Anders W. Mårtensson Det gångna året på Kulturen

Sven Forsberg

2019 1897-27/11 1983

Efter avslutad militärbana anställdes överste Sven Forsberg av Kulturen 1946 för att tillträda den då nyskapade ombudsmannabefattningen. Därmed fick museet en drivande kraft, som på heltid skulle organisera medlemsvärvningen. Vid tillträdet var medlemsantalet 7.988 och redan efter två år hade antalet mer än fördubblats. Genom telefonackvisition och genom särskild kallelsevärvning lyckades ombudsmannakontoret under Sven Forsbergs skickliga ledning med den imponerande prestationen att under 1950-talet ständigt öka medlemstalet. År 1961 registrerades den trettiotusende medlemmen, vilket innebar att Kulturens årsbok distribuerades i motsvarande antal exemplar över hela landet. När Sven Forsberg gick i pension 1965 kunde han lämna över en väl fungerande organisation för medlemsvärvning.

Sven Forsbergs verksamma år på Kulturen lär ha varit de lyckligaste i hans liv. Hans intresse och omsorg om Kulturen avtog ej med åren. Vi har förlorat en god vän. Hans minne kommer att leva.

Anders W. Mårtensson

Det gångna året på Kulturen

Till färgbild I Denna årsbok är den SO:e i den långa serien som utkommit utan avbrott sedan 1935. Skriften är tematisk i sitt innehåll och behandlar i år, som anges på pärmens rygg, eldstäder och värme. Detta, att årsböckerna med tiden fått tematisk uppläggning, har både för- och nackdelar, men vi hoppas och tror att fördelarna överväger. Boken överlämnas till medlemmarna med förhoppningen att den, i likhet med de övriga, skall ge anledning till nöjsam och intressant och, varför inte, kunskapsberikande läsning. Men först lite information om det gångna året.

Detta har varit präglat av en återhållsam och stram budget, som bl.a. varit hämmande för genomförandet av de basutställningar, vilka ingått i planeringen för året. Härmed avses fortsättningen av återskapandet av de borgerliga interiörerna från Karlins tid i Borgarhuset och inredandet av en arbetarebostad från omkring 1930. I det senare fallet tillstötte under det påbörjade ombyggnadsarbetets gång ytterligare fördröjande faktorer genom konstaterandet av mögel och hussvamp i den för utställningen aktuella byggnaden. Kulturen har sannerligen drabbats hårt under senare år av detta obarmhärtiga gissel. Prästgården hart.ex. ännu ej kunnat återfå sina väggbeklädnader och inventarier efter den senaste genomgripande reparationen, som förorsakades av fukt och svampangrepp. Förhoppningsvis kommer ett successivt återställande av de efterlängtade prästgårdsinteriörerna att genomföras under 1984. Vi har för övrigt numera hög beredskap och skärpt uppmärksamhet vad gäller förebyggande åtgärder mot mögel och svamp. Föreståndaren för vårt analyslaboratorium, antikvarie Bert Axel Westerström, sakkun-

l. Den Werrenrathska tenngjutareverkstaden var i flitig användning under Hantverkets dag.

nig i dessa frågor, är sedan 1983 en betydelsefull länk vid de varje vecka återkommande byggmötena på Kulturen.

Även Östarp drabbades olyckligt under det gångna året. Det var arrendatorns bostad som utsattes vid ett skyfall. Efter sommarens ihållande torka lyckades ej halmtaket stå emot regnvattnets attacker. Hela boningslängans tak jämte hälften av ladugårdens har lagts om med vass av den skicklige taktäckaren Calle Eriksson. Ett resultat som alla Östarpsbesökare kommer att kunna glädja sig åt.

Kulturens kunniga hantverkare har under det gångna året utfört ett beundransvärt arbete, såväl i Östarp som på Kulturen i Lund. Den omfattande och genomgripande restaureringen av fasaderna på Borgarhuset, som påbörjades under jubileumsåret, har till största delen genomförts. Häri inkluderas HelsingborgHalmstadhuset och Berlingska huset. Bosebokyrkan, dess

2. Förre rustmästaren Sune Jensen demonstrerar handskmakarens hemligheter.

klockstapel, den intilliggande paviljongen och Onsjöstugan lyser nu alla röda av falu rödfärg. För att ange några exempel från en diger lista med genomförda objekt.

Två lundaföretag i byggbranschen har dessutom välvilligt ställt sina tjänster till förfogande och därmed gett Kulturen ett mycket värdefullt handtag. August Lundbergs Byggnads AB har kostnadsfritt lagt om tegeltaket på Lindforska huset och Harald Johnssons Byggnads AB har likaledes utan kostnad för Kulturen lagt om plåttaket på den fristående gårdsflygeln på den Forsbergska gården och för övrigt åtgärdat brister i byggnadens exteriör. Vid årsmötet framfördes ett varmt tack för dessa värdefulla insatser till byggmästare Bernt Lundberg och verkmästare Sven Eric Åhgren och det gjordes med Kulturens speciella hedersgåva, silverguden Tor.

På grund av betydande insatser för Kulturen utsågs av årsmö-

3. Floristen Anita Löfvendahl visar sina blomster inför en talrik publik.

tet två nya hedersledamöter, fru Anna-Greta Crafoord och byggmästare Harry Karlsson. Under många år har Kulturen åtnjutit Holger Crafoordska familjens ständiga stöd och beundransvärda generositet. Styrelsen har alltid känt att Anna-Greta Crafoord med värme och stor delaktighet understött sin makes positiva och hängivna inställning till museet. Inte minst framkom detta under jubileumsåret 1982. Byggmästare Harry Karlsson har under en lång följd av år varit i kontakt med och på olika sätt gett värdefulla bidrag till Kulturen i form av penninggåvor, restaureringshjälp och värdefulla tillskott till samlingarna. Det senaste tillskottet överräcktes vid årsmötet. Vid jubileumsfirandet den 5 juni 1982 erhöll Kulturen av Hillevi och Harry Karlsson en generös gåva bestående av en stor Hillteckning och ett

4. Lasse Johnsson, Eva Nordenson och Nils Hörjel samlade kring porträttet efter avtäckningen på årsmötet.

löfte att låta konstnären Lasse Johnsson porträttera avgående museichefen Eva Nordenson. Vid årsmötet bevittnade de närvarande löftets fullbordan. Konstnären själv hade lämnat sitt älskade Ven och huvudobjektet Eva Nordenson hade kommit ner från sitt nya arbetsfält, Skansen i Stockholm, vilket gav extra stämning åt avtäckningshögtidligheten.

Ytterligare en ceremoni fick årsmötesdeltagarna bevittna genom att Assarssonska kulturpriset överräcktes till kyrkoherden fil. dr Curt Wallin. Pristagaren har under decennier, parallellt med sin prästerliga tjänsteutövning, bedrivit en aktningsvärd historie-, kyrko- och hembygdsforskning, en kulturgärning som styrelsen på detta sätt ville uppmärksamma.

Flera storartade donationer tillkännagavs vidare vid årsmötet.

5. Arthur Hald håller en av faderns praktfulla skålar mot ljuset. Håkan E. Bengtsson, Hagblom Foto.

Fru Gullan Hallden-Bengtsson skänkte 100.000 kronor som förskott på kommande arv. Fondmedlen utgör därmed grundkapitalet i en fond med namnet Familjerna Bengtssons och Halldens minnesfond vars syfte är att främja Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige och dess verksamhet. Fru Mai Pehrsson donerade, även hon, 100.000 kronor med samma vällovliga syfte som föregående. Pengarna är fonderade i Mai Pehrssons fond.

Vid förrättat arvskifte i dödsboet efter fröken Anna Maria Lundeberg tillerkändes Kulturen ett nästan lika stort belopp som de ovan relaterade penninggåvorna. Fondens namn är Anna Lundebergs donationsfond och avkastningen tillfaller textilavdelningens verksamhet.

6. På Thyrenutställningen förevisades bl.a. en biblioteksmiljö från det Thyrenska hemmet på Kyrkogatan.

Vid Harry Karlssons 80-årsdag överlämnades till Kulturen 56.335 kronor, vilket utgjorde insamlade medel i jubilarens namn. Dessa pengar ingår i Harry Karlssons 80-årsfond, vars syfte är att främja underhållet av Kulturens byggnadsbestånd, ett i sanning behjärtansvärt ändamål.

Under senare år har en anonym givare lite då och då avsänt en "rundhänt" summa pengar, som automatiskt tillförts den speciella fond, som går under benämningen NN:s fond. Även detta gyllene år inflöt pengar, 30.000 kronor, från den givmilde Kulturen vännen för generellt stöd åt museets verksamhet. Under en följd av år har 600-700 bland Kulturens många trofasta medlemmar satt in ett bidrag av varierande storlek på mecenatkon-

tot, avsett för inköp till samlingarna. Även detta år hörsammades uppmaningen till denna gemensamma insats och vid årets slut kunde den sammanlagda summan hopräknas till 49.089 kronor. För en del av dessa välbehövliga medel kunde vi bland annat förvärva valda delar av en studentfamiljs bohag, i anslutning till genomförandet av ett SAMDOK-projekt.

Den mest storslagna och frikostiga donationen erhöll Kulturen under hösten då det tillkännagavs att byggnadsingenjören Lennart Carlsson med hustru Margit, Dalby, avsatt 4,3 miljoner kronor utgörande aktier och skogsfastigheter, för bildande av Margit och Lennart Carlssons stiftelse. Ändamålet för denna stiftelse, vilket framgår av § 2 i stadgarna, är att främja och stödja den forskning som bedrives vid Kulturen. Stiftelsen har som exempel på verksamhetsformen, som stiftelsen skall främja, nämnt inköp av föremål och samlingar för forskningsändamål samt underhåll av Kulturens vetenskapliga samlingar och föremål. Det är en heder för Kulturen och därtill en ofantlig glädje att i framtiden ombesörja att avkastningen i denna och alla övriga fonder, skall följa donatorernas intentioner. Det känns överhuvudtaget mycket inspirerande och entusiasmerande för oss, som dagligen har förmånen att arbeta på denna fantastiska institution och arbetsplats, att på detta sätt uppleva medlemmarnas och allmänhetens stora generositet och uppmuntrande stöd.

Den utåtriktade verksamheten har varit innehållsrik och livlig med föreläsningsverksamhet, evenemang och utställningar, varav åtskilligt har genomförts i skiftande samarbetsformer. Under mars och april hölls sex mycket uppskattade föredrag med anknytning till den stora jubileumsutställningen Förr och framöver. Såväl föredragen som specialartiklar, med direkt anknytning till själva utställningen, är förevigade i Föreningen Gamla Lunds årsskrift för 1983.

Gamla väl beprövade evenemang och någon nysatsning genomfördes med stor framgång. Arrangemanget med det s.k. schottisloppet, som under några år varit koncentrerat kring Stortorget-Klostergatan - Lilla Fiskaregatan, fick för första gången sin avslutning på Kulturen, där de medverkande avslutade sin intensiva dag med folkdansuppvisning - ett populärt

7. Gunilla Eriksson och Jan Torsten Ahlstrand framför GAN:s monumentala Olympiad. Målad 1924 och skänkt till Kulturen 1931 av konstnären. Håkan E. Bengtsson, Hagblom Foto.

8. Utanför Gamlegård går den fläckiga suggan och hennes griskultingar och bökar på Östarpsdagen.

inslag. Folkmusik blev det på nytt på Folkmusikens dag den 29 maj i strålande solsken, sedan mörka regnmoln skingrats några minuter innan det hela tog sin början. Lika gynnsamt var ej vädret söndagen därpå när Skolmusikens dag gick av stapeln. Detta hindrade dock ej de mer än tusen skoleleverna, fördelade i större och mindre ensembler, att inför en entusiastisk publik, genomföra även den del av programmet som var planerad utomhus.

Arrangemanget med Östarpsdagen, den 26:e i ordningen, fick en ordentlig injektion i och med att Kulturen fick tacknämlig hjälp från den nystartade Lions Club Romeleåsen. Det var en fröjd för ögat att denna dag uppleva hur de, i vita overaller skrudade lionmedlemmarna, med glatt humör och skicklig organisation såg till att de många tusen besökarna blev väl omhändertagna. Ej heller skall förglömmas de insatser, som gjordes av alla de personer, vilka på olika sätt fyllde dagen med aktiviteter

9. Calle Eriksson lägger vasstak på malttorkan inför en intresserad publik på Östarpsdagen.

10. Vagnsåkning var ett nytt populärt inslag på Östarpsdagen.

av skiftande slag. Sammanlagt ett hundratal personer bidrog genom frivilliga insatser till att evenemanget blev en stor succe.

En stor publikframgång blev även samarrangemanget mellan Kulturen och Lunds Fabriks- och Hantverksförening den 2 oktober. Ett tjugotal hantverkare demonstrerade sin skicklighet inför en mycket intresserad allmänhet och fortsatte dagen därpå att visa sin färdighet för så många skolklasser i årskurs 6 som det av praktiska skäl gick att schemalägga. Levande hantverk på Kulturen ingick som en del i den med framgång genomförda näringslivsveckan i Lund. Denna typ av aktiviteter hör på ett naturligt sätt hemma på Kulturen och skall förhoppningsvis vidareutvecklas under kommande år.

Det sista evenemanget på året blev som vanligt det populära julstöket. Trots de sämsta tänkbara premisser för en välbesökt

13. Mmeichefen värvar nya medlemmar på julstöket.

tillställning, det föll ett ymnigt regn nästan hela tiden, kom omkring sjutusen tappra och trogna Kulturenvänner. Det är stimulerande att vidmakthålla traditionerna när responsen blir så påtaglig. Som vanligt arrangerades julstöket på ett trivsamt sätt i samarbete med Lunds husmodcrsförening Hem och samhälle. Årets behållning skall enligt husmödrarnas förslag aktiveras under barnkulturveckan på Kulturen i början av april 1984. Tre tillfälliga utställningar kunde registrera stora publikframgångar. Den 4 maj var det 50 år sedan professor Johan C. W. Thyren gick bort. Med anledning därav hade den juridiska fakulteten vid Lunds universitet velat uppmärksamma hans stora betydelse inom juridiken. Denna man hade även direkt anknytning till Kulturen genom sitt mångåriga arbete i dess styrelse och genom sin djupa vänskap med Georg Karlin. Därför föll det sig

12. Ärkebiskopen Jacob Er landsens kvarlevor får sin slutgil· tiga placering i domkyrkans söd· ra trancept.

naturligt att i samarbete med universitetet bygga upp en minnesutställning. Denna fick namnet Johan C. W. Thyren - legendarisk lundaprofessor. I anslutning till utställningen produceradu<> också en skrift med initiativtagaren, professor Kjell Å. Modeer, som huvudförfattare.

Med en veckas mellanrum öppnades i årets sista månad två intressanta utställningar om GAN - Gösta-Adrian-Nilsson och Edward Hald. Kulturen äger den största GAN-samlingen som finns och det var ett begränsat urval av denna som under året vandrade i de tre skånska städerna, Ystad, Kristianstad och Helsingborg. Museichefen i Ystad, Jan Torsten Ahlstrand, som hade sammanställt vandringsutställningen var även behjälplig vid uppbyggandet av den utvidgade GAN-utställningen på Kulturen. Utställningen kan betraktas som ett förspel till den stora jubileumsutställning, som öppnas på Liljevalchs i Stockholm i

april 1984. Till denna skickas en representativ kollektion av Kulturens GAN-material.

Den 14 september 1983 öppnades samtidigt i Stockholm två utställningar om Edward Hald, målare och konstindustripionjär, den ena med tyngdpunkt på glas på Nationalmuseum och den andra med oljemålningar på Waldemarsudde. Det var en bantad version av dessa båda jubileumsutställningar som Kulturen hade nöjet att presentera på vernissagen den 12 december inför en talrik och entusiastisk publik, då för övrigt sonen fil. dr Arthur Hald höll en uppskattad visning.

En händelse av mera sällsynt slag ägde rum i Lunds domkyrka den 1 mars. Vid en enkel ceremoni skrinlades kvarlevorna efter den år 1274 på Riigen mördade ärkesbiskopen Jacob Erlandsen. Lämningar hade framgrävts 1972 i Klostergatan i en synnerligen märklig grav, en gång belägen på hedersplatsen i koret framför högaltaret i den vid reformationen raserade Gråbrödraklostrets kyrka. Dokumentationen i anslutning till fyndet har gett ett av de mest intressanta arkeologiska resultat som överhuvudtaget uppnåtts vid Kulturens många undersökningar i Lund.

Ett betydelsfullt inslag i Kulturens aktiviteter är publiceringsverksamheten. Utöver den årliga utgivningen av årsboken har det rikhaltiga föremålsbeståndet presenterats i specialpublikationer i egen utgivning eller i samarbete med olika förlag. Som ett prov härpå kan nämnas Materialen i gamla föremål, en bok utgiven av bokförlaget Signum och författad av tjänstemän på Kulturen. Ett annat exempel på tryckalster är mönsterhäftet Opplötar och särkar från Skåne, författat av textilkonstnärinnan Margareta Bergstrand. Publikationen är ett resultat av den pågående dokumentationen av skånsk folkdräkt i museets samlingar. I anslutning till utgivningen framställdes en utställning av de i boken beskrivna plaggen. Ett populärt mottagande fick även den pedagogiska avdelningens skrift Fastlagen och påsken.

Till jubileumsåret 1982 utarbetades en innehållsrik vägledning under redaktörskap av förste antikvarie Gunilla Eriksson. Den engelska versionen, förtjänstfullt översatt av translatorn Robert Dewsnap, kunde föreläggas museets många utländska besökare sommaren 1983 och därmed kunde ett länge närt behov stillas.

Kulturens chefskonservator, Fred R. Allik, avgick den 1 au-

11. Fred R. Allik tackar för uppvaktningen vid sin pensionering.

gusti med pension efter 29 års tjänst. Han har under denna tid på ett beundransvärt sätt tillägnat sig den arkeologiska konserveringens mångfasetterade register och komplicerade metodik, såväl i teori som i praktik, och är idag en av de skickligaste inom sitt fack i Norden. Han har varit en ovärderlig tillgång för Kulturen och de lundaarkeologiska undersökningarna. I närvaro av kolleger och vänner från Danmark och Sverige fick Fred R. Allik vid en särskild sammankomst under hösten mottaga Kulturens hedersgåva, silverguden Tor, som tack för sina stora insatser för Kulturen.

Avslutningsvis några kommentarer till Kulturens ekonomiska situation. Åren 1981 och 1982 drabbades museet av ett markant underskott på tillsammans 2,9 milj. kronor, framför allt förorsakat av att extraordinära åtgärder fick vidtagas för att bekämpa