Page 1

SEPTEMBER 2018 • GRUNDAD 1967 • 2018#3

MED INTRESSET SOM VÄGVISARE Philip Larsson, ordförande och sexmästare i Bamse drivs av intresset för studentlivet.

Campus. Din guide till studentlivet Nyheter. Utredning pågår efter balkongraset International. All you need to know about Sweden

sid 10 sid 6 sid 17


2. Innehåll

Reportage Alexandra och Marlen åkte till Uganda för att skriva sin masteruppsats för att studera landets kaffeodling. En resa och en masteruppsats något utöver det vanliga.

Ny kvartett leder arbetet på Karlstad Studentkår i år.

sidan 14

Karlstad siktar på att bli årets studentstad.

sidan 8

För Linus Jonsheden blev studierna på Karlstads universitet en språngbräda ut i arbetslivet. sidan 7

sidan 7

Ledare

Denny Jansson: Bra utveckling för studentlivet Strax innan höstterminen startade meddelade Karlstads universitet och Karlstads kommun att man har siktet inställt på att utnämnas till Årets studentstad. Det är en ansenlig och lovvärd utmärkelse som varje år delas ut av Sveriges förenade studentkårer, SFS, till städer där det finns ett aktivt samarbete mellan lärosäte, kommun och studentkår för att förbättra och utveckla studentstaden. De senaste åren har städer som Uppsala, Linköping, Gävle och Östersund kunnat stoltsera med utmärkelsen och det är tydligt att det råder tuff konkurrens bland de svenska studentstäderna om att utnämnas till Årets studentstad. Att Karlstad nu tar sikte på att utnämnas till Årets studentstad är positivt i flera avseenden. Primärt är utmärkelsen en viktig indikator på att det i städerna som tilldelas utmärkelsen finns ett väl fungerande samarbete mellan lärosäte, kommun och studentkår. På samma sätt blir utmärkelsen ett slags betyg på att det arbete som bedrivs också fungerar i och med att arbetet granskas på extern basis. En sådan utmärkelse har en viktig betydelse för utvecklingen av lärosätet, staden och regionen framåt och vore för Karlstad ett hedrande omdöme samtidigt som det även blir en grund att stå på i utvecklingsarbetet framåt. När Värmland i början av förra året likställdes vid en skräpyta var det många som med rätta reagerade. Det sades att regionen i

framtiden skulle komma att avfolkas och helt sakna ekonomisk aktivitet och utveckling. En utmärkelse som Årets studentstad kan i detta avseende tyckas vara en petitess, en småsak som skulle sakna betydelse, men faktum är att en sådan utmärkelse motbevisar en sådan tes om regionen som en framtida, så kallad, skräpyta. Den handlingsplan på 18 punkter som tagits fram av universitetet och kommunen är en ambitiös lista som tar utgångspunkt i tämligen självklara och basala aspekter i arbetet med att vidareutveckla Karlstad som studentstad. Genom mentorsprogram för lärarstudenter, fler möten mellan studenter och lokalt näringsliv, kompetensmatchning och en ny mobilapplikation för studenter är tanken både att nya studenter ska trivas bättre i Karlstad, likväl som att studenter ska stanna kvar efter examen. Även om handlingsplanen är ett ambitiöst projekt med sina 18 punkter, saknas ett viktigt perspektiv i arbetet som det ser ut i dagsläget. En aspekt som visat sig mycket viktig för de städer som tidigare tilldelats utmärkelsen har varit att etablera en gemenskap som skapar ett mervärde för studentlivet. I samtliga fall vittnar städerna efter sitt år som Årets studentstad att denna gemenskap lever vidare, i vissa fall även utvecklats till det än bättre efter året med utmärkelsen. Denna aspekt saknas i

den handlingsplan som Karlstads universitet och Karlstads kommun menar ska leda fram till utmärkelsen. Handlingsplanen och dess punkter är snarare mer inriktade på att locka nya studenter till Karlstad och få studenter att stanna kvar i Karlstad efter avslutade studier. En viktig utmaning kvarstår således i att få alla delar att hänga samman. Att nya studenter ska trivas i Karlstad är viktigt, och rentav en förutsättning, likväl som att få studenter att stanna kvar i Karlstad efter avslutade studier. Samtidigt är det även viktigt att skapa ett mervärde för de som för tillfället är just studenter genom ett aktivt studentliv. Det senaste årets utveckling tyder på att mycket går i rätt riktning där invigningen av kårhuset för ett drygt år sedan är en viktig sådan aspekt. Mycket kvarstår dock i arbetet och det krävs att alla delar hänger samman för att skapa just en sådan gemenskap mellan studenter, lärosäte och kommun och på så sätt också skapa ett mervärde, något unikt med studentstaden Karlstad. Där är man inte riktigt än.

Denny Jansson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Karlstads studenttidning. denny.jansson@karlstadsstudenttidning.se

Av studenter för studenter sedan 1967 Karlstads studenttidning är tidningen för och av studenter vid Karlstads universitet. Tidningen grundades 1967 som tidningen Klaraborgaren och ska utifrån ett studentperspektiv informera och belysa frågor som berör studenter vid Karlstads universitet.

Reportrar Anna Dahlberg, Robin Johansson, Johanna Nilsson, Sara Tidhult och Olivia Hahne

Chefredaktör och ansvarig utgivare Denny Jansson

Krönikör Stina Samuelsson

Kulturredaktör och grafisk formgivare Lotta Fallqvist

Tipsa oss Vet du något andra borde veta eller som borde granskas? Tipsa oss genom tips@karlstadsstudenttidning. se. Du har rätt att vara anonym.

Sociala medier-redaktör Vera Zethraeus Opinionsredaktör Daniel Frisén

Illustratörer Johan Olsson och Caroline Lindström

Annonsera Nå upp till 16 000 studenter och andra verksamma vid Karlstads universitet genom att annonsera i Karlstads studenttidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år och har en klart definierad målgrupp. Läs mer på karlstadsstudenttidning.se/annonsera Kontakta oss Karlstad Studentkår Att: Karlstads studenttidning Karlstads universitet 651 88 Karlstad Facebook: Karlstads studenttidning Instagram: studenttidning Snapchat: studenttidning Twitter: studenttidning_

Senaste nytt karlstadsstudenttidning.se Mejl fornamn.efternamn @karlstadsstudenttidning.se Trycks hos Nya Wermlands-Tidningen i Karlstad. Våra texter och bilder lagras och tillgängliggörs i digitala arkiv. Den som sänder material till Karlstads studenttidning anses medge sådan lagring samt publicering i alla kanaler. Förbehåll mot detta accepteras inte. © Copyright 2018


När det enda du vill ladda på är kaffekoppen. Välj Chromebook. Arbeta hela dagen och få jobbet gjort. Om du har mycket att hinna med är det viktigt att kunna ha med sig datorn på språng – oavsett om du har hunnit med att ladda den eller inte. Därför är Chromebooks gjorda för att batteriet ska räcka längre än på någon annan laptop. Dessutom finns alla appar du kan tänkas behöva i skolarbetet att ladda ned till din Chromebook. Just nu får du 500kr rabatt på Acer Chromebooks med ditt Mecenat-kort. Gå in på mecenat.com/se/elgiganten för att ta del av erbjudandet.

Köp hos

Erbjudandet gäller t.om. den 31 oktober 2018.


4. Studentintervju

Philip Larsson är ordförande och sexmästare i föreningen Bamse.

Foto: Denny Jansson

Intresset för ett levande studentliv driver Philip Larsson Det har varit ett intensivt år för Philip Larsson som ordförande och sexmästare för föreningen Bamse. Med två stora evenemang bakom sig blickar han nu framåt och ser optimistiskt på framtidens studentliv i Karlstad där han har en vision. Text: Denny Jansson Philip Larsson är ett bland många namn bakom flera av det senaste årets välbesökta och omtyckta evenemang där den säregna kulturen med studentoverall och studentlivet stått i fokus och i våras tilldelades han utmärkelsen Årets studentengagemang. – Med hjälp av andra, säger han om priset. Startskottet för engagemanget, likväl som engagemanget i föreningen Bamse, blev den egna studiestarten med en introduktion som gjorde att han fick upp ögonen för engagemanget bakom ett rikt och levande studentliv. – Jag tyckte att det verkade väldigt kul. Jag var ny i stan och ville lära känna folk samtidigt som jag ville se hur studentlivet fungerar. Bakom engagemanget finns hos Phi-

lip Larsson ett tydligt driv som bär flera olika spår. Centralt är en tanke om studentlivet och dess överlevnad som också fått honom att fortsätta testa olika idéer där vårens dunderkravall och ovvevecka är två exempel. – Jag vill verkligen ha ett studentliv i Karlstad och att andra studenter ska ha samma möjlighet att träffa andra människor som jag hade när jag kom hit. "Man får ut så mycket av det" Något som Philip fäst särskild stor vikt vid är det engagemang som ligger bakom och möjliggör ett levande studentliv. Men samtidigt som studentlivet är levande och bjuder på flera aktiviteter och omtyckta introduktionsveckor under terminsstarterna, tror han att det kan skapa en falsk fasad om att studentlivet inte

kräver engagemang. – Det känns som att många känner att det redan finns ett studentliv och att man därför inte behöver tillföra något, att det är lugnt. Den bubblan behöver man spricka hål på. – Om folk inte engagerar sig dör studentlivet. Det behöver visas att det behövs engagerade, att det är kul och att man får ut så mycket av det. För Philip Larsson är siktet tydligt inställt på målet att Karlstad ska få ett levande studentliv och där dagens problem för många föreningar att hitta engagerade försvinner. – Jag vill att Karlstad ska vara en studentstad dit studenter kommer och känner att de vill engagera sig i föreningarna och att det blir tuff konkurrens om platserna i föreningarnas styrelser för att få

delta och få den erfarenhet det faktiskt är att delta. En framgångsfaktor för att få ett stort engagemang handlar enligt Philip om att dels skapa möjligheter för engagemang, likväl som att också ge tillbaka till studenter som engagerar sig. – I Bamse försöker vi att ge tillbaka till dem som engagerar sig. Det är mycket tid som många lägger ner. Man måste se till att folk känner att det är värt att engagera sig. Att visa uppskattning för och uppmärksamma engagerade studenter är något som Philip menar blivit bättre det senaste året, även om han menar att det behöver ske kontinuerligt för att skapa intresse för engagemanget. – Studentkårens initiativ att ha en tillställning för oss föreningsaktiva och


5.

Philip Larsson är ett av flera namn bakom flera av vårens välbesökta evenemang som Dunderkravallen och Ovveveckan. Foto: Denny Jansson

dela ut priser tycker jag är jättebra och jag hoppas att man fortsätter med det nästa år för jag tror att det var väldigt uppskattat hos dem som engagerar sig.

kontrollbehov, att släppa saker. Det är viktigt för att kunna slappna av. Dessutom har jag vuxit som människa sedan jag började att engagera mig.

Dubbellt engagemang Det dubbla uppdraget i föreningen Bamse, både som ordförande och sexmästare, gör att Philip har koll på det mesta som händer runt om på universitetet och i studentlivets Karlstad. Som spindeln i nätet har det dubbla engagemanget också kommit med flera privata lärdomar för honom. – Det är ganska mäktigt och mycket att göra. Men jag har lärt mig mycket, som vad jag själv klarar av mentalt. Jag har lärt mig att känna efter när det blir jobbigt och när jag behöver backa. Det är viktigt att prioritera tiden rätt. Under sina två år som student på högskoleingenjörsprogrammet har Philip Larsson hunnit med att vara både vice sexmästare, sexmästare och ordförande, de två sista under det senaste året. Att engagera sig under tiden som kurser fortlöper och tentor ska skrivas har tvingat honom att lära sig vikten av att slappna av. – Jag har lärt mig att kontrollera mitt

Våga testa En viktig del under terminsstarternas första introduktionsveckor är studentoverallen, något som också varit viktigt i de evenemang som Philip har varit med och arrangerat under det senaste året. – Jag ser ovvekulturen som central i studentlivet eftersom den ger en samhörighet. Den blir som ett kul komplement. När man har den på sig behöver man inte bry sig om hur man ser ut, man kan vara lite sliten eller snygg och vara med på lekar man annars inte hade varit med på annars. Ovven gör att man släpper lite på spärren. Vårens dunderkravall och ovvevecka blev resultatet när studentoverallen fick stå i centrum för tankarna om att fylla en tid på vårterminen där mycket av studentlivet är försatt i vinterdvala. Dunderkravallen var tidigare namnet på föreningen Bamses årliga invigning av overallerna, men där Philip inför årets upplaga fick en idé om att utöka och bjuda in fler föreningar.

– I år kände jag att jag ville göra Bamses egna ovveinvigning större. Eftersom det är nästan helt dött mellan januari och april kände jag att jag ville testa ett nytt format. Att våga testa nya idéer är viktigt menar han. Vårens sista evenemang där overallen stod i centrum var ovveveckan som, trots det varma sommarvädret mitt i maj, lockade många studenter att bära studentoverall på universitetet. – Efter dunderkravallen ville jag och sexmästaren i Läsk (lärarstudenternas förening, reds. anm) lyfta ovvekulturen och ha ett evenemang som gäller för alla. Då fick vi en idé om att köra en hel vecka med ovve. Det blev en grej med bra deltagande. Om vi lyckas att lyfta den nästa vår igen och gör det till en grej blir det en bra grej. Fler idéer inför framtiden Efter flera hektiska veckor med introduktion för nya studenter och månader av planering väntar nu planering inför kommande aktiviteter och evenemang för Philip Larsson. I januari tar tiden som ordförande för föreningen Bamse, ett uppdrag som han inte kommer att fortsätta med då han till sommaren blir klar

med sin utbildning. – Jag kliver av från Bamse när styrelseperioden tar slut i januari. Efter det får vi se, men jag kommer inte kliva ur helt. Även om han lämnar föreningslivet fortsätter dock engagemanget för studentlivet där han redan nu har flera idéer inför vårens evenemang där en andra omgång av dunderkravallen och ovveveckan väntar. – Jag har lite idéer inför nästa års ovvecka som jag vill bygga upp. Dunderkravallen är mitt lilla skötebarn som nu går över till föreningen Kaulas, en förening som anordnar aktiviteter utan koppling till någon särskild utbildning. Förutom att det kräver engagerade studenter menar Philip att ett aktivt och bra studentliv också förutsätter en sammanhållning bland studenterna och en positiv inställning. – Det är viktigt att föreningarna har en kompisaktig attityd mot varandra. Det skapar en bättre sammanhållning bland studenterna på universitetet och kommer på sikt att ge ett bättre studentliv.

Denny Jansson


6. Bostadsläget

Högt söktryck på studentbostäder i år För två år sedan togs bostadsgarantin bort som tidigare garanterat för studenter att hitta boende inför terminsstart. Även om det även i år var högt söktryck på studentbostäderna runt om i Karlstad finns få planer på fler studentbostäder de kommande åren. Enligt en kartläggning som Studentbostadsföretagen presenterade i början av september har bostadsläget för studenter förbättrats de senaste åren i flera av landets studentstäder. Kartläggningen visar också att situationen i Karlstad bedöms vara i balans. – De senaste årens byggande har gett effekt. För att inte tappa fart behöver kommuner, lärosäten och studentbostadsföretag nu jobba ännu bättre tillsammans. Dessutom behöver vi statliga reformer som möjliggör för våra medlemmar att bygga ännu mer ändamålsenligt och prisvärt till landets studenter, säger Stina Olén, vd på Studentbostadsföretagen. En gul stad Inför terminsstart varje år ger även SFS, Sveriges förenade studentkårer, ut en bostadsrapport där bostadsläget i landets studentstäder granskas. I rapporten ställs krav på att det ska finnas ett permanent förstahandskontrakt, att bostaden ska vara belägen inom 30 minuter till lärosätet, att hyran inte överstiger 35 procent av studiemedlet samt tillträde innan studierna startar för terminen. Därefter klassificeras städerna som gröna om de uppfyller kraven, gula om de delvis uppfyller kraven och röda om de inte uppfyller kraven. Årets bostadsrapport visar att 12 av landets studentstäder rödlistas och inte kan erbjuda studenter ett boende inom ett halvår från terminens början. Karl-

stad markeras i årets rapport, liksom i förra årets rapport, som en gul stad. Det innebär att utbudet är begränsat och att det kan vara svårt att hitta bostad inför terminsstart, men att studenter kan erbjudas förstahandskontrakt någon gång senare under terminen. – Endast 10 procent av Sveriges studenter möter en bostadsmarknad som ger rätt förutsättningar för att studera. Vi är nu oroade för hur situationen kommer utvecklas när högskolan byggs ut eller när vi går in i nästa lågkonjunktur, säger Jacob Adamowicz, ordförande för SFS. Få planer på nytt I Karlstad finns flertalet aktörer som erbjuder studentbostäder och där merparten förmedlas av kommunägda KBAB, Lecab fastigheter, Krebo och Prime Living. De flesta av Karlstads studentbostäder finns på Campus Futurum, nordväst om universitetsområdet, Kronoparkens centrum samt i stadskärnan. – Vi har haft ett intensivt och högt söktryck inför terminsstarten nu på hösten, men Karlstad ligger i jämförelse med många andra städer i balans, säger Johan Svedlund, vd på Lecab fastigheter. Samtidigt som det var högt söktryck inför höstens terminsstart jobbar man på Lecab fastigheter med att planera inför framtiden. – I samråd med studenter och universitetet försöker vi fråga vad som söks och planera inför en mer bostadssäker framtid, säger Johan Svedlund, VD på Lecab

Många av Karlstads studentbostäder finns på Campus Futurum på Kronoparken.

fastigheter. Söktrycket var även högt på studentbostäderna som förmedlas av det kommunägda KBAB. Men även om det var högt tryck i somras har man inte hört av några studenter som inte hittat någonstans att bo – Vi tycker att trycket har varit som förra året. Vi hade cirka 300 lägenheter vid terminsstart och de gick åt. Vi har inte haft panikslagna studenter som inte har någonstans att bo. Vi släpper löpande studentboenden och det är efterfrågan på dem, säger Karin Jonsell, enhetschef för marknad och kund hos KBAB. Även om efterfrågan är hög har KBAB i dagsläget inga planer på att bygga fler studentbostäder i Karlstad framöver. – Vi planerar inte att bygga fler studentbostäder. I slutet av terminerna har vi ofta vakanser så vi tycker marknaden är i balans, säger Karin Jonsell. På Campusområdet hyr även Prime Living och Krebo ut studentbostäder. Enligt en källa på Prime Living är samtliga av företagets studentbostäder i Karlstad uthyrda i år men att företaget i dagsläget, liksom KBAB, inte har några planer på att bygga fler studentbostäder framöver.

Foto: Denny Jansson

Byggandet minskar Enligt Boverket ökade antalet påbörjade studentbostäder mellan 2013 och 2015 för att minska under 2016. Under förra året förväntade högskolekommunerna att över 6 000 nya studentbostäder skulle påbörjas genom nybyggnad, varav 55 procent i Stockholmsområdet. Utfallet blev dock något lägre med 2 300 påbörjade nya studentbostäder enligt preliminär statistik från SCB. Planerna på att göra Karlstad mer bostadssäkert för studenter tas emot väl av Sebastian Hardin, ordförande för Karlstad Studentkår, som samtidigt hoppas på fler byggen av studentbostäder framöver. – Vi är noggranna med att se över de kommande planerna och har översyn gällande situationen. Jag ser givetvis allvarligt på bostadsbristen trots att vi fick gul markering i SFS:s bostadsrapport. En förhoppning om att bostadsgarantin inom en snar framtid förhoppningsvis kommer återanskaffas finns där, säger han.

Johanna Nilsson Denny Jansson

Nyheter

Ännu inga svar om rasade loftgången Polisens förundersökning om den loftgång som rasade på campus i våras pågår fortfarande, än så länge utan resultat. – Vi ska göra en genomgång av det material som vi har fått in för att se hur vi går vidare med utredningen, säger Jens Fischer, förundersökningsledare. Det var under en avslutningsfest i slutet av maj som en sektion av en loftgång rasade ner från en fastighet på Kvintettgatan i den norra delen av campusområdet. Ett tiotal personer som dansade på loftgången följde med i raset när en sektion av loftgången plötsligt gav vika. Personerna som befann sig på fastighetens nedre våning hann precis kasta sig undan. Fem personer fördes med ambulans till Centralsjukhuset i Karlstad och en polisanmälan om vållande till kroppsskada upprättades. – Det har inte skett så mycket nytt. Just nu tar vi in handlingar vad gäller rit-

ningar och bygglov för att se hur det ser ut, säger Jens Fischer, förundersökningsledare och chef på avdelningen för grova brott vid Polisregionen i Bergslagen. Enligt Jens Fischer kan det komma att bli aktuellt med fler förhör i utredningen. – Det kan bli aktuellt med fler förhör med personer som var på plats och förhör med ansvariga för byggnationen. När polisens utredning är klar är dock svårt att säga enligt Jens Fischer. – Vi får gå igenom det material vi har och se över vad vi behöver ta in mer. Vi hoppas att vi har det under hösten, så att vi vet vilken riktning det går åt, säger han. Den aktuella fastigheten är en av flera på Kvintettgatan och Vintergatan och byggdes ursprungligen av Krebo Holding AB. 2016 såldes fastigheterna i det aktuella området till Studium Fastigheter där Nordic PM tog över förvaltningen.

Denny Jansson

Foto: Lotta Fallqvist


7. Efter examen

Med universitetet som språngbräda Linus Jonsheden läste kommunikation och PR under sin tid på Karlstads universitet. I juni 2018 tog han sin examen och sedan dess jobbar han som community manager på Zynapp. Resan vid Karlstads universitet började 2015 för Linus. Under de tre åren valde han att engagera sig i olika projekt. Bland annat var han ordförande för studentföreningen Inferno och han var också marknadsansvarig för Hotspot-mässan. – Det finns många projekt runt utbildningen som man kan engagera sig i. Det är en bra chans att både nätverka och att få med sig mer praktisk erfarenhet, säger Linus Jonsheden. Linus tycker visserligen att utbildningen han läste ger en bra mix av teori och praktik, men understryker också vikten av nätverkandet. Han berättar att universitetet är ett jättebra sätt att skapa kontakter för det framtida yrkeslivet. – Att skaffa bra kontakter redan på universitetet kan ge fördelar längre fram och det är därför klokt att engagera sig i något utanför utbildningen om man känner för det. ”Learning by doing” Även om utbildningen och projekten gav Linus en bra grund inför yrkeslivet menar han att mycket av erfarenheten och lärdomarna kommer när man väl börjar arbeta. Hans arbete som community manager handlar mer eller mindre om att bygga Zynapps kommunikation. Han sköter också de sociala medierna och kommunicerar således utåt mot kunderna.

– När man väl börjar jobba så blir det mycket ”learning by doing”. Man får lära sig allteftersom. Däremot ger universitetet dig verktygen för att förstå varför saker är som de är. Du förstår varför du ska göra på ett visst sätt i en specifik situation. Du får ett helhetsperspektiv. Nätverkandet är A och O Det enda Linus önskar att han gjort annorlunda under sin tid vid Karlstads universitet är att ha läst någon extrakurs för att få kontakt med andra program och studenter som läser annat än vad han själv gör. – Jag är väldigt nöjd med min tid vid Karlstads universitet. Men att ha fler kontakter inom andra områden är aldrig dåligt och det är det jag känner att exempelvis en extrakurs kunnat ge mig. I yrkeslivet kan det vara jätteviktigt att ha kontakter inom andra områden, menar Linus. Han vill också skicka med andra studenter att även de ska våga nätverka. Men han säger också att det kräver att man kan se sina egna begränsningar. – Du måste kunna se andras kompetenser och samtidigt förstå att du själv inte kan vara bäst på allt. På vissa områden finns det de som kan mer och det är inget fel med det, utan det är bara så det är. Kan man dra nytta av varandras kompetenser så har man mycket vunnet.

Robin Johansson

Linus Jonsheden studerade Information och PR och tog examen i somras.

Foto: Clautidia Waked

Noterat

Karlstad vill bli årets studentstad Karlstads kommun och Karlstads universitet skriver i ett pressmeddelande att man kommit överens om att ta sikte mot att bli årets studentstad.

Genom en handlingsplan med 18 punkter är förhoppningen att Karlstad ska bli en mer attraktiv stad att leva och studera i, skriver kommunen i ett pressmeddelande. På så vis vill kommunen och universitetet ta sikte mot att ansöka om utmärkelsen Årets studentstad.

Bland annat ska kommunen och universitetet stärka arbetslivsanknytningen inom utbildningen genom traineeprogram, erbjuda inflyttnings- och meföljarservice samt öka synligheten för universitetet runt om i Karlstad. – Vi vill vara ett närvarande och synligt universitet som bidrar till regionens utveckling. Nu ska vi se om det är möjligt att förlägga delar av vår verksamhet i centrala Karlstad, säger Johan Sterte, rektor vid Karlstads universitet. Den handlingsplan som tagits fram är resultatet av ett utökat samarbete mel-

lan Karlstads universitet och Karlstads kommun där förhoppningen är att stärka samverkan mellan kommun och lärosäte. – Universitetet och studenterna är otroligt viktiga för Karlstad. Nu tar vi krafttag för att få studenterna att trivas ännu bättre och få fler att stanna kvar i Karlstad efter avslutade studier, säger Per-Samuel Nisser (M), kommunstyrelsens ordförande. Förutom utökad arbetslivsanknytning och ökad synlighet för universitet, föreslås även mentorsprogram för lärarstudenter, en helt ny studentapp, kom-

petensmatchning samt workshops med studenter och lokalt näringsliv Utmärkelsen för Årets studentstad har delats ut av Sveriges förenade studentkårer, SFS, sedan 1999 och går till den stad där studentkår, kommun, näringsliv och lärosäte har samverkat på bästa sätt för att staden ska bli så bra som möjligt för den enskilda studenten. Karlstad tilldelades utmärkelsen 2009 och har efterföljts av bland annat Uppsala, Linköping och Gävle.


8. Nyheter

Ny skara. Rebecca Hultman, vice ordförande med studiesocialt ansvar, Malin Sannerstedt, politisk sekreterare, Sebastian Hardin, ordförande samt Rebecca Linderholm, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar.

Här är Karlstad Stude Hur ser förtroendet ut för Karlstads Studentkår efter förra årets pengaskandal? Och varför består presidiet återigen av fyra poster, i stället för tre? Karlstads studenttidning har träffat de fyra nya medlemmarna i studentkårens presidium och tagit pulsen inför det kommande året.

Text: Olivia Hahne Rebecca Hultman, 27, vice ordförande med studiesocialt ansvar Hur känns det att ha blivit vald? – Det är en svår känsla att beskriva att bli invald och få ett så stort förtroende. Men det känns jättekul och jag är förväntansfull. Vad har du för arbetsuppgifter? – Terminsstarten är en stor del av mitt arbete men också studiemiljön på universitet. Jag har också mycket föreningskontakt, anordnar generalsutbildningarna och tar emot äskningar. Dessutom sitter jag som ordförande för kårhuset.

Vad skulle du vilja förbättra under din tid på studentkåren? – För det första vill jag förbättra relationen mellan studentföreningarna och studentkåren. Det är viktigt att föreningarna känner att studentkåren stöttar dem och att de ska kunna fortsätta driva och utveckla sin förening på bästa sätt. Dessutom vill jag fortsätta arbetet med inkludering, trygghet och den psykosociala miljön på universitetet, det är viktigt. Sedan skulle jag dessutom vilja utveckla Karlstad som studentstad mer.

Malin Sannerstedt, 28, politisk sekreterare Hur känns det att ha blivit vald? – Det känns jättefint att ha fått förtroendet och det måste jag möta med respekt. Det är också väldigt roligt att få lära sig organisationen och jobba tillsammans med de andra i presidiet, vi trivs så bra ihop. Din tjänst är ju helt ny för i år, vad är dina arbetsuppgifter? – Bland annat att bevaka de demokratiska processerna i organisationen och se att arbetsuppgifter och rutiner sköts enligt våra stadgar. Dessutom se till att ing-

en information hamnar mellan stolarna. Jag har också ett visst medlemsansvar där jag bland annat jobbar med vår kommunikatör för att se över vad vi kan göra för att öka vår närvaro runt om på universitetet. Det är en tjänst som behövdes och det känns väldigt roligt. Vad har du för förväntningar på året? – Jag tror det kommer bli ett tufft och spännande år. Många av oss i presidiet har inte suttit med i styrelsen innan, så vi kanske kommer in med ett annorlunda synsätt på hur man kan göra och även förbättra saker.


9.

Foto: Denny Jansson

entkårs nya presidium Sebastian Hardin, 27, ordförande

fler som engagerar sig på olika sätt.

Hur kom det sig att du sökte den här posten? – Jag har varit engagerad i studentkåren länge och fick helt enkelt en relation till det. Det kändes som ett logiskt steg i mitt engagemang att jobba heltid som ordförande.

Hur tror du på förtroendet för studentkåren efter förra årets händelse där ordföranden stal pengar från organisationen? – Det är något vi arbetat väldigt hårt med att återupprätta. Jag har alltid känt att vi måste vara ärliga med vad som hänt och inte försöka mörka på något vis. Nu har vi infört bättre ekonomiska rutiner och haft utbildning för styrelsen så att alla vet vad som gäller. Jag känner mig trygg i att de här rutinerna kommer vara tillräckliga och jag kan bara hoppas att studenterna är villiga att ge oss förtroendet tillbaka.

Vad har du för förväntningar på det kommande året? – Mina två främsta förhoppningar är att vi lyckas säkra en ännu mer stabil framtid för kårhuset. Sedan vill jag också se till att bredda engagemanget bland studenterna. Dels fler medlemmar, dels

Rebecca Linderholm, 21, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar Vad fick dig att söka den här posten? – Utbildning har alltid varit en av mina stora hjärtefrågor. Dessutom pratade jag med en person i förra presidiet som fick det att låta väldigt intressant. Jag tror också man växer som person av att ta på sig så här mycket ansvar. Vad har du för arbetsuppgifter? – Jag granskar utbildningen på universitetet och samordnar studentrepresentanter. Jag arbetar även som studentrepresentant i olika beslutsfattande grupper på universitetet. Det ska inte få

ske några större förändringar som påverkar studenterna och deras utbildning utan att de ska få delta i beslutsprocessen. Hur tror du man kan få fler att bli aktiva i studentkåren? – För vår del gäller det att synas och driva arrangemang som lockar folk. Samtidigt vill vi nå ut med information till studenterna så att de vet hur de kan engagera sig och starta egna projekt. Det är en tvåvägsgrej, vi måste locka folk men också motivera studenter att engagera sig och komma med egna idéer.


10. Din guide till studentlivet

Ny på uni? Ta del av våra tips!

Välkommen till Karlstads universitet och höstterminen 2018! En ny termin är igång och universitetet är i sitt rätta - full av studenter. Några kanske börjar sin allra första utbildning, några sin sista termin och andra kanske är helt nya i Karlstad, oavsett är alla hjärtligt välkomna .  Alla ni som är ”rutinerade” i Karlstad och på universitetet har säkert kolla på det mesta vid det här laget men det är inte en självklarhet för alla nya. så vi på studenttidningen tänkte leverera enkla men superbra tips. Text: Anna Dahlberg Illustrationer: Johan Olsson

1. Gläntan På tredje våningen i huvudbyggnaden hittar ni Gläntan, även kallat universitetets hjärta. Här finns utrymme för dig att äta din matlåda. Här finns både kylskåp och mikrovågsugnar. De flesta studenter äter lunch vid klockan 12 och då får du räkna med att det kan vara kö för att värma din mat och svårt att hitta plats. Så har du tid, kom gärna lite innan klockan 12. Mikrovågsugnar finns även i hus 11 och 21. 2. Caféer och restauranger Har du inte med dig matlåda finns gott utbud att köpa mat i samtliga caféer och restauranger på universitet. Den enda byggnaden som inte har ett café är hus 12. Du som är student har 10 procents rabatt på husmanskost på Claessons Andra som ligger bredvid Pressbyrån. Läs mer om alla matställen och menyer på universitetets hemsida.  3. Kaffe För alla er koffeinberoende finns det självklart kaffe att köpa. Ett tips är att

ladda ner Pressbyråns app så får du ett klippkort och kaffet blir både billigare och ibland även gratis. Det är såklart alltid studentrabatt på Pressbyråns kaffe med mecenatkortet, 10 kronor. Men annars är en smart idé att ta med en termos med kaffe, det är till och med ännu billigare. 4. Fråga om hjälp Undrar du över något? Ingen stress! Det finns nästan ingen du inte kan fråga. Ett bra tips är att gå till välkomstcentret i huvudentrén eller en våning upp till Karlstads Studentkår. De har stenkoll och hjälper dig med allt du behöver veta. 5. Studentkåren Ett hett tips är att bli medlem i studentkåren direkt när din studietid börjar. Det är inte en dyr peng och i och med ditt medlemskap får du massvis med fördelar. Gratis inträde på studentkårens fester under introduktionen, ett tusental olika studenterbjudanden med Mecentakortet, studentrabatter på hockeymatcher och mycket mera.  Studentkåren hjälper dig

med många saker under din studietid. 6. Studieplatser Även om universitets bibliotek är stort är det inte alltid stort nog för att studenter ska hitta sig en plats. Ju tidigare du kommer på morgonen eller desto senare på eftermiddagen du kommer är det lättare att hitta någonstans att sitta. En smart idé kan vara att boka ett grupprum i förtid. Annars finns massor av grupprum, platser att plugga på och ytor för att få studier runt om på universitetet. Nedersta våningen i biblioteket är ett tyst plan där du garanterat får den studiero du vill ha. Varje dag finns även ett flertal bibliotekarier som hjälper dig att hitta det du söker.  Får man äta i biblioteket? Ja, men inte varm mat. Så snask är okej, men ät din matlåda i Gläntan. 7. Kårhuset Förra året fick Karlstad äran att få ett Kårhus igen. Det drivs av studenter för studenter. Hit kan du komma för att plugga, äta lunch, fika, ta en after school eller hänga med kompisar. Håll utkik, för

ibland arrangeras det event på Kårhuset som quizkvällar. 8. Uteplatser Vad är egentligen studietiden utan tid att roa sig mellan alla tentaperioder? Vill man ha en utekväll finns det bra alternativ även för studenterna. Universitet har två studentpubar: ekonomernas pub, C.A.P.S, ligger på campus vid Duettgatan och Bunkern som finns på Kronoparken. Lokalerna finns tillgängliga för uthyrning vid studentarrangemang men även för beerpongkvällar och gôtt häng. Du kan bli medlem oberoende vilken förening du hör till. Visar du upp ditt Mecentkort får du halva priset på inträdet på Korianders studenttorsdagar. Dessutom finns även Kårhuset.  9. Campusbokhandeln Ett bra tips för dig och din plånbok. På Campusbokahandeln, som finns både bredvid Gläntan och på nätet, kan du köpa begagnad kurslitteratur.


11.

Adjunkt En lärare vid universitet och högskola som ej har doktorerat. Akademisk kvart På universitetet startar undervisningen i regel en kvart efter hel timme. Anges hel timme på schemat används akademisk kvart om inget annat angetts. Avhandling Det arbete som skrivs inför doktorsexamen. B/C/D–uppsats Olika nivåer av uppsatser. B–uppsats skrivs i regel under B–kurser som introduktion. C–uppsats, eller kandidatuppsats, skrivs inför en kandidatexamen. D–uppsats, eller master– eller magisteruppsats, skrivs inför examen på avancerad nivå. Foto: Arkivbild.

Canvas Universitetets nya digitala lärplattform sedan höstterminen 2018 som hittas på kau.se/canvas. CSN Centrala studiestödsnämnden beviljar och betalar ut studiestöd och studielån till dig under din studietid. Glöm inte att lämna studieförsäkran i tid för att få dina pengar. Dekan Högsta administrativa chef för en fakultet och ordförande för fakultetsnämnd. Disciplinnämnd Utreder ärenden med misstänkt fusk. I disciplinnämnden sitter såväl rektor, studentrepresentanter, jurister som lärarrepresentanter. Doktorand En person som är forskarstuderande och skriver doktorsavhandling. Dugga Förberedelseuppgift inför en tentamen som ofta räknas in i tentans totala poäng. Examinator Den lärare som utsetts vara ansvarig för

betygsättningen av ett moment i en delkurs eller en hel kurs. Hel–/halvfart Helfart motsvarar 30 högskolepoäng per termin med en arbetsinsats på 40 timmar per vecka. Halvfart motsvarar hälften – 15 högskolepoäng per termin med en arbetsinsats på 20 timmar per vecka. Högskolepoäng Poäng som används för att räkna studier inom högre utbildning. En veckas heltidsstudier motsvarar 1,5 poäng och en termin 30 poäng. KAU–kortet Ett kort som är både passerkort, utlåningskort och skrivarkort som skaffas genom KAU–id i automaterna i huvudentrén.

mera. Här registrerar du dig på dina kurser, ser dina resultat och anmäler dig till tentor. Lektor Lärare vid universitet och högskola som har doktorerat och har doktorsexamen. Min sida Sida på kau.se där du registrerar dig för kurser, skriver ut studie– och resultatintyg med mera. Prefekt Administrativ chef på en institution för både personal, ekonomi och utbildning inom institutionen. Professor Ansvarig och företrädare för forskning inom ett visst ämne.

Kursplan Dokument som beskriver kursens innehåll, kurslitteratur, hur kursens lärandemål examineras och vilken betygsskala som används.

Salstentamen Tentamen som skrivs i en tentamenssal. Kom ihåg att anmäla dig i tid genom Ladok Student på KAU.se i god tid.

LADOK Datasystem som hanterar alla uppgifter om studenternas namn, personnummer, adress, studieresultatt, examen med

Seminarium Undervisningsform i grupp som kan vara examinerande, som till exempel en redovisning.

Studentkåren Den enade studentrösten som verkar för att bevaka kvalitén på utbildningarna och se till att studietiden blir så bra som möjligt för dig som student. Studentombud Tjänsteman vid studentkåren som erbjuder stöd till studenter som känner sig orättvist eller felaktigt behandlade under sin studietid. Studierektor Ansvarig för ett ämne på en institution. Tentamen Prov som görs vid avslutad kurs eller kursmoment. TimeEdit Universitetets schemabokningssystem där du både kan boka grupprum och se schemat för din kurs. Zoom Verktyg för digitala föreläsningar som i höst ersätter Adobe Connect.


12. Lyckade introduktionsveckor


13.


14. Reportage

Foto: Privat

Marlen Garces och Alexandra Pfeiffer reste till Uganda för att skriva sin masteruppsats.

Uppsatsskrivande utöver det vanliga ”Varför inte skriva vår master, på plats - i Uganda?” tänkte Marlen Garces och Alexandra Pfeiffer. Kort därefter började planeringen av resan som skulle komma att förändra dem båda. En resa som inte bara gav dem en godkänd masteruppsats utan, också, minnen för livet. – Det har definitivt förändrat mitt sätt att tänka och prioritera, säger Marlen. Text: Johanna Nilsson och Sara Tidhult Marlen Garces och Alexandra Pfeiffer flyttade till Karlstad för att läsa sin tvååriga master i företagsekonomi med inriktning på marknadsföring. Under den gångna våren flög de söderut till staden Kampala i Uganda för att skriva sin avslutande masteruppsats. Deras vision var att applicera modellen Business ekosystem på Ugandas kaffeverksamhet och målet med uppsatsen var att få en djupare inblick i kaffeindustrin genom att intervjua olika aktörer i värdekedjan. – Vi har en vän i Uganda, en tjej som tog sin master i Karlstad 2017. Efter att ha pratat med henne kände vi att Uganda var ett väldigt intressant land som även passade bra för vår studie, säger Alexandra. När man tänker på kaffe och kaffeodling tänker man förmodligen på länder som Brasilien, Colombia och Kenya. Uganda kanske inte är landet som man tänker på i första hand, trots att kaffe är landets största exportvara. Landet odlar främst en kaffeböna som heter Robusta som vanligen används i espresso

och snabbkaffe. Sverige är inte ett stort espressoland och Marlen och Alexandra tror att det kan vara en av anledningarna till att Ugandas kaffeodlingar inte är så känd i Sverige. - Det är inte förrän man är ifrån sin egen kultur som man kan börja ifrågasätta den, säger Marlen. Både hon och Alexandra är överens om att resans framgång berodde på en blandning av hjälpsamma organisationer, deras vän Brenda och lokalbefolkningens välkomnande. - Det var mitt första möte med centrala Afrika och jag tror inte jag kunde ha fått en bättre introduktion! Ugandas invånare är väldigt artiga och lugna. De brusar inte upp för småsaker. I Sverige blir man irriterad bara för att bussen är några minuter sen, säger Marlen och skrattar. Stötte ni på några hinder under resans gång? - Det värsta med Kampala var trafiken som ibland kunde stå helt stilla. Men det var någonting vi lärde oss under resans gång, till exempel att man aldrig ska

försöka ta sig någonstans när det regnar. Vägarna är inte alltid i bra skick och det var helt enkelt omöjligt att åka bil när gatorna var fyllda av stora vattenpölar, säger Marlen och fortsätter: – Man får vara tacksam över att det värsta man blir irriterad på här är sena bussar. Då har man det ganska bra. Masteruppsatsen var huvudsyftet med resans gång - en resa som i efterhand resulterade i så mycket mer. Med erfarenheter rikare och minnen för livet är detta en möjlighet som de nu vill uppmuntra andra studenter att ta vara på. – Vi tycker verkligen att folk ska söka och att de definitivt inte ska vara rädda för att göra det. Utifrån vårt huvudsyfte fick vi besöka platser vi aldrig hade besökt annars, träffa människor vi aldrig hade haft möjlighet att träffa annars och dessutom lärt oss om kaffeindustrin i Uganda haha. Man blir helt enkelt berikad på så många olika vis efter en sån här resa. Åk!, uppmanar Alexandra Pfeiffer.

Fakta: Minor Field Studies MFS är ett SIDA-finansierat stipendieprogram som ger möjlighet att göra sitt examensarbete eller sin uppsats på kandidat-, magistereller masternivå i annat land än Sverige. Stipendiet är på 27 000 kr. Stipendium för MFS-studier under vårterminen söks senast den 1 november och senast den 15 maj för höstterminen. Krav för stipendiet: • Vistelsen ska vara minst åtta sammanhängande veckor • Man ska vid utresa ha klarat av minst 150 högskolepoäng. • Vara registrerad student vid Karlstads universitet • Inte påbörjat utbildning på forskarnivå • Ansökan görs på engelska


15.

Uganda är en av världens största exportörer av kaffe.

Foto: Privat

Foto: Privat

Alexandra Pfeiffer och Marlen Garces.

Foto: Privat

Foto: Privat


16. Krönika

Stina Samuelsson: Varenda röst räknas Jag vet inte om ni lade märke till det, men det var val i Sverige häromsistens. Högtidligt gick alla svenska medborgare kvinna ur huse och lade sin demokratiska röst, efter noggrant övervägande och funderande. Eller? I 2014 års val var det omkring 15 procent av de röstberättigade som inte röstade. Det handlar i runda och lite slarviga svängar om en miljon människor som av olika anledningar inte röstade för fyra år sedan. Det är människor som med sina röster skulle kunna avgöra ett riksdagsval. Det finns många anledningar till att människor väljer att inte rösta. Det kan vara personer som känner sig helt bortkopplade från samhället, som känner så litet förtroende för våra politiker och partier att de inte ser någon mening med att rösta eller som helt enkelt inte nåtts av tillräcklig information. Att det finns människor i det här landet som inte röstar på grund av okunskap är förskräckligt och en tung skuldbörda ligger på samhäl-

let i stort. Oavsett vilken anledning en person har när hen låter bli att rösta är det varje gång ett misslyckande för demokratin. Därför är det så himla glädjande att läsa att valdeltagandet i årets val nått rena rama 80-talsnivåer. Så här stor andel av Sveriges befolkning har inte röstat sedan Olof Palme var statsminister och 'Like a Virgin' snurrade på radion. Om siffrorna bekräftas efter kontrollräkningen ligger valdeltagandet 2018 på lite drygt 87 procent. Det innebär att det inte var en dryg miljon som inte röstade i år, det var lite mindre än 950 000. Fortfarande för många, absolut. Men förhoppningsvis håller den här trenden även i fortsättningen i sig. Valdeltagandet har ökat i varje riksdagsval sedan 2002. Oavsett vilken anledning en person har när hen låter bli att rösta är det varje gång ett misslyckande för demokratin. För allas röster spelar roll. Om ytterligare en knapp miljon väljare hade röstat den nionde september hade utgången kunnat bli markant annorlunda.

I tider då fakta och tyckanden ofta överlappar varandra i diskussioner, när många betvivlar etablerade mediers sanningshalt och när partiledardebatterna mestadels verkar gå ut på att peka på vad andra gör för fel, då ökar ändå valdeltagandet. Det är något vi kan vara malliga över. En rättighet och en skyldighet. Så brukar den allmänna rösträtten beskrivas. Och det är precis vad det är. Du kanske känner dig liten och meningslös i sammanhanget, men du är inte ensam. Du kanske känner att det inte spelar någon roll om du röstar eller inte, men när en miljon andra känner likadant spelar det stor roll. Varenda röst räknas. Så är det faktiskt. Din också.

Stina Samuelsson är lärarstudent och krönikör i Karlstads studenttidning. stina.samuelsson@karlstadsstudenttidning.se

Intervju

Möt Margareta Friman -ny prorektor vid universitetet Hallå där... Margareta Friman som tillträdde som prorektor vid Karlstads universitet i halvårsskiftet i somras och som är en fena på att baka matbröd.

Vad gör en prorektor? — Det innebär att jag jobbar i ett team tillsammans med Thomas Blom, som också är prorektor, och rektor Johan Sterte. Så det är vi tre och universitetsdirektören som är ledningsgruppen. Till en början kommer jag jobba mycket med samverkansfrågor och innovationsfrågor till exempel. Det blir spännande. Samverkansfrågor och innovationsfrågor är väl kopplat till din forskning kring barn och transport? — Ja, barn är ett spår och transporttjänster är mitt forskningsfält. Det handlar om vardagligt resande där arbetspendling är en stor del. Mycket handlar om kvalitetsfrågor, byte av färdmedel, upplevelser och inställning till olika färdmedel. Jag har tittat på persontransporter och hur de upplevs kopplat till livskvalitet. Eftersom vi lägger så mycket tid på

att resa nuförtiden har det väldigt stor betydelse i våra liv och då kan den här upplevelsen variera beroende på om vi cyklar, åker bil eller åker kollektivt. Ett spår har då blivit barnens upplevelser eftersom det inte har forskats så mycket kring det. Har du några fritidsintressen? — Jag gillar att träna och bakar mycket bröd. Det är kreativt och jag gillar att baka alla typer av bröd. Det är väldigt kul, så det gör jag ofta. Foto: Linda Fridberg/Karlstads universitet

Vad tycker du är det absolut bästa med Karlstads universitet? — Det är svårt att bara välja ut en grej. När man är på ett mindre universitet är närhet något man märker av. Närhet till kollegor, närhet till studenter, närhet till stöd och service. Man har närhet fysiskt eftersom allting är under ett och samma tak. Många andra universitet är ofta utspridda, det kan vara en fördel med att vara lite mindre. En annan fördel är Värmland som är så fint och vackert och Karlstad som är en trevlig stad, så kombinationen är bra. Men jag är ju också härifrån så jag har förstås ett hjärta för Värmland. Men i mitt arbete arbetar jag

också mycket internationellt i olika forskarnätverk. Finns det något som är mindre bra med Karlstads universitet? — Förut tyckte jag att det var backen upp till universitetet, men nu har jag köpt en elcykel så nu är den också bra. Det är väldigt bra här, men en utmaning är att rekrytera personal. Med bra och utvecklad samverkan med andra i länet kan vi säkert få fler att vilja bosätta sig här. Är du personen som köper lunch här eller har du med dig matlåda?

— Alltid matlåda. Nästan alltid i alla fall, men jag är faktiskt väldigt förtjust i restaurangens vegetariska alternativ eftersom jag själv inte gör så mycket sådan mat hemma. Men jag tycker att det är bra att ha egen matlåda, det är ekonomiskt och så vet man vad man stoppar i den. Sen är det också trevligt att sitta med kollegorna och äta lunch ihop. Det finns dock bra utbud här för att köpa lunch.

Lotta Fallqvist


17. International

Welcome to Sweden the cold northern country Everyone can feel a bit lost in a new city. Whether or not you move within your own country or if you move abroad, being an international student, you will notice a lot of interesting things about your new country. One thing is certain – you will not be disappointed. But there are some things you might want to know about Sweden and Swedish people before it’s too late...

Text: Sara Tidhult Illustration: Caroline Lindström

What comes to mind when you think of Sweden? Zlatan, ABBA, meatballs, Vikings, Ikea, ice hockey, blue eyes and, maybe, smörgåsbord? We are pretty sure about this because we have heard those things many, many times before. What come to mind when you think about Swedish people? Boring, quiet, shy, nice, reserved? This is a bit more complicated. On a sunny day the swedes are among the most delightful people on the earth. Kissing in public, drinking wine in the park, loudly laughing on the streets and so on. But if you meet a pre-coffee swede on a rainy Monday morning, you probably won't even get a "Hello". There is a lot of things about Sweden and the swedes that can be a bit tricky for you as an international student. Swedish norms and social rules can be very confusing, and, to be honest, sometimes even childish and quite weird. But there are some of these norms you might want to learn. Karlstads studenttidning is here to give you a hand. We have compiled lists of the most important things you need to know, a Do-list and a Do not-list. It’s up to you, weather or not you want to adapt to these things, it is important to always be yourself. But maybe it would be nice to have some back-uphelp if you find yourself in an awkward situation in your new country and if you don’t know what to do.

• • •

Some tips for people who has not been in Karlstad before! Cafés: (where you can find the best Fika, coffee and buns) • Artisan Bread • Swenströmskas • Sandy’s • Espresso house • Rosteriet (in Löfbergs skyscraper) Restaurants: (not always pleasant for your wallet) • Barón • Pinchos • Ll`amice • Happy Kitchen • Street friends Parks and nice places to hang out on a sunny day: • Sandgrundsudden • Gubbholmen • Wennerbergsparken • Bryggudden • Mariebergsskogen

DO-list

Learn to love our Swedish taco. And yes, our taco is the real taco. We eat it almost every Friday and we will never get tired of it Always bring an umbrella. Even if there is not a cloud in the sky. You can thank us later for this one Talk about ABBA, Zlatan and meatballs. It’s not a cliché, we still love it and we are still very proud of those things. Remember Dancing Queen? Always go for a hug. We hate the awkward moment when we do not know what to do – so please, be brave and make the first move If a swede is wearing sunglasses and pretending not to see you, just go with the flow Always say yes to fika! This is our way of hanging out. And yes, you can fika anytime! Complement our very good English. Even if it’s not good at all

• • •

DO NOT

Don’t ever say that the Swedish taco is not a real taco. YES, WE KNOW it’s not how the Mexicans are eating it, but obviously we have figured out the best and most delicious way of making it Do not expect much of a swede before morning coffee. Maybe just a quiet "Hello", but no small talk. Definitely no small talk Never trust the weather Do not speak ill about Ikea. Do not pet a dog in a leach without asking the owner. Dog owners a weirdly overprotecting with their dogs Do not think it is weird that we always go loco on parties and in the clubs. We are very funny after some drinks, that’s just the way it is Don’t tell us not to complain about unnecessarily things. We love to complain about unnecessarily things Do not stand to close to us at the bus stop


18. Kultur

Ett museum utöver det vanliga I Östra Ämtervik finns Alma Löv museum, ett ställe med en härligt lantlig känsla kombinerad med genuin samtidskonst. Det är en plats för eftertanke, nya perspektiv och provokation. Text och foto: Lotta Fallqvist Museet består av en huvudbyggnad med tre våningar som rymmer många utställningssalar, en teatersalong och café. Ute på den stora gården finns ett tiotal paviljonger utspridda som rymmer olika konstprojekt. Varje konstnär har ett eget utrymme, antingen i en av huvudbyggnadens utställningssalar eller i en av paviljongerna. De olika konstnärerna har alla olika bakgrund och kommer från olika länder. Några av dem är i början av sitt konstnärsskap medan andra är väletablerade konstnärer med kända namn. Sedan fyra år tillbaka finns även en skaparverkstad och en permanent scen för konserter och andra evenemang. Avancerad konst Ett besök på Alma Löv museum är en annorlunda upplevelse och intrycken från de olika konstprojekten ger en känsla av att vara fascinerad, förvirrad eller förfärad. Många installationer är av-

ancerade där det är tydligt att det ligger många timmars hårt arbete bakom. En del installationer är så pass avancerad i sin uppbyggnad att de ger upphov till en fascination över hur det är fysiskt möjligt att montera ihop dem. Det finns även onekligen installationer som inte alls går att förstå, hur man än försöker att tolka och analysera. Känslan av att en del installationer är gjorda enbart för att vara knepiga är stundvis mycket påtaglig och det är då konstverken upplevs som en aning pretentiöst. Å andra sidan, om syftet var att provocera och skapa eftertanke har de definitivt lyckats. Oavsett vad man tycker om konsten är det ett mysigt ställe som förtjänar ett besök. När man har sett de olika konstprojekten är det väldigt trevligt att ta en titt i den lilla butiken och kanske ta en fika i caféet.

Lotta Fallqvist är lärarstudent och kulturredaktör i Karlstads studenttidning. lotta.fallqvist@karlstadsstudenttidning.se


19. Opinion

Daniel Frisén: Ett val där ingen vann – men där alla hävdar motsatsen Vi är många som med stor spänning har följt valrörelsen och särskilt valvakorna. Ett val som beskrivits som det viktigaste någonsin, vilket enligt politikerna är varje val, och som resulterade i att alla lämnade sina valvakor utan att ha vunnit samtidigt som alla hävdade att de hade gjort det. På debattsidor och sociala medier, i fikarum och på bussar, överallt pratas det nu febrilt om regeringsbildning, vissa förespråkar att ”blockpolitiken måste dö” och andra att ”största alternativet” ska regera, men vad menas med detta egentligen? Att störst regerar har länge varit praxis, eller snarare att Socialdemokraterna styr om de borgerliga partierna inte har majoritet, för majoritetsregering är något ganska ovanligt i Sverige. Men hur liten kan en regering vara och samtidigt accepteras som legitim? När riksdagen ska välja ny statsminister, på talmannens förslag, är det inte antalet röster för som spelar roll utan antalet emot. Ett exempel på detta var 2014 när 132 röstade för och 154 avstod att rösta. Rent teoretiskt kan

då regeringsunderlaget vara väldigt litet, om de andra väljer att avstå sina röster, men någonstans måste ju en gräns dras för vad som är rimligt. Om vi å andra sidan kollar på ”blockpolitiken måste dö” finns det många frågor där hur, vem och när är de tre första. Sveriges regeringar har under alla år gjort blocköverskridande överenskommelser mellan de olika partierna i riksdagen, så rimligen bör ju då ett avskaffande av blockpolitiken betyda något mer långtgående, som antingen regeringsunderlaget eller själva regeringen. Då ställs frågan om vem som ska göra det? Är det läge för en samarbetsregering likt under andra världskriget? De flesta kan nog vifta bort den idén. Är det då en regering med Alliansen och Socialdemokraterna som tillsammans ska bilda majoritet? Eller en annan koalition? Problemen här blir att finns två statsministerkandidater som både inte vill släppa fram den andra, en tydligare än den andra. Men de är i alla fall överens om en sak nämligen att den andre bor-

de bryta blockpolitiken så att de själva får styra. Den sista frågan är när. Är det i regeringsbildning? I budgetförhandling? Eller är det nästa val? Det bekvämaste är att skjuta frågan på framtiden och gärna efterträdare, men den enklaste vägen är sällan den bästa. Det verkar nästan som att alla vill bryta blockpolitiken men fortsätta agera som de alltid gjort. Oavsett om det blir en bred koalition, minoritetsregering eller nyval så är det en sak som är säker: inget blir bättre när alla ber de andra att ta allt ansvar.

Daniel Frisén studerar politices kandidat och är opinionsredaktör i Karlstads studenttidning. daniel.frisen@karlstadsstudenttidning.se

Enkät

Hur mycket information tog du del av inför valet? I september var det val till riksdag, kommun och landsting. Karlstads studenttidning har frågat fyra studenter om de röstade, hur mycket information de tog del av inför valet och när de bestämde sig för vad de skulle rösta på.

Text och foto: Denny Jansson

Oscar Walldén, kommunikation och PR: - Ja, jag röstade och följde debatten inför valet ganska bra, så gott som det gick under terminsstarten. Jag bestämde mig ganska sent, bara några dagar innan och vägde mellan några olika alternativ. Det slutliga beslutet tog jag någon dag innan valet.

Sofia Larson, ämneslärarprogrammet: - Ja, jag röstade i valet men tog inte del av så mycket information, jag önskar att jag hade tagit del av mer. Jag bestämde mig snabbt inpå valet och gick efter partiernas ideologi för att bestämma mig.

Karin Berglund, psykologprogrammet: - Jag röstade och tog del av lagom mycket information, så mycket information som jag kände att jag orkade att ta in. Jag gjorde några valkompasser för att se om det stämde överens vad jag trodde att jag skulle rösta på. Jag bestämde mig definitivt på valdagen, men visste på ett ungefär en månad innan valet.

Jean De Dieu Irakiza, politices kandidatprogram: - Jag röstade i valet och tog del av ganska mycket information inför valet eftersom jag själv är intresserad av politik. Jag hängde med en hel del, läste mycket och följde många debatter i tv. Jag bestämde mig tidigt innan valet, en dryg månad innan valet.


TRYCKERIET INFORMERAR KAUPRINT Skriv ut, kopiera och scanna själv via kauprint. UPPSATSER Tryck din uppsats hos oss! Du får en snygg inbunden uppsats med professionellt tryck. PERSONLIGA TRYCKSAKER Vi trycker både stort och smått, från vykort och foton till affischer och canvastavlor. Läs mer på kau.se/universitetstryckeriet eller besök oss i 4B 304

TRYCKERIET/TRYCKSAKSBESTÄLLNINGAR: tryckeriet@kau.se GRAFISK FORM/LAYOUT: layout@kau.se SKRIVARE/PAPERCUT: printsupport@kau.se

Karlstads studenttidning september 2018  
Karlstads studenttidning september 2018  
Advertisement