Gunilla Eriksson Veilleusen - en älskvärd uppfinning

Referenser Till uppsatserna:

Karlins rökstuga Skorstenen i Östarps Gamlegård Blekingestugans spisel Köksspisar

Arvastson, G., Skånska kök. Ur Skånsk mat för herrskap och fattigfolk. Sydsvenska dagbladets årsbok 1978. Conradsson, B. och Fredlund, J. , Kök förr i tiden. 1973. Erixon, S., Studier rörande eldstäder i Blekinge. Blekingeboken 1941. Erixon, S. , Svensk byggnadskultur. 1947. Eskeröd (Nilsson), A., Kulturens blekingegård. Kulturens årsbok 1936. Jacobsson, B. , Nils Månsson Mandelgren - en resande konstnär i 1800-talets Sverige. 1983. Karlin, G., J:son, Kulturhistoriska museet i Lund. En handledning för besök och självstudier. 1918. Karlson, W., Thomanderska huset. Kulturens årsbok 1946. Kockums Mekaniska Verkstads AB. Minnesskrift under red. av C.E. von Seth. 1940. Linne, Carl v., Carl Linnaei Skånska Resa 1749. 1751. Minnhagen, M., Bondens bostad. 1973. Mårtensson, A. W. , Eldstäder i Skåne. Kulturens årsbok 1963. Mårtensson, A. W. , En tur uppför Kyrkogatan i Lund. Lundabygdens sparbanks årsredovisning 1981. Nilsson, N. , Kulturens Östarp. Vägledning för besökare. 1981. Svensson, S., Kyrkhultsstugan på Skansen. Blekingeboken 1931. Tunander, B. och I., Kakelugnar, spisar och kaminer. 1982. Priskuranter från mekaniska verkstäder och gjuterier. Kulturens arkiv och universitetsbiblioteket.

Veilleusen - en älskvärd uppfinning

Till färgbilderna VI-VII Som en älskvärd uppfinning, oumbärlig i ett sjukrum, karakteriseras ett kärt föremål med många namn - veilleuse, rechaud, Nachtlampe mit Bouillonkumpgen, Aufwärm-Ofen eller "Offer/en'', Food-warmer eller Night-lamp. De föremål som åsyftas är vanligen utförda i något keramiskt material, men karakteristiken är hämtad från en veilleuse i silver, ett material som anstår en kunglig brukare och givare. "This most gracious improvement of a comfort indispensably necessary in a sick chamber was most graciously presented by the Queen" lyder inskriptionen på en gåva som drottning Charlotta överlämnade när hon år 1813 gästade ett engelskt hem med båda döttrar. Som föremålstyp hade veilleusen vid denna tid varit aktuell i drygt ett halvsekel. Det lilla värmeköket lanserades vid flera av de unga porslinsfabrikerna i Tyskland vid 1700-talets mitt. Formgivningen var fantasifull och dekoren ofta påkostad - ibland med stoffering och ornament i guld. Det är föremål, gjorda för en tid som ägnade mycken omsorg åt den intima miljön, åt komforten och behaget, vänskapen och kärleken. Vilken gåva kunde vara lämpligare än en present för nattduksbordet - på dagen till "ögonlust", på natten en vän som bjöd på milt sken och varm dryck.

Benämningarna på olika språk berättar om veilleusens funktioner - att vara nattlampa och värmekök. Veilleusen av veiller, vaka, syftade ursprungligen på vilken nattlampa som helst men från 1700-talets mitt på ett värmekök av särskilt slag. Rechaud används ibland som synonym, av rechauffer, värma upp. Själva . köket är närmast cylinderformat (balusterformat och lätt koniskt är också vanligt) med en större öppning nertill i vilken en

Lambeth cal750, fajans

Nymphenburg 1760-tal, porslin

Höcht ca1770

Stralsund 1760-tal, fajans

l. Veilleuser, tecknade av Rie Hägerdal, efter bildmaterial i Harold Newmans bok.

liten skål för olja med flytande veke sattes in. Kärlväggens hål för lufttillförsel är ofta dolda under ett litet utspringande "tak" eller på annat sätt dekorativt utformade, och som handtag fungerar, på de tidigare typerna, gärna två musslor eller ansiktsmasker. "Köket" är täckt av en skål med lock för mat eller dryck som ska värmas eller hållas varm. Ibland förekommer en extra behållare för varmt vatten - en "bain-marie" - så att skålen värmes i vattenbad. Det finns tidiga exempel på veilleuser där lockknoppen består av en holk för ett ljus - av talg eller vax - och där locket alltså kan fungera som en vanlig nattljusstake.

En tidig föregångare till den keramiska veilleusen har påträffats vid Svarta havet, i en grav i Olbia från grekisk-romersk tid, l:a århundradet f. Kr. Det lilla köket är av terrakotta, med ett nedre rum för en lampa eller för glödkol som värmer en behållare, vilande på en perforerad botten till ett övre rum.

I Kina har man tidigt - och in i sen tid - haft dubbelväggiga matvärmare i keramiskt material, men här är det inte en öppen låga utan påfyllning med varm sand eller hett vatten som ger effekt (se färgbild VI). Jag känner inte något kinesiskt porslinskök med veilleusens karaktär, men vet å andra sidan inte hur de ting såg ut som i en annons i Dagligt Allehanda, Stockholm den 25 januari 1808, salubjöds "uti första klädståndet vid Regeringsgatan": "Sex stycken Matvärmare av blått och vitt Ost Indiskt Porcelaine, dito Saltkar, ett Koppar Thekök, en dito Thekittel med Lod, ett Wagobone-Skrin med 2:e Thedosor uti, ett Flaskfoder med ritade Flaskor, samt 6 stycken Engelska Fat med gröna kanter". Sannolikt är matvärmarna dubbelväggiga tallrikar av ovannämnt slag, men å andra sidan kunde ju kineserna på europeisk beställning kopiera vad helst man önskade sig.

Enkla värmeställ för barnmat och välling gjordes under 1700talet i England av krukmakarna. Under 1700-talets andra hälft har veilleuser framställts i Europa vid såväl fajans- som porslinsoch flintgodsfabrikerna. Teckningen här invid ger exempel på några olika typer. Vid porslinsfabrikerna i Nymphenburg, Höchst, Fulda och Frankenthal gjordes under åren 1755-75 vackra och påkostade veilleuser, i Nymphemburg i inte mindre än fyra olika modeller, kallade "rechauds". Fajansfabrikerna i

2. Veilleuse, flintgods med överglasyrdekor, tecknad i brunt med gröna blad och små blommor. Sign. inpressat Rörstrand. H köket 15,5 cm, insats 7 cm, totalt med lock 21,5 cm. Rörstrand ca 1800. KM 17.450.

3. Veilleuse, porslin med polykrom dekor, stofferad i en för fabriken karakteristisk intensiv purpur. Den lilla insekten vid handtaget har tillkommit för att dölja ett fel i godset. Sign. i rött ögl: ett hjul med sex ekrar. H köket 15 cm, insats 8,5 cm, som enhet 18,5 cm. Höchst ca 1770. KM 23.133.