Page 1

w

w

w

w

w

w

w

w

w

w

w

w

w

w

FEBRUARI 2019 • GRUNDAD 1967 • 2019#1

MED RESORNA SOM VÄGVISARE

w

w

Tore Gustavsson, masterstudent i statsvetenskap, drivs av resorna och intresset för att upptäcka världen.

CAMPUS. Dunderkravallen växer

sid 8

NYHETER. Stort intresse för studentpodd

sid 11

KULTUR. Uppskattad musikal gör succé

sid 16


2. Innehåll

sidan 12

Morgondagens kommunikation årets tema på Kommunikatörsdagen. Life hacks för ett lyckat och bra liv som student. sidan 14

w

sidan 10

w

Reportage Med över 120 utställare, fyra mässområden och 6 000 deltagare blev årets Hotspot större än någonsin. Projektledaren Cindy Bråtenfeldt summerar ett lyckat år för universitetets jobbmässa.

Snart är öppnar valurnorna i årets kårval där ökat fokus ska locka fler att rösta. sidan 18

Ledare

w

högre utbildning kvalitetssäkras och strategiskt kan utvecklas inför framtiden. I detta har slutbetänkandet flera viktiga lärdomar värda att föra med sig i en vidare process, samtidigt som dessa också kan skapa stabilitet för styrningen och resurstilldelningen till landets lärosäten.

w

w

w

w

w

w

w

föreslås således baseras på en gemensam ersättning med mål om antalet helårsstudenter snarare än olika ersättningsbelopp baserat på olika ämnesindelningar. För att öka stabiliteten i resurstilldelningen föreslås en modell bestående av en fast bas och en årligt rörlig del där komponenten helårsprestation utgår, vilket är högst rimligt då en sådan komponent tenderar att skapa incitament om sänkta examinationskrav, en tendens som med rätta kritiserats av bland andra Sveriges förenade studentkårer, SFS. En modell som, till skillnad från dagens system för resurstilldelning, inte är baserad på prestation menas vara mer ändamålsenlig, vilket är en relevant aspekt i de fortsatta diskussionerna. Slutbetänkandet innehåller följaktligen flera intressanta förslag vilka torde föranleda vidare diskussioner, dels om hur landets lärosäten kan utvecklas, dels om det livslånga lärandet och om kunskapssamhället. Även om utredningen identifierat flertalet problematiska områden i dagens högskola handlar det ingalunda om att enkom uppmärksamma dem, utan om att konstruktivt fundera hur högre utbildning kan utvecklas och att främja ansvarsfulla lärosäten som kan möta samhällsutmaningarna, såväl i Sverige som i ett globalt perspektiv. Viktigt är att fundera över de utmaningar och problem som utredningen presenterar, både vad beträffar de uträkningar som utgör grunden för tilldelning av ekonomiska resurser som hur

w

lärosätena att kunna ta ett helhetsansvar för verksamheten samtidigt som ett samlat anslag ökar incitamenten för ett nära samband mellan forskning och utbildning. Vidare menas i slutbetänkandet att lärosätena aktivt bör främja en akademisk kultur som värderar såväl forskning som utbildning lika högt. Att stärka sambandet mellan forskning och utbildning är en högst rimlig tanke sett till att den forskning som bedrivs på landets lärosäten tenderar att gå grundutbildningen förbi. Att studenter inom grundutbildningen får ta del av ny och dagsaktuell forskning är en vital del för såväl studenterna i grundutbildningen som för forskningen och dess möjligheter att komma till användning. Att nya forskningsresultat i högre utsträckning ska komma studenter till gagn torde därför bli en viktig lärdom utifrån slutbetänkandet, något som också poängteras i utredningen där ett bra samband mellan forskning och utbildning pekas ut som en viktig förutsättningar för en hög kvalitet inom båda verksamheterna. Vid sidan av förslagen om ett samlat anslag och ett starkare samband mellan forskning och utbildning, föreslås i slutbetänkandet att dagens ersättningsbelopp för utbildningar i olika ämnen ska ersättas med en gemensam ersättning. I utredningen menas att de ämnesindelningar som dagens ersättningsbelopp utgår från är föråldrade och därför står i behov av en översyn. Ett framtida resurstilldelningssystem

w

I början av februari presenterades slutbetänkandet för den statliga utredning av styr- och resurstilldelningssystemet som pågått sedan 2017. Det är en omfattande och gedigen utredning som utredaren Pam Fredman, tidigare rektor vid Göteborgs universitet, genomfört av systemet för styr- och resurstilldelningen av det svenska högskoleväsendet på uppdrag av regeringen. Utredningens syfte har bland annat varit att förtydliga ansvarsfördelningen mellan regering och lärosäten, att föreslå och utveckla en långsiktig styrning av sektorn samt att stärka sambandet mellan forskning och grundutbildning. Under utredningens gång har bland annat kopplingen mellan forskning och utbildning pekats ut som problematisk och där flera områden i dagens resurstilldelningssystem menats präglas av kortsiktighet med konsekvensen att potentialen i den svenska högskolesektorn inte kan tas tillvara på ett bra sätt. Det slutbetänkade som presenterades i början av februari innehåller flera intressanta förslag på hur en framtida modell för styrning av och resurstilldelning till den svenska högskolesektorn kan komma att se ut. I stället för ett delat anslag, där en del av resurserna går till forskning medan den andra delen går till utbildning, föreslås ett samlat anslag. Genom ett sådant samlat anslag blir det upp till lärosätena själva att avgöra hur resurserna ska fördelas inom verksamheten. Detta menas möjliggöra för

w

Viktiga aspekter för utvecklingen av högskolan

w

Denny Jansson:

Denny Jansson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Karlstads studenttidning. denny.jansson@karlstadsstudenttidning.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare Denny Jansson Kulturredaktör och grafisk formgivare Lotta Fallqvist Sociala medier-redaktör Vera Zethraeus Opinionsredaktör Daniel Frisén

Reportrar Anna Dahlberg, Robin Johansson, Johanna Nilsson, Sara Tidhult och Olivia Hahne Illustratörer Johan Olsson Caroline Lindström Krönikör Stina Samuelsson Tipsa oss Vet du något andra borde veta eller som borde granskas? Tipsa oss genom tips@karlstadsstudenttidning. se. Du har rätt att vara anonym.

Annonsera Nå upp till 16 000 studenter och andra verksamma vid Karlstads universitet genom att annonsera i Karlstads studenttidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år och har en klart definierad målgrupp. Läs mer på karlstadsstudenttidning.se/annonsera Kontakta oss Karlstad Studentkår Att: Karlstads studenttidning Karlstads universitet 651 88 Karlstad Facebook: Karlstads studenttidning Instagram: studenttidning Snapchat: studenttidning Twitter: studenttidning_

Senaste nytt karlstadsstudenttidning.se Mejl fornamn.efternamn @karlstadsstudenttidning.se Trycks hos Nya Wermlands-Tidningen i Karlstad. Våra texter och bilder lagras och tillgängliggörs i digitala arkiv. Den som sänder material till Karlstads studenttidning anses medge sådan lagring samt publicering i alla kanaler. Förbehåll mot detta accepteras inte. © Copyright 2019

w

Karlstads studenttidning är tidningen för och av studenter vid Karlstads universitet. Tidningen grundades 1967 som tidningen Klaraborgaren och ska utifrån ett studentperspektiv informera och belysa frågor som berör studenter vid Karlstads universitet.

w

Av studenter för studenter sedan 1967


RÖSTA I

K

ÅRVALE 2019 1-5 APRIL

T

PÅVERKA VILKA FRÅGOR STUDENTKÅREN SKA JOBBA MED OCH VILKA ÅSIKTER SOM SKA DRIVAS.


4. Studentintervju

Nu har Tore Gustavsson markerat på kartan vid internationella kontoret att han har studerat en utbytestermin i Hongkong.

Foto: Denny Jansson

Resorna driver Tore Gustavsson ERFARENHETER. Det blev en annorlunda höst för Tore Gustavsson. I stället för att läsa vid Karlstads universitet tog han chansen att spendera en termin utomlands som utbytesstudent i Hongkong.

Som student på masterprogrammet samhällsvetenskap inriktning statsvetenskap finns möjlighet till fri termin. I stället för att läsa en kurs i Sverige tog Tore Gustavsson sikte på en utbytestermin i Hongkong och i slutet av augusti bar det iväg. – Jag ville göra någonting annat än att vara kvar i Karlstad och plugga, att få ett avbrott på den vanliga rutinen av att lunka runt och plugga, berättar han. Det blev ett rejält avbrott på de vanliga rutinerna i Karlstad som kom att bytas mot en upplevelserik termin vid The Chinese University of Hong Kong. Där läste Tore Gustavsson kurser om både internationella relationer och det lokala samhällets konflikter och utveckling. – Man får välja lite på egen hand vad man vill läsa. Jag läste fyra kurser och sammanlagt tolv poäng i Hongkong, vilket motsvarar heltidsstudier i Sverige.

Flera nya erfarenheter

Utbytesterminen gav inte bara en erfarenhet av att studera vid ett lärosäte i en annan del av världen. Samtidigt kom terminen att ge nya perspektiv på vad som kan tros vara lokala studentrelaterade frågor. – Det öppnade upp väldigt mycket nytt och gav helt nya perspektiv på hur saker fungerar och hur andra personer tänker. Det var också intressant att diskutera med andra utbytesstudenter från andra universitet runt om i världen för att höra hur de tänker. En del studentrelaterade problem och diskussioner är globala. Vid sidan av nya bekantskaper och erfarenheter, gav studierna i Hongkong nya kunskaper om det lokala samhället där det för Tore innebar nya insikter om relationen mellan Hongkong och Kina. – Man lär sig mycket om den plats där man studerar. På Kinas

Text: Denny Jansson

denny.jansson@karlstadsstudenttidning.se

nationaldag var det många demonstranter som demonstrerade och där jag fick veta mer om läget och relationerna mellan Hongkong och Kina.

Annorlunda och lika

Att spendera en termin i en annan världsdel gör att det vanliga studentlivet byts ut mot ett annat, något som blev högst påtagligt för Tore Gustavsson under den gångna hösten. – Det var mycket som var annorlunda, både eftersom det är så otroligt många människor, men också eftersom campusområdet var otroligt bergigt. Exempelvis fanns det en egen busstjänst på campusområdet och det skulle ha varit svårt att ta sig upp och runt annars. Samtidigt som terminen i Hongkong kom att bli ett byte av miljö var det även flera delar som stämde överens med de vanliga rutinerna hemma i Karlstad.

– Rutinerna som student var ganska lika. Det var föreläsningar, att man sitter och läser efteråt och sen åker hem och äter för att avsluta dagen med någon sport. Dock fanns även rutiner som skiljer sig från motsvarigheten i Karlstad, som när det kommer till hur kurserna examineras och antalet inlämningsuppgifter, där han upplever tempot hemma i Karlstad som något högre. – Det var inte alls som det är när man pluggar här hemma, det är massa föreläsningar och inlämningarna kommer först i slutet av kursen. Under de första två månaderna pluggade jag därför inte så mycket eftersom det inte var några uppgifter att göra. En av de största skillnaderna i det dagliga studentlivet menar Tore var den höga säkerheten på campusområdet, vilket var betydligt mer övervakat och regelstyrt än vad han är van vid sedan tidigare.

– Det fanns vakter och man fick inte komma in på campusområdet om man inte hade något ärende på inne på området. Det satt kameror överallt och på universitetet kunde man bara komma in om man hade passerkort. Även hur länge som gäster fick stanna kvar på campusområdet på kvällarna skiljde sig från hur det är i Sverige. – Gäster fick vara kvar till halv elva på kvällen som längst, efter det var de tvungna att gå. Det var väldigt strikta regler kring det. En annan skillnad mellan att studera i Hongkong och Sverige är åldern på medstudenterna menar Tore Gustavsson, där studenterna i Hongkong var yngre och synen på utbildning något annorlunda jämfört med i Sverige. – Jag tror att de flesta lokala studenterna var i 18- eller 19-årsåldern och jag upplevde


5.

Foto: Privat

att det fanns en annan utbildningskultur. Där börjar man att studera direkt efter gymnasiet om man ska studera vid universitetet. Här i Sverige är det inte ovanligt att man jobbar något år innan man börjar att läsa vid universitetet.

Intressant matmöte

På campusområde, där Tore Gustavsson bodde i korridor med flera andra utbytesstudenter, fanns en uppsjö av olika aktiviteter och service att ta del av. Mötet med områdets matbutik kom i kombination med insikten om den lokala maten att bli intressant. – Det fanns både matbutik, frisör, bank och bankomater i området där jag bodde. I matbutiken sålde de dock mest importerade varor där mjölken var från USA, smöret från Nya Zeeland och kycklingen från Danmark. Det var lite ironiskt att sitta i Hongkong och äta dansk kyckling som är stekt i smör från Nya Zeeland och att dricka amerikansk mjölk. I stället för att köpa importerade matvaror på campusområdet kom de flesta inköp att ske på någon av de flertalet marknader som finns runtomkring i staden. – Det finns många marknader i Hongkong dit lokalbefolkningen åker och handlar. På marknaderna säljer de dagens skörd av frukt och grönsaker samt mycket fisk och skaldjur. Därför blev det

det sällan att jag storhandlade, eftersom det var varor som behövde ätas samma dag. Även om det korridorboende som Tore Gustavsson bodde i under terminen var utrustat med eget kök var det få andra studenter som använde köket för att laga egen mat. I köket fanns dessutom apparater och maskiner för att underlätta matlagningen, däribland en särskild vattenkokare. – Jämfört med andra studenter i min korridor lagade jag ganska mycket egen mat och jag köpte en del eget husgeråd på Ikea. I köket fanns en maskin som höll vatten vid 100 grader som gick att tappa upp. Därför behövde jag aldrig koka upp vatten när jag skulle laga nudlar eller ris, vilket var väldigt smidigt. Förutom maskinen i korridorköket som höll vattnet vid 100 grader fanns det även andra maskiner runt om på universitetet som blev ett intressant möte. – Det är vanligt att dricka varmt vatten i stället för kallt, som vi gör i Sverige. Jag fick inget direkt svar varför man dricker vatten som är 30 grader varmt i stället för kallt, bara att det var gott. – Det fanns en vattenkran med sådant varmt vatten inne på biblioteket på universitetet. Jag tyckte det var jättekonstigt, men så testade jag och fattade tycke för det. Det var också ganska värmande under de perioder när det

var lite kyligare i Hongkong.

En gemenskap

Att resa iväg på egen hand till en annan del av världen flera hundra mil hemifrån kan upplevas som ensamt. För Tore Gustavssons del fanns dock inte tid att göra någon sådan reflektion om att han befann sig långt från vänner och familj hemma i Sverige. – Det fanns saker att göra hela tiden, så jag hann inte tänka så mycket på det. Jag var iväg på saker och evenemang hela tiden, sen var jag bara där i fyra månader också, så det blev aldrig att jag hann tänka så mycket på det. Att spendera en termin som utbytesstudent i ett främmande land ger många nya vänskaper med personer från världen över. Tore menar dock att sådana vänskaper ofta förblir just nya vänskaper och inte är detsamma som att umgås med kompisar på hemmaplan. – Även om jag hade många andra utbytesstudenter att umgås med är det klar att det blir lite ensamt emellanåt. Det kändes som att det var många nya vänskaper, vilket inte är samma sak som de gamla vänskaper som jag har i Karlstad. Sen att ha familjen på så långt avstånd gjorde det lite ensamt ibland också. Dock kom Tore att ha kontakt med Sverige på andra sätt under terminen i Hongkong. Dels genom kvällsaktiviteter som

innebandy, dels genom den stora svenska gemenskap som finns i Hongkong. – Jag umgicks en del med andra svenskar som bor i Hongkong, både andra utbytesstudenter och personer som jobbar i Hongkong. Det jobbar omkring 2 000 svenskar i Hongkong så det finns en stor svensk gemenskap där. Genom en grupp på Facebook kom Tore att få kontakt med andra svenskar i Hongkong som delade intresset för innebandy: – Jag hittade ett drygt år gammalt inlägg om att det fanns svenskar i Hongkong som tidigare spelat innebandy. Jag hörde av mig och frågade om de fortfarande spelade och det gjorde de, så jag fick låna en klubba och hängde på. Tillsammans med en annan utbytesstudent från USA kom lucia att firas med lussebullar och glögg, nästan som hemma: – Jag och en amerikansk utbytesstudent deltog på ett luciafirande som anordnades av andra svenskar i Hongkong. Det var det största luciafirandet jag sett, det stod föräldrar och barn överallt och pratade på svenska. Efter firandet åt vi hembakade lussebullar och drack glögg.

Nära vardagslivet

Att bo en längre tid i ett annat land gav inte bara nya insikter om lokala samhällsfrågor och problem. Under terminen kom

Tore att stöta bekantskap med vardagslivet och olika sociala koder i Hongkong. – Om man inte gav fram pengar tillräckligt snabbt när man skulle betala kunde de sucka åt en, så det fick mig att snabba på för att göra på samma sätt som de gör. Det har ju att göra med att det är så mycket folk och långa köer. Som utbytesstudent i en storstad med flera miljoner invånare kom det även att ställas andra krav på det sociala samspelet, både i kollektivtrafiken som i den lilla och välutrustade matvarubutiken på campusområdet, än vad det görs hemma. – I butiken vid universitetet kunde man inte gå genom gångarna om man inte vände sig och gick i sidled. Om man mötte någon där inne fick man backa ut. Samma sak var det i tunnelbanan där man var tvungen att stå och kramas med folk eftersom det var så mycket folk och ont om plats. – Man ska inte ha klaustrofobi om man ska åka till Hongkong, säger Tore och skrattar. Vid sidan av det sociala samspelet i fråga om utrymme i matvarubutiker och kollektivtrafik, kom Tore att inse betydelsen av munskyddet i den sociala tillvaron i Hongkong. – Det är väldigt många som bär munskydd och innan jag åkte dit trodde jag att det berodde på luftföroreningarna, men det är både på grund av det och på


6.

grund av sjukdomar. Om man hostar utan att hålla för munnen ses det som oförskämt. Har man munskydd visar man respekt för att andra inte vill bli smittade.

Många förberedelser

Processen, från att fundera på en termin som utbytesstudent till att väl vara på plats i Hongkong, beskriver Tore som lång och tidskrävande. Dels för att vara helt säker, dels för att hinna med alla förberedelser inför resan. – Det är en ganska lång process, jag sökte redan i november 2017 för att åka hösten året därefter, 2018. Det är en del arbete med visum och dokumentation inför terminen. Det är nog också för att man verkligen ska vara säker, att när man väl har tackat så måste man åka. Även om hösten spenderades i Hongkong blev Tore först placerad i den japanska storstaden Osaka. Där kom dock olika utbildningsnivåer i olika kurser att sätta käppar i hjulet för en termin som utbytesstudent. – Först kom jag in på ett utbyte i Osaka. Dock var det inte möjligt eftersom jag studerar på masternivå och därför inte kunde läsa på kandidatnivå i Japan. Då dök det upp en möjlighet att åka till Hong Kong i stället och på den vägen blev det. Resan till Hongkong kom att bli en rejäl upplevelse för Tore som tror att det kan bero på att han inte hade läst på lika mycket inför resan till Hongkong som han hade gjort om Osaka och Japan. – Jag fick veta mitt under våren att jag skulle till Hongkong i stället för Osaka. Jag hade inte läst på lika mycket om Hongkong som jag gjorde om Osaka, därför blev det en upplevelse att komma dit, med all natur runt omkring och det naturliv som finns där. Trots att resmålet kom att

bytas ut bara ett par månader innan höstterminen började kom förberedelserna att flyta på bra och där universitetet i Hongkong erbjöd mycket hjälp som underlättade inför terminen. – Förberedelserna löste sig väldigt bra eftersom universitetet i Hongkong hjälpte till väldigt mycket med visum och andra saker som behövde göras. Det kändes som att man var väldigt uppassad av universitetet i Hongkong. Hur fungerar det med CSN när man är utbytesstudent? – Det fungerar som vanligt. CSN är medvetna om att betygen kommer något senare än vanligt eftersom det är en helt annan hantering av dem när man är utbytesstudent. Samtidigt som CSN fungerar på samma sätt som om man studerar i Sverige kom hyran för det rum i korridorboendet som Tore hyrde att lösa sig bra. – Hyran var drygt 7 000 kronor för en termin där man delar rum med en annan student i en studentkorridor på campusområdet. Då har man tillgång till eget gym, café, restaurang, matbutik i området och trådlöst internet.

“En helt annan värld”

Förutom att studera vid The Chinese University of Hong Kong kom Tore att hinna med flera resor till andra länder i Asien under slutet av sin tid som utbytesstudent. – Jag passade på att åka till Vietnam, Indonesien och Japan, där resan till Japan var den bästa. Det var en helt annan värld samtidigt som den var ganska lika min egen värld hemma i Sverige, att man exempelvis inte får ha skor på sig inomhus och att alla är hänsynsfulla. Hongkongs strategiska placering i mitten av Asien gjorde det möjligt att både åka över dagen

som att boka resorna bara ett par dagar i förväg. – Det var lite olika, jag ville verkligen åka till Japan så det hade jag bokat sedan tidigare. Resan till Vietnam bokade jag två dagar innan jag reste iväg.

Vill tillbaka en dag

Det bästa med tiden som utbytesstudent menar Tore var själva upplevelsen som terminen i Hongkong innebar, samtidigt som maten och personerna gav ett positivt intryck. – Främst tycker jag att det var maten och personerna som jag stötte på under tiden jag var där. Även själva atmosfären, att vara i en så stor stad där det finns så mycket olika och annorlunda saker att göra. I Hongkong stöter man inte bara på kultur och personer från Hongkong, även från andra länder i övriga Asien. – Det var en helt fantastisk upplevelse och jag lärde mig mycket bara genom att vara där i en termin. Hela terminen var en enda stor upplevelse som var mer än att bara studera i ett annat land. Efter en upplevelserik utbytestermin väntar nu den sista av tio terminer på Karlstads universitet innan masterexamen väntar efter vårterminen. – Nu är det masteruppsats som gäller under våren, sen har jag en kurs släpandes bakom mig som jag behöver fixa till innan examen. Därefter hoppas jag att jag tar examen i sommar och att det sedan blir att jobba någonstans i världen. Jag får se var jag hamnar. Studierna inom statsvetenskap menar Tore skapar en bra utgångspunkt för livet som väntar efter examen, där det finns många olika yrken att välja bland i världens alla hörn. – Jag tänker att ju längre man pluggar, desto mer inser man hur

Foto: Privat

många platser man kan ta sig in på. Inom statsvetenskapen finns många potentiella arbetsområden. Det är det som är så roligt. man blir inte bara politiker om man pluggar statskunskap, säger Tore och skrattar. Även om han än så länge inte har någon ny resa inbokad, ser terminen i Hongkong ut att ha gett mersmak för Tore Gustavsson som vill tillbaka till Hongkong i framtiden. – Det är inget inbokat än i alla fall, men det vore väldigt kul att åka tillbaka till Hongkong.

Fakta: Tore Gustavsson Ålder: 23 Pluggar: Master i statsvetenskap Kommer från: Nyköping Familj: Två bröder, föräldrarna och tre hundar Dold talang: Kan jonglera Bästa studietipset: Sitta på tysta planet i biblioteket och lyssna på klassisk italiensk pianomusik eller musik från Minecraft

Foto: Privat

Foto: Privat


7. Krönika

Stina Samuelsson:

Den långa, långa, långa resan från gymnasiet till gymnasiet

För några månader sedan skrev jag ett brev. Eller ja, eftersom vi lever på 2010-talet menar jag alltså ett messenger-meddelande. Det skickades till en av mina gamla gymnasielärare, och jag skrev det för att tacka för att hen fick mig att hoppa av skolan. Nä. Men nu backar vi bandet lite, va? Så kan det knappast ha varit? Föreställ er nu Sundstagymnasiet anno 1998. Det är det många av er som inte kan, jag vet, men det finns nog en del. För er som inte vet såg det ut precis som vilken skolcafeteria som helst. Fula bord. Clementiner till salu. Jag hade sönderblekt hår, trasiga kläder, tungt sminkade ögon (den bilden måste ni förvisso inte föreställa er). Jag var oerhört skoltrött. Den biten tror jag många av er inte ens behöver föreställa er. Jag kan nämligen föreställa mig att många studenter på universitetet vet precis hur det är att vara tonåring, ha tvivelaktig aura och sitta i skolcafeterian, fast ni egentligen skulle ha franska. Eller historia. Eller, gud förbjude, naturkunskap. Matte! Ja, vilket som av ovanstående ämnen passar in på undertecknad. Jag skolkade från allt – här fanns ingen diskriminering. Jag kom till gymnasiet som en redan skoltrött elev. Med lite tur hade jag tagit mig in som reserv på samhällsvetenskapliga programmet. Mina betyg hade störtdykt under nionde årskursen och jag fick inte reda på att jag fått plats på gymnasiet förrän två veckor före terminsstarten. Det fanns flera anledningar till att jag misskötte skolan. Om vi bortser från de uppenbara som för mig inbegrep att spana på killar (exempelvis den där långe fjungossen som sedermera blev far till mitt barn) och hänga med kompisar, så var jag dels tonåring, redan där har man ju oddsen emot sig. Dels hade jag nog rätt svåra problem med depressioner. Jag hade en del komplicerade relationer utanför skolan som spelade in. Det var en härlig cocktail av mycket skit, allmänt oförstånd och ungdomlig nonchalans. En så kallad perfekt storm som sammantaget gjorde att skolan hamnade under precis allt annat på min prioriteringslista. Kanske kunde den sent infångade, men hett efterlängtade, entrébiljetten till gymnasiet vara det som fick mig på andra tankar? Haha, nej. Föga förvånande fortsatte jag på redan inslagen skolkbana, men under mitt första år på gymnasiet gick det helt överstyr. Efter ett par års övning i grundskolan var jag numera fullblodsproffs. Jag hade därför streck i alla ämnen när höstterminen var över och under vårterminen fick jag praktisera i stället. Det var ingen mening med att fortsätta studera. Sen var det bara att börja om igen, så hösten efter praktiken började jag återigen i första ring. Med ett slags odefinierbar rädsla i ryggen kämpade jag mig igenom terminerna så jag tog mig upp i andra årskursen. Där tog det stopp igen.

Jag skulle fylla 18. Jag hade exakt noll motivation för något. Jag tillbringade mina dagar i caféterian eller inne i centrum. En dag när jag som vanligt satt och gjorde exakt ingenting av det jag borde göra, kom min lärare förbi. Han som fick brevet, ni minns. Han frågade mig varför jag ens var i skolan om jag inte gick på lektioner. Jag visste inte vad jag skulle svara. Sen sa han något i stil med: ”Ska du inte försöka dig på något annat alternativ i stället, och fortsätta läsa när du vill det, i stället för att slösa bort dina dagar här?” Dramatisk paus för effekt. Men det sa han väl ändå inte? Jo, det sa han (något i stil med det, i alla fall). Och jag insåg att det var ju precis vad jag borde göra. I skolan slösade jag bort allas tid. Så jag hoppade av och började jobba i stället. Jag flyttade hemifrån tidigt och året efter gick jag på mina vänners examensfester och kände mig väl en smula utanför, men ändå rätt okej. Sen blev jag arbetslös och började tänka på plugget igen. Efter två år på folkhögskola i Mora hade jag min gymnasiebehörighet samt vänner för livet. Efter ytterligare ett år i Molkom var jag tidningsjournalist och efter tio år som det – är jag tillbaka i skolbänken igen. För att bli gymnasielärare. Är inte detta en intressant twist, så säg? Jag är 37 år nu, vilket jag ibland måste påminna mig om. Det känns väldigt vuxet. Men det är inte det minsta svårt att känna den skoltrötta tonåringen inom mig. Sju terminer in på lärarprogrammet börjar jag onekligen bli förjävla skoltrött. Jag vill ju ut! Ut och jobba! Vara i verkligheten! Eftersom jag valde den poängstinnaste ämneskombinationen, svenska och samhällskunskap, har jag ofattbara fyra terminer kvar innan jag är färdig. Fyra terminer känns just nu som en halv evighet. Särskilt eftersom de flesta som började studera samtidigt som mig bara har tre terminer kvar. Ännu en gång kommer jag få se klasskamrater ta examen före mig. Jag kommer faktiskt fylla 40 det år jag är färdig lärare. 40. Det känns overkligt på något sätt. Fast det känns förvisso overkligt att jag ens blivit så vuxen som 37, för nog är 37 en vuxen siffra? Det känns kanske mest overkligt när jag sitter hemma och vägrar öppna datorn för att skriva inlämningsuppgifter. Ni vet hur det är. Den stora deadlinen närmar sig och du måste verkligen börja ta tag i det där nu om det inte ska bli alldeles för stressigt sen. Men garderoben har inte rensats på flera år och fanns det inte någon dokumentär om detta på Netflix? Den där Marie. Okej. Tolv timmar senare är garderoben luftig och fixad och tentan har precis vuxit sig ännu större och svårare. Nu är det verkligen hög tid att ta tag i det där. Du suckar, slår dig ner vid datorn, slumpar fram sidor på Wikipedia några timmar, lagar mat, tar en promenad, sover middag, ser fyra avsnitt av True Detective, ringer en kompis. Det finns onekligen många fler alternativ till plugg idag än på slutet av 1990-talet. Jag skjuter upp skolarbete i stort sett lika mycket nu som då. Men eftersom vi gärna vill vara lite fancy på universitetet brukar vi inte säga att vi är skoltrötta, nej då. Vi prokrastinerar. Fint ska det vara på akademisk nivå, även när man ställer till det. Vi är så duktiga på det här på universitetsnivå att det finns kurser i att undvika prokrastinering, hur nu de som behöver den kursen bäst skulle ta sig tid till den. När den skulle starta här på Karlstads universitet blev den… Just det, uppskjuten. För få som anmälde sig. Ingen trillade av stolen av överraskning där. (Den drar igång nu under vårterminen dock, gör din ansökan på kau.se, om du hinner.) Den stora skillnaden nu jämfört med för 20 år sedan, är förutom utbudet av förströelse, motivationen. Jag vet vad jag vill nu. Jag känner det ända in i märg och ben. Jag har ett mål och vet hur jag ska ta mig dit. Det, gjorde jag sannerligen inte den där dagen i skolcafeterian på Sundstagymnasiet. Brevet då? Eller messenger-meddelandet, vill säga. Jodå, jag fick svar. Hen gratulerade mig till mitt val av yrke och välkomnade mig varmt Stina Samuelsson är lärarstudent tillbaka till skolans värld. och krönikör i Karlstads studenttidning. Lite mer frivilligt denna gång. stina.samuelsson@karlstadsstudenttidning.se


8. Dunderkravallen växer

Viktor Tillman, Arvid Jansson, Philip Larsson och William Nygren är laddade inför årets Dunderkravall som väntas bli fyra gånger större än förra året.

Foto: Denny Jansson

Förra årets succé är tillbaka FÖRENINGSLIV. Dunderkravallen, som fått sitt namn efter Bamses favorithonung, kom till för att främja banden mellan universitets alla föreningar. Karlstads studenttidning har träffat några av nyckelpersonerna bakom arbetet inför årets evenemang, som beräknas bli fyra gånger så stort som förra året. Philip Larsson, William Nygren, Arvid Jansson och Viktor Tillman är endast fyra av ett tjugotal personer som ingår i projektgruppen som tillsammans planerar årets Dunderkravall. Evenemanget är främst till för att förbättra relationerna mellan föreningarna, vilket man inte minst kan se i projektgruppen där i alla fall sex av de olika föreningarna finns representerade. Festen, som anordnas för andra året i rad, går av stapeln den nionde mars och är till för studenter från alla föreningar. – Det är ett stort evenemang för att främja ”ovve-kulturen” (overall som representerar ens förening, reds.anm). När alla har på sig en ovve blir det lite mer lättsamt, man är inte lika rädd

för att fjanta sig och att bli smutsig, säger Philip Larsson som är projektledare men också grundare av evenemanget. Han understryker dessutom att man kan delta även fast man inte har en ovve, då är det föreningens färger som är klädkoden. Philip Larsson menar att Dunderkravallen främst anordnas för att främja relationerna och samarbetet mellan de olika föreningarna, men också för att det inte är några stora fester på vårterminen förrän april-maj. – Det fanns en lucka att fylla, säger han.

Hård jargong

Tidigare har det varit rätt hård jargong mellan vissa föreningar menar projektgruppen som hop-

Text: Olivia Hahne

olivia.hahne@karlstadsstudenttidning.se pas att detta ska suddas ut mer och mer. – Speciellt ekonomerna har av någon anledning fått väldigt mycket hat, säger Philip Larsson och menar att ju mer föreningarna umgås, desto bättre kommer sammanhållningen att bli. I år blir det dock en liten skillnad från förra året, nämligen lokalen. Planen var först att hålla till i Kårhuset, precis som i fjol, men då den verksamheten har stängt ner fick projektgruppen tänka om. – Vi kommer vara i en väldigt stor mässhall inne på Nöjesfabriken. Alltså inte samma lokaler som Verket, utan vi får en egen del. Tanken från början var Kårhuset men också baksidan av Kårhuset, på parkeringen.

Där hade vi tänkt ställa upp stora partytält, säger William Nygren, projektledare. Förra året var maxantalet 250 personer i Kårhusets lokaler, vilket fylldes upp snabbt och resulterade i att flera hundra personer inte kom in. Därför menar projektgruppen att det är viktigt att ha större lokaler i år.

Bra gensvar

Enligt projektgruppen var gensvaret från förra året väldigt bra, vilket så klart kan bero på det stora trycket ett fullt Kårhus resulterade i. – Jag var inte med förra året men jag märkte att det var väldigt mycket snack om det efteråt. Det fick bra spridning och det märktes att det var lyckat. Ordet


9.

I år finns ett särskilt märke för Dunderkravallen.

Foto: Denny Jansson

aka – med dunder och brak! spreds och det fick ett väldigt genomslag, säger William Nygren. – Det var så himla bra stämning, och då var det mer folk inne på Kårhuset än vad det någonsin har varit. Vi hoppas lyckas bygga upp samma tryck i år igen, säger Philip Larsson. I år räknar projektgruppen med att minst 700 studenter kommer att delta i evenemanget, men enligt William Nygren har 900 personer tackat ja i evenemanget Facebook. Det är fyra gånger så många som förra årets antal. – Biljetterna går åt, fortsätter han.

Många föreningar

Enligt Philip Larsson var förra årets uppslutning en salig bland-

ning av studenter från olika föreningar, men ekonomerna lyste med sin frånvaro. I år tror han däremot att budskapet om evenemanget nått alla föreningar och hoppas därför på en mer blandad publik. – Bara i projektgruppen har vi representanter från i alla fall sex olika föreningar, säger han. När projektgruppen drömmer fritt om Dunderkravallens framtid hoppas de att uppslutningen blir ännu större nästa år, med tanke på den stora ökningen som skett bara inför detta år. De tror också att just denna anledning kommer underlätta för projektgruppen som anordnar evenemanget nästa år. – Om det nu kommer 700 personer så säger det ju sig självt

att det blir en kul kväll och då kommer det säkert bli mycket lättare att anordna det nästa år. Då kanske man kan hålla till på ett ännu större ställe och bli ännu fler personer. Så det blir ett större evenemang, kanske på ett par dagar? Det är skitkul i alla fall, säger Arvid Jansson, medlem i projektgruppen. – Nästa år kommer ju inte jag anordna det, men jag hoppas att de som gör det ordnar en liveartist. Och att man kan komma upp i 1 500 personer, vilket man kanske gör genom att locka med någon stor artist, säger Philip Larsson, som fortsätter: – Drömmen är ju också att alla föreningar ska ha sina ovveinvigningar detta datum, så att det blir en stor gemensam grej

som håller på hela dagen och som sedan avslutas med Dunderkravallen. Festen är ju till för att skapa gemenskap mellan föreningarna. Hur går kvällen till då, rent praktiskt? – Det är insläpp från klockan 21 till 23, och då är det nattklubb och röj till stängning klockan 02, säger Viktor Tillman. Gruppen understryker också vikten av att vara där innan klockan 23, då insläppet stänger helt och hållet. Detta för att Verket drar i gång sin nattklubb då och köerna inte får blandas ihop. Det kommer vara två olika DJ:s med blandad musik och förmånliga priser i baren hela kvällen, säger Philip Larsson. Han tillägger att biljettpriset är 90

kronor plus serviceavgift, så totalt 100 kronor. – Vi har också varit noga i våra möten med Nöjesfabriken, att allt måste fungera smidigt. Så det har de lovat oss. Till exempel får vi fler garderober, där garderobpriset ingår i biljetten, fler toaletter, fler betalstationer vid barerna och fler högtalare för musiken. Dessa saker har det nämligen klagats på förut, till exempel vid julsittningen, menar William Nygren och fortsätter med ett tips till föreningarna: – Det är ett väldigt bra tillfälle för föreningarna att ha någonting tillsammans innan man tar sig till Dunderkravallen, kanske en förfest eller så.


10. Kommunikatörsdagen

Johanna Nilsson, Fredrik Erlandsson, Mikaela Lauri och Anna Eriksson är kvartetten bakom årets upplaga av Kommunikatörsdagen.

Foto: Oliwia Meriläinen

”Framtidens kommunikation kommer att gälla alla” I mars varje år fylls Aula Magna av både studenter och yrkesverksamma för att lyssna på föreläsare från Sveriges alla hörn. Den 13 mars är det dags för årets upplaga av Kommunikatörsdagen, som i år har valt att fokusera bredare än tidigare. Kommunikatörsdagen är en årlig branschdag som har arrangerats av studenter på Karlstads universitet i över femton år. Dagen anordnas av studenter på programmet Kommunikation och PR och projektgruppen utses av programmets studentförening, Inferno. Årets projektgrupp består av projektledaren Anna Eriksson, sponsoransvariga Mikaela Lauri, marknadsansvariga Johanna Nilsson samt föreläsningsansvariga Fredrik Erlandsson. Kvartetten är för tillfället inne på sin fjärde termin på det sex terminer långa programmet. Inför årets upplaga av branschdagen har projektgruppen satsat på att erbjuda någonting som träffar en bred målgrupp och som berör alla Karlstads studenter. – Vi har verkligen satsat på kompetens, vi vill att folk ska gå ifrån dagen och känna att de får med sig någonting nytt, berättar Anna Eriksson.

Vad fick er att söka till projektgruppen 2019? – Det verkade vara ett extremt roligt projekt och det har det också varit. Dessutom får man med sig erfarenheter man inte kan få på något annat sätt än att vara med i själva skapandet. Jag har växt otroligt mycket under arbetets gång, säger Johanna Nilsson. Planeringen inför årets kommunikatörsdag började redan i september förra året och kvartetten som utgör årets projektgrupp har under de senaste veckorna haft fullspäckade scheman. De har jagat föreläsare, fixat sponsorer, arbetat med marknadsföring, sålt biljetter i Gläntan och åkt runt till företag i Karlstad för att pitcha in branschdagen. Inte en dag har gått utan lunchmöten, telefonsamtal och arbete in på kvällstimmarna.

Framtiden årets tema

Årets tema är ”Framtidens kommunikation” och dagen består av

Text: Sara Tidhult

sara.tidhult@karlstadsstudenttidning.se sju föreläsningar som behandlar olika ämnen med kommunikation och framtid i fokus. I år föreläser Bodil Sidén, Karl Lillrud, Nanna Gillberg, Mustafa Panshiri, Jens Ganman, Andreas Stjärnhem, Anna Teljfors och Per Holknekt inom områden som kommer att handla om allt från integration till entreprenörskap. – Temat kom vi fram till under planeringens gång och det kändes som att vi hittade någonting som alla i projektgruppen var intresserade av. Vi ville dessutom träffa en bred målgrupp och ha ett tema som alla kan få ut någonting av, både studenter och yrkesverksamma. Digitaliseringen sker ju här och nu, och den påverkar alla branscher på något sätt, säger Mikaela Lauri. Vad gör Kommunikatörsdagen 2019 unik jämfört med föregående år? – Vi har valt att fokusera brett på olika discipliner och tagit in föreläsare som man kanske inte förknippar med kommuni-

kation i första rummet, men som har något att bidra med på sitt egna sätt. Det är första gången på ett par år som vi inte har med en Schulman heller, det är rätt unikt, säger Fredrik Erlandsson.

Starka personligheter

Att vara fyra personer med olika åsikter och visioner är inte det lättaste, och alla i projektgruppen är överens om att det har varit en utmaning att få allas önskemål uppfyllda. – Det tog ett tag innan alla kände sig nöjda med dagens innehåll och val av föreläsare. Men jag tror att det är otroligt lärorikt och bra att vara ett team med olika åsikter, annars hade dagen inte blivit så bra som den kommer att bli nu, säger Anna Eriksson. Kommunikatörsdagen 2019 äger rum den 13 mars och biljetter kostar 200 kr för studenter och 1 195 för yrkesverksam. Förutom möjligheten till åtta stycken föreläsningar ingår frukost,

fika och lunch i priset. Att delta på Kommunikatörsdagen är, menar projektgruppen, dessutom ett bra tillfälle att utöka sitt kontaktnät och skapa sig nya viktiga kontakter för framtiden, då många yrkesverksamma från olika branscher kommer att delta under dagen.

Information För mer information, besök Kommunikatörsdagen på: Hemsida: Kommunikatorsdagen.se Facebook: Kommunikatörsdagen 2019 Instagram: Kommunikatorsdagen Mail: Info@kommunikatorsdagen.se


11. Populär studentpodd

”Man ska inspirera och inspireras” Båda läser de civilekonomprogrammet på Karlstads universitet, är vloggare och ambassadörer. Nu har Emma Schlyter och Mikaela Mörnesten startat en podd tillsammans med Karlstads universitet om hur det är att vara student. - Att starta podd är bland det roligaste vi har gjort, säger Emma Schlyter och Mikaela Mörnesten. I november 2018 släppte Emma Schlyter och Mikaela Mörnesten sitt första avsnitt av podden ”Studentsnack med med Emma och Mikaela”. Innan podden har duons fokus varit att vlogga. Emma vloggade redan innan hon började sin studietid på Karlstads universitet och fick förfrågan att börja spela in filmklipp till Youtube för universitetet när hon började att plugga. Mikaela fastande för vloggandet lite senare än Emma, men nu är det också en självklar del av hennes vardag. Mikaela är också, liksom Emma, ambassadör för Karlstads universitet men vloggar specifikt om Handelshögskolan. Redan innan vloggandet hade Mikaela haft tankar på att spela in en podd, men det var först efter att Mikaela och Emma tog en fika förra våren som Mikaela frågade Emma om hon hade lust att göra ett samarbete i form av en podd. Då kom projektet att dra igång på riktigt. – Jag tyckte att det skulle vara kul att göra något tillsammans, säger Mikaela Mörnesten. Strax efter hörde Emma och Mikaela av sig till universitetet, som snabbt nappade på idéen. Universitet har hjälpt till med mycket, utrustning, studio och

fotografering bland annat. – Utan universitetets hjälp hade det varit svårt att genomföra podden, säger Emma Schlyter. Inspelningarna sker i en studio i biblioteket på Karlstads universitet och både Emma och Mikaela är mycket nöjda över att universitet har möjlighet att låna ut studion. Första avsnittet av podden gavs ut i november och i början spelade de in och gav ut ett avsnitt varje vecka. Efter det blev det ett litet uppehåll. Emma och Mikaela berättar att poddandet tar mycket tid från skolarbetet, speciellt när det är mycket plugg i samband med en tenta. För att förhindra stress bestämde de sig därför att ge ut avsnitten mera sällan, något som de tycker har fungerat bra. Att spela in och klippa ett poddavsnitt tar inte fullt lika lång tid som att göra ett avsnitt till vloggen. De berättar att avsnitten till vloggen tar betydligt längre tid och görs oftare; Mikaela publicerar minst en video i veckan medan Emma publicerar mellan ett och tre klipp varje vecka. Även om podden bara varit igång i ett par månader har den redan fått många följare. Majoriteten av följarna är personer som följer dem via Youtube och som

bor i Karlstad. I podden pratar Emma och Mikaela mycket om studentlivet i Karlstad samtidigt som även ämnen som utlandsstudier, alkohol och livet i allmänhet berörs där varje avsnitt handlar om ett nytt ämne. Emma Schlyter och Mikaela Mörnesten berättar att lyssnaran brukar uppskatta när de pratar om vanliga saker och öppnar upp sig inför lyssnarna, exempelvis har ämnen som stress och ångest varit uppskattade. – Vi försöker vara så transparenta som möjligt och försöker inte vara någon annan, säger Emma Schlyter och Mikaela Mörnesten. De berättar också att de har fått höra av andra att de kompletterar varandra bra. Emma kommer från Stockholm och Mikaela är uppväxt på landet i Arvika. Även när de pratar till varandra i podden låter det avslappnat. – När man är med någon man känner sig bekväm med, så är man själv själv, säger Mikaela Mörnesten. När kan man lyssna på er podd? – Podden släpps varje jämn vecka på torsdagar. Varje avsnitt är mellan 30-40 minuter långt. Men det är så kul att det är svårt att

Text: Anna Dahlberg

anna.dahlberg@karlstadsstudenttidning.se sluta. Ofta spårar det ut så får vi klippa avsnitten lite kortare, berättar tjejerna. Vart kan man lyssna på er podd? – Podden hittar man på podcast, iTunes och liknande, säger Mikaela Mörnesten. Varför ska man lyssna på just er podd? – Den är lite annorlunda än andra poddar, vi är väldigt nära publiken och lätt att relatera till. Vad är skillanden mellan att vlogga och podda? – Vi tar hjälp av tidigare erfarenheter av att vlogga, men det skiljer sig mellan podd och YouTube. Det blir informativt på ett helt annat sätt, lite mer naturligt, säger Mikaela Mörnesten. En annan skillnad är de tips som de får in där ett ämne som att storhandla är populärt till vloggarna, medan det inte är ett fullt lika populärt att prata om i podden. Framöver är tanken att bjuda in gäster från andra universitetet till podden. Samtidigt kommer även höstens utlandstermin i Australien att bli ett stort tema i de avsnitt som spelas in senare under året. – Vi har pratat om att ha gäster. Vi vill även ha gäster från andra universitet., säger Emma Schlyter.

Sociala medier Emma Schlyter och Mikaela Mörnesten i sociala medier Emmas instagram: emmaschylter Emmas youtube: studentemma Mikaelas instagram: mikaelamolnesten Mikaelas youtube: mikaelamolnesten

Memories

Vill skapa minnen genom nytt koncept Det är Mattias Nilsson, Denny Trtak och Ali Bagheri som är namnen och huvudena bakom det nya klubbkonceptet Memories som invigdes i slutet av 2018 i Karlstad. Testkvällen den 27 december var dock bara en början och en topp på isberget av vad trion har för planer inför framtiden. Än så länge har nattklubben Memories endast ägt rum en gång och då gästade de nattklubben Koriander. Trion bakom konceptet tycker att kvällen gick väldigt bra, vilket var ett resultat av hårt bakomliggande arbete och en hel del energi. Efter kvällen fick de mycket positiv feedback, men även konstruktiv kritik. – Men det är bara kul för oss, för då kan vi utvecklas. Vi testar oss fram, säger Ali Bagheri. När de nu har kört en kväll vill de gå vidare och utvecklas: – Memories är till för att utvecklas. Nu är tanken att försöka få igång det på riktigt så fort som möjligt. Memories är ett upplevel-

sekoncept, både för studenter men även för andra. Mattias Nilsson och Ali Bagheris vision är att skapa något nytänkande. En show, ett scenario och detta bygger på studentlivet. Ali visualiserar hur studentaktiviteter börjar dö ut och evenemang i samband med studentlivet är en kort process som planeras, utförs och sedan läggs ner. Nu tror Ali att de kan skapa den roliga upplevelsen igen i form av att skapa en mycket bättre stämning både före och efter ett event. – Vi vill att de händer mycket mer runt omkring själva kvällen, säger han.

Trion vill att Memories ska vara en del av studentlivet i Karlstad och de kommer att finnas på plats på bland annat universitetet vid bestämda datum, men även vara med på diverse studentarrangemang som exempelvis sportevenemang och under introduktionen.

Stora visioner

De har redan nu god kontakt med Karlstads universitet och de olika studentföreningarna. Mattias Nilsson och Ali Bagheri vill jobba med studenterna, höra vad de vill ha och sedan blanda intrycken med sina egna visioner. Planen är att dra igång på riktigt till sommaren. Evenemanget

Text: Anna Dahlberg

anna.dahlberg@karlstadsstudenttidning.se kommer att äga rum en gång i månaden. Då hinner det inte bli uttjatat och kvällen kommer att planeras bra så att gästerna får den upplevelsen som de vill ha. Tanken är att klubben kommer att förflyttas och besöka olika ställen. Kvällarna kommer att erbjuda mycket, precis vad kommer att avslöjas senare. Men Denny Trtak avslöjar att Housemusik kommer vara i fokus, men inte i den benämningen att en DJ står rakt upp och ner och spelar. Det kommer att hända mycket mer än så. Spex, fyrverkerier, Hip hop and RnB är också ämnen som står på agendan. Men ingen av av dem vill att

Memories endast ska vara minnesskapande för Karlstadsborna. Målet och visionen är att nå ut till fler ställen än Karlstad och att köra i fler städer. – Mattias har bland annat jobbat runt om i Sverige, det är en föredel, säger Ali Bagheri. Mattias är enligt mig Sveriges bästa scentekniker. Han är fantasifull, vilket är något som gynnar oss mycket. Det är han som håller i showen.

Memories Instagram: memoriesswe Facebook: Memories


12. Hotspot

Sälj- och kundansvariga Johanna Gabrielsson och Wiktor Welander tillsammans med projektledaren Cindy Bråtenfeldt.

Foto: Denny Jansson

Hotspot var större än någonsin REKORD. Årets jobbmässa Hotspot lockade rekordmånga utställare och trycket var så högt att antalet montrar fick utökas. Bland montrarna på Karlstads universitet minglade studenttidningen tillsammans med drygt 6000 andra besökare. – Det spelar ingen roll vilket program du går, det finns något för alla här, säger studenten Mokhtar Jamal. Hotspot är en jobbmässa som årligen anordnas på Karlstads universitet och riktar sig till både studenter och företag i alla branscher. Det är en av Sveriges största jobbmässor och grundades redan 1998, av dåvarande Högskolan i Karlstad. Hotspot är en så kallad branschöverskridande mässa och har haft en mängd olika utställare, allt från livsmedelsföretag, kommuner till Sveriges Domstolar. Cindy Bråtenfeldt, projektledare för tredje året i rad, berättar att utställarplatserna sålde slut snabbt. Monterområdet blev därför utökat inför årets mässa och gjorde plats för hela 120 utställare, med totalt 123 montrar. – Det var väldigt stort intresse i år, faktiskt större än någonsin. Så i år var det 13 montrar fler än förra året. Det blev en väldigt lyckad dag i helhet, säger Cindy

Bråtenfeldt. En av alla utställare var det Karlstadbaserade it-företaget Soleil, som bland annat arbetar med digitala arbetsplatser och intranät. Soleil är ett av företagen som återkommit och ställt ut på mässan ett flertal gånger och tycker själva att mässan ger något tillbaka till dem som företag. – Ju mer vi kan samverka med universitet och studenterna desto bättre. Det är väldigt inspirerande att träffa studenter och vi behöver verkligen arbetskraft. Dessutom är det bra för studenternas skull, att de får kontakt med yrkeslivet så fort som möjligt, säger Ann Svalling på Soleil. Hon menar att universitet inte ska bli en skyddad plats, utan att studenterna behöver få möjligheten att se vilken värld de kommer ut i efter utbildningen. Därför ser de mässan som en

Text: Vera Zethraeus

vera.zethraeus@karlstadsstudenttidning.se

Text: Olivia Hahne

olivia.hahne@karlstadsstudenttidning.se plats där de kan berätta om sig själva och vad de jobbar med. Men även vara med och erbjuda möjligheten för studenter att komma ut i arbetslivet redan under studieperioden. – Vi erbjuder deltidstjänster och praktikplatser. Sedan funderar vi över sommarjobb och försöker hitta vad man skulle kunna göra för något. Vi vill jättegärna erbjuda det, men det är svårt när man är i en bransch där det nästan stängs av på sommaren, fortsätter Ann Svalling. Även det globala företaget Volvo Construction Equipment, som ligger i Arvika, fanns på plats under årets mässa. Deras verksamhet bygger anläggningsmaskiner, vilket inte många känner till. – Många tänker ju Volvo och bilar, men vi gör inte bilar. Vi ingår i Volvokoncernen med hjul-

Mokhtar Jamal, ingenjörsstudent. Foto: Olivia Hahne


13.

Volvo Construction Equipment hade många besökare.

Maria Lennehag läser Kommunikation och PR på universitetet. Foto: Olivia Hahne

lastare, grävmaskiner, bussar, lastbilar och båtmotorer. Det är en del som inte har koll på det och det är ju inte så konstigt, säger Sandra Sundbäck, kommunikations- och hållbarhetschef på Volvo Construction Equipment. Det är inte bara det som besökare blir förvånade över. En hel del vet inte heller att Volvo har fabrik i Värmland. Trots det var det högt tryck i montern under dagen. – Vi känner att vi verkligen har fått träffa bra personer. Det som imponerar mycket måste jag säga är att många kommer fram och är väldigt förberedda. En del kommer fram och har med sig sitt CV. Det är jätteambitiöst, menar Sandra Sundbäck. För Volvo är det viktigt att vara med på mässan. Ett av deras mål är att vara ett känt företag i Värmland, vilket de själva mär-

Foto: Olivia Hahne

Karlstadföretaget Soleil har varit med flera år på mässan.

ker att de inte alltid är. Men desto mer de är ute och syns, bland annat på Hotspot, desto fler kommer att förstå att de finns i Arvika. Ett av målen med sitt besök på mässan är att locka sommarjobbare, där de har ungefär 100 tjänster som man kan söka till. Sandra Sundbäck understryker också vikten av ett sommarjobb för att i slutändan ta sig dit man vill. – Mitt tips till studenter är att vägen inte alltid är spikrak. Var nyfiken på vad det finns för möjligheter. Jag kanske får börja någonstans för att sedan arbeta mig mot dit jag vill. Man måste så klart ha ett mål, men stirra dig inte blind på det. Vägen dit kan vara krokig, säger hon. En besökare som nätverkat i ett flertal montrar under dagen, bland annat hos Volvo Construc-

tion Equipment, är Mokhtar Jamal, som läser andra året på civilingenjörsprogrammet med inriktning energi- och miljöteknik. – Jag har haft kontakt och ska faktiskt på möte med dem, för att jag blev jätteintresserad. Jag har jobbat på Volvo innan jag började studera här. Så när jag träffade dem i dag så sa de att jag skulle komma på möte, säger han. Mokhtar Jamal menar att Hotspot är ett jättebra evenemang för studenter, både för de studenter som inte kommer från Värmland och de som är från närområdet. – Det kommer många studenter från andra städer som inte har en aning om vad som finns här och vilka möjligheter det finns. Då är det jättebra att vara här, det spelar ingen roll vilket program du går, det finns

något för alla, fortsätter han. En annan besökare som är student på universitetet är Maria Lennehag, som läser andra året på programmet Kommunikation och PR. För henne är det första gången hon besöker Hotspot och är väldigt nöjd med vad dagen har erbjudit. – Det är många utställare och ett perfekt sätt att binda kontakter och få in en fot till ett jobb. Jag kommer nog att komma tillbaka nästa år också, säger hon. Karlstads studenter har dessutom fått mycket beröm av utställarna efter årets Hotspot. Många företag har påpekat att studenterna varit duktiga på att komma fram och pratat, ställt frågor och vågat ta kontakt ordentligt. – Det uppskattades att studenterna inte bara gick fram och tog godis, utan verkligen var pro-

Foto: Olivia Hahne

aktiva och pigga på att ta kontakt. Till exempel var Lundsbergs skola på plats för första gången och var väldigt imponerade över hur framåt Karlstads studenter är, säger Cindy Bråtenfeldt. Årets fokus på mässan har också varit FN:s 17 globala mål, efter önskemål från universitetets studenter. Utställarna fick då fylla i vilka mål som stämde in på dem. Detta uppskattades högt bland både utställare och besökare då frågan är väldigt aktuell, men också för att ämnet ledde till en inkörsport för samtal. – Det var väldigt uppskattat för det blev något att nätverka kring, säger Cindy Bråtenfeldt.


14. Redaktionen tipsar

Life hacks - redaktionens t EFFEKTIVISERA. Studentlivet kan vara fullkomligt underbart till att upplevas som en tillvaro fylld med stress, ständiga deadlines och en vardag som aldrig riktigt går ihop. Karlstads studenttidning tipsar om life hacks som gör studentlivet lite enklare.

Få en effektivare pluggdag

Smarta matlagningstips Jag gillar att laga mat och då kan det vara bra att ha koll på lite smarta tips och tricks som gör matlagningen lättare. För att få ut så mycket citrusjuice som möjligt, är det det bra att lägga handen på frukten, pressa lite lätt och rulla den fram och tillbaka. Frukten blir mjukare och saften inuti frigörs så du får ut mer av frukten. Om du gillar att använda färsk ingefära i maten så är mitt tips att använda en tesked för att skala den. Skrapa lite lätt med teskeden för att få bort skalet, bättre än att använda kniv, vilket ofta gör att man skär bort stora delar av ingefäran.

Lotta Fallqvist

För att få ut extra av dagen med tid över till annat är mitt bästa lifehack att planera hur dagen ska se ut och sätta upp delmål för plugget. Till exempel att ha läst klart kapitlet innan lunch eller skrivit två sidor innan klockan tre. Några extra tips är att vara på universitetet när biblioteket öppnar vid klockan åtta, ha med en termos med kaffe för att spara massvis med tid och pengar, ha med matlåda så tar lunchen kortare tid (och är mycket billigare) och att variera pluggställena under dagen. Slutligen: att sova tillräckligt är otroligt viktigt för att orka med dagen.

Daniel Frisén

Klipp, klistra och färglägg i anteckningarna Ett life hack jag dragit STOR nytta av under min studietid på universitetet. är att göra anteckningarna från föreläsningen mer personliga. Först och främst - renskriv dem direkt du kommer hem från föreläsningen. Det kan låta jobbigt MEN du kommer tacka dig själv i efterhand. Sen kommer vi till att göra anteckningarna personliga; lägg till egna exempel, färgmarkera, ändra typsnitt och klistra in bilder som gör att du kommer ihåg bättre. Jag lovar - du kommer minnas de viktiga begreppen, teorierna och modellerna tack vare din personliga prägel.

Johanna Nilsson

Ha en banan i väskan De som känner mig kommer skratta högt nu, jag har nämligen alltid en banan i väskan. För mig är detta en gyllene regel snarare än ett tips. Mitt budskap är i alla fall att om ni är som mig, en person som av säkerhetsskäl aldrig bör gå hungrig, så är detta en game changer. Men okej, det behöver inte vara en banan. Det kan exempelvis vara en chokladbit eller en påse alger, vad vet jag. Det ska gå att plocka fram snabbt när nöden kallar. Självklart ska detta medtagas hemifrån, annars riskerar du personlig konkurs.

Olivia Hahne

Fyll kaffekokaren kvällen innan Nu kanske du tänker att kaffe bara tar några sekunder extra att göra på morgonen. Men jag lovar, det här kommer ändra hela din morgonrutin. Du kommer aldrig igen behöva stressa upp på morgonen för att hinna sänka en kopp kaffe innan dagens första föreläsning. Har du fyllt kaffekokaren med både kaffe och vatten kvällen innan är det bara att trycka på en knapp. Sekunderna du sparar får du nu över till att dubbelkolla att busskortet är på sin vanliga plats, vilket i sin tur kan leda till att du undkommer en bot när kontrollanten kommer. You´re welcome.

Sara Tidhult


15.

s tips för en lättare vardag Prata med dina studentkamrater

Gör storkok för matlådor

Det är inte svårt att känna sig ensam som student. Oftast känner man sig dessutom himla korkad. Ett seminarium som lämnade en blank och svettig, kurslitteratur som är obegriplig och en stress över inlämningar. Är det något endaste litet jag lärt mig under mina år som student så är det: Du ÄR INTE ensam. Sträcker du ut en hand eller två kommer du få hjälp, vänner och du kommer känna dig märkbart mindre korkad. Det är värt det. Även i stressiga tentatider.

Att äta bra är viktigt för att må bra och orka med studentlivet. Men det är inte alltid lätt att hinna laga mat. Mitt tips är att försöka ligga steget före, det hjälper vid stressiga dagar. Planer dina maträtter och storhandla när CSN har kommit. Gör storkok så som grytor och soppor och var inte rädd för att göra stora portioner. Frys in det som blir över i lunchlådor som du sedan kan ta fram under stressiga dagar, trötta kvällar eller veckor med tentaplugg.

Stina Samuelsson

Vera Zethraeus

Lyxa till dina pluggmaterial Att plugga är svårt och ofta långtråkigt. Att kladda ner en föreläsares PowerPoints i ett block från studentkåren med en gammal bläckpenna som slutar fungera lite då och då gör det inte bättre (även om vi älskar att studentkåren ger oss gratis grejer). Därför har jag kommit fram till att det blir mycket enklare att plugga om jag köper material som jag faktiskt gillar och jag uppmanar dig därför att göra samma sak! Lägg ner lite extra pengar på att köpa den där överstrykningspennan i turkos, köp det där blocket med den häftiga designen på och skaffa ett nytt pennfack och släng det där du haft sen mellanstadiet, det är faktiskt dags nu. Genom att göra det kommer det bli mycket enklare att sätta sig ner och plugga sen, för även om självaste pluggandet är svårt så kan man åtminstone uppskatta vilka fina färger ens cirkeldiagram har. Två pennor i olika färger, en överstrykningspenna och indexflikar finns alltid i min väska redo att användas, med vad du bör ha i din väska kan jag inte säga. Det får du klura ut efter en tur i din favoritbokhandel.

Caroline Lindström

Stryk med plattången Jag tror jag egentligen inte använder så många lifehacks. Eller gör jag det omedvetet. Men ett par vet jag om och några använder jag flitigt. Har du ingen korkskruv hemma och vinflaskan måste öppnas innan sittningen, då går en hammare och skruv (nästan) lika bra, elda upp korken eller ställ flaskan i en sko och banka mot väggen. Var försiktig och sluta innan korken är helt ute, annars blir det vin på ställen du inte vill ha vin på. Tro mig, jag vet. Har du bråttom till universitetet eller inte har ett strykjärn när skjortkragen är skrynklig kan du ta din plattång för att platta kragen. Glöm inte att torka av plattången innan ifall det sitter kvar hårprodukter sedan innan som du inte vill ha på skjortan.

Anna Dahlberg

Planera och ta det lugnt Att studera på heltid i kombination med att vara engagerad i andra delar av studentlivet tar upp stor del av tiden i kalendern. Se därför till att planera dina dagar, både studierna, engagemanget och när du ska vara ledig. Ett tips är att koppla ihop kalendern i din dator med kalendern i din telefon så att du snabbt kan få överblick när en kursare frågar vilken dag ni ska plugga eller när familjen vill att du hälsar på. Glöm för allt i världen inte att verkligen också ta dig tid för att slappna av och tänka på annat än studier och engagemang. Det behövs emellanåt.

Denny Jansson


16. Kultur

Cecilie Nerfont är aktuell som karaktären ”Bea” i Wermlandsoperans uppsättning av musikalen ”Something Rotten!”.

Foto: Denny Jansson

“Vi är kvar så länge publiken står ut med oss” SUCCÉ. Det har varit en intensiv scenhöst och vinter för Cecilie Nerfont Thorgersen som är aktuell i Wermlandsoperans uppsättning av “Something Rotten!”. Med sin gedigna meritlista är hon förväntansfull vilka roller och musikalen som framtiden kommer att bjuda på. Det råder ett stillsamt lugn bakom kulisserna på Wermlandsoperan när musikalartisten Cecilie Nerfont Thorgersen släpper in oss genom sceningången i den anrika teaterbyggnaden, belägen alldeles intill Klarälven i centrala Karlstad. Cecilie spelar karaktären Bea som är en av flera huvudkaraktärer i musikalen “Something Rotten!” som hade premiär på Wermlandsoperan i november förra året. I musikalen gestaltas det mörka 1590-talets England där Beas make, Nick, tävlar mot den omåttligt populäre författaren William Shakespeare om att nå framgång inom teatervärlden. Karaktären Bea är en självsäker och positiv karaktär som ser vardagslivets små problem som spännande utmaningar, delar som Cecilie känner igen från sig själv och sitt eget liv utanför musikalscenen. – På något märkligt sätt sammanfaller verkligheten och jobbet. Karaktären eller temat sammanfaller ofta med det som

händer i livet, eller så är det för att man plötsligt ser sådana saker. Det blir som att man öppnar nya dörrar i sig själv.

En annan roll

Att spela en karaktär som är både självsäker, impulsiv och som ser det positiva i livet har för Cecilie inneburit en helt annan typ av karaktär än tidigare karaktärer, något som hon uppskattar. – Jag fyller 49 år nu och det är först nu jag får spela den här sortens karaktär. Tidigare har det varit allt från kejsarinnor, prostituerade kvinnor till mammor, ofta kvinnoroller som varit offer och på gränsen till galna. Medan de tidigare rollerna ofta varit offer är karaktären Bea det rakt motsatta: – Rollen som Bea, som är tuff och tar för sig, är verkligen före sin tid. Hon struntar blankt i allt smågnabb, hon är en positiv kraft så det är något av det roligaste jag har gjort. Samtidigt som hon uppskattar att karaktären Bea inte intar

en roll som offer, ser Cecilie flera likheter mellan hur karaktären agerar på scenen och hur hon själv resonerar privat i vardagen. – I morse var jag i mailkontakt med några kvinnor som har varit utsatta för negativa saker med män. Efter allt som har hänt med metoo kan jag känna hur jag eldar upp mig och blir så arg över det. Jag tänker att vi borde vara klara med det här nu. Har inte alla fattat? Hon tycker att det är viktigt att kvinnor vågar sätta ner foten och tar konflikter som kan uppstå, där hon menar att kvinnor inte ska behöva gå in i mansrollen för att bli hörda. – En sådan karaktär som Bea sätter igång många känslor och tankar. När jag började i teatervärlden var jag praktikant, jag var ung och blyg, men nu är jag den äldsta kvinnan i ensemblen. Därför känner jag ett ansvar gentemot de yngre kvinnorna här.

Som en familj

Cecilie menar att det nära arbe-

tet med andra gör att hela ensemblen blir som en liten familj där alla bryr sig om varandras välmående, där man kommunicerar både kring varandras känslor och välmående. – Det är en tuff produktion, alla jobbar stenhårt och måste ge hundra procent varje kväll. Därför är det viktigt att vi vet hur alla mår och att vi stöttar varandra. Det gör att vi kommer varandra närmare och att vi vet hur vi ska förhålla oss till varandra på scenen. Repetitionerna startade redan åtta veckor innan det att musikalen hade premiär i början av november. Förutom intensiv träning av texter, musik och det sceniska föregicks premiären även av flera veckors intensiv träning i steppdans, där övriga delar tillkom allt eftersom. – Efterhand så börjar vi integrera de olika bitarna, vi blandar och bygger på. Vi sätter en grov ram, som ett skelett liksom. Sen går vi in och finjusterar tills allt blir bra. När man jobbar med


17.

Cecilie Nerfont Thorgersen visar kostymförrådet som används flitigt under föreställningarna av ”Something Rotten!”.

komedi är det väldigt viktigt med timing, så det jobbar vi mycket med tills vi får möta en publik. Mötet med publiken är väldigt viktigt eftersom man kommer till en viss punkt då man behöver få publikens reaktioner för att veta vad som funkar och vad som funkar mindre bra. Vid sidan av gedigna förberedelser för ensemblen är det en hel del praktiska förberedelser som ska göras inför en premiär, bland annat att testa all koreografi med kulisser för att se så att musikalartisterna kan dansa och agera utan att trilla på scenen. – Plötsligt kanske man inser att trappan, som åker framåt med skådespelarna ståendes på, går för snabbt. Eftersom vi ska kunna stå och dansa på den måste man göra om och justera exempelvis farten på trappan så att ingen trillar av. Man måste också ha koll på om man hinner byta om själv mellan scenerna eller om man kanske behöver någon som hjälper en. Det är ett omfattande arbete.

Trots allt jobb som krävs för att producera musikalen menar Cecilie att det är viktigt att allt fungerar och att allt håller hög klass och blir professionellt på scenen, något som man arbetat aktivt med de senaste åren. – Vi försöker hela tiden höja nivån och det är anledningen till att musikalartister från hela landet vill komma till Karlstad och arbeta. Många säger att de helst vill vara på Wermlandsoperan och arbeta. Vi har fått en hög standard på våra produktioner och det har både publik och artister märkt av, säger hon och fortsätter: – Jag och Christer (Cecilies make, reds. anm) har varit här sedan 1996 och vi tycker båda att det har varit väldigt häftigt att få ha varit med och bygga upp allt det här.

Lång önskelista

Även om hon arbetat länge och spelat flertalet olika roller finns det fortfarande en hel del roller kvar på önskelistan över roller

Foto: Denny Jansson

som hon gärna skulle vilja ta sig an framöver. – Jag fått göra många av mina drömroller redan, men jag skulle gärna spela Ms. Hannigan i “Annie”, eller Golde i “Spelman på Taket. Det är en underbar roll som jag gärna skulle vilja göra med Christer som motspelare, att han spelar Tevyje. Vi har det ju som allra roligast när vi är på scenen tillsammans, det går inte att komma ifrån. Efter ett besök i London har Cecilie även tankar om att sätta upp musikalen “The Girls” på Wermlandsoperans scen. – Jag och Christer var i London och fick ett plötsligt infall och gick och såg den väldigt spontant. Vi blev helt överrumplade, vi skrattade och vi grät, det var en så varm och generös musikal som bygger på “Kalenderflickorna”. Den handlar om kvinnor från 40-årsåldern och uppåt och den skulle jag gärna vilja se på den här teatern. Det är så underbara karaktärer, en sådan glädjekick med djup och vär-

me. Den vill jag gärna göra innan jag slutar som musikalartist. Med en gedigen meritlista bakom sig är Cecilie förväntansfull inför vilka roller och uppsättningar som framtiden kommer att bjuda på. – Jag tror definitivt att jag och Christer kommer att vara kvar här i Karlstad. Vi har kontakt med andra regissörer runtom i landet och ibland har vi varit iväg till andra teatrar vissa säsonger, men det är här i Karlstad som vi trivs som allra bäst. Vi trivs med medarbetarna och den vision som Wermlandsoperan har. Vi är väl kvar så länge publiken står ut med oss på scenen, säger hon och skrattar.

Lotta Fallqvist studerar till ämneslärare och är kulturredaktör och grafisk formgivare för Karlstads studenttidning. lotta.fallqvist@karlstadsstudenttidning.se


18. Kårvalet

”Att rösta är en självklarhet” ANSVAR. I början av april är det dags för Karlstads studenter att gå till valurnorna och rösta om vilka studenter som ska ta plats i Karlstad Studentkårs kårfullmäktige. Sedan en vecka tillbaka är det dessutom möjligt att anmäla sin lista för att delta i valet. Text: Daniel Frisén

daniel.frisén@karlstadsstudenttidning.se Studentkårer är bland de äldsta demokratiska institutioner i Sverige och har under väldigt lång tid spelat en betydande roll. Såväl stora som små frågor har drivits historiskt och vi har i dag flera av dem att tacka för många av de fördelar som vi åtnjuter som studenter i dag. Karlstad Studentkårs historia är något kortare då studentkåren grundades i samband med att universitetsfilialen i Karlstad invigdes 1967; sedan dess har studentkåren arbetat med studiebevakning som huvudsyfte och en rad andra aktiviteter efter det. Den demokratiska aspekten har alltid varit viktig, att det är just studenter som studentkåren representerar och verkar för. Det enda sättet att lyckas med detta är att ha en tydlig förankring

till universitetets studenter, genom det finaste förförandet som finns: att ha ett val. Den första veckan i april hålls nämligen val till Karlstad Studentkårs fullmäktige, eller kårfullmäktige som det också kallas. Det är i kårfullmäktige som alla viktiga studentrelaterade beslut tas och där man utser vilka som ska leda organisationen framåt genom val till kårstyrelse och val av studentrepresentanter. För att sitta med i kårfullmäktige och delta i arbetet behöver man starta en lista och skicka in den till studentkåren över vilka som ska vara med på denna lista. Det kan vara vem som helst som pluggar på universitetet. I kårfullmäktige finns såväl partipolitiska, programrelaterade och föreningsbaserade listor – alla

Malin Sannerstedt är ordförande för valnämnden.

studentkårens medlemmar kan skapa en lista. Att ställa upp till kårfullmäktige är det bästa sättet att påverka, där har man direkt inflytande över de beslut som tas och kan även driva egna idéer och förslag på att sätt som annars vore svårt. Vill man i stället för att kandidera enbart rösta går det lika bra, alla medlemmar i Karlstad Studentkår har rösträtt och röstar då på den lista de tycker bäst representerar sig i kårfullmäktige. Rösterna räknas sen och den lista som fått flest röster får flest mandat – precis som i riksdagsvalet. I år är det Malin Sannerstedt

Foto: Daniel Frisén

som ordförande i valnämnden och som ansvarar för kårvalet. Vad innebär det att sitta i kårfullmäktige? – Att sitta i Karlstad Studentkårs fullmäktige är både roligt och lärorikt. Kårfullmäktige är studentkårens högsta beslutande organ som träffas på kvällstid ungefär en gång i månaden. Där fattas beslut i viktiga frågor om Karlstad Studentkårs verksamhet och ekonomi. Därför ger uppdraget som fullmäktigeledamot bra och meriterande erfarenheter. Det finns också möjlighet att engagera sig i studentkårens utskott och andra arbetsgrupper. Det är här det är enklast att vara

med och påverka studentlivet i Karlstad. Varför bör man ställa upp till kårfullmäktige? – Av just den anledningen att det är i kårfullmäktige som riktningen för studentkårens arbete beslutas om och som får stort genomslag i hela studentlivet. Det är här det är enklast att vara med och påverka studentlivet i Karlstad. Det är också fantastiskt roligt att vara med och man får lära känna många nya studenter, utöver att det är en bra merit. En annan viktig anledning är att vara del av att utveckla studentlivet i Karlstad. Varför bör man rösta? – Minst lika viktigt som att studenter engagerar sig och ställer upp till kårfullmäktige, är att studenter röstar i kårvalet. Det är studenterna som representeras av studentkåren och det är från samma studenter mandatet att göra så kommer. Att rösta på det alternativ som stämmer bäst överens med sina egna åsikter är en viktig del i att föra studentlivet framåt. Att rösta är, precis som i andra val, en viktig och avgörande del i varje demokrati, eller demokratisk organisation. Att rösta är en självklarhet.

Studentlivet är underbart – Det kan vi försäkra Vår hemförsäkring ger trygghet för dig och dina prylar, så att du kan tänka på annat. Köp direkt – från 62 kronor i månaden. Gå in på LFvarmland.se/student eller ring 054- 775 15 00.

från

62

kronor i månaden

I vårt studentpaket ingår: En hemförsäkring Ett allriskskydd En olycksfallsförsäkring för dig Och du, vi har bank också. Har du vårt studentpaket och öppnar ett privatkonto hos oss får du utan extra kostnad: Bankkort Internetbank Telefonbank Avbeställningsskydd när du betalar din resa från privatkontot


19. Opinion

Daniel Frisén:

En meningsfull akademi utan pengar Som student både ställer man sig och får många frågor. Den vanligaste frågan är kanske ”vad ska du göra efter examen?”, där i alla fall jag själv inte har något svar. En annan vanlig fråga som jag ställer mig är vad jag ska ha min utbildning till, även om jag är närmare ett svar där än på tidigare fråga vet jag inte säkert. En tredje fråga, som jag tror betydligt färre ställer är ”vad ska vi ha universitet till?”. På den frågan finns många svar, likaväl saknas de också. Ett uppenbart område som vi ska ha universitetet till för är att utbilda studenter; gör vi det då för att utbilda dem för jobb eller enligt den gamla traditionen av bildningsidealet? Här kan göras en längre utläggning men jag lämnar det åt andra och nöjer mig med att konstatera att det idag till största dels används som utbildning för arbete, oftast ett ganska specifikt yrke också. Men mer då? Varför ha ett universitet om det som görs är att utbilda studenter för yrken, det kan man ju göra utan ett universitet; nu närmar vi oss det som är universitetets säregna drag: den forskning som bedrivs. Forskning har en mycket lång tradition i många discipliner, eller ämnen på ren svenska, och fortsätter än i dag att utvecklas inom dessa områden och även utveckla nya forskningsområden. Poängen med all forskning är att bidra till det allmänna vetandet, alltså att utveckla kunskap som senare kan användas på olika sätt. Sammantaget kan man säga att universitetets syfte landar någonstans kring att förse samhället med kompetens, både som duktiga tidigare studenter och kunskap som kan användas av samhället i stort. Något jag tror att alla håller med om är att det är två väldigt viktiga uppgifter som nämns. Det är nästan helt uppenbart att samhället utvecklas på grund av att vi ackumulerat lär oss mer och att vi också jobbar för att komma framåt. Frågan som uppkommer nu är då inte huruvida universiteten ska ha uppgifterna, det borde alla hålla med om, utan snarare hur bra universiteten är på att uppfylla syftet. För detta tänker jag dela in frågan i två delar, en om studenter och en om forskning. Sverige är ett land där väldigt många utbildar sig, visserligen bara en fjortondeplats i internationell rankning men å andra sidan är vi bättre än 181 länder. Vi har också historiskt sett väldigt duktiga medborgare, Sverige är en kunskapsnation, som så ofta sägs. I takt med att fler utbildar sig i andra länder ökar också behoven på att Sve-

rige behöver bli ännu mer utbildat, för att inte halka efter. För att ha kvar rollen som kunskapsnation behövs del att många utbildar sig, dels också att utbildningen håller hög kvalité; det är på den senare punkten som mina farhågor ligger. För att utbildningarna ska hålla hög kvalité krävs resurser. Tyvärr har det under en lång tid pågått en urholkning av resurserna till högre utbildning, detta genom att öka anslagen betydligt mycket mindre än inflationstakten. Utöver detta finns även ännu ett sätt som resurserna försvinner på, den kallas Akademiska Hus. I princip alla lokaler som universiteten och högskolorna har hyr de från det statliga bolaget Akademiska Hus, som i sin tur har ett vinstkrav från staten. Pengar som ges till universiteten med ena handen tas tillbaka med den andra, en chimär helt enkelt. Utöver detta har många rektorer runt om i landet påpekat att de vill att universiteten skall kunna äga sina lokaler, för att gör det mer effektivt och då kunna satsa mer på syftet, men ”inte” säger staten till det. När det gäller forskning är det tydligt att målet är att bidra till det allmänna vetandet, att tillföra kunskap, vilket är just vad det ska vara, och forskningen håller hög kvalité, det är inte det som är problemet. Problemet ligger i att kunskapen ofta inte lämnar universiteten och inte kommer samhället till den nytta som är tänkt. Detta är till stor del på grund av det system som forskare rankas i; genom meritering. Meriteringssystemet ger inget för populärvetenskapliga artiklar (alltså det som människor i stort faktiskt läser), för böcker eller andra publiceringar som gör att kunskapen når ut. Inte heller får forskarna tid i någon nämnvärd utsträckning att sprida sin forskning. Poängen delas ut i meriteringssystemet genom publiceringar och citeringar i facktidningar som enbart andra forskare läser. Det är inte på detta vis som kunskapen kommer till störst nytta. Det finns dock goda exempel, men tyvärr alldeles för få. För att ha en meningsfull akademi behöver helt enkelt Daniel Frisén studerar politices mer resurser satsas på utbildning som också används till kandidat och är opinionsredaktör i det och att den kunskap som produceras används och sprids i Karlstads studenttidning. högre grad än vad det gör idag. daniel.frisen@karlstadsstudenttidning.se Med hopp om en ljusare akademisk framtid, Daniel Frisén.

Enkät

Vad har du för life hack för att överleva vardagen? Hur gör Karlstads studenter för att klara av vardagen som student? Karlstads studenttidning har frågat fyra studenter om vilka rutiner de har som gör att de klarar av vardagen.

Pia Söderberg, ämneslärarprogrammet: – Jag går och lägger mig i tid på kvällen och ställer tre alarm med fem minuters mellanrum. Då hinner jag precis slumra till för att sedan inse att jag måste stiga upp, det gör att jag vet att jag vaknar av något av alarmen.

Patrik Åberg Domeij, ämneslärarprogrammet: – Jag lever som Skalman i Bamse med en mat och sovklocka och fasta rutiner för att äta och vila, eftersom jag har svårt att klara av vardagen utan någon form av fasta rutiner.

Sebastian Hardin, ordförande Karlstad Studentkår: – Jag lägger mobiltelefonen på andra sidan av rummet. Då måste jag gå upp ur sängen för att stänga av alarmet på vilket gör att det blir enklare att ta sig upp på morgonen.

Josefine Haraldsson, webbutvecklare: – Jag brukar förbereda kaffebryggaren dagen innan. Då är det bara att starta den på morgonen och göra sig i ordning, så är allt klart sen. Det gör att jag sparar lite tid på morgonen.


TRYCKERIET INFORMERAR KAUPRINT Skriv ut, kopiera och scanna själv via kauprint. UPPSATSER Tryck din uppsats hos oss! Du får en snygg inbunden uppsats med professionellt tryck. PERSONLIGA TRYCKSAKER Vi trycker både stort och smått, från vykort och foton till affischer och canvastavlor. Läs mer på kau.se/universitetstryckeriet eller besök oss i 4B 304

TRYCKERIET/TRYCKSAKSBESTÄLLNINGAR: tryckeriet@kau.se GRAFISK FORM/LAYOUT: layout@kau.se SKRIVARE/PAPERCUT: printsupport@kau.se

Profile for Karlstads studenttidning

Karlstads studenttidning februari 2019  

Karlstads studenttidning februari 2019  

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded