C-Magasin nr 9

Page 1

Lördag|vecka 9 6 mars 2010

Soffläge efter

totalrenovering i Sjulsmark Norrbottens-Kurirens helgmagasin

Foto: Linda Wikström

lördagsgodis livsviktigt C testar hemmavid din kropp till bords sista ordet


2|C Norrbottens-Kurirens helgmagasin

innehåll R

untom i världen firas kvinnodagen på måndag och det är bra, vi här på C har ALLTID kvinnodagar och det är ännu bättre! Vi föraktar varken mjuka eller hårda frågor, vi skyr varken traditionellt kvinnliga intressen ­eller konservativt manliga värden, men vi ser allt genom våra rosa brillor och ger allt en tvist av C. Njut ännu en tjejlördag med oss i dag. Puss!

Pär och Viveca totalrenoverade drömkåken i Sjulsmark

möte med

sidorna 7–9

2009 anmäldes totalt 202.000 våldsbrott i Sverige. Bland de vuxna offren var 97 procent kvinnor. Vi har träffat Heléne Johansson, en av initiativtagarna bakom Mansmottagningen i Piteå.

sidorna 4–5

C testar ... .. fruktsyror i fejset – en exfolierande AHA­ pplevelse som ska locka fram det bästa i din u hud.

sidan 6

mode Plutande läppar, hövolm och klockade kjolar – till hösten är det 60-tal som gäller enligt Prada.

sidan 10

din kropp Slät som en persika eller naturligt lurvig? Det viktiga är inte i första hand hur du ser ut utan hur du känner dig – Cecilia Steinsen skriver om kroppshår.

sidan 11

till bords Tacos och blodpudding – Mia Gahne serverar två uppdaterade klassiker.

Foto: Linda Wikström

sidorna 12–14 ✲ veckans citat

Vi är många som är tacksamma för alla politiska framsteg som tidigare ”­kvinnogenerationer har åstadkommit. Ni gav oss möjligheten och lusten till

­ rkeskarriärer. Men bitterfittorna i oss konstaterar också syrligt att vi lever med y era söner, som ofta har en lysande förmåga att ignorera döende pelargoner, ­golvets palett av matrester och tomma toapappershållare ... Nästa generation av kvinnor måste befrias från omgivningens outtalade förväntan på att de ska axla rollen som projektledare för familjelivets praktikaliteter. Jenny Jewert i DN 3 mars i en kolumn om bitterfittor, strukturer och individens ansvar.

är en bilaga till ­Norrbottens-Kuriren. Ansvarig utgivare: Mats Ehnbom Redaktörer: Birgitta Wiik Lindvall birgitta.wiik@kuriren.com 0920/26 29 62 Kicki Linna kicki.linna@kuriren.com 0920/26 29 59 Har du ­åsikter om ­innehållet i C eller tips om ämnen/personer du tycker att vi ska skriva om, skriv till: cmagasin@kuriren.com Införda bidrag belönas med vår läckra ­shoppingkasse.

s helgbilaga

Norrbottens-Kuriren


vecka 9|lördag 6 mars 2010|www.kuriren.nu C|3

lördagsgodis Kvinnodrömmar. Medan snön vräker ned längtar vi efter vår och drömmer, vid sidan av fred på jorden, om ...

Partyyyy!

Med rött vin i Ingegerd Råmans ursnygga glas Jazz me från ­Orrefors, blir det lite stil på festen!

Tystnad! Stäng

En egen trädgård.

­världen ute med ­rejäla lurar från Wesc. Ja, egentligen är det ju meningen att man ska ha musik i dem ... men vi tänker utanför boxen.

Lugn & ro. På Eero Koivistos lilla pall ­Flower, i kallskum, kan man sitta stilla och låta blodet gå runt ... du hittar den bland annat på designonline.se

Ett par snygga handskar är en bra början! Dessa hittar du på Åhlens.

Egen tid. En mamma på

r­ ymmen packar bagen och smiter iväg till ... bibblan, gymet, syjuntan. Du hittar den på ­adidas.com

Ordning och reda. Fiffig förvaring och soffbord i ett får pedanten att jubla – tidningar, böcker och annat rafs blir plötsligt riktigt snyggt.

Sovmorgon. Efter en lååång sovmorgon vaknar du fräsch som en nyponros. Nattcremén kommer från Åhlens.

ner än att bli den Birgitta, Kicki och Maria drar igång bloggen som inte har lägre ambitio s bästa helgvärlden om mycket rätt handla att såklart r komme Det ! fabulösa mest e och höra lite reportag våra på na magasin C, du kanske får hänga med bakom kulisser ak på vad sneakpe en på vi bjuder Kanske n. tidninge i med skvaller – sånt som inte kom gör din som Maria och Kicki Birgitta, oss, känna lära du får så och r framöve G som är på favorittidning! uriren.nu Häng med från start i vår inspirerande C-värld, du hittar den på www.k

i ck

Ki

Lindvall W itta iik irg

Linna

Mari aL in ren dg

Tre vänner och

B

jv fj


4 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | livsviktigt

Samtal, att på djupet tala samman, kan vara ett kraftfullt instrument. Heléne Johansson tror på ordets makt att förändra tankar, attityder och i förlängningen även inrotade handlingsmönster. Tillsammans med Hans Hanson är hon en av initiativtagarna bakom Mansmottagningen i Piteå. – Tystnaden är största hotet när det handlar om våld i nära relationer. Män har valt att tiga och det i sig är ett text: Kicki Linna problem.

”Den man som slår, ­väljer aktivt att göra det E

fter 15 år inom socialtjänsten är ­behandlande samtal Heléne Johanssons specialitet så när Hans Hansson, mannen bakom Nätverket för kvinnofrid i Piteå och en nära vän till Heléne, för lite drygt ett år sedan undrade om hon var intresserad av projektet, var hon snabb att anta utmaningen. – Våldet finns överallt och det är ett misstag att tro att det är en speciell typ av män som slår. ­Genom åren på socialtjänstens öppenvårdsenhet vet jag också att det är svårt att direkt sätta fingret på våldet i en relation. Att screena för våld kan ingå i vårt uppdrag men i det här projektet är tanken att vi ska tala klarspråk från första stund. Att vända sig till oss innebär dessutom att mannen tagit ett ­medvetet och avgörande steg. Svarta siffror talar sitt tydliga språk, statistiken på området är ingen munter läsning, men nödvändig; 2009 anmäldes totalt 202.000 våldsbrott i landet, en ökning med 7.200 anmälningar jämfört med året innan. Bryter man ned siffrorna visar det sig att våld mot barn under 18 år står för den största ökningen, elva procent. Bland de vuxna offren var 97 procent ­kvinnor. Bakom kalla siffror döljer sig förövarna, till en förkrossande majoritet män, som slår. Sett till ­befolkningsunderlaget i länet är det rimligt att anta att det finns cirka 900 män i Norrbotten som skulle kunna utgöra målgrupp för Mansmottagningens verksamhet. Våld kostar pengar

Att vikta lidande i kronor kan verka cyniskt men ­säger samtidigt en del om problemets omfattning. Översatt i ekonomiska termer är våld dyrt, väldigt dyrt. En sammanställning från polisen av ­kostnaderna för mäns våld mot kvinnor uppgick 2005 till 370 miljoner. Till denna siffra ska ­dessutom läggas kostnader för sjukvård, domstolar och fängelse­vistelser. Mot bakgrund av dessa siffror kan projektets kostnad för respektive kommun på 20.000 kronor ses som väl investerade slantar. Underlaget finns där och tiden har mognat – ­både män och kvinnor vågar och vill tala öppet om ­problemen. Men, det tycks alltid finnas ett ”men”. Tanken var till en början att behandlingen skulle

ske i form av gruppsamtal, då denna behandlingsform visat mycket goda resultat. Här har man nu, i projektets inledningsskede, valt att tänka om och ger även möjlighet till individuell behandling. – Att sitta i grupp och tala om sig själv och ­dessutom beröra svåra frågor som våld mot ­närstående, är inte helt lätt. Många som hör av sig och är intresserade av att få veta mer backar när det börjar bli allvar, så här långt har två män valt att ta del av vårt erjudande. Brittisk behandlingsmodell

Att behandla män för att förhindra återfall i ett ­våldsamt beteende, är i sig inget helt nytt. Inom ­kriminalvården har man sedan 2004 arbetat med IDAP (Integrated Domestic Abuse Programme), ett behandlingsprogram som utarbetats i ­Storbritannien. Men då handlar det om män som ­redan har en dom på sig. Mansmottagningens ­förhoppning är att kunna komma in i ett tidigare skede, innan det gått så långt. Ett första steg, och kanske det tuffaste, är att ­erkänna för sig själv att våldet är ett faktiskt ­val – man väljer att slå. Det kan i sig vara en omvälvande insikt. – Även om tendensen att ta till våld kan ses i ett ­vidare perspektiv som en yttersta konsekvens av könsmaktordningen, är det ingen förmildrande ­omständighet. Den man som slår väljer, aktivt, att göra det. – Men det finns alltid ett alternativ, att lära sig ­känna igen situationer som triggar våldet och få verktyg att kontrollera sina impulser, är två viktiga redskap vi arbetar med.

fakta n Projektet, som till att

börja med ska pågå under ett år innebär ett uppdrag att bedriva behandlingsarbete med våldsbenägna män i fyrkanten – ­Piteå, Älvsbyn, Boden och Luleå. Kommunförbundet i ­Norrbotten står bakom projektet som ­finan­sieras av ­kommunerna ­tillsammans med landstinget. n Män kan själva söka sig till projektet eller remitteras på frivillig väg via socialtjänsten. n Läs mer på: www.mansmottagningen-pitea.se

Ytterst handlar det om makt. – Att hota, skrämma eller kränka en person i syfte att få henne att gå med på, eller lika ofta att avstå, från ­något mot sin vilja är också att utöva våld. Det ­intressanta med Isdals definition är att han sätter ­själva handlingen i fokus och inte bara avsikten med den. – Det innebär att också sådant som mannen ­bortförklarar med att det var ”för hennes eget bästa” eller av ”omtanke”, hamnar inom ramen för ­definitionen. Att begränsa en annan människas ­livsutrymme är också det ett slags våldsut­övning. Kontrollerande pojkvänner

Med sig i bagaget har Heléne en fil.mag i socialt ­arbete och en utbildning i KBT steg 1 men också en egen ­erfarenhet, även om den ligger långt tillbaka i tiden. – Jag var 15 år och var tillsamman med en kille som använde våld. Det var en besvärlig tid och de tankar och känslor det väckte var svåra att dela med någon. Det var skamligt att berätta men min bästis visste och försökte hjälpa så gott hon kunde, vi var ju så unga. Som familjebehandlare händer det att hon stöter på problemet med kontrollerande pojkvänner. – Vad unga tjejer i dag inte alltid tänker på är att när någon kollar deras sms eller mejl i smyg är det i sig ett allvarligt gränsöver­skridande och ett uttryck för ett kontrollbehov som ­inte är acceptabelt. Att det mer ­eller mindre är ­vardag, eftersom det är så lätt att göra det, innebär ­inte att det är mindre allvarligt men leder till en ­normalisering. Det är så man gör och det kan hinna gå långt innan den som blir kontrollerad inser vad det egentligen handlar om. Otrampad mark

Våld är makt

Till att börja med måste mannen klara av att se sin egen roll. Det kan låta enkelt men är starkt ­förknippat med förnekelse, skuld och skam. ATV, ­alternativ till våld, den behandlingsmodell man ­använder sig av vid Mansmottagningen har ­utvecklats av den norske psykologen Per Isdal som redan 1987 startade Nordens första ­behandlings­centrum för män. Isdal utgår i sin ­modell från en ­definition av våldsutövning som inte bara ­innefattar att fysiskt skada en annan människa.

Själv beskriver hon sig som en långdistansare, en egenskap som kommer väl till pass när det handlar om att förändra attityder och tankar på sikt. En ­projekttid på ett år är i sammanhanget försvinnande kort. – En förhoppning är att vi till hösten kan erbjuda grupp för de män som är beredda att arbeta med en förändringsprocess. Det här är otrampad mark och jag och Hans lär oss allt eftersom. Detta är en hoppfull början och vi tänker oss en fortsättning där alternativ till våld ingår som ett ­självklart alternativ vid sidan av andra behandlingar. n

fakta

ATV – så funkar det

Vad du som man kan göra

Namn: Heléne J­ ohansson, 43. Bor: I en ombyggd ­sommarstuga vid havet på Svartnäsudden. Familj: Dottern Lovisa 16. Aktuell som: En av ­initiativtagarna till ­Mansmottagningen i ­Piteå.

n Behandlingsmetoden utgår från ett antal

n Se våldet som en angelägenhet för alla män.

grundantaganden, bland annat: n Våld är en oacceptabel handling. n Våld är utövarens ansvar – det är utövaren som väljer att slå. n För att göra en förändring möjlig grundar sig ­behandlingsmodellen på stöd och empati. n Behandlingen följer huvudprinciperna erkännande, ­ansvar, sammanhang och konsekvens.

n Tig inte – agera. n Skärskåda dina egna attityder. n Erbjud din hjälp om du misstänker att en

kvinna i din närhet utsätts för våld.


vecka 9 | lördag 6 mars 2010 | www.kuriren.nu C | 5

Foto: Linda Wikström

l ”Vi vet genom ­ tvärderingar av u ­behandlingsmetoden på andra håll, bland annat i Uppsala och Norge, att så många som ­åtta av tio män efter två år ­efter avslutad ­behandling, är fria från våld,” säger Heléne.


6 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | C testar

En AHA-upplevelse. Vintertrött måndagsmorgon, du känner

H

mmm, så här borde man alltid få börja sin ­arbetsvecka, tänker jag när Lena Ström på ­Behandlingscentret sveper in mig i ett fluffigt täcke. I bakgrunden en dämpad musikslinga som får mig att sjunka allt tyngre mot britsen. Om det inte vore för att jag faktiskt jobbar, skulle det vara lätt att bara domna bort under mjuka händer som rengör mitt ansikte med den ­specialcleanser som är AHA-behandlingens första steg. ­Lena tar också bort mascaran från mina fransar, men ­påpekar samtidigt att det egentligen inte är nödvändigt. ­Fiffigt, tänker jag, om man skulle komma på idén att slinka in under en lunch för en liten AHA-upplevelse. En varm handduk avslutar rengöringen innan det är dags för The real ting – en genomskinlig gel som stryks ut över ansikte och hals. Det luktar lite starkt till att börja med men känslan är trots det behaglig, det känns svalt i ansiktet och det pirrar i huden.

Foto: Petra Isaksson

dig precis som himlen ser ut. Grå och lite tung. Tänk då att få plocka fram den ­nyponros du ­innerst inne känner att du är. Bort med gamla trista hudceller, in med rosiga kinder, lyster och spänst. Kan det funka? text: Kicki Linna

Individuellt anpassad behandling

Syror i fejset låter lite drastiskt, men Lena ger lugnande ­besked: – Det här är en individuellt anpassad behandling som ­utgår från din hudtyp. De skräckexempel man ibland kan läsa om handlar helt enkelt om att man inte tagit hänsyn till kundens hud. Har jag att göra med en problemhud med ­acne eller ojämn pigmentering, väljer jag givetvis ­produkter efter det. Med en mogen hud, som din, med lite ytliga kärl – får man gå betydligt försiktigare fram. Innan Lena sätter igång har hon, bokstavligen, synat mig

fakta Namn: Lena Ström, 46. Bor: I lägenhet i centrala Luleå. Familj: Pojkvän och barnen Carl, 21, och Izabelle 19. Gör: Hudvårdsterapeut och egen ­företagare med 21 år i branschen. ”Jag kan faktiskt titulera mig hudvårds­mästare eftersom jag har ett ­mästarbrev i hudvård”

med förstoringsglas och konstaterat att min hud är tunn med antydan till linjer runt ögonen. Jag har inte så mycket ­synliga porer men fläckvis lite ojämn pigmentering ­vilket tyder på solskador. Dessutom noterar hon ­ytliga kärl under ögonen och på kinderna. Med hänsyn till hudtyp skräddarsys min ­behandling – styrkan ­avgörs dels av ­gelens ­koncentration, dels av den tid som gelet verkar. – Det händer att det ringer kunder som till exempel vill betälla tid för en kemisk peeling – ”det får vi se hur det blir med det”, brukar jag svara. Det är inte alls ­säkert att de har en hud som lämpar sig för det. Då måste man som hudterapeut kunna visa på alternativ och argumentera för dem. Gelen ska nu få verka en stund, för min del blir det cirka tio minuter. Syrorna exfolierar min hud, dvs tar sig igenom det yttersta lagret av döda celler för att ta

fram den persikohud jag hoppas ska finnas därunder. Jag hinner bombardera med frågor innan den lite klistriga mask som bildats över ansiktet tas bort. ­Syrorna neutraliseras och därefter läggs en efter­ behandlande kräm på. Jag får dessutom ett tunt ­lager mineralmake. Inte bara till lyst ska det visa sig eftersom det lösa pudret, vid sidan av den lätt ­tonande ­effekten, också innehåller UV-skydd. Att skydda sig mot sol och strålning från exempelvis ­datorer är ­grunden för en frisk hud, påpekar Lena medan hon ­låter den breda borsten metodiskt arbeta in ­mineralpulvret. Sammantaget har det tagit en dryg halvtimme – shit, från grådask till persika på ingen tid alls ..? Nja, inte riktigt, att man inte kan göra underverk med enstaka brandkårsutryckningar om man sedan raskt faller tillbaka i ett tvål-och-vatten-träsk, är en självklarhet menar Lena: – Vill du ta hand om din hy, handlar det om att jobba på sikt, att steg för steg bygga upp huden inifrån och göra den mer mottaglig för de produkter du sedan ­använder. Alla reservationer till trots – när jag kommer ­tillbaka till jobbet – omålad, vilket aaaaldrig händer – får jag faktiskt komplimanger för min hud. Ha! Det har heller aldrig hänt. n

Tänk på att ...

AHA – så funkar det

... inte använda AHA-produkter inom 24 timmar efter att du gjort en behandling. ... helst inte konditionsträna inom 24 timmar eftersom ­behandlingens utrensande effekt då kan bli allt för kraftig. ... inte utsätta huden för sol utan att ha ett rejält solskydd. ... du för att uppnå maximal effekt bör förbereda huden med ­specialprodukter ett par veckor före en behandling. ... om du vill åtgärda hudproblem, till exempel acne eller ­pigmentförändringar, får du bästa resultat med en serie ­behandlingar.

n AHA står för Alpha Hydroxid Acid och är en typ av fruktsyror som finns, som namnet antyder, i bland annat

just frukt. I de produkter som Lena Ström jobbar med handlar det om glykolsyra som finns i sockerrör. n AHA ” skalar” skonsamt bort döda hudceller som ersätts av friska celler. n AHA tar sig ner på djupet i huden och stimulerar fuktbildning vilket i sin tur hjälper till vid nybildning av ­kollagen och elastin – några av hudens viktigaste byggstenar. n Förebygger problemhud, exempelvis acne – den milda exfolieringen öppnar porerna och motverkar ­tilltäppta talgkanaler. n Förbereder huden för uppföljande behandlingar – får din vanliga hudkräm att verkligen kunna göra sitt jobb på djupet.


hemmavid | vecka 9 | lรถrdag 6 mars 2010 | www.kuriren.nu C | 7

Hem till Sjulsmark


8 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | hemmavid ns vecksatips bonu

här bor vi Familj: Pär Berg, 33, flygtekniker, Viveca Berg, 34, civilekonom, engelska settern Zita, ­katterna Sten och Ture. Bor: I en 250 kvadrat stor villa i Sjulsmark. ­Huset från 1909 är utbyggt och rymmer i dag sju rum och kök. Tomten är 3,5 hektar stor. Kommande projekt: Ett garage ska byggas och tomten ska planeras.

Infällda spottar är ­inte effektfulla bara i innertaken, de lyser ­effektivt upp en mörk ­innertrappa också.

Karamelltantens hus blev Pär och Vivecas stora projekt Än i dag minns Pär Berg karamellerna tanten i farmors grannhus bjöd honom på när han var barn. I dag bor han själv i det gula huset på ­höjden som han ­tillsammans med sin fru totalrenoverat och byggt ut med ­nästan 100 ­kvadrat. text: Birgitta Lindvall Wiik Foto: Linda Wikström

O

mgivningarna kring det gula huset på höjden är anslående och utsikten vidsträckt. Med tallskogen i ryggen ståtar gården från 1909 på en backe med ­öppet läge och milsvid sikt. Här har Pär och Viveca Berg bott tillsammans i sex års tid, men här har Pär också ­hälsat på många ­gånger redan som barn. Han växte upp i Sjulsmark och farmor och farfar bodde ­granne med det gula huset. – Vi åkte ofta skoter mellan husen och ­tanten som bodde här bjöd alltid på ­karameller, så jag har varit ganska mycket här genom åren. En känsla av frihet

Pär bodde sen några år i en lägenhet i Piteå när han blev tillsammans med Viveca som redan hade köpt huset i hans hemby, att ­f lytta tillbaks till Sjulsmark var verkligen som att komma hem. Pär beskriver känslan som oerhört skön, en känsla av frihet. – Jag är ingen stadskille, jag vill ha lite ­avstånd till grannarna istället för att kunna se rakt in i deras vardagsrum och kök. När Pär flyttade in var huset cirka 150 ­kvadrat stort, men planer för en utbyggnad fanns redan. En bottenplatta som skulle ­förlänga huset och ge det ett helt nytt kök i XL-format var redan gjuten. Men innan ­paret påbörjade utbyggnaden

funderade de på om de skulle passa på att bygga mer när de ändå var igång. – Vi behövde en rejäl entréhall också och huset har från början haft en glasveranda, vi ville gärna återskapa något liknande. Pär och Viveca satte sig i bilen och åkte runt och kikade på gamla hus och på olika slags utbyggnader, sedan anlitade de en ­arkitekt som fick sätta deras idéer på papper. Generös entré

Utbyggnaden resulterade i cirka 100 nya kvadrat som fördelar sig på ett 45 kvadrat stort kök och en generös entréhall på nedre plan och två stora sovrum och ett vackert, glasverandaliknande burspråk med plats för massor av middagsgäster under kristall­ kronorna. – Vi anlitade en byggfirma för konstruk­ tioner och utvändigt byggarbete, annars har vi gjort det mesta själva. Pär berättar att han och hustrun jobbat med husbygget under varje ledig stund i ­fyra års tid. De har lagt golv, installerat kök, snickrat innerväggar, monterat spottar, ­tapetserat, målat och renoverat ­inner­trappan – ett extremt tidskrävande­ ­projekt. – Den tog oss 80 timmar att fixa, vi slet loss den gamla korkmattan, skrapade och monterade nya nosbrädor och borrade in trappbelysning, berättar Pär.

Även yttertrappan är ett projekt de sent ska glömma. Paret hade bestämt sig för att ­bygga en egendesignad trappa av sten. Det var ett både tungt och tidskrävande arbete då stenarna skulle skäras till rätt mått, bit för bit. Men fint – och underhållsfritt – blev det. Under byggarbetets gång skaffade paret två katter som båda är namngivna efter ­projektet. – Ja, haha, den kattunge vi tog under ­yttertrappsbyggnationen heter Sten och den andra gav vi namn åt efter en av snickarna, så han heter Ture. Eget gårdsnamn

I sommar går byggandet vidare i det gula ­huset på höjden, näst på tur står ­garage­bygge, gårdsplanering och fixandet av en uteplats med grill. Byggandet har Pär och ­Viveca lärt sig under arbetets gång. – Vi hade aldrig byggt eller storrenoverat hus förr, men vi prövar oss fram och frågar om råd när vi kör fast. Det är en skön känsla att veta att man gjort mycket av jobbet själv. När de vackra innerväggarna av bilad, ­vitlaserad timmerpanel på övervåningen var färdiga kröntes öppningen mellan burspråk och TV-rum med det nya gårdsnamnet som Pär och Viveca gett sitt hem. – Vi kallar det Berghällan, vi har bildat det genom en lek med vårt efternamn och det faktum att huset står på en höjd. n


vecka 9 | lördag 6 mars 2010 | www.kuriren.nu C | 9

l Burspråket på övervåningen, som är en del av ­utbyggnaden, har en fantastisk ­takhöjd med infällda spottar. De generösa ­fönstren släpper in gott om dagsljus och det är just här man helst samlas till fest och större middagar.


10 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | mode mode | noterat

David & Martin ställer ut i Paris n Just nu pågår utställningen Fashion

­Jewellery Catwalk and Couture på Collette i Paris. De svenska smyckedesignerna ­David & Martin, som­ ­tidigare släppt ­kollektion för Weekday och samarbetat med Karl ­Lagerfeld, har med ett unikt smycke på ­utställningen. – Det är jätte­ spännande att som enda svenska ­designers får ­vara med i de här sammanhangen, säger Martin Lasson, ena halvan av duon. Och smycket, som är specialdesignat för utställningen, är imponerande med ett ­elva centimeter stort djurkranium i rent guld som bärs upp av en mängd ihop­ tvinnade linor. – På grund av storleken och materialet hamnar priset på 250.000 kronor. Jag hoppas att vi får en rik och modig kund som gärna bär vårt smycke, säger Martin Lasson. Designduon medverkar också i boken Fashion Jewellery Catwalk and Couture av Maia Adams som lanseras i samband med utställningen. I boken berättar ­designers som Louis Vuitton, Vivienne Westwood, Alexander McQueen och Comme des Garcons om sitt smycke­ skapande, som precis som David & ­Martins, rör sig i gränslandet mellan smycken och klädesplagg. Lisa Wallström/TT Spektra

Modeföretag satsar på webben n Holdingbolaget med ett 60-tal kända

Prada – blickar bakåt på Bardots 60-tal

P

rada har, som vanligt, fått stor uppmärksamhet för sin höst- och vinter­kollektion 2010/2011. Och den här gången verkar Miuccia Prada ­vara inspirerad av 60­talet. Kollektionen bjuder på ärmlösa ­klänningar med vida klockade kjolar, ­A-linjeformade kappor och mycket mönster, också de tydligt

60-tals­influerade. Visningens modeller hade dessutom enorma hårlimpor à la Brigitte Bardot. Spetsiga skor

Många av plaggen fokuserade på ­bysten, ofta med volanger, spetsar och – strutar (!) Enligt Prada får vi framåt ­hösten se spetsigare skor igen, nu gärna med ­grovstickade sockar som tillbehör. – Det är normala kläder. Klassiker. Mycket omarbetat av sådant jag gjorde på 90-talet, säger ­Miuccia Prada. Lisa Wallström/TT Spektra

lyxvarumärken i koncernen, LVMH Moët Hennessy Louis Vuitton, lanserar det ­digitala magasinet Nowness.com, skriver Womens Wear Daily. Där kan läsarna ­inspireras av konst, kultur och mode, och som de själva sammanfattar det – uppleva ”luxury lifestyle online”. Varje dag ska något nytt presenteras, det kan vara text, video, musik eller någon form av interaktivt projekt. Bland annat finns det musik av den amerikanske ­poeten och musikern Gil Scott-Heron och en artikel om författaren Susan Sontag på sajten. – Det är viktigt att ha en röst i den ­digitala världen där vi kan nå ut på ett nytt sätt, säger Kamel Ouadi, som är ansvarig för den satsningen. Burberry hör också till de som satsar på nätet. Nyligen streamades företagets ­höstoch vintervisning i 3D via nätet för att ­följas upp med en tidsbegränsad möjlighet att handla plaggen online, ett grepp som också modehuset Halston har använt Lisa Wallström/TT Spektra sig av.

mode | noterat

Fem kan bli Årets rookie n Under Stockholm ­Fashion Week avslöjades vilka

fem modeskapare som ­nominerats till modepriset Årets Rookies 2010. Det är Billy and I, ­Rahnsäter, ­Seika Lee, The White Briefs och Ida Pyk som slåss om ett ­stipendium på 20.000 ­kronor och en ­helsidesannons i Damernas Värld, bland annat. Vinnaren presenteras i ­augusti under nästa ­upplaga av modeveckan i Stockholm. Då har en jury tittat på hur varumärket ­utvecklats ­under de ­kommande ­månaderna. ­Tidigare vinnare av titeln Årets Rookies är Dagmar, Dada’s Diamonds, van Deurs, Uniforms for the Dedicated och Patouf. Malin Dahlberg/TT Spektra

l Modeskaparna Billy and I, Seika Lee, White Brief, Ida Pyk och Rahnsäter slåss om titeln Årets rookie 2010.

Foto: Anders Lindén, Jörgen Brennicke, Andreas von Gegerfelt, Viktor Gårdsäter och Mikael Dahl


din kropp | vecka 9 | lördag 6 mars 2010 | www.kuriren.nu C | 11

Känner du dig sexig ÄR du sexig!

Foto: AP Photo/Ng Han Guan och Fredrik Sandberg/ SCANPIX

Hårfint

– har du koll på kalufsen?

I reklamen möts vi av tipsen och ­produkterna som ska göra vårt hår ­livskraftigt och ­glänsande. Men visste du att håret faktiskt ­består av helt död ­vävnad? Trots det ­påverkas våra testar av hur vi mår och var vi text: Sofia Hallonsten/TT Spektra bor.

V

år kalufs består till största delen av det trådformade proteinet ­keratin och växer ur celler i ­hårsäcken, ­vilket innebär att hela den synliga delen av hårstrået är dött. – Håret är fullkomligt död vävnad. Många hårvårdsprodukter säger att de bygger upp håret igen, men vad de gör är att lägga en hinna runt hårstrået, säger Anders Strand, överläkare vid hud­ kliniken på Akademiska sjukhuset i ­Uppsala. Klimatpåverkan

Men även om det inte finns levande ­celler i håret påverkas kvaliteten både av sådant som händer inuti och utanpå kroppen. ­Vilket klimat vi bor i är en ­avgörande faktor för hur håret mår. Är det fuktigt i luften tar håret åt sig fukten, blir starkare och får bättre volym.

– Värst för håret är det när det är riktigt kallt, då blir det torrt och känsligt. Så det bästa en svensk kan göra för sitt hår är att flytta till Kanarieöarna eller Karibien! ­säger Anders Strand.

ä­ rftliga håravfallet, men för kvinnor handlar det oftast om att håret ­tunnas ut. Få kvinnor blir flintskalliga på det sättet som män kan bli. Plats för friska strån

Stress påverkar

Hur vi mår överlag har också betydelse för håret, men man får inte finare hår för att man äter bättre eller tränar. Däremot är ­rökning dåligt för håret eftersom ­blod­cirkulationen i hårbottnen blir ­sämre. Sämst för håret är stress, som ­faktiskt är en av de ­vanligaste orsakerna till tillfälligt håravfall. Men det allra största hårproblemet, ­ärftligt håravfall, är inget vi kan påverka om vi drabbas av. – Den som vill ha bra hår ska välja sina ­föräldrar väl, skrattar Anders Strand. Både män och kvinnor drabbas av det

En vanlig missuppfattning är att man tappar mer hår om man hanterar det vårdslöst, men oavsett hur tunnhårig man är kan man inte påverka hur mycket hår man tappar annat än med vissa läke­ medel. – Många är nästan rädda för att röra vid ­håret för att de tror att mer ska trilla av. Men att färga, permanenta eller kamma – inget av det påverkar hur mycket hår man tappar. När det gäller att borsta ­håret kan det till och med delvis vara tvärtom, genom att borsta bort hårstråna som slutat växa kan man ­lämna plats för nya strån, säger Anders Strand. n

Därför ...

Hårresande fakta

... har vissa rakt och andra lockigt hår – hårstråets form beror på hårsäckens utseende. Det finns spikraka, böjda och korkskruvsformade hårsäckar. ... får man grått hår när man blir äldre – pigmentet i hårstråna försvinner med tiden och den tidigare hårfärgen försvinner gradvis. Hår helt utan pigment är vitt. ... blir vissa tunnhåriga med åldern – Hårsäckarna krymper på grund av manliga könshormon och känslighet i hårrötterna, om man drabbas eller inte är ärftligt. ... får gravida tjockare hår – under graviditeten hamnar fler hårstrån än normalt i tillväxtfas och håret blir tjockare. När håret efter förlossningen återgår till sin vanliga balans tappar man ofta mycket hår. ... tappar man hår tillfälligt ibland – när man varit allvarligt sjuk, väldigt stressad eller upplevt ett trauma chockas kroppen och konsekvensen kan bli fläckvis håravfall. Oftast växer håret tillbaka när man mår bättre igen.

n De flesta har mellan 100.000 och 150.000 hårstrån på ­huvudet. n Av dem är mellan 80 och 85 procent i tillväxtfas, några få procent är i en mellanfas och 15 procent är i en vilofas. n Vi tappar i normala fall mellan 100 och 150 hårstrån om dagen. n Det finns läkemedel mot ärftligt håravfall, men de funkar i allmänhet bara upp till 40 års ålder ungefär.

Hur är det där med kroppsbehåring och ­sexighet? Ja, smaken är delad som den håriga ­baken. Om man frågar kvinnor vad de tycker är sexigt på män, så svarar de yngre allt oftare att de vill ha killar ­utan mycket kroppshår medan äldre kvinnor tycker om hår på bröstet hos sina män. Hår på ­ryggen är dock en vanligt ”hurvfaktor”. Men bli inte ledsna för det ni håriga män, det finns de som tycker det är manligt och mysigt att stryka händerna genom en krullig rygg­ beklädnad! Kroppsidealet hos kvinnor går mot så lite kroppshår som möjligt. Det finns otaliga produk­ ter som hjälper oss att bli av med vår naturliga päls. Det som ökat mycket i popularitet senaste år är ”brasiliansk vaxning”, som betyder att man i akrobatiska, fysiskt jobbiga ställningar, med hjälp av vax och en tålamodig vaxerska – kan ta bort ALLT hår man har på kroppen var de ÄN ­sitter, dock inte helt smärtfritt... Killar då, vad tycker de om hår hos kvinnor? Det verkar som om de flesta tycker det är fint utan alltför synliga buskar under armarna och håriga ben. Hur det ska se ut runt musen råder det ­delade meningar om. I porrindustrin ska könet ofta vara helt rakat, en del blir påverkade av det och ­förknippar sexighet med en slät yta. En del vill ha lite kvar och andra tycker naturlighet är ­sexigast. Som alltid är det olika vad vi tänder på. Och det är ju tur det. En del vet inget sexigare än en hårig kvinna och ser det som väldigt ­tändande. En del kvinnor älskar män med ­mycket skägg och hår på bröstet – andra är nästan fobiskt rädda för att se lite hår och tycker det är ­lite äckligt till och med. Jag tror tjejer bekymrar sig mer om sin kropps­ behåring än vad männen gör. Som vanligt har vi kvinnor höga krav på oss att se bra ut, vem har ­inte hört tjejkompisen i kjol eller shorts ursäkta sig för att hon inte rakat benen på länge? Hårbortttagning har dock ökat dramatiskt även bland män och nu rakar de sig lite överallt, vaxar sig och tar hjälp av laser. Killar känner sig också stressade av sin hårväxt och vill se bra ut. En del är nästan fobiskt rädda och blir helt ­avtända om de ser någon, som de tycker, har låtit härligheten växa för fritt. För att piffa upp sexlivet finns hårfärgnings­ produkter för könshåret och olika mallar man kan leka med. Ett rosa hjärta, eller en grön pil som visar vägen skulle väl alla bli glada av? Huvudsaken är att man inte blir alltför ­upptagen av sitt kroppshår, så att man inte kan slappna av bara för att man är orolig för att man är för hårig för någons smak. Tycker du själv att du är sexig – med eller utan hår – så är du sexig! Och kom ihåg: ansa dig med måtta, det är ju kallt i vinter.

Cecilia Steinsen klinisk psykolog


12 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | till bords

Nix mix – så fixar du Tacos har blivit svenska folkets nya nationalrätt. Ändå nöjer vi oss med färdiga mixpaket. Varför inte testa ”the real deal”? Skapa din egen ­tacokväll.

Tacos med vitlöksfrästa räkor och gurksallad

Larssons busenkla jordnötsröra

Tacos med chipotlebiff och limebönor

Ett fräscht alternativ till den vanliga köttfärs­ varianten.

Det här är ett smidigt vegetarikst alternativ till köttfärs.

Trevligt variant med marinerat helt kött i stället för färs.

4 portioner 45 minuter

4 portioner 5 minuter

4 portioner 20 minuter + 2 timmar marinering

250 g jordnötter 3 msk sesamolja 2 tsk rödvinsvinäger 1 msk soja 1/2–1 tsk sambal oelek

400 g lövbiff

D

500 g stora räkor 3 vitlöksklyftor 1 tsk paprikapulver 1/2 tsk cayennepeppar 1 tsk spiskummin salt 1 kruka färsk koriander 1 dl olivolja 1 lime

Ät flera

Gurksallad: 1 gurka 1 dl yoghurt av grekisk typ 2 msk hackad dill 1 citron 1 msk kapris 1 tsk dijon nymalen svartpeppar hårda tacoskal

Inte bara färs

1) Skala räkorna. 2) Skala och finhacka eller riv vitlöken. 3) Blanda vitlök, paprikapulver, cayenne, ­spiskummin, lite salt och grovhackade ­korianderblad med olivolja. 4) Riv över limeskal och pressa över lite saft. Lägg i räkorna och låt marinera i en ­halvtimme. 5) Skala och kärna ur gurkan. Skär den i ­ganska stora bitar. 6) Blanda yoghurt med dill, rivet citronskal + 1 tsk saft, kapris, dijon och peppar. Smaka av med salt och rör ner gurkan. 7) Fräs räkorna hastigt i het panna med ­marinaden. 8) Bottna med gurksallad i värmda tacoskal och toppa med räkorna. Servera genast.

Text: Mia Gahne/TT Spektra

et finns tacos och det finns tacos. I nittionio fall av hundra köper vi en pappkartong med tacoskal, krydd­ mix, sås och ett halvt kilo köttfärs. Tjipp tjopp, så är middagen klar. Nog är det praktiskt. Men det är lite synd på en så rar ärta. Visst kan det ha sin tjusning med enkel halvfabrikatssupé till fredags­ myset. Fast det kan ju bli så himla mycket godare om man anstränger sig en smula. Om inte annat kan det behövas lite variation mellan varven. För tacos är sannerligen ingen dum idé. Alla kan mecka ihop sina egna efter tycke och smak. Det är trevligt med plockmat. Och man kan ju faktiskt fylla dem med vad helst kylskåpet bjuder. Häromdagen lurade jag i sonen tacos ­f yllda med resterna från helgens lammstek. Officiellt avskyr han lamm. Han åt som en häst. Det var ju tacos. Ett vanligt fel när man gör tacos är att man laddar dem med för mycket fyllning. De blir faktiskt godare med mindre mängd mat i. Dessutom blir de lättare att hantera. Det kan vara nog så trevligt att äta tacos med hela ­ansiktet, men hellre orka ett par stycken än en enda proppfull. Jag vill också slå ett slag för det hela köttet. Vi är så hjärntvättade med att tacos ska ­f yllas med köttfärs att vi inte tänker längre. Strimlad biff eller kyckling blir faktiskt mycket godare. Åtminstone i min mun. Samma sak med de där kryddpåsarna. Du kan själv åstadkomma en schyst ­texmexblandning av kryddor utan en ­massa underliga tillsatser. Som det heter på reklamspråk: ­”Våga tänka utanför boxen.” En ­devis som gäller i dubbel ­bemärkelse när det handlar om tacos. Våga lämna mixkartongen därhän. n

1) Kör allt i mixer. Smaka av. 2) Servera som vegetariskt alternativ till köttfärs i tacos.

Tacos med jalapeñokyckling

Jalapeño är en härlig chilivariant som inte är så fruktansvärt stark.

Limebönor: 1 burk borlottibönor (à 400 g) 2 lime 1 vitlöksklyfta salt nymalen svartpeppar olivolja

4 portioner 40 minuter 3 kycklingfiléer 5 dl kyckling- eller hönsbuljong 1/2–1 jalapeño (finns i välsorterade matbutiker, eller inlagd i tacohyllan) 2 pressade vitlöksklyftor 1 tsk oregano 1/2 dl tacosås, valfri styrka 2 msk limesaft tacoskal eller tortillas

Tillbehör: tacoskal eller tortillas strimlad isbergssallad tomater riven cheddarost crème fraiche

Tillbehör: isbergssallad tomater crème fraiche 1 kruka hackad färsk koriander 1) Skölj av kycklingfiléerna och torka dem torra. 2) Koka upp kycklingbuljong, hackad ­jalapeño, vitlök och oregano, sänk värmen och lägg i kycklingen. Låt sjuda utan lock tills köttet vitnar, cirka 10 minuter. 3) Ta bort från värmen och låt svalna i 15 min. Strimla kycklingen. 4) Blanda tacosås och limesaft. Häll over kycklingstrimlorna och blanda. 5) Servera kycklingen med uppvärmda ­tacoskal eller tortillas, sallad, tärnade tomat, crème fraiche och hackad koriander.

till bords | Mia Gahne

Då drabbas jag av köphysteri ... Avundsjuka är inte klädsamt. Jag vet. Men när jag ­ amnar i en mataffär i ett mer utvecklat land än vårt h ­antar min ansiktsfärg en lätt grönaktig ton. Antingen drabbas jag av köphysteri och spränger hela ­månadsbudgeten på ätbara saker i spännande burkar ­eller också blir jag grinfärdig och vill gå ­därifrån. Varför kan inte vi få köpa rejäla buntar örter i påsar i stället för dessa fjompiga oekonomiska krukor? ­Varför kan inte vi ha 27 sorters senap i fina glasburkar? Varför kan inte vi välja på 14 kycklingar av olika ras? Efter en vecka på en fabulös supermarket i Florida

Marinad: 1–2 msk chipotlepaste (obs! starkt), finns i tacohyllan 2 vitlöksklyftor, finhackade 1 tsk kanel 1 tsk kakao 2 tsk malen spiskummin 1 tsk oregano 1/2 dl olivolja 1 msk soja nymalen svartpeppar 1 tsk limesaft 1 tsk flytande honung

och ett besök på Bon Marchés fantastiska ­mat­avdelning i Paris kraschlandade jag hemma på ­Konsum i går. ­Tomma, gapande hyllor. Vissna ­grönsaker. Ingen mjölk. Det färskaste brödet var tre dagar gammalt. Jag drömde mig tillbaka till sockerbitshyllan i Paris. De vackraste skapelser jag någonsin sett. Hjärt­ formade, hundformade, rosafärgade, röda och ­läckert blå. Totalt onödigt, men ack så civiliserat. Jag ­ruinerade mig totalt. Och jag som inte ens gillar ­socker.

1) Strimla köttet. Blanda alla ingredienserna till marinaden. Lägg i köttet och låt stå ­övertäckt i kylen i minst två timmar, gärna över natten. 2) Hetta upp lite olivolja och mjukstek ­hackad vitlök. Tillsätt de avrunna bönorna och mosa dem lätt. 3) Riv över limeskal och pressa i cirka 1 msk saft. Smaka av med salt, peppar och en ­extra skvätt olivolja. 4) Lyft upp köttet och låt marinaden rinna av. Hetta upp en stekpanna och fräs köttet ­hastigt. 5) Bottna tacoskal eller tortillas med sallad, därefter bönor, tärnade tomater, biff, ost och en klick crème fraiche. ­Servera genast.

3 veckans godingar

1. Ägg Bénédictine med rökt lax – ­Glömmer hur gott det kan vara. 2. Tofu med sesam och mandel i – Min nya grej. 3. Le Tense (32341) – Oförskämt bra ­pastavin. Eller varför inte till lammstek? 129 pix, rena fyndet.


vecka 9 | lördag 6 mars 2010 | www.kuriren.nu C | 13

äkta texmex

veckans vardag

Snabbt för hela familjen

M

Foto: Leif R Jansson/Scanpix

arkus Aujalay är en av våra mest framgångsrika kockar, men han är också familjefar och stressad som de flesta av oss. I sin nya bok Måndag-torsdag – riktig mat för familjen (Natur & Kultur) vill han visa att det går att hinna laga riktigt bra vardagsmat som hela familjen gillar. Rätterna utgår från fräscha råvaror och mycket grönsaker. Vi fick låna ett av ­recepten.

Laxbullar med dillbulgur 4 portioner 500 g laxfilé 1 ägg 1/2 dl vispgrädde 1 msk söt senap 1 kruka gräslök, finskuren salt och svartpeppar smör till stekning pepparrotsyoghurt: 2 dl turkisk yoghurt 10 procent 1 msk färskriven pepparrot salt och svartpeppar l Byt ut köttfärsen mot chipotlemarinerad biff. Mycket smak garanteras.

1) Mixa laxen snabbt i en ­mixer. 2) Blanda med ägg, grädde, ­senap, ­gräslök och smaka av med salt och ­peppar. 3) Forma till små ­bollar och stek i smör på ­medelhög ­värme. 4) Blanda ­yoghurt och ­pepparrot och ­smaka av med salt och ­peppar. 5) Blanda bulgur, blomkål och gurka. 6) Smaka av med citronskal och -saft, dill, ­olja, salt och peppar. 7) Servera laxbullarna med ­pepparrotsyoghurten och bulguren.

Foto: Ingvar Eriksson

l Snabb och smakrik jordnötsröra.

blomkål-, gurk- och dillbulgur: 3 dl kokt bulgur 1/2 huvud blomkål, plockad i små buketter, kokta 1/2 gurka, skalad urkärnad och skuren i ­mindre bitar 1 citron, finrivet skal och pressad saft 1 kruka dill, plockad olivolja salt och svartpeppar

Att dricka till Corona Extra (1598), 15:90 kronor. Alkoholfritt: Kaliber Premium Lager (1986), 9:20 kronor.

l Varför inte fylla dina tacos med räkor? Tillsammans med en krämig gurksallad blir resultatet väldigt fräscht.

Veckans tips! n Spara godbit i

frysen. Frys in den sista ­parmesanskalken. Den innehåller ingen paraffin och ger en härlig smak i soppor.

Foto: Jurek Holzer/scanpix

kjf v

Rätt temperatur gör knölen glad

Hitta krog med lokala råvaror

Köksavfall blir till biogas

n Det kan löna sig att ta ­tempen på potatisen. Allra bäst är de ­kokta ­knölarna vid en temperatur på ­exakt 96 ­grader, ­varken mer ­eller ­mindre. Men det är ett känsligt – ­redan vid 98 grader har ­potatisen ­övergått till att bli klistrig och ­tråkig.

n Nu lanseras en ny guide för

n Institutet för jordbruks-

den som vill förvissa sig om att kunna äta på krogar som jobbar med svensk mat och med ekologiska och lokala produkter. Läs mer och leta upp din egen favorit på: www.smakasvenskt.se.

och miljöteknik startar i ­dagarna sitt första företagsnätverk som ska försöka skapa biogas av ­alla livsmedels­sopor. Tanken är att företag och organisa­ tioner ska kunna dela med sig av kunskap inom olika områden för att utvecklingen ska gå snabbare.


14 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | till bords text: Mia gahne/TTspektra Foto: Leif R Jansson/Scanpix

En pimpad pudding Foto: Scanpix

En doldis med lite ­skamfilat rykte. Men den är billig, nyttig och ­fĂśrvĂĽnansvärt god. Det handlar om ­blodpudding – som vi ­lagat den pĂĽ mästerkockarna Tore ­Wretmans, Tommy ­Myllymäkis och ­Melker ­Anderssons vis.

=hWTc

Hüll utkik efter den här symbolen!

B0=C0 8=4B E8=4A 58==B ?o 0;;0 BHBC4<1>;06

BP]cP 8]Tb ATbTaeP 1^g " R[ (( Za 5[PbZP %' Za =a %!'" # e^[

Tore Wretmans ­ klassiska pudding

Wretman gjorde sü klart sin egen pudding. 6 port 90 minuter 1/2 liter grisblod 3 1/2 dl lättÜl eller svagdricka 3 1/2 dl grovt rügmjÜl 1/2 dl smält smÜr eller fläskflott 1 gul lÜk, finhackad och fÜrvälld 50 g smü späcktärningar 1 syrligt äpple 1/3 dl ljus sirap 1/2 msk salt 1/8 tsk malen nejlika 1/4 tsk vitpeppar 1/4 tsk kryddpeppar 1 tsk finstÜtt mejram 1) Sila blodet i en finmaskig trüdsil och blanda med Ül och mjÜl. Vispa i Üvriga ­ingredienser och avsluta med äppel- och späcktärningar. 2) SmÜra en form. FÜr att enkelt fü ut ­puddingen är det god idÊ att ocksü klä formen med ­plastfilm. 3) Fyll formen till 3/4. Klipp till ett smÜr­ papper, smÜra och lägg pü toppen av ­puddingen. 4) Baka i ugnen pü 200 grader i kokande vattenbad i 1 timme. Komentar: Wretmans eget ­recept, hämtat ur boken Mat och minnen (Trevi).

BP]cP 8]Tb >aVP]XR 1^g $ R[ #$ Za =a %%! # e^[

BeTaXVTb UˆabcP Z^[SX^gXS ]TdcaP[P eX]Ta EzaP RWX[T]bZP eX]Ta BP]cP 8]Tb >aVP]XR ^RW BP]cP 8]Tb ATbTaeP WPa ]d UˆabTccb \TS \xaZ]X]VT] Ă€2PaQ^] =TdcaP[Ă€ Vinerna har kunnat gĂśras helt koldioxidneutrala genom att produktion och transport miljĂśeffektiviserats sĂĽ lĂĽngt som mĂśjligt. Med egna utsläppsrätter kompenserar man sedan fĂśr ĂĽterstĂĽende utsläpp.

De Martino, som gÜr Santa Ines-vinerna, har som enda vinproducent i världen som blivit godkänd av FN-organisationen UNFCCC att producera och sälja egna utsläppsrätter. Vill du veta mer? BesÜk www.klimatvin.se

4] P]]^]b Uaz] 3^\PX]T FX]Tb 01 fff S^\PX]T bT CT[ ' $#% &

Barn som für alkohol hemma dricker sig berusade oftare än andra barn.

Tommy Myllymäkis pudding med svamp

Gourmetrecept frĂĽn Ă…rets kock 2007. 4 portioner 45 minuter 1/2 fänkĂĽlshuvud 1/2 päron 1 msk strimlad gräslĂśk 2–3 tsk rapsolja 1 tsk vitvinsvinäger salt, peppar 4 jordärtskockor smĂśr 500 g blodpudding i 4 skivor 4 skivor strimlat bacon 1 karljohansvamp i 4 delar 1 finhackad bananschalottenlĂśk färsk timjan 1) Strimla fänkĂĽl och päron ­väldigt tunt. LĂĽt ligga i iskallt vatten en stund.

2) Blanda sedan med gräslÜk, rapsolja och vinäger. Smaka av med salt och peppar. 3) Koka skockorna nästan mjuka i lättsaltat vatten. Lüt rinna av. 4) Fiska upp tvü och mosa ­resten lätt med gaffel. Dela de üterstüende tvü pü längden och bryn i lite smÜr tills de für fin färg. 5) Värm blodpuddingen, ­knaperstek­ ­baconet. 6) Mjukstek svamp och lÜk i smÜr tills de für fin färg. Salta och peppra. 7) FÜrdela blodpudding, svamp och bacon pü fyra tallrikar. Placera mosade och brynta skockor ­intill. 8) Toppa med en näve fänkülssallad och färsk timjan.

Melker Anderssons kryddiga pudding

Hämtat ur ­boken ­Hemma hos ­Melker. 4 portioner 30 minuter 400 g blodpudding, skuren i stora bitar 100 g rÜkt sidfläsk, tärnat 1 msk smÜr 1 gul lÜk, i bitar 2 svenska syrliga äpplen, i bitar till kryddblandningen: 1 tsk färsk mejram 1 krm färsk kanel 1 krm malen kryddpeppar 1 krm malen ingefära salt och peppar vitkülssallad: 1/4 vitkülshuvud, hyvlat 1 dl filmjÜlk 1 msk äppelcidervinäger salt och svartpeppar svartvinbärschutney: 1 dl svarta vinbär 1/2 dl cumberlandsüs 1) Blanda samtliga ingredienser till k­ ryddblandningen. 2) Stek blodpudding och fläsk i smÜr i en stekpanna. 3) Smaksätt med kryddblandningen. 5) Tillsätt lÜk och äpple och stek ytterligare nügra minuter. 6) Blanda samtliga ingredienser till ­vitkülssalladen. 7) Blanda svarta vinbär och cumberlandsüs. 8) Servera blodpudding, äpple och fläsk med vitkülssallad och svartvinbärschutney. Kommentar: Jag hade inga ­vinbär, utan tog bjÜrnbär i stället. Det blev kalas!


sista ordet

Kaos. Ordet kommer ursprungligen från grekiskan. Det betyder, säger Svenska ­akademiens ordlista, oreda, virrvarr eller förvirring. veckans vintips n Torrontés är en grön

druvsort som odlas i ­Argentina. Det ekologiska vinet ­Vida Orgánica är ­enkelt och har skruv­kapsyl, vilket för övrigt är en helt perfekt flask­ förslutning. Förutom att flaskan blir enkel att ­öppna, är ­bekymret om det finns en korkskruv ­eller inte som ­bortblåst! Vinet har torr 6587 Vida Orgánica ­blommig ­aromatisk smak, inslag av tropisk Torrontés, frukt med frisk 2008, ­balan­serad syra och ­Argentina, 69 kronor. trevlig ­eftersmak. Passar som mingel­ vin, till småplock som ost ­eller till ­modern mat med ­ingredienser som ­lime, ingefära och kokos. De snabb­ lagade färdig­sopporna som finns att köpa är bara en av många möjliga ­kombinationstips. n Här är ett vin som

nyligen tagit sig från beställningssortimen­ tet till det ­ordinarie. Det är ingen lätt upp­ gift, ­kriteriet är att ­vinet under en viss tid ska ha sålts i en större mängd. Uppfylls mini­ mikraven vad gäller försäljning kvalar vinet in i det ordinarie sorti­ mentet. Väl där kan det 16476 Mcsedan arbeta sig fram, Pherson med god försäljning, i ­Shiraz 2003, det som kallas för Australien, 69 kronor. ­modulsystem, för att slutligen nå A-klass. Ett A-klassat vin är en självklar jackpot för producenten och ­importören, ­eftersom vinet då ska ­finnas i ­grundsortimentet och i alla ­butiker. Med sin skruvkapsyl håller vinet skön vardagsstandard och smakar ­generöst fruktigt med inslag av hallon, röda vinbär, mogna björnbär, vanilj och pepprig kryddighet. Perfekt till en mustig pastarätt! Elke Jung/TT Spektra

Den senaste tiden har ordet kaos använts titt som tätt. Det har varit snökaos, trafikkaos och kaos i kollektivtrafiken. Så fort det snöar i Stockholm utbryter alltså kaos. Oreda, virrvarr och förvirring, således. Ordet kris står för en svår tid, en brydsam situation eller en avgörande vändning. Vi får vår dagliga dos av kriser. Det är bara att öppna en tidning eller slå på TV:n. Ordet finanskris måste vara det mest ­använda ordet i media de senaste två åren. Den rekordlåga räntan går upp till normal nivå. ­”Chockhöjning av räntan”, basunerar kvällspressen ut. ­Höstens murriga mode avlöses av ett lättsammare vårdito. Då lyder modemagasinens rubriker ”Färgchock i vår” och ska tolkas som någonting positivt. Katastrof betyder ­plötslig förstörelse, eller förödelse. Vi får vår beskärda del av katastrofer varje dag, utan att det egentligen är ett dugg förödande. Vi inom media älskar starka uttryck. Ord som kris och chock fångar läsarnas ­intresse. Jag svär mig inte fri, men måste ändå till min egen tidnings försvar påpeka att vi inom dagspressen är mycket försiktiga med sådana ord.

Jag är glad över att det finns fula ord som ­fortfarande är fula på riktigt. Jag brukar fundera över vad som händer när orden tar slut. Ja, inte bokstavligt talat för ord finns ju alltid kvar. Men vad händer när de är så utnötta, så ofta använda att de helt förlorat sin laddning? Om kaos uppstår efter snöfall i i-landet Sverige, vad ska vi då kalla det som uppstod efter jordbävningen i Haiti? Samma problem med redan uttjänta ord uppstår när vi som konsumenter ska uppmuntras att köpa någon ny vara. Tillsatser i mat har diskuterats, analyserats och debatterats flitigt de senaste åren. Inom livsmedelsindustrin gäller det givetvis att haka på äkthets-trenden. ”Nu utan tillsatser” har blivit ett populärt sätt att marknadsföra matvaror. Men hur trovärdigt blir det egentligen när en produkt ­redan för tio år sedan kallades för ”äkta” av tillverkaren, trots att det kryllade av konserveringsmedel och

linda kask linda.kask@kuriren.com

­ onstgjorda ­smakämnen? Vad ska den kallas när den k ­befriats från tillsatserna? Extra äkta? Eller jätteäkta? (Tack för inspirationen igen, Landet brunsås i TV). Vi riskerar att bli blasé. Eftersom kriserna ändå tycks ­avlösa varandra, varvas med en och anna katastrof och ­sedan utmynna i något slags chocktillstånd, blir det allt svårare att ta till sig det som verkligen är allvarligt. Fula ord finns det däremot gott om. Jag tycker inte att de ska strösslas runt hursomhelst. Vi ska vårda vårt språk. Men ibland finns det helt enkelt inga andra ord som ­hjälper. Förra helgen var det marknad i Boden, där jag ­jobbar. Samtliga parkeringsplatser i hela stan var upptagna. Jag kom tillbaka från ett jobb, stressad. Bara för att ­upptäcka att någon parkerat sin minibuss på min för ­tjänstebilen avsedda plats. Efter en stund kom en snubbe och meddelade att ”han som kör bilen kommer snart”. Snubben ringer bilföraren och jag ser hur hans skägg­ stubbiga gubbansikte lyser upp av ett gubbigt flin. Han ­säger till personen i andra änden av luren att ”det står en ­ilsken dam här och vill ha sin parkeringsplats”. Gubbflin igen. Efter en stund kommer bilens förare, bärande på ­kassar från Systembolaget. ”Jag trodde inte att det skulle ta så lång tid”, mumlar han. En ilsken dam! Jag stampar upp för trapporna till ­kontoret. Jag är glad över att det finns fula ord som ­fortfarande är fula på riktigt. Sådana som bara lämpar sig att väsa mellan tänderna, för sig själv. Naturligtvis borde jag ha stängt in minibussen genom att parkera bakom den. Det ska jag definitivt göra nästa gång.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.