Redogörelse

I. Sparspis av gjutjärn (eldstaden fodrad med eldfast tegel) placerad på kokspis. Ur varukatalog från Näfverqvarns bruk 1928. Kulturens arkiv.

och ytterligare några hade eldstad fodrad med tegel. Vissa besparingskokare var försedda med tillsatser för att kunna ställas framför kakelugn eller med huv för att kunna användas som ugn. I marknaden fanns också större kokare. De kallades sparspisar och hade både ugn och två kokhål. Dessa kunde kosta omkring 35 kr, medan de mindre betingade ett pris på mellan 12 och 16 kr.

I en annons sades att man vid eldning med sparkokare sparade två tredjedelar av den bränslemängd man annars behövde för samma värmeeffekt. En medelstor familj skulle tjäna 60 kr om året, en då icke föraktlig summa. En annan ekonomisk fördel var att man i den lilla kokaren kunde elda med all slags bränsle; förutom med ved och kol också med kottar, torv, pinnar, bark, näver, papper och avfall från vedboden.

Sparkokaren hade sin glansperiod i Sverige under första världskrigets krisår. I Åhlen & Holms varukatalog förekom de mellan åren 1916 och 1920. Ett annat besparingskomplement till

2. Sparkokare av gjutjärn placerad på kokspis. Ur varukatalog från Näfverqvarns bruk 1928. Kulturens arkiv.

spisen var "kokspisinsatsen". Mellan åren 1914 och 1917 fanns flera sådana i marknaden. Insatsen placerades i kokspisen för att genom ett kanalsystem leda och koncentrera värmen och på så sätt påskynda uppvärmningen och minska onödig värmeutstrålning. Med 20-talet var nödåren över. Gasspisen hade dessutom blivit allt vanligare. Näfverqvarn och Norrahammar var ett par av de fabriker som fortsatte produktionen av sparkokare för dem som ännu hade vedspis. Under andra världskrigets ransonerings- och dyrtidsår annonserade Näfverqvarns bruk om en sparspis för placering, inte bara på vedspis, utan också på gaseller elspis genom röranslutning till befintlig rökkanal.

3. Kokringsugnar eller besparingsbakformar av märket Difa, använda under 2:a världskriget, av aluminium med fönster av glas, H 14 cm, D 23 cm. T.v. tillhörande kokplatta av stålplåt. KM 53.966 och KM 66.000.

Som en efterföljare till sparspisen, konstruerade Kockums på 40-talet en "kokringsugn" för gasbesparing. Den var avsedd för gräddning ovanpå spisen. På en kokplatta sattes en rund sockerkaksform eller liten plåt försedd med lock. Arrangemanget placerades direkt på gas- eller spritköksringen. Den värmdes upp på fem minuter och skulle spara 50 % gas.

Att koka i hö eller låda var ett månghundraårigt sätt att spara bränsle och slippa passning. Efter en period av glömska återuppstod bruket i prydligare form omkring år 1907 och speciella koklådor började tillverkas.

Lådkokningen tillgick så att man efter ett mer eller mindre långt uppkok av maten, satte den väl förslutna grytan med sitt kokande innehåll i en låda, balja, korg, tygpåse med dragsko eller färdigköpt koklåda. Använde man sig av en hemmagjord

4. T.v. sparkokare av gjutjärn från Norrahammar, H 20,5 cm, KM 55.563 och KM 69.207. T.h. koklåda av trä, H 35 cm, KM 53.238. Låda och lock är isolerade med träull innanför en plåtbeklädnad. Av lockets knappt urskiljbara tyska text framgår att det är fråga om en kok-, stek- och bakapparat vid namn Tomten Nr 14. Här skönjes även två färgglada tomtar lyftande på locket till en ångande låda försedd med texten: "HEINZELMÄNNCHEN-COMPAGNIE" (Tomtekompaniet), "G.m.b.H. BERLIN N.W."

låda (ofta en strömmingsfjärding), isolerades denna med hö, nöthår, tidningspapper, filt eller ylletrasor.

Fördelarna med lådkokning var många: "Vill du t.ex. bjuda din far på en god varm gröt, då han uttröttad återvänder från sitt dagsarbete, så koka upp gröten på elden, där eftermiddagskaffet kokas och ställ grytan i höet, så blir den i lagom tid färdig till aftonmåltiden" står det i "Kokbok för skolkök och enkla hem" från 1909. - Man slapp passning och matos. Maten kunde inte brännas vid. Den var färdig att serveras närhelst skolbarn eller husets herre kom hem. Sist men inte minst, lådan sparade på bränsle vid långkoken som var mycket vanliga i det äldre hushållet.

5. "Spara på gasen! Använd koklåda! Koka upp maten på spisen och nedsätt den genast i koklådan. Råd och upplysning lämnas kostnadsfritt i Husmoderskursernas kök, Centralsaluhallen." Text och bild från omslaget till Husmodern, nr 6, 1917. Kulturens arkiv.

Höet gav bismak. Tidningspapper blev så småningom det vanligaste isoleringsmaterialet. För att undvika sur lukt och "koklådssmak" rekommenderades man att ibland byta isoleringen, vilket inte var så lätt med den gamla typen av låda med nöthårsstoppning och fastspikat tygfoder.

En av de första koklådorna av den nya typen kallades Sparasken. Den var gjord av två lager papp med plats för skrynklat tidningspapper emellan. Sparasken var en cylinder med plats för tre grytor ovanpå varandra. På den lades en kudde stoppad med tidningspapper. Lådan var utvändigt klädd med tvättbar tapet.

Under åren 1917 t.o.m. 1919 kunde man köpa två olika typer av koklådor genom Åh len & Holms katalog. Av den nämnda

Sparasken fanns tre olika storlekar och utföranden för mellan 5 och 12 kr, den dyraste utvändigt oljemålad i imiterad valnöt. De var tillverkade av Svenska Koklådsfabriken i Näsviken. Man kunde även köpa koklådan Husmodern för 18 kr. Den var också av papp, öppnades på kortsidan och kunde förses med ett trägaller som hylla.

Till en början salufördes s.k. matdosor speciellt avpassade till lådorna. Dosorna var av aluminium med platt lock och hopfällbart handtag. Det lätta materialet gjorde att maten snabbt värmdes upp på spisen. Så kom krisåren och aluminium gick inte att få. Kärlen gjordes nu av förtent bleckplåt, ett betydligt sämre material och till slut också det en bristvara.

Koklådan Hjälp konstruerades och tillverkades i de verkstäder för arbetslösa som föreningen "Hjälp genom arbete" anordnat i Uppsala. Lådan var av målat trä, stoppad med lätt utbytbart papper innanför pappskivor i en träram.

Den dyraste (21 kr) och starkaste var Slöörs koklåda. Den var gjord av trä och plåt och var utrustad med en rund 2 cm tjock värmeplatta av täljsten. Den skulle värmas i spisen eller kakelugnen för att sedan placeras i koklådan som värmekälla.

År 1917 startade Husmodern, en veckotidning vars uppgift till mycket stor del var att med upplysande artiklar om hushållning och matlagning råda och hjälpa landets husmödrar i kristider. Thora Holm var dess chefredaktör och ansvarige utgivare, tillika flitig skribent, hemkonsulent och konstruktör av koklådan Husmodern.

Hon rekommenderade husmödrarna att sätta hela middagen i koklådan. Omedelbart efter frukosten eller lunchen medan spisen var varm, skulle man förbereda huvudmålet. Som exempel hade hon bl.a. en middag bestående av selleribuljong, kött med rötter, potatis och någon efterrätt. (Vid denna tid förväntades man även i dyrtider ha två, tre rätter på bordet.) Köttet förstektes i 20-30 minuter och sattes ned med brynta rötter och sky. Sedan kokades potatisen i 10 minuter och placerades i lådan, varefter soppan tillreddes och sattes ned. Till efterrätt rekommenderades "dyrtidsplättar", gjorda utan ägg, utdrygade med polentagryn.

Med detta förfaringssätt behövde man inte tända i spisen. Det

Våra Elektriska koklådor

lro försedda med ett litet elektriskt vlirmeelementom 65 watt och kunna sAledes utan vidare Inkopplas pi den vanl. belysningsströmmen. STÖRSTA BESPARING lven I hem där köket I övrigt Icke lr elektrifierat.

NYA ELEKTRISKA A.-B. VOLTA

STOCKHOLM

6. Annons för elektrisk koklåda. Ur Husmodern 1922.

räckte med en värmekälla; fotogenkök eller en gaslåga, för alla rätterna. En "tjänstemannafru" berättade 1918 i tidningen om sin arbetsdag: " . .. Kl 1/29 på slaget ätes frukost, varefter de två äldsta gå till skolan och min man till sitt arbete. Jungfrun diskar, ger grisen mat och städar köket. Jag dammar dagrummen, separerar mjölken och lagar till middagen som därefter sättes i koklådan. Det är därför inga svårigheter att få maten i ordning på klockslag. Naturligtvis har jag också snabbkokare och eldar endast en dag i veckan, bak- och tvättdagen, i spisen . .. "

Också under 20-talets första år lovordades koklådan i Husmodern. I en serie artiklar redogjorde olika husmödrar för hur familjen tillbringade söndagen. Nästan alla berättade om hur man satte söndagsmiddagen i koklådan för att under några timmar kunna gå i kyrkan, promenera eller vila. I en annan artikelserie beskrev en uppfinningsrik matmor hur hon dolde koklådan under slagbordet och en annan hur hon förvandlade den till isskåp på sommaren osv.

Man informerade också om nyheter på området. Den elektriska koklådan hade kommit liksom de elektriska spisarna med tillhörande kokskåp som kunde användas som koklåda.

Stockholms Gasverk konstruerade också ett isolerat värmeskåp som automatiskt höll temperaturen omkring 90°. Genom att använda detta som koklåda skulle, enligt reklamen, "förvärvsarbetande husmödrar" och "ensamma självförsörjande damer utan hembiträde" ges möjlighet att själva laga sin mat och göra avsevärda besparingar i sina utgifter.

Under andra världskriget då de svenska hushållen drabbades av ransoneringar och prishöjningar var det åter dags att lära de unga husmödrarna att spara bränsle. I Husmodern skrevs nya artiklar om hur man kokade i låda. I handeln fanns nu en modern koklåda av wellpapp, Isowell, för kr 3,50.

Koklådan användes alltså främst under kristider. En del äldre kokade dock så sent som på 50-talet sin gröt och soppa i låda. Man hade nu blivit medveten om att den långa värmehållningen bl.a. förstörde vitaminerna i maten. Enligt en tabell från 20-talet skulle t.ex. vit- och rosenkål stå i 4 timmar i koklåda efter 20 minuters kokning, spenat 1 timme efter 5 minuters kokning och blomkål 2 timmar i lådan efter 10 minuters kokning.

7. Gasverkets kök för en 4-5-rumslägenhet på bygge- och boutställningen i Stockholm 1923. Ur Husmodern 1923. Kulturens arkiv.

Långkok behöver vi inte göra längre. Vi har soppor och gröt i burk, påse, frys- och plastförpackning.

Referenser

Ahl, 0 ., Matlagning i dyrtid. 1917. Diverse reklamtryck och priskuranter. Husmodern, 1917-45. Lagerstedt, L., Kokbok för skolkök och enkla hem 1909. Råd för kokning i låda. Utgivna av Sandvikens hushållsskola. 1909. Schenström, A., Våra koklådor, olika typer och deras användning. 1918. Åhlen & Holm. 1908-61.

Nya fynd vid grävningar i Lund

I december 1982 påbörjades en av de mest tidskrävande arkeologiska undersökningarna i Lund. Undersökningen, som beräknas vara slutförd först i augusti 1984, äger rum i kv S:t Clemens södra och västra del och kan ses som en direkt fortsättning på de för Lunds tidigaste historia så betydelsefulla utgrävningarna för PK-banken och Thulehuset. Vid dessa två undersökningar gjordes sådana iakttagelser i bl.a. det äldre gravmaterialet att teorin om stadens grundläggning av Knut den store omkring 1020 måste ifrågasättas. Dessa iakttagelser plus frågan om och var det premonstratenserkloster, som omnämnts i flera medeltida källor, har legat i kvarteret, bildade några av de frågeställningar vi stod inför vid grävningsstarten.

Redan vid de inledande schaktningsarbetena började några frågetecken att rätas ut. I utgrävningsområdets nordvästra del hittades nämligen delar av en grundmur, som på ett tidigt stadium tolkades höra till premonstratenserkonventet. Tolkningen grundade sig dels på att några notiser om någon annan stenbyggnad från medeltiden eller nyare tid i området ej förelåg, dels på grundmurens konstruktion. Vid den fortsatta undersökningen under våren frilades så småningom grunden till en rejält tilltagen byggnad. Den hittills dokumenterade längden uppgår till tjugofem meter och bredden till fjorton. Det bör dock observeras att den totala längden inte är känd, eftersom byggnadens sydgavel ligger utanför det av undersökningen berörda området. De imponerande måtten tyder dels på att byggnaden troligen varit uppförd i två våningar, dels på att den ingått i ett klerikalt sammanhang. Profana stenbyggnader från Lunds medeltid har haft betydligt blygsammare dimensioner. Om byggnadssättet lämnade däremot undersökningen för övrigt inga besked. Inga

Lilla Fiskaregatan

10 20 30 40 00

1. Översikt över kvarteret Sankt Clemens och norra delen av kvarteret Färgaren med de senare årens arkeologiska undersökningar. De särskilt markerade gränserna utmärker den nu pågående undersökningen. CD Grundmurar till del av klosteranläggningen, se bild 2, CD den "äldsta" kyrkogården, från 900-talets slut till 1050, CD bebyggelse samtida med kyrkogården, © den förmodade klosterbrunnen med sin tilloppsränna, 0 klosterkyrkan, sedermera Sankt Drottens sockenkyrka i sitt 1200-talsutförande.

fragment av arkitekturdetaljer eller liknande återfanns i det tunna och fragmentariska raseringslagret. Frånvaron av tegel häri antyder emellertid att byggnadsmaterialet i murarna har varit natursten. För detta talar även byggnadens tidiga tillblivelse. Den har i stort sett anlagts direkt på den ursprungliga markytan och alltså inte grävts igenom äldre kulturlager. Omedelbart norr om anläggningen fanns däremot kulturlager från 1000-, 1100- och 1200-talen.

Vid den fortsatta undersökningen kring och innanför grundmurarna påträffades cirka 150 gravar, nedgrävda i moränleran, av vilka en del förstörts i samband med grundläggningen. Öster om anläggningen hade i ett tidigare skede dokumenterats ett femtiotal gravar, varav flertalet med hjälp av kisttyper och ett sterilt svämlager, som täckte gravarna, kunde dateras till tiden före 1050. Här kunde dras direkta paralleller med det ovan omtalade tidiga gravmaterialet från PK-banken och Thuletomterna. De nu undersökta gravarnas utbredning mot norr sammanföll i stort med klosterbyggnadens norra gavelmur. Detta talar för att byggnaden tillhört någon kyrklig institution eftersom den byggts inom ett område, som tidigt legat under kyrkligt ägande och aldrig använts för profant bruk. Eftersom inga andra kyrkliga institutioner än premonstratenserklostret och senare S:t Drottens sockenkyrka är kända i ifrågavarande område, torde antagandet, att byggnaden ingått i denna klosteranläggning, vara riktigt.

Två brunnar från 1300- och 1400-talen, påträffade innanför grundmurarna, vittnar dessutom om att byggnaden varit raserad vid dessas anläggande. Detta konstaterande sammanfaller väl med att alla uppgifter om klostret försvinner ur källmaterialet vid 1300-talets början.

Utgrävningen har alltså på ett tidigt stadium lyckats uppfylla två av de målsättningar, som satts upp inför starten; nämligen att lokalisera klostret och dokumentera den äldsta gravplatsens begränsning mot norr och väster. Genom sin storlek, som vida överträffade alla tidigare gjorda beräkningar, kommer den att ge upphov till nya frågeställningar om bl.a. Lunds storlek vid 1000-talets början, om bebyggelsens lokalisering och om kyrkans tidiga organisation m.m., som man får försöka finna svaren

2. Grundmurarna, från mitten av 1100-talet, till de först påträffade delarna av premonstratensernas klosteranläggning utmed Grönegatan. se CD bild I.

på vid framtida undersökningar. Då gravplatsens norra, östra och västra gränser nu blivit belagda och man med fynd från äldre undersökningar hypotetiskt kunnat beräkna dess sydgräns, erhåller kyrkogården en yta, omfattande inte mindre än 10 000 m 2 innehållande cirka 5 000 gravar.

Samma påtagliga brist på kulturlager, som ovan påtalats, har kunnat konstateras över hela den del av den äldsta kyrkogården, som hitintills undersökts. Norr härom har däremot konstaterats relativt intensiva byggnads- och hantverksaktiviteter från 1000talets början och framåt. Skillnaden måste tolkas så att området, som upptagits av gravplatsen efter att denna kommit ur bruk omkring 1050, fortfarande disponerats av kyrkan och vid 1100talets mitt upplåtits till premonstratenserna.

Frånsett en brunn, belägen strax söder om klosterområdets nordgräns, har inte någon ytterligare byggnadsverksamhet kunnat beläggas. Brunnen skiljer sig påtagligt från alla tidigare dokumenterade medeltida brunnar i Lund. Dess form var en sexhörnings, där vart och ett av hörnen utgjordes av en drygt åtta meter lång ekstolpe. De sex stolparna styvades med vågräta reglar infästa med jämna mellanrum uppifrån och ned till bottenramen i vilken stolparna tappats. Skoningen eller beklädnaden bestod av 25-30 centimeter breda plankor till delar spikade i hörnstolparna.

En från nordost kommande vattenränna, sekundärt inhuggen genom skoningsplankorna, visar att brunnen vid en senare tidpunkt inte givit tillräckligt med vatten. Färskvattenrännan liksom brunnen, byggd av skickliga timmermän, bestod av bilat ektimmer med kvadratiskt tvärsnitt. På ovansidan hade uthuggits en cirka två tum djup ränna för vattnet. Rännan var täckt med näverklädda ekplank, tätade med drev och inpackad i lera.

Sedan brunnen upphört som färskvattenleverantör hade den använts som soptipp. Genom de från fyllningen tillvaratagna fynden kan man sluta sig till att detta skett under senare delen av 1300-talet och början på 1400-talet. I den stora fyndmängden, huvudsakligen keramik av utländsk härkomst, finns en relativt välbevarad väska av läder där i stort sett endast spännet eller låsanordningen saknas. Väskan, som av allt att döma använts under lång tid, då skinnet är hårt slitet, är med största sannolikhet tillverkad av hästhud. Väskan är gjord i ett stycke och är på framsidan uppdelad i fyra fält, där det minsta motsvaras av locket och består av ett extra infällt stycke. Locket har hållits på plats av en slejf, som låsts av ett på lockets undersida fastnitat metallspänne. Slejfen har sytts fast på baksidans underkant. Väskans inre är uppdelat i tre fack, ett mindre och två större. Den har förmodligen burits hängande vid bältet eller möjligen som axelväska. Av bäranordningens läderremmar är tyvärr endast kortare bitar bevarade, varför frågan får förbli olöst. Medeltida väskfynd är ytterst sällsynta, från Lund finns t ex endast ytterligare ett fynd; ett väsklock prytt med tenntrådar, påträffat vid grävningen för Skånska bankens hus i början på 1900-talet. Däremot finns väskor avbildade i åtskilliga fall på kalkmålningar

3. Läderväskan och den däri funna dubbelhelkammen, KM 71.839:328, påträf, fade i den förmodade klosterbrunnen, se© bild 1.

och manuskriptillustrationer, där väskorna företrädesvis bäres vid bältet. Bruket att bära väskor vid bältet förekommer. 1100-talet och upphör först i och med klädedräktens föräriöring på 1500-talet. Att man på medeltiden likväl som idag nyttjade väskor för sina personliga småsaker, förutom för mynt och andra värdeföremål, kan i viss mån illustreras av den dubbelkam, som hittades liggande i väskan.

De här nedskrivna raderna från en ännu, när detta tryckes, pågående undersökning måste betraktas mer som intryck än som resultat från en bearbetning, varför då en sådan så småningom kommer till stånd, andra tolkningar kan gälla.

Referenser

Andren, A., Rapport Medeltidsstaden 26 Lund. 1980. Blomqvist, R., Byamotet i Lund. Kulturens årsbok 1941. 1942. Blomqvist, R. - Mårtensson, A.W., Thulegrävningen 1961. Archaeologica Lundensia Il 1963. Mårtensson, A.W., Uppgrävt förflutet för PK-banken i Lund. Archaeologica Lundensia VII. 1976.

Redogörelse för Kulturhistoriska föreningens för södra Sverige verksamhet 1983

LEDAMÖTER, STYRELSE OCH REVISORER

Högste beskyddare: Hedersledamöter: Hans Maj:t Konung Carl XVI Gustaf Docent Ragnar Blomqvist (t 12/6) Fru Anna-Greta Crafoord Byggmästare Harry Karlsson Fru Karin Nordenstedt Professor emer. Sigfrid Svensson

Den 31 december uppgick totala antalet medlemmar till 22.179. Antalet årsbetalande var 21.934 (varav 12.541 utanför Skåne).

Årsmöte hölls den 2 juni i närvaro av ca 150 st föreningsmedlemmar under ordförandeskap av landshövding Nils Hörjel. Vid årsmötet beviljades styrelsen ansvarsfrihet för förvaltningen under 1982.

Föreningen omvalde intill årsmötet 1986 de i tur avgående styrelseledamöterna professor Nils-Arvid Bringeus, fru Ingeborg Westerström samt nyvaldes friherrinnan Caroline Gyllenkrok och bankdirektör Bengt Linander att ingå i föreningens styrelse. Till nya suppleanter valdes bankdirektör Lennart Börnfors och landstingsrådet Bengt Holgersson.

Till revisorer omvaldes bankdirektör Stig Lundeborg och aukt. revisorn Göran Bengtsson. Bankdirektör Leif Holmquist omvaldes till revisorssuppleant samt nyvaldes bankdirektör Hans Tomberg.

Styrelsen har under året utgjorts av landshövding Nils Hörjel, ordförande och regeringens ombud, advokat Anders Winblad, v. ordförande (till 2/6), prosten Per Blomquist, v. ordförande (från 2/6), ombud för Lunds kommun, överläkare Bengt Arner, landstingsman Sven-Erik Axelsson, ombud för Malmöhus läns landsting, professor Nils Arvid Bringeus, lagman Anders Bruzelius (till 2/6), avdelningschef Anders Ek, ombud för Lunds kommun, friherrinnan Caroline Gyllenkrok, kommunalrådet Ingegerd Göransson, bankdirektör Bengt Linander (till 19/9, därefter avflyttad till Helsingfors), professor Kjell Åke Modeer, chefredaktör Christer Olofson, ombud för Kristianstads läns landsting, boktryckare Per-Håkan Ohlsson, fru Ingeborg Westerström och som självskriven ledamot museichefen Anders W Mårtensson. Suppleanter i styrelsen har varit bankdirektör Lennart Börnfors (från 2/6), förman Arne Carlsson, ombud för Kristi-

anstads läns landsting, landstingsrådet Bengt Holgersson (från 2/6), intendent Cecilia Nelson, ombud för Malmöhus läns landsting, fil. mag. Lars Olsson, ombud för Lunds kommun, universitetsdirektör Sverker Oredsson, regeringens ombud, fil. mag. Ingrid Romberg, ombud för Lunds kommun, professor Louise Vinge.

Av regeringen utsedd revisor har varit bankdirektör Rune Järmen och av Lunds kommun kamrer Einar Ekberg med elektriker Erik Rylander som suppleant.

Fackliga representanter i styrelsen har varit Lars A. Johansson (TCO) och Britta Hammar (SACO). Personalens representant i arbetsutskottet har varit Lars A. Johansson (till 2/6) och Britta Hammar (från 2/6).

Styrelsens valberedning utgörs av Anders Bruzelius (sammankallande), Nils Gustafsson och Elisabeth Aschan.

Styrelsen har under året sammanträtt 7 gånger. Det av styrelsen tillsatta arbetsutskottet, bestående av Winblad (ordf. till 2/6), Oredsson (v. ordf. till 2/6, ordf. från 2/6), Blomquist, Bringeus, Börnfors (från 19/9), Göransson (från 2/6), Linander (fr.o.m. 216 t.o.m. 19/9), Modeer (från 2/6) har under året sammanträtt 14 gånger.

VERKSAMHET Avdelning 1

Dokumentation av verksamheter och miljöer har företagits dels som särskilda projekt, dels i samband med nyförvärv till samlingarna. Av viktigare objekt kan nämnas: Gylle prästgård, ett äldre hem i Fjelie, målarmästare Ove Nordströms verksamhet i Lund. En inventering av målade allmogemöbler har påbörjats (anslag från Nordenstedtska stiftelsen). Representant från avdelningen har medverkat i en arbetsgrupp inom Svenska museiföreningen rörande frågor kring äldre hantverk.

Utöver sedvanlig service till forskare och den intresserade allmänheten har rådfrågning rörande samlingar och föremål meddelats till bl.a. Harjagers härads hembygdsförening och KIF Konsthantverkares och industriformgivares förening. Mera omfattande utlån av föremål till utställningar har tillhandahållits för bl.a. Burlövs kulturnämnd, Gislövs smidesmuseum, Landskrona museum, Pilängsskolan, Lomma, Lunds Brandförsvar, Lands stadsbibliotek, Sveriges television, Malmö och Ystads museer.

Förberedande arbeten för en basutställning i form av en bostadsinredning från omkring år 1930 har företagits i museets fastighet Adelgatan 1 b. På grund av omfattande byggnadsarbeten har färdigställandet uppskjutits till våren 1984.

Den stora jubileumsutställningen Förr och framöver har pågått fram till oktober och följts upp med aktiviteter för en lång rad olika besökskategorier, bl.a. en föreläsningsserie.

I samarbete med Skånes hembygdsförbund och Malmö museum framställdes en vandringsutställning rörande olika frågor kring renovering av gamla hus under titeln Renoveringsobjekt. Kommissarier för denna var inredningsarkitek-

ten Anna-Margrethe Thagaard och antikvarie Karna Jönsson från Skånes hembygdsförbund, Lund.

Viktigare nyförvärv: En målad kista från Örja, bågsåg av trä, Västmanland, tapetprover från Gylle prästgård, gesällprov och skylt från målaremästare Ove Nordström, Lund, bälg från Gasverkets smedja, Lund, hemmagjord kälke och sparkstötting från 1900-talets början, apoteksmortel av gjutjärn, Älvsjö, "Universal-Plånboks-Inlägg" från Carlshamns Punschfabriksaktiebolag, cigarrsnoppare från tobaksaffär, Klippan, en samling äldre teknisk apparatur från Skara, diverse äldre förpackningar, köksinredning från 1982 från IKEA.

Avdelning 2

Dokumentationsverksamheten har bl.a. omfattat en stor hemundersökning inom SAMDOK:s hempool. Det undersökta hushållet utgjordes av en studentfamilj med två barn. Undersökningen innebar genomfotografering av hemmet och närmiljön, intervjuer och föremålsdokumentation. Ytterligare några studentfamiljer har intervjuats och deras hem fotodokumenterats i syfte att komplettera bilden av studentfamiljernas boende. Projektet har bekostats med anslag från Nordenstedtska stiftelsen. I samarbete med avd. 1 och 4 har en pensionärsbostad i Fjelie dokumenterats. Inventeringen omfattade fotografering, möbleringsritning, och inventarieförteckning.

Serviceverksamheten har framför allt omfattat bedömning av föremål från allmänheten samt service åt forskare och institutioner. Föremål har utlånats till Ystads museer, Kristianstads länsmuseum, Helsingborgs museum, Kunstindustrimuseet i Köpenhamn samt till Nationalmuseum, Stockholm.

Avdelningen har producerat tre utställningar. Till Johan C. W. Thyren legendarisk lundaprofessor gjordes en katalog samt arrangerades en föreläsningsserie med inbjudna gästföreläsare från bl.a. de juridiska fakulteterna i Lund och Uppsala. Under hösten gjordes utställningen GAN - Gösta AdrianNilsson med collage, målningar och skisser, framför allt från Kulturens egna samlingar. Utställningen Edward Hald - målare och konstindustripionjär öppnades i december. I anslutning till dessa båda utställningar hade museet en föreläsningsserie.

Avdelningschefen har med föredraget Pålsjö und Sölvesborg - zwei siidschwedische Fayencemanufakturen deltagit i ett symposium i Schleswig. Inom projektet Av sydsvensk lera har möte hållits på Varbergs museum med representanter från de i projektet deltagande museerna. Under hösten har vissa föremålsgrupper, efter rengöring och sanering, flyttats till magasin på S:t Larsområdet. Med medel från Nordenstedtska stiftelsen har påbörjats en inventering och nykatalogisering av museets möbelbestånd. En engelsk upplaga av Kulturens nya vägledning har utkommit.

Viktigare nyförvärv: En samling supkalkar och bägare i silver, bl.a. stämplade Jöns Petter Larsson, Ystad, Adam Malmborg, Simrishamn och Andreas Silfverberg, Ystad, figurin och servisdelar av tyskt 1700-talsporslin, en samling skålar och vaser i stengods av keramiker Rolf Palm, Mölle, möblemang i allmogeinspirerad stil bestående av soffa, bord, stolar, hörnskåp och ståndur, tillverkat 1913 av N. F. Pehrssons möbelsnickeri, Lund, samt med måleriarbetet utfört av

Svante Thulin, Lund, möblemang i nyrenässansstil, omfattande bord och sex stolar, möbler, inredningsföremål, kläder och leksaker från ett studenthem Lund, möbler och inredningsföremål från ett pensionärshem i Fjelie.

Avdelning 3

De stadshistoriska undersökningarna har omfattat två stora och några mindre arkeologiska utgrävningar. Den i november 1982 igångsatta stora undersökningen i kvart. S:t Clemens har fortsatt under året. Förutom ett stor antal gravar har också grundmurarna till en förmodad klosterbyggnad vid Grönegatan påträffats. Norr om kyrkogårdsområdet har bebyggelselager från 1000-talet och framåt undersökts. I kvart. Gråbröder undersöktes under hösten en del av S:t Jakobs kyrkogård samt den östligaste delen av kyrkans grundmur. Avdelningen har svarat för antikvarisk övervakning vid grund- och ledningsgrävningar samt uppmätning och fotografering av äldre bebyggelse i Lund. Fältarbetena har berört sammanlagt 29 objekt.

Basutställningen har utökats med en nyuppsättning av dalerskatten från Skomakaregatan, funnen 1971. Avdelningen har deltagit i utställningen om Johan C. w. Thyren.

Lundaarkivet har tillförts 536 fältritningar, 1 851 fotografier, 381 diabilder i färg. Dessutom har dokumentationsmaterialet från arbetet med bevaringsprogrammet för Lunds innerstad genom beslut i fastighetsnämnden tillförts arkivet. Stadsantikvarien har samarbetat med byggnadsstyrelsen vid ombyggnaden av Palaestra, med fastighetskontoret i planeringen för ombyggnaden av Stäket och med stadsarkitektkontoret i miljö- och planfrågor.

Vid konserveringsavdelningen har föremål från såväl pågående utgrävningar som från samlingarna genomgått konservering eller omkonservering. En konservator har deltagit i arbetena med konserveringen av prästgårdstapeterna. Analyslaboratoriet sorterar fr.o.m. 12/10 direkt under museichefen.

Analyslaboratoriet

Under det gångna året har analyslaboratoriet tagit nya prover för mark- och makrofossilanalys från utgrävningen i kvart. S:t Clemens. Bearbetning och bestämning av makrofossil har utförts på material från kvart. S:t Clemens, Drottensgatan, kvart. Färgaren och kvart. Apotekaren. Tillsammans med Lantbruksuniversitetet vid Svalöv AB har ett nytt projekt kommit till stånd som har till syfte att studera förändringar av proteinbilden hos jordfunnet arkeologiskt flerradigt korn. Laboratoriet har varit starkt engagerat i frågor rörande insektsoch svampangrepp på Kulturens byggnader och inventarier. Med benäget bistånd av elektronmikroskopiska laboratoriet vid Patologiska institutionen på Malmö allmänna sjukhus har en jämförande studie av olika konserveringsmedels inverkan på läderkollagenstrukturen vid frystorkning av jordfunnet lädermaterial från kvart. S:t Clemens kunnat genomföras och redovisas vid NKF:s årsmöte. Värdefull hjälp har erhållits av följande: professor H. Hjelmquist, docent I. Björkquist vid Botaniska institutionen, Lund, professor A. Hagberg, forskningsledare R. v. Bothmer, forskningsledare T. Bryngelsson, forskningsledare M. Gustafsson vid Lantbruksuniversitetet, Svalöv, docent S. Rundgren vid Ekologiska institutionen, Lund, docent B. Söderström vid avd. för ekologisk

mikrobiologi, Lund, fil. lie. A. Larsson vid Teknologiska institutets garveriförsöksstation, Köpenhamn, fil. dr R. Odselius vid Patologiska institutionen på Malmö allmänna sjukhus, B. Andersson och L. Kjellberg, Studio F, Lund.

Avdelning 4

Textilierna i ett sterbhus i Fjelie har dokumenterats på platsen. Resultatet redovisas i form av listor och katalogkort med foto på större klädesplagg. Museets samling av band har inventerats och bearbetats (med bidrag från Nordenstedtska stiftelsen) som ett led i den pågående genomgången av det folkliga dräktmaterialet. Delar av Malmöhus läns hemslöjdsförenings arkiv har tagits emot för arkivering.

Serviceverksamheten har omfattat mottagning varje torsdag för folkdräktsstuderande, rådgivning och bedömning av textilier, dräkter, smycken och leksaker samt konsultationer i konserveringsfrågor till forskare, institutioner och allmänhet.

Representanter från avdelningen har ingått i de av museichefen tillsatta grupperna som haft i uppdrag att utreda magasins- och konserveringsfrågorna inom museet. Avdelningen har deltagit i möten anordnade av SAMDOK:s textilpool, svenska textilkonservatorsgruppen, SMF:s planeringsgrupp för konservering och magasin samt SAMOREG:s skånska referensgrupp. Textilkonservatorerna har under en vecka studerat laminering på Nationalmuseets i Köpenhamn textilkonservering.

I samband med utgivningen av mönsterkonstruktionshäftet Opplötar och särkar från Skåne (M. Bergstrand, med bidrag från Nordenstedtska stiftelsen) öppnades i Textilhallen en utställning med samma namn. Avdelningen har deltagit i arbetet med Östarps- och Thyrenutställningen samt i nertagningen av Förr och framöver.

Behandling av mögelangripet dräktmaterial har liksom vård och konservering av övriga samlingar skett kontinuerligt. De kulturhistoriska interiörerna har setts över och planering inför kommande nyordning har pågått under hösten.

Viktigare nyförvärv: Två 1700-talsbroderier till kuddar, förningsduk från sydöstra Skåne, vävböcker, uniform för Sofiasyster och kvinnliga bilkåren, kvinnodräkt från Torna hd, pojkrock, ca 1900, leksaker, barnkläder.

Avdelning 5

Utställningar: Särktåg och bandkrus, en utställning från Dalarnas museum - 911 , Förr och framöver, jubileumsutställning om 1880-, 1980- och 2080-talet, en expo sedd ur lundaperspektiv - 3/10, En lifvad påsk 113-4/4, Renoveringsobjekt, i samarbete med Skånes hembygdsförbund 6/4-8/5, Johan C. W. Thyren - legendarisk lundaprofessor, i samarbete med juridiska fakulteten vid Lunds universitet 28/4-18/9, Opplötar och särkar i Skåne - en utställning om vita plagg i den folkliga kvinnodräkten 1017-, GAN - akvareller, teckningar och collage, i samarbete med Ystads museer 4/12-, Edward Hald - målare och konstindustripionjär, en utställning från Nationalmuseum och Waldemarsudde 11/12-. Vandringsutställningar: Klut, särk, strumpa ... , i samarbete med Skånes hembygdsförbund, har visats i Kristianstad, Grums, Filipstad, Västerås, Kumla, Kristinehamn, Säffle, Örebro och Stenestad. Renoveringsobjekt har visats i

Simrishamn, Staffanstorp, Hörby, Lomma, Svalöv, Sjöbo och Skurup. Undervisning: Ett givande samarbete mellan museet och olika utbildningsenheter i sydsverige har ägt rum. Särskilt bör nämnas en rad studiedagar för lärare och förskollärare. Kulturen har kunnat erbjuda besökande skolklasser årskursoch årstidsanpassad undervisning och studiegrupper flera alternativa ämnen. Under 1983 har 902 visningar hållits för skolklasser, förskolegrupper, studiegrupper och allr.-1änhet. I anslutning till utställningen Förr och framöver fick 23 klasser från gymnasiet möta 10 forskare som berättade om verksamhetsområden med anknytning till utställningen. Mercuriusteatern dramatiserade för 9 högstadieklasser litterära texter från de tidsepoker utställningen Förr och framöver tog upp. Under sportlovsveckan byggde barn från Lund en framtidsstad med hjälp av arkitektstuderande vid Tekniska högskolan. Museets verksamhet från Lunds kommuns förskolor har under 1983 haft 476 förskolebarn på besök. Studielådorna Barnungar förr och Bröd och gröt har varit utlånade till 44 förskolor i Lund. Lördagar och söndagar under sommaren hölls visningar av museet på engelska och svenska. Universitetsundervisning har hållits för etnologer med museets tjänstemän som föreläsare. Kulturen har i samarbete med Studiefrämjandet anordnat olika kurser. Personal från Kulturen har hållit föredrag och kurser för föreningar och på institutioner.

Avdelningschefen har deltagit i FUISM:s studieresa till Londons museer och Ironbridge. Med medel från Malmöhus läns landsting har avdelningschefen tillsammans med museilärarna producerat boken Fastlagen och påsken. Boken har skickats ut gratis till samtliga skolbibliotek i länet. Avdelningen har också gjort museets programblad. Evenemang: 6/l firades Trettondagen med vesper i Bosebo kyrka, stjärngossetåg och Staffanssång. 7/5 avslutades Schottisloppet på Kulturen med dansuppvisning och allmän dans. Museets tjänstemän visade besökarna de olika avdelningarna på Stora visningsdagen 8/5. Folkmusikens dag firades 29/5 i samarbete med Lunds Spelmansgille och Lunds musik- och teaternämnd. 5/6 arrangerades Musikskolans dag med elevensembler från Kommunala musikskolan i Lund som musicerade i museets byggnader och park. 6/6 och 916 gav teatersällskapet Proteus De skapade intressena av Jacinto Benavente och den 26/6 och 2717 gav Mercuriusteatern Talismanen av Johan Nestory. Nordiska ungdomsorkestern gav sommarkonsert 20/6. 2/10 visade medlemmar ur Lunds fabrik- och hantverksförening levande hantverk. Kulturens julstök arrangerades 27111 i samarbete med Lunds Husmodersförening Hem och Samhälle.

Söndagsvisningar m.m. i samarbete med Studiefrämjandet: 20/3 Konsert med Futim, Music to heare, Trio, 27/3 Vi ristar ägg (barnprogram), Bitte Wengert, Anders Jansson, 17/4 Bilder från 1882, 1982, 2082, Mercuriusteatern, 24/4 Musikalisk salong från 1880-talet, Marianne Radby, Olof Höjer, 19/6, 3117, 21/8, 11/9 Folkdans, Sydvästra Skånes Folkdanskrets, 9/10 Opplötar och särkar, Britta Hammar, 23/10 De arkeologiska utgrävningarna vid Kattesund, Claes Wahlöö, 30/10 Betlyktor (barnprogram), Bitte Wengert, Anders Jansson, 13/11 Kulturens byggnader, Anders W. Mårtensson, 20/11 Musik från 1400- och 1500-talet, Lunds renässansensemble, 4/12 GAN - akvareller, teckningar och collage, Jan Torsten Ahlstrand, 7/12 Kreta och omvärlden i den sena bronsåldern, Erik

Hallager, 11112 Edward Hald och hans verk, Arthur Hald.

Föreläsningsserier i samarbete med Studiefrämjandet: Förr och framöver, 10/3 Åttiotalismen, Rolf Lindborg, 17/3 Lunds horisont, Torsten Hägerstrand, 24/3 Hur Lund växte - och vad sedan?, Lennart Ameen, 7/4 Människan, religionen och framtiden, Hampus Lyttkens, 14/4 Synen på framtiden förr och nu, Emin Tengström, 2114 Helhet och delar, Bengt E. Y. Svensson. Thyrenaftnar, 719 Johan Thyren som lagstiftare, föredrag av Per-Edvin Wallen, visning av Kjell-Åke Modeer, 14/9 Franz von Listz och Johan Thyren - nydanare av straffrätten, Alvar Nelson, Johan Thyren och Lund, Carl Fehrman, sång av Lunds studentsångförening.

Avdelning 6

Genom benäget bistånd från såväl Aug. Lundbergs Byggnads AB som Harald Johnssons Byggnads AB har yttertaken på Lindforska huset och Forsbergska gårdens gårdsflygel blivit omlagda. Borgarhuskomplexets ytterfasader har färdigställts i det allra närmaste. Callmerska huset har fått en välbehövlig uppsnyggning såväl interiört som exteriör!. Bosebo kyrka och några av de mindre byggnaderna har försetts med en ytlig make up. Arbetarbostadens restaurering påbörjades, men fick, av ekonomiska skäl, uppskjutas till kommande· år.

En stor del av verksamheten har ägnats åt den hantverksmässiga delen av utställningar och andra arrangemang. Dessutom har avdelningens personal i en allt större omfattning engagerats vid olika tillställningar inom museet.

Representanter från avdelningen har deltagit i SIF.U:s kurs i dekorativ ytbehandling samt i Föreningen Skånska Möllors "möllekurs" . Vaktpersonalen har genomgått en av Securitas anordnad kurs i säkerhetsfrågor.

PUBLIKATIONER, TRYCKSAKER M.M.

Årsboken 1983 - Ljus och lykta Bildalmanacka 1984 - Folklivsskildringar från 1800-talets Österlen av Frans Lindberg Opplötar och särkar från Skåne Fastlagen och påsken Vägledningar - Kulturen in Lund, engelsk text - Östarp, engelsk text Utställningskataloger - Förr och framöver - Johan C. W. Thyren Affischer - Johan C. W. Thyren - GAN - Gösta Adrian-Nilsson Programblad, vår, sommar, höst

BESÖK

Museet i Lund har under året haft 122.899 besökare. Hökeriet, som varit öppet maj-augusti samt lördagar och söndagar i september och december, har haft 14.617 besökare. Östarps gamlegård och Östarpshallen har varit öppna 12 maj

-augusti samt lördagar och söndagar i september. Gamlegården har haft 13.024 besökare och Östarpshallen 12.924.

Anläggningarna i Lund och Östarp uppvisar tillsammans en besökssiffra av 163.464.

SAMLINGAR, BIBLIOTEK OCH ARKIV

Samlingarna har ökats med 262 nummer, varav 232 genom gåvor. Accessionen omfattar nr 72.008-72.269. Biblioteket har ökats med 905 nummer, varav 126 genom gåvor och 340 genom byte med Kulturens årsbok. Accessionen omfattar nr 36.375-37.280. Arkivet har ökats med 88 nummer. Porträttarkivet har ökats med 75 fotografier.

ÖSTARP

Renoverings- och underhållsarbetena har under året i huvudsak varit koncentrerade till Möllegården, där stora skador uppstod på taken vid ett oväder under sommaren med regn- och stormbyar. Museets tekniska avdelning har bytt ut takstommen i väsentliga delar och vindsbjälklaget i uthusbyggnaden har lagts om. Målningsarbeten, förbättring av ventilationssystem m.m. har också utförts. Taktäckare Calle Eriksson, Skivarp, har lagt om Möllegårdens tak med vass. Smärre underhållsarbeten har företagits på Gamlegården.

I Östarpshallen var temat textilarbete med utställningen Väva vadmal och bråka lin. Utställningen avsåg att ge en bild av de två vanligaste textilprodukterna i äldre tid, nämligen vadmalen och Iinnelärften. De omfattande arbetsprocesserna illustrerades med redskap ur museets synnerligen omfattande samlingar av textilredskap, varvid den stora vadmalsstampen från Barevad vid Ystad stod i centrum.

Östarpsdagen arrangerades den 14 augusti i samarbete med Lions Club Romeleåsen. Ur det rika och omväxlande programmet kan särskilt nämnas prisutdelningen i den under våren utlysta sticktävlingen. Pristagare var Kerstin Levin, Lund, Rita Ljungkvist-Kristiansson, Lund och Gunhild Freij, Malmö.

Arrendator av Möllegården var Ivan Andersson och av Gästgivaregården Bertil Vollmer.

NORDENSTEDTSKA STIFTELSEN

Stiftelsen har under året till sammanlagt 24 sökande utdelat 487.761 kr. Utdelningen har skett enligt stiftelsens stadgar "för att genom anslag och stipendier gynna vetenskaplig forskning och spridning av forskningsresultat inom de ämneskretsar som omfattas av Kulturens i Lund verksamhet". Stiftelsens förvaltning har ombesörjts av Kulturens kansli och Skandinaviska Enskilda Banken i Lund.

MUSEI CHEF A W Mårtensson

AVDELNING I Folkliv Krigsväsen Bibliotek Arkiv Vård

N Nilsson avd.ch. C G Bryve B Möller B Åstrand AVDELNING 2 Konst. Konsthantv. Bostadshist0ria Ide- och lärdomshistoria Konservering Vård

G Eriksson avd.ch. (tji. 20% 119-31112) J Gerber (tji.) M Fehrman (112-tj) B Holmberg E Kjerström-Sjölin ( 1/2-tj) KANSLI Ekonomi, Budget Sekreteriat Kameralenhet Medlemsenhet R Palmquist kanslichef K Andersson ( 1/3-tj) G-B Ljungdahl E Mårtensson G Olsson (112-tj) 1-L Svensson (1/2-tj 1/1-30/9, därefter 3/4-tj) A Sörensson R-MTilly S Walther (112-tj)

AVDELNING 4 Inredn. textil Dräkt med tbh Konservering Vård

AVDELNING 3 Byggn.m.vård Stadsarkeologi Ark.konservering Analys

C Wahlöö t f avd.ch. (t.o.m. 30/9) avd.ch. (fr.o.m. 1/10) F Allik (t.o.m. 3117) M Andren (112-tj) M Cinthio A Ekelund (2/3-tj t.o.m. 30/6) B Erlandsson (112-tj) R Kaurinkoski B Westerström (112-tj) K Dahle-Emaus (1/2-tj) B Hammar (112-tj) C LindvallNordin ( 1/2-tj) I Kristiansson (1/2-tj) AVDELNING 5 Undervisning Information Foto

B Wengert (t f avd.ch. fr.o.m. 9/3) A-C Bengtsson (tji.) E Bergman (112-tj) M Dönell ( 1/2-tj) L Westrup AVDELNING 6 Driftsenhet Tillsynsenhet

C G Widell avd.ch. B Anderberg G Andersen (1/2-tj) A Andersson U Eliasson (112-tj) H Hansson I Håkansson (3/4-tj) B Jensen (1/2-tj) E Johansson (112-tj) L Johansson Å Johansson U Jönsson (5/8-tj) M Karlsson (112-tj, tji. 1111-31112) A Krok (112-tj) U Lilja (t.o.m. 16/4) M Olsson (112-tj) H Persson P Persson A Pettersson (1/2-tj) K Sörensen R Thoft

Dessutom har följande personer under del av året tjänstgjort på museet. Avd 1: B. Jacobsson (projekt Målade allmogebonader, 4 mån.), U. Andersson (Östarps gamlegård, 12/5-31/8, lörd. och sönd. i sept.), A. Andersson, E. Lindh, A. Persson (Östarpshallen, vardera 1/3-tj, 12/5-31/8, lörd. och sönd. i sept.). Avd 2: E. Kjerström-Sjölin (utfyllnad till 3/4-tj), B. Jacobsson (projekt Möbelinventering, 4 mån.), B. Kierkegaard (tapetkons. 2 veckor), S. Lundin (projekt SAMDOK, 3 mån.), E. Lillienberg-Olsson (1/2-tj, 2 mån.). Avd 3: U. Alström, Th. Andersson, P. Berglund, B. Bondesson, R. Hedvall, A. Carlberg-Kriig, S. Kriig, T. Nilsson, E. Rajala, M. Roslund, 0. Ryding, M. Seidemo, E. Wahlöö, C. Åqvist, A. Åstrand (ark. fältarbete bekostade av olika byggherrar). Avd 4: B. Hammar (utfyllnad till heltidstj. , 1/1-3117 och till 3/4-tj. 1/8-30/10), C. Lindvall-Nordin (utfyllnad till 3/4-tj, 1/1-31/7), K. Emaus (projekt Bandinventering, 1 mån.), I. Kristiansson (projekt Bandinventering, I mån.). Avd 5: A. Jansson (förskoleverksamheten 1/2 tj. 17/1-10/6, 1/8-15/8, 119-31112), A. Grauers, A. Jansson, C. Rosen-Jansson, J. Martinsson och B. Wiklund (museilärare), S. Mallik (entrekassan, 5 veckor), A. Jensen-Carlen, L. Lindfors, A. B. Nilsson. A. Olsson (hökeriet. vardera 1/4-tj. 1/5-30/9). Avd 6: M. Engel-Kruuse (1/1-30/6, anställd av Lunds kommun med arbetsplats Kulturen), A. Fors (15/8-31/12, anställd av Lunds kommun med arbetsplats Kulturen), H. Larsson (21/2-15/10, vapenfri tjänst), E. Lindberg (13/6-15/9, trädgård), I. Yanagisawa (lokalvårdare, 13/6-31/12), L. Wollin (extravakt). Kansli: A. Jansson (sekr. 20/6-2917), A.-L. Månsson (skattmästare, 4 mån.). Årsbok: B. Hammar (utfyllnad till heltid, 1/11-31/12).

Sammandrag av 1983 års räkenskaper

INTÄKTER

A v förenin gen genom egen verksamhet anskaffade medel

Medlemsavgifter . . .. . ....... . . . .. 2.203.905: 16 Inträdesavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . 262.754:50 Försäljningsintäkter . . . . . . . . . . . . . 543.508:78 Ersättning för tjänster . . . . . . . . . . . 347 .833:60 Hyresinkomster ... . . . .. . . .. ......... . ..... . Gåvor från företag• . . .. .. . .. .. . . . ... . .... . . . Bidrag från Kulturens donationsfonder . . . . . .. . . Mecenat konto ... .. . . . .. . . . .. ... . .. . .... .. . Diverse intäkter Projektanslag 3.358.002:04 176.202:55 28.000:1.271.044:85 49.089:25 401.856:87 93.050:47

Bidrag

Lönebidrag AMS 5.377.246:03

1.205.387:-

Allmänna anslag från

Staten . . ............ . .......... . ..... . . . .

Lunds Kommun . . . . . . .. .... . ... . .. . .... . .

Landsting M-län . .. . .... . . . . . . . .. . . . . . . . . .

Landsting L-län .. . . . . . . . . .. . . . .. . ....... . .

Landsting K-län . . . . .. . . .... .. .. . . . . ..... .

Landsting N-län ... . ....... ..... . . ...... . .

Sjöbo och Staffanstorps kommuner . . .. ... . . . 1.890.900:3.644.000:540.000:70.000:8.000:2.000:13.000:- 6.167.900:-

12. 750.533:03

* Sydkraft AB

Svenska Sockerfabriks AB

Industri AB Euroc

Skånes Stadshypoteksförening

Skånska Hypoteksföreningen 3.000:5.000:6.000:8.000:6.000:-

28.000:-

Samlingar, bibliotek, arkiv Inventarier Halvfabr.ikat Material Varor för återförsäljning . ... ..... .. . . . . ..... . Löner .. ..... .. . . . ..... .... .. ... . . . . . . ... . . Arvoden Kostnadsersättningar . .. . .... ........... . . .. . Arbetsgivareavgifter/Pensionskostn. . ...... . . . . Andra Kollektiva avgifter ................ . . . . Övriga personalkostnader .. ........... ... .. . . Hyror . .. ... ............. . ...... .. ...... .. . Förbrukningsmat. Kontorsmaterial Reparationer och underhåll . . ............. .. . Diverse främmande tjänster . . .... . .. . . . . ... . . Telefon, post ... .... . . ............ . .... .. .. . Kostnader för egna transportmedel . .. .. ..... . . Frakter och transporter . .... . . . . . ...... . . . . . . Representation ...... ....... .. . . ........ . . . . Reklam o. PR ............. .. . .......... ... . Försäkringspremier ... .... . ............. .. . . Speciella förvaltningskostnader ... . . ......... . Forskning, utveckling . ........ . ............. . Övriga kostnader Fastighetskostnader Avskrivning av inventarier . . . .. . . .... . . . .... . Finansiella intäkter ... ....... ... .. . .. .... .. . Finansiella kostnader ..... .... ... .... .. . . ... . Skatter ... ........... . .. . ... ... .... .. .. . . . . Eget kapital . ... . ..... . ...... . . . ... . .. . .... . 50.195:01 124.519:48 30.402:87 169.541 :71

4.381.826:90 174.714:49

199.944:58 364.183:84

137.600:13 4.519.427:03 65.760:82

1.842.165:98 389.130:90 82.368:06 2.313.664:94 1. 021. 237: 90 44.156:69 31.576:86 14.167:85 1.028.194:07 236.837:20 15.651 :95 53.225:32 44.339:31 151 .236:29 191.752:30 10.663:60 3.000:28.880:63 793.078:14 127.939:36 - 93.895:40 334.503:59 4.927:1.071.364:67

12. 750.533:03

Under året har Kulturen genomfört arkeologiska utgrävningar för ett flertal byggherrar.

Kostnaderna för dessa utgrävningar har uppgått till 1.659.801 :- kr vilket har debiterats respektive byggherrar.

TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar

Likvida medel Kundfordringar .. . .. . . . . ........ . . .. .. . Upplupna intäkter, förutbet. kostn. Övriga kortfristiga fordringar

Anläggningstillgångar Inventarier Samlingar, bibliotek Fastigheterna i Lund och Östarp 1983-12-31 1982-12-31

854.454:51 829.335:23 37.191:90 82.081:09 383.869:95 152.183:09 161.838:- 5.430:-

357.619:96 372.926:96 2:- 2:2.292.500:- 2.292.500:-

4.087.476:32 3. 734.458:37

363.832: 13 312.963:59 65.474:23 65.474:23 420.745:24 808.085:92 2.201.252:34 2.305.331 :31

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Kortfristiga skulder Leverantörskulder ... .......

Reserverade gåvomedel ..... ..... .. ..... Upplupna kostnader ....... . . .. Övriga kortfristiga skulder .... .... ...

Långfristiga skulder Inteckningslån ...... ... Checkräkningskredit (bev. kredit 600.000:-) .. . . . . . .. Avsatt till pensioner ...... .. ...... .. .. 1.465.961:13 1.537 .485:71

418.465:72 624.736:75 995.025:06 995.025:06

Kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. . . . . .. -1.843.279:53 -2.914.644:20 4.087.476:32 3. 734.458:37

Ställda panter: Fastighetsinteckningar kr. 1.622.000:. Ansvarsförbindelser: Kapitalvärde av pensionsåtagande utöver vad som upptagits bland skulderna kr. 918.174:94.

Eget kapital

Lund i Kulturen den 31 december 1983

Nils Hörjel Sverker Oredsson Anders W Mårtensson

Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har avgivits den 13 mars 1984.

Rune Järmen Göran Bengtsson Einar Ekberg Stig Lundeborg

FONDERNAS KAPITALBEHÅLLNING PER 1983-12-31

Ej disp. Disp. inkl. Totalt avkastn. -83

Conrad och Tullia Assarssons kulturfond . . . . . . . . 308.552 322.645 631.197 Beathe och Sven Bengtssons donation .................... .. 20.000 18.613 38.613 J .T. Berggrens fond .. . .... . . . . 62.775 73.797 136.572 Holger Crafoords fond ... ..... .. 238.171 180.720 418.891 Albert Ekmans fond .... . .. .. 93.287 96.173 189.460 Ingeborg och Helene Holcks fond 26.292 29.448 55.740 Albert Jakob Jönssons och hans föräldrars minnesfond ....... 709.306 631.835 1.341.141 Anna Lithströms fond . . . . . . . . . . 18.208 21.464 39.672 Maj Lundgrens fond ...... ... ... 23.472 399.406 422.878 Bror W. Olofssons fond .. . . . . . .. 36.364 38.025 74.389 Ole Olsens keramiske legat .. .. 63.231 76.864 140.095 Esther och Gustav Sjöstrands minnesfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 464.461 464.461 Skånebokens fond .. . .... . . ... 67.259 99.814 167.073 Skånska Brands fond ...... .... . 10.000 10.887 20.887 Thomanders fond . . . . . . . . . . . . . .

132.449 132.449 Ellen Ohlssons fond ............ 695.528 695.528 Ebba och Wilhelm Jönssons fond 76.057 77.597 153.654 Greta och Sven T. Kjellbergs fond 103.619 60.657 164.276 NN:s fond ....... .............. 2.422 169.432 171.854 Kulturen runt fonden .......... . 154.045 32.526 186.571 Anna Maria Lundebergs fond .. .. 1.869 89.192 91.061 Emil och Elsa Levins fond .... . . 60.000 17.508 77.508 2.074.929 3.739.041 5.813.970

Fonder utanför de samlade donatiomfonderna

Harry Karlssons 80-års-fond ... .. Nils Nilssons fond . . . . . . . . Maj Pehrssons fond . . . . . . . . . . . . Ragnar Blomqvists fond . . . . . Familjerna Bengtssons och Halldens minnesfond Kulturfonden ........... ....

Ej disp. Disp. inkl. Totalt avkastn. -83 59.028 59.028 51.630 51.630 102.527 102.527 6.155 6.155

102.498 102.498 8.262 8.262 :rm.100 330.100

Hilda och Hdkan Ohlssons Stiftelse Berlingska huset, Bosebo kyrka samt Locus Peccatorum

Sven-Hdkan Ohlsson och Birgit Bram-Ohlsson Lapidariet ........................ . .. . . .. ... ........ .

Lunds kommun Arbetarbostaden

Näringslivets insamling 1982 För fastighetsunderhåll

Landshövdingarna Hörjel och Sandgrens insamling 1982 För fastighetsunderhåll ... . .. ..... .. ..... . . .... . . . .. . . . . . 100.000:-

25.000:-

100.000:-

1.180.620:-

142.525:-

1.548.145:-

Revisionsberättelse

Undertecknade, utsedda att granska räkenskaper och förvaltning för 1983 avseende Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige samt därtill hörande fonder, får efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse.

Styrelsens protokoll samt föreningens räkenskaper och övriga handlingar berörande revisionen har av oss genomgåtts utan anledning till erinran.

Försäkringen av föreningens byggnader och samlingar synes vara tillfredsställande.

Då någon anledning till anmärkning icke förefunnits tillstyrker vi att ansvarsfrihet beviljas styrelsen för den tid revisionen omfattar.

Lund den 13 mars 1984

Rune Järmen Einar Ekberg Utsedd av Riksantikvarieämbetet Utsedd av Kommunfullmäktige i Lund

Göran Bengtsson Aukt. revisor Stig Lundeborg Revisor

HOLGER CRAFOORDS STIFELSE

Resultaträkning för 1983

INTÄKTER

Räntor · · · · · · · · · · ' ' .. . . .. : : : : : : : : : : : : : : : : : Utdelning å aktier · · ' · · . . . . Kronor 1983

106.961:40 12.400:-

119.361:40 1982

62.906:50 10.850:-

73.756:50

KOSTNADER

Depåavgifter . . .. .. .... .......... .... . .... . . Årets resultat ... . .. . .. . .. . . . . .. . . . . . .

Kronor

Årets resultat ... .. . .... . .. . . ..... .. ... ..... . Avsatt till kapital konto

1.103:118.258:40

119.361 :40

118.258:40 - 11.940:-

106.318:40

1.149:10 72.607:40

73.756:50

72.607:40 - 7.261 :-

65.346:40

BALANSRÄKNING

PER 1983-12-31

TILLGÅNGAR

Aktier, (börsvärde 406.100) Reversfordringar Bank, depå Kronor

1983 1982

151.422:20 500.000:684.618:44 151.422:20

1.073.865:34

Kronor 1.336.040:64 1.225.287:54

SKULDER

skulder Stiftelsens kapital Disponibla medel

KAPITAL-KONTO 1983 1982

57.841:10 1.171.881: 14 106.318:40 1.159.941:14 65.346:40

Kronor 1.336.040:64 1.225.287:54

Kapital 1983-12-31 1.171.881:14 Kapital 1983-01-01 Avsättning en!. stadgarna 1.159.941 : 14

11.940:-

Kronor 1.171.881:14 Kronor 1.171.881: 14

Kapital 1983-12-31

Kronor 106.318:40 Kapital 1983-01-01 Årets resultat

106.318:40 efter kapitalisering Utdelat till Kulturen, Årsbok-83

Kronor

Anders W Mårtensson 65.346:40

106.318:40

- 65.346:40

106.318:40

Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har avgivits den 13 mars 1984.

Stig Lundeborg Revisor

Sverker Oredsson

Göran Bengtsson Aukt. revisor

Undertecknade, utsedda att granska räkenskaper och förvaltning för 1983 avseende Holger Crafoords Stiftelse, får efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse.

Styrelsens protokoll samt stiftelsens räkenskaper och övriga handlingar berörande revisionen har av oss genomgåtts utan anledning till erinran.

Banktillgodohavandena och förefintliga värdehandlingar har inventerats utan anmärkning.

Då någon anledning till anmärkning icke förefunnits tillstyrker vi att ansvarsfrihet beviljas för den tid revisionen omfattar.

Lund den 13 mars 1984

Revisionsberättelse

Göran Bengtsson Aukt. revisor Stig Lundeborg Revisor

1983 ÅRS DONA TIO NER

Förteckning över dem som skänkt föremål till museet, biblioteket och arkivet. Alexander Agrell, Lund Onni Ahlholm, Trelleborg Thure Ahlm, Lund Berta Andersson, Lund Knut Andersson, Karlskrona Bengt Arner, Lund Carin Ask, Lund Gunnar Ask, Lund Olof Ask, Lund Dagmar Beckmans dödsbo, Lund Inga Bengtsson, Lund Otto Bennet, Kågeröd Gillis Björck, Lund C. L. Blomqvist AB, Fritsla Carl Gösta Bryve, Lund Ester Cedergren, Vreta kloster Ebba Christoffersson, Lund Erik Dahlman, Lund Duro Sweden AB, Gävle Greta Eek, Lund Marianne Ekholm, Borrby E. Ekman, Lund Gunilla Eriksson, Lund Ellen Erup, Stockholm Sven Falk, Benalmadena Costa Forskningsrådnämnden, Stockholm Gunno Fries, Lund Berndt-Ola Fröberg, Blentarp Gasverket, Lund Jan-Olof Grady, Trelleborg Ella Hansson, Bjärred enl. test. Margareta Hansson, Uddevalla Anne Marie Harrisson, Holbaek Wera och Hugo Hellner, Bjärred Harald Håkansson, Vollsjö Gunnar Härstedt, Svedala !CA-förlaget, Västerås Gertrud Ingers, Lund Ingemar Ingers, Lund Institutionen för förhistorisk teknologi, Sten Jensen, Lund Sune Jensen, Lund Ulla Jönsson, Lund Harry Karlsson, Lund Ingeborg Kastman, Göteborg Konstklubben Sagan, Malmö Marianne Kristiansson, Lund Kulturgeografiska institutionen, Lund Gösta Larsson, Lund Erik Leander, Broby Liber, Malmö Olle Lilja, Klippan Johan Linde, Kalmar

Anna Lisa Lindgren, Lund Kurt Lindroth, Borlänge Märta Lindström, Lund Börje Ling, Västerås Anna-Lisa Reuter-Lorenzen, Horbelev Björn Lundegård, Stockholm Thyra och Arne Lundqvist, Lund Hugo Lyckmark, Ätran Medicinhistoriska sällskapet, Lund Hagbert Meuller, Kristianstad Ann-Marie Månsson, Åstorp Anders W. Mårtensson, Lund Ellen och Ingeborg Mårtensson, Lund J. & T. Neuman, Stockholm Anton Nilsson, Löderup Gustaf Nilsson, Tidaholm Klara Mohlin-Nilsson, Lund Nils Nilsson, Lund Torvald Nilsson, Bjärred Gunhild Nordendahl, Lund Nordenstedtska stiftelsen, Lund Christina Lindvall-Nordin, Höör Olof Nordin, Höör Ove Nordström, Lund Numismatiska litteratursällskapet, Göteborg Nykterhetsvännernas byggnadsförening, Lund Lena Thunmark-Nylen, Uppsala Boel Olsson, Lund Perstorps kulturnämnd, Perstorp Bengt Pettersson, Stockholm Elsa och Arne Pettersson, Uppsala Gösta Regnen, Lund Riksrevisionsverket, Stockholm Jacob Seela, Åbo Astrid Lilienberg-Sieurin, Förslöv Eva Sjögren, Lund Lena Skarelid, Lund Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm Björn Stockenberg, Lund Lars Strandman, Ystad Maria Strömberg, Lund Carl Enock Svensson, Lund Rikard Svensson, Rödeby Sydkraft AB, Malmö Gustaf Trolle-Bonde, London Tumathorps.S:t Knuts Gille, Tommarp Ueno Gakuen Collage, Tokyo Egon Wamers, Frankfurt am Main Bodil och Lars Westrup, Staffanstorp Sonja Wetterberg, Lund Halvard Widegren, Lund Alexander Åstrand, Bjärred Barbro Åstrand, Bjärred