Page 1

w

w

w

w

w

w

w

w

DECEMBER 2019 • GRUNDAD 1967 • 2019#4

MED FRAMTIDENS FORSKNING I FOKUS Muhammad Murtaz Ali är ny doktorand vid Karlstads universitet och drivs av ett nyfiket sinne för digitaliseringens påverkan på marknader och aktörer. Sidan 18.

JUL. Så högt betyg får årets nya julsmaker CAMPUS. Handelshögskolan firade tioårsjubileum NYHETER. Intensivt första år för psykologmottagningen

sid 8 sid 12 sid 20


2 Innehåll

Reportage När civilingenjörsstudenten Martin Similä för två år sedan antog utmaningen att cykla Vättenrundan kom det att bli startskottet för hans stora intresse för triathlon. Snart börjar uppladdningen inför sommarens tävlingar.

Stort intresse när studenter minglade och knöt kontakter under mässa med framtidstänk.

sidan 4

sidan 16

sidan 11

ww

Universitetet med på ansedd världsrankning - två gånger i rad. sidan 17

Så hittar du rätt bland en uppsjö av sportaktiviteter hos KAUIF.

Ledare

ww

Denny Jansson: Hög tid med förnyat fokus Denny Jansson, chefredaktör och ansvarig utgivare

ningar, däribland Eurostudentundersökningen, som sedan tidigare har pekat ut just Sverige som det land i Europa där högskolestudenter erbjuds minst lärarledd undervisningstid. Vidare är det intressant att UKÄ i detta samtidigt konstaterar att den lärarledda undervisningstiden inte har ökat fastän resurser har tillförts just för ett sådant syfte. I dag saknas en exakt definition av vad som är att betrakta som tillräckligt många timmar lärarledd undervisningstid i olika utbildningar. I förarbetena till dagens ersättningssystem fanns emellertid en basnivå på nio timmar per vecka som ett slags minimumnivå för bibehållen utbildningskvalitet i utbildningarna inom HSTJ. Flera högst populära och samhällsviktiga utbildningar underskrider således den nedre gräns som ersättningssystemet utgår från, vilket på så vis blir en tämligen tydlig indikator på att frågan om undervisningstid står i behov av att aktualiseras ånyo. Frågan om den lärarledda undervisningstiden är tämligen omdiskuterad och är föremål

för diskussioner såväl bland studenter som på en högre politisk nivå. Det är dock viktigt att frågan belyses ur flera olika perspektiv. Dels bakgrunden till hur mycket lärarledd undervisningstid som studenter erbjuds, dels innehållet i undervisningen, dels studenters närvaro. Det handlar här ingalunda om det ena eller andra, som att en större mängd lärarledd undervisningstid per se ger en utbildning högre kvalitet. Snarare bör utfallet ses utifrån de två senare aspekterna samtidigt som prislappen för olika utbildningar är en högst bidragande faktor i sammanhanget. Att häri enkom öka mängden lärarledd undervisningstid utan att samtidigt reflektera över det faktiska innehållet blir således inte en god lösning i denna fråga. För precis som UKÄ också konstaterar kan mängden lärarledd undervisningstid aldrig ses som ett mått på utbildningens sammanlagda kvalitet. Vetskapen om det ringa antalet timmar lärarledd undervisningstid torde föranleda en aktualiserad och bredare diskussion. Detta

inte minst sedan satsningar inom detta område inte gett de resultat som varit tanken. Att Sverige utmärker sig som det land i Europa med minst lärarledd undervisningstid är beklagligt och underlättar inte rekryteringen av internationella studenter och forskare, och leder även vidare till diskussionen om Sverige som ett kunskapssamhälle. De bakomliggande faktorerna, här i fråga om resurser till utbildning och undervisningstid, har sedan ett par år tillbaka varit föremål i en statlig utredning av högskolans styr- och resurstilldelningssystem. I slutbetänkandet, som presenterades tidigare i år, föreslås att ett delat anslag ska ersättas av ett samlat anslag. Samtidigt föreslås att ersättningsnivåerna för olika utbildningar ska ta utgångspunkt i antalet helårsstudenter snarare än i olika nivåer beroende på ämne. Det ska således bli intressant att se hur frågan kommer att hanteras framdeles, inte minst sedan frågan inte enkom handlar om att räkna antalet klocktimmar i förelässningssalar utan om betydligt fler aspekter än så.

Karlstads studenttidning är tidningen för och av studenter vid Karlstads universitet. Tidningen grundades 1967 som tidningen Klaraborgaren och ska utifrån ett studentperspektiv informera och belysa frågor som berör studenter vid Karlstads universitet.

Reportrar Johanna Nilsson, Sara Tidhult, Olivia Hahne och Karin Eriksson

Chefredaktör och ansvarig utgivare Denny Jansson

Tipsa oss Vet du något andra borde veta eller som borde granskas? Tipsa oss genom tips@studenttidning.se. Du har rätt att vara anonym.

Grafisk formgivare Lotta Fallqvist Sociala medier-redaktör Vera Zethraeus

Fotograf: Iselin Sundberg Krönikör: Stina Samuelsson

Annonsera Nå upp till 16 000 studenter och andra verksamma vid Karlstads universitet

genom att annonsera i Karlstads studenttidning. Tidningen utkommer med fyra nummer per kalenderår och har en klart definierad målgrupp som ger dig som annonsör en klar fördel. Läs mer och boka annonsplats på studenttidning.se/annonsera Kontakta oss Karlstad Studentkår Att: Karlstads studenttidning Karlstads universitet 651 88 Karlstad Facebook: Karlstads studenttidning Instagram: studenttidning Snapchat: studenttidning Twitter: studenttidning_

Senaste nytt: studenttidning.se Mejl fornamn.efternamn@studenttidning.se Karlstads studenttidning trycks hos Nya Wermlands-Tidningen i Karlstad. Våra texter och bilder lagras och tillgängliggörs i digitala arkiv. Den som sänder material till Karlstads studenttidning anses medge sådan lagring samt publicering i alla kanaler. Förbehåll mot detta accepteras inte. © Copyright 2019

ww

Av studenter för studenter sedan 1967

ww

I november förra året presenterade Universitetskanslersämbetet, UKÄ, en rapport om den lärarledda tiden i den svenska högskolan. I rapporten konstaterades att studenter vid de svenska lärosätena i genomsnitt har elva timmar lärarledd undervisningstid per vecka, en siffra som i en europeisk jämförelse är den allra lägsta. UKÄ konstaterade samtidigt att undervisningstiden varierar stort mellan olika utbildningsnivåer och ämnen. Studenter som läser en utbildning i sociologi har enligt rapporten i genomsnitt sex timmar lärarledd undervisningstid per vecka, jämfört med studenter som läser en naturvetenskaplig eller teknisk utbildning som i genomsnitt har uppemot dubbelt så många timmar lärarledd undervisningstid per vecka. Rapporten tar avstamp i en kartläggning där 437 scheman från åren 2007, 2014 och 2016 vid 26 olika lärosäten har analyserats, varför rapporten således ger en god överblick över hur den lärarledda undervisningstiden. Rapporten stämmer väl överens med tidigare undersök-

ww ww ww ww

Att Sverige utmärker sig som det land i Europa med minst lärarledd undervisningstid torde föranleda en bredare diskussion, såväl lokalt på lärosätena som på en högre politisk nivå.


ww

- Ah .. Klippt

dig?

ww

ww

ww ww ww ww

ww

t nytt? o g å n u d r e S -

karlstadstudentkar.se


FOTO: ISELIN SUNDBERG

4

Reportage


5

Siktet mot mållinjen driver Martin Similä TRÄNAR. Utmaningen att cykla den över 30 mil långa Vätternrundan kom att bli startskottet för civilingenjörsstudenten Martin Similäs stora intresse för triathlon. Snart börjar uppladdningen inför sommarens tävlingar, där siktet är inställt på att sätta nytt personbästa. Termometern visar en knapp plusgrad och den kyliga vinden viner. Utomhus faller vintersäsongens första stora, tunga snöflingor långsamt mot marken där de blir till snöslask. Det kyliga och blöta vintervädret till trots har civilingenjörsstudenten Martin Similä bytt om till träningskläder, och med ett glatt humör gett sig ut på ett löppass längs elljusspåren på Campusområdet. – Det är så kallad off-season nu. Då blir det lite mindre av kontinuerlig träning och mer av sådan träning som jag själv känner för, förklarar han. När vintern senare så sakteliga övergår i vår kommer kalendern att fyllas på med desto fler träningspass. Då kommer även träningspassen i cykling och simning att flytta ut, från träningscykeln i lägenheten på Campus och Sundstabadet till naturlig terräng. – Jag ska även köra stafettvasan i slutet av februari, så efter det börjar hårdträningen inför sommaren, säger Martin och skrattar. Även om sportintresset har funnits med länge, var det först för två år sedan som han för första gången kom i kontakt med triathlon. Och den första kontakten med sporten gav mersmak, där triathlon sedan dess har kommit att bli ett av hans största fritidsintressen. – Jag har alltid tyckt om konditionssporter och har kört både Vasaloppet och cyklat Vätternrundan. Jag gick på ett högstadium med sportinriktning där vi testade olika idrotter blockvis, under att antal veckor i taget. Vi kunde till exempel ha tre veckor då vi bara körde ishockey följt av lika många veckor där vi bara orienterade. – Att jag intresserade mig för triathlon började egentligen med att pappa lurade mig att cykla Vätternrundan för två år sedan. Efter målgången frågade han, som har varit cyklist, om det inte vore kul att kombinera cyklingen, som han tyckte att jag är bra på, med två andra sporter i en och samma sport. Bakgrunden till varför Martin en gång började med triathlon märks också i svaret på frågan om vilken av

de tre sporterna simning, cykling och löpning, vilka ingår i triathlon, som Martin helst föredrar: – Cyklingen är min favorit. Jag vet inte varför, men det är skönt att cykla och så går det lite snabbare än i simningen och i löpningen. “Allt blir vad man gör det till” Därefter började arbetet med att utforska den nya sporten, sätta sig in i träningsupplägg och tekniker för byten mellan de tre sporterna under tävlingarna. Det kom heller inte att dröja länge innan Martin Similä hade anmält sig till sin första tävling i triathlon, och därmed också satt sitt första mål i den nya sporten. – Det väcktes något i mig när pappa ställde frågan vid målgången efter Vätternrundan. Jag började då fundera på varför jag inte hade tänkt på triathlon innan, och sedan dess har det varit fullt fokus på triathlon. – Jag anmälde mig snabbt till tävlingen “Ironman 70.3” i Jönköping. Det stora målet blev då att jag skulle träna inför den och klara av den året därpå. Med siktet inställt på att gå i mål i tävlingen, bestående av 1.900 meter simning, 90 kilometer cykling och ett halvt marathon, påbörjades i våras så uppladdningen med ett intensivt träningsschema. – Jag har hög träningsvolym med många pass och där passen har lägre intensitet. Även om själva basen är hög volym och låg intensitet, blir det då och då pass som är lite tuffare. – I våras tränade jag i snitt åtta, nio pass per vecka, sex dagar i veckan. Vissa dagar började jag med ett simpass på morgonen för att avsluta med ett löppass på kvällen. Passen kunde vara allt från 30 minuters simning eller löpning till att sitta och plöja på en cykel i flera timmar. Tävlingen i Jönköping låter som en tuff start som ny utövare i sporten? – Det var det också. Även om allt blir vad man gör det till så var det väldigt långt, säger Martin och skrattar. “Det var inte optimalt” Vid sidan av den intensiva uppladdningen inför sommarens triathlontävlingar ägnades vårterminen även till skrivandet av en kandidatuppsats och engagemang i Clear River Racing och Formula Student – en kombination som skulle visa sig ytterst tidskrävande. – Vårterminen var ganska brutal, framför allt när det drog ihop sig med både uppsatsen, Formula Student och inför tävlingssäsongen. Det var inte optimalt och var nära att det blev lite väl mycket då. – Det som var bra i våras var att

jag kunde lägga upp arbetet med uppsatsen lite som jag själv tyckte att det passade. Jag kunde träna tidigt på morgonen innan jag började med uppsats vid niotiden, sitta med den till sen eftermiddag och därefter springa en halvtimme innan Formula Student började på kvällen. Även om de tre projekten upptog större delen av tiden beskriver Martin i efterhand de mest intensiva veckorna under vårterminen som positiva, särskilt eftersom de tre olika projekten var helt olika varandra. – Det var jättekul. Jag hade ett kul arbete med uppsatsen samtidigt som Formula Student också var riktigt kul. Det var också positivt att det gick att kombinera allt med träningen så bra som det gjorde, jag hade ju mitt distinkta mål då, att klara tävlingen i Jönköping. Att gå i mål i Jönköping efter en sådan hektisk vårtermin, fylld med både studier, intensiv träning och uppsatsarbete, beskriver Martin som ett slags belöning, där glädjen var högst påtaglig. – När jag kom i mål så brast det och tårarna rann. Dels för att jag var så otroligt sliten, dels eftersom det var något som jag hade siktat mot i över ett års tid. Jag var inte särskilt kaxig

där efter målgången och benen var helt stumma. “Häftig känsla” Hittills har det blivit tre olika tävlingar av varierande svårighetsgrad och distans för Martin, varav två har gått av stapeln i Karlstad. Personbästa kom att sättas under tävlingen i Jönköping då han gick i mål på 05:00:15, och där Martin nu siktar mot att komma i mål på under fem timmar nästa sommar. – Den ena av de två andra tävlingarna, Gôrslitet här i Karlstad, har en så kallad olympisk distans med 1.500 meter simning, 40 kilometer cykling och en mil löpning. När jag var med i somras kom jag på tionde plats av ett trettiotal startande och det var en riktigt häftig känsla. – Tidigare i höst var jag med i Karlstad Triathlon som har medeldistans, precis som i Jönköping. På grund av att det åskade ställdes simningen in, så det blev ett duathlon i stället med sju kilometer löpning, nio mil cykling och 14 kilometer löpning. Martin beskriver triathlon som en något mindre sport med ett fåtal utövare, och där många, i likhet med honom, har hittat till sporten genom någon av de tre sporter som ingår.

Martin Similä studerar till civilingenjör i maskinteknik och är inne på sitt fjärde året av fem.


6 Reportage

ww

ww

ww ww ww ww

Även om det är vilosäsong just nu blir det en hel del träningspass för Martin Similä. När tävlingssäsongen närmar sig blir det desto fler träningspass.

ganska tidigt på cykelsträckan så jag var förberedd. Det gick bra, jag tog det ganska lugnt uppför den och sedan gick det bra resten av cyklingen.

– Att det går att lära sig saker om man ägnar tid åt det. Innan jag började med triathlon hade jag inte simmat crawl mer än någon enstaka gång, och nu gör jag det varje tävling. Mitt motto är att allt handlar om inställning, går man in med rätt inställning så går det. Fler tävlingar väntar Förutom fortsatta ingenjörsstudier väntar framöver en hel del träning inför det att sommarens efterlängtade tävlingssäsong drar i gång, där Martin har siktet inställt på att sätta ett nytt personbästa. – Det blir Jönköping nästa år igen med samma tävling som i år. De där 15 sekunderna i somras grämer mig fortfarande, så jag har som mål att gå i mål på under fem timmar. Även om jag tar det lite lugnare just nu ser jag fram emot träningen som drar i gång igen till våren. Inför nästa års tävlingssäsong vill Martin även delta i fler triathlontävlingar förutom tävlingen i Jönköping, och där det råder stor valmöjlighet bland tävlingarna. – Det finns en hel del tävlingar att välja mellan med många mindre tävlingar. De har inte gett ut tävlingskalendern för 2020 än så det återstår att se. Det blir troligtvis Gôrslitet i Karlstad igen och så ska jag försöka att få in någon mer tävling innan Jönköping också. – Det är riktigt kul med triathlon och det är det som är huvudsaken. Jag skulle inte ägna så mycket tid som jag gör åt träningen om jag inte tyckte om det. Jag kommer nog att

hålla på med det så länge som jag tycker det är kul, men det blir vid sidan av så som det är nu. Även om det var Martins pappa som gjorde att han fick upp ögonen för sporten, har det ännu inte blivit någon tävling mellan dem – åtminstone inte i triathlon. – Han håller själv inte på med triathlon men är gammal cyklist och vi har kört Vätternrundan flera gånger. Det jag kan jämföra är därför tider i Vätternrundan och där leder han än. – Han tycker dock att det är kul att jag håller på och hänger med på tävlingarna, vilket även resten av min familj gör. De är med på i princip alla tävlingar, så jag har som en egen liten hejarklack. Står de där med skyltar och hejar på dig då? – Det har inte varit några skyltar än, men det kanske det blir under tävlingarna nästa sommar, säger Martin och skrattar. Med drygt två år kvar på utbildningen till civilingenjör i maskinteknik ser Martin Similä nu fram emot kommande tävlingssäsong och mot den kommande examen. Där hoppas han kunna förena examen med ett annat träningsrelaterat mål: – Det stora målet är att vara med i en triathlontävling med heldistans, vilket är dubbelt så långt som tävlingen i Jönköping. Jag har sagt lite skämtsamt att det får blir ett slags examenspresent sommaren 2021, säger Martin Similä och skrattar. Denny Jansson denny.jansson@studenttidning.se

ww

Prioriterar studierna Träningen i triathlon har för Martin Similä inte bara gett nya lärdomar om de tre sporterna löpning, cykling och simning. Därtill har träningen även gett nya insikter om studieteknik och sig själv. – Inför den första tävlingen hade jag läst en hel del om själva bytet mellan de olika sporterna, vilket är ett av de kritiska momenten under en tävling. Under varje tävling har jag finlirat lite på dem, för att göra dem lite snabbare till nästa tävling eftersom klockan tickar på under hela tävlingen. – När man simmar, vilket brukar vara i öppet vatten, har man utrustningen och kläderna som man sedan ska cykla och springa i på sig under våtdräkten. När man byter från simningen till cyklingen ska våtdräkten av och cykelskorna på. Det är många små moment, men ide är mycket viktiga rent tidsmässigt. Det har dock visat sig vara en utmaning att träna på sådana övergångar på egen hand. I stället har det snarare varit tävlingarna som visat sig vara utmärkta tillfällen att successivt finslipa tekniken – något som också har visat sig fungera för Martin: – Jag kan nog inte säga att jag är bra på det nu heller, säger Martin och skrattar. När jag ser tillbaka på tävlingarna är det framför allt där som

jag har lärt mig en hel del och utvecklats sedan den första tävlingen. – Innan tävlingen lägger man upp en plan och lägger ut utrustningen där man gör övergångarna. Jag brukar lägga ut den utrustning som jag ska ha i de olika övergångarna på en handduk, så att det ska bli smidigare att byta. Då har jag ju även en plan för hur jag ska göra det under tävlingen sen. Samtidigt menar Martin att träningen har visat sig ha positiv inverkan på studierna, där vårens intensiva uppladdning i kombination med två andra tidskrävande projekt visade hur viktigt det är att fokusera på en sak i taget. – Jag märkte att jag blir mer alert när jag tränar och att man måste koppla bort allt annat under träningen. Det tror jag kan vara gynnsamt för studierna, att man inte går runt och tänker på plugget hela tiden. – Det är nog det som har gett mig mest, att man tvingas tänka bort andra saker och fokusera på just det som man håller på med för stunden. Även om han beskriver vårterminen som brutal, har varken studier eller träning kommit i kläm för varandra vilket Martin beskriver som en lättnad. – Studierna har alltid första prioritet. När jag skrev uppsats kunde jag anpassa studierna efter träningen och tvärtom. Nu till våren blir det något annat, där jag får se hur det blir utifrån hur föreläsningarna ligger i schemat. Har du lärt dig något om dig själv?

ww

– Det vanliga är att man har hållit på med simning eller cykling och därefter gått över till triathlon. Det är inte en jättestor sport, men det finns flera som studerar vid universitetet som håller på, en av dem är min klasskompis. – När jag kom på tionde plats i somras kom han på nionde plats. Vi är träningskompisar och peppar varandra, men målet är ju att jag ska slå honom, säger Martin med glimten i ögat. Uppladdningen inför sommarens tre triathlontävlingar startade redan tidigt i våras, och där träningspassen utgår från tanken om ett större antal pass per vecka med lägre volym för att träna konditionen. Förutom en längre period med många träningspass brukar Martin även studera tävlingarnas olika banor innan det är dags att tävla. Detta både för att ta fram en strategi att jobba efter och för att mentalt förbereda sig på jobbiga uppförsbackar och tuffa simpass. – Inför tävlingen i Jönköping var jag och min pappa på plats två dagar innan tävlingen eftersom man var tvungen att vara det. Då passade vi på att köra hela cykelsträckan med bil för att se hur den såg ut. – Det är klart att man rekar lite så att man är förberedd om det kommer någon mördarbacke. Det är skönt att veta det innan så man inte blir tagen på sängen när de kommer, säger Martin och skrattar. Var det någon sådan backe i Jönköping? – Vi upptäckte att det var en sådan

FOTO: ISELIN SUNDBERG


ww

ww

Antalet fall ökar

Allt vanligare med hot och trakasserier mot personal Antalet allvarlig hot och trakasserier från studenter mot andra studenter och personal blir allt vanligare. Det menar säkerhetsansvariga vid Göteborgs universitet som tidigare i höst slog larm om att även dödshot förekommit. Och även vid Karlstads universitet har man märkt av en ökning de senaste åren. I början av november rapporterade SVT Nyheter Väst att det hittills i år har förekommit 28 fall vid Göteborgs universitet där hoten och trakasserierna ansetts så allvarliga att det föranlett olika former av åtgärder. – De senaste tre åren har antalet händelser, som är så allvarliga att vi på säkerhetsavdelningen måste gripa in, ökat för varje år, sa Jörgen Svensson, säkerhetsansvarig på universitetet, till SVT Nyheter då. På Göteborgs universitet har man tidigare inte fört statistik över denna typ av incidenter, men där Jörgen Svensson upplever att det har blivit allt vanligare med hot och hatiska trakasserier de senaste åren. – Det handlar väldigt sällan om

studenters besvikelse över ett tentaresultat. Det handlar om konspirationer och paranoior av olika slag och olika udda beteenden, säger han till SVT Nyheter. Enligt Jörgen Svensson har även dödshot förekommit på Göteborgs universitet, och nu pågår flera polisutredningar som rör incidenter där hot, hatiska kommentarer och trakasserier förekommit. Med bakgrund i det ökade antalet hot och trakasserier har man på Göteborgs universitet nu satt in ordningsvakter och startat särskilda stödgrupper för personalen för att stävja utvecklingen. Vanligt även i Karlstad Även vid Karlstads universitet har man märkt av en ökning av antalet hot och trakasserier mot studenter och anställda de senaste åren. Förra året hanterades 17 olika fall med incidenter där studenter vid universitetet eller utomstående hotat eller trakasserat andra studenter och anställd personal vid Karlstads universitet. – Generellt är situationen hos oss lik den som de flesta universitet och högskolor upplever, att hot och tra-

kasserier ökar. Hos oss är det mest obehagliga situationer som förekommer där studenter uppträder på ett sätt som känns irrationellt och obehagligt. Det är inga direkta hot, men det skulle kunna utvecklas till hot, säger Jan Gambring, säkerhetschef vid Karlstads universitet. Och fortsätter: – Även om jag tycker att anställda och studenter hos oss är duktiga på att uppmärksamma märkliga beteenden upplever jag att det finns ett visst mörkertal. Merparten av de fall som har varit aktuella på Karlstads universitet rör underkända studieresultat eller situationer där studenter av olika anledningar varit kritiska till universitetet. – Det kan vara studenter som blivit underkända på en tenta, att man anser sig ha fått fel vägledning eller hjälp med en uppgift. Det kan också vara studenter som av olika skäl inte får genomföra en tenta. I några få fall kan det röra sig om direkta hot, säger han. Till skillnad mot Göteborgs universitet pågår för tillfället ingen polisutredning som berör denna typ av incident vid Karlstads universitet. – I nuläget har vi inget fall där po-

Det har blivit allt vanligare med hot och trakasserier på Karlstads universiFOTO: DENNY JANSSON tet de senaste åren.

lisen är direkt inkopplad, men det har förekommit tidigare, säger Jan Gambring. Vad som ligger bakom det ökade antalet fall där studenter hotar och trakasserar andra studenter och personal är ännu inte helt klarlagt, men där Jan Gambring menar att det finns vissa orsaker som sticker ut mer än andra. – I de flesta fall är det psykisk ohälsa som gör att studenter uppträder på ett märkligt sätt. Det finns också indikationer på att det i vissa fall kan vara drogrelaterat. Hur agerar universiteter när studenter hotar eller trakasserar anställda och andra studenter?

– Om anställda eller studenter blir hotade eller utsatta för obehagliga situationer har vi en åtgärdsplan som innefattar ett antal olika verktyg. Den första åtgärden är att ha ett samtal med den utsatta personen tillsammans med dennes chef eller programansvarig för att göra en riskbedömning. I vissa fall tar vi också en underhandskontakt med polisen utan att göra en polisanmälan, säger han.

Denny Jansson denny.jansson@studenttidning.se

ww

ww

ww ww ww ww

7

11:30-13:30 LUNCHBUFFÉ STUDENTPRIS 85:-

Mån - Fre

Sommargatan 101A

11.30 - 13.30

Sommargatan 101A

M AT & M ÖT E N

LUNCHBUFFÉ STUDENTPRIS 85:-


8 Julspecial

Så goda är årets julsmaker – SMAKTEST. Vad vore ett julnummer utan ett smaktest? Karlstads studenttidning sviker inte traditioner och har därför valt att recensera elva juliga produkter. Vi har provsmakat, kommenterat och betygsatt varje produkt. Panelen består av sex personer som har lagt ner sin själ i detta smaktest. Håll till godo! Gifflar med pepparkakssmak Punchrulle - pepparkaka

Ahlgrens bilgranar

Erik Henriksson

Luktar gott och det är en bra blandning av pepparkaka och kanelbulle. Betyg: 3

Luktar inget och det är ingen skillnad från den vanliga punchrullen. Det är ingen julsmak alls. Betyg: 1

Luktar som vanliga bilar och Rävgift! Sämsta cola-smaken Luktar hjortron och är väldi god med en fräsch smak av c smakar likadant. Det är endast någonsin tron. Lite mer saft än glögg formen som skiljer sig åt, lite Betyg: 1 mak. besviken över att det inte är Betyg: 5 någon julsmak. Bilar är dock alltid gott. Betyg: 3

Christoffer Baloo Qvist

Bra doft men lite för lite smak av pepparkaka. Fast den är ändå god. Betyg: 4

Luktar som vanligt och smakar som vanligt. Är det en vanlig sort som bara bytt färg? Ett plus dock för att det är vit choklad på. Betyg: 3+1

Kul form, men smakar som de vanliga bilarna. Poäng för god smak ändå. Betyg: 2

Doft av fire-ball, med en smak som om det vore utspätt med cola. BLÄ! Betyg: 2

Underbar doft av hjortis ”man blir glad liksom”, smak mysigt och saftigt men inte mycket glögg. Ett bra substit till den traditionella glögge Betyg: 5

Rebecca Hultman

Den doftar mycket men är inte jättegod. Inget speciellt, den smakar som en vanlig giffel – konserverad. Betyg: 1

Doftar lite knepigt men den är helt okej, god. Det var gott med vit choklad. Betyg: 2

Samma som de vanliga bilarna Helt okej, smakar lite fire-ball men det var roligare form med och det är ju gött. granarna. Gillar nytänk! Betyg: 2 Betyg: 3

Doftar väldigt gott, den har fräsch doft. Jättegod, bäst h tills. Betyg: 5

Andreas Hortlund

Luktar mer pepparkaka än det Smakar vanlig dammsugare Smakar som de vanliga bilarna. Är det här Lidl’s fire-ball? Blas- Det norrländska guldet, fan v Cool form dock. kigt värre ju. gott! smakar. Men gifflar är alltid (punchrulle). Bäst! Betyg: 1 Betyg: 2 Betyg: 5 bra. Betyg: 5 Betyg: 4

Lotta Fallqvist

Bra doft och den är väldigt god men skiljer sig tyvärr inte så mycket från den vanliga giffeln. Betyg: 4

Edith Fallqvist

Den är supergod för att den smakar både bulle och pepparkaka. Betyg: 5

Fy sjutton! Så vidrigt äcklig! Den smakar dock inte annorlunda från den vanliga punchrullen. Men jag gillar inte den heller! Betyg: -2

Besviken över att det är exakt samma smak som de vanliga bilarna men det är ju lite roligt med en ny form. Bilar är dock ändå alltid gott. Betyg: 3

Coca-cola Zero cinnamon

Luktar lite knepigt, smakar knepigare. Lite som en orimlig blandning av gammalt kanelknäcke och jord. Betyg: 1

Dufvenkrooks hjortronglö

Luktar gott och fräscht för a vara glögg. Mycket god! Kän inte så mycket som glögg. Betyg: 5

De är goda, och det är roligt att Ehhh, den smakar lite som vat- Den luktar som en etta (allt ten. inte så gott, den luktar som e det är granar. lågt betyg) men smakar som Betyg: 3 Betyg: 5 femma. Den smakar som god Betyg: 5

Lotta Fallqvist lotta.fallqvist@studenttidning.se

Andreas Hortlund, Rebecca Hultman, Christoffer Qvist, Erik Henriksson och Lotta Fallqvist är årets smakpanel.

FOTO: LOTTA FALLQVIST


9

här är julens stora smaktest

ögg OLW Cheez snow balls

Pepparkakskulor

igt Supergoda! Lukten är inte så ci- bra och det är inget direkt jugs- ligt med dem. Betyg: 5

Röda chips - granskott

Apotekarnes Bryggarmust

Luktar mest choklad. Det är Helt okej men pepparkakskumycket smak av choklad och lorna är godare. en lagom smak av pepparkaka. Betyg: 2 Inget man vill äta många av. Betyg: 3

Krispiga och väldigt goda men jag känner ingen smak eller lukt av granskott. Plus för den röda färgen. Betyg: 4,75

Luktar klassisk julmust men Luktar limstift och smakar bilsmakar mer öl än must. Riktigt däck. Betyg: 1 god. Betyg: 4

ar, Luktar limstift och smakar bilkar däck. så Betyg: 1 tut en.

Tjockt chokladöverdrag, dålig pepparkakskrydda. Trevligt julsnack, men inget mer än så. Betyg: 3

Doftar glögg, smakar som pepparkakskulorna. Men det är lite för sött. Betyg: 2,25

Ingen gransmak men jäkligt goda. Kul färg, bra julchips med en smaktwist. Betyg: 5

Riktigt djup smak av avslagen öl och blask. Ett riktigt bra sätt att förstöra julmust på. Betyg: -1

Luktar gott, ungefär som limstift. Den är inte god men det är goda små chokladbitar i. Betyg: 3

en Luktar som vanliga ostbågar, hit- dålig smak. Inte jättegoda, de vanliga ostbågarna är godare. Men de är gulliga till utseendet. Betyg: 1

Smakar ganska lite pepparkaka. Men de är goda med mycket choklad! Betyg: 3

Smakar ganska lite pepparka- Krispiga, jättegoda. Smakar ka. Men de är goda med mycket dock inte granskott, inget alls! choklad! Betyg: 5 Betyg: 3

Inte alls god! Jätteäcklig, så äcklig att mitt skelett ville krypa ur kroppen. Betyg: 0

Luktar kraftigt av limstift. Gillar de mörka chokladbitarna men i övrigt är den inte alls god! Smakar verkligen jätteilla. Betyg: 0

vad Luktar svettigt högstadie-om- B-klass malteser. klädningsrum. Smakar likadant Betyg: 3 också. Betyg: 1

Marabou - pepparkaka

Tomteglass marsipangris

Smakar avslagen pepparkaks- Vet inte riktigt vad de smakar, Julen fick en ny mening för mig. Luktar limstift, smakar bilhall. deg. cool färg och jäkligt goda. Mer Djupt. Betyg: 1 Betyg: 2 Betyg: 4 tack! Betyg: 5

att Luktar tåsvett men smakar bra. nns Smakar mer sourcream & onion än ost. En trevlig omväxling från sourcream & onion-chipsen. Betyg: 4

De är goda, men inte så speciella och man klarar sig med ett par stycken. Det blir för mastigt att äta många av dem. Betyg: 3

tså De är goda men lite starka. ett Betyg: 4 en dis

De är goda för att de smakar Den är lika god som pepparbåde choklad och pepparkaka. kakskulorna för att det smakar både choklad och pepparkaka. Betyg: 5 Betyg: 5

Smakar ungefär som pepparkakskulorna men har något mer pepparkakssmak. Helt okej men de vanliga smakerna är godare. Betyg: 2,5

Goda som tusan men smakar inte granskott. De är väldigt krispiga och vackert röda. Betyg: 5

Luktar helt okej men är sjukt äcklig. Det är såhär man förstör julen och julmusten. Betyg: -1

Luktar limstift, smakar väl okej. Gillar man marsipan är den kanske god. Betyg: 2

Panelens favoriter Erik Henriksson OLW Cheez snow balls – en perfekt mix av sourcream och cheddar. Helt klart bäst! Christoffer Baloo Qvist De röda chipsen i samklang med hjortronglöggen – syrlig röd färg och en smakexplosion, så skulle jag beskriva julen nya tillskott som lätt slinker ner med hjortronglöggen. Rebecca Hultman De röda chipsen – jag älskar chips! Det här är precis min typ av chipssmak. Kommer absolut köpa igen. Andreas Hortlund De röda chipsen – toppchips på högsta nivå. Det smakar inte gran och det är nog lika bra kanske. Drömmen vore en kombo med bryggarmusten, det hade varit mysigt. Lotta Fallqvist Hjortronglöggen – den är så överraskande god och fräsch för att vara en glögg. Edith Fallqvist Hjortronglöggen – för att den är jättegod!

Karlstads studenttidnings yngste praktikant, Edith Fallqvist (6 år), gjorde ett inhopp och tyckte till om några av produkterna. FOTO: LOTTA FALLQVIST


10 Julspecial

Julpyssel för studentplånboken Julen närmar sig och det är hög tid att inreda lägenheten med juldekorationer, och vad passar inte bäst då om inte lite hemmagjort pyssel? Här hittar du fyra stämningsfulla och enkla julpyssel. Många av de saker du behöver är saker som du redan har hemma eller som är billiga att köpa. Bra för både miljön och plånboken med andra ord. Snöglob Lätta snöflingor faller sakta ner över ett vackert inglasat vinterlandskap. Oavsett om det blir mer eller mindre snömängd i december så har du ditt egna gnistrande snölandskap att ställa i ditt fönster. Det du behöver för att göra din snöglob är först och främst en glasburk. Det kan till exempel vara en gammal syltburk. Du behöver vatten och antingen glycerin eller diskmedel. Till snö kan du välja glitter eller dekorationssnö, för ett billigare alternativ kan du även välja riven kokos. För att försegla glasburken behövs ett starkt lim. Och sist men inte minst behöver du en figur av plast el-

ler gummi. Det kan vara en gammal leksak eller en målad keramikfigur till exempel, här är det bara fantasin som sätter gränserna. Börja med att limma fast figuren på lockets insida och låt den sedan torka enligt anvisningarna på limmets förpackning. Häll sedan i glycerin 1:4 eller några droppar diskmedel i din glasburk tillsammans med vatten och häll därefter i ditt glitter. Limma runt lockets insida och skruva fast det i glasburken. Vänta tills limmet har torkat. Sedan är ditt egna snölandskap klart!

Ljuslykta Det du behöver för att göra din ljuslykta är en tom konservburk, en tuschpenna, en hammare, en spik och ett värmeljus. Börja med att tvätta och torka ur den tomma konservburken. Måla ett mönster av hål att spika genom, det kan vara mönster som sick-sack eller en stjärna. Spika försiktigt hål genom de punkter du målat upp. Sedan är det bara att ställa den i fönstret och tända ett ljus. Bonustips: Tomma konservburkar blir fina krukor till hyacinter!

Apelsin med nejlikor Ett busenkelt och klassiskt julpyssel är att göra en apelsin med instoppade nejlikakärnor. Lika vackert som väldoftande och dessutom väldigt enkelt att göra! Det du behöver är en apelsin, en påse med nejlikakärnor och ett vackert rött band. Stick ned nejlikakärnorna genom apelsinens skal så att kärnornas huvud sticker ut genom skalet. Testa olika mönster eller välj det traditionella mönstret med enkla rader. Knyt sedan bandet runtom apelsinen och fäst det till exempel i gardinstången ovanför fönstret.

Girlanger Ett enkelt sätt att piffa upp en vägg med små medel är en girlang. Det du behöver för att göra en girlang är färgglada styva papper, en sax, tejp och tråd. Börja med att klippa ut figurer såsom hjärtan, stjärnor, eller små granar ur pappret med en sax. Tejpa fast varje figur på en tråd och häng upp tråden vid ditt fönster eller vid ytterdörren.

Karin Eriksson karin.eriksson@studenttidning.se

Med hemmagjort pyssel kan du göra det julfint hemma utan att det kosFOTO: KARIN ERIKSSON tar massor.

Julrecept

Klassiska julsmaker i ny tappning Stickade tröjor, julmusik på högsta volym och snö som faller utanför fönstret – tre knep som gör julbaket extra mysig. Men det är lätt att man bakar samma sak år efter år. Därför föreslår vi i år en ny tappning på lussebullar och pepparkakor.

Snögubbemuffins Smörkräm: 250 g rumsvarmt smör 500 g florsocker 1 tsk vaniljsocker 4 msk mjölk Övrigt: 12 st muffins med pepparkakssmak 50 g Marsipan Svart, gul och röd karamellfärg 12 st marshmallows Börja med smörkrämen: Rör smöret slätt och tillsätt florsocker och vaniljsocker lite i taget. Rör tills det är helt blandat och häll i mjölken. Vispa med elvisp i cirka 5 minuter så att krämen blir fluffig. Bred ut krämen över varje muffins. Färga cirka 1 dl av smörkrämen svart och spritsa ögon och mun på varje marshmallows. Spritsa även armar på muffinsen.

FOTO: VERA ZETHRAEUS

Lussebullessnittar 200 g smör 1 g saffran ½ citron 2 dl socker ½ dl ljus sirap 2 msk vaniljsocker 2 tsk bakpulver 5 dl vetemjöl 1 dl russin pärlsocker

Sätt ugnen på 175 grader och klä en plåt med bakplåtspapper. Rör smör, saffran, pressad citron, socker och sirap till en smidig smet.

lite på längderna med hjälp av fingrarna eller en gaffel. Platta inte ut degen helt, den kommer smälta ut i ugnen.

Tillsätt de torra ingredienserna, lite i taget och arbeta försiktigt ihop till en deg. Tillsätt russin och arbeta ihop degen så de blir jämnt fördelade.

Garnera med pärlsocker och grädda längderna i mitten av ugnen cirka 15 till 20 minuter, eller tills de fått lite färg på kanterna. Låt längderna svalna lite, men inte helt, innan du skär upp dem till snittkakor.

Dela degen i två delar och forma två längder på plåten. Tryck försiktigt

Färga marsipanen orange med den gula och röda karamellfärgen, ta lite färg i taget. Forma till 12 små spetsiga näsor samt 36 små kulor. Sätt fast en näsa på varje marshmallow, använd lite av smörkrämen som limm. Tryck fast en marshmallow på varje muffins. Sätt till sist dit tre små kulor, mellan armarna, som blir till knappar på varje snögubbe. Vera Zethraeus vera.zethraeus@studenttidning.se

FOTO: VERA ZETHRAEUS


11 IN-dagen

Mässa med framtidstänk Den 16:e oktober ägde den sjätte upplagan av IN-dagen rum. Mässan arrangeras av en rad olika representanter från universitetet, i syfte att ge studenter och företag möjligheten att nätverka och knyta kontakt inför framtiden. – Det var väldigt många företag som var intresserade i år. Mässan är relativt ny och nischad mot ingenjörsskap och teknik, men har ändå blivit något återkommande för företagen vilket är väldigt kul, uttrycker Jonatan Wikström, projektledare för mässan. Studenter på Karlstads universitet arrangerar en rad olika evenemang varje år, däribland IN-dagen. Den 16 oktober gick årets mässa av stapeln, i hus 21. Projektet, som arrangeras i syfte att ge ingenjör- och teknikstudenter möjligheten att bädda inför framtidens arbetsliv, genererade i nöjda besökare, utställare och arrangörer. – Det var bra tryck på mässan. Generellt sett kom det fram många nyfikna studenter, säger Gustaf Hjärtmyr, studentmarknadsförare hos Sveriges Ingenjörer. – Jag gick hit för att få kontakter och synas, det kan ju ändå skapa möj-

Jonatan Wikström är projektledare för årets IN-dagen.

ligheter längre fram, säger Sandra Hellgren, student. Vad är den största anledningen till att Sveriges Ingenjörer är på plats? – Det är fjärde året i rad som vi medverkar, och målet är att värva medlemmar för att bli större, så att vi som fackförbund och intresseorganisation ska kunna verka för ingenjörers bästa, säger Gustaf Hjärtmyr. Arrangörerna bakom årets mässa består av studentföreningarna SEKE,

Intresset var stort bland både utställare och besökare för årets IN-dagen.

EWB, IDIOT, BAMSE, LIGIST och ESTIEM, den internationella föreningen för industriell ekonomi. Jonatan Wikström, projektledare för evenemanget som som också studerar vid universitetet, fick rollen genom sin position i projektet Clear River Racing. – In-dagen är ett initiativ av Clear River Racing, Formula student - där jag är gruppledare för marknadsgruppen. I och med min roll i det

projektet, så ingår det att anordna IN-dagen, säger Jonatan. Precis som IN-dagen, Clear River Racing, Hotspot, Kommunikatörsdagen och KEY-dagen arrangeras de flesta mässor, evenemang och projekt i ideell mening av drivna studenter. Möjligheterna att knyta kontakter med företag, sätta studierna i praktik och utvecklas vid sidan av plugget är med andra ord många. – Man träffar väldigt många före-

FOTO: ISELIN SUNDBERG

tag och får se mer hur det fungerar efter utbildningen. Sen att göra saker med andra drivna studenter är också riktigt roligt, uttrycker Jonatan Wikström. Sara Tidhult sara.tidhult@studenttidning.se Johanna Nilsson johanna.nilsson@studenttidning.se

KEY-dagen

Uppskattad nyckeldag för ekonomistudenter Intresset var stort när ekonomistudenternas egen dag i KEY-dagen gick av stapeln i slutet av november. Med föreläsning och massor av utställare bjöds på något för alla smaker. – Det är ett väldigt bra tillfälle för studenter att möta potentiella framtida arbetsgivare, säger Linnea Johansson, en av två projektledare för dagen.

Jobb efter examen, arbetstid och lön, ämnen till examensarbeten och extrajobb vid sidan av studierna. Detta var ämnen som stod högt i kurs när Karlstads ekonomers yrkesdag, KEY-dagen, arrangerades i slutet av november. Under dagen kunde nyfikna studenter mingla runt bland ett tjugotal olika utställare, bestående av allt från banker och fackförbund till kommuner och myndigheter. – Det är ett väldigt bra tillfälle för studenterna att få en bild av vilka företag som finns och som man söka jobb hos efter examen. Det är även ett bra tillfälle att prata med de företag som finns i regionen för att få in en fot, säger Linnea Johansson. Arbetet inför årets upplaga av KEY-dagen startade i mars och sedan

dess har den 16 personer stora projektgruppen planerat både arbetsmarknadsmässa, föreläsningspass och bankett. – Vi har försökt att få in företag från alla olika inriktningar som finns inom ekonomi på universitetet. I år var det utställare inom både företagsekonomi, nationalekonomi och industriell ekonomi, just för att täcka in så många utbildningar som möjligt, säger Linnea Johansson. – Det mest har gått enligt plan. Det har varit svårt att få in företag inom ingenjörsbranschen eftersom IN-dagen var större i år, och hade ett bredare fokus på alla ingenjörsutbildningar. Företagen fokuserade då på att åka dit, så det har blivit många nej från sådana företag, säger Jack Norrena, den andra av två projektledare för dagen. ”Ett bra forum” En av årets utställare var den Karlstadsbaserade redovisningsbyrån Accountor, som är en återkommande utställare på KEY-dagen. – Vi tycker att det är ett bra forum för att träffa studenter. Vi har mött många studenter under dagen och har fått in ett gäng ansökningar, så det är kul, säger Sofia Ullman, redovisningskonsult på Accountor. – Det är inte så många som känner till Accountor, så vi försöker att nå

Årets projektledare, Linnea Johansson och Jack Norrena, var nöjda efter att ha genomfört årets upplaga av FOTO: DENNY JANSSON KEY-dagen.

ut brett. Vi marknadsför oss mycket lokalt, både här och genom Företagssalongen, säger Jonathan Forsberg, redovisningskonsult på Accountor. Blickar framåt Efter att årets upplaga av KEY-da-

gen nu är genomförd väntar framdeles både utvärdering av årets projekt liksom att lämna över stafettpinnen till nästa projektgrupp som startar sitt arbete under våren. – Nu blir det lite efterarbete med fakturering och att skriva en rapport

till överlämning så att nästa års projektgrupp får en så bra förutsättningar som möjligt, säger Jack Norrena. Denny Jansson denny.jansson@studenttidning.se


12 Tioårsjubileum

Firar tio år som handelshögskola JUBILEUM. Handelshögskolan på Karlstad universitet arbetar hårt för att erbjuda sina studenter det lilla extra. I år är det också tio år sedan invigningen. Vad har hänt sedan dess, och hur ser framtiden ut? Hösten 2009 invigdes Handelshögskolan vid Karlstads universitet med pompa och ståt i Aula Magna. Samtidigt startades ett varumärkesarbete för att locka studenter. Tio år senare har utbildningarna blivit fler och antalet studenter närmare tredubblats. I dag har Handelshögskolan ungefär 2 800 studenter som utbildar sig inom allt från företagsekonomi och nationalekonomi till informatik, arbetsvetenskap, statistik och juridik. – Vi är en väldigt bred handelshögskola, det vanligaste är att man har något färre ämnen, säger prefekt Martin Löfgren. Starkt studentinflytande En grundpelare på Handelshögskolan är studentinflytande, vilket tar form i bland annat ett sektionsråd där studenter kan få sin röst hörd. – Jag kände att vi saknade den här direkta kontakten till studenterna. Så på den vägen blev det att vi startade ett forum för utbildningsföreningarna, säger proprefekt Marie-Therese Christiansson. En student som suttit med i sektionsrådet är Alexandra Mets, som studerar internationella affärer och som just nu är inne på sin sista termin. – Sektionsrådet är en väsentlig del i Handelshögskolans arbete med studentinflytande. Ordförande och utbildningsansvarig för respektive studentförening som ingår i Handelshögskolan träffar proprefekt och kommunikatör under möten ett antal gånger per termin. Det ger möjligheten för både studentföreningarna och Handelshögskolan att lyfta vad de jobbar med och mer övergripande problem de stött på med utbildningarna, säger Alexandra Mets. Alexandra Mets var tidigare utbildningsansvarig i sin förening och fick också därför ett särskilt uppdrag - nämligen åka på en spaningsresa till Riga.

Som det ser ut nu så bygger vi mycket kring våra stora program. Vi gjorde en jättesatsning för några år sedan när vi tog in juristprogrammet. Martin Löfgren, prefekt

– När jag satt som utbildningsansvarig i KarlEkon 2018 var Handelshögskolan mitt uppe i att utvärdera ett nytt utbytessamarbete. De hade redan haft ett par från fakulteten som åkte ner och tittade på SSE Rigas campus och utvärderade möjligheterna till samarbete, men de ville även ha ett studentperspektiv på det potentiella samarbetet. Detta är ett perfekt exempel där man kan se hur Handelshögskolan värdesätter sina studenters åsikter, säger Alexandra Mets. Väl på plats gjordes ett gediget spaningsarbete för att få en bild av universitetet. – Vi hade ett fullspäckat schema i Riga där vi träffade rektorn och andra från fakulteten. Vi satt med på föreläsning, både kursrelaterade och en gästföreläsning, var på möten med framgångsrika alumner och samarbetspartners till skolan och träffade delar av studentkåren. Vi fick insikt i allt från hur bostadssituationen ser ut och kvalitén på föreläsare. Själv kan jag meddela att SSE Riga imponerade stort, säger Alexandra Mets. Marie-Therese Christiansson tycker även hon att studenternas spaningsresor är viktiga för Handelshögskolan. – När vi har planer på nya avtal med internationella partners brukar vi skicka ut studenter för att reka hur det är på den studieorten. På pappret kan det vara ett bra universitet eller högskola, men hur är det att vara student? Det är ju ändå studenter som ska åka dit, säger hon. Att ha den typen av inflytande under sin studietid är något som Alexandra Mets uppskattar. – Handelshögskolans arbete med studentinflytande uppskattar jag verkligen. De är väldigt måna om att ha en bra relation med utbildningsföreningarna och man känner av att de värdesätter våra åsikter, säger hon. Vill arbeta hållbart Vad som också genomsyrar Handelshögskolan är hållbarhet. – Där jobbar vi ju med flera olika perspektiv, miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Vad är ett hållbart arbetsliv exempelvis? Säger Martin Löfgren. På grund av en tidigare incident som skedde mellan en lärare och en student på internet har Handelshögskolan också tagit fram en uppförandekod. – Vi har ju regler för hur man upp-

för sig ansikte mot ansikte, men hur är det på nätet? Det är där mycket av kommunikationen förs idag. Så vi såg att det fanns ett glapp där. Det är en sådan grej som studenter och vi var helt överens om, säger Martin Löfgren. Även Alexandra Mets menar att hon märker av Handelshögskolans hållbarhetsarbete. – Tittar man på teman på de C-uppsatser som skrivs i min kurs just nu är nog majoriteten om hållbarhet, vilket jag tycker är fantastiskt och reflekterar vilken typ av utbildning vi erbjuds på Handelshögskolan, säger hon. Säkrar kvaliteten För att säkra kvaliteten på utbildningarna genomgår just nu Handelshögskolan ett flerårigt ackrediteringsarbete. Inom det ingår 15 standarder som bland annat säger att det ska finnas kompetent personal, en stabil ekonomi, att studenterna får möjlighet att lära sig det de blir lovade och att målen för jämställdhet och hållbarhet nås. – Tidsplanen är att ackrediteringen ska vara klar 2021, då kommer det hit en kommitté och granskar oss. Det är inte heller bara vi, utan det här är en ackreditering som universitetet får. Det gör att vi kommer att dra nytta av den på alla plan. Den här ackrediteringen är ju en kvalitetsstämpel som är avgörande för vilka samarbeten vi kan få framöver, säger Marie-Therese Christiansson. Inför en överskådlig framtid menar Martin Löfgren att det inte blir några nya program. – Som det ser ut nu så bygger vi mycket kring våra stora program. Vi gjorde en jättesatsning för några år sedan när vi tog in juristprogrammet. Vi hade ett rättsvetenskapligt program innan som blev juristprogrammet, och där har vi ungefär 3000 förstahandssökande till 90 platser, så det är väldigt populärt. Så jag tror inte att det bli några nya inom överskådlig tid, säger han.

Handelshögskolan firade tioårsjubileum i samband med Handelshögskolans dag de

”Viktigt med tillväxt” Alexander Torin (M), kommunalråd och ordförande i gymnasienämnden menar att Handelshögskolan har betydelse för Karlstads kommun på flera sätt. – Det är viktigt att vi har intressanta utbildningsplatser för de som vill söka eftergymnasial utbildning. Det är ett bra sätt för att få folk att flytta till Karlstad, det är viktigt med tillväxt. Det bidrar också med en bredd av utbildningar till Karlstad och forskning i ett bredare spektrum än vad universitetet har själva, säger han. Olivia Hahne olivia.hahne@studenttidning.se

Amos Friedman, Edgar Sedemann, vd på Rimi i Lettland, och Alexandra Mets under Handelhögskolans spaningsresa i Riga. FOTO: PRIVAT


13

en 7 november.

FOTO: TOMMY ANDERSSON/KARLSTADS UNIVERSITET

Helén Williams föreläste på Handelshögskolans dag den 7 november. FOTO: TOMMY ANDERSSON/KARLSTADS UNIVERSITET

Moderator Ulf Wickbom, dåvarande rektor Kerstin Norén samt Olle Sonesson var med när Handelshögskolan invigdes 2009. FOTO: ARKIVFOTO KARLSTADS UNIVERSITET


14 Tioårsjubileum

ww

ww

Genom bland annat handelsfrukostar med gästföreläsare, praktikplatser och examensarbeten med skarpa case från arbetsgivare får studenterna på Handelshögskolan skapa sig en uppfattning om hur det är i arbetslivet. – På handelsluncherna kan studenterna få en inblick hur det är att ute i arbetslivet, men också skapa nätverk vilket underlättar för dem som tar examen och gör det lättare att få jobb. Det ligger i vår roll att samarbeta med det omgivande samhället, säger Olle Sonesson. Grant Thornton är en konsultbyrå som arbetar med revision, redovisning, ekonomisk rådgivning gentemot företag. De är bara ett av alla

företag som samarbetar med Handelshögskolan. Marianne Widström är redovisningskonsult på Grant Thornton men sitter också i Handelshögskolans styrelse sedan starten för tio år sedan. Hon beskriver samarbetet från tre perspektiv: – Vi har jättemycket samarbete med Handelshögskolan. Men det är främst ur tre perspektiv; att fronta oss som en attraktiv arbetsgivare till framtida medarbetare, varumärkesbyggande för potentiella kunder och att hålla sig ajour med vad framtida medarbetare och kunder tycker är viktigt. Både nu och inför framtiden, säger hon. Även Olle Sonesson ser samarbetet med företag som positivt. – Det betyder mycket tycker jag. Vi försöker skapa arenor där våra studenter får möta sina blivande arbetsgivare. Det är ju till nytta både för studenter som vill ha arbetsgivare och för arbetsgivare som vill ha arbetstagare, säger han. Genom att sitta med i styrelsen menar Marianne Widström att hon haft möjlighet att följa Handelshögskolans utveckling. – Jag har varit med sedan start och

sett den utveckling som har skett. Från att mest informera till att i dag vara mer som ett bollplank. Ett utbyte som gör att utvecklingen går snabbare och blir mer anpassad för näringslivet. Enligt Marianne Widström är det viktigt för studenterna att kunna skilja på teori och praktik. – Genom styrelsen försöker vi bidra genom att få in så mycket verklighetsanpassning som möjligt. Teori och verklighet är två olika saker och det är viktigt att få med sig tidigt, säger hon. På Grant Thornton är många medarbetare före detta studenter på Karlstads universitet. – Det är jättemånga som jobbar hos oss. Inte bara i Karlstad utan de är utspridda i hela landet. Vad är det för egenskaper ni söker hos studenterna? – Naturligtvis att man har den kompetens som krävs. Vi jobbar med auktoriseringstitlar som revisorer, konsulter och så vidare. Det är grundstenen. Men det är långt ifrån det viktigaste, som är personligheten. Man måste ha en bra förmåga att kunna kommunicera, skriftligt och verbalt och ha det sociala. Man ska vara lite

ww

VIKTIG. För Värmlands företag har Handelshögskolan vid Karlstads universitet stor betydelse och efter tio år har ett gediget samarbete växt fram mellan parterna. – Det ligger i vår roll att samarbeta med det omgivande samhället, säger Olle Sonesson, lektor i företagsekonomi.

ww

”Teori och verklighet är två olika saker”

ww ww ww ww

Sektionsrådet på Handelshögskolan våren 2019: Gabrielle Byberg, Gustaf Brandorf, Sandra Silander, Marianne Widström (Grant Thorntorn), Adrian Hytter, Oskar Lysér, Marie-Therese Christiansson (proprefekt) och Anna Marble. Charlotta Nilsson från SBAB saknas på bilden. FOTO: KARLSTADS UNIVERSITET

FOTO: KARLSTADS UNIVERSITET

som en kunskapskälla, lite som en säljare och lite som en psykolog. Olivia Hahne olivia.hahne@studenttidning.se


ww

ww

ww ww ww ww

ww

ww

15 Krönika

Stina Samuelsson: Julen börjar i bilen och den jäveln är på verkstad En decemberdag på Ikea bestämde jag mig för att börja gilla julen. Jag har både vänner och familj som älskar jul och jag ville väl också få uppleva den där magin. Så jag köpte på mig ett par julslingor och lite pynt och visst blev det rätt trevligt där hemma. Stina Samuelsson, krönikör Ur led är tiden! Jag befinner mig för närvarande, och för en tid framöver, i en julbubbla. Det kanske inte är särskilt anmärkningsvärt när du läser det här någon gång i december, men när jag skriver det är det nästan lite obekvämt för en del. Många tycks anse att jag är alldeles för tidig med min julstämning. Men en dag som denna, när november precis kickat igång och regnet strilar ner, när allt är grått och trist, vantarna är blöta och skosnöret går upp - det är då som julfryntligheten passar allra bäst. Det är ju nu vi behöver den! Men när jag säger till folk att jag redan börjat lyssna på julmusik tittar de knepigt på mig. Låt mig korrigera den där meningen. När jag säger till folk att jag vill börja lyssna på julmusik tittar de knepigt på mig. För min jul börjar i bilen. Och den jäveln är på verkstad. (Fyll här gärna på med egensnickrade referenser till tomten och hens verkstad, men det är tyvärr inte där Saabolina är.) Julen börjar med årets julplaylist, som alltid innehåller Frank Sinatra, Dean Martin, Dusty Springfield, Ella Fitzgerald och Tommy Körberg (för det är Körbergs version av O helga natt som är den enda accepterade versionen i min bil och så länge sambon inte har körkort har han ingenting att säga till om detta, Jussi Björling, må han vila i frid, kan se sig i stjärnorna efter en biljett till min julspellista). Nu är jag utlämnad till andra markörer. Bland annat har jag stoppat min vanliga ljudbok (Dumskallarnas sammansvärjning av John Kennedy, inläst av Tomas Bolme, lyssnas med fördel på en högre hastighet för rätt retrokänsla) och lyssnar i stället enkom på Harry Potter-böckerna (inlästa av Stephen Fry, bortse hans kvinnoröster förutom från Dolores Umbridge och böckerna är guld). För Harry Potter är ju jul, det kan ingen vettig människa förneka. Jag har också invigt julkoppen, även om det än så länge är vanligt kaffe i den. Men julmusiken får vänta. Vi har alla våra olika datum när vi tycker att det är okej att börja pynta och fryntla kring julen. Handeln tycker uppenbarligen att det är okej ungefär året om (fall inte för deras hets, i stort sett ingen av oss behöver något över huvud taget och sannerligen ingenting nytt) och köparna ondgör sig varje gång över att skyltningen börjat för tidigt och handlar sedan för mer än någonsin förr. Många har enats om att vi ger fan i att pynta innan första advent. Och det är okej för mig. Ni får leva hela november i beckmörker om ni jättegärna vill det, jag lägger mig inte i behovet av att mötas av ett nedsläckt och deprimerande hem, att se på kvälls-tv i sterilt lysrörsljus eller dricka morgonkaffet i det discoblinkande skenet från den trasiga gatubelysningen utanför. Det är helt och hållet upp till er! Själv känner jag att första november är en bra startpunkt. Då varvar vi upp julmusiken och någon vecka senare kommer de första ljusslingorna upp. När det är någon vecka kvar av november är det dags för stjärnor och ljusstakar och minigranar och apelsiner med nejlikor och pepparkaksgubbar och julkaffe och, och, och... Jag gillar julen. Men ur led är tiden! Eftersom bilen är på verkstad och har varit så under lång tid så har allt satts på paus. Inte en enda

FOTO: STINA SAMUELSSON

gång har jag lyssnat på Tommy Körberg. Kanske blir det här året då jag faller in i samhällets julnormer. Förlåt. Jag menar vinternormer. *** I stället kan jag kanske berätta för er hur det blivit så här. Hur jag gick från en helt normal person med en antydan till grinch-tendenser till att gå all in christmas varje år. Jag bestämde mig. Det var inte svårare än så. Först gjorde jag det dessutom på ett ganska ironiskt vis, såklart. Man är väl tuff. Som unge var jag aldrig jätteförtjust i jul. När jag var riktigt liten var det säkert spännande, men från tweenieåldern och uppåt har jag inte varit nåt större fan. Julklappar och mormors köttbullar i all ära. Jag tyckte det var lite stelt och det skulle vara fina kläder på och sen, herregud, blev jag tonåring och julföraktet minskade inte. Julen för mig har under stora delar av mitt liv förknippats med stress, ångest och oro. Tvång och traditioner. Julklappar ska köpas vare sig man vill, hinner, orkar eller har råd. Det ska ätas julmat och framför allt ska alla vara glada. Jag har spenderat ganska mycket tid i mitt liv med att inte vara glad. Åratal, rentav. En del av den tiden jag inte har varit glad har såklart varit runt jul. En hel del julhelger har hanterats med hjälp av alkohol, och som vi alla vet hjälper ju inte alkohol alls, den bara låtsas och ljuger och sabbar. Det här blev en ond cirkel. Varje år var julen lite jobbigare, lite tyngre. Varje år var jag lite fullare, lite trasigare. Peppig läsning, detta, eller hur? För att göra en lång historia eh... ”kort”, så vände väl livet så smått. Jag blev gladare, det mesta blev lättare. En decemberdag på Ikea bestämde jag mig för att börja gilla julen. Jag har både vänner och familj som älskar jul och jag ville väl också få uppleva den där magin. Så jag köpte på mig ett par julslingor och lite pynt och visst blev det rätt trevligt där hemma. Resten är, som man säger, historia. Jag har nu säkert tio års erfarenhet av långsamt stigande jul-

pepp och de senaste åren har detta exploderat och en del traditioner skapats. Första november är alltså startskottet för julmusiken, ett större pepparkaksbak sker kring lucia, julkaffe ska inköpas och jag har mina stjärnor och ljusslingor i en kartong, redo att placeras ut. Förra julen var min första jul som mamma. Nu har jag en egen unge att uppfostra till julälskare. Om han har ärvt mitt svårmod kan det bli knepigt, det inser jag, men jag ska göra mitt bästa. Kanske blir det omöjligt och i så fall får jag vänta, men förhoppningsvis når han också fram en dag. Och kan välja ut det som är härligt med julen. Bortom konsumtion, stress och tvång. Jag vet att julen inte är för alla. Och jag vet att det finns många som inte har någon att tillbringa den med. Det är väl den enorma mytbildningen kring jul som gör den så skör. Att det ska vara så bildskönt och pittoreskt, med ett tjockt lager fluffig snö, varm choklad och julknäcke, välfyllda julstrumpor och mörkt gröna granar. Men barnen som har fulla vuxna omkring sig då? Äldre som inte har någon att bjuda på pepparkakor? Fattiga föräldrar som inte har råd med klappar? Hur ska de få uppleva den känslan? Jul kan vara så mycket, både så varmt och så kallt. Tack vare fantastiska initiativ som till exempel Julänglarna, som hjälper barnfamiljer, eller Vintervärme, som hjälper de utan tak över huvudet, kan fler få möjlighet att känna värme över jul och vinter. Vill du göra en god gärning, se efter hur du kan bidra så att fler kan få må bra under den här tiden på året. Det lär finnas lokala initiativ nära dig, en insamling, ett julbak, någon aktivitet för unga och gamla. Det! Det är fan julstämning på riktigt, det. *** Och bilen då? Kvar på verkstaden. Tommy Körberg är otålig. Låt julen börja!


16

Spännande träning

Campus

UTVÄRDERING. Ångestladdat, lite läskigt och jobbigt? Det kan vara svårt att hitta hitta rätt i träningsdjungeln. För att göra det lite enklare för dig har Karlstads studenttidnings Johanna Nilsson och Sara Tidhult gett sig in i träningens värld och testat springpass i grupp, akrobatik, bordtennis och shorinji kempo. Att ha ångest varje gång man ska ta sig till gymmet är igenkännbart och allt annat än hållbart. Det är med andra ord viktigt att den aktivitet vi utövar är kul och givande. Enligt hälsorekommendationerna bör du som är över 18 år vara fysiskt aktiv minst 150 minuter i veckan. Denna tid kan du disponera på vilket sätt du vill - men om du inte har en aning om vart du ska börja så har vi ett tips, ett tips som kan göra att du väljer träningen före Netflix och häng i soffan. Karlstads studenttidnings reportar Johanna Nilsson och Sara Tidhult har därför testat olika aktiviteter hos KAUIF för att försöka göra det enklare för dig som vill börja träna - men som inte vet vad eller hur du ska träna. Följ med! Många olika aktiviteter KAUIF är Karlstads universitets ideella idrottsförening och erbjuder en rad olika aktiviteter. För dig som är intresserad av gruppträning finns allt från kampsport och dans till yoga. För dig som är intresserad av boll- och racketsporter finns det både bordtennis, fotboll och lacrosse. Som medlem i studentkåren kostar en termin 199 kronor och ett helt år 299 kronor, där medlemsavgiften ingår. Av detta stora utbud kan det kännas svårt att veta vad man ska prova först - men få inte panik. Vi, Johanna och Sara, har testat fyra olika aktiviteter och utvärderat dem för dig som vill ha lite beredskap innan du kastar dig in i den fysiska världen. Löpning Gruppträning måndagar 17.00-19.00. Beskrivning: ”Löpning är ett utmärkt sätt att träna din kropp samtidigt som det också är kul - speciellt om du gör det i en grupp. Vi springer olika vändor varje vecka för att variera både längd och terräng.” Utvärdering: Inte supersvårt att föreställa sig vad löpning innebär. Detta pass handlar om att träna upp konditionen. Då vi båda två associerar löpning med en hel del ångest, upptäckte vi att det var ett bra sätt att springa i grupp. Man motiverar varandra i en kombination med att vilja prestera så bra som möjligt. När man springer själv kan det vara lätt att göra det enkelt för sig - man kanske tar det lite lugnare än vad man egentligen kan. Men nu när det fanns ett tempo att hålla och människor omkring en att springa ikapp var det inte lika lätt att vara lat. Vi måste medge att det var extremt utmanande, men vad nöjda vi var efteråt. Vill du verkligen få re-

sultat i förbättrad kondition är detta passet verkligen någonting för dig. Bordtennis Onsdagar 17.30- 18.30. Beskrivning: ”Vi startar varje pass med rundpingis. Därefter fokuserar vi på olika övningar för att lära oss att slå pingisbollen mer effektivt. I slutet av passen tävlar vi mot varandra där vi testar det vi tränat på. Alla är välkomna - oavsett om man är proffs eller nybörjare. Ingen utrustning behövs.” Utvärdering: Detta pass är för dig som vill slipa dina kunskaper i pingis. Vi kände inte att vår begränsade förmåga hindrade oss från att vara med på alla övningar. Det är en mindre svettig aktivitet som fokuserar på att slipa tekniken och öva upp bollsinnet. Stämningen var jättebra mellan deltagarna och det märktes att alla gick dit för att ha kul. Träningspassen i bordtennis leds av Simon Karlsson som studerar till högskoleingenjör i energi- och miljöteknik, och som har varit instruktör i drygt ett års tid. – Jag spelade mycket pingis när jag var yngre. När jag kom hit till universitetet var KAUIF det första jag hittade och jag tyckte det var så himla roligt med alla olika sporter och aktiviteter, och jag ville vara en del av det och hjälpa till, säger han. Och fortsätter: – Det är inte bara tävlingar, utan man kan komma hit och vara del av ett gött gäng. Och träna på att bli bättre på pingis. Det är inte så allvarligt och rätt roligt. Vi försöker blanda mellan träning och tävling. Akrobatik Torsdagar 17.00-18.30. Beskrivning: ”I den här kursen arbetar vi framför allt med våra kroppar. Vi står över varandra, ligger på golvet, står på händer och huvudet - beroende på förmåga”. Utvärdering: Var ska vi börja? Det finns en viss förutfattad mening när man hör ordet “akrobatik”. Trots detta hade vi inte en blekaste aning om vad vi skulle förvänta oss. In gick vi till salen och trodde att vi skulle klara detta med bravur - men här sitter vi i skrivande stund, tre dagar efter passet, och har träningsvärk som aldrig förr. Akrobatik är ett bra sätt för dig som vill träna din balans, stabilitet och stärka muskler som du inte visste att du har. Övningarna varierar beroende på vad man är kapabel till, och tyvärr kan vi erkänna att ingen av oss reportrar bemästrade mycket utöver grunderna. Men passet var otroligt

kul, lärorikt och fruktansvärt jobbigt. Akrobatikpassen leds av Xavier Torbjornsson från Australien som läser en utbytestermin i datavetenskap. – När jag kom hit under introduktionsveckorna hade de mycket marknadsföring för KAUIF och jag gick med eftersom jag tänkte att det skulle bli kul och spännande. Jag höll i en springkurs hemma i Australien, så jag tänkte att jag kunde köra den här under utbytesterminen också, säger han.

Och fortsätter: – Jag hjälper även till att leda akrobatikkursen när den ordinarie instruktören inte är här, och så har jag en egen klass också, som liknar akrobatik. Vad är det bästa med att vara en instruktör? – Det är att hjälpa andra att nå sina mål, och så klart att ha kul längs vägen. Shorinji Kempo Måndagar och onsdagar 18.30- 20.00.

Beskrivning: ”Shorinji Kempo är en traditionell kampsport som grundades i Japan i syfte att skapa ett modernt självförsvarssystem samtidigt som man arbetar med mental utveckling genom träningspass. Vi startar med meditation och följer upp med uppvärmning, basträning och teknisk träning. Det är ett varierat och mångsidig träningsform som kan övas av alla.” Utvärdering: Shorinji Kempo är en japansk kampsport med mål att träna för-


17

för alla

Nyheter

Universitetet rankas högt två gånger i rad För första gången någonsin listades Karlstads universitet tidigare i höst i den amerikanska tidskriften Times internationella universitetsrankning, Times Higher Education. – Det är glädjande att Karlstads universitet placerar sig så bra på listan, säger rektor Johan Sterte.

Bordtennis är en perfekt träningsform för dig som vill slipa på tekniken utan att bli genomsvettig.

Av världens 25 000 universitet och högskolor rankas 1 400 lärosäten i 92 länder i tidskriften Times rankning, THE. Rankningen utgår från flera olika faktorer, däribland forskningens mängd och kvalitet, lärosätenas anseende, antalet studenter och antalet doktorsavhandlingar per lärare. I toppen av årets rankning, som presenterades tidigare i år, hittas universitetet i Oxford följt av Caltech i Kalifornien och universitetet i Cambridge. I år är det första gången någonsin som Karlstads universitet är med på listan, och rankas i intervallet 8011000. Bland de övriga svenska lärosätena som finns med på listan hittas Karolinska institutet på plats 41, Lunds universitet på plats 96, Uppsala universitet på plats 102 och Stockholms universitet på plats 175. Tidigare i november stod det klart

Karlstads universitet listas i år för första gången någonsin i Times internationella rankningar över 1 400 universitet och högskolor i världen.

att Karlstads universitet för första gången någonsin även listas i tidskriftens rankning i kategorin ”business and economics”. I toppen av rankningen inom kategorin hittas Massachussets Institute of Technology, MIT, följt av universiteten i Stanford och Oxford. Karlstads universitet placeras sig i intervallet 251-300, vilket är högre än i den första rankningen. – Att komma med i rankningen är i sig en kvalitetsstämpel. Av världens

cirka 25 000 universitet rankas bara 1 400 och Karlstads universitet är ett av dem. Det är bra att vi är med på listan, det gör det enklare att upprätta samarbetsavtal med andra lärosäten samt att internationella studenter kan få upp ögonen för oss. Av de olika kriterierna som utvärderats är citeringar den kategori där vi lyser starkast, säger prorektor Thomas Blom. Denny Jansson denny.jansson@studenttidning.se

Försäkra dig om ett tryggt studentliv Vårt studentpaket ger ett tryggt skydd för dig och dina prylar. Dessutom till ett riktigt bra pris!

Akrobatik är en bra träningsform för dig som vill träna din balans, stabilitet och stärka muskler som du inte visste att du hade.

mågan till självförsvar, den mentala utvecklingen och förbättra hälsan. Passet började med en uppvärmning följt av en genomgång av olika slag, sparkar och blockeringar. Senare testade man dessa övningar på varandra i par, och det hela avrundades med ett fyspass. På detta pass krävs ingen förkunskap, utan alla deltagare presterade efter bästa förmåga. Det var dock tydligt att de deltagare som hade gått på aktiviteten innan fick ut mer av träningen, och det kan därför

vara bra att ge sporten lite mer tid än bara ett träningstillfälle. Stämningen i gruppen var allmänt lättsam och avslappnad, och trots att vi var så fruktansvärt dåliga kände vi inte att någon i rummet dömde ut oss. Vi vill dock varna för att även detta är ett pass som har gett oss otroligt mycket träningsvärk. Johanna Nilsson johanna.nilsson@studenttidning.se Sara Tidhult sara.tidhult@studenttidning.se

I vårt studentpaket ingår: En hemförsäkring Ett allriskskydd En olycksfallsförsäkring för dig

Har du vårt studentpaket och öppnar ett privatkonto hos vår bank får du utan extra kostnad: Bankkort Internetbank Telefonbank Avbeställningsskydd när du betalar din resa från privatkontot

LFvarmland.se/student 054- 775 15 00


18 Forskning i fokus

ww

Nyinflyttad doktorand med fo FORSKAR. Möt Muhammad Murtaza Ali, en av Karlstad universitets nya doktorander inom företagsekonomi vid Handelshögskolan. Han är placerad vid centrum för tjänsteforskning där han forskar om digital transformation inom tjänstesystem.

ww

Relevanta frågor Genom att relatera forskningen till institutionens forskningsram, menar han att möjligheten för att bli antagen ökar. – Då kan man bli lite mer träffsäker i sin ansökan och forskningsplan, och därmed har man större chans att få forska om det man vill forska om. Men även att forska om sådana frågor som är relevanta för institutionen och för samverkande med universitetet. För att bygga ett relevant CV kan det också vara bra att

Muhammad Murtaza Ali är en av universitetets nya doktorander och forskar inom ämnet företagsek

fråga forskare om de behöver assistans med att samla in och analysera data, det är även bra att vara aktiv och fråga forskare och ledande industriaktörer om relevanta ämnen att skriva avhandling om. Nu har jag inte varit på universitetet så länge och jag har inte så mycket forskningserfarenhet, men om man har frågor eller annat så försöker jag gärna hjälpa till.

Lotta Fallqvist lotta.fallqvist@studenttidning.se

CTF Centrum för tjänsteforskning är ett av världens främsta forskningscentrum med fokus på tjänster och värdeskapande genom tjänster. CTF bildades år 1986 och består av ett sextiotal forskare och forskarstuderande verksamma inom ämnena företagsekonomi, arbetsvetenskap, informatik, miljö- och energisystem, sociologi, religionssociologi och psykologi. Sedan 2013 är CTF en av två excellenta forskargrupper vid universitetet. Källa: Karlstads universitet

ww

Tips till studenter För de studenter som funderar på att söka vidare till forskarutbildningen efter examen rekommenderar Muhammad Murtaza Ali att tänka aktivt kring det ämne man är intresserad av och att utforska tidigare studier. – Ta reda på hur långt man har kommit inom området och se vilka frågor som ännu inte blivit besvarade. Kolla om ämnet saknar några forskningsperspektiv som kan vara relevanta. Sedan får man kolla på forskningsannonser och försöka förstå hur ämnet kan relateras till institutionens forskningsram. Som att titta på vad forskare inom den institutionen har forskat om, vilken teoretisk bakgrund de har använt och se om man kan använda liknande teorier i sin egen forskningsfråga, säger han.

ww

Drivs av nyfikenhet I sin doktorsavhandling studerar Muhammad Murtaza Ali hur system och omgivning förändras när marknader digitaliseras. – Jag vill ta reda på hur omfattande, digitala- och socioekonomiska initiativ kan inverka och förändra omgivningen. Det kan exempelvis vara initiativ från öppna dataprojekt från staten till utvecklingsprojekt i olika utvecklingsländer. Hur man kan förstå systemet från olika håll, hur elementen hänger samman och hur man kan agera och tänka kring systemen för att skapa de bästa möjligheterna för inverkan. Avhandlingsämnet är fortfarande i utvecklingsfasen men skall fokusera

på systemtänkande, tjänstelogik och digitalisering, säger han. Och fortsätter: – Det är också intressant att förstå arbete kring fattigdomsbekämpning ur ett systemtänkande perspektiv och vilken roll digitaliseringen har i det. Att validera de teoretiska antagandena och förstå om sociala fenomen kan användas i olika kontexter är också av intresse. Det var också just sådana frågor som gjorde att han kom att söka sig till Karlstads universitet för sina doktorandstudier, och även om han bara har varit i Karlstad i ett par veckor trivs han redan gott i staden. – Tyvärr har jag inte hunnit se så mycket av staden ännu, men det jag har sett gillar jag. När jag först kom hit var jag en sväng på Ikea och lite inne i centrum, så jag vet hur det ser ut. Jag tycker att Karlstad verkar vara en väldigt trevlig stad.

ww ww ww ww

När Karlstads studenttidning träffar Muhammad på hans kontor för intervjun, har han bara varit i Karlstad i en vecka. Han är 28 år gammal, född och uppvuxen i Oslo med sin mamma, pappa och två systrar. Familjen har bakgrund från Pakistan och Muhammad berättar att hans farfar kom först till Oslo. Trots att han är norrman är han inte så intresserad av att ”ge sig ut på tur”, men kan uppskatta skidåkning om tillfälle ges. Han har tidigare bott och studerat i Umeå där han åkte en hel del skidor tillsammans med sin svenska värdfamilj. Utöver det beskriver han sig inte som en person som ger sig ut i ur och skur. I stället föredrar han en annan typ av träning. – Jag springer ibland och går till gymmet. Jag gillar spela basket men det har inte blivit att jag har spelat så mycket. Men jag ska testa KAUIF, jag har hört att de har basket. Annars är jag en gammal själ och gillar ta det lugnt och umgås mycket med min familj. När jag läser så är det mest om forskning och samhällsutveckling, eller filosofi. Det tycker jag är intressant. Vad lyssnar du på för musik och vad gillar du att se på tv? – Jag växte upp med mycket hip hop, så det lyssnar jag en hel del på. Annars gillar jag pakistansk litterär musik, det är lite mer poetisk musik. Men det brukar bli en blandning av soul, hip hop och jazz. När det gäller saker att se på så gillade jag tv-serierna Snowfall och The Last Kingdom, de är bra. Annars ser jag på all slags film.


19

ww

ww ww ww ww

ww

ww

okus på digital transformation

konomi.

ww

FOTO: DENNY JANSSON

FOTO: LOTTA FALLQVIST

FOTO: LOTTA FALLQVIST


20 Framtid i fokus

Lars Jansson och Matilda Nyström visar ett av behandlingsrummen på den nya psykologmottagnigen.

Psykologmottagningen fi JUBILERAR. Vid alla universitet med psykologutbildning finns även en psykologmottagning, och Karlstads universitet är inget undantag. I år firar universitetets egen mottagning ett år och nu siktar man vidare på att nå ut bredare med verksamheten. I september förra året öppnade Karlstads universitets egen psykologmottagning som en del av psykologprogrammet och psykologiämnet, där mottagningens terapeuter är studenter som är i slutet av sin utbildning till psykologer och som ar-

betar under professionell handling. – Den nya psykologmottagningen på Karlstads universitet är en fantastisk möjlighet för allmänheten att få ta del av kostnadsfri psykologisk behandling i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, i direkt

anslutning till akademien, sa Daniel Wallsten, legitimerad psykolog och doktorand vid ämnet psykologi, då. Ingår i utbildningen Studenten Lars Jansson möter upp vid mottagningens entré på våning tre i hus 5B. Ett ljus väntrum med grönt tema välkomnar alla som besöker mottagningen och sprider ett lugn. Röda lampor lyser upp utanför dörrarna till de olika besöksrummen och patienterna väntar i soffan och fåtöljerna med varsin tidning. Höstterminen 2015 startade psykologprogrammet på Karlstads universitet och den första kullen är nu

inne på sin nionde termin på det tio terminer långa programmet. – Praktik på mottagningen ingår som en del i utbildningen från termin sju till och med termin nio, där de studenter som läser termin sju och nio praktiserar under höstterminen och de som läser termin åtta under vårterminen, berättar Lars Jansson som förutom att studera till psykolog jobbar deltid som administratör på mottagningen. Personer som är intresserade av att besöka mottagningen för att få hjälp med olika måttliga svårigheter ansöker via universitets hemsida, och därefter kopplas patienterna

ihop med studenterna. – Många patienter som söker lider av stress, nedstämdhet, ångest eller prestationskrav. Vi behandlar även fobier, såsom rädsla för spindlar och trånga utrymmen. Efter inskickad intresseanmälan kan det dröja allt från några dagar till ett par veckor innan personen kontaktas igen för en telefonintervju, beroende på när under terminen anmälan har kommit in, säger Lars Jansson. Olika former av terapi Efter telefonintervjun bedöms de olika ärendena efter svårighetsgrad, för att säkerställa att patienterna


21

Matilda Nyström, Lars Jansson och Sara Ehnroth studerar på psykologprogrammet och praktiserar på mottagningen på universitetet.

FOTO: KARIN ERIKSSON

Väntrummet på mottagningen där de röda lamporna lyser upptaget utanför dörrarna in till besöksrummen.

firar ett år – siktar framåt får rätt hjälp. Om ärendet har högre svårighetsgrad hänvisas patienten vidare till psykiatrin. Innan patienten ställs på väntelistan och behandlingen påbörjas bedöms även vilken form av behandling som ska utföras. – Vi utför både kognitiv beteendeterapi, KBT, och psykodynamisk terapi, PDT, här på mottagningen. De kan liknas vid en brand i ett hus där branden får stå för den psykiska ohälsan, där handlar KBT om att släcka branden här och nu medan PDT snarare inriktar sig på att ta reda på vad det var som startade branden, förklarar Lars Jansson. Varje student får en tilldelad pa-

tient per termin beroende på vald fördjupning i behandlingsmetod samt en utbildad och extern psykoterapeut som handledare i samarbete med Region Värmland. Terapisamtalen spelas in för att de senare ska kunna diskuteras med handledaren. Alla på mottagningen har tystnadsplikt och följer reglerna enligt Hälso- och sjukvårdslagarna, men till skillnad från andra mottagningar är behandlingen helt gratis och har kortare vårdköer. Hittills i höst har mottagningen fått in över 100 intresseanmälningar, vilka senare har gått igenom processen och sedan fördelats på de 55

studenterna som praktiserar på mottagningen under årets hösttermin. Responsen för den nya mottagningen har varit positiv under verksamhetens första år menar Lars Jansson, och nu pågår ett arbete för att utvärdera verksamheten. – Vi arbetar just nu med en utvärdering som inte är klar. Min generella bild är att våra patienter mår bättre efter avslutad terapi och att studenterna på programmet är nöjda med praktiken, säger Lars Jansson. En av de största utmaningarna under året har varit att nå ut till studenter och andra att verksamheten är öppen, där Lars Jansson tror att

många inte känner till verksamheten. – Det har till viss del varit svårt att nå ut. Jag tror att många kan ha missat att vi har vår mottagning och att alla är välkomna att söka sig till oss. Oavsett om de som söker studerar på universitetet, jobbar här eller inte har någon koppling hit alls. Vi bearbetar varenda intresseanmälan som kommer in, så om man behöver hjälp så rekommenderar jag att ge Karlstads universitets psykologmottagning en chans. Karin Eriksson karin.eriksson@studenttidning.se

KBT och PDT KBT Kognitiv beteendeterapi är ett samlingsnamn för psykoterapier där man tränar på att använda sig av nya beteenden och tankemönster för att minska psykologiska problem. PDT Psykodynamisk psykoerapi är ett samlingsnamn för psykoterapier där man arbetar med självinsikt och relationer till andra för att minska psykologiska problem. Källa: Socialstyrelsen


TRYCKERIET INFORMERAR KAUPRINT Skriv ut, kopiera och scanna själv via kauprint. UPPSATSER Tryck din uppsats hos oss! Du får en snygg inbunden uppsats med professionellt tryck. PERSONLIGA TRYCKSAKER Vi trycker både stort och smått, från vykort och foton till affischer och canvastavlor. Läs mer på kau.se/universitetstryckeriet eller besök oss i 4B 304

TRYCKERIET/TRYCKSAKSBESTÄLLNINGAR: tryckeriet@kau.se GRAFISK FORM/LAYOUT: layout@kau.se SKRIVARE/PAPERCUT: printsupport@kau.se

KAU.SE


23 Insändare

Fler mikrovågsugnar i hus 21

MIKROVÅGSUGNAR. Det borde finnas mycket fler microvågsugnar! Speciellt i hus 21 där det alltid är kö till både fungerande och trasiga micros. Fred

Mikros på mikronivå?

MIKROVÅGSUGNAR. Vi är många studenter som bävar för lunchrusningen i Gläntan vid tolvtiden. Med vassa armbågar får man slå sig fram till både kylskåp och mikrovågsugnar, och för den stackare som drar nitlotten i kön till mikrovågsugnarna, blir väntan lång. Universitetet växer så att det knakar, vilket är kul för alla. Med med ett sådant växande intresse måste även utbudet av mikrovågsugnarna öka i Gläntan. Allt för en trevligare stämning och en stressfri lunch i en annan så hektisk studietid! Johan

”Viktigt med fungerande mikros”

SVAR DIREKT. Frågan om mikrovågsugnar är ett återkommande ämne. Det är väldigt viktigt med fungerande mikros för att studenterna ska kunna värma sin lunch och därmed orka med att studera. Studentkåren har nyligen fått information om att många mikrovågsugnarna i Gläntan just nu inte fungerar. Därför tog vi snabbt kontakt med universitetets avdelning för campusservice, som ansvarar för frågan. De är tacksamma för sådan information och arbetar just nu med att åtgärda problemet. Sebastian Hardin Ordförande Karlstad Studentkår

Så skriver du en insändare Tyck till och skriv en insändare i Karlstads studenttidning! Var gärna personlig och förmedla en tydlig åsikt. Underteckna med en signatur eller med ditt eget namn. Skriv som längst 3 400 tecken inklusive blanksteg. Insändare tas emot via studenttidning.se/åsikt. Karlstads studenttidning förbehåller sig rätten att redigera i texter som skickas in samt avgöra vilka texter som publiceras. Allt material lagras i vår arkivdatabas. Materialet publiceras även på studenttidning.se.

FOTO: DENNY JANSSON

Vi studenter är solklart de bästa! UPPMUNTRAN. Det var det bästa, det bästa, det bästa vi har sett! En liten mening som sjungs många gånger under introduktionen och nollningsveckan i samband med terminsstarten. När vi börjar på universitetet får vi höra i Aula Magna hur viktiga vi studenter är för framtidens samhälle och främst för Karlstad kommun. Tyvärr får vi vänta länge innan nästa hyllningstal kommer till oss. Det är först när vi väl står där efter att ha tagit examen och tar emot kunskapens äpple som vi får höra, “bra jobbat! Vilka kämpar ni studenter är och har varit!”. Ska det verkligen bara vara i början och slutet av vår utbildning som vi får höra hur bra vi är? Att vi studen-

ter lyfts upp och hyllas? Därför vill jag hylla dig som student, för alla de tidiga morgnar du går till universitetet och sedan åker hem många timmar senare! Alla de gånger som du kämpar i motvind när kurserna känns tunga och där du ändå fortsätter kämpa på! Alla de gånger när tentaångesten ligger över dig, men ändå levererar du och ger ditt bästa! Alla de gånger som du finns där för dina medstudenter, när ni klarar studentlivets värld tillsammans! Alla de gånger du försöker få ihop studierna med allt annat i livet som kan vara extrajobb, familj, kärleken, vänner, träning, studentekonomin, föreningslivet och fester så vill jag bara säga du gör det bra och

vilken stjärna du är som får ihop det! Du kanske är på topp när du läser detta, du kanske inte alls är det, du kanske inte håller med om att vi studenter borde hyllas mer eller så håller du med. I vilket fall, så är detta min hälsning till dig, just nu, fortsätt vara bäst, fortsätt kämpa, fortsätt vara den stjärna du är! Allt kommer lösa sig, och vet du vad? För det du gör är verkligen något att sjunga för, glöm aldrig hur bra du är! Så när du fortsätter kämpa på med dina studier och lyckas så står vi där redo för att säga: Det var de bästa, det bästa, det bästa vi har sett! Patrik Åberg Domeij

Enkät

Vad tycker du borde vara årets julklapp? Mobillådan är utsedd till årets julklapp 2019 – ett ”självklart val” enligt HUI Research som står bakom utnämningen. Men vad tycker Karlstads studenter om årets julklapp? Borde något annat ha blivit årets julklapp i stället för mobillådan?

Hanna Carlsson, ämneslärarprogrammet: – Det är synd att det är nödvändigt med en mobillåda för att man ska kunna umgås med varandra. Årets julklapp skulle i stället kunna vara en presskanna, för att symbolisera gemenskap och värdesätta riktigt kaffe.

Erivan Waysi, masterprogram i statsvetenskap: – Det är helt värdelöst eftersom jag inte behöver en mobillåda. Behöver vi ha en årets julklapp? Det är mycket konsumtion ändå.

Frida Fredriksson, ämneslärarprogrammet: – Jag förstår grejen med mobillådan men tycker att det var ett tråkigt val. Att plantera ett träd för att klimatkompensera borde vara årets julklapp i år.

Albin Arousell Olin, samhällsanalytiker: – Det kan väl vara sunt med en mobillåda om man känner att behovet finns. Något som jag skulle behöva är någon form av extern värmekälla, en gasolkamin till exempel. Det är bra att ha om strömmen går, så det tycker jag folk bör investera i.


HIGHER AMBITION Graduate Trainee Program

Har du högre ambitioner? Kickstarta din karriär som trainee hos spännande arbetsgivare i Värmland, Gävle och Dalarna.

www.higherambition.se

Designas, koordineras och genomförs av Effect Management i samarbete med företag, akademi och utvecklingsorganisationer i Värmland, Gävle och Dalarna.

Profile for Karlstads studenttidning

Karlstads studenttidning december 2019  

Karlstads studenttidning december 2019  

Advertisement