MARIANNE ERIKSON
Josef och Mamluksultanen - idoler i egyptisk textilkonst
Koptiska textilier har blivit ett begrepp för många konstintresserade. Kända konstnärer, alltifrån Matisse till Ulf Trotzig, har skaffat sig samlingar av dem. Man räknar med att det finns så m ånga som 100.000-150 .000 fragment spridda över världen, i museisamlingar .och i privat ägo. De flesta är bildvävnader i gobelängteknik, vanligen daterade till 100-1200 e Kr men även senare exempel av islamisk-arabisk karaktär räknas ibland in under denna kategori. Bland Kulturens samling av ca 360 exempel har jag valt att behandla några olika textila tekniker och att fortsätta mina skriverier in i 1400-talet. Detta för att påvisa mångfalden och försöka belysa vissa kulturella särdrag. I de flesta fall är det frågan om fragment, men museet äger också landets största samling av senantika tunikor, hela nio stycken. Den kristna befolkningen i Egypten kallas kopter. Benämningen kommer av grekiskans a i g y p t os, som betyder egyptier. Grekerna hade herraväldet över Egypten från Alexander den stores intåg på 300-talet till romarnas maktövertagande år 31 före vår tideräkning. Flera greker bodde därefter kvar i Nillandet och hade bl a som verkmästare i väverierna en framträdande position. Egypterna pålades tunga skattebördor och var tvungna att leverera spannmål till Rom och senare till Bysans. År 451 gjorde sig den koptiska kyrkan fri från sitt bysantinska överhuvud. Då perserna ockuperade landet i början av 600-talet skönjdes en viss optimism, men de kristna utsattes för svåra lidanden. I textilkonsten kan man spåra orientaliska influenser, framförallt från sassanidiska sidenvävnader. N är araberna erövrade Nordafrika på 640-talet kallade de Egypten för Dar-al-Qibt och ursprungsbefolkningen i Nildalen för qibt, vilket blev qobt och kopter. Majoriteten var då kristen. 181
