MARGARETA ALIN
Visioner om Kulturen Det nödvändiga förhållandet till traditionen
Det finns teser om hundraårscykler i utvecklingen. På 1880-talet hade vi oro i samhället, landsbygdens folk vandrade till industrierna i städerna. Emigrationsvågen var stark. Självklart drev den utvecklingen fram många av våra museer. I en tid av uppbrott klarar man sig bara om man har ett förhållande till traditionen. Vi har ett mänskligt arv att förvalta. För att kunna göra det måste man veta vad man bär med sig, vem man är. Så när jag planerar for framtida inriktning for Kulturen går jag först och främst tillbaka till starten 1892. Det är här jag finner tankar som appellerar till 1900-talsmänniskan. 90-talsmänniskan som åter står inför ett systemskifte - nu från industrialismen till informationssamhället. 90talsmänniskan som åter står inför arbetsbrist och ökad geografisk rörlighet.
Det nya föds ur det gamla Kulturens grundare, Georg Karlin, myntade valspråket »Forntid Framtid». Han flyttade byggnader och föremål till museiområdet mitt i Lund. I skarp konkurrens med Hazelius· Skansen växte ett friluftsmuseum fram. Innehållsmässigt var de fyra stånden utgångspunkt - adel, präster, borgare och bönder. Insamling av föremål var emellertid inte enda huvudsyftet. Förvärven gjordes ofta som rena räddningsaktioner. Man insåg även då att vi måste ha tillgång till kulturarvet for att kunna gå in i framtiden . Mycket medvetet startades därför Konstslöjdanstalten. Utifrån de gamla tingen skapades nya. Museet skulle också fungera som bildningsanstalt. Huvudsakligt insamlingsområde skulle vara södra Sverige, men for att få jämfo-
9
