__MAIN_TEXT__

Page 1

JUBILEUMS E S S Ä E R

Samtal med Curt Franksson 90 år 2006

Carl-Gustav Groth Essäist


Samtal med Curt Franksson 90 år 2006

Curts avhandling om tumörer i urinblåsan resulterade i en biljett till Seattle Därefter började han arbeta på kirurgkliniken på KS, där John Hellström var en duglig men bister chef. Curt skrev en avhandling om tumörer i urinblåsan och disputerade och blev medicine doktor 1950. Vid denna tid besöktes sjukhuset av en norsk-ättad, amerikansk urolog från Seattle, Ole Nelson. Nelson blev imponerad av Curts avhandling och föreslog att Curt skulle komma och utbilda sig vid den urologiska kliniken i Seattle. Curt reste då till USA och arbetade där i 2 år. Han lärde sig mycket inom urologien, som då var en ny specialitet. ”..ingenting är omöjligt..”

Curt Franksson i operationssalen 1964

Denna text är grundad på en intervju med Curt Franksson, gjord i december 2006. Franksson har fyllt 90 år 2006, och han kan se tillbaka på ett synnerligen produktivt och innehållsrikt liv som kirurg, forskare och professor. Franksson var professor i kirurgi på Serafimerlasarettet och Huddinge sjukhus 1960-1983.

Dessutom lärde han sig att ”man ska göra allting med detsamma”, inte nästa dag, eller nästa vecka, eller nästa månad, och detta var en avgörande, och viktig lärdom som han kom att tillämpa för all framtid. Han tyckte också om den entusiasm och optimism han såg i USA, ”ingenting är omöjligt”.

Curt Franksson föddes 1916 och växte upp i Ockelbo. Efter att han gått på läroverket i Gävle, började han läsa medicin i Uppsala år 1936. Där fick han höra talas om att man byggde ett stort, nytt undervisningssjukhus i Stockholm, det blivande Karolinska sjukhuset (KS). Curt flyttade då till Stockholm och fortsatte studierna på Karolinska Institutet, där han blev medicine licenciat 1941.

Tillbaka på KS och engagerad i forskning När han återvände till Sverige fick han en tjänst på KS, ”jag började genast forska, vilket de flesta andra läkarna inte gjorde”. Han blev intresserad av att förbättra de ingrepp man gjorde vid magsår på den tiden. Det vanligaste ingreppet var ventrikelresektion dvs. man avlägsnade halva magsäcken. På senare tid hade man dock


börjat använda en enklare metod s k vagotomi dvs man klippte av vagusnerven vilket minskade utsöndring av magsaft. Efter ingreppet uppkom dock problem genom att magsäcken inte tömde sig normalt. Curt föreslog då att man skulle skära av endast de nervtrådar som går till den övre delen av magsäcken, ”selektiv vagotomi”. Den nedre delen av magsäcken skulle då ha bibehållen innervation och kunna tömma sig på ett normalt sätt. Detta var en viktig förbättring. Curt opererar parathyreoidea körtlarna med dramatisk minskning av njurstenar som följd Efter att man fått klart för sig att många av de patienter som drabbades av njursten hade en rubbad kalkomsättning orsakad av en överproduktion av parathyreoideahormon, började Curt operera parathyreoidea körtlarna på sådana patienter. Det visade sig att ingreppet, på ett dramatiskt sätt, minskade risken för att bilda njurstenar. 44 år och Professor i kirurgi på Serafimerlasarettet

År 1960 sökte Curt professuren i kirurgi på Serafimerlasarettet. I konkurrens med flera andra, placerades Curt i förste rummet och han utnämndes till professor i kirurgi samma år. Han var då 44 år gammal. Den kirurgiska kliniken på Serafimerlasarettet låg i träda, den förförra innehavaren hade dött i förtid och den förre innehavaren hade blivit professor på KS och flyttat dit innan han hunnit engagera sig för Serafimerlasarettet. Curt aktiverade nu kirurgkliniken på det anrika sjukhuset och såg till att allt ”gjordes med detsamma”. En gång när han ville tala med underläkarna fick

sekreteraren följande order: ”kalla hit alla underläkarna, och säg till dem, att de ska springa”. Under de närmaste åren disputerade ett stort antal läkare vid kliniken Curt till Irak på 60-talet som rådgivare till president med tarmbesvär

I början på 60-talet gjorde Curt en unik resa till Irak. Man hade börjat utbilda inhemska läkare i landet, och när de nyutbildade läkarna skulle examineras inbjöd man ett antal professorer från utlandet till evenemanget. Presidenten i Irak hette då Al-Bakr och i samband med att flera berömda utländska läkare besökte Irak ville han få hjälp med ett medicinskt problem, han hade tarmsbesvär. Curt var en av doktorerna som rådfrågades, och efter att han konstaterat att det knappast kunde vara något allvarligt, rådde han presidenten att sluta med alla de mediciner som de lokala doktorerna föreskrivit, vilket gjorde presidenten mycket nöjd. Han träffade också vicepresidenten, som hette Saddam Hussein som verkade vara en ”hårding”, men samtidigt ”en trevlig karl”. Curt kommer ihåg att han talade bra engelska, och det sades att han också talade ryska. När Curt berättat om allt detta avslutade han med att säga, ”det var en mycket intressant resa och så fick vi bra betalt”. 1964 gjorde Curt den första njurtransplantationen i Sverige


År 1964 gjorde Curt den första njurtransplantationen i Sverige på Serafimerlasarettet i Stockholm. Patienten var en 17-årig yngling med kronisk urinförgiftning. Båda föräldrarna var villiga att ge en njure, den 46-årige pappan valdes, därför att sonen var utseendemässigt mera lik pappan, vävnadstypning fanns då inte. För att förhindra avstötning behandlades patienten med azathioprin, ett läkemedel som hämmar patientens immunförsvar. Några dagar senare var patienten botad från sin urinförgiftning. Ingreppet väckte stor uppmärksamhet. Media fanns överallt, Curt minns att ”journalister klättrade upp i träden på Serafimerlasarettets gård för att titta in genom fönstren”. Njuren fungerade i nästan tre år, men förstördes därefter av kronisk avstötning. Curt hade sedan ett antal år varit intresserad av att studera lymfflödet hos patienter och han hade utvecklat en metod att göra detta: han placerade en smal kateter i den stora lymfgången, ductus thoracicus, som mynnar i vensystemet vid halsen. Han insåg att man kunde utnyttja denna teknik i samband med transplantationer. Genom att dränera lymfan kontinuerligt kunde man minska antalet cirkulerande lymfocyter och på det sättet försvaga patientens immunförsvar. Metoden kom att användas vid flera kliniker med uppmuntrande resultat, men kom sedan att ersättas av nya mer effektiva läkemedel. ”Vi arbetade dygnet runt, detta var möjligt, då vi alla kände att vi var på rätt väg” Curt Franksson berättar om transplantationsverksamheten under pionjäråren. ”Vi arbetade dygnet runt, detta var möjligt, då vi alla kände att vi var på rätt väg. Under den första tiden kändes bristen på kunskaper frustrerande. Därför reste vi över hela världen för att lära av andra. Ett bestående minne från resorna var att man på andra håll inte visste mera än vi själva. Så småningom utkristalliserades metoder

som visade sig leda framåt, resten har sjunkit undan i glömskans hav”. 33 år är den längsta tid en patient haft en transplanterade njure Idag har 10 000 njurtransplantationer gjorts i Sverige, resultaten är utmärkta. Den yngsta patienten har varit 1 år, de äldsta över 70 år. Den patient som haft sin transplanterade njure längst, har nu haft den i 33 år. År 1972 flyttar Curt till Huddinge sjukhus På 60 talets mitt började man planera för att stänga Serafimerlasarettet, sjukhuset var ursprungligen från 1700-talet. Ett nytt stort sjukhus behövdes, och man beslöt att bygga det nya sjukhuset i Huddinge. År 1972 öppnade Huddinge sjukhus och Curt kallades till professor i kirurgi där. Curt framhåller att han åtog sig uppdraget ”för att jag ville att transplantationsverksamheten skulle få växa på ett nytt och välutrustat sjukhus”. Verksamheten i Huddinge kom att ledas av undertecknad - Carl-Gustav Groth

1973 flyttade så transplantationsverksamheten till Huddinge sjukhus. Verksamheten där kom att ledas av Curts efterträdare, Carl-Gustav Groth, och kom snart att omfatta, förutom njurtransplantationer, också transplantationer av lever, pankreas, hjärta, tarm och benmärg, samt insulinproducerande celler. När vi talat om detta säger Curt ”jag är stolt över att ha introducerat transplantationskirurgin i Sverige”.Detta var utan tvekan en historisk insats, en insats som öppnade vägen för en helt ny behandlingsprincip, transplantation av organ och vävnader har idag


återfört tusentals svårt sjuka människor till ett normalt liv. 1980 kom den första läroboken i kirurgi på svenska, av Curt Franksson Fram till 1970-talet hade de läroböcker i kirurgi som de medicinstuderande studenterna skulle läsa, varit skrivna på tyska, och senare på engelska. Vid den här tidpunkten stod det klart att de läkarstuderade efterfrågade läroböcker på svenska, och 1980 kom den första kompletta läroboken i kirurgi på svenska, redigerad av Curt Franksson. Han hade också själv skrivit merparten av boken. Boken blev en stor framgång, och har tills idag tryckts i flera upplagor.

Gustaf. Curt visste inte riktigt vad saken gällde och han blev ännu mera konfunderad, då den unge kungen sade, ”jaha, nu ska jag överlämna lite grannlåt till julen”. Det visade sig att det var ”Nordstjärnan” han skulle få. År 2000 promoverades Curt Franksson till Jubeldoktor vid Karolinska Institutet. CG Groth, 03/04/2007

Riddare av Nordstjärneorden efter att ha opererat Prinsessan Sibylla 1972 Curt var medlem av Karolinska Institutets Nobelförsamlig, och han gjorde viktiga insatser där. Han blev riddare av Nordstjärneorden efter att ha opererat Prinsessan Sibylla år 1972. Han blev kallad till slottet i december för att träffa kung, Carl XVI

Curt Franksson tillsammans med kung Carl XVI Gustaf och Carl-Gustav Groth på Huddinge sjukhus år 1975


Carl-Gustav Groth, Essäist Carl-Gustav Groth föddes i Helsingfors 1933. Han tog läkarexamen vid Karolinska Institutet 1961 och tjänstgjorde därefter vid kirurgiska kliniken, Serafimerlasarettet, där han 1965 disputerade på en avhandling om betydelsen av erytrocytaggregation vid trauma. Där gjordes vid denna tid de första njurtransplantationerna i Sverige av professor Curt Franksson, som föreslog att C-G Groth skulle satsa på transplantationskirurgin. Han sökte och tilldelades 1966 ett NIH fellowship vid University of Colorado i Denver där den då världsledande transplantationskirurgen Thomas Starzl, var chef. 1967 gjordes här de första lyckade levertransplantationerna på människa, med C-G Groth som Starzls närmaste man.

Njurtransplantationsverksamheten byggdes ut, och på sjukhuset gjordes de första pankreas-, benmärgs-, leveroch ö-cellstransplantationerna i landet. 1983 blev han professor i kirurgi, särskilt transplantationskirurgi, vid Karolinska Institutet.

Efter att Huddinge sjukhus (HS) öppnats 1972, togs beslutet att förlägga Stockholms framtida transplantationsverksamhet dit. 1976 fick C-G Groth en överläkartjänst med ansvar för verksamheten.

Eva Cederqvist, Informationsavdelningen, februari 2007

C-G Groth var 1986-99 ledamot av Nobelförsamlingen. 1998 fick han H M Konungens medalj i åttonde storleken med Serafimerordens band för sina insatser inom transplantationskirurgin. Han var 2001-2002 president i The Transplantation Society, och 2006 fick han the Medawar Prize, den främsta internationella utmärkelsen inom transplantationskirurgin. Han är sedan 2005 expert i transplantationsfrågor vid WHO.

Profile for Barbara Klockare

Samtal med Curt Franksson 90 år 2006  

Carl-Gustav Groth om Samtal med Curt Franksson 90 år 2006

Samtal med Curt Franksson 90 år 2006  

Carl-Gustav Groth om Samtal med Curt Franksson 90 år 2006

Profile for ki200
Advertisement