ANNA LANDBERG
Kulturen och Världskulturen
På museer världen över är vi idag vana vid att uppleva vackra och sällsamma ting från jordens alla hörn. Också på Kulturen finns idag tusentals föremål med utomeuropeiskt ursprung. Deras ålder sträcker sig från tidig medeltid till nutid. Vi finner dem i de arkeologiska samlingarna, i samlingarna av bl.a. vapen, konsthantverk, konst och textil. Vissa av dem talar vi enbart om som »etnografika» eller »etnografiska föremål». Museets neutrala ordning i magasin och montrar döljer frågor som deras blotta närvaro ställer. Man kan fråga sig vad afrikanska tumpianon och indianska fjäderprydnader, kinesiskt porslin och egyptiska mumier gör bland korsvirkeshus och getter på ett friluftsmuseum i Skåne? Svaret ligger i delvis i visionen hos den man som skapade museet - Georg Karlin. Hans museum skulle belysa »Lands- och Världskulturen i slott och koja, från förhistorisk till modern tid». 1 Men lika mycket handlar det om de exotiska föremålens vägar in i vår kultur. Deras närvaro hos oss har sin egen långa historia, liksom samlandet av ting. En del av den historien är de drömmar och visioner som en hel epok var delaktig i under årtiondena runt sekelskiftet. Genom Karlins idoga arbete etablerade sig under denna tid Kulturhistoriska museet som en institution med digra samlingar och nydanande utställningar. Under Kulturens uppbyggnadsskede 1882-1918 sker samtidigt omvälvande förändringar av världsordningen. Både på hemmaplan och i avlägsna delar av världen känner man de traditionella samhällenas existens hotade av industrialism och imperialism. De stora museibyggena ute i Europa blev mer storslagna manifestationer av insamlingsiver och räddningsaktioner än Kulturen någonsin kunde bli. Men Karlins Lund andades samma ideal som i London, Paris och Berlin. Som alla skapelser av sin tid bär
23
