkoppling

Konkret och energigivande

Stugan, eller ställvagnen, är 16 m2 stor och rymmer sovplatser för två till fyra personer, kök och även förbränningstoalett. Anita tänker sig att Kastminnets inkvartering kan passa för vem som helst som söker avkoppling och lugn och ro nära vattnet och skogen.

– Alla som vill stressa ner men kanske inte har egen sommarstuga kan komma hit. Forskning har visat att inte bara havet är rogivande, utan även riktigt gammal skog. Finns det dessutom en historisk anknytning på platsen tillför det ytterligare en dimension som påverkar oss positivt – och det gör det här. Den gamla hamnen och båthuset syns från stranden, och enligt sägen ska kung Albrekt av Mecklenburg ha seglat in

För bokningen av både Elin’s stuga och strandboendet vid Kastminnet är en hemsida under arbete, och eventuellt ska man också kunna boka dem via andra bokningssajter.

– Det finns en del detaljer som ska lösas ännu, men jag trivs när jag har något att planera och fundera på.

Det är en stor kontrast till mitt vanliga jobb och efter att ha farit fram med röjsåg och motorsåg ser man direkt resultat av sitt arbete.

– Det här är inte något som tar energi – tvärtom, det ger energi, avslutar Anita.

Text och foto: Anna Sand

MIN SON OCH HANS KLASS har Naturskola ibland. Då struntar de i klassrummet, matteboken och högläsningen, och ger sig ut i skogen och lär sig i och om den i stället.

Bra och viktigt, tycker jag både som mor och skogsägare. Vi borde alla gå i Naturskola. Att få lära sig på ett roligt sätt, genom att se och känna och lyssna i verkligheten, kan väcka intresset för skogen och naturen redan i unga år och se till att det stannar kvar. Och extra roligt blir det när man får packa en matsäck med något gott som man avnjuter på ett sittunderlag under ett fridfullt susande träd.

SONEN OCH HANS KLASS hade pratat om och lärt sig Finlands nationalarter. Hmm, sa jag, och blev tvungen att börja fundera på om jag ens kände till dem själv. Tall och gran, sa jag självsäkert, de måste väl ändå vara våra nationalarter när vi pratar trädriket. Eller? En snabb googling gav vid handen att jag hade fel. Vårtbjörk är vårt nationalträd. Tänka sig, allt jag har glömt sedan min egen skoltid, men så hade vi nog ingen Naturskola heller.

NÄSTA STEG ÄR ju då att känna igen en vårtbjörk när man ser en, vilket inte är det lättaste. Jag minns att man lärt sig att någon björk har flikiga blad och någon slätare, men

vilken är vilken? Sedan kommer jag ihåg minnesregeln, den om att vårtbjörken har skrovlig, vårtliknande bark. Klart i teorin, men artbestämningen är inte nödvändigtvis lätt i praktiken. Varken för barnen i Naturskolan eller för någon som jag, som bara tror sig veta.

AV NYFIKENHET GOOGLADE jag vidare – och frågade sonen, han hade ju lärt sig – vilka våra nationalarter är. Finland har tydligen tio nationalarter, växter och djur, varav åtta påträffas vilt. Jag skulle inte ha klarat av att räkna upp dem alla, men känner förhoppningsvis igen dem om jag ser dem – kanske med undantag för Tosteblåvinge, som tydligen en fjäril. Men varför är det just dessa som är nationalarter, varför just den och inte den, varför just vårtbjörk och inte tall? Jag vet inte, men någon har väl bestämt att det ska vara så här. Och de två som, för det mesta inte hittas vilt, ifall ni undrar? Finsk spets och finskt kallblod. Varför inte en vanlig finsk bondkatt? undrar jag också.

NÅVÄL, JAG TYCKER det är ett bra och viktigt initiativ att ta ut våra barn i skogarna och lära dem om olika arter, nationalarter eller inte.

Vi kan alla bidra, även om vi inte är experter. Tall långa barr, gran korta barr, det kommer man ganska långt med. Skogsägarkåren är en åldrande kår, en kår som besitter lång erfarenhet och stor kunskap som vi behöver ta tillvara. Det kommer nya generationer, och vi behöver väcka deras intresse för naturen i unga år. Så ta med er barnen eller barnbarnen eller vilka barn som helst ut i skog och mark, ströva, titta och fundera. Lär dem och lär er själva, om det bästa uterummet vi har.

Varför är just dessa nationalarter?

BYA

14 Sissela Nutley (i mitten) bjöds in till Korsholm av Drogfri Ungdom, som representerades av Anna Nygård-Juslin och Eivor Hedman till vänster samt av Korsholms kommuns Rusmedelsförebyggande teamet med Tanja Jakobsson och Hannah Skogström till höger.

Hjärnforskaren Sissela Nutley är en efterfrågad föreläsare och forskare med fokus på hur våra hjärnor påverkas av ständig uppkoppling. Med bakgrund i kognitiv neurovetenskap och forskning belyser hon vad som händer med vår psykiska hälsa när vi ständigt är uppkopplade. Nutley besökte Korsholm i april för att föreläsa om hur vi kan ta makten över vår uppmärksamhet i en distraherande tid.

F

ÖRELÄSNINGEN SOM HÖLL S på Korsholms Vuxeninstitut den 10 april arrangerades av Drogfri Ungdom r.f. och Rusmedelsförebyggande teamet i Korsholms kommun.

– Vi har samarbetat länge och det här är ett angeläget tema idag.

Alla skulle ha haft nytta av att vara på föreläsningen, konstaterade Eivor Hedman, verksamhetsledare för Drogfri Ungdom.

När mobilen tar över – dags att sätta gränser

Evidensbaserad fakta Hon får medhåll av Anna NygårdJuslin, föreningens styrelseordförande.

– Sissela besitter enormt mycket kunskap och kan ge nya infallsvinklar på problematiken. Dessutom ligger det forskning bakom allt – inte enbart en magkänsla.

Just att det finns belägg för de fakta som nu framkommer ser också Tanja Jakobsson och Hannah Skogström i det Rusmedelsförebyggande teamet som en viktig aspekt.

– Skärm- och spelberoende faller även inom ramen för vår verksamhet, där vi i första hand jobbar förebyggande. Vårt jobb blir enklare då vi kan hänvisa till konkret forskning. Att fatta beslut på gruppnivå blir då också enklare, konstaterar de och hänvisar till det faktum att 75 procent av alla skolor i Sverige idag är mobilfria och att man enbart sett positiva effekter av det.

Mobilfri skola ger många fördelar Just mobilfria skolor var av en del av diskussionen som fördes under Nutleys föreläsning.

– Vi hoppas att medvetenheten skulle bli större både i skolor och

SISSELAS TRE TIPS TILL FÖRÄLDRAR

TIP S

1.Sätt er ner och diskutera igenom med barnen vad ni vill förändra och gör upp överenskommelser.

Det finns gratis mallar på www.detsynsinte.se som kan användas för detta.

Åsa Wargén och Alexandra Wasberg var två av åhörarna på föreläsningen som Nutley höll i Korsholm i april. De gav föreläsningen mycket högt betyg och poängterade både vuxnas och skolans ansvar i frågan.

hemma och att det skulle leda till mobilfria skolor även här. Barn och ungdomar behöver både gränser och stöd, och vi hoppas på fler diskussioner av det slaget nu, sammanfattar Hedman.

Telefonförbuden i Sverige gäller allt oftare under hela skoldagen och inte enbart under lektionstid, och det har enligt Nutley haft många positiva effekter.

– Utöver det vi ser i undersökningar, svarar skolpersonal också att färre elever skolkar, att

ögonkontakten mellan lärare och elever har förbättrats och eleverna upplever skolan som tryggare då de inte behöver vara rädda för att bli filmade. Dessutom ser man att en mobilfri skola smittar av sig hemma och att elever i mobilfria skolor sover mer. En mobilfri skola är också en fördel för elever som kommer från en svagare socioekonomisk bakgrund, tillägger Nutley.

”Det syns inte” Hon ser effekterna som ett starkt

2.Se till att de tekniska och miljömässiga begränsningarna finns: • Begränsa skärmtiden via mobilens inställningar, ta bort notiser och ta i bruk begränsande appar som hämmar surfandet och scrollandet, exempelvis apparna One Sec eller Refocus.

• Flytta ut mobilen ur sovrummet till natten och under läxläsning.

3.Planera in andra saker att göra som gör att mobilanvändning inte är möjligt under tiden.

signalvärde för vårdnadshavarna att ta de rätta besluten också hemma.

– Vi behöver ha den här diskussionen både i skolan och hemma – allt hänger ihop, poängterar hon.

Nutley är både forskare och författare och drivande inom det svenska skolprogrammet ”Det syns inte”, som är ett vetenskapligt baserat pedagogiskt verktyg

som syftar till att främja barns och ungas psykiska hälsa genom att öka medvetenheten om hur livsstilsfaktorer som sömn, skärmtid och återhämtning påverkar välbefinnandet. Programmet är särskilt utformat för grund- och gymnasieskolor samt för yrkesverksamma som arbetar med unga i deras vardag, såsom skolpersonal, elevhälsa och ungdomsledare.

BYA

En rimlig skärmtid för tonåringar är enligt svenska rekommendationer max 1-3h/ dag. Överskrider den det blir andra basbehov lidande. Läs mer i om ämnet i Sisselas bok ”Distraherad: Hjärnan, skärmen och krafterna bakom”.

Alexandra Wasberg från Kuni.

Wasberg jobbar själv med unga vuxnas välbefinnande inom ramen för Folkhälsan och har suttit en period i kommunens bildningsutskott.

– Dessutom har jag själv barn så det är ett ämne som berör på fler plan, tillägger hon.

Wargén har också hon tonåringar och studerar dessutom utvecklingspsykologi.

– Jag har kommit i kontakt med Sisselas forskning genom studierna och det är ett jätteviktigt ämne. Min yngsta som är 13 är född i en helt annan värld än min äldsta och det är bra att de här diskussionerna nu förs – vi vuxna måste våga sätta gränser och arbeta in rätt vanor från början – då behöver man inte ta mobildiskussionen varje kväll, menar Wargén.

Krafterna bakom beroendet

Vi måste våga vara vuxna

Nutley står som doktor i kognitiv neurovetenskap och forskare vid Karolinska Institutet också bakom flertalet böcker: Evidensbaserad elevhälsa, Hälsosegrar: Den vetenskapliga vägen till ett friskare liv samt Distraherad: Hjärnan, skärmen och krafterna bakom.

– Hjärnan omformas konstant beroende på vad den matas med, förklarar hon. I dagens digitala värld får vi konstant stimulans som triggar högt automatiserade delar av hjärnans, vilket innebär att det är otroligt lätt att fastna och få osunda vanor kopplade till skärmar.

Bakom utvecklingen ligger kommersiella krafter – apparna är designade för att trigga just de automatiserade områdena i hjärnan och göra oss beroende.

– Vi byter vår tid mot vinst för företagen, konstaterar Nutley.

Orsaken är en kombination av hjärnans biologi och interaktionsdesignen i apparna.

Hon tror inte alla ännu har förstått vidden av konsekvenserna av det innehåll vi idag konsumerar på sociala medier.

– Det faktum att normen för när det är läggdags har förskjutits från klockan 22 till 24 eller ännu senare är skrämmande. Skärmen förtrollar och binder – hjärnan blir chanslös, men vi ska inte ge upp. Tack vare föreläsningen har vi fått veta att det finns hjälpmedel som kan förebygga problemen, men vi vuxna måste våga vara just vuxna. Det hjälper inte bara att säga till – vi måste använda konkreta verktyg för att reglera skärmtiden och också konkreta ge alternativ till annat som barnen kan göra. Vi vuxna behöver bli mer närvarande – det framkommer allt mer att ungdomarna faktiskt också vill ha hjälp i att reglera sin skärmtid.

Dags att agera Men det finns saker vi kan göra.

– Vi har pratat om de här problemen ganska länge nu, och jag hoppas vi börjar vara redo för lösningarna. Baksidan av digitaliseringen syns tydligt och nu måste vi agera.

Nutley är själv noggrann med att få tillräckligt med ”hjärnvila”, som hon kallar den skärmfria tiden.

– Jag ser till att ha pauser utan yttre stimulans. När jag viker tvätt lyssnar jag till exempel aldrig på en podd samtidigt.

Samtidigt konstaterar hon att det här är beslut som inte borde ligga så tungt på den enskilde individens axlar – i stället är det teknikbolagens som borde regleras.

– Därför måste vi se till att kroka arm med varandra, och fatta beslut på gruppnivå.

Viktigt ämne Två av åhörarna på föreläsningen var Åsa Wargén från Kvevlax och

Får inte ge upp Wasberg instämmer.

– Vi fick idag veta att ungas psykiska ohälsa har ökat lavinartat sedan 2012 då Instagram slog igenom. Hur utvecklingen sett ut sedan dess gällande sociala medier vet vi alla. Det står klart att det är de som är orsaken, och i ännu större utsträckning för flickor, konstaterar Wasberg. Även om det också finns många positiva saker med digitaliseringen och sociala medier, tar de tid från allt annat. Därtill kommer aspekten av själva innehållet och vad vi konsumerar.

– Det var en mycket bra föreläsning, sakligt och evidensbaserat. Sissela är mycket duktig på att presentera fakta och personligen är jag övertygad om att det vore bra med mobilfria skolor. Vi ska inte ge upp gentemot krafterna, avslutar Wasberg.

15

Behov av trädfällningshjälp?

VI ERBJUDER: • Trädfällning både från marken och sektionsfällning genom klättring • Beskärningar, både gårds- och fruktträd • Borttransporter • Både på fastland & i skärgården RING ELLER MAILA: 040 188 0539 | 041 433 1012 info@wasatreeworks.fi

ERFAREN SOTARE Timo Leppänen 040 0560253

Vi har lediga bostadstomter bl.a. på Söderfjärdsbacken

Korsholm – Vasa – Vörå

FINLANDSSVENSKARNAS VECKOTIDNING

29 JANUARI 2025

ÅRGÅNG 66

TEMA: KULTUR

• konst • böcker • teater • musik • film

10 Lit

Skådespelaren

FIN LA ND SS VE VE CK NS OT KA ID NI RN NG AS

Alma Pöysti

NYKARLEBY Frillmossav. 2 )7817450 ORAVAIS Karlebyv. 30 )2827700

älskar att gestalta livet i alla dess former s. 4

R0125.indd 1

16.01.2025 14:06:46

Få tidningen direkt hem!

Missa inget nummer!

@BYANYTTKUSTNYTT

www.kuriren.fi

FÖRSÄLJNING , SERVICE, RESERVDELAR OCH TILLBEHÖR MSA 60 C-B

Stihl FS38 Grästrimmer • 4,2 kg

- Batteridriven såg

Stihl MS 261 cm

199€

Bilsläpvagnoch båttrailerförsäljning

• Volym 50 cm3 • 3,0 kW • 4,9 kg

840€

Brukstid ca 35 min (AK20)

329€

inkl. batteri och laddare

MSA 70 C-B

- Batteridriven såg

Brukstid ca 45 min (AK30)

399€

Stihl MS 201 cm • Volym 35,2 cm3 • 1,8 kW • 4,0 kg

699€

inkl. batteri och laddare

Stiga Multiclip 50 Skjutbar multiclip gräsklippare 48 cm.

Stiga Park 300 LC FRONTKLIPPARE Midjestyrd hydrostatisk kraftöverföring

Text och foto: Anna Sand

SVERIGES ENDA SVANENMÄRKTA RÖDFÄRG 39,90€

Nr 1 2025

Pris: 6,99 euro

www.ostrocenter.fi

2999€

Fråga offert på Stiga- och Stihl robotgräsklippare

Stihl FS240CE Röjsåg

349€

Inkl. säle och verktyg för gräs, sly och röjning.

Multiclip 747 SD Ej självgående multiclipgräsklippare med 123 cc bensinmotor. 45 cm klippbredd med STIGA Multiclip-mulchingfunktion och med sidoutkast.

NYA MODELLER!

479€

Arbeta tryggt och bekvämt med STIHL säkerhetsutrustning!

FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE.

699€

Cirkelv. 15, tel. 06-3182950 65100 Vasa 0500-364688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

BYA

16

Intresset för ödehusdagen var stort. Efter det inledande programmet i Toby byagård gjordes den första utflykten till en närbelägen släktgård som har tillhört föredragshållaren Karl Valter Aspös förfäder med start från början av 1900-talet.

Ödehusdagen i Toby lockade ett 40-tal deltagare Det var så gott som fullsatt i Toby byagård på ödehusdagen den 3 maj. Till programmet hörde föredrag med praktiska råd och tips, information om ett antal tillgängliga ödehus i södra Korsholm och några gårdsbesök i nejden.

Ö

DEHUSDAGEN PÅ TO BY BYAG Å R D ställdes till som ett samarbete mellan de pågående lokala ödehus- och byggnadsarvsprojekten ”Många byar små” och ”Österbottniskt byggnadsarv – ett samarbetsprojekt med Västerbotten”. I deltagarskaran återfanns många yngre vuxna personer. Det var något som gladde ”Många byar små”-projektets ledare Ruusa Viljanen Rossi på tydligt vis.

– Korsholm strävar efter att kunna höja sin profil som boendekommun ytterligare. Man vill framför allt nå ut till unga invånare och barnfamiljer och även kunna locka återflyttare till kommunen.

Detta är samtidigt viktigt för att kunna upprätthålla skolor och annan service ute i byarna. ”Många byar små” är en tvåårig satsning i Korsholms kommuns regi. Projektet pågår fram till juni 2026.

– Det finns hundratals tomma ödehus enbart runt om i Korsholm. Här finns en massa materiella resurser att ta till vara och möjligheter till upprustningar. Det handlar samtidigt om kulturhistoriskt värdefulla husmiljöer, säger Ruusa.

Tomma hus är en stor och kulturhistoriskt värdefull resurs, betonar Anette Hästbacka som sedan februari leder byggnadsarvsprojektet ”Österbottniskt byggnadsarv – ett samarbete med Västerbotten”.

Mera hållbart att bevara än att riva och bygga nytt Evenemanget i byagården bjöd på föredrag med praktiska råd och tips om besiktning, hantering, bevaring och upprustning av ödehusmiljöer. I en tid då byggnadskostnaderna har tenderat att öka kraftigt och hållbarhetstänkandet är på frammarsch är intresset för att ta tillvara ödehus på stigande.

– Jag hoppas att intresset för att använda tomma hus som boendealternativ kan öka framöver. Det behöver inte heller alltid röra sig om omfattande moderniseringar av husen, säger Ruusa.

Det tvååriga gränsöverskridande byggnadsarvsprojektet ”Österbottniskt byggnadsarv –ett samarbete med Västerbotten” genomförs av Stundars och Vindelns hembygdsförening med start från februari 2025.

– Tomma hus är en väldigt stor och kulturhistoriskt värdefull resurs att ta vara på. Att rusta upp sådana miljöer är dessutom ett klart mera hållbart och ekologiskt alternativ än att riva bort och bygga nytt, säger projektledaren Anette Hästbacka.

Jag hoppas att intresset för att rusta upp och använda tomma hus som boendemiljöer ökar framöver, säger Ruusa Viljanen Rossi, projektledare för det tvååriga ödehusprojektet ”Många byar små” som bedrivs i Korsholms kommuns regi.

Byggnadsarvsprojektet kommer att arrangera olika evenemang och kurser under projekttidens gång.

Utställningar om såväl målade och dekorerade interiörer som eldstäder hör också till framtidsplanerna, berättar Anette.

delen av Korsholm. Ödehusdagen avrundades med några ödegårdsbesök i nejden. Den första utflykten gjordes till en släktgård som på avsides vis är belägen ett stenkast från järnvägen i Toby.

– Släktgården tillhörde först släkten Sten från 1860-talet. 1903 köpte min farmors farfar Simon Österberg och hans hustru Elisabeth huset, förmodligen med Amerikapengar som Simon hade förtjänat. I samband med storskiftet i Toby flyttades gården till sitt nuvarande ställe kring 1914, säger Karl Valter Aspö som höll ett föredrag i byagården.

Karl Valter, uppväxt i Sibbo, kallar sig själv för andra generationens utflyttare från Österbotten. Han studerar för närvarande museivetenskap och hantverk i Jyväskylä. Materiell kulturhistoria och byggnadshistoria hör till hans specialområden. Släktgården i Toby, som har varit obebodd i cirka 50 år, har senare använts som sommarställe. Gården är inte till salu och Karl Valter funderar på att göra olika förbättringar framöver.

– Ifjol tillbringade jag nio dagar i den här miljön i samband med att jag deltog i arkeologiska utgrävningar i Gamla Vasa. Jag trivdes mycket bra, säger Karl Valter som brukar vistas i Österbotten sommartid.

Besök vid obebodd släktgård Programmet i byagården inkluderade också information och bildmaterial om cirka ett dussin tillgängliga ödehus i den södra

Text och Foto: Joakim Snickars

BYA

17

President Stubb mötte folket i Vörå

T

ROTS BITANDE KALL vind var det idel glada miner på folket som samlades vid kommungården i Vörå när presidenten Alexander Stubb med fru Suzanne Innes-Stubb besökte kommunen den 29 april 2025. Tidigare på dagen hade presidentparet tillsammans med kommunens skolbarn fått avnjuta en konsert med KAJ på Norrvalla. Konserten går att se i sin helhet på Vörå kommuns Youtubekanal.

Kommunstyrelsens ordförande Anna Bertills hälsade presidentparet varmt välkomna till Vörå.

– Det är med glädje och djup respekt vi hälsar er välkomna till Vörå. Rågens och fjärdarnas rike, där fälten breder ut sig och framtidstron spirar.

Som KAJ vackert uttrycker det. Det är en åker "tide å tide å tide".

President Stubb i sin tur lovade kommunens stolthet humorgruppen KAJ att om de vinner Eurovisionen så ska de få komma och bada bastu i presidentens nyrenoverade residens Gullranda.

Republikens president Alexander Stubb och kommunstyrelsens ordförande Anna Bertills.

Text: Jennifer Hägen Foto: Lisbeth Bäck

Vöråborna och bastuambassadörerna Peter Lüttge och Dorothee Schulte-Basta kommer att åka ner till Europa med bastun från Vörå.

Elias Kackur från Kaitsor, bosatt i Vasa.

– Jag är med i Oravais Historiska förening och Lif Compagnie, vi ska skjuta salut för presidentparet idag.

– Det känns lite som när man får finfrämmande, lite extra att ställa till men alla hjälps åt och det är bara kul.

Joakim Eng, arbetsledare och Johan Strand, fastighetschef på Vörå kommun.

– Vi fick ha lite grundligare vårstädning än vanligt i år, men det är bara roligt med specialuppdrag.

Barbara Påfs, Maxmo.

– Klart man måste komma hit, jag har inte träffat presidenten förr och KAJ är nog så bra, äkta och fina på alla vis.

Patrik Nygård, Siv Holmström (KAJ-Kevins mamma) och Gunvor Nygård.

Dagisbarnen hade med sig egna flaggor och stämningen i publiken var glad och förväntansfull.

Lif Compagniet saluterade presidentparet med en skarp knall.

Fredrik Grannas, Vörå.

– Det här är jättekul för hela kommunen, såklart man ”måst kom å skåd”.

Joni Staffas från Vörå fick ta bild med presidentparet.

– Jag har tagit ledigt från jobbet för att komma hit.

Det är en historisk händelse, senast en president var hit till bygden var tydligen Kekkonen 1957.

Alf Wiklund, fritidsekreterare Vörå kommun.

– Jag har inte varit inblandad så mycket med det praktiska med presidentbesöket men nog en del pappersarbete.

– Roligt är det ju och en stor ära för Vörå.

Presidentparet tog sig tid att hälsa glatt på alla som ville skaka hand eller ta en bild.

BYA

18

”Jag har blivit mycket starkare och mera teknisk” Hannez Sarin kastade 54,49 i finländska vintermästerskapen i vintras Solfbördige Hannez Sarin satsar seriöst och målmedvetet på diskuskastning. Den 17-årige idrottsgymnasisten är redan trefaldig finländsk juniormästare. I sommar siktar Hannez på nya framsteg i diskusringen.

M

AL A X IF:S DIS KUSLÖFTE Hannez Sarin tog ytterligare en fin skalp i början av året då han blev etta i 17-årsklassen i finländska vintermästerskapen i Kotka. Diskusen landade den gången på fina 54,49. Sedan tidigare har Hannez även två FMguld i P14- och P15-klasserna på sin personliga meritlista. Segrarna har bärgats både utomhus och inomhus i vintermästerskapen.

Vad är hemligheten bakom den fina framfarten på sistone?

– Efter att jag inledde studier vid Vörå idrottsgymnasium i höstas har mitt gymtränande blivit klart mera strukturerat. Jag har blivit mycket starkare sedan dess.

Samtidigt har jag också lyckats utveckla kasttekniken, berättar Hannez.

Också Hannez pappa Christer Sarin, som själv har varit aktiv diskuskastare, har slutit upp till intervjun.

– Idrottsgymnasiet är absolut ett ypperligt studieval för Hannez del. Det är möjligt för honom att på ett mindre stressande vis avklara studierna på fyra år. Här kan han leva i sin idrottsbubbla, umgås med likasinnade och ägna sig åt tränande dagtid. På så vis kan han också fokusera på övriga studier kvällstid, säger Christer.

I sin studiemiljö har Hannez tillgång till vägledning av namnstarka kasttränare och tidigare stjärnor såsom David Söderberg, Franz Krüger och Robert Häggblom.

Samtidigt är Christer fortsättningsvis Hannez personliga tränare. Han framhåller att det brukar bli mycket diskusprat till vardags.

– Ofta brukar jag och Hannez sitta och titta på diskusvideor tillsammans. Vi diskuterar och analyserar olika kast på noggrant vis.

Diskus är överlag en kastgren där tekniken och olika detaljer spelar en väldigt stor roll, fortsätter Christer.

Började friidrotta som sjuåring Sin unga ålder till trots har Hannez redan friidrottat aktivt i cirka tio år.

– Inledningsvis var jag mera mångsidig i mitt friidrottande.

Det blev till exempel lite längd och höjd på programmet på den tiden.

Kastandet har samtidigt funnits med i bilden från början, säger Hannez.

– Egentligen stiftade Hannez bekantskap med friidrotten första gången redan i fyra-femårsåldern när familjen fortfarande bodde i Umeå. Vi tillbringade sammanlagt tio år i Sverige. Efter flytten tillbaka till Österbotten rotade vi oss i Solf efter en tid i Smedsby, säger Christer.

Efter flytten till Solf har Hannez representerat Malax IF. När han befinner sig på hemmaplan brukar han ofta söka sig till idrottsplanen i Pixne där förutsättningarna för kastträningar är goda.

Vilka målsättningar har du inför utomhussäsongen 2025?

– Jag siktar absolut på att ta medalj i utomhus-FM för 17-åringar. Att få delta i 17-årsklassen i Sverigekampen är ett annat större mål.

– I sommar arrangeras även ungdoms-OS i Skopje, Makedonien. För att kvalificera mig till det mästerskapet måste jag vara bäst i landet. Varje land sänder bara en deltagare, tillägger Hannez.

En rad andra diskustävlingar är också inprickade i Hannez sommarschema. Tyngdpunkten ligger på inrikesevenemang såsom till exempel diskuskarnevalen i Lojo.

Det kan också bli en avstickare till en tävling i Stockholm mot hösten.

Nästa år avancerar Hannez till 19-åringsklassen. Några större kommande mästerskap som han har i tankarna är VM för 19-åringar 2026 och EM för 19-åringar 2027.

– Parallellt med flytten upp till 19-årsklassen blir diskusen dessutom tyngre. Vikten ökar från 1,5 kilo till 1,75 kilo. Det gäller därmed att anpassa sig till den nya redskapsvikten, påpekar Christer.

Diskuskastningen har fått ett uppsving Internationellt har diskusen fått ett klart uppsving under de senaste åren. Den utåtriktade rikssvenska stjärnan Daniel Ståhl hör till

Solfbördige Hannez Sarin är flerfaldig juniormästare i diskus. Idrottsplanen i Vörå har blivit en lokal träningsarena för den 17-årige idrottsgymnasisten. Tillsammans med pappan och personliga tränaren Christer Sarin brukar det bli mycket diskusprat.

Hannez Sarin har siktet inställt mot sommarens höjdpunkter såsom utomhus-FM och Sverigekampen för 17-åringar. Foton: Privata dem som har gjort grenen mera publikvänlig.

– Vi brukar ofta studera och analysera tekniken hos den litauiske världsrekordhållaren Mykolas Alekna. Alekna kastade nyligen hela 75,56 under mycket gynnsamma vindförhållanden i Ramona, USA, säger Christer.

– Inte att förglömma är diskus en gren där det är möjligt att hålla på ovanligt länge på elitnivå. Även som 40-plussare, framhåller Christer i samma veva.

I Finland har OS-medaljören Franz Krüger varit den bästa diskuskastaren i herrklassen till nästan 50-års ålder. I fjolårets Kalevaspel tog dock den idag 19-åriga Mico Lampinen hem guldet.

Hannez är en målmedveten friidrottare som säger att tankarna lätt glider över till diskuskastning även under hans fritid. En sidogren för honom är kulstötning.

Den bästa prestationen hittills är en bronsmedalj i P15-klassen med resultatet 14,51. I årets vintermäs-

terskap i 17-årsklassen knep han en femte plats i kultävlingen.

Har du någon motvikt till det ambitiösa idrottandet och tränandet?

– Jag brukar umgås med vänner ibland och ta det lugnt. Musiken är också viktig för mig. Jag spelar både piano och gitarr, säger Hannez.

Text och Foto: Joakim Snickars

BYA

BYA

M

"Årets första tornfalk såg jag redan 21.3. på Söderfjärden. Det är alltid lika fascinerande att se den ryttlande spana efter byte, hur skickligt den använder vingarna, stjärten och vid behov motvinden för att hållas på samma plats i luften.

27.8 24.9 22.10 26.11

BESÖK VÅR HEMSIDA LOKALNYTT.FI

fågel eller fråga Mikael, hör av dig till redaktionen!

Vi gratulerar Gunvor Bäck, Singsby som vann ett överraskningspris. Vi lottade bland de som skickat in rätt korsords­ lösning i ByaNytt 4/2025.

A

RASERILOPP HAREMSDAM

MOTORKLUBB VARD. KOLLA

FÄRDIG

U

M

K

E

T

M

O

T

O

R

E

L

M

O

D

I

G

A

I

N

M

A

K

A

R

E

N

K

T

E

N

ULANENS VAPEN LÄGENHETERNA?

L

A

N

S

ILSKNE STOP FÖR DRYCK

BOKVARG

MAGRA

A

R

A

B

I

A

T

L

Ö

V

R

R R

A

K

GODHJÄRTADE

Ä

D

DRUVPRODUCENTEN SÄRGRUPPEN

V

S

E

NATTENS BÖRJAN

N

BLADEN FRÅN GRENEN

DEN SPEPRIMATLAR I MIN ERNA RADIO

GRUNDTROTSAR LIGA 3:E SV. ROCKJANUARI BAND

VÄNSTERFÖRBUND.

I BUKEN PÅ DEN VAR JONA SKYNDA

V

A

L

F

E

U

S

K

A

N

S

K

E

N

DET GÖR MAN SOCKOR AV

G

NR 20

SLÅ HÅL SEREN

S

KÖR FARTYGET MED

TVÅ I ROM

I

I

VITAMIN FÖR BLODKOAGULERING

K

KAN VINDEN VARA MEDKÄNSLAN

O

S

T

L

I

P

R

A

K

T

F

U

L

L

UPPFÖRA GRUNDÄMNE B

R

E

S

A

FYRTYP SPORTSKO

A

G

A

ÄPPELTRÄD SIMFÅGLARNA

A

P

L

A

R

KAN INNEHÅLLA BILDER

A

L

B

U

M

BEST. AVSTÅND M. MIKROVÅGOR

R

A

D

A

R

Å

D

O

N

A

INLEDER BISATS

ÄR SLAKA STRÄNGAR

S

P

Ä

N

D

A

GÖR DEN RISKVILLIGA

N

A

I

S

S

E

MÅTTAR

R

O

ÅBOTIDN.

VESSAN

KVINNA I DUBLIN ÄR EN MISSE

I

R

I

S

K

A

SVARTVITA

G

R

Å

A

HÖJDA A:ET EFTER NF

H

O

N

K

A

T

T

BRITTISK GREVE

Ä

STILLAT KORNA

U

T

F

O

D

R

A

T

STACKARE

S

A

T

RYMDEN CHAPLINS FRU

E

T

E

R

N

ORÖRD MED SÅN BLOTTAS PLÅTEN

I

N

T

A

K

T

GJORDE POPULÄRT MODE

STOR I EGYPTEN

T

STORA KÄRLET 31:A MARS

A

O

R

A

N

MEST TJURSKALLIG

E

N

O

ÄR DET SOM TALAS SMART

O

T

GÖR DET SOM GÅR PÅ HJUL ELIOT

R

N

K

I

L

L

L

EINO, FI/SV FÖRFATTARE VASSBÅT

I

E

R

K

A

I

ÄR DEN LUGNE STORT BAD INOMHUS

T

R

S

R

R

A

ADA HÖK

I O

A

M

H

A

FÖRENA FD. ÖSTSTAT

FALKMAN

L

EAU DE T...

T

A

N

Y

D

BLOTT ÄR DET AM. DUCKBURG

E

N

D

A

N

K

R

L

HAVERIST

Ö

VARNING

I

S

A

S

T

L

A

R

VINYL

U

L

S

T

A

H

A

N

S

K

A

LÅNG HAL FISK

Å

EJ OMTALAD ELDSTAD

O

N

Ä

BEDRA FÖR OKÄND

L

U

R

A

GJORDE UGGLAN

H

G

O

D

B

I

T

D

N

N

E

UTSLAGSPLATS

T

E

E

P

T

A

A

S

T



E

N

I

K

E

T

EN GRÖNVALL

N

M

P

A

VARVADE

R

LÄT SOM MYGG

KORT DAG

L

V

SÅN GÅR PÅ PANTBANKEN

KLAGAN

HAR JUST GENOMGÅTT NAMNRIT

HJÄLPORG.

VILA

I

R

E

SPELGUBBE

U

N

N

D

O

A

LARMET

M AM. SLAG

LÄSARFRÅGA I början av mars hade vi besök av en tjädertupp på gården som verkade vara halvt tam och förvirrad, han var inte rädd av sig alls och vandrade till och med upp på vår veranda. Var han kanske på friarstråt eller är det den tidiga våren som spökar?

SVAR: Tack för frågan! Jag får gratulera till mötet med tjädertuppen. Det är alltid en upplevelse att se den ståtliga skogsfågeln på nära håll och glädjande att höra att det fortfarande finns tjäder i korsholmsskogarna. Tjädern har

nämligen minskat betydligt i antal under de senaste decennierna. Minskningen beror dels på det moderna skogsbruket men även på en ökning av tjäderns fiender, såsom räv, mård och mårdhund. Att tjädertuppar kommer till gårdar beror för det mesta på att deras naturliga skogsrevir har blivit förstört genom skogsavverkning. Så var det troligen också i det här fallet, tjädertuppen var förvirrad och visste inte vart han skulle ta vägen eftersom hans hemskog blivit avverkad.

Text och foto: Mikael Kvist

DRYCK

NY TEKNIK

A

Konstruktion/ Jan H. Eriksson, foto: Kjell E. Eriksson

PRENUMERERA & VINN!

JA TACK!

500 €

Betala din prenumeration under tiden 1.1– 30.11.2025 och du är med i utlottningen av ett

VALFRITT PRESENTKORT värt 500 € till K- eller S-kedjan

Kan sändas ofrankerat inom Finland.

Kustmedia betalar portot.

JAG VILL PRENUMERERA PÅ BYANYTT Helårsprenumeration. Pris 62 euro JAG VILL PRENUMERERA PÅ KUSTNYTT & BYANYTT Helårsprenumeration. Pris 116 euro

BYA

SÄND TIDNINGEN TILL: NAMN ADRESS TFN:

SÄND FAKTURAN TILL:

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

NAMN

PRENUMERERA: • på hemsidan www.lokalnytt.fi • på mejl prenumeration@byanytt.fi • per telefon 044 901 4953

ADRESS TFN:



ÖVERDÅDIG

Fotot av tornfalken är taget i Solf Ängarna.

RINGEN

I

APPLEOPERATIV SYSTEM

Tornfalken är idag vårt jordbrukslandskaps FÅ GEL vanligaste rovfågel.

Den höll nästan på att försvinna som häckningsart i Österbotten, men tack vare ett gott samarbete mellan ornitologer och markägare, att bygga och sätta upp öppna fågelbrädesliknande bolådor på lador och andra byggnader, är tornfalken idag en vanlig häckningsfågel på våra slätter.

Någon frågar sig säkert, vad är jordbrukarens intresse att skydda tornfalken? Jo, här är det frågan om sorkar och andra smågnagare som konkurrerar med jordbrukaren om sädesskörden. En tornfalk kan, en bra bytesdag, hämta ungefär 15 sorkar till sina ungar och ett mindre antal smågnagare ger en större skörd, Vill du läsa om alltså ”win-win”." någon specifik

KRYSSLÖSNING

I ÄNDEN PÅ STARSHIP

NADE S

11.6

Å

N

TORNFALK

UTGIVNINGSDAGAR 2025 Sommarliv Fritid, Hobby & Utbildning Hus & Hem Vörå Vinterliv

19

Erbjudandet gäller till 30.11.2025 inom Finland

KUSTMEDIA AB KOD 5005430 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

BYA

20

”Kodda” lockar till rörelse Kodda är en favorit om barnen själva får bestämma program.

När barnen i SÖU:s rörelsegrupp i Södra Vallgrund får välja blir det helst ”kodda” på programmet. Salma Säisä och Stella Nabb låter barnen komma med önskemål, samtidigt som de introducerar nya lekar.

På den sista träffen blir det kulturtema.

D

ET ÄR ROLIGT att träffa folk och hitta på saker med barnen, säger Stella Nabb.

Tillsammans med Salma Säisä väntar hon på att de första barnen ska anlända till UF Havsbandet, och de vet precis vad som kommer att stå högst på önskelistan.

– Kodda vill de alltid leka. Men vi siktar på att de blir ungefär fyra-fem lekar per gång, berättar Salma.

Barnen börjar dyka upp. Idag är de inte så många som vanligt, men humöret verkar vara på topp och en boll åker genast fram.

Vilken är den roligaste leken?

– Kodda! Ropar Elna Kjestrup och Sylvi Kauppila i kör.

– För man får nästan alltid fast alla, berättar Maja Höckert.

Sagt och gjort, det får bli kodda.

Följt av ”färgerna” och ”stöpselkissa”. Efter några lekar är barnen finurliga och önskar sig ”spökkodda”, för det är inte samma som vanlig kodda. Det gäller att vara smart.

– Okej, hur går den till då? Frågar Stella, och Maja förklarar reglerna.

Stella och Salma har tidigare lett både barngrupper i bland annat bakning, och församlingens ”fredagsöppet” för ungdomar, och de tycker att grupperna har fungerat bra.

– Det kan förstås vara en liten utmaning i den här gruppen att

det är blandade åldrar. Alla kanske inte kan samma lekar, säger Salma.

Stella Nabb och Salma Säisä trivs som ledare för barn- och ungdomsgrupper.

Kultur och motion i samspel ”Över tröskeln” är namnet på det projekt som SÖU startade för några år sedan, och som skulle göra det enklare för föreningar att anställa ungdomar som ledare för barngrupper, som denna i Södra Vallgrund. Den byråkratiska tröskeln kan vara jobbig att ta sig över för en frivillig förening som kanske aldrig har fungerat som arbetsgivare.

– Ofta är det löneutbetalningarna som skapar mest jobb för föreningarna, och det har de sluppit när SÖU har skött om den biten.

Tanken är också att man ska anställa unga som leder grupperna just för att de ska få chansen att jobba och leda en grupp.

Vi ville minska tröskeln mellan kultur och motion.

Det berättar Malin Andtbacka, som är ledare för projektet som nu har fått en fortsättning. Hon är

En del av rörelsegänget i Södra Vallgrund: Hulda Kjestrup, Maja Höckert, Elna Kjestrup, Sylvi Kauppila och Fanny Håkans.

glad över att UF Havsbandet och många andra har tagit chansen att ordna rörelsegrupper, och ett nytt inslag är att en av träffarna i varje grupp ska bestå av någon form av kultur.

– Vi har länge funderat på att kultur och motion går hand i hand.

Vi ville minska tröskeln mellan kultur och motion, eftersom en teater- eller musikgrupp kanske har högre tröskel för många än att delta i en rörelsegrupp. Utbudet av kulturaktiviteter på landsbygden är också ganska litet.

Hittills har man haft teaterlekar på flera ställen, samt dans och naturskola, och barnen har varit väldigt engagerade. Vilket tema det blir för Vallgrundbarnen är ännu inte spikat. Kanske dyker det också upp någon träff för högstadieungdomar på orten – SÖU ordnar träffar runtom i Österbotten också för den åldersgruppen.

– Vad det blir för teman beror på vad föreningarna önskar. Hittills finns graffitimålning, escape room, våfflor och smoothies i planerna för olika ungdomsträffar.

Och kanske kodda? Det växer man väl aldrig ifrån? Åtminstone inte om man frågar barnen i Södra Vallgrund.

Text och foton: Pia Backman-Nord