Issuu on Google+

Unga tjejers ohälsa Rapport utgiven av Kristdemokratiska KvinnofÜrbundet


Innehållsförteckning Förord 3 Svårt att vara ung tjej 5 Sexualisering och kroppsfixering 5 Effekterna av en sexualiserad, osäker och stressfylld samhällsutveckling 7 Ätstörningar 7 Mobbing, sexuella trakasserier 8 Hög alkoholkonsumtion bland unga tjejer 9 Vestibulit och veneriska sjukdomar allt vanligare 10 Aborterna ökar särskilt bland unga tjejer 11 Självmord och självmordsförsök bland unga tjejer 12 Våld mot unga tjejer 14 Antalet våldtäkter ökar 14 Unga tjejer som utsätts för hedersrelaterat våld 16 Unga tjejer och riskerna med Internet 20 Nätmobbing 20 Webbprostitution 20 Vuxnas skyldighet att känna till riskerna med Internetvärlden 21 Utveckling av lagstiftningen för Internet 21 Brist på vård och rådgivning 24 Förändrat vårdbehov kräver tydligt ansvar 24 Luddiga riktlinjer för skolhälsovården drabbar de unga 25 Ungdomsmottagningarna får stryka på foten när kommuner och landsting ska spara 26 Samordna vården av unga 28 Förebyggande insatser för förbättrad folkhälsa 30 Skapa resurs- och kunskapscentrum 30 Fritidsgårdar 30 Avslutning 32 Källor 33

Serie: Rapporter nr 9, januari 2007


Förord Ohälsan bland unga tjejer har under de senaste åren ökat kraftigt. Det handlar både om en försämrad fysisk- och psykosocial hälsa. En statlig utredning från 2006 visar bland annat att oro, ängslan och ångest bland unga tjejer ökade från nio procent 1989 till 30 procent 2005. Studierna visar också att fler flickor än tidigare vårdas för depression och ångest och att psykiska besvär blivit betydligt vanligare bland yngre än hos äldre. Vad som är orsak och verkan till dessa oroväckande siffror är svårt att reda ut. Men vad vi kan konstatera är att både sexuella trakasserier och antalet våldtäkter har ökat, att ätstörningar och hög alkoholkonsumtion bland unga tjejer har blivit allt vanligare. För att motverka ohälsan bland unga tjejer måste vuxenvärlden vilket inkluderar föräldrar, skolpersonal, media- och reklambranschen, kommun och landsting och vi politiker, se helheten och agera för att unga tjejer som av olika anledning mår dåligt, får den hjälp och stöd de behöver. Urval av förslag till åtgärder: • Att ungdomsmottagningarna blir obligatorisk verksamhet inom landstingen, så att det inte görs besparingar på dessa i dåliga tider; • Att ungdomsmottagningarna ges öronmärkta resurser; • Att varje ungdomsmottagning har minst en anställd samtalscoach; • Att ungdomsmottagningarna breddar sin verksamhet och även sätter fokus på den psykosociala ohälsan; • Att det i skollagen klargörs att alla yrkeskompetenser (skolläkare, skolsköterskor, skolkurator, skolpsykolog) ska finnas i alla skolenheters skolhälsovård; • Att en samordningsfunktion mellan skola, kommun och landsting inrättas för skolhälsovården och ungdomsmottagningarna; • Att öka antal skolläkare per elev; • Att undervisning i hälsa och sund kost läggs in i läroplanen; • Verka för en självsanering inom media- och reklambranschen i samarbete med regering och branschorganisationer. Om inte det fungerar bör lagstiftning övervägas på området; 3


• Vårdgaranti för barn- och ungdomspsykiatrin med rätt till bedömning och vårdplanering inom en månad; • Att det finns en mottagning för våldtäktsoffer på minst ett sjukhus i varje landsting; • Att stödteam bestående av psykolog och kurator kontinuerligt besöker skolorna för att stötta upp skolhälsovården. Detta är den nionde rapporten i en rapportserie som Kristdemokratiska Kvinnoförbundet ger ut sedan 2002. De tidigare rapporterna har handlat om kvinnors entreprenörskap, hedersrelaterat våld, äldre kvinnor, kvinnor i krig, kvinnors hälsa våld mot kvinnor, ensamstående mammor och kvinnors löner. Syftet med denna rapport är att uppmärksamma och diskutera bidragande faktorer bakom den ohälsa bland unga tjejer som vi ser idag och att förse den kristdemokratiska rörelsen med ett faktamaterial som kan användas i det politiska agerandet. Rapporten lyfter frågor kring bristen av resurser och ansvar och ger förslag som kan bidra till att förbättra situationen för unga tjejer. Det material som använts utgörs främst av statliga rapporter och utredningar samt material framtaget av Kristdemokraterna och Kvinnoförbundet.

Stockholm januari 2007 Désirée Pethrus Engström Förbundsordförande i Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Svårt att vara ung tjej Att vara ung tjej idag är svårt. Som ung befinner man sig i en process av att skapa identitet och självbild. Identiteten skapas från de intryck och värderingar som familjen, bekanta och samhället överför på unga tjejer. Media har fått en allt större roll och större inflytande över den identitetssökning och unga tjejers självbild. Tyvärr är de värderingar som media överför på våra unga tjejer en alltmer objektifierad, våldsam och sexualiserad världsbild. Media och reklambranschen självutnämner sig som normbärare för hur tjejer ska se ut och hur man ska bli populär. I tidningar och på Internet visas ständigt bilder på med mer eller mindre avklädda tjejer och unga kvinnor. Problemet är att media har den rollen utan att för den sakens skull ta ansvar för konsekvenserna. Konsekvenserna är att unga tjejer känner sig osäkra och att de tvingas till handlingar som de inte är mogna för men som man tror är ”normalt”. Det handlar dels om pressen som unga tjejer känner att se ut och klä sig på ett visst sätt eller att använda tobak och dricka alkohol fastän man är under 18 år. Utifrån detta faktum måste vi, vuxenvärlden agera. Vi måste våga diskutera vilka värderingar och vilken människosyn som når våra unga tjejer. Det är också vår skyldighet att söka alternativ till de värderingar som media överför på våra unga och hjälpa dem i sin identitetsprocess.

Sara Lindberg Politisk sekreterare Sexualiseringen och kroppsfixering Den ökade sexualiseringen i samhället är en starkt bidragande faktor till unga kvinnors ohälsa. Den kvinnokränkande reklamen understödjer bilden av kvinnan som sexualobjekt. Sexualiseringen av kvinnokroppen pressar unga tjejer att försöka leva upp till de omänskliga kroppsideal som media och reklambranschen propagerar för. Kroppsfixeringen gör att fler tjejer inte trivs med sig själva något som är en förutsättning för god hälsa. I Socialstyrelsens rapport Ungdomars behov av stöd från samhället, konstateras att 40 procent av flickorna i åldrarna 13-15 anser sig vara för tjocka. Vidare konstateras att närmare 85 procent av flickorna i åldrarna 13-15 år skulle vilja ändra på sin kropp.2 Den ökade sexualiser-

2

Socialstyrelsen, Ungdomars behov av stöd från samhället, 2005

5


ingen och kroppsfixeringen gör flickor osäkra på sig själva och leder till ätstörningar, psykiska sjukdomar och men för livet som följd. Nyligen rapporterades i media att en flicka dog i anorexi eftersom nödvändig vård inte sattes in i ett tidigt skede. För dem som drabbas av anorexi och andra ätstörningssjukdomar, kan tidig vård vara av avgörande betydelse. Många söker inte vård för sina ätstörningsproblem vilket försvårar möjligheterna att ge vård i ett tidigt skede. I de fall där man befarar att ätstörningarna kan vara livshotande, bör dock tvångsvård vara aktuellt. Det här är en fråga som måste upp på den politiska dagordningen. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Verka för en självsanering inom media- och reklambranschen i samverkan med regering och branschorganisationer. Om inte det fungerar bör lagstiftning övervägas på området; • Öka den allmänna debatten mellan föräldrar, ungdomar och skola om etiska riktlinjer vad gäller kroppsfixering och kroppsideal; • Att vård för ätstörningar ska ges i ett tidigt skede och att tvångsvård kan vara aktuellt i vissa fall.

Effekterna av en sexualiserad, osäker och stressfylld samhällsutveckling Ätstörningar Det är svårt att säga exakt hur vanligt förekommande ätstörningar är bland unga eftersom få söker hjälp. Studier visar dock att ätstörningar är mycket mer vanligt bland unga tjejer än bland unga killar.3 Exempelvis är anorexi tio gånger vanligare bland unga tjejer än bland unga killar. Ätstörningar beror precis som annan ohälsa på flera bakomliggande faktorer. Kroppsfixeringen kan dock antas vara en starkt bidragande faktor till ätstörningarna bland unga tjejer och kan i värsta fall leda till döden. Kroppsfixeringen har också öppnat en marknad för oräkneliga typer av mer eller mindre hälsofarliga bantningsmetoder. För att minska det allvarliga problemet med ätstörningar hos unga tjejer måste vi komma bort från den bantningshysteri som råder bland unga tjejer och istället informera dem om betydelsen av sunda kost- och motionsvanor och även om hälsoriskerna med alkohol och tobak. Därför föreslår vi att skolan ska föra in hälsa och sund kost som en del i undervisningen. Ungdomar måste erbjudas korrekt information om sund kost och om vikten av att röra sig regelbundet. Skolidrotten kan för många ungdomar vara de enda tillfällen i veckan med fysisk aktivitet. Skolidrotten är därför viktig både för att skolungdomar att röra på sig och för att grundlägga ett intresse för sport som fritidsaktivitet. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet tror därför på en ökning av antalet idrottstimmar i kombination med information om en sund livsstil som helhet. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • Snabb vård och behandling för tjejer med ätstörningar; • Vårdgaranti för barn- och ungdomspsykiatrin med rätt till bedömning och vårdplanering inom en månad; • Att särskild undervisning i hälsa och sund kost läggs in i undervisningen; • Ett utökat antal idrottstimmar i skolan.

3

6

Statens folkhälsoinstitut, Prevention av ätstörningar- kunskapsläget idag, 2005

7


Mobbning och sexuella trakasserier

Hög alkoholkonsumtion bland unga tjejer

Mobbning är ett stort problem på skolorna och är enligt BRIS den vanligaste enskilda orsaken till att ringa Barnens hjälptelefon.4 Mobbning kan vara allt från utfrysning, nedvärderande språkbruk, sexualiserad förföljelse till fysisk misshandel. Mobbning är roten till många unga tjejers dåliga självkänsla och psykiska ohälsa och kan i värsta fall leda till att man överväger att ta sitt liv. Mobbning är svårt att få stopp på, det kräver stora skolresurser i form av färre elever i klasserna och att lärare har goda kunskaper i sociala och elevvårdande uppgifter. Att låta eleverna blir mer delaktiga i arbetet mot mobbningen, träna eleverna på och uppmuntra dem till att visa respekt och ta ansvar för varandras välbefinnande kan vara en väg att minska mobbningen.5 Det kan ske dels genom att starta fler tjejgrupper mot mobbning på skolorna och dels genom att införa ett ansvarskontrakt mellan elever, lärare och föräldrar där eleverna förpliktar sig att följa skolans regler vad gäller språkbruk och mobbning. Enligt Folkhälsoinstitutets rapport från 2006 har samhällsutvecklingen även bidraget till en ökad frekvens av sexuella trakasserier. En studie gjord i gymnasieklasser visar att hela 65 procent av alla tjejer i årskurs tre på gymnasiet upplevt handlingar som är sexuellt kränkande.6 I en gymnasieenkät gjord av Luleås tjejjour framkom att 16 procent av totalt 727 tillfrågade tjejer flera gånger utsatts för psykisk misshandel såsom hot om våld, kontroll och nedvärderande tillmälen. När det gäller fysisk misshandel så som örfilar, sparkar eller slag, svarade sju procent av tjejerna att de blivit utsatta flertalet gånger.7

Enligt en undersökning gjord av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) år 2005 bland ungdomar i årskurs nio, konstateras att så många som 70 procent av flickorna räknades som alkoholkonsumenter vilket även är en högre andel än bland pojkarna. Bland gymnasieeleverna var 90 procent av ungdomarna alkoholkonsumenter.8 En oroande utveckling är att allt fler unga tjejer dricker alkohol i den omfattning att de räknas till högkonsumenter, där andelen har ökat från sex till tio procent.9 Andelen unga som vårdats för alkoholförgiftning och alkoholism har också särskilt ökat bland yngre flickor. Vid kampanjer mot droger och skolors drogförebyggande utbildningar är det viktigt att eleverna informeras om att tjejer och killar påverkas olika av alkohol. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • Ett ökat samarbete mellan ungdomsmottagningar, polis och Mariapol i Stockholm och liknande mottagningar; • Att fler statliga kampanjer mot alkoholens skadliga påverkan genomförs; • Att en drogsamordnare får en central och utvecklad roll inom kommunen.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • Att skolan inför ett ansvarskontrakt. Ansvarskontraktet skrivs under av såväl elev, förälder som lärare och innehåller förpliktelse att hålla skolans regler vad gäller språkbruk och arbete i syfte att motverka mobbning.

4 5 6 7

Bris, Brisrapporten 2004, www.bris.se Kristdemokraterna, Laglöst land?, 2006 Statens folkhälsoinstitut, Ungdomar och sexualitet, 2006 Kvinnotryck, Stort antal unga tjejer utsatta för våld, 2006 nr:6

8

8 9

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Skolelevers drogvanor, 2005 Statens folkhälsoinstitut, Ungdomar och sexualitet, 2006

9


Vestibulit och veneriska sjukdomar- allt vanligare

Aborterna ökar särskilt bland unga tjejer

Veneriska sjukdomar har bland unga tjejer ökat markant. En särskild ökning av könssjukdomen Klamydia har konstaterats, en sjukdom som kan leda till sterilitet om den smittade inte får rätt behandling.10 Ökningen tyder på okunskap om veneriska sjukdomar och risken för att smittas. Därför är det oerhört viktigt att informationen om dessa sexuellt överförbara sjukdomar förbättras. När det gäller veneriska sjukdomar är det viktigt med snabb behandling, både för att undvika sterilitet men också för att stoppa spridningen av sjukdomen. Även sjukdomen Vestibulit, som orsakas bland annat av sexuella övergrepp, sex mot sin egen vilja, kondylom eller långvarit p-piller bruk, fortsätter enligt läkare att öka och särskilt bland unga tjejer. Vestibulit är ett smärttillstånd i kvinnans underliv som yttrar sig i sveda eller smärta i samband med samlag. Okunskapen om sjukdomen är stor, och många unga tjejer som lider av sjukdomen vet säkert inte vad som orsakar smärtan, och känner sig osäkra på var de ska vända sig.11 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet anser att det generellt sett finns ett behov av att förbättra informationen om könssjukdomar och sjukdomar som drabbar unga tjejer. Tjejer kan vara rädda för att fråga och behåller kanske istället oron och problemen för sig själva. För att unga tjejer ska känna till hur de kan skydda sig mot könssjukdomar behöver kontinuerlig information ges till skolungdomar via skolhälsovården. Skolhälsovården ska också ge allmän information om var man kan vända sig för att få hjälp och behandling.

Under 2005 ökade antalet aborter i hela landet med 1,5 procent. I Stockholms län var ökningen ännu större med en ökning på hela 4,2 procent. Anmärkningsvärt i statistiken för Stockholms län är att gruppen 15-19 åringar står för 16 procent av det totala antalet aborter och att antalet aborter i den åldersgruppen har ökat med nästan elva procent jämfört med 2004. Den tydliga ökningen av aborter bland unga tjejer tyder på att preventivmedelsinformationen är för dålig och att inställningen till att använda abort som preventivmedel kan ha blivit vanligare. Det är en farlig och oansvarig utveckling som måste hejdas. Dels måste preventivmedelsinformationen till ungdomar förbättras, och dels måste en diskussion om ungas sexualvanor föras. Sex- och samlevnadsundervisning i skolan bör också utökas med fler samtal om identitet, sexualitet och relationer. Statistik visar att även de sena aborterna har ökat med drygt 16 procent.12 Att tvingas göra abort är ett svårt beslut. Därför är det viktigt att i ett tidigt skede få stöd, men också att det finns samtalsstöd att få efter en genomförd abort.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • Att informationen till ungdomar om veneriska sjukdomar via skolhälsovården sker kontinuerligt; • Ökad information, kunskap och forskning om vestibulit; • Att behandling av vestibulit ska erbjudas i hela landet.

10 Statens folkhälsoinstitut, Ungdomar och sexualitet, 2006 11 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, motion: om Vestibulit (4:12), 2003

10

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • En utökad sex- och samlevnadsundervisning i skolan med fler samtal om identitet, sexualitet och relationer; • Att skolhälsovården utöver läkare och sjuksköterskor även har kuratorer med goda kunskaper om sex- och samlevnad; • Att bättre preventivmedelsinformation ges till unga dels på skolorna och dels genom statliga kampanjer; • Att samtalsstöd till tjejer som ska göra abort erbjuds i ett tidigt skede och även efter genomförd abort.

12 Lafa,Tidningen Insikt, Fler aborter under 2005?, 2005

11


Självmord och självmordsförsök bland unga tjejer Som ung tjej kan kraven och förväntningarna på utseende, utbildning och karriär kännas ouppnåeliga. Tyvärr är det många unga tjejer som känner sig ensamma och uppgivna, och det kan vara jobbigt och svårt att få kontakt med någon som har tiden att lyssna. Att en ung människa väljer att ta sitt liv är djupt tragiskt, och medför ett stort lidande för familjen, vänner och nära bekanta. Det finns sällan något svar till varför och vad man skulle ha gjort för att kunna förhindrat händelsen. Forskare har visat att man genom att minska tillgängligheten till medel och metoder för suicid också minska antalet suicid. Det är därför viktigt att så långt som möjligt verka för restriktiv tillgång till exempelvis vapen och sömnmedel samt att vårdmiljöerna utformas till ”säkra” platser.13 Psykisk ohälsa är en betydande riskfaktor för självmord och särskilt inom de yngre åldersgrupperna. Andra riskfaktorer är ärftlighet, alkoholmissbruk och omgivningspåverkan. Unga människor har kontinuerligt kontakt med skolan, fritidsverksamheter och andra aktörer inom kommunen. Det är därför viktigt att personal inom den kommunala verksamheten har kunskaper om hur man upptäcker och hur man kan bemöta ungdomar som har självmordstankar. Statistik visar att andelen personer som begår självmord har minskat sedan 1970-talet. Tittar man på antalet självmord bland yngre kvinnor (15-24 år) har antalet varit relativt oförändrat sedan 1970-talet. Självmord bland yngre kvinnor har alltså till skillnad från övriga grupper inte minskat. Dödligheten bland yngre är i Sverige mycket låg och upp till 14 års ålder är cancer den vanligaste dödsorsaken. Bland yngre i åldrarna 20-24 år är dock självmord den påtagligt vanligaste dödsorsaken.14 Självmordsförsök är för män cirka 10-15 gånger vanligare än självmord och bland kvinnor är självmordsförsök cirka 20-25 gånger så vanligt som självmord. Utmärkande och allvarligt i statistiken är frekvensen av självmordsförsök. Unga tjejer som vårdas på sjukhus för självmordsförsök har ökat med närmare 60 procent sedan 1986. Samma statistik för åren 1998 till 2003 visar en ökning på 35 procent. För yngre män är däremot statistiken närmast oförändrad. Självmord är sällan något som uppdagas i media, dels i respekt för familjen men också eftersom det antas bidra till att fler människor tar sitt liv. Föräldrar känner ofta skuld inför det som skett, eftersom de aldrig märkt att deras dotter mått dåligt. Kombinationen av ökade krav på unga tjejer vad gäller bland an13 Socialstyrelsen, Förslag till nationellt program för suicidprevention, 2006, p19-20 14 Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2005, s. 255-256

12

nat utseende, karriär som diskuterats ovan, och att den vardagliga kontakten människor emellan alltmer sker via Internet istället för i direktkontakt, kan vara orsak till varför unga tjejer inte ser någon annan utväg än att ta sitt liv. Vi människor har alla ett behov av att bli sedda, att få kärlek och att känna oss behövda. Åter igen bär vuxenvärlden ett stort ansvar för att fylla dessa behov.15 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • En restriktiv drogpolitik; • Att personal inom kommunala verksamheter så som skola, socialtjänst och fritidsverksamheter, utbildas i suicidförebyggande arbete; • Att skolhälsovården har kompetens inom området suicidprevention, eller att skolhälsovården i annat fall ska ta in en professionell konsult.

15 Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2005, s.141-142

13


Våld mot unga tjejer Någon sammanställd statistik över våldsbrott mot unga tjejer finns idag inte. BRÅ:s statistik över våldsbrott mot barn omfattar endast barn upp till 15 år. Våldsbrott mot unga tjejer i åldrarna 16-18 år rymmer därför ett stort mörkertal. Psykiskt våld mot unga tjejer i form av mobbning och sexuella trakasserier som tjejer utsätts för ökar, vilket flertalet studier visar på. Det är viktigt att ta den här typen av våld på allvar eftersom det kan utveckla långvarig psykosocial ohälsa. Unga tjejer som utsätts för psykiskt eller fysiskt våld löper större risk att hamna i depressioner och hela 36 procent av de kvinnor som i Sverige som utsatts för våldsbrott har funderat på att ta sitt liv.16 Antalet våldtäkter ökar Under år 2004 anmäldes över 2600 våldtäkter och våldet utförs nästan uteslutande av män eller pojkar. Nästan 30 procent av de anmälda våldtäkterna har begåtts mot offer som varit under 18 år. Det mest vanliga är att våldtäkten utförs av någon nära bekant till offret. Våldtäkten är ofta ett bland flera brott som begåtts mot offret. I en mindre enkätundersökning som Luleås tjejjour genomfört som omfattade 64 elever, visade det sig att 15 procent av de tillfrågade tjejerna blivit våldtagna samt att 44 procent av tjejerna och 20 procent av killarna känner någon som blivit våldtagen.17 Även en liten enkätundersökning som denna, visar att unga tjejers oro för att utsättas för våldtäkt är befogad och att rädslan påverkar och begränsar tjejerna i deras vardag. Att tjejer inte vågar och inte bör gå ensamma hem från träning eller annan fritidsaktivitet är verkligheten idag. Självklart ska man som tjej inte utsätta sig för den risk som det är att vara ute ensam på kvällarna. Men samhället måste ta den utvecklingen på allvar, gärningsmännens ansvar måste få större uppmärksamhet i debatten kring lagstiftning och förebyggande åtgärder. Att lägga ett stort ansvar på offer och potentiella offer det vill säga alla tjejer och kvinnor, är inte rimligt i en demokrati som Sverige. I grunden handlar sexuella trakasserier om en skev och förnedrande syn på tjejer där våldtäkter är det värsta uttrycket för kränkningar av kvinnokroppen. 16 Rädda Barnen, www.raddabarnen.se, 2006 17 Kvinnotryck, Stort antal unga tjejer utsatta för våld, 2006 nr 6

14

Bland offer som varit 15 år och uppåt har anmälningarna av våldtäkter och våldtäktsförsök tredubblats på tjugo år. Bland barnen under 15 år har anmälningarna nära sexdubblats.18 Till den statistiken bör tilläggas att alla våldtäktsoffer inte väljer att polisanmäla brottet, dels av rädsla för att utsättas för repressalier från gärningsmannen och dels av den anledningen att få anmälningarna leder till åtal. I län där det finns en tydlig samverkar mellan polis, socialtjänst, landsting och kvinnojour omkring att stödja våldtäktsoffer så går fler våldtäkts anmälningar till åtal än i län där man inte samverkar. Därför behöver kravet på samverkan öka ute i landet. Idag är antalet våldtäktsanmälningar som går till åtal nästan försumbart i framförallt storstäder. Därför måste det finnas klara handlingsplaner för hur samverkan ska gå till. Någon form av nationella riktlinjer bör finnas på området så att rättsäkerheten ökar för dem som varit utsatta för en våldtäkt. De som blivit våldtagna känner ofta stark oro inför en eventuell rättegång och polisförhör där man åter igen tvingas återberätta det hemska som hänt. Många tjejer som anmält en våldtäkt upplever dessutom kränkande behandling i rättssalen. Detta är oacceptabelt och rättsprocessen bör därför på ett bättre sätt ta hänsyn till brottsoffrets utsatta situation och granska förövarens beteende efter en våldtäkt och inte offrets. Exempelvis bör en samtyckeslagstiftning införas som lägger bevisbördan på den som gjort övergreppet. Den personen måste kunna visa tydligt på att ett samtycke inhämtats. Hjälp med att bearbeta kränkningen Man får inte glömma bort våldtäktsoffrets utsatthet och rädsla inför händelsen. Att bli våldtagen är djupt kränkande och kan leda till livslånga psykiska men. Det är därför viktigt att den som blivit utsatt för våldtäkt, snabbt får någon att samtala med. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet har tidigare föreslagit att varje landsting ska inrätta en särskild mottagning för våldtäktsoffer. Till en sådan mottagning ska den som blivit utsatt för våldtäkt kunna vända sig för akut medicinsk hjälp vid händelse av våldtäkt, men också för att genom samtal med kurator och psykolog få hjälp att bearbeta händelsen. Viktigt förebyggande arbete Det förebyggande arbetet har en oerhört stor betydelse för en långsiktigt god fysisk och psykosocial hälsa. Eftersom det kan vara svårt att på kort sikt se mätbara resultat från de förebyggande insatser som genomförts, ges inte förebyggande 18 Brottsförebyggande rådet, Våldtäkt- en kartläggning av polisanmälda våldtäkter, 2005

15


arbete den prioritet och resurser som skulle behövas. Annat viktigt förebyggande arbete handlar om att i mycket större grad tala om värderingar och låta ungdomar ventilera sina känslor om relationer, samlevnad och sexualitet. De intryck från såpoperor, pornografiska hemsidor på Internet, våldsfilmer tillsammans med droger och alkohol, leder till osäkerhet kring vad som är rätt och fel och hur man ska bete sig mot varandra. För att tjejer ska kunna känna sig trygga krävs även konkreta åtgärder så som förbättrad belysning, fler föräldrar på stan och tillåtelse för tjejer att bära pepparspray. Kommunerna bör se över belysningen, och förbättra den längs gångvägar, i parker och på områden där ungdomar ofta vistas på kvällarna.

4.2.1 Bristande kunskaper och dålig samordning

Unga tjejer som utsätts för hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld som i någon mening har i syfte att skydda familjens heder, drabbar nästan uteslutande unga tjejer med invandrarbakgrund. Hedersrelaterat våld tar sig många uttryck. Det handlar om kontroll, hot, misshandel, kvinnlig könsstympning, arrangerade äktenskap och i värsta fall mord. FN uppskattar att 5000 hedersmord årligen begås. I Sverige rapporteras varje år omkring 20 misstankar om hedersmord till polisen och varje vecka får BRIS ett tiotal samtal från unga flickor som känner sig hotade av sin familj och som är rädda att bli skickade till sitt hemland där de riskerar att utsättas för könsstympning eller under tvång bli bortgifta. Hur många unga tjejer som lever i hederskultur är svårt att säga, eftersom brotten sällan uppdagas eller polisanmäls.

Unga tjejer som lever i hederskultur behöver stort stöd från det svenska samhället eftersom flickans familj och nära bekanta ofta understödjer det sätt som familjen kontrollerar henne på. Ofta saknar skolorna tillräcklig kunskap och resurser för att upptäcka och förhindra våldet. För att upptäcka och ge de utsatta rätt sorts hjälp i ett tidigt skede måste hedersproblematiken synliggöras och kunskaperna om denna förbättras. Polis, skolhälsovård, socialtjänst och andra myndighetspersoner som kan komma i kontakt med tjejer som är hotade eller utsätts för hedersrelaterat våld, måste ges specialutbildning i den här typen av våld. Samarbetet myndigheter och skola emellan måste också stärkas. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet har tidigare föreslagit att en nationell handlingsplan inrättas för att tillgodose de behov som beskrivits ovan. En tänkt nationell handlingsplan mot hedersrelaterat våld har i syfte att skydda och skapa lika behandling över hela landet för dem som utsätts för hedersrelaterat våld. Bristande kunskap om hederskulturen och komplexiteten kring hedersnormer är ett grundläggande problem i försöken att motverka våldet. Att många fortfarande ser frågan som ett ”vanligt” familjeproblem gör det än mer svårt för flickan att söka hjälp. Det vanliga som sker genom skola eller socialtjänst är att man vill reda ut problemen inom familjen. Att blanda in familjen kan i dessa fall innebära livshotande fara för den utsatta. Unga tjejer som skulle behöva kontakta myndigheterna för att få hjälp, vågar därför inte det. Det är viktigt att se skillnaden mellan mäns våld mot kvinnor i nära relationer s.k. familjevåld, och det våld flickor som lever i hederskultur riskerar att utsättas för. En viktig skillnad är att familjevåld vanligtvis är något som sker mellan man och hustru det vill säga två vuxna personer. Hedersrelaterat våld är en typ av våld där offret är ett barn och som därför är i stark beroendeställning till förövaren. Att utsättas för våld av sina egna föräldrar eller syskon har därför en annan problematik än det våld som sker mellan två vuxna personer. För våldsoffret är det viktigt att kunna uttrycka sig och berätta om händelsen obehindrat. Ett betydelsefullt stöd för tjejer som känner sig hotade eller som utsätts för våld skulle därför vara att öppna telefonjourer dit invandrartjejer kan vända sig och prata med någon på sitt modersmål. Telefonjouren kan dels lyssna och även ge råd om vem den utsatte ska vända sig till för att få skydd och stöd. Tjejer som bor på skyddat boende och som saknar kontakt med familj och bekanta, bör också kunna få en kontaktperson som stöd i vardagen.

16

17

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • En samtyckeslagstiftning i syfte att i en rättslig process granska förövarens beteende och inte offrets; • Att det ska finnas en mottagning för våldtäktsoffer på minst ett sjukhus i varje landsting; • Att det inom kommunen finns en samverkansfunktion mellan socialtjänst, polis och kvinnojour för att få fram anmälningar om våldtäkt till åtal; • Att tjejer tillåts bära pepparspray i syfte att försvara sig; • Att bättre belysning uppförs i parker; • Tillgång till tjejjour i varje kommun. Tjejjourer kan samordnas mellan små kommuner.


Unga tjejer utsätts för könsstympning Trots att kvinnlig könsstympning är förbjudet i Sverige och i de flesta andra europeiska länder, visar undersökningar gjorda av WHO ( World Health Organisation), att över 500 000 kvinnor i Europa har genomgått könsstympning. Kvinnlig könsstympning och annan hedersrelaterad brottslighet har aktualiserats bland annat i och med Högsbyfallet där en pappa åtalades för könsstympning på sin dotter. Många fler flickor har blivit utsatta och tyvärr tvingas vi konstatera att sommaren är en tid då det råder ”högsäsong” på hedersrelaterat våld. Enligt svensk lag kan könsstympning ge upp till fyra års fängelse och sedan lagen skärptes 1999 kan personer dömas i Sverige även om brottet begåtts utomlands. Skärpningen av lagen är ett steg i rätt riktning, men det förhindrar inte att brott sker utanför Sverige. Det är inte alltid flickans närmast anhöriga som vill att ingreppet genomförs. Ofta är det mer avlägsna släktingar i hemlandet som vill upprätthålla hedersnormerna. Därför krävs det ett stöd för de föräldrar som faktiskt vill skydda sina barn när de reser till hemlandet. För att skydda flickor från att utsättas för könsstympning föreslår vi enligt fransk modell att ett intyg erbjuds föräldrar som reser tillsammans med, eller som skickar sina flickor till sitt hemland. Intyget ska tydligt visa att könsstympning är förbjudet enligt svensk lag. Intyget ska också visa att föräldrarna har ansvaret för flickan och således kan dömas enligt svensk lag även om könsstympning sker i annat land än Sverige. Föräldrar som besöker sina hemländer kan känna en trygghet i att kunna visa upp vad den svenska lagstiftningen säger som, för att kunna hantera påtryckningar från den övriga släkten i hemlandet. Ett intyg skulle därför kunna rädda många unga flickor från att bli könsstympade.19 Vidare behöver en lagändring ske där offret ges rätten till rättshjälp i form av ett offenligt biträde om det hedersrelaterade brottet begåtts utomlands. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet gav år 2006 ut rapporten Hedersrelaterat våld i Sverige i Världen. Rapporten beskriver tjejernas situation och hedersproblematiken mer ingående. Rapporten finns att läsa på www.kvinnor.kristdemokraterna.se

• Att telefonjourer öppnas inom varje län, dit den som utsatts för hot eller våld kan vända sig för att tala med någon på sitt hemspråk, och få råd om var man kan vända sig för att få skydd och stöd; • Att tjejer som bor på skyddat boende erbjuds en kontaktperson; • Att ett intyg erbjuds föräldrar som reser tillsammans med, eller skickar sina flickor till sitt hemland. Intyget ska visa att könsstympning är förbjudet enligt svensk lag och att föräldrarna kan komma att dömas enligt svensk lag. Detta trots att brottet sker i annat land än Sverige; • Rätten till ett offentligt biträde vid fall av hedersrelaterad brottslighet som begåtts utomlands.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • Att en nationell handlingsplan mot hedersrelaterat våld skapas i syfte att skydda och skapa lika behandling över hela landet för dem som utsätts för hedersrelaterat våld; 19 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, Hedersrelaterat våld i Sverige i världen, 2006

18

19


Unga tjejer och riskerna med Internet Nätvärlden har växt till en ofattbar storlek och dess digitala uppbyggnad gör det näst intill omöjligt att kontrollera användarna och det material som skickas. Att få bekräftelse och uppskattning och träffa vänner på Internet är enkelt och kan göras utan att någon vuxen behöver få reda på det. Att de personer som man kommer i kontakt med på Internet kan komma att utnyttja situationen, eller kan vara ute efter något annat än ren vänskap måste man vara medveten om. Unga tjejer lägger ut bilder på sig själva och dras lätt in i sexchat med män som de inte känner. Det många unga tjejer inte tänker på, är att bilder och texter snabbt kopieras vidare och därför aldrig försvinner från nätet. Ett annat problem är att andra personer, exempelvis före detta pojkvänner och bekanta, lägger upp bilder på nätet som sedan kan komma att användas på porrsajter mm. På vilket sätt en bild eller text kan komma att användas är omöjligt att säga. Nätmobbning Ett nytt fenomen som konstateras är nätmobbning. Den mobbning som vanligtvis sker på skolorna kan nu även fortsätta efter skoltid genom att mobbaren kan skicka meddelanden (sms) och mejl anonymt. Mobilerna och Internet gör att man kan komma åt varandra dygnet runt. Genom att många webbsidor erbjuder gratis sms, och mejlboxar, kan den som vill trakassera en annan göra det utan att riskera att bli upptäckt. År 2005 kontaktade över 700 barn och ungdomar BRIS för att berätta om hur de förnedrats via SMS, e-post, hemsidor och chattsidor. De som mobbar blir allt yngre och 20 procent av mobbarna är jämnåriga med offren.20

betalning. En rapport visar att 1.4 procent av Sveriges 15-15-åringar har fått betalt för sex, det vill säga att 5 000 ungdomar i åldern 15-16 år är offer för webbprostitution.21 Vuxnas skyldighet att känna till riskerna med Internetvärlden Riskerna med Internet är ett växande problem som vuxenvärlden är skyldiga att motarbeta. Diskussionen om Internetvärlden och den faktiska verkligheten är därför något som måste diskuteras föräldrar och barn emellan. Internet är idag en så pass stor del i skolungdomarnas vardag att dess risker måste ges särskilt utrymme i arbetet med ungdomars hälsa. I skolors projekt mot mobbning och diskriminering, måste också riskerna med Internet diskuteras. Värderingar som sprids över nätet är nära kopplat till de kroppsideal och synen på kvinnors kroppar som förmedlas genom tv och tidningar. För de unga krockar självklart medievärldens värderingar med de regler och värderingar som föräldrar och andra vuxna förmedlar. Problemet är att en allt större del av ungdomarnas tid läggs på tv och Internet och mindre tid finns för samtal mellan barn och föräldrar. Föräldrar måste känna till riskerna med Internet och känna till vad deras barn riskerar att utsätta sig för och sätta upp tydliga gränser.

Webbprostitution Rädda Barnen uppskattar att ca 400-500 män aktivt söker kontakt med barn och ungdomar via nätet. Männen vet hur de ska prata för att komma i kontakt med tjejerna och utnyttjar tjejernas osäkerhet och behov av uppskattning. Rädda Barnen rapporterar att män ofta ber att få se bilder på tjejernas kroppar mot

Utveckling av lagstiftningen för Internet Sedan 1999 blev det förbjudet att inneha barnporrbilder, däremot är det inte enligt svensk lag olagligt att titta på barnporr. EU: s rambeslut går dock längre än den svenska lagstiftningen i flera avseenden. Exempelvis om gärningsmannen begått ett barnpornografibrott och betett sig särskilt hänsynslöst, ska ett straff om fem till tio år enligt EU: s rambeslut tillämpas. Enligt svensk lagstiftning kan ett sådant långt straff endast ges om gärningen innefattar människohandel för sexuella ändamål, grovt sexuellt utnyttjande eller grovt barnpornografibrott. Sverige bör skärpa sin lagstiftning mot barnpornografi och följa EU:s rambeslut. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet anser att definitionen av grovt barnpornografibrott bör ändras så att samma lagstiftning görs gällande även för innehav av barnpornografiska bilder. En skärpning av lagstiftningen bör även ske vad gäller sexuellt ofredande, exempelvis om ett barn som fyllt 15 år men inte 18 år, förmås delta i en pornografisk föreställning. En viktig lagändring som vi

20 Roks, Mötesplats riskzonen, 2006, s. 16-17

21 Rädda Barnen, www.raddabarnen.se, 2006

20

21


önskar se är att en strikt 18-årsgräns ska gälla. När det gäller barnpornografibrott kan gärningsmän idag komma undan ansvaret genom att hävda att flickan ”såg äldre ut”. Svensk lagstiftning har inte anpassats till utvecklingen av Internetanvändandet och möjligheterna att titta och spara barnporrbilder på Internet. På Internet kan den som vill, titta på barnporr utan att bryta mot lagen. Möjligheten finns också att spara bilder och filmer på så kallade cyberhårddiskar vars servrar förläggs till länder där nedladdning av barnporr inte är förbjudet.22 Rikskriminalpolisen samarbetar sedan 2005 med teleoperatörer för att stoppa porrsajter. Det är dock svårt att komma åt porrsajter eftersom de ständigt flyttar till nya webbadresser. Regeringens Medieråd arbetar sedan år 1990 med frågor som rör mediepåverkan. Medierådet har på senare år fått ett förändrat uppdrag, där särskild uppmärksamhet ska ägnas åt våldsskildringar och porr. Medierådet ska bland annat vara expert på medieutveckling och dess konsekvenser för barn och unga.23 Rikskriminalpolisens och Medierådets arbete mot porr och mediers skadliga påverkan på barn och ungdomar är ett viktigt arbete. Som en del i ett ökat medvetande om riskerna med Internet är det viktigt att luckorna i den svenska lagstiftningen mot barnpornografi är information som kommer alla till dels. Ett ytterligare problem med svensk lagstiftning är de korta preskriptionstiderna. Preskriptionstiden för barnpornografibrott är fem år. Preskriptionstiden bör förlängas och beräknas i enlighet med reglerna som gäller för sexualbrott mot barn, det vill säga att preskriptionstiden börjar löpa först när barnet fyllt 15 år.

• Att preskriptionstiderna för barnpornografibrott förlängs; • Att Sverige, genom exempelvis regeringens medieråd, driver på frågor som rör ungas utsatthet på Internet.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • Att föräldrar erbjuds kurser i Internet och hur man blockerar farliga Internetsajter; • Att riskerna med Internet ges särskild uppmärksamhet i skolors arbete för elevers hälsa; • Att definitionen av grovt barnpornografibrott förändras så att även innehav av barnpornografiska bilder bedöms som grovt barnpornografibrott; • Att svensk lagstiftning mot barnpornografi förändras så att gärningsmän inte går fria för att barnet ser äldre ut än vad det är. En strikt 18-årsgräns ska gälla; 22 Kristdemokraterna, Skärp kampen mot barnpornografi – i Sverige och inom EU, 2004,s.9, 11-14 23 Medierådet, www.medieradet.se, 2006

22

23


Brist på vård och rådgivning Förändrat vårdbehov kräver tydligt ansvar Flera instanser inom kommun och landsting bär idag ansvaret för ungdomars hälsa och välbefinnande. Tidigare i rapporten har möjliga anledningar till den ökade ohälsan bland unga tjejer diskuterats. Ett problem i kommuner och landstings arbete för ungas hälsa kan vara att utbudet av vård till unga inte har anpassats till det förändrade vårdbehovet vilket konstateras i psykiatrisamordningens slutbetänkande från 2006. I det här fallet att rätt kompetens saknas på ställen dit unga tjejer söker sig för att få hjälp och rådgivning. Den traditionellt medicinska vården, är inte tillräcklig för att möta och hjälpa det växande antalet unga tjejer med psykosomatisk ohälsa. Avsaknaden av en vårdsamordning för vård av unga, gör det svårt att ge rätt hjälp i ett tidigt skede och försvårar uppföljningen. För att komma till rätta med unga tjejers hälsa måste en tydligare inriktning mot förebyggande vård så som rådgivning, stöd, samtal ske, unga måste också ges snabb vård och behandling. Det delade ansvaret för vård till ungdomar är ett problem så till vida att ungdomar kan uppleva det svårt att veta vem de ska vända sig till för sina problem. För att möta upp ungdomarna är det därför viktigt att resurser läggs på de ställen som har stor acceptans hos ungdomar och på ställen nära ungdomarna. Enligt socialtjänstlagen ska kommunerna arbeta för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Kommunerna ska följa de barn och ungdomar som visar tecken på ogynnsam utveckling och motverka missbruk bland barn och ungdomar.24 Primärvården har ett ansvar för personer i alla åldrar och alla tillstånd enligt §5 i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt psykiatrisamordningens slutbetänkande från 2006, är bilden av primärvårdens ansvar för barn och ungdomar mycket varierande. Vissa anser att primärvården inte bär ansvaret för barn och unga med psykiska problem utan att detta är ett område för BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) Antalet vårdplatser inom BUP har nästan halverats sedan 90-talet, samtidigt som BUP idag möter ett stort antal barn och ungdomar som inte tidigare sökte sig barnpsykiatrin. Anledningen till varför alltfler ungdomar söker sig till psykiatrin bedöms bland annat vara nedskärningar i skolhälsovården.25 24 SoL, 2001 25 Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning, SOU 2006:100, s.363-369

24

Luddiga riktlinjer för skolhälsovården drabbar de unga Skolan, där ungdomarna spenderar en stor del av sin tid, är det ställe där ungdomarna kan få kunskaper och information för att utveckla sina egna åsikter och intressen. Tidigare i rapporten har vi förespråkat skolans möjligheter att införa hälsa och kost i undervisningen för att ge skolungdomar korrekt information om betydelsen av leva sunt. Skolan är samtidigt det ställe där ungdomarna jämför sig med varandra och där mobbning är ett utbrett problem. Många unga tjejer mår därför psykiskt dåligt. Den fysiska - och psykiska hälsan hör ihop, men när det gäller den psykiska hälsan behövs det ofta professionell hjälp. Skolan har genom elevvården ansvaret och möjligheten att upptäcka och hjälpa de ungdomar som mår fysikt och psykiskt dåligt. Tyvärr visar Socialstyrelsens rapporter att tillgången till skolhälsovård varierar stort mellan olika skolorna. Exempelvis kan skolläkarnas tjänstgöringstid variera mellan en timme per vecka med ansvar för omkring 1700 elever till tre timmar per vecka för 460 elever. Det samma gäller för skolsköterskornas arbetstid och antal elever.26 Den ojämna och begränsade tillgången till skolhälsovård beskrivs av Svenska Skolläkarföreningen som ett resultat av den decentralisering av skolhälsovårdsresursen som gör att skolorna tvingas prioritera mellan pedagogiska resurser och skolhälsovård.27 I Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård från 2004 understryks skolans ansvar för att bevara och förbättra elevers psykiska och kroppsliga hälsa. Skolan ska också enligt Socialstyrelsens riktlinjer samverka med ungdomsmottagningarna. Socialstyrelsen kan dock inte ge några tydliga riktlinjer för vilka funktioner som ska ingå i varje skolas skolhälsovård. När Socialstyrelsen tog över tillsynsansvaret för skolhälsovården 1997 fick Svenska Skolläkarföreningen (SSLF) i uppdrag av Socialstyrelsen att ge rekommendationer för skolhälsovårdens verksamhet.28 I rekommendationerna stod att skolorna, för att kunna ta hand om elevernas fysiska och psykiska hälsa, måste erbjuda en komplett skolhälsovård med skolläkare, sjuksköterska, kurator, psykolog och specialpedagog. Dessa rekommendationer finns inte med i Socialstyrelsens mer övergripande riktlinjer eftersom Socialstyrelsen i dagsläget inte kan ställa dylika kostnadsdrivande krav på kommunerna. Idag finns exempelvis endast en skolläkare per 16 000 elever. Svenska Skolläkarföreningens rekommendation är en skolläkare per 4 000 elever. Tillgången på skolsköterskor är något bättre men inte tillräcklig.29 26 27 28 29

TT, Olika tillgång till skolhälsovård, 21 april 2006 Svenska Skolläkarföreningen, Alla barn har rätt till bra hälsovård!, 2006 Socialstyrelsen, Riktlinjer för Skolhälsovården, 2004 Svenska Skolläkarföreningen, www.slf.se/skollakare, 2006

25


Stödteam i väntan på utveckling av skollagen Lärare möter dagligen de elever som är nedstämda eller mår psykiskt dåligt och lärare bekräftar behovet av professionell hjälp till dessa elever. Det är inte rimligt att ge lärarna huvudansvaret för elevernas hälsa, däremot kan lärarna vara en resurs för att upptäcka ungdomar som mår dåligt och lotsa dem vidare till rätt sorts hjälp inom skolhälsovården. Eftersom de ekonomiska resurserna till elevvården varierar mellan skolorna, bör det inom kommunen finnas ett mobilt stödteam bestående av psykolog, och kurator, som kontinuerligt och vid behov besöker skolorna för att stötta upp skolhälsovården. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • Att det i skollagen klargörs att alla yrkeskompetenser (skolläkare, skolsköterskor, skolkurator, skolpsykolog) ska finnas i alla skolenheters skolhälsovård; • Att maxinivåer införs för hur många elever varje skolsköterska och skolläkare som mest får vara ansvariga för; • Att stödteam bestående av psykolog och kurator kontinuerligt besöker skolorna för att stötta upp skolhälsovården.

Ungdomsmottagningarna får stryka på foten när kommuner och landsting ska spara Idag finns drygt 230 30 ungdomsmottagningar runt om i landet men det finns inget krav på landstinget eller på kommunen att tillhandahålla dessa. Huvudmannaskapet liksom resurserna och tillgängligheten varierar stort mellan mottagningarna, vilket gör att det idag inte finns någon garanti för att den som är i behov av hjälp får det. Landstingens huvuduppdrag är att tillhandahålla innevånarna god vård. Landstingens knappa resurser kan dock innebära att det är från budgeten för förebyggande vårdinsatser, så som ungdomsmottagningar, som resurser tas, detta för att finansiera andra resurskrävande vårdinsatser exempelvis läkare och intensivvård. Ge ungdomsmottagningarna öronmärkta resurser Som komplement till skolhälsovården har ungdomsmottagningarna en mycket viktig roll för att förbättra den psykiska och kroppsliga hälsan bland unga tje-

jer. Idag erbjuder ungdomsmottagningarna i första hand preventivmedelsrådgivning. Många mottagningar, men långt ifrån alla, erbjuder numera en stor bredd av professionell hjälp med barnmorska, gynekolog, kurator, dietist och psykolog. På andra orter finns däremot endast en barnmorskemottagning som har öppet för ungdomar några få timmar i veckan.31 Mot bakgrund av detta anser Kristdemokratiska Kvinnoförbundet att ungdomsmottagningarnas verksamhet ska ingå i varje landstings eller kommuns ordinarie verksamhet, alltså inte erbjudas på frivillig basis. Förslagsvis bör ansvaret för ungdomsmottagningarna bäras av landstinget som i dagsläget är huvudman för drygt 40 procent av mottagningarna. För att ungdomsmottagningarna ska kunna garantera bra öppettider hela året om och kunna anställa den personal som behövs, anser vi att ungdomsmottagningarna ges öronmärkta resurser. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • Att ungdomsmottagningarna ska ingå i landstingets ordinarie verksamhet; • Att ungdomsmottagningarna ges öronmärkta resurser.

Utveckla ungdomsmottagningarnas verksamhet och införa samtalscoacher Förutom öronmärkta resurser till ungdomsmottagningarna vill vi även se en utveckling av ungdomsmottagningarna där man utöver den preventivmedelsrådgivning som erbjuds idag, också sätter fokus på den psykosociala hälsan. Att ungdomsmottagningarna blir mer av en ungdomshälsomottagning där ungdomar kan söka hjälp och få rådgivning med alla typer av hälsoproblem. Vi vill att varje ungdomsmottagning ska tillhandahålla en samtalscoach som ger unga tjejer möjligheten att ställa frågor om det man kanske inte vågar prata med andra vuxna om. Många gånger söker de unga tjejerna upp ungdomsmottagningen först när något gått snett. En samtalscoach skulle därför ha en viktig roll i att prata med unga tjejer om samlevnad, hur man skyddar sig från veneriska sjukdomar och vad man som tjej inte ska tvingas till etc. Samtalscoachen skulle även kunna samtala med unga tjejer om kroppens funktioner, om sund kost och motion, vilket skulle vara betydelsefullt för att förhindra ätstörningar hos unga tjejer. Den osäkerhet och vilsenhet som många unga tjejer känner bland annat inför sin egen kropp, relationen till killar och kraven från kompisar och samhället i stort, 31 TT, Olika tillgång till skolhälsovård, 2006

30 Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar, www.fsum.org, 2006

26

27


kräver att det finns någon att samtala med. En samtalscoach skulle med fördel kunna lyssna och ge unga tjejer råd som förhindrar att tjejer drabbas av fysiska och psykiska besvär. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • Att ungdomsmottagningarna breddar sin verksamhet och även sätter fokus på den psykosociala hälsan; • Att varje ungdomsmottagning har minst en anställd samtalscoach.

Samordna vården av unga Eftersom de senaste årens studier tydligt visar på en försämrad ohälsa bland ungdomar och framför allt bland unga tjejer, krävs ett samlat grepp om problemet. Stora variationer i tillgänglighet och kvalitet, exempelvis inom skolhälsovården, är inte acceptabelt. Inom kommuner och landsting finns skilda åsikter om vem som bär ansvaret för förebyggande och vårdande hjälp till ungdomar. Oklarheten vad gäller kommunernas och landstingens ansvar och uppdrag gör vården ineffektiv både ur kostnads och ur kvalitetssynpunkt. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet menar att det krävs en samordning av ungdomsvården. I en samordning av vård riktad mot ungdomar, bör primärvården, socialtjänsten, BUP, elevhälsan och ungdomsmottagningarna ingå. En sådan vårdsamordning ger förutsättningar för att säkra vårdkedjan och därmed öka möjligheterna för snabb vård och behandling. Det skulle även underlätta för ungdomar som söker vård och hjälp som då lättare kan komma i kontakt med rätt typ av vård oavsett vilken vårdenhet de kontaktar. För att underlätta framtagandet av en modell som beskriver och gör samordningsfunktionen fungerande, bör initiativet komma från statlig nivå. Viktiga inslag i en tänkt samordning är att skollagen anger vilka kompetenser som ska ingå i varje skolenhet, öronmärkta resurser ges till ungdomsmottagningar och att särskilda medel avsätts för förebyggande insatser. Detta för att säkerställa tillgången till samtalsstöd och tillgången till vård. Särskilt avsatta medel för förebyggande insatser är särskilt viktiga eftersom det annars är en utgift som inte ges prioritet då resurserna är knappa. Kontakten mellan skolhälsovården, ungdomsmottagningarna och socialtjänsten finns i viss mån redan idag. Men någon fungerande modell över hela landet finns inte, vilket delvis kan bero på ett skiftande vårdbehov och varierande tillgång till vårdresurser. En förutsättning för 28

att en samordningsfunktion ska bli välfungerande är att kunskaperna om ungdomars fysiska och psykosociala ohälsa hålls aktuella. Utöver samordningsfunktionen, bör varje landsting utforma program för insatser som säkrar vårdkedjan. Eftersom gränsöverskridande vårdinsatser kan bli vanligare då man samordnar vården, bör också individuell vårdplanering införas då flera vårdaktörer är inkopplade. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • Att en samordningsfunktion av vård riktad till ungdomar inrättas i syfte att garantera tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffektivitet. I en tänkt ”ungdomshälsa” bör primärvård, socialtjänst, BUP, skolhälsovård och ungdomsmottagningar ingå; • Att landstingen tar fram program som för insatser som säkrar vårdkedjan för vård av ungdomar; • Att individuell vårdplanering brukas då flera vårdaktörer är inkopplade, i syfte att kunna följa upp stöd och eventuell behandling.

29


Förebyggande satsningar för förbättrad folkhälsa Skapa resurs- och kunskapscentrum Olika livsstilsfaktorer, starkt knutna till värderingar och normer har betydelse för de ungas hälsa eller ohälsa. Dessa faktorer är många gånger knutna till trender, medieutbud och härskande livsstilar i omgivningen. Vi ser exempelvis en starkt ökad alkoholkonsumtion bland unga flickor. Alltför många av våra unga utsätter sig och sin kropp för destruktiva handlingar. Barn och tonåringar sitter stilla framför TV eller dator i större utsträckning än tidigare och många av dem saknar sunda kostvanor. Dessutom är ungdomar i sig mycket viktiga normbärare för andra ungdomar. För att barn och ungdomar tidigt ska uppmuntras i att göra hälsosamma val och val som stärker självförtroendet, krävs ett brett samarbete mellan de aktörer som i sitt uppdrag fokuserar sig på förebyggande hälsoinsatser. Här måste kommunen ta sitt ansvar i ett aktivt brett förebyggande folkhälsoarbete. Genom att samordna erfarenheter av och kunskaper om folkhälsoinriktade insatser som finns inom kommunens eller grannkommuners gränser i en gemensam organisering blir detta arbete både mer effektivt, utvecklande och får en större spridning som når kommuninvånarna i dess vardag. Aktörer i detta centrum kan representera kommunens och landstingets folkhälsoansvariga, förskola, skola och socialtjänst, föreningsliv, privat verksamhet, apotek osv. Tjejjourer, samtalsgrupper, familjecentraler m.fl. grupperingar med fokus på livsstil och hälsa kan med fördel involveras i arbetet. Verksamheten bör forskningsanknytas och ha koppling till både landstingets och övrig forskningsverksamhet inom området.

het att prata med ungdomarna om både om deras vardag, skola och höra sig för om deras hälsa. Personalen på fritidsgården kan även bilda sig en uppfattning om hur stämningen är bland ungdomarna på orten. För de ungdomar som inte är engagerade i andra fritids- eller idrottsverksamheter, kan fritidsgården vara av särskilt stor betydelse för att känna gemenskap med andra. Det kan också förhindra att ungdomar börjar dricka alkohol eller börjar använda andra droger. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill arbeta för: • Att ett resurs-/kunskapscentrum i livsstilsfrågor skapas i syfte att öka kunskapen om hälsa och olika livsstilsfaktorers påverkan på denna. Målgrupp bör vara kommuninvånare i alla åldrar; • Att fritidsgårdar finns tillgängliga för alla ungdomar runt om i landet.

Fritidsgårdar Fritidsgårdar och annan fritidsverksamhet är viktiga mötesplatser för ungdomar. På senare tid har allt fler fritidsgårdar lagts ned. Fritidsgårdarna kan ha särskilt stor betydelse på landsbygden där andra fritidsaktiviteter är begränsade. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet anser att fritidsgårdarna har en viktig roll i kommunernas förebyggande arbete för ungdomars hälsa och utveckling. Det är därför av stor betydelse att fritidsgårdarna finns kvar i landets alla kommuner. Fritidsgårdarna är en mötesplats med vuxennärvaro, personalen där har möjlig30

31


Avslutning

Källor

De olika faktorer till ohälsan bland unga tjejer som presenterats i denna rapport förklarar inte hela problematiken kring unga tjejers ohälsa. Exempelvis är oron över att inte ha en fast bostad eller att inte få ett jobb efter avslutade studier ämne för vidare diskussion. Ängslan över att inte leva upp till alla de krav som ställs på en vuxen person gör att många unga tjejer känner ständig oro inför framtiden vilket orsakar ohälsa och depression. Detta gäller självklart alla ungdomar, men fokus i denna rapport är unga tjejer. Den fysiska- och psykosociala ohälsan bland unga tjejer är idag utbredd och bör betraktas som ett växande folkhälsoproblem. Att låta ohälsan breda ut sig ytterligare vore en katastrof för denna och kommande generationer. Därför måste ansvaret för våra ungas välmående både förtydligas och stärkas. För att ungdomars hälsa ska få den prioritet som problemet kräver, har Kristdemokratiska Kvinnoförbundet i denna rapport föreslagit att en samordningsfunktion för vård av unga skapas. I den föreslagna ungdomshälsan bör primärvården, socialtjänsten, BUP, elevhälsan och ungdomsmottagningarna ingå. En sådan vårdsamordning ger förutsättningar för att säkra vårdkedjan och därmed öka möjligheterna för snabb vård och behandling. Viktiga inslag i en tänkt samordning är att skollagen anger vilka kompetenser som ska ingå i varje skolenhet, öronmärkta resurser ges till ungdomsmottagningar och att särskilda medel avsätts för förebyggande insatser. Skapandet av en ungdomshälsa kan ge förutsättningar för att komma tillrätta med ohälsan som sprider sig bland unga tjejer. Många goda insatser görs idag av både föräldrar, av ideella organisationer och inom kommuner och landstingsverksamhet. Att rikta särskilda insatser för att förbättra ungdomars hälsa, är i sig ett stöd för föräldrar och ungdomar genom att visa att ungdomarnas hälsa är en viktig fråga som prioriteras av samhället.

Brottsförebyggande rådet, Våldtäkt- en kartläggning av polisanmälda våldtäkter, 2005 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Skolelevers drogvanor, 2005 Kristdemokraterna, Laglöst land?, 2006 Kristdemokraterna, Skärp kampen mot barnpornografi – i Sverige och inom EU, 2004 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, Hedersrelaterat våld i Sverige i Världen, 2006 Lafa- tidningen Insikt, Fler aborter 2005?, 2005 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, motion: om Vestibulit (4:12), 2003 ROKS, Kvinnotryck, nr 6, 2006 ROKS, Mötesplats riskzonen, 2006 Socialstyrelsen, Folkhälsorapport, 2005 Socialstyrelsen, Förslag till nationellt program för suicidprevention, 2006 Socialstyrelsen, Riktlinjer för Skolhälsovården, 2004 Socialstyrelsen, Ungdomars behov av stöd från samhället, 2005 Statens offentliga utredningar, Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning, SOU 2006:100 Statens folkhälsoinstitut, Prevention av ätstörningar- kunskapsläget idag, 2005 Statens folkhälsoinstitut, SOU 2006:77, 2006 Statens folkhälsoinstitut, Ungdomar och sexualitet, 2006 Svenska Skolläkarföreningen, Alla barn har rätt till bra hälsovård!, 2006 TT, Olika tillgång till skolhälsovård, 21 april, 2006

32

33

Internet: Bris, Brisrapporten, www.bris.se, 2004 Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar, www.fsum.org, 2006 Regeringen, Medierådet: www.medieradet.se Rädda Barnen: www.raddabarnen.se Svenska Skolläkarföreningen, www.slf.se/skollakare, 2006


Rapport: Unga kvinnors ohälsa