Maj Fehrman Portabla värmekällor

IV Ugn av järn med dekor i polykrom emalj, "Mikado" från Husquarna-

fabriken, 1900-talets början. KM 62.572.

EMALJE-KULÖRER

N'ol3DDN"> OHv I Ohv l6 Il

För mantlar af plåt.

.. ,,-"'., ' · ,,J;,.xr; ,,;:;;:

l Jusbrun emalj.

N:o i l 79.

Ollv. emalj.

Viking N:o 30- 36.

Rikt förnicklad med moderna emalj-fyllnader.

V1kln11 N:o 46•1 3.

N o 11 N:o 20

Oliv

N:o 18

C..rOn

Kulört emaljerad och förnicklad.

Viking. N:o 423 &. 4'24 • N:o 23, Svart. För Gjutgods.

Patent-.Vlklnr N:o 410b.

""" I ,., -------

V Patent-ventilations-magasinsugnar "Viking" enligt broschyr från Ankarsrums bruk 1906.

VI Två värmetallrikar av ostindiskt porslin. Den övre med emaljdekor i "famille rose". Den undre med dekor i blått under glasyr. 1700-talets mitt. Största diam. 27,5 cm resp. 28 cm. Kina. KM 19.015 och KM 6.464.

VII Yeilleuse, fajans med starkeldsdekor, tecknad i mangan, målad i svala toner av blått, blågrönt, gult och mangan. Sign. i mangan ugl 1770-80. H K köket 14,5 cm, insats 7 cm, som enhet 18 cm. Hannoversch-Miinden. KM 34.629.

VIII Termosar och tevekannor 1930-80-tal.

Thermos och termos

Till färgbild VIII Thermos är ett varumärke som degenererats och blivit beteckningen på samtliga isoleringsflaskor (termosar). I Åhlen och Holms katalog från hösten 1923 erbjuds läsarna "Äkta OrginalThermosflaskor, de absolut bästa i marknaden förekommande. Namnet "Thermos" är lagligt skyddat och världsberömt." Från och med 1951 kallas samtliga isoleringsflaskor för termosar i samma katalog.

Så här beskrivs termosen 1911 i Gratisbladet, instruktionsoch offertorgan för John Fröbergs agenter: "Epokgörande uppfinning! Aeroflaska. Ny, på vetenskapliga grunder konstruerad flaska, besittande förmågan att hålla soppa, kaffe, mjölk m.m. varm i 24 timmar, eller, omvänt, att under 72 timmar hålla drycker m.m. kalla. Flaskan är sålunda av största nytta vid många tillfällen både vinter och sommar såsom vid utflykter, jakt, utarbete o.s. v. Utstyrseln är synnerligen trevlig med omhölje av lackerad plåt och montering av förnicklad metall. Vid påfyllandet av heta vätskor bör den aktsamheten iakttagas att flaskan först uppvärmes, emedan glaset annars kan spricka."

Termosens konstruktion baseras på den engelska fysikern James Dewers (1842-1923) upptäckt, att ett dubbelväggigt glaskärl med ett lufttomt rum emellan de mot varandra ställda försilvrade väggarna har utmärkta isolerande egenskaper.

Termosglaset måste omges av ett skyddande hölje. Det består nuförtiden av hårdplast eller stål. Tidigare var korrugerad plåt, aluminium, träfaner och bakelit vanliga material. Termosglasen sprack lätt vid snabba temperaturväxlingar och stötar, men separata termosglas fanns att köpa. I Åhlen och Holms katalog hösten 1925 görs reklam för den s.k. stålflaskan märkt "kok-

I. Termos med hylsa av rödlackerad korrugerad plåt och bägare av svart bakelit. Rymd 0,5 liter. Slutet av 1930-talet. Omärkt.

hett', som klarar "de snabbaste och starkaste temperaturväxlingar från iskallt till kokhett utan att man behöver riskera att den spricker. Dessutom tål den snart sagt vilka stötar som helst utan att gå sönder."

De tidigaste termosbägarna är gjorda av aluminium eller förnicklad mässing. I början av 30-talet tillverkades många bägare av ebonitmassa, som är isolerande. Bägaren blev inte varm att hålla i, då man slog i hett kaffe. På 40-talet förekom bägare av ebonit, aluminium och konstharts och på 50-talet kom bägare av plast.

När termosen kom ut på marknaden måste den inneburit en stor förändring för gemene mans matsäcksätande. Istället för det ljumma kaffet i glasflaskan, som varit invirad i en tidning eller instoppad i en strumpa, kunde man på middagsrasten dricka hett kaffe, som hällts på termosen redan på morgonen.

i

2. Termoskannor. Alfi-kannan med förkromat hölje är tillverkad i Tyskland. Den började marknadsföras i Sverige under andra hälften av 1950-talet. Rymd 0,5 liter. Sissi också med förkromat hölje är av schweiziskt fabrikat. Kannan lanserades av Nilsjohan 1958. Rymd 1 liter. June Special med flätat plasthölje började tillverkas 1958 av AB Jönköpings vacuumindustri. Rymd 1 liter.

En termos med handtag och snås kallar vi idag för termoseller TV-kanna. I Åhlen och Holms vår- och sommarkatalog 1953 benämns en sådan kanna termoskaraff och i 1955 års katalog kallas den serveringstermos. Det är i TV:ns barndom som den får namnet TV-kanna. Den var då en förutsättning för en stillasittande kväll framför TV:n.

I slutet på 50-talet fanns på marknaden bl.a. den tyska kannan Alfi, Nilsjohans Sissi, båda förkromade, och June Special med korgflätat hölje i plast från Jönköpings vacuumindustri. 1959 lanserades den s.k. Sigvard Bernadotte-kannan i rostfritt stål och under de första åren av 60-talet kom termoskannor med hölje helt i hårdplast t.ex. Kompis, Kaffemoster och Bonette. I början av 60-talet förbättras termoskannorna. Det går att bryg-

eleganta tcrmoskanoa med expandcrpropp

,,,_ .... ..... .. 1,...u •• .t.t»ii..•., ..... , .. 4'"•1 ,..,,,..,.,. ................... -....

.... ...

oo l ifJ.rialod p!a., ....... 45:5o

r, ..... i1 ... i.,,1r.--""··

3. Annons ur Femina 1959.

ga kaffe direkt i dem. Filterhållaren kan nu placeras stadigt på kannans raka ovankant. Proppen blir också bättre. Den behöver inte längre avlägsnas från kannan vid serveringen utan vrids bara och drycken går att hälla upp.

Referenser

Diverse varukataloger, reklamtryck och priskuranter. Form 1960- 1975. Husmodern 1921-1929, 1958-1965. Intervju med Bo Bengtsson, Hammarplast AB, Tingsryd. Svenska akademiens ordboksredaktion, Lund. Åhlen och Holms varukatalog 1908- 1961.

Portabla värmekällor

Till färgbilderna VI och XII - XIII En av 1500-talets viktigaste bostadstekniska nyheter var införandet av fönsterglas. I Sverige började under Johan III en inhemsk tillverkning av sådana. Kungen var vid mitten av 1580-talet sysselsatt med att bygga om sitt slott i huvudstaden, Tre Kronor. I sammanhang med kungliga slottsbyggen förekom en betydande import av fönsterglas från Frankrike och Tyskland.

Medeltidens borgar med sina tjocka murar hade djupa fönstersmygar av skottgluggstyp. De ersattes allmänt i tidens slottsbyggnader efterhand av höga fönster, som räckte upp till taket. Rummen fylldes med ljus från sexdelade och smårutiga kolossalfönster. Ett bekymmer var, att de många fönstren med otäta fogar släppte in vind och kyla. Så ökades problemen med uppvärmningen, som redan var stora genom den väldiga rumshöjden. Man sökte komma tillrätta med värmeproblemet genom att elda ständiga brasor i de stora, öppna spisarna och i kakelugnar.

Tidens chemineer och kakelugnar var emellertid otillräckliga som värmekällor, inte bara i slott och borgar. Extra anordningar för uppvärmning krävdes för olika behov. För skilda syften tillverkades och användes flyttbara värmebehållare. De går under olika namn i äldre tiders inventarieförteckningar och andra dokument: glööfat, eldfat, eldbecken, fyrbecken , fyrfat, eldpannor och fyrpannor. På 1570-talet tillverkades sålunda vid Vattholma mässingsbruk i Uppland "eldbecken" och "eldpannor" för det kungliga hovets räkning och samtidigt importerades "messingszfyrpannor" . I ett auktionsprotokoll från 1694 efter Marie Sofia De la Gardie noteras "2 st. Eenfötter eller höga Fyrfat".

Föregångare till fyrfat och fyrpannor fanns redan under anti-

1. Glödfat av koppar. Driven, genombruten och punsad dekor. Vid skålens kant tre stöd för tallrikar och uppvärmningskärl. 1700-talets förra hälft. Skaftets längd 16 cm, största diam. 29,9 cm. Sverige. KM 4. 749.

ken. Greker och romare använde flyttbara glödfat på tre ben för att värma upp boningsrummen. I olika former levde sådana flyttbara värmekällor kvar genom århundradena. I Västeuropa var värmespridare i bruk under medeltiden. Även utanför feodalklassen utbredde sig användningen: så i Frankrike från 1500talet. I Norden tycks bruket ha blivit infört av de högre samhällskretsar, som hade kontakt med kontinenten och vanorna där. I Danmark förekommer fyrfat eller fyrbäcken t.o.m. i borgerliga hem från 1500-talet och 1600-talets förra del. I Sverige förefaller utvecklingen ha skett först under 1600-talets senare hälft. Under de två följande seklerna finner man fyrfat och fyrpannor i bruk hos alla samhällsklasser. Man möter dem i bouppteckningsprotokoll hos hantverkare i städerna och bönder på landsbygden, men exempelvis också hos biskop Tegner på Östra bo.

2. Glödbäcken, åttakantigt, av genombruten mässingsplåt. Dekor av blad- och blommotiv. Rombformade fält av runda hål. På ena dörrfältet finns signaturen BEKMAN och på fältet intill är bokstäverna E.E.B. ingraverade upptill, och nedtill årtalet 1765. H (till lockets krön) 14,5 cm, D 20,9 cm. KM 19.083.

A.F. Dalins ordbok över svenska språket från mitten av 1800talet ger följande förklaring till ordet fyrfat: "Stort kärl av metall vari glöd lägges för att uppvärma rum, värma mat, även till te- och kaffekokning m. m." Hos Carl Mikael Bellman finns en scen i ett skådespel, där ett fyrfat förekommer i sistnämnda funktion. Det är ett lustspel från den l 7:e juli 1790. Scenen föreställer Kungsträdgården, där en mamsell Maja Lisa är sysselsatt med koppar och glas vid ett kaffestånd, medan hon för en dialog med sin lätt förströdda jungfru Lovisa. Enligt scenanvisningen är mamsell Maja Lisa vid detta tillfälle "sysselsatt vid fyrfatet och kaffetillredningen." Bellmanssällskapets standardupplaga ger följande kommentar: "I Maja Lisas kaffestånd fick