Anders Norrback valtidning 2023

ANDERS NORRBACK

53

OM NÄRSERVICE, ELEVVÅRD OCH FAMILJECENTER

OM JORDEN VI ÄRVDE OCH KULTUR

OM FRAMTIDENS UTBILDNING

OM NATURSKYDD OCH VARGAR

OM RÖDA TOMATER

– FÖR ETT

FRAMGÅNGSRIKT ÖSTERBOTTEN –

KOLUMN

Hans-Erik Lindqvist

Stadsstyrelsens ordförande i Närpes

Vår region behöver en egen representant på riksnivå. En person som känner till våra förhållanden, våra styrkor och våra behov. En riksdagsledamot som representerar oss alla och som det är lätt att ta kontakt med för var och en. Vi behöver en egen talesperson som vågar ta tag också i svåra frågor och som är tydlig i sina åsikter. Anders Norrback har visat sig uppfylla förväntningarna.

Österbotten behöver Anders Norrback

Att bevaka landsbygdens och skärgårdens intressen har högsta prioritet. Gediget kunnande och lång erfarenhet av landsbygdsnäringarna, företagande och entreprenörskap ger goda grunder för en framgångsrik intressebevakning. I miljö- och klimatpolitiken gäller det att lyfta fram den verklighet vi lever i. De höga energikostnadernas inverkan på näringsverksamhet och boende är ett ärende för fortgående bevakning, likaså problematiken med varg, säl och skarv.

Inom offentlig service är utbildnings- samt vård- och omsorgsfrågorna ständigt aktuella och synnerligen viktiga för invånarna. För att kunna driva utbildningsfrågorna krävs sakkunskap och erfarenhet. Gällande vårdoch omsorg är den viktigaste insikten att närservicen ska vara det sista man prutar på.

I vår landsända är stora investeringar på kommande. Vindkraft till lands och till havs, kartongfabrik och vätgasproduktion för att nämna några. Men även mindre projekt och mindre företag är otroligt viktiga med tanke på sysselsättning och samhällsutveckling. Nu behövs stora insatser lokalt och regionalt samt intressebevakning nationellt för att vi ska vara väl förberedda på dessa positiva förändringar. Vi behöver någon som ser till att järnvägen till Kaskö räddas och att våra hamnar utvecklas. Vi har också ett stort behov av någon som ser till att vi får ny beläggning på våra vägar som på Blaxnäsvägen, Perusvägen, Vettmossvägen, Uttermossavägen och Nämpnäsvägen.

Nästa riksdagsperiod står Finland inför stora utmaningar gällande BNP-utveckling, sysselsättningsgrad, den statliga skuldspiralen, kunskapsnivån inom utbildningen och en växande ojämlikhet. Det finns vitt skilda åsikter om hur dessa utmaningar ska tacklas. Då behövs någon som har rötterna i vår bygd, känner till vår verklighet och har vår värdegrund. Anders Norrback är en stark förespråkare för det fria demokratiska samhället, det fria ordet och för jämlikhet och jämställdhet. En klar syn på svenska frågor och integrationsfrågor finns i hans DNA. Han behövs som vår regions representant i Finlands riksdag.

OM ANDERS

FÖDELSEÅR OCH FÖDELSEPLATS: 1963 Övermark

HEMORT: Närpes

FAMILJ: Gift med Ann-Katrin, fem vuxna barn

UTBILDNING: Agronomie- och forstmagister 1992 (Helsingfors universitet) Yrkeslärare 1994 (Åbo Akademi)

KARRIÄR: Högre svenska lantbruksläroverket, enhetschef 1990–1996

• Delegationen för Ålands lantmannagillen, verksamhetsledare 1996–1997

• Andelslaget Österbottens Kött, primärproduktions- och anskaffningschef 1997–2000

• A-Producenter Ab, projektchef 2000–2001

• Korsnäs Kurscenter, avdelningschef 2002–2008

Yrkesakademin i Österbotten, utvecklingschef 2008–2009

• Martens Trädgårdsstiftelse, direktör 2009–2011

• Egen företagare 2011–

• Riksdagsledamot 2019 –

AKTUELLA KOMMUNALA FÖRTROENDEUPPDRAG:

• Närpes stadsfullmäktige 2017–2021, första viceordförande 2021–Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (SÖFUK), ordförande 2017-

ÖVRIGA AKTUELLA FÖRTROENDEUPPDRAG:

• Österbottens svenska producentförbund r.f., fårproducentutskottet, ordförande 2017–

• Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund FSBR, styrelsen, ordförande 2021–

• Centralförbundet för fiskerihushållning, 2021 styrelsen, ordförande 2022–Finlands svenska 4H, ordförande 2022–

• Skarvsamarbetsgruppen i Österbotten, ordförande 2020–

UTSKOTT OCH PARLAMENTARISKA ARBETSGRUPPER:

• Jord- och skogsbruksutskottet, ordinarie

• Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet, ordinarie

• Stora utskottet, ersättare Parlamentariska gruppen för framtidsredogörelsen för handelsbranschen, ordinarie

• Parlamentariska gruppen för utvärdering av jordbrukets resultat- och utvecklingsutsikter, ordinarie

• Parlamentariska gruppen för förnyandet av socialskyddet, ordinarie Parlamentariska arbetsgruppen som bereder avvecklingen av flerkanalsfinansieringen, ersättare Parlamentariska arbetsgruppen för omfattande krishanteringslinjedragning, ersättare

• Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygdsområden, ersättare

• Parlamentariska styrgruppen för beredning av lobbarregister, ersättare

FÖLJ ANDERS PÅ

FACEBOOK OCH INSTAGRAM

WWW.ANDERSNORRBACK.FI

REDAKTIONSRUTA

ANSVARIG UTGIVARE: Ett framgångsrikt Österbotten r.f.

REDAKTIONSRÅD: Gun Granlund

Ulla-Maj Wideroos

Marianne Nyqvist-Mannsén

Johanna Borg

UPPLAGA: 35000

OMBRYTNING: Kustmedia/Maria Lillås

FOTO PARADEN: Marie Lillhannus

FOTON AV ANDERS: Marie Lillhannus och Kasper Dalkarl

TRYCKERI: Botnia Print 2023

Nu behövs erfarenhet, ansvarstagande och mod

FINLAND GÅR TILL RIKSDAGSVAL i ett läge där vi har ett pågående anfallskrig i Europa. Globalt ser vi också en ökad spänning mellan Kina och USA. De demokratiska staterna utmanas på ett sätt som inte varit aktuellt sedan kalla krigets dagar. I skuggan av detta ser vi populistiska rörelser med rasistiska och odemokratiska agendor som i länder med demokratiska statsskick försöker vrida utvecklingen mot odemokratiska styren. Vår demokrati utmanas såväl inifrån som utifrån. Nu behövs inte populism och ensakspolitik. Nu behövs erfarenhet, ansvarstagande och mod.

Ensakspolitiken då det gäller miljö, energi och naturresursfrågor utgör en konkret utmaning för att nå samförstånd när vårt land behöver det som mest. Vi behöver en politik som ser utmaningarna, som inser att för att lyckas behöver vi också förstå vad som krävs. Vi behöver inte bara läpparnas bekännelse när det kommer till att trygga vår energi- och livsmedelsberedskap.

För att känna trygghet då det gäller livsmedelsförsörjningen behövs en lönsam livsmedelsproduktion. För att vårt välfärdssamhälle ska utvecklas kan vi inte avsluta en energikälla innan en ny är på plats. För att ha inhemsk fisk måste vi åtgärda problemen med säl och skarv. Tyvärr ser man inte alltid helhetsbilden.

Klimat och biodiversitetsfrågan löses inte genom att göra intrång i äganderätten eller genom att minska en ansvarsfull användning av vår skog.

Utmaningar finns men vi ska inte vara den första nulevande generationen som tappar framtidstron. Vi behöver ha perspektiv för att manövrera mot en tryggare och bättre framtid. Därför behöver vi se

till att vi har ett skolsystem som ger oss en hög kunskapsnivå och ger utrymme för spetskompetens.

Vi har välutbildade och duktiga lärare som måste ges tid att undervisa i stället för att belastas med byråkrati. Utbildningens primära uppgift är att säkertställa att varje elev uppnår sin fulla potential och mår bra. Misslyckas vi här resulterar det i personliga tragedier, men också i ett allt mer stagnerande samhälle. Nu gäller det att vända trenderna.

Mitt Finland är rättvist och jämställt. Våra äldre är en resurs som vi måste bli bättre på att ta till vara, samtidigt som vi har ett ansvar att trygga välmåendet för dem som byggt vår välfärd.

Vår byråkrati håller på att kväva vårt samhälle. Vi ska på allvar börja fråga oss vilka register, rapporter och utredningar vi har konkret nytta av. Lagstiftningen och vår förvaltning måste ändras i en riktning som är hjälpande i stället för stjälpande. Första steget kunde vara att avskaffa myndigheters rätt att besvära sig mot andra myndigheter. Detta är inte förenligt med rättsstatsprincipen och är enbart ägnat att försvaga den allmänna tilltron till våra myndigheter. Hur ska jag som medborgare kunna lita på myndigheterna när myndigheterna inte litar på varandra?

De yviga vallöftenas tid är förbi. Vi kan inte länge till leva på skuld och sända räkningen till framtida generationer. Besluten för att balansera statens ekonomi får inte leda till att de svagaste i samhället får det ännu sämre. Erfarenhet och tydlighet är till stor nytta när en helhetssyn behövs.

Förståelsen för livsstilen och företagandet på landsbygden, i kustbyarna och i skärgården blir allt svagare i takt med att urbaniseringen fortgår. Jag vill vara brobyggare mellan stad och landsbygd.

Mitt

Röstar ni på mig röstar ni för att landsbygdens och skärgårdens tydliga röst också hörs i nästa riksdag.

Anders Norrback

RIKSDAGSVAL I FINLAND 2023

Valdag söndag 2.4.2023

Förhandsröstning 22-28.3.2023

Använd Din rösträtt!

Utmaningar finns

men vi ska inte tappa framtidstron.

Finland är rättvist och jämställt.

Vad är bra vård?

Johanna Borg är vårdpolitikern som i första hand ser sig representera invånare. Till professionen är hon sjukskötare och därmed väl förtrogen med vårdfrågor från olika synvinklar. I ett samtal om nya välfärdsområdet understryker hon bland annat vikten av närservice, elevvård och Familjecenter.

SOM BEGREPP TALAR VI allmänt om närservice men vad det betyder i praktiken är subjektivt. För mig betyder närservice att det finns en hälsocentral och att vi ska kunna tillgodose våra invånare bra vård och service i sitt hem. Utvecklingsmöjligheter finns om vi vågar tänka om och tänka nytt.

NU ÄR TID att forma Österbottens välfärdsområde och en viktig sak, bland många viktiga saker, är att utveckla verksamheter som finns i gränssnitten. Ett exempel är att

elevvården, skolpsykologer och -kuratorer hör till välfärdsområdet medan utbildningen och till exempel skolcoacher hör till kommunerna. Budgetmässigt finns uppdelning men i det dagliga arbetet ska man jobba i samma team och med samma mål. Nu är det viktigt att skapa modeller där det inte blir ”vi” och ”de”.

Det här har faktiskt varit en SFP-fråga, till vem elevvården ska tillhöra, så vi har ögonen på att hitta modeller som för elevvård och utbildning samman. En skolcoach

är där för att stöda elever på annat sätt än rent pedagogiskt. En positiv sak i sammanhanget är att skolpsykologer och kuratorer nu fått kollegor i andra delar av Österbotten som de kan diskutera och utvecklas med.

BARN OCH UNGDOMAR mår allt sämre. Och tyvärr mår barn och unga sämre i Österbotten än i övriga delar av landet. Vi frågar oss om det delvis kan ha att göra med språket? Att det finns bristande svenskspråkig service inom vården. Det igen förstärker att Svenska folkpartiet verkligen behövs. I Närpes finns en uttalad vilja att utveckla psykosocialt stöd för barn och ungdomar. Ett problem är dessvärre att det inte finns personal. Jag läste nyligen en artikel som uppgav att det nog utbildas och utexamineras personer inom området men att de efter examen ofta väljer att arbeta inom privata sektorn eller med annat arbete. Närpes har nyligen inrättat en

tjänst som fritidschef. Man således inte bara pratar om att stärka fria bildningen, kultur- och fritidsverksamhet genom att lägga i en högre växel – utan också budgeterar för det, vilket också är en del av arbetet för välbefinnande.

INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET är mycket nytt och till en del är det förståeligt att saker inte fungerar. Det finns sådant som är försvarbart och sådant som inte är det. Missnöje florerar i media. Samtidigt är det ett faktum att vård och omsorg varit väldigt belastade också före det nya, så allt kan inte tillskrivas reformen. Lägg därtill att alla vi som arbetar inom vården har tystnadsplikt och inte kan bemöta det som skrivs och hörs.

NÄRPES HAR EN POSITIV befolkningsstruktur och 17 procent av befolkningen har annat modersmål än svenska och finska. Mot den bakgrunden är Familjecenter jät -

Som vårdpolitiker önskar jag att nästa regering och riksdag ger välfärdsområdet tillräcklig finansiering och ser över beskattningsrätten. Nu styr staten budgeten för vårt välfärdsområde. Jag anser att vi inom våra välfärdsområden känner våra invånare och bäst ser behoven. Vi behöver också ta i beaktande att utgångspunkten är olika för landsbygd och stad.

teviktigt. Ett Familjecenter är en integrerad modell av vårdinstanser som erbjuder den omsorg och vård som en familj behöver: hälsovård, barnrådgivning, läkare, tjänster av socialarbetare med mera. Min uppfattning är att vår främsta utmaning inom vården är bristen på personal. Vi behöver bra ledarskap, utbildningar som lockar sökande och satsningar på välmående för personalen. Många människor är emot digitalisering. Jag tycker att digitala lösningar och mobila tjänster kan ge mervärde och ökad trygghet. Inget av det är bort från vården. Ett konkret exempel är digitaliseringen av laboratoriesvar. Förr fick man ett papper med siffror från vilket olika svar skulle benas ut och analyseras. I dag sköter tekniken om att kronologisera referensvärden och förändringar som avviker. Vi kan direkt bedöma läget och i stället frigörs tid för patientvården.

VI BEHÖVER LYFTA UPP en etisk diskussion om vad som är god och tillräcklig vård och omsorg? Kan sjukskötare i framtiden få ett avancerat kliniskt ansvar som i sin tur avlastar läkare? Låt oss tänka nytt, förändra och sedan utvärdera resultatet 

TEXT OCH FOTO LISBETH BÄCK/KUSTMEDIA

KOLUMN

MILD - Ett sätt att aktivera minnessjuka äldre

MICHAELA ESCH ÄR en kvinna med många järn i elden. Förutom jobbet i familjeföretaget Hällströms Plåt är hon ordförande för Närpes Företagare och verksamhetsledare för Närpes Hembygdsförening. Hon har också under de senaste två åren arbetat med projektet Mild, som riktar sig till anhöriga och personal som sköter om minnessjuka äldre. Mild står för Minne - Lokalt –Digitalt. I mars kommer Michaela att börja presentera projektet för personal på service- och äldreboenden i Närpes.

HUR AKTIVERA ÄLDRE?

Idén till projektet uppkom under pandemin. Michaela har under sina år i politiken bland annat varit engagerad inom nämnden för fri bildning, så hon är väl förtrogen med Vuxeninstitutets verksamhet, men också via systern Marika Esch som jobbar där. När alla fysiska kurser under pandemin måste inhiberas drabbades äldre som inte kunde tillgodogöra sig digitala kurser. Hur skulle man bäst kunna aktivera äldre och speciellt äldre med minnesstörningar? Michaela bollade sina idéer med systern och sin kusin Johanna Juthborg, som tidigare jobbat som minnesskötare. Vuxeninstitutets rektor Annika Eklund tände på idén och medel söktes gemensamt från Kulturfonden.

OCH MUSIK

Många anhöriga till minnessjuka känner sig otillräckliga och har kanske dåligt samvete. Vad ska man prata om? Ung personal och personer med utländsk bakgrund kanske inte känner till hur det var förr här och har svårt att veta vilka frågor man ska ställa. Målet med Mild har varit att skapa programhelheter utgående från befintligt material – som exempelvis bilder och musik. På en hemsida kommer det att finnas två programhelheter som säkert inspirerar äldre som var unga på 50- och 60-talet. Många minnessjuka minns ju sin ungdom bättre än det som hänt för en stund sedan. På hemsidan finns också info om demenssjukdomar och hur man bemöter minnessjuka.

ÅTERUPPVÄCKA MINNEN

Det första programmet heter ”På dans” och berättar i ljud och bild

Ulla-Maj Wideroos

I takt med stigande ålder funderar jag då och då över vilka behov av service jag har som äldre. Jag är ju inte längre ung och frisk som vi brukar säga utan en människa som har spår av ett rätt långt liv. Men oberoende av ålder så är det viktigt med ett samhälle som fungerar, som kan ge invånarna den hjälp de i olika livsskeden behöver. Och det är egentligen det som är min poäng: Ett fungerande samhälle där vi människor möts av en service som motsvarar våra behov.

Fungerande samhälle – oavsett ålder

om allt som hörde till en danskväll, från papiljotter till tango. När man sett på programmet tillsammans via datorn finns det tips i handledningen hur man kan samtala vidare och kanske sjunga sången som hördes i programmet. Det andra programmet heter ”På byn” och består av bilder från Närpes centrum där Michaela berättar om olika byggnader som funnits längs huvudgatan. De som inte bott i Näsby har säkert besökt ett antal affärer där.

Vill man själv göra egna program finns det bra tips på hur man ska gå till väga. De tekniska lösningar som krävs för att producera liknande program ska vara enkla och lättillgängliga. Michaela har använt en designplattform för att göra programmen. Någon kanske tycker att det blir för svårt. Då kan man ändå med inspiration från Mild plocka fram fotografier från den anhörigas ungdom, titta tillsammans och genom att ställa frågor återuppväcka minnen! 

Självklart är det så att vi seniorer har ett annat behov än vad vi hade när vi var unga eller unga föräldrar. Och kanske är det också så att vi är mera beroende av en fungerande service än när vi var unga. Så vad handlar det då om egentligen? Det kan handla om att bli vårdad på rätt ställe, det vill säga att de så kallade vårdtrapporna är i skick. Det kan handla om att det finns olika former av boende för äldre, anpassade efter de behov som finns lokalt. Och faktiskt så handlar det också om att få vård så nära som möjligt.

Jag hoppas att så många specialister som möjligt kan tänka sig att någon dag då och då arbeta på en hälsocentral och bjuda vård ”nära dig”.

Det är viktigt att politikerna är tydliga i dessa frågor och ger signaler om hur man vill ha det. Men det handlar ändå inte bara om vård för oss seniorer. Vi är aktiva seniorer som behöver kunna utöva våra fritidsaktiviteter. Då behövs gym, simhallar och föreningslokaler. Eller vandringsleder. Allt kan naturligtvis inte tas om hand av samhället/kommunen - ett aktivt föreningsliv kan åstadkomma väldigt mycket. Men det skall finnas goda förutsättningar för aktiviteter och då har kommunen sin chans. Och politikerna! Vi behöver politiker som ser också seniorernas behov!

TEXT GUN GRANLUND FOTO PRIVAT

BILDER

Det första programmet heter ”På dans”

– Målet med Mild har varit att skapa programhelheter utgående från befintligt material – som exempelvis bilder och musik, säger Mikaela Esch.

Om jorden vi ärvde och kultur att uppleva

KAFFESTUNDEN HOS Pauliina och Mats Holmqvist i Linnusperä, Karleby, avslutades med att det ringer i Mats telefon.

”Hallå. Godaa. Ja er heim i kööke å haar en intervju men vi er på slutraakå. Kom bara. Djär he. Om int du komber måst ja buri funder på na arbeite – och he taar ju emot”.

Vi skrattar gott åt hans replik, som föregicks av att vi hade suttit en timme kring köksbordet och pratat om dem och deras, om biodynamisk odling som det hette förr, om utmaningar inom jordbruket och om när de byggde sidkammargården. Om Anders Norrback och hur de känner honom. Om betydelsen av teater- och kulturverksamhet.

Utanför huset står finnhästen Poju i hagen och intill köksbordet sitter Niilo, vallhunden som för stunden mest av allt önskar att han ska bli bjuden på kex. Fina Niilo!

Till familjen hör också sönerna Ilja, som arbetar på Nylands brigad och bor i Ekenäs och Nikita, som

kommer hem från skolan i Jakobstad medan vi samtalar.

EKOLOGISK PRODUKTION

Pauliina och Mats har ekologisk dikoproduktion med ett femtiotal dikor och i dagsläget totalt 116 djur. De har slutuppfödning av tjurar, självrekrytering och avelsdjur i mindre skala.

De har hemförsäljning av kött och saluför en del på reko i Karleby. De är delägare i slakteriet Tajma och hör till dem som var med och grundade bolaget. En del slakt sker där och resten levereras till Atria via Andelslaget Österbottens Kött.

SKÅDESPELARE

OCH TALTERAPEUT

Unge Mats från Linnusperä och unga Pauliina från Öja möttes i teatersammanhang vid Jungsborg. Han började studerade till skådespelare och Pauliina, som utbildade sig till logoped, jobbar också med teater och har studerat teater ett år i USA.

Mats föräldrar, Kristina och Fjalar Holmqvist, var pionjärer när de år 1966 övergick till biodynamisk odling och senare ekologisk dikoproduktion.

– Jag började tidigt delta i arbetet på gården. Precis som de flesta andra barn gör på en bondgård. Jag var intresserad av branschen och den första studieplatsen jag sökte efter studentexamen var till agronom.

Där träffade jag förresten Anders Norrback första gången, minns han.

– Vi var på samma preppkurs i Pargas. Eller var det i Karis? Nåväl, jag blev inte antagen. Det blev militären och så for jag till Järna i Sverige och studerade biodynamisk odling ett år. Efter det sökte jag in till, och fick studieplats vid, Svenska Teaterhögskolan i Helsingfors på svenskspråkiga magisterutbildningen för skådespelare.

För närvarande är Mats aktuell i Heiman på Wasa Teaters scen.

Mats bror Stefan dog i leukemi när han var trettio år. Hans föräldrar nådde pensionsåldern ungefär sam-

tidigt och tillsammans med Pauliina, hästflickan från Öja, mognade beslutet att överta gårdens verksamhet.

– År 2005 skedde generationsväxlingen. Vid den här tiden var både mina och Pauliinas föräldrar krya och vi var ett fint arbetslag som tog oss an jordbruket och vårt husbygge.

– Vi köpte en häst och en slipsten, drog till skogs och högg stockar. Sex år senare flyttade vi in i vår sidkammargård av Österbottnisk modell, säger Pauliina.

VAGGADES IN I

UF-VERKSAMHET

Kulturverksamhet

har följt dem sedan de var unga och man kan säga att de vaggades in i ungdomsföreningens teaterverksamhet.

– Mina föräldrar var revyaktiva, både med att skriva texter, agera på scen och regissera, säger Mats

– Jag, brorsan och vår kusin Anders började själva skriva texter med Mupparna som förebild. Där kom vi då – med några maskinskrivna blad i en gammal portfölj, minns han och skrattar.

Karleby UF satte upp musikalen West Side Story på 1980-talet, en stor produktion som man ännu talar om. Var det kanske där Mats teaterintresse fick grogrund?

Odling av tomatplantor, gurkplantor och paprikaplantor

TEXT OCH FOTO LISBETH BÄCK/KUSTMEDIA

ANDERS NORRBACK – FÖR ETT FRAMGÅNGSRIKT ÖSTERBOTTEN

Över tid har han arbetat på teatrar både i Österbotten och i Helsingfors.

Pauliina gick i sjuan när hon deltog i en teaterkurs som Mats mamma drog.

– Jag blev fast. Fast jag var så väldigt blyg på den tiden, ler hon.

Sedan dess har hon jobbat mycket i UF-sammanhang samt vid Karleby stadsteater och Wasa Teater och så vidare. Jobbet som talterapeut fick däremot rum i hennes livspussel bara under några år efter examen.

TREDJE SEKTORNS

BETYDELSE

De understryker betydelsen av ungdomsföreningarnas verksamhet, om hur föreningarna fostrat och på ett naturligt sätt byggt broar mellan olika åldrar och generationer. Om den samhällsnytta tredje sektorn står för och för vilken de inte alltid får den uppmärksamhet de förtjänar.

– Teater är ett hantverk i samverkan med andra och som skådespelare ger det mycket att få vara med och utveckla konsten, stå som förmedlare till publiken, säger Mats.

– Det är så häftigt att ”arbet ilaag” och lyckas tillsammans, fyller Pauliina i.

– Som en slags kollektiv problemlösning. Jag har skrivit mycket material till revyer i Karleby. Det är en utmaning och ”råskåt arbeite” som finns bakom material som får hela salen att reagera på samma gång och skratta så de viker sig dubbla. En härlig känsla.

Som kulturkonsumenter vill de gärna ”ha något med sig hem” efter en kulturupplevelse. Intryck som stannar kvar och scener att minnas.

– Vi vill så gärna konsumera kultur: teater, konserter och utställningar. Sen sker det i praktiken både mer och mindre beroende på annat arbete och tid.

Mats skrattar till och påminner

Pauliina om rekordet. Hon berättar.

– Klockan 18:39 drog vi ut en kalv, såg till att han mådde bra, sprang in, duschade och satt i publiken på teatern här i stan klockan 19:02. I pausen såg jag att jag hade tröjan både avig och bakfram, skrattar hon. Allt för konsten.

ICKE MÄTBARA UPPLEVELSER

Mats blir allvarlig igen och lyfter upp vikten av att värna om de institutioner vi har. Också dem där resultatet inte alltid är så tydligt och mätbart.

– Där kulisserna inte är värda mer än skrotpriset och fotona bäst platsar i en historik. Just där kan upplevelsen ha lämnat kvar något hos besökare –som inte kan mätas.

Pauliina har jobbat en del med konstundervisning i skolan.

– För konstutövare är det viktigt att kunna ha det som yrke. Att det skapas förutsättningar för det – då samhället har utbildningar för ändamålet.

HJÄLPA ISTÄLLET

FÖR ATT STJÄLPA

Vi backar för en kort stund ännu tillbaka till jordbruket. Familjen har över 50 års erfarenhet av ekologisk produktion och av en verksamhet som bygger på att odla mat åt kreatur som blir vår mat.

– Det har sina utmaningar men det har gått bra.

Så här resonerar de.

– Nu vill man göra byråkratin enklare och i stället tenderar den bli svårare. Stödbevakningen blir satellitbaserad och producenten ska bli sin egen övervakare. Attacker mot djurproduktion florerar utan att den som ropar högst ser den stora bilden. Den offentliga sanningen är att kon är miljöboven utan att man går till botten med att belysa om det faktiskt är så.

Vallodling är nödvändigt för bördighet i marken och det blir bekymmer att hålla balans i växtodlingen utan kreatur. Det känns som om vi kommer längre och längre ifrån det viktiga att vi ska producera mat som vi ska äta i Finland.

– Med det sagt har jag inget emot gröt. Jag är uppvuxen med gröt åtminstone en gång per dag, säger Mats.

– Vår åsikt är att de politiska beslut som tas ska hjälpa i stället för att stjälpa jordbruket.

– Om du frågar oss går det precis jämnt ut. Vi behöver företrädare i politiken som ser helheter och bevakar vår sak.

– Någon som är ”gårrnära” vardagen på landsbygden. Någon som förstår att vi pratar om jorden vi ärvde. 

Anna-Maja Henriksson

behöver en sporrande verksamhetsmiljö. Finlands konkurrenskraft ska stärkas så att vi lockar till oss fler investeringar och därmed arbetsplatser. Fungerande trafikförbindelser är oerhört viktiga för oss österbottningar och för våra företag.

Framåt tillsammans

för ett framgångsrikt Österbotten

För Österbotten har SFP:s arbete i riksdag och regering gett resultat med besked. Exempelvis fick Vasa centralsjukhus efter vår långa kamp äntligen sin fulljour. Frågan avgjordes i praktiken vid regeringsförhandlingarna 2019 då saken skrevs in i regeringsprogrammet på SFP:s initiativ. Många viktiga infrastrukturprojekt runtom i Österbotten, så som betydliga förbättringar av Riksväg 8, har beviljats finansiering. Saker och ting sker inte av sig själva. Det har enorm betydelse att SFP sitter i regeringen och att vi SFP-riksdagsledamöter håller framme österbottningarnas intressen.

I Österbotten är vi duktiga på mycket. Vi är kända för vår företagsamhet samt öppenhet mot resten av världen. Vi ber inte om så mycket. Vi vill ofta bara få arbetsro och möjlighet att själva förverkliga våra drömmar. Och behandlas jämlikt med andra områden i landet. Onödigt förmynderi gillar vi inte, vare sig det gäller skog och mark eller vattenområden. Vi är vana att bo i och med naturen, att bruka jorden för ren mat på borden. Riksdagsvalet kommer att ha stor betydelse för vilken väg vårt land väljer under de närmaste fyra åren. Våra barn och unga samt våra äldre behöver nu särskild uppmärksamhet. Vården ska fungera då Du behöver den, och Du ska få må bra på jobbet. Våra företag

Lundströms Jordbyggnad

Allt inom Jordbyggnads

Börje 0500562703

Fredrik 0505489439

Klimatkrisen ska tas på största allvar. Den gröna omställningen är en möjlighet för oss. Satsningar på utbildning, forskning och innovationer är centrala. Jordbruket ska ses som en del av klimatlösningen. Jordbruket är centralt också för vår försörjningsberedskap, och bonden behöver få ett rättvist pris för sina råvaror.

Inget får tas för givet. Det gäller också svenskan i Finland. Sannfinländarna vill försvaga det svenska språkets ställning. Det ska vi inte låta dem göra. Att rösta på SFP är den bästa garanten för ett levande tvåspråkigt Finland. I april 2019 gjorde SFP i Österbotten ett kanonval och vi lyckades återta det fjärde mandatet samt bli största parti i Vasa valkrets. Nu står vi inför ett ytterst viktigt val igen, där Du är med och väljer väg för Finlands framtid. Mitt mål är att vi nu tillsammans ska göra det bästa riksdagsvalet någonsin och säkra minst fyra mandat i Vasa valkrets. Vi har 16 duktiga kandidater. Anders Norrback är en av dem. Jag har haft glädjen att jobba tillsammans med Anders i riksdagen nu i fyra år. Vårt samarbete har fungerat mycket bra. Jag är glad att han kandiderar i detta val. En röst på SFP är en röst för trygghet och stabilitet i en orolig tid. En röst för jämlikhet, omsorg och ekonomisk tillväxt. En röst för rätten till service på modersmålet och för det tvåspråkiga Finland. En röst för ett framgångsrikt Österbotten. Din röst har betydelse. Använd den!

Satsningar på förnybar energi

För ett femtontal år sedan började Kristinestad se över möjliga områden för vindkraftsetableringar. Vindkraftparker i våra trakter var i barnskorna då och därför har Kristinestad kommit att bli föregångare inom grön energi.

STADSSTYRELSENS ORDFÖRANDE PATRICK

RAGNÄS berättar om utvecklingen av förnybar energi i Kristinestad. – Då vindkraftsområden i Kristinestad togs in i landskapsplanen för ett femtontal år sedan tog planeringen fart och först ut blev området i Ömossa. När det, efter tio års planerande, stod klart var det den största vindkraftparken i Finland.

– Vi satsar stort. Det handlar mycket om vindkraft i Kristinestad och i dagsläget har vi beviljade bygglov för 131 vindmöllor i området. Alla är inte förverkligade än men när de är det har vi totalt omkring 150 vindmöllor på land. I och med detta närmar vi oss en gräns att det inte finns områden att bygga ut med tanke på avstånd till bebyggelse.

SOLKRAFT PLANERAS

Under planering är två stora solkraftsprojekt. Dels på ett av stadens områden om 120 hektar, dels på ett mindre område i Dagsmark.

– Jag ser positivt på solkraft.

– Våra målmedvetna satsningar vad gäller den gröna omställningen gör oss intressanta. Industrier har fått upp ögonen för oss. Vi har en djuphamn vid Björnön, gott om stora elledningar och markområ-

den som staden äger nära elstationer.

– Det här är faktorer som gör att många är intresserade av Kristinestad för tillfället och projekten har stor betydelse för bygdens framtid. Vindkraftbolaget CPC Finland och kapitalförvaltaren Prime Capital planerar bygga en 200 megawatts produktionsanläggning för grön vätgas och e-metan i Kristinestad.

TIDSDRYGA PROCESSER

Tillstånds- och myndighetsprocesser har en tendens att ske med fördröjning i Finland.

– Jag är tacksam över den hjälp vi hittills fått av riksdagsledamot Anders Norrback när det gäller att påskynda tillståndsprocesser. Jag ställer mitt hopp till att han får fortsätta att jobba för att förenkla förfaringssätt som gynnar hållbar utveckling. Jag är bekant med Anders och tycker han gör ett bra arbete i riksdagen.

HÅLLBART TURISTMÅL

Hållbar omställning är allas vårt ansvar.

– Invånarna är över lag positivt inställda. Vindparksområden ger fastighetsskatt till staden, inkomster till skogsägare och projekten gynnar ortens företag genom många olika slags synergieffekter.

– Det som diskuterats är projektens närhet till bebyggelse som exempel. Men – det är viktigt att vi alla förstår vikten av att tänka om och tänka hållbart.

Kristinestad har, med anledning av olika gröna satsningar, nu även erhållit certifikat som ett hållbart turistmål.

– Jag är nöjd med det som är på gång och det som planeras. Vi har mycket arbete framför oss. Alla är givetvis inte nöjda med allt, men det är viktigt att vi är med på den gröna omställningen som ju berör hela landet. 

ROSENQVIST TRANSPORT

• Bergskross och Grusprodukter från Malax och Pörtom

• Försäljning och Transport av Jordbrukskalk

• Täckdikesgrus • Spannmålstransport

Björn: 0400-442483 • Marcus: 0400-362185

– Jag ser med tillförsikt på framtiden i Sydösterbotten med tanke på bland annat vind/solkraftsprojekten i Kristinestad och den nya moderna industrin som växer fram i Kaskö, säger Patrick Ragnäs.

Lokal fisk, skaldjur, Sundom rökfisk, svensk sill, röror och en massa andra godsaker till påsk! tisdPåsköppet

3.4 - tors 6.4 kl 10:00-18:00

Nämpnäsvägen 142 64510 Nämpnäs info@polarfile.fi

041-4421095

Det är allas vårt ansvar att bidra till hållbar omställning.

Kristinestad håller sig i framkant vad gäller grön omställning. Foto: Privat.

Ukrainas röst –Tack för all hjälp!

NATALIIA VYZIR I HARR -

STRÖ M säger att hon har två länder: Ukraina och Finland. Hon flyttade till Österbotten år 2013 till sin sambo, veterinären Vytautas Zidonis, som hon också arbetat med på hans djurklinik. För två år sedan flyttade hennes vuxna dotter Anna till Finland. Nataliia arbetar som lärare i Kristinestads högstadium. Hon undervisar ungdomar från Ukraina i svenska språket.

– Annika Makarevitch var min lärare i svenska när jag kom till Finland. Jag är så tacksam för allt hon lärde mig. När jag fick det här jobbet tänkte jag: Tack igen

Annika!

Några veckor efter hennes flytt till Finland 2013 inleddes Maidan revolutionen i Ukraina. Under de följande nio åren kom de att följa läget, donera pengar och förnödenheter till sitt hemland.

– När det stora kriget bröt ut 24.2.2022 var det på ett sätt inte oväntat för oss. Och ändå var jag i fullständig chock morgonen då informationen nådde oss.

NYLIGEN PÅ BESÖK I UKRAINA

Nataliias bror med familj och hennes pappa bor i Poltava, som är beläget 70 kilometer från den plats där Ukrainas försvarsmakt stoppade Rysslands intåg. Nataliia var i staden Lviv under sportlo -

well medic

Tillgängliga läkartider och personlig företagshälsovård!

Marknadsvägen 2, 65610 Korsholm

vet tillsammans med Anna. Anna arbetar på Röda Korsets mottagningscentral i Kristinestad. I Lviv träffade de Vytautas, som tillbringat tre månader som veterinärvolontär i Charkiv, en numera mörk och sönderbombad stad. Vid intervjutillfället var han hemma i Harrström men han är troligen på väg till Ukraina igen.

– När han varit där och jag har pratat med honom i telefon har jag hört sirener och explosioner i staden. Kriget var ungefär 20 kilometer därifrån.

– Det behövs så mycket hjälp, säger Nataliia och räknar upp fordon till försvarsmakten, proteser till soldaterna, hygienartiklar, medicin, kläder, skor, sovsäckar, kikare...

– Både människor och djur skadas. Det är hemskt.

– Vi har fått mycket hjälp här i Finland, dels av alla som donerat förnödenheter, dels av vänner som hjälpt till med det praktiska arbetet med att hantera sakerna, sköta transporter och sett till att pengar kommer till rätt ändamål.

– Ukrainare som flytt från kriget till Finland har fått bästa hjälpen i världen här. De har fått hjälp med att skaffa jobb. Det är jätteviktigt för vårt folk att ha arbete.

– Allt värmer. Allt från medmänsklig omtanke från alla människor till de stickade sockorna som Korsnäs församling donerade och som nu värmer de ukrainska soldaternas trötta fötter.

I Ukraina var Nataliia Vyzir lärare i ukrainska språk och forskare. Hon forskade i etnografi på ett museum före hon flyttade hit. I dag arbetar hon som lärare för ukrainska högstadieelever i Kristinestad.

LÄSER SAGOR FÖR BARNEN

För Nataliia har det senaste året varit olikt alla andra år i hennes liv. Hon – som har sett de flesta tävlingar i skidskytte på TV de senaste tjugo åren, tycker om filmer och gärna reser – har tillbringat i princip all tid utanför jobbet med att engagera sig i hjälpverksamhet till sitt hemland. Hon säger att hon har svårt att koncentrera sig på annat än sådant som berör situationen i Ukraina.

Hon har haft extra jobb för att kunna skicka pengar och deras hem i Harrström har varit ett humanitärt centrum för förnödenheter.

– Vi följer hela tiden med läget i Ukraina och jag är så ledsen över det som händer där. Det är ofattbart att se sitt land förstöras på detta sätt och mina tankar går till alla som förlorat sina anhöriga

och sina hem. Man kan säga att vi förlorar en hel generation.

– Jag försöker hjälpa ukrainare som kommer hit. I jobbet förstås men också på andra sätt. Jag läser sagor på ukrainska för barnen vid Närpes bibliotek. Tack till biblioteket som organiserar detta. Jag informerar ukrainare om Finlands traditioner och regler, hjälper dem med ärenden till myndigheter med mera.

Hon skruvar på sig.

– Till sist en viktig sak, säger hon. Det finns de som säger att vi, ukrainare, har en rasistisk syn på Ryssland och ryssar.

Jag vet inte hur jag ska säga det, men jag tror inte att Ukraina och Ryssland kan bli vänner, åtminstone inte på de närmas-

te hundra åren. Vi som sett vårt hemland förstöras, sett människor fly, som sett kriget på nära håll, sett ryska soldater göra de mest hemska saker. Vi upplever en så väldigt stor smärta. Det är svårt för andra att förstå. Arbetet fortsätter. Tack till Dig Nataliia – för allt det DU gör! 

Den som vill hjälpa kan donera till: Saianna Yevheniia Apu Ukraina. RA/2023/297. FI 6157100420818239. Det är ett officiellt konto som innehar rapportering om användning av medel.

Beställ kalkon till påskbordet! www.hemmanet.fi • 040 0322180

Oy OK-PLAN Ab

Byggnadsingenjör OLA KNÖS Risåsvägen 12, Yttermark GSM 0400-260 850 ola@okplan.fi

Sköter allt inom byggnads- och konstruktionsplanering 40 ÅRS ERFARENHET

TEXT OCH FOTO LISBETH BÄCK/KUSTMEDIA

Utbildning ger kunskap

Finland är stort – och litet på samma gång. För ett land som Finland, med ganska få invånare i relation till många andra länder, är det viktigt med hög allmänbildning och ett välfungerande skolsystem.

Anders Norrback delar gärna med sig av sina åsikter om utbildning på alla stadier.

Kunskap gör

JAG ÄR BEKYMRAD över de diskussioner som förs om sjunkande PISA-resultat, om lärare som påförs byråkrati med lidande undervisning som följd och det faktum att många ungdomar mår dåligt. Då har den rigorösa byråkratin och uppföljning vi gör inte haft avsedd effekt och då behöver vi fundera om. Det här är en av de stora utmaningarna när det gäller utbildningen.

GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING

Vad är det i våra undervisningsmetoder som inte fungerar, varför belastas lärare med uppgifter som pedagoger inte ska ha på sina bord?

Inom den grundläggande utbildningen är det viktigt att vi lär våra barn grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Jag fördömer inte projektifiering eller profilering men ser tendensen att vi skapar för många reformer där finansieringen är uppbyggd på pro-

jekt och tillfälliga medel. Det här är inte hållbart för dem som ska anordna utbildning. Här behövs förändring, stabilitet och fram för allt arbetsro i skolorna.

ANDRA STADIETS UTBILDNING

Inom andra stadiets utbildning är det för mig naturligt och bra att införa förlängd läroplikt. Behovet av kunskap och bildning ökar i och med att hela vår vetenskapsbas ökar. Skolsystemet har utvecklats i Finland från att först vara sex år, sedan nio och nu tolv år i praktiken. Frågar man mig är det en bra utveckling.

Utmaningen vilar i att upprätthålla motivationen för dem som genomgår utbildningen. Andra stadiet är en speciell tid för många ungdomar. Det är nu individen formas. Därför tycker jag att det behövs fler stödande personal och vänliga vuxna i skolan.

I Österbotten anser jag att vi ska upprätthålla yrkesutbildningar i norr, mellan och syd. Bland annat

därför var det viktigt för mig att vi kunde trygga bygglinjens fortsättning i Sydösterbotten.

Låt oss stå eniga och hitta modeller där vi passar in i övriga landskaps- och statens finansieringsmodeller. Passar vi inte in hamnar vi på efterkälken.

TREDJE STADIETS UTBILDNING

Även om vi är ett litet land kan vi med spetskompetens vara framgångsrika världen över. I vår egen region har vi visat hög kompetens

inom energiklustret både inom produktion och inom användning av olika energilösningar. Det gör mig stolt.

Vasa är en attraktiv studieort i dag sett till hur många som väljer att komma till Vasa och studera. Det fungerar bra både ur ett språkligt och ett regionalt perspektiv.

Vi har ett skriande behov av vårdpersonal. Här behöver vi hjälpas åt.

Generellt är det viktigt för mig att vi, för att bevara vår finlands-

FÖR SMÅ

svenska kultur, har utbildning på svenska.

Och samarbetet med näringslivet behöver utvecklas. Vi ska vara lyhörda för näringslivets behov och se till att våra utexaminerade har de kunskaper som arbetsplatserna behöver och frågar efter. Utbildningar ska ge rätt kunskap.

Arbetet fortsätter.

Anders Norrback pratade. Lisbeth Bäck lyssnade och skrev.

TEXT LISBETH BÄCK/KUSTMEDIA FOTO KASPER DALKARL

Ekologisk produktion vid Skogsjö Gård

Skogsjö Gård i Munsala är ett familjeföretag i tredje generation som bedriver ekologisk växtodling och ekologisk grisuppfödning.

– Våra kunder säger att ekologiskt kött smakar ”som förr”. Det är ett gott betyg!

HUSBÖNDER PÅ SKOGSJÖ

GÅRD är Tommy Nyholm, hans fästmö Jessica Kock och hans pappa Steve Nyholm. Till sin hjälp har de två anställda plus extra hjälp under sommarhalvåret. Produktionen omfattar 200 suggor i egen integrerad produktion och spannmålsodlingen omfattar 300 hektar.

Tommy Nyholm var en av grundarna till slakteriet Tajma i Kållby år 2014. Tajma bedriver småskalig slakteriverksamhet och säkerställer slakt och styckningsarbete för de tjugo delägarna. Tajma gör det möjligt för Skogsjö Gård att driva gårdsbutik och sälja köttprodukter direkt till slutkonsumenten.

– Anders Norrback var också med och grundade Tajma. Det var så jag lärde känna Anders.

FÖRST EKONOM – SEN KÖTTPRODUCENT

Steve Nyholm övergick till ekologisk växtproduktion

1994 och ekologisk svinproduktion

år 2000.

– Jag har växt med gårdens verksamhet ”saan lillpojk”, säger Tommy.

– Jag studerade först till ekonom vid Hanken i Vasa och på gården började jag arbeta på heltid 2008. Nu är jag delägare i sammanslutningen.

Några år efter att jag kom med investerades i ny svinhusanläggning i mitt namn.

EGEN GÅRDSBUTIK

Största delen av produktionen levereras till uppköpande köttförädlare men ekologisk produktion har fött efterfrågan och intresse för direktförsäljning.

– Vi har egen gårdsbutik här i Munsala sedan 2015 och vissa specialaffärer i nejden har våra produkter. Vi har också helt egna produkter, exempelvis spiskumminoch ingefärskorv som vi vunnit priser för i mathantverkstävlingar både i Finland och i Sverige. Ekologiskt kött är mycket smakrikt och gott.

– I gårdsbutiken och med försäljningen till restauranger möter vi slutkunden och det ger alltid ett mervärde.

NYA ENERGILÖSNINGAR

Ekologisk produktion innebär bland annat större boxar för djuren, fri grisning, krav på naturligt ljus i produktionsanläggningen och rastgårdar för utomhusvistelse sommartid.

– Vad gäller odlingssidan har vi andra metoder att hantera ogräs. Ogräs bekämpas mekaniskt och det behövs långsiktig växtföljd. Det är ett annat produktionssätt än det konventionella. Det är inte alls lätt att lyckas med stora skördar men man lär sig ständigt hur man förbättrar odlingen.

– Väderförhållanden och att arbeta med levande djur gör att det finns många praktiska saker som ska fungera.

Tommy berättar att de under de senaste åren utvecklat gården med att övergå till uppvärmning med flis från egen skog och investerat i egen solpanelanläggning.

– Jag har ett intressant arbete och vi är bra på att producera mat i Finland. Vi ska se till att göra det framöver också. Till det behövs politisk vilja och beslut som gynnar inhemsk livsmedelsproduktion. Här finns jobb för nästa riksdag. 

Vi behöver beslut som gynnar inhemsk

Från Göteborg till Räfsbäck

EN LÖRDAGSEFTERMIDDAG

MED solsken och gnistrande snö tar familjen Kvarnemo emot i sitt hem, en gammal bondstuga i Räfsbäck, Övermark by i Närpes. Frun Maria hälsar lite med andan i halsen, hon har just kommit innanför dörren efter en arbetsdag. Som egen företagare och ägare till blomsteraffären Blomliv

är det jobb mest alla veckans dagar. Maken Gustav, och dottern Liv fem år sitter något mer avslappnat i köket och bygger med Lego.

– Det här är Anna, jag har bara en liten Elsa, berättar Liv, som gillar Frostlego.

EN TILLIT

SOM VÄLKOMNAR

Gustav kommer ursprungligen från Skara i Sverige, men landade i Göteborg efter värnplikten. Där träffade han Maria som studerade till florist. De får frågan hur de kom

hemtrakter, säger Maria, som är uppvuxen precis granngårds.

– Det var som att allt klaffade, säger Gustav. Maria hade just avslutat sin praktik här i Närpes och blivit erbjuden jobb. I samma veva blev vi erbjudna att köpa det här huset, som då ägdes av Marias farbror. Vi har inte ångrat oss ett endaste dugg. Det påminner lite om Västgötaslätten.

– Det är nästan du som är mer omvänd än jag nuförtiden, skrattar Maria.

– Jag har känt mig väldigt välkommen, och det finns en tillit här som jag upplever inte finns i Sverige, säger Gustav.

VARG STRYKER BAKOM UTHUSET

Liv ser fram emot att börja förskolan i höst. Skolan ligger ungefär fem kilometer bort i Övermark centrum och hon blir en av nio elever på sin klass. Det är en minskning med hälften sedan Maria gick i samma skola, men paret tycker ändå att byn har livskraft. I grannskapet finns tre andra familjer med barn i Livs ålder.

så att vi skulle bli bönder på heltid, men när man är född och uppvuxen i en jordbrukarfamilj som sträcker sig generationer bakåt, känns det ändå som att man skulle vilja bevara det kulturarv som finns.

Gustav håller med.

– Det känns fint att kunna bidra lite till livsmedelsförsörjningen, och förstås för kontinuitetens skull i ett gammalt hemman.

– Vi hade också fantiserat om att kanske ha några djur här på gården, säger Maria, men vi har varg som stryker precis bakom uthuset, så det känns ju väldigt otryggt. Vi har nog funderat på hur det ska bli när Liv ska stå och vänta på bussen här nästa år. Vi önskar att stamvårdande jakt på varg kunde bli verklighet, åtminstone på dem som rör sig i tät bebyggelse.

NU ÄR VI BÅDA FÖRETAGARE

till beslutet att slå sig ner just här, det är trots allt rätt så stor skillnad mellan Göteborg och en landsortskommun i Svenskfinland. Maria och Gustav ser på varandra och konstaterar att de ju pratat om det här innan, att de båda kände sig färdiga med storstan och drömde om ett hus på landet.

– Visst, utbudet är ju oändligt i Göteborg, men jag har väl alltid haft en dröm att återvända till mina

– Det känns som en levande landsbygd, säger Gustav. Här finns allt vi behöver, och åkrarna är brukade på ett annat sätt än i Sverige, där jordbruket har blivit helt industrialiserat. Här finns fortfarande hobbybönder som driver sitt jordbruk vid sidan av annat jobb. Det gäller även Maria och Gustav, som tillsammans med Marias syskon tog över jordbruket efter Marias far. Han gick hastigt bort i den första coronavågen som drabbade Finland.

– Vi arrenderar ut en del mark för att köpa lite tid medan vi funderar hur vi ska göra, säger Maria. Tidigare hade vi tänkt att vi ville behålla jorden och skogen sen när pappa skulle avsluta. Men det låg långt in i framtiden, trodde vi. Inte

Gustav, som är ingenjör i grunden och har jobbat både på NTM och Wärtsilä sedan han flyttat till Finland, har just startat eget som konsult inom kärnkraftsindustrin. Ny teknik är på kommande som kan hjälpa till att jämna ut energiproduktionen. Vindkraft är en del, och mindre kärnkraftverk som är mer flexibla än de stora anläggningarna är en del av framtidens energi, tror han.

– Nu är vi företagare båda två, så det lämnar inte så mycket tid till jordbruket som vi kanske skulle vilja, säger han.

Hur upplever Gustav att han som rikssvensk klarar sig med finskan?

– Ja, jag har klarat mig bra fast jag inte kan någon finska, säger han. När Maria avbryter honom och säger att han ju visst kan litegrann, så skrattar han och säger att han pratar gärna, men brukar inte bli förstådd.

– Jag erkänner att jag, som är från västkusten, hade ganska vaga kunskaper om Finland innan jag träffade Maria även om min farfar hade

– Vi tycker att vi har haft tur som hamnat på ett så bra ställe. Inga naturkatastrofer eller giftiga djur. Vi har fred och ren natur. Det här är vårt paradis på jorden, säger Maria och Gustav Kvarnemo.

ett stort Finlandsintresse. Det var lite svårt att förstå henne i början. Jag tyckte närpesdialekten lät som en korsning mellan isländska och gotländska.

– Jag gjorde klart för honom från början att jag tänker tala närpes -

dialekt, som är mitt modersmål, säger Maria.

– Det är bra, kontrar Gustav, för det låter så ansträngt när ni försöker tala standardsvenska. Men jag trivs så himla bra ”sjennar”. 

TEXT OCH FOTO TANJA EKLUND

Vi är företagare båda två så tid till att jordbruka minskar.

Utbilda odlare!

HOS FINNEFARM ÄR Christer, Rosmarie och Linnéa överens. – För oss är det viktigt att det finns ledamöter i riksdagen som förstår sig på vår näring. Allt fler fjärmas från vår verksamhet.

FinneFarm i Solf är ett utpräglat familjeföretag där verksamheten är grönsaksodling på friland samt jord- och skogsbruk. De säljer råvaran och i sortimentet finns ett femtiotal olika sorter. Kunderna är handeln, storkök, restauranger och privathushåll. Företaget drivs av Christer tillsammans med döttrarna Rosmarie, Annsofie och Linnéa plus deras anställda.

STUDIEBESÖK

– Ett av våra sätt att sprida information om vår näring är att välkomna studeranden på studiebesök, säger Christer Finne.

Under de senaste sex, sju åren har omkring 700 studerande från Pedagogiska fakulteten i Vasa gjort studiebesök till FinneFarm. Första årets klasslärarstuderande, ämneslärarstuderande inom huslig ekonomi och slöjd samt de senaste åren även studerande inom småbarnspedagogik.

– Det är ett samarbete med ÖSP och en viktig sak, understryker han och tillägger.

– Rådande elpriser gör att vi inte har lika stort vinterlager att visa som vi brukar ha. Däremot var det passligt för en buss att parkera hundra meter från ett skogsskifte där jag gallrar för närvarande – så en grupp studerande var nyligen dit och bekantade sig med skogsbruk i praktiken.

SATSA PÅ

UTBILDNING!

Rosmarie och Christer understryker vikten av utbildning, att den finns och utvecklas och skapar nya företagare, nytt arbetsfolk inom branschen.

Christer berättar.

– Jag blev företagare år 1988. Före det arbetade jag tio år som lärare för Trädgårdslinjen vid Korsholms skolor. Många av mina elever är framgångsrika företagare idag, bland annat i Närpes.

– Vi hade ett växthus med sexton odlingsrader och elevplatserna var sexton till antalet per år. Varje elev ansvarade för sin egen plantrad. De jobbade frivilligt på raster och kvällar för att optimera

sin odling och få fler tomater än kompisen i raden bredvid. Det gjorde dem synnerligen företagsamma och oj så mycket de lärde sig, skrattar han.

– Jag minns hur imponerade en grupp lärare var som kom på studiebesök från Sverige. Imponerade över att eleverna själva tog ansvar för sina plantor.

BYRÅKRATIN

– Byråkratin, säger Rosmarie. Det går för mycket tid till rapporter, statistik och redovisningar. Hur göra för att underlätta det – för vår bransch och andras branscher?

– När jag började för 35 år sedan var årets skattedeklaration det mesta pappersarbetet under ett år, minns Christer.

Finnes familj kämpar på. De tycker att man ska äta lite av allt, balansera kosten med både grönsaker, kött- och mjölkprodukter.

Christer, som brukar kommentera ett och annat på olika EU-forum, fick nyligen en inbjudan till Italien.

– De vill att jag ska prata om hållbart odlande och hållbar bevattning. Det gör jag gärna, avslutar han. 

Från vänster Christer Finne, Rosmarie Finne och Linnea Finne. På bandet dagens leverans av palsternackor.

MÅRTEN VIKBERG

TJÄNSTER:

- Revision

- Generationsväxlingar företag

Österbottens fiskeriförsäkringsförening

TEXT OCH FOTO LISBETH BÄCK/KUSTMEDIA

Får det gå till så här?

Lena Gammelgård är aktiv inom Intresseföreningen för en levande skärgård rf. Hon är också född, uppvuxen och bosatt i Björköby, där hennes förfäder genom århundraden verkat för en levande skärgårdsbygd med allt vad det innebär. Därför tänker hon inte se på när staten gör intrång utan att ha levererat någon acceptabel motivering.

INTRESSEFÖRENINGEN FÖR

EN levande skärgård består av dryga 40 föreningar som är verksamma längs kusten från Nykarleby till Närpes. Föreningen har som sitt syfte att bland annat stärka kustbefolkningens intressebevakning. De bevakar och vidtar åtgärder i frågor som gör att livet i skärgården begränsas. Finska staten planerar nu att inrätta ett nytt stort naturskyddsområde i Korsholms skärgård, ett område som är knappt 70 000 hektar stort. Samtidigt pågår arbetet med att förnya naturskyddslagen.

PÅ VILKA GRUNDER?

Lokalbefolkningen och Intresseföreningen för en levande skärgård har ställt frågan på vilka grunder naturskyddsområdet ska inrättas.

Från tidigare finns skyddsprogram i skärgården i form av bland annat strandskydd, sälskyddsområden och Natura 2000. Intresseföreningen efterfrågar revidering av dessa program och en rapport över vilken effekt trettio år med befintliga skyddsåtgärder har haft på naturvärdena och artrikedomen. Man frågar sig också vilka undersökningar och vetenskapliga belägg som utgör grund för beslutet att

nu inrätta ett nytt omfattande naturskyddsområde.

– Tyvärr får vi inte så mycket till svar på våra frågor, berättar Lena Gammelgård.

Lokalbefolkningen värnar om naturen och deltar gärna i arbetet med att ta fram vilka naturskyddsåtgärder som på riktigt behövs för att bevara artrikedomen och naturvärdena i skärgården.

POLITISK STADFÄSTNING

Hon fortsätter.

– I förslaget till den nya naturskyddslagen poängteras att lokalbefolkningen ska ges större inflytande.

Om så är fallet bör vi vara med i arbetet med att uppgöra skötsel- och användningsplaner för området innan ett eventuellt naturskyddsområde inrättas. Ifall arbetet sker i omvänd ordning har lokalbefolkningens förhandlingsposition gått förlorad och myndigheterna kan, på samma sätt som i strandskydds- och natura 200-processerna, enväldigt diktera villkoren.

– I färskt minne finns ännu uppgörandet av användnings- och skötselplanen för Norrskär där lokalbefolkningens åsikter inte nämnvärt beaktades.

Både naturskyddslagen och det planerade naturskyddsområdet kräver politisk stadfästning. Lena utgår ifrån, och litar på, att våra riksdagsledamöter ska bevaka detta ärende.

– Vi önskar utredningar och svar på nyttan av det som planeras. Förverkligas detta enorma naturskyddsområde begränsas lo -

kalbefolkningens rörelsefrihet och verksamhetsförutsättningar under oöverskådlig framtid. Vi vet inte hur framtiden ser ut, men vi känner stort ansvar för naturen och för att det ska finnas förutsättningar för att bo och verka i skärgården.

Huvudprincipen är att jakt förbjuds på naturskyddsområden, med möjlighet till överenskomna undantag i förordningen. I Björköby har vi både får och varg.

– Varg river får och varg rör sig 50 kilometer på nolltid. De skyddsåtgärder som rekommenderats, med stängsel och skrämselljud – är fullständigt omöjliga att förverkliga i ett område med 800 hektar kobbar och skär i mycket steniga förhållanden. Hur gör vi då?

INVÅNARNA ÄR INTE FARAN

Lena understryker att det inte är lokalbefolkningen som är den stora faran för naturen i skärgården.

– Vi är måna om naturen. På samma sätt som våra förfäder har varit. På den punkten har vi samma målsättning som myndigheterna.

– Vi diskuterar gärna åtgärder för att rädda artrikedom och naturvärden. Men först vill vi veta hur befintliga naturskyddsprogram påverkat natur och djurliv. Ingen som rör sig i skärgården kan ha missat att antalet sjöfåglar minskat katastrofalt och att förbudet att bedriva normal skogsvård i de skyddade skogsbestånden resulterat i en utomordentlig grogrund för granbarkborren bland alla vindfällen. 

Betald annons

TEXT LISBETH BÄCK/KUSTMEDIA FOTO LENA GAMMELGÅRDS PRIVATA FOTON

Foton från Kvarkens skärgård.

– FÖR ETT FRAMGÅNGSRIKT ÖSTERBOTTEN

Korsnäströjan

är ett levande kulturarv

KOLUMN

Carl-Gustav

Mnngs

Korsnäs hembygdsförening förvarar flera färggranna ”krokatröjor” eller ”stickatröjor”, som Korsnäströjan kallades förr i tiden, i den gamla landbondestugan på museiområdet. Den äldsta tröjan är från 1864.

Korsnäströjan

KORSNÄSTRÖJAN ÄR

SPECIELL för att den har både virkade och stickade mönsterbårder i granna färger. Det här lär inte finnas i någon annan känd tröja. Korsnäströjan är klassad som ett immateriellt kulturarv.

TRÖJA TILL VARDAG OCH FEST

Under ledning av kunniga kvinnor stickades och virkades tröjan i gårdarna i Korsnäs. Tröjan stickades av tre kvinnor samtidigt, så kallad trehandsstickning. Det här var före rundstickornas tid.

Husbönder, skriftskolgångna bondsöner och även de torparsöner som hade råd skulle ha en egen Korsnäströja. De bar tröjan vid

– klassad som kulturarv.

friarefärder, bröllop och andra fester under medlet av 1800-talet in på 1900-talet. Tröjan kunde också användas som kyrktröja. Den har under senare tid blivit mycket populär och bärs både av män och kvinnor, gamla och unga. Tröjan används till vardags men också vid olika festliga tillfällen i kombination med klänning eller långbyxor.

FINT MUSEIOMRÅDE

När du besöker museiområdet i Korsnäs, med prästgårdsmuseum och hembygdsmuseum, ska du passa på att gå in i hembygdsmuseet för att se den permanenta

utställningen av de vackra tröjorna. Prästgårdsmuseet visar hur en prästfamilj bodde i slutet av 1800-talet. På vinden finns ett skolmuseum. Båda museerna är öppna med sommarguide under veckorna 24–32 klockan 13:00 – 17:00, tisdag till söndag och måndagar stängt. Övriga tider enligt beställning. I prästgårdsmuseets café kan du gå in och köpa en kopp kaffe med hemlagad glass och muffins.

Sommarteatern om Kaplan Gabriel Kalm och sonen Pehr ges i nytappning på museiområdet under sommaren 2023: 16.6 kl. 18:00, 17.6. kl. 13:00 och 18.6 kl. 18:00. Du är varmt välkommen! 

För en väljare är det viktigaste att man kan lita på sin riksdagskandidat. Att man följer det man lovat i sin kampanj.

Vi som följer med arbetet i riksdagen måste dock ta i beaktande partidisciplinen och annat som kan påverka beslutet. Det gäller att kunna motivera

För regionen med hjärta och kunskap

varför man gjort si eller så. Kandidaten ska också visa att hen följer med vad som händer i regionen och hela Österbotten. Sätta sig in i olika situationer och utgående från det ta sitt beslut. Helst resa runt i Österbotten och tala med folk och på så sätt göra sig bekant med hur situationen på olika ställen är och utgående från det ta ställning. Man ser situationen på ett annat sätt än en infödd. Allt går inte att uppfylla ens för en riksdagsledamot.

En person som jag lärt känna under åren och som jag litar på är Anders Norrback. Om han lovar att arbeta för nånting gör han det.

Om han däremot inte tror på saken säger han också till att det där tror jag inte på. Anders arbetar för vår region och jag vet ingen annan riksdagsledamot som så noga följer med vad som händer och sker här. Ingen annan riksdagsledamot har besökt Kaskö så ofta som Anders under denna period. Att han dessutom talar med olika människor för att bilda sig en egen uppfattning gör inte saken sämre – tvärtom.

Då man sitter i riksdagen brukar man säga att första perioden är en inskolningsperiod. Inskolningen blir någonting som man har nytta av i sitt fortsatta värv som riksdagsledamot. Låt oss också i fortsättningen ha en riksdagsledamot i Sydösterbotten som vi kan vända oss till och som jobbar för vår region med hela sitt hjärta och kunskap. Anders Norrback behövs!

Lyckat ledarskap

– Ska jag göra en lång historia kort säger jag att ett modernt bolags värde är synonymt med människorna som jobbar där. Värdet skapas tack vare medarbetarnas kunskaper och meriter. Fokus är att skapa närhet till kunden och att genom förtroende skapa en stark och långvarig kundrelation, säger Jan Rosenholm, uppvuxen i Tjöck och bosatt i Stockholm.

HAR DAGENS LEDARE den innovationsförmåga som behövs för att bedriva ett modernt tjänstebaserat företag? Många företag har världens chans att utveckla sin position på marknaden genom att dra nytta av den enorma digitaliseringen.

Såvida de väljer sin syn på vad de säljer och hur företagsledningen agerar.

Ungefär 60–70 procent av BNP i utvecklade ekonomier kommer från servicesektorn, men det är många företag som fortfarande agerar som om de sålde varor.

Internet blev ingen ”fluga” utan gjorde att globaliseringen blev påtagligare. Nu, med en eskalerande digitalisering, behövs ett nytt sätt att tänka för att kunna samla en hel världs innovationer, kreativitet och krafter. För det handlar inte längre om att bara producera varor och teknik så effektivt som möjligt. Det handlar om att ta vara på människors kunskap.

NYTT LEDARSKAP

I dag krävs ständig förmåga att lära om, och ta till sig, nya kunskaper. Tjänstearbete har ökat dramatiskt i Finland och Sverige. Men har ledningen för dessa organisationer hängt med?

Det krävs ett helt nytt ledarskap för bolag med kunskapsintensiva affärstjänster. Tjänsteföretagen idag står givetvis inför olika utmaningar beroende på vilka kunskapsbehov de besitter och vilken verksamhet som bedrivs. Mångfalden och olikheterna skiljer dem åt.

Trots skillnaderna har dock kunskapsbehovet identifierats: Det är svårt att beskriva hur en tjänsteo -

rienterad verksamhet faktiskt bedrivs, arbetar, dess förutsättningar, villkor och utmaningar. Det finns en utbredd övertygelse att tjänstebaserade verksamheter arbetar utifrån andra förutsättningar och står inför andra utmaningar än tillverkningsindustrin.

Hur arbetar man i och hur organiseras ett modernt tjänsteföretag?

Oavsett innehåll och hur arbetet är organiserat, är jag övertygad om att individens och medarbetarens kreativitet är av största vikt för framgång, men hur man ska kunna ”kopiera” den är det svårare att veta och hur tar man tillvara medarbetarnas potential på ett effektivt sätt? Hur skapas förutsättningar för innovation och långsiktig utveckling?

FÖRANKRING

Dagens ledare påverkas varje dag av olika faktorer som ska beaktas för att kunna styra företaget framgångsrikt. Jag tror att man måste beakta sitt ledarskap för att förbli konkurrenskraftig och därmed se till att det råder samstämmighet mellan gruppledare och övriga medarbetare, så att den interna kommunikationen fungerar bra, att arbetet är motiverande, engagerande och involverande för den anställde. Det är därför av yttersta viktigt att vald strategi tillsammans med företagets affärsidé är väl förankrad hos de anställda. Om dessa är samstämmiga är det oavsett vald organisationsform lättare att omvandla företagets strategier till den tjänst som efterfrågas av marknaden.

Att delegera mera är ett måste för en modern företagsledare, anser jag. Ansvar ska ligga hos dem som arbetar närmast kärnverksamheten. Det är här som tjänsten skapas, det vill säga mervärdet för kunden. Med det ökade inflytandet ska även ökad kunskap erbjudas för att kunna ta kvalificerade beslut. Det är viktigt med god intern marknadsföring/ kommunikation, med fokus på att effektivt träna, motivera, engagera och involvera anställda för att kunna

uppnå ännu större kundtillfredsställelse.

TILLIT!

Idag är många kunder inte beredda att kompromissa. ”Take it or leave it” är inte längre gångbart. Idag står tjänsten i centrum, och då ändras förutsättningarna! Det är här värdet skapas tillsammans med kunden. Det är här själva tjänsten uppstår. Med kunden delaktig i hela utvecklingsprocessen blir produkten som tas fram också den som efterfrågades från början.

Ledarens uppgift är att parera för förändringar i en föränderlig värld. Fortsätta fokusera på digitalisering, AI, Webb3, Block Chain mm. Coronapandemin har på många sätt reformerat vårt sätt att arbeta med många utmaningar, både vad det gäller ledare och medarbetare. Kontroll och stämpelklocka hör inte hemma i den tid vi lever i. Här handlar det uteslutande om en sak, TILLIT! 

JAN ROSENHOLM Född och uppvuxen i Tjöck/Gymnasiet i Kristinestad/Militärtjänst i Dragsvik/ Medlem i Tjöck Spelmanslag och Påskmarks Jaktlag.

Trivs i den renoverade gården med fru Pernilla i Påskmark. Besöker Österbotten flera gånger per år. Spelade i bandet Movin Globe på 1980-talet, efter det i flera coverband och företagsband.

Passion: skapa musik i egen studio i Täby. Marknadsekonom, entreprenör. Programator, utvecklare på 1980-talet. Cap Gemini, projektledare, säljare och konsultchef på 1990-talet. Byggde Connecta WebTech bolaget från 0–50 personer på två år. Var med och börsnoterade Connecta år 2000. Startar Avega 2001. Börsnoterar Avega Group 2007 på First North och omnoterar bolaget på Small Cap 2010. Jobbade som VD från start och 15 år framåt, därefter styrelseledamot tills bolaget såldes till finska Tieto Oy.

Engagerad i dessa företag: Witnium - Your partner in truth - är en Bevis Generations-plattform www.witnium. com. Black Lizzy Group - ett konsultbolag inom Management Tech- & Design www. blacklizzy.se

Du beställer, vi levererar

VIRKESTRANSPORT GRUSTRANSPORT VÄGUNDERHÅLL

Boka din leverans:

Kaj 0500-665322 Johnny 0500-233471

Oy Hortilab Ab, Vasavägen 41, 64200 NÄRPES & 06-347 4250 • hortilab@hortilab.fi • www.hortilab.fi

Från oss!

TEXT JAN ROSENHOLM FOTO PRIVAT

Röd pärltomat som specialitet

Jonathan Nordberg i Närpes driver växthusföretaget JCON GREENHOUSE AB. Han är tredje generationens odlare och hans specialitet är pärltomat.

JONATHAN NORDBERG

UTVECKLAR och anpassar verksamheten på sätt som ska ge bästa möjliga produktion. Han är tomatodlare i Närpes och det betyder att han är en av dem som hör till de bästa. Man brukar nämligen säga att den som behöver kunskap om tomatoch gurkodling ska besöka Närpes. Här har man testat och utvecklat det mesta. Gjort om och gjort rätt. Inom ramen för det egna Andelslaget Närpes Grönsaker samarbetar odlarna kring nya innovationer och det gör att alla inte behöver uppfinna hjulet på nytt eller göra samma misstag. – I Närpes har vi odlat tomater över hundra år. Vi har ofta varit föregångare vad gällt ny teknik och innovationer. Det finns nog ingen som slår oss på fingrarna när det gäller produktion per kvadratmeter, säger Jonathan Nordberg.

FOKUS PÅ KONSUMENTERNAS EFTERFRÅGAN

omgångar: 2012, 2017 och 2019. Han övertog också föräldrarnas växthus i och med generationsväxlingen

år 2014.

– Här har odlats enbart tomater och till en början i olika valörer. Först var vanlig rundtomat och bifftomater huvudprodukt men sedan tre år tillbaka odlas enbart pärltomater, på 22 000 kvadratmeter växthusyta.

– Det finns många tomatsorter och konsumenternas efterfrågan styr. Inom Närpes Grönsaker har vi de senaste tio åren kontinuerligt utvecklat sortimentet och fokuserat på att vara konsumentinriktade.

– Pärltomat är mångsidig och passar jättebra i sallader och som snacks. Den har fått ett bra mottagande på marknaden.

JCON GREENHOUSE AB levererar sin skörd till Närpes Grönsaker och därifrån slussas grönsakerna ut i handeln Finland.

DET NYA NORMALA

Ingen som kör längs Riksväg 8 i Bäckliden missar Nordbergs växthus. De är belägna alldeles intill vägen och det är städat kring knutarna.

– Just nu är elpriserna omöjliga att förutspå. Variationerna på börsel är stora och vad el kostar om sex månader eller ett år vet man inte, en osäkerhetsfaktor för oss som köper el för väldigt höga summor. – De priser som förr varierade mellan två cent upp och ner kan nu kasta på trettio cent.

Här arbetar 24 personer på heltid under högsäsong i växthuset + Jonathan + hans bror Daniel som sköter den dagliga driften + servicefolk som sköter den allmänna servicen och driften av fastbränslepannan och växthusanläggningen.

– Varje gång växthusen fylls med nya plantor börjar man från noll. En av drivkrafterna är att göra den här omgångens skörd ännu bättre än den förra, förklarar Jonathan Nordberg.

Han är utbildad husbyggare och uppvuxen i en företagarfamilj. Efter militären började han bygga upp sin egen växthusanläggning, som sedan dessa har byggts ut i tre

– Jag håller på att vänja mig med det nya normala, och då tänker jag närmast på anpassningen till rådande energipriser.

Vid intervjutillfället är det nya plantor i växthusen efter ett uppehåll sedan november.

– Vi eldar främst med havreskal som kommer från en kvarn i Vasa. De framställer mjöl och vi eldar upp deras restprodukter. Det som sporrar inom växthusodling är att verksamheten nollas när plantor byts ut. Det motiverar att analysera varje odlingsperiod, se vad som behöver korrigeras och optimeras till nästa period. Bli ännu bättre.

Vad gör du när du inte arbetar? – Arbetar mindre, skrattar han. Familjeliv med Elena och småttingarna, pojkarna som är sex år och två år. 

Jag tävlar mot mig själv.

Företagare under varierande konjunkturer

Marcus Nordmyr, 43 år, bor i Helenelund – på Korsnässidan invid vägen som är gräns mellan Korsnäs och Närpes. Till familjen hör fru och tre barn. Marcus är företagare inom pälsbranschen sedan 25 år. Tidigare hade familjen också växthus.

FÖRUTOM ATT ARBETA

som företagare inom flera branscher har Marcus också verkat som förtroendevald, drygt tolv år i kommunens fullmäktige, varav sex år som dess ordförande. För närvarande är han medlem i revisionsnämnden i Korsnäs och är ordförande för gruppen ”Möjligheternas Korsnäs”.

VÄRDEFULLA INSIKTER OCH ERFARENHET

Hans år inom pälsdjursförbundets styrelse har gett många värdefulla insikter. Marcus har alltså en hel del erfarenhet av pälsbranschen på olika nivåer. Tidigare hörde både minkar och rävar till farmdjuren, numera har man enbart rävarna kvar.

Pälsbranschen har alltid varit en konjunkturkänslig bransch med kraftigt varierande skinnpriser och därmed varierande lönsamhet. Åren

2009–2013 var goda år men 2014 kom lågkonjunkturen som pressat näringen sedan dess. Anläggningen är i relativt bra skick tack vare att det kunde göras investeringar under de goda åren, men en del reparationsbehov har i alla fall uppkommit nu.

Marcus har kunnat hålla produktionskostnaderna för farmen nere genom att familjemedlemmar har utfört det mesta av arbetet. För tillfället har företaget bara en anställd.

VIKTIG NÄRING FÖR KORSNÄS

Pälsnäringen har varit en mycket viktig inkomstkälla för Korsnäs kommun. Under högkonjunkturen 2012-2013 såldes skinn för drygt femton och en halv miljoner euro från kommunen. Försäljningen gav kommunen över tolv procent av dess skatteinkom-

ster. Många företagare har tvingats lägga ned under lågkonjunkturen. Förhoppningar finns nu i alla fall att ljusare tider är på kommande då

det gäller skinnpriserna. Auktionen som börjar sjunde mars torde ge klarare besked om vart priserna är på väg.

Under senaste tioårsperiod har Saga Furs förmedlat exportskinn för i medeltal 475 miljoner euro per år, år 2021 inkom 87 miljoner euro i skatter från näringen, trots lågkonjunkturen. Österbottens

andel av försäljningen är 46 procent.

Inställningen till farmnäringen har länge varit polariserad i Finland. Marcus säger att pälsfarmarna är tacksamma för att något politiskt parti ställer upp för farmare och att det finns riksdagsledamöter som arbetar för landsbygdens näringar. 

RENT•A•CHEF

luncher

Catering

Rönnholms blommor inom kort vid Halpahalli i Närpes!

Tegelbruksvägen 12, 64200 Närpes. Tel nr: 0500 863834

TEXT STEFAN MANNSÉN FOTO LISBETH BÄCK/KUSTMEDIA

P. Snickars Ab Oy

Pälsfarmare i medgång och motgång

Marcus Nordmyr.

Nära – när sekunder är avgörande

Livet kan förändras på en sekund. Det vet Joni Staffas från Vörå, kårchef inom Wörå Frivilliga Brandkår. – Vi är med vid utryckningar, är förstärkning för ambulansen och vid behov hjälper vi andra brandkårer.

HEMMAHAMNEN FÖR

inom räddningsverksamhet.

WÖRÅ Frivilliga brandkår är brandstationen i Vörå, en station som är bemannad dagtid på vardagar. Numera lyder räddningsverkets verksamhet under Österbottens välfärdsområde. Som förstärkning till den fungerar frivilliga brandkåren med cirka 20 aktiva medlemmar, en förening som verkat i 95 år. De tryggar återväxten på ett bra sätt genom sin ungdomsklubb.

I kommunen finns även Maxmo-Särkimo Brandklubb med depåer i både Maxmo och Särkimo samt Oravais Brandmannaklubb i Oravais brandstation som är bemannad dagtid på vardagar.

BRANDLARM OCH DELVÅRDSLARM

Utryckning. Branden i Kalajoki sommaren 2021.

Med hjälp av appen 112

Suomi får medborgaren varnings- och myndighetsmeddelanden direkt i sin telefon utifrån telefonens positionsdata. Den avgiftsfria appen används redan av cirka två miljoner finländare.

Så här börjar du använda appen Suomi 112:

• Ladda ner den kostnadsfria appen på din telefon från en appbutik (App Gallery, Google Play, App Store).

• Placera ikonen på telefonens hemskärm så att du hittar den snabbt.

Joni Staffas anslöt sig till ungdomsklubben när han var omkring elva, tolv år. Vid sexton år får man delta i brandövningar för vuxna och vid aderton år genomgår man släckningsmannakurs.

• Starta appen, mata in ditt telefonnummer och välj det språk du vill ha (finska, svenska eller engelska).

• Du får tillgång till alla funktioner genom att svara jakande på de frågor som appen ställer. Frågorna varierar något beroende på operativsystem.

• Öppna appen. Du behöver inte oroa dig för att det skulle inleda ett nödsamtal. Studera urvalet av tjänster i appen i lugn och ro.

ningsverket emot 110–140 alarm per år.

– Att vara i alarmberedskap betyder att man om möjligt deltar i utryckningen och så har man branddejour i regel två dygn var tredje vecka. Vid alarm tar man sig omgående till brandstationen och därefter till brand- eller olycksplatsen. Vi tar även emot delvårdslarm vilket betyder att vi bistår ambulansen. Vi täcker också upp för andra brandkårer. Det beror på uppdragets omfattning.

– Frivilliga brandkårens styrka är att vi är nära och känner till lokalomgivningen. Vi kan snabbt vara på plats i situationer där sekunder är avgörande.

ÅTERSTÄLLER FORDON OCH

UTRUSTNING

Han beskriver hur det kan gå till.

tvätta, tanka och göra i startklart skick, tvätta våra kläder och så brukar vi sitta en stund och summera uppdraget. Dels för att se vad vi kan förbättra, dels för att det ibland är viktigt att samtala om det som hänt. I uppdragen möter vi både liv och död.

– Människolivet kan förändras på en sekund, säger han eftertänksamt.

TA GÄRNA KONTAKT!

Räddningsverket står för bilar och utrustning. Vi kompletterar själva med små saker genom bidrag från olika stiftelser.

– Verksamheten kan mätas på olika sätt men andra säger att vi är aktiva i Vörå. Vi var bland annat de första i Svenskösterbotten som skaffade drönare och har på annat sätt också varit föregångare, säger han anspråkslöst.

– Därefter får man delta i alarmverksamheten, berättar Joni.

– Två gånger i månaden anordnas brandövningar för att vi ska upprätthålla kunskapen och ett par, tre gånger per år ordnas större räddningsövningar i samarbete med Maxmo, Särkimo och Oravais.

I Vörå tar rädd -

– För oss aktiva kommer alarmet oavsett om vi sitter vid julmatsbordet, sover eller packar ”skäriväskan”. Många, däribland jag själv, avbröt semesterresan sommaren 2021 under den stora skogsbranden i Kalajoki – för att jag känner det som ett viktigt och ansvarsfullt uppdrag.

– Vid ankomsten till olycks- eller brandplatsen agerar jag systematiskt även om känslan inombords ibland är kaotisk. Om det är bostads- eller fastighetsbrand läggs fokus på att få ut människor och djur. Är någon skadad? Hur mycket skadad? Hur stor är risken för att elden ska sprida sig?

– Vid återkomsten till brandstationen återstår jobb för oss med att återställa fordon och utrustning:

Som kårchef vill Joni vara till hjälp i olyckssituationer, utveckla verksamheten och utbilda ungdomar inom räddningsverksamhet.

– Nya medlemmar välkomnas runt hela Österbotten. Ta gärna kontakt med närmaste brandstation, om du vill komma med!

– Jag representerar svenska Österbotten i Finlands Svenska Brand & Räddningsförbunds styrelse, som är ett riksomfattande finlandssvenskt förbund som arbetar för brand- och säkerhetsarbete i samarbete med myndigheter och organisationer. Förbundets uppgift är bland annat att utveckla brand- och räddningsverksamheten.

– Anders Norrback är förbundsordförande så där har jag kontakt med honom. Han är bra. 

Vi känner lokalomgivningen. Vi kan snabbt vara på plats i situationer där minuter är avgörande.

Som kårchef vill Joni Staffas vara till hjälp i olyckssituationer, utveckla verksamheten och utbilda ungdomar

Källa: www.112.fi

SUOMI 112

Vanja Pobor hoppas på Kraft 2 framgång

Kraft 2 gick obesegrat genom division 4 ifjol. Belöningen blev överlägsen serieseger och avancemang. Onsdagen den 26 april 2023 gör laget comeback i division 3 med hemmamatch mot VPS Akatemia, som troligen är en av de svåraste motståndarna i serien.

VANJA POBOR HAR fortsatt som tränare för Kraft 2, nu med assistans av Edis Elkaz. Vanja Pobor ser fram emot säsongen, men vet givetvis att det är skillnad mellan division 3 och division 4. En faktor som gynnat förberedelserna är att tillgången på spelare varit god. En bra bit över 20 spelare har deltagit i träningarna. – Jag tror det delvis beror på att det gick så bra ifjol och att vi haft god atmosfär i laget, säger Pobor om den rikliga tillgången på spelarmaterial under försäsongen.

Han vet av erfarenhet att det kan uppstå perioder då laget är klart decimerat under säsongen. Skador, resor, studier, armétjänstgöring och spelarnas inhopp i första laget är alla exempel på faktorer som skapar behov av att ha en bred trupp.

Det roliga är att Vanja Pobor sett hur spelarna utvecklats under vintern. En del av spelarna har möjlighet att spela och träna både med Kraft 2 och med första laget eller föreningens äldsta juniorlag.

– Jag tror att vi kan överraska i serien. Men vi kan inte ha för många träningar. Spelarna får inte bli för trötta, man ska vara ivrig att komma på träning, förklarar Pobor om hur han tänkt när han konstruerat upplägget inför säsongen.

FRÄMST TRÄNARE

För egen del har 37-åriga Pobor en lång karriär bakom sig som spelare, först i hemlandet Kroatien och senare här i Sydösterbotten från 2011. Han spelade med Kraft sju säsonger. De senaste säsongerna har han spelat med Kaskö IK.

Ifjol började Pobor träna Kraft 2, men deltar själv i viss mån i träningarna med Kraft första lag. Först och främst är han tränare. Pobor skulle inte ha nåt emot att utbilda sig och utvecklas så mycket som möjligt som tränare. Hans egen far har varit tränare, bland annat i Japan. Fadern utgör ett viktigt bollplank för Pobors egna funderingar om spelet. 

LANDSBYGDSFÖRETAGARE SOM STÖDER ANDERS NORRBACK

Anders Ahlroos

• Anders Krook

• Anders Mattfolk

• Anki & Rune Åman

• Bengt & Sing-Maj Viklund

• Bo Storsjö

• Carl-Gustav Wiik

• Christer Lillandt

• Christer Ollqvist

• Daniel Antfolk

• Eks Handelsträdgård

• Fredrik Vide

• Gabriella & Benneth Teir

• Göran Gjäls

• Handelsträdgård Strand

• Hans & Eva Ehrsfolk

• Hans Granborg

• Jan-Anders Lindfors

• Jan-Erik Hedman

• Johan Böling

• Johan Hertsbacka

• Johan Maris

• John Berg

• John Lidman

• Jonathan Dahlbäck

• Karl-Henrik Norrgrann

• Karl-Johan Granfors

• Kenneth Enlund

• Kent & Christina Berglund

• Kent-Ole Qvisen

• Kim Antfolk

• Kim Perjus

• Kjell & Kim Broman

• Kjell & Marianne Nygårds

• Kjell-Åke Enqvist

• Kjell-Åke Söderback

Kristian Åbacka

• Lars Mickelsson

• Leif & Roger Bäckstrand

• Leif-Erik Pellfolk

• Marcus Gjäls

• Mathias Antfolk

• Mathias & Matts-Erik Perjus

• Matias Engelqvist

• Mats Nordman

• Mats Storgård

• Mattias Böling

• Matts-Erik Viklund

• Melcher Nyman

• MH Grönsaker

• Mikael Dahlbäck

• Mikael Fredman

• Mikael Storbäck

• Ole-Henrik Antfolk

• Övermark ÖSP:s

Lokalavdelning

• Patrik Groop

• Per-Erik Englund

• Peter Vesterlund

• Peter, Monika & Daniel Groop

• Philip Mannfolk

• Rickard Bäck

• Roger Backholm

• Roland Sandvik

• Sand´s Marketing

• Tage Bergman

• Tommy Liljedal

• Tommy Österås

• Torolf Back

• Ulf Nordberg

• Växthus Thomas Vestberg

BEHÖVS BRED TRUPP

Kraft 2 gör comeback i division 3 under ledning av Vanja Pobor.

Jag tror att vi kan överraska i serien!