Page 1

w

w

w

w

w

w

w

w

MAJ 2019 • GRUNDAD 1967 • 2019#2

MED FOTBOLLEN SOM VÄGVISARE I slutet av maj är det dags för årets upplaga av Copa de KAU och projektgruppen bakom turneringen laddar för fullt inför årets fotbollshändelse.

NYHETER. Ett år efter olyckan på campus

sid 6

CAMPUS. Studentkåren siktar framåt

sid 18

NYHETER. Så goda är årets nya glassar

sid 16


2. Innehåll

Reportage

sidan 14

Hedersmedalj för forskning om Frödings användning av dialekt sidan 14

w

Följ med bakom kulisserna, bortom rubriker och bilder i tidningen och se hur Karlstads studenttidning går från idé till färdigtryckt papperstidning, från planeringsmöten till den stora tryckpressen.

Minskat antal fall i årets studentfallsrapport som ska hjälpa universitetet att utvecklas

Här är de bästa filmerna för din filmsommar, oavsett om den blir varm, kall, solig eller regnig sidan 17

sidan 10

Ledare

w

w

w

därför vara viktigt att snabbt hitta andra vägar för att grundlägga och utveckla en sådan viktig gemenskap igen, något som därtill behöver ha möjlighet att leva vidare och utvecklas även efter ett eventuellt år med utmärkelsen som Årets studentstad. Även om förutsättningarna för att nå målet att Karlstad ska utnämnas till Årets studentstad förefaller som något mindre goda i dagsläget än vad de framstod som i höstas, torde hoppet inte vara helt ute. En av utmaningarna är att nu rikta om fokus, där handlingsplanen bör ta ett större grepp än att enkom syfta till framtida kompetensförsörjning och att locka nya studenter till Karlstad. En annan utmaning, som går i linje med det framgångsrika arbetet som bedrivits i tidigare fall, är att hitta kärnan i dagens studentlivets Karlstad, vidareutveckla den och använda den som ett slags utgångspunkt i utvecklingsarbetet framdeles. Det återstår ett drygt år till dess att SFS presenterar i vilken svensk studentstad ett sådant väl fungerande samarbete finns där de olika aktörerna strävar i samma riktning. Det väntar således ett tämligen intressant år där det ska bli intressant att följa utvecklingen och resultatet.

w

märkelsen ett slags godkänt betyg på att detta arbete fungerar i praktiken och har en positiv inverkan på studentlivets utveckling. En central aspekt är sålunda att det finns en uttänkt väg framåt för hur arbetet ska bedrivas och vad som utgör målet. I Karlstads fall finns såväl ett mål som en riktning för hur arbetet ska bedrivas framdeles, där huvudfokus är riktat mot att locka nya studenter till Karlstad och att behålla studenterna efter examen. Gemensamt för de städer som tidigare har tilldelats utmärkelsen är att arbetet syftat till att grundlägga en gemenskap som skapar ett mervärde för studentlivet. I flera fall vittnar städerna om hur en sådan gemenskap levt vidare och utvecklats till det än bättre, även efter det att året med utmärkelsen är över. I Karlstads fall saknas en sådant aspekt bland handlingsplanens 18 punkter, något som är särskilt illavarslande sett till det senaste årets utveckling i studentlivet. I december förra året tog studentkårens fullmäktige beslut att avveckla kårhusets verksamhet, ett kårhus som exemplifierar en sådan gemenskap som visat sig vara mycket betydelsefull i andra städer tidigare år. Arbetet med att skapa en dynamisk och sammanhållen studentstad som universitetet, kommunen och studentkåren driver kämpar således i en tuff uppförsbacke just nu. Även om den 18 punkter långa handlingsplanen är tämligen ambitiös, kvarstår en viktig utmaning i att etablera en gemenskap bland mentorsprogram, kompetensmatchning och mobila applikationer för studenter. Det torde

w

I mitten av april utnämndes Halmstad till Årets studentstad och övertar därmed den ansenliga utmärkelsen från Östersund som innehaft utmärkelsen sedan förra våren. Det är en viktig utmärkelse som Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, delar ut varje år till städer där det finns ett aktivt samarbete mellan lärosäte, kommun och studentkår för att utveckla och förbättra studentstaden. Vid sidan av Halmstad och Östersund har även Gävle, Linköping och Uppsala kunnat stoltsera med utmärkelsen de senaste åren, och det är tydligt att det råder tuff konkurrens bland studentstäderna om att utnämnas till just Årets studentstad. Strax innan höstterminen startade förra året meddelade Karlstads universitet, Karlstads kommun och Karlstad Studentkår att man tagit sikte på att få den ansenliga utmärkelsen nästa vår. För att nå målet har de tre aktörerna tagit fram en handlingsplan bestående av 18 ambitiösa punkter som tar utgångspunkt i arbetet för att göra Karlstad attraktivt som studentstad, såväl för morgondagens studenter som för dagens studenter. Genom bland annat kompetensmatchning och möten mellan studenter och lokalt näringsliv, mentorsprogram samt en mobilapplikation hoppas lärosäte, kommun och studentkår att fler studenter dels ska stanna kvar i Karlstad efter examen, dels att nya studenter ska lockas till Karlstad. Att utnämnas till Årets studentstad är inte enkom en indikator på att det finns ett väl fungerande samarbete mellan lärosäte, kommun och studentkår. Likaledes blir ut-

w

Denny Jansson: Ambitiöst arbete i tuff uppförsbacke

Denny Jansson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Karlstads studenttidning. denny.jansson@karlstadsstudenttidning.se

Av studenter för studenter sedan 1967

Chefredaktör och ansvarig utgivare Denny Jansson Kulturredaktör och grafisk formgivare Lotta Fallqvist Sociala medier-redaktör Vera Zethraeus Opinionsredaktör Daniel Frisén

Reportrar Anna Dahlberg, Robin Johansson, Johanna Nilsson, Sara Tidhult och Olivia Hahne Illustratörer Johan Olsson Caroline Lindström Krönikör Stina Samuelsson Tipsa oss Vet du något andra borde veta eller som borde granskas? Tipsa oss genom tips@karlstadsstudenttidning. se. Du har rätt att vara anonym.

Annonsera Nå upp till 16 000 studenter och andra verksamma vid Karlstads universitet genom att annonsera i Karlstads studenttidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år och har en klart definierad målgrupp. Läs mer på karlstadsstudenttidning.se/annonsera Kontakta oss Karlstad Studentkår Att: Karlstads studenttidning Karlstads universitet 651 88 Karlstad Facebook: Karlstads studenttidning Instagram: studenttidning Snapchat: studenttidning Twitter: studenttidning_

Senaste nytt karlstadsstudenttidning.se Mejl fornamn.efternamn @karlstadsstudenttidning.se Trycks hos Nya Wermlands-Tidningen i Karlstad. Våra texter och bilder lagras och tillgängliggörs i digitala arkiv. Den som sänder material till Karlstads studenttidning anses medge sådan lagring samt publicering i alla kanaler. Förbehåll mot detta accepteras inte. © Copyright 2019

w

Karlstads studenttidning är tidningen för och av studenter vid Karlstads universitet. Tidningen grundades 1967 som tidningen Klaraborgaren och ska utifrån ett studentperspektiv informera och belysa frågor som berör studenter vid Karlstads universitet.


Trygghet

VI ÄR PÅ DIN SIDA

Som medlem i Karlstad Studentkår får du hjälp om du stöter på problem under din studietid. Vänd dig till studentombudet om du känner dig osäker på om allt gått rätt till eller om du hamnar i en situation där dina rättigheter som student inte respekteras.

Mecenatkortet

MÄNGDER AV RA

BATTER

Som medlem erhåller du ett Mecenatkort som ger dig hundratals olika studentrabatter. Ditt mecenatkort kan du använda för att få studentrabatt hos bland annat SJ och Karlstadsbuss.

Inflytande

MERITERANDE FÖR DITT CV

Engagera dig i studentkåren! Du får rösta i kårvalet, kan sitta med i kårfullmäktige, bli studeranderepresentant eller engagera dig i olika projekt och evenemang.

En stark studentröst

FÖRBÄTTRA STUDENTLIVET

Ett medlemskap i Karlstad Studentkår stärker den gemensamma studentrösten. En enad studentröst behövs för att driva på förändringar som gynnar studenter och studentlivet.

w

w

w

w

w

w

w

w

SEX BRA ANLEDNINGAR TILL ATT BLI MEDLEM I KARLSTAD STUDENTKÅR

Medlemsrabatter Som medlem i Karlstad Studentkår har du även möjlighet att utnyttja flera lokala rabatter. Bland annat till FBK:s hemmamatcher, KAUIF, Folkuniversitetet, Stadsloppet, Tjurruset, Optikerhuset och Wermlandsoperan. ARLSTAD NJUT AV K

Medlemsförmåner Vi vill även sätta guldkant på din tillvaro. Minst en gång i månaden bjuder vi på medlemskaffe/te på universitetet. Dessutom arbetar vi för att anordna gratisevents och för att varje år kunna dela ut fribiljetter till olika evenemang. DET LIL

LA EXT

RA


4. KAU IF

w

w

w

w

Emelie Zakrisson, Mikael Rydin, Amanda Segerson och Charlie Gustafsson är projektgruppen bakom årets Copa de KAU.

Foto: Sara Tidhult

w

Segerson. Stämningen i gruppen är laddad och fylld med energi, men trots detta är dynamiken väldigt avslappnad. När de pratar om deras olika roller i projektgruppen låter det som att ansvarsområdena är lite flytande, men det verkar inte råda några otydligheter i vem som gör vad inför turneringen. Den märkbara tävlingsinstinkten infinns hos varje individ i gruppen vid diskussion, och deras vilja att prestera till hundra procent är ett faktum.

Bra träning

KAU IF är Karlstads universitets idrottsförening och drivs av studenter och riktar sig till för studenter. Syftet är att bidra till en aktiv vardag för alla olika ambi-

Text: Johanna Nilsson

johanna.nilsson@karlstadsstudenttidning.se

Text och foto: Sara Tidhult

sara.tidhult@karlstadsstudenttidning.se

tioner och intressen, utan att det ska kosta skjortan. Föreningen drivs ideellt av nio styrelsemedlemmar med olika ansvarsområden. Utöver dessa nio finns det ett antal ledare som skapar träningstillfällen för studenterna i Karlstad. Dessa träningstillfällen innefattas av bland annat fotboll, badminton, innebandy, fotboll, lacrosse, pingis och volleyboll samt gruppträningar i olika former. De flesta av föreningens aktiviteter tar plats i lokaler vid universitetet. Att vara medlem i KAU IF kostar 50 kronor per läsår och för att få tillgång till träningspassen måste du skaffa ett terminskort som kostar 149 kronor per termin om du är medlem i Karlstads Studentkår och 299 kronor för övriga.

Styrelsemedlemmarna träffas varannan vecka för möten och arbetar aktivt vid sidan av mötena med bland annat projektplanering och fysisk marknadsföring på runt om på universitetsområdet.

Planeras för fullt

Utöver alla träningstillfällen som planeras och fixas arrangerar styrelsen årliga event; bland dessa fotbollsturneringen Copa de KAU som i stunden planeras för fullt. – Tittar man tillbaka i arkivet hittas spår från eventet från 2008, men det har med säkerhet pågått längre än så, säger Mikael Rydin. Copa de KAU är en fotbollsturnering som anordnas årligen av medlemmar i KAU IF:s sty-

relse. Turneringen äger rum den sista lördagen i maj vid Klasmossens fotbollsplan, och pågår från klockan nio på morgonen till strax efter klockan tre på eftermiddagen. Totalt kan tio lag anmäla sig till tävlingen och varje lag får innehålla minst sju, och max fjorton spelare. På planen måste det också alltid vara minst två tjejer och två killar - något Charlie Gustafsson vill trycka extra på. – Vi i KAU IF jobbar aktivt med jämställdhet inom de aktiviteter vi anordnar. Det är något som alltid genomsyrar vårt arbete, säger han. Nytt för i år är att föreningens styrelse har utsett en specifik projektgrupp inför turneringen. Detta för att skapa en bättre och

w

På KAU IF:s kansli sitter vi mitt emot projektgruppen för Copa de KAU 2019; Emelie Zakrisson, ansvarig för all marknadsföring, Mikael Rydin, ansvarig för ekonomin, samt Amanda Segerson och Charlie Gustafsson, projektledare. Ett tävlingsinriktat handplock av individer som tillsammans har tagit på sig ansvaret över KAU IF:s största event: Copa de KAU. De har lärt känna varandra genom den ideella föreningen och det är märkbart att de är där på grund av samma stora engagemang. – Alla i styrelsen är från olika föreningar, så man lär känna mycket nytt folk, säger Emelie Zakrisson. – Det är en riktigt bra erfarenhet också, tillägger Amanda

w

INTENSIVT. Snart är det dags att fylla på vattenflaskan, sätta på sig fotbollsskorna, ladda batterierna och göra sig redo för KAU IF:s roligaste och svettigaste event. Lördagen den 25 maj är dags för Karlstads universitets största fotbollsfest.

w

Årets svettigaste dag är kommen


ww

ww

ww ww ww ww

ww

ww

5.

Foto: Sara Tidhult

Emelie Zakrisson, Amanda Segerson, Charlie Gustafsson och Mikael Rydin är projektgruppen bakom årets Copa de KAU. Foto: Sara Tidhult

tydligare planering och struktur på vad som behöver fixas inför eventet. Även konceptet för årets Copa de KAU kommer att se annorlunda ut i jämförelse med förra året. Bland annat planeras en större satsning och de har därav valt att ta en liten högre anmälningsavgift med syfte att deltagarna ska kunna få ut mer av dagen. Målet med turneringen är självklart: årets Copa de KAU ska bli en fest för alla. – Det är ett evenemang som vi valt att göra större satsning på i jämförelse med förra året, både på och utanför plan. Jag skulle vilja se det mer som en fest, säger Amanda Segerson.

En upplevelse för alla

Projektgruppen är även tydliga med att poängtera att dagen inte bara är till för elitspelare. Turneringen utlovas som ett event och en upplevelse för alla, oavsett om man aldrig har spelat en fotbollsmatch tidigare. De enda kraven som finns för att delta som lag i turneringen är att det max får vara tre personer per lag som inte är studenter. Och som ovan nämt att lagen innehåller minst två killar och två tjejer. På planen finns såklart inte mycket annat utrymme än för just fotboll, men även utanför planen hoppas gruppen på att andra aktiviteter ska kunna locka de som inte vill sätta på sig fot-

bollsskorna. Alla små detaljer är i skrivande stund inte helt spikade, men projektgruppen utlovar aktiviteter och tävlingar som på ett eller annat sätt kommer att få igång publiken. Planeringen började som i god tid och det finns ingen antydan till stress under vår intervju med dem. – Vi är absolut ute i god tid i år, vi vill ju att det ska bli så bra som möjligt, säger Amanda Segerson bestämt. – Man utgår mycket från sig själv: hur hade jag som student velat att dagen skulle vara, vilket bemötande skulle jag vilja ha och så vidare, säger Charlie Gustafsson. – Hela gruppen är tävlingsmänniskor och vår tävling är att göra det bästa av dagen för alla besökare, tillägger Mikael Rydin. Vad ser ni mest fram emot under dagen? – Den festliga stämningen och att träffa alla människor som kommer dit och har kul, säger Emelie Zakrisson. De övriga i projektgruppen instämmer. – Jag ser även fram emot engagemanget, både på och utanför planen, tillägger Charlie Gustafsson. Har ni stött på något problem under planeringens gång? – Avgiftsfrågan har bollats fram och tillbaka. Det kanske inte kan definieras som ett problem, men

det är en svår nöt att knäcka. Vad är studenter villiga att betala? Samtidigt behövs pengar för att kunna skapa en så bra turnering som möjligt, säger Charlie Gustafsson. Projektgruppen är enig om att avgiften har varit ett av planeringens största frågetecken. Anmälningsavgiften är i år högre än förra året och det har funnits en viss oro om att det skulle kunna orsaka mindre engagemang. – Det handlar inte om att gå med vinst, det handlar ju snarare om att turneringen ska kunna bli av. Vi måste gå plus minus noll då vi har en tajt budget att förhålla oss till, säger Amanda Segerson. – Det finns fler utgifter än vad man tror. Hyran för planen och domarnas lön till exempel, säger Mikael Rydin. Det är en energifylld projektgrupp vi haft framför oss och lyckas garanterat säljer in konceptet som de ägnat timvisa möten till att ordna. Trots att det är bristande intresse för fotboll hos oss skribenter måste vi erkänna att dagen känns lockande. Råkar man av någon anledning befinna sig på campusområdet under dagen känns det som ett måste att svänga förbi fotbollsplanen och ta del av fotbollsfesten. – Kau IF lovar en sjukt bra stämning, mycket skratt och strålande dag, säger Charlie Gustafsson.

Foto: Sara Tidhult

Anmälan till Copa de KAU Anmälan till turneringen stänger den 19 maj. Du kan anmäla ett lag genom att maila: event@kauif.se. Anmälningsavgiften är 600 kronor per lag. För mer information om Copa de KAU, besök eventet på Facebook; Copa de KAU Vt2019. Kontakt och anmälan: event@kauif.se Instagram: @kauif Facebook: KAUIF, för eventet besök: Copa de KAU Vt2019 Hemsida: www.kauif.se


6. Nyheter

Ett år efter rasade loftgången på Campus OLYCKA. I maj förra året rasade en sektion av en loftgång rasade ned från andra våningen vid en fastighet på Kvintettgatan på Campusområdet. Vad har hänt under det gångna året, hur minns personerna som stod på loftgången den ödesdigra kvällen och hur går det i polisutredningen av olyckan?

Klockan är strax efter 23 på lördagskvällen den 26 maj 2018. Det återstår bara någon vecka av vårterminen och på Campusområdet, norr om Kronoparkens centrum, pågår en avslutningsfest. Det rör sig många studenter på området under kvällen, en kväll som ska få en ödesdiger avslutning. Klockan 23.11 inkommer ett larm till SOS Alarm från Campusområdet. Stora delar av en loftgång har rasat ned från andra våningen vid en fastighet på Kvintettgatan. De tiotalet personer som bara några sekunder tidigare stått och dansat på loftgången följer med i raset. De fyra personer som nyss suttit på första våningen under loftgången hinner precis kasta sig undan den fallande loftgångssektionen. Stämningen blir som förbytt och det blir stort pådrag när samtliga av Räddningstjänstens tillgängliga resurser skickas till platsen tillsammans med flera ambulanser och polisbilar. På plats inleder polisen en förundersökning av den nedrasade loftgångssektionen och en polisanmälan om vållande till kroppsskada upprättas. Flera personer skadas när loftgångssektionen plötsligt ger vika. Åtta personer förs med ambulans till Centralsjukhuset i Karlstad, varav fem får läkarbehandling under natten och sedan kan lämna sjukhuset. En person hålls kvar på sjukhuset under söndagen för observation av skadorna från raset. Den aktuella fastigheten, med samma konstruktion som flera andra i området, spärras av och de fem hyresgästerna på fastighetens andra våning evakueras. Det har snart gått ett år sedan en loftgångssektion vid en fastighet på Kvintettgatan gav vika. Vad har hänt sedan dess? Hur har det gått för personerna som befann sig på loftgången den där lördagskvällen? Hur har händelsen påverkat fastighetsägarens, studenkårens

och universitetets arbete sedan dess? En av de cirka tio studenter som befann sig på loftgången när den rasade var André Thorslund. Han dansade tillsammans med sina vänner när de märkte att golvet de stod på började svikta. – Jag och min kompis tittade på varandra som att ”detta var inte bra” och sedan brakade allt, säger han. André Thorslund föll handlöst ned från loftgången och landade på axeln, kompisen slog i en kant i fallet och fick senare veta att han brutit ett revben. André Thorslund menar att det snabbt blev en stor röra av människor som sprang fram och tillbaka för att hjälpa de som skadat sig. – Det var helt hysteriskt. Men som tur var kom ambulans och räddningstjänst fram ganska snabbt, säger han. Flera personer, André inräknad, fick åka till sjukhuset för att få vård. Anna Dahlberg, som också befann sig på den olycksdrabbade loftgången, fick stanna kvar ett par dagar på sjukhuset på grund av sina skador. Hon minns händelsen tydligt och menar att hon hörde hur det hade börjat att knaka i träet strax innan raset. – Jag skulle precis gå och säga till mina vänner att jag hörde ett knak, men då rasade allt. Jag landade på ryggen och fick massa andra människor över mig, säger Anna Dahlberg. När ambulans kom fram till platsen fick hon smärtstillande och syrgas innan hon fördes till sjukhus. – Det visade sig att jag fått en kraftig blödning i högra benet och i ländryggen, så jag fick ligga kvar på sjukhuset och sedan hoppa på kryckor i några veckor, säger hon. En boende i fastigheten som inte såg själva händelsen är Christoffer Qvist. Han hade haft fest med sin faddergrupp

Sedan olyckan förra året har loftgången byggts upp igen och förstärkts.

och försökte få alla att gå hem då han ville gå och lägga sig. – Det var bara ren tur att de inte hann gå ut, då hade de fått hela loftgången över sig. Det hade inte känts så bra, säger han. Christoffer Qvist och André Thorslund, som båda bor i den drabbade fastigheten, är inte förvånade över det som hände. – Loftgången och trapporna har varit helt fruktansvärda. Man hade nästan väntat på att något skulle hända. Folk är nog mest glada att ingen person dog, menar Christoffer Qvist. – Trapporna var genomruttna och loftgången satt knappt fast i fastigheten. Det känns som ett fuskbygge, säger André Thorslund. Trots händelsen bor de båda kvar i fastigheten. De menar att de inte dagligen tänker på att det skulle kunna hända igen, men är ändå lite osäkra över säkerheten inför årets avslutningsfest som traditionsenligt kommer att hållas på Campusområdet. Daniel Frisén, som var ordförande för Karlstad Studentkår vid händelsen, befann sig i närheten den aktuella kvällen och uppmärksammade blåljuset en bit


7.

Foto: Denny Jansson

bort. Han tog sig då till platsen för att undersöka vad som hänt. Väl framme vid olycksplatsen möttes han av ett kaos. – Så fort jag såg blåljuset gick jag dit. När jag förstod vad som hänt fick jag prata med räddningsledare som sa att några hade fått åka till sjukhus, men skadeläget var fortfarande oklart, säger han. Daniel Frisén ringde därefter universitetets säkerhetschef, Jan Gambring, för att berätta vad som hänt. Nästa samtal på tur var till sjukhuset för att ta reda på skadeläget hos de drabbade, men informationen han fick var bristfällig. – De hade inte hunnit rapportera in skadorna än, det gjordes senare på morgonen. Men jag fick veta att ingen var mycket allvarligt skadad, så det var skönt att höra, säger Daniel Frisén. Krishanteringen började delvis på direkt samma kväll men sattes igång ordentligt på måndagen direkt efter helgen. Då arbetade man främst med att få fram detaljer om olyckan och att ge stöd åt de drabbade från studentkårens sida. Det upplevdes vid tidpunkten också att fastighetsbolaget försökte lägga skulden på studenterna. – Jag tycker det är fruktansvärt att man försöker lägga över ansvaret och skulden på studenterna genom att säga

att det gick för vilt till, utan att ha en aning om hur det faktiskt var, säger Daniel Frisén. Han menar också att enligt en expert från Boverket har det bekräftats att loftgången borde ha hållit för tio personer. Han nämner därefter scenariot som skulle kunna skett vid exempelvis en brand. – Tänk om några boende har flera gäster vardera hos sig och det börjar brinna. Då är det betydligt fler än tio personer som ska ut samtidigt. Ska man då behöva slussa ut folk i något slags system? Ännu lyckligt ovetande befann sig universitetets säkerhetschef Jan Gambring i sitt hem. Strax efter midnatt hör han från Daniel Frisén, som är den första att kontakta säkerhetschefen. – Första tanken var hur många som skadat sig. Jag fick upp bilder i mitt huvud och såg framför mig att det satt folk under och så, säger Jan Gambring. Samtidigt menar Jan Gambring att han direkt försökte tänka rationellt och bilda en krisgrupp. Till en början bestod då krisgruppen av säkerhetschef Jan Gambring, Studenthälsan och universitetets kommunikationschef.

Spår från olyckskvällen finns även på fastighetens fasad.

Foto: Denny Jansson


8. Nyheter

w

w

w

w

undersökningssekretessen, säger Jan Josefsson.

w

Den aktuella fastigheten är en av flera på Kvintettgatan och Vintergatan av samma typ och byggdes ursprungligen av Krebo Holding AB. 2016 såldes fastigheterna till Studium Fastigheter där Nordic PM tog över förvaltningen av de olika fastigheterna. Sedan halvårsskiftet förra året ägs fastigheterna av Studentbostäder i Sverige AB. – Det är naturligtvis förfärligt och olyckligt att något sådant kan inträffa. Men vi är mycket lättade att det inte blev några allvarliga personskador, säger Rebecka Eidenert, vd för Studentbostäder i Sverige. Efter den olycksdrabbade kvällen i maj förra året har man från fastighetsägarens sida arbetat med att se över och förstärka loftgångarna på de aktuella fastigheterna i området. – Vi har som vi tidigare nämnt tittat över samtliga loftgångar och förstärkt konstruktionen ytterligare så att detta inte ska kunna inträffa igen, säger Rebecka Eidenert. Från fastighetsägarens sida vill man inte spekulera i vad som orsakat att den aktuella loftgångssektionen plötsligt gav vika förra året, utan hänvisar till den pågående polisutredningen. – Vi inväntar den slutgiltiga rapporten ur polisutredningen

w

Efter olyckan inledde polisen en förundersökning om vållande till kroppsskada. Utredningen pågår fortfarande och där polisen nu har tagit hjälp av externa sakkunniga för att granska fastigheten där loftgången rasade. – Utredningen går vidare. Vi ser över hur konstruktionen var och om den varit tillräckligt gjord enligt gängse principer, där vi har externa aktörer som är specialiserade på konstruktion till vår hjälp. Därefter ska vi se hur vi kan gå vidare med ärendet, säger Jan Josefsson, utredare på polisens avdelning för grova brott. Flera av de personer som var involverade i olyckan under den aktuella kvällen har hörts av polisen, men där polisen fortfarande söker efter fler personer som var involverade i olyckan.

– Vi har hört de flesta personer som varit involverade, som ramlade och skadade sig, för att skapa en bild av hur det har gått till på platsen. Än söker vi fortfarande några personer, säger Jan Josefsson. Att utredningen fortfarande pågår fastän ett drygt år har passerat sedan olyckan har enligt Jan Josefsson bakgrund i att man behövt ta in externa sakkunniga. Detta för att kunna göra en lämplig bedömning av den aktuella fastigheten och den sektion av loftgången som rasade: – Utredningen är inte nedlagd utan den fortgår, även om man kan tycka att det går väldigt sakta. Bekymret är att man behöver hitta en lämplig sakkunnig som kan göra en lämplig bedömning. Polismyndigheten sitter inte på sådan kompetens om hur man konstruerar en balkong eller liknande, utan där behöver man ta in externa sakkunniga, säger han. Framdeles kommer polisen att höra fler personer som varit involverade samt utreda om ett brott har begåtts i samband med att den aktuella sektionen rasade ned. Samtidigt är polisen förtegen om vad som hittills har framkommit i förundersökningen. – Det vi tittar på är huruvida ett brott är begånget eller inte och vem som då kan anses vara misstänkt för det. I övrigt kan jag inte kommentera vad som framkommit med hänsyn till för-

w

Jan menar på att den olycksdrabbade byggnaden inte tillhör Karlstads universitet, men att man ändå kände ett moraliskt ansvar då många av universitetets studenter bor där. Därför arbetade man efteråt med att undersöka om det fanns risk för ras på fler ställen, men också att förmedla kontakt med Studenthälsan för de som var i behov av stöd. – Det hade börjat sprida massa rykten om skadade, så det var viktigt att vi kommunicerade ut fakta, säger Jan Gambring.

Foto: Denny Jansson

w

André Thorslund bor på andra våningen, precis emot trappen upp till den sektion av loftgången som rasade.


ww

ww

ww ww ww ww

ww

ww

9.

Daniel Frisén, som var ordförande för Karlstad Studentkår vid tiden för olyckan, är kritisk.

och önskar att inte uttala oss innan vi tagit del av den. Man utreder vad som har orsakat att den här loftgången har rasat, säger Rebecka Eidenert. För att säkra de aktuella fastigheterna genomför man från fastighetsägarens sida kontinuerliga tillsynsarbeten och menar att studenter kan känna sig säkra i sina bostäder på Campus. – Som fastighetsägare värnar vi om att våra hyresgäster ska känna sig trygga och säkra i våra fastigheter. Vi är lyhörda mot våra hyresgäster för att ytterligare förstå deras behov samtidigt som vi utför kontinuerligt tillsyns- och kontrollarbete. På detta sätt får vi trygga fastigheter, säger Rebecka Eidenert. Flera av de studenter som vistades på loftgången när den rasade minns den efterföljande tiden efter raset som krånglig då flera av dem har haft svårt att få kontakt med fastighetsägaren för att få ersättning. – Min telefon gick sönder i fallet. Jag försökte kontakta fastighetsägaren hela förra sommaren och har även gjort det igen kring jul, men jag har fortfarande inte fått någon ersättning för den, säger André Thorslund. Även Christoffer Qvist är besviken på ägaren men menar på att det förtroendet sjönk långt innan själva raset. – Allt var i så dåligt skick och

Foto: Denny Jansson

det hände aldrig något när man hade problem i lägenheten, säger han. Anna Dahlberg, som skadade sig så pass att hon fick ligga kvar på sjukhuset, är fortfarande försiktig när hon vistas på vissa platser som liknar loftgången. – Jag är nog lite mesig med att vistas på broar och balkonger som är av trä och känns instabila, säger hon. Daniel Frisén, dåvarande ordförande för Karlstad Studentkår, menar att ärendet har skötts dåligt av många inblandade aktörer. – Det var ju uppenbart felbyggt, någon måste stå till svars för det som hänt. Sen tycker jag att ett år borde räcka för polisen att utreda en sådan här sak, men det har det uppenbarligen inte, säger han. Daniel Frisén vill även uppmana alla som bor i den här typen av lägenheter att överklaga fel till hyresnämnden. – Olika typer av fel i lägenheten eller för höga hyror, vilket jag tycker att det är för vad man faktiskt får, kan man faktiskt överklaga för att sedan ha möjlighet att få det justerat, säger han.

Text: Olivia Hahne

olivia.hahne@karlstadsstudenttidning.se

Text och foto: Denny Jansson

denny.jansson@karlstadsstudenttidning.se

Mellan den nya sektionen och den äldre delen av loftgången syns spår av förra årets ödesdigra händelse. Foto: Denny Jansson


10. Från planering till färdig tidning

Så går det till i tidningsfabriken b PROCESS. Arbetet med den papperstidning som du nu håller i din hand påbörjas nästan ett halvår i förväg med planering, skribentarbete, fotografering, redigering, tryckning, transport och utdelning. Följ med bakom kulisserna i arbetet med Karlstads studenttidning, från idé till tryckt papperstidning.

Det var inte bara universitetsfilialen som invigdes hösten 1967. Samma år grundades även Karlstad Studentkår och tidningen Klaraborgaren. På samma sätt som lärosätet gått från att vara universitetsfilial, till högskola och sedermera till universitet, har även studenttidningen kommit att byta namn och form tre gånger sedan grundandet; från Klaraborgaren till Citrus år 1999, till Karlstads studenttidning år 2008. En tidning gör sig inte självt. Arbetet med Karlstads studenttidning, såväl papperstidningen som nätupplagan, pågår året runt, alla veckans sju dagar. I arbetet behövs såväl reportrar, fotografer, illustratörer, redaktörer, redigerare, webbredaktörer, säljare, tekniker, ekonomer, tryckare och chaufförer för att Karlstads studenttidning ska kunna rapportera om studentlivets Karlstad dygnet runt på studenttidning.se och ge ut en papperstidning fyra gånger per läsår.

Tidig planering

Arbetet med de fyra papperstidningar som ges ut under ett läsår påbörjas redan i maj, drygt fyra månader innan det att höstens första nummer ges ut. Då planerar redaktionen vilka datum som Karlstads studenttidning ska ges ut under hösten och våren. Samtidigt planerar redaktionen de teman som utgör huvudreportage i de olika numren och de artiklar som ska vara återkommande i de olika utgåvorna. Under försommaren påbörjas även arbetet med att sälja annonsplatser i tidningen, ett arbete som sedan pågår löpande under året för att ge intäkter. Det finns flera olika annonsplatser och annonstyper i Karlstads studenttidning, och dessutom olika typer av paket. När annonserna sedan är på plats vet redaktionen hur stort utrymme det finns kvar till artiklar i respektive utgåva, något som styr utformningen av tidningen. Efter att förra numret, tillika årets första, gavs ut i mitten av

februari påbörjades planeringen av detta nummer i slutet av februari genom ett planeringsmöte. På planeringsmötena, som äger rum mellan två till tre månader innan utgivning, deltar tidningens chefredaktör, reportrar, krönikörer, fotografer, illustratörer, redigerare och redaktörer där de jobb som ska göras inför nästa nummer delas mellan tidningens reportrar. Under planeringsmötena görs en preliminär sidplanering där artiklarna planeras på olika sidor med olika artikeltyper och textlängder. På planeringsmötena lyfts både de idéer som planerats sedan tidigare, artiklar som blivit över från tidigare utgåvor samt nya idéer som är lämpliga i relation till när i tid nästa utgåva ska ges ut. Det pågår en rad olika aktiviteter under terminerna i Karlstad, såväl på universitetet som utanför, och där redaktionen väljer ut vilka händelser som är intressanta att rapportera om och att lyfta i Karlstads studenttidning.

Ett varierande arbete

Efter planeringsmötet tar det redaktionella arbetet vid. Reportrarna gör sina reporterjobb, letar intervjupersoner, bokar tid för intervju och skriver ihop sina artiklar, illustratören och fotografen gör sina jobb i dialog med reportrarna och krönikör och avdelningsredaktörerna skriver sina artiklar till sina respektive avdelningar. Chefredaktören påbörjar arbetet med att skriva ledaren som återfinns på sidan två i varje nummer samt att överblicka tidningens arbete. Att delta i arbetet med Karlstads studenttidning är varierande och där arbetet med de olika utgåvorna skiljer sig mellan utgåvorna. Som reporter är jobbet brett och handlar om allt från att testa sommarens glassnyheter, vilket görs i detta nummer, till att möta engagerande studenter och granska händelser och beslut. I detta nummer granskas turerna kring den loftgång som rasade på Campus i maj förra året, där två


11.

bakom Karlstads studenttidning Tidningarna åker genom ett enormt system som går från golv till tak i packhallen. Foto: Denny Jansson

På reproavdelningen skrivs tidningen ut på tryckplåtar.

reportrar jobbat tillsammans för att skriva ihop artikeln. Två veckor innan pressläggning, vilket är två veckor innan det att tidningen skickas till tryck, hålls ett avstämningsmöte där redaktionen stämmer av det kommande numret, sida för sida, artikel för artikel där den preliminära sidplaneringen stäms av. Här kan det hända att artiklar planeras om till andra sidor, till andra utgåvor och att artiklar får en annan utformning än vad som varit tänkt från början eftersom nya händelser kan uppstå som behöver prioriteras. Från det att reportrar, krönikörer, illustratörer, fotografer och redaktörer lagt in sitt material i tidningens redaktionella system, vilket är en egenutvecklad version av plattformen WordPress med flera egenutvecklade tillägg, tar arbetet för korrläsning vid. I detta arbete läses alla artiklar noggrant för att undvika språkliga felaktigheter och sakfel. Även bilderna som ska med i tidningen och kompositionen ses över i detta steg.

Från redigering till tryck

Efter att artiklarna en efter en börjar att lysa grönt i systemet för montering tar redigerarens arbete vid. Redigeraren arbetar i Adobe InDesign där allt material som ska med i tidningen monteras från tidningens redaktionella system. De flesta artiklar och sidor är planerade utifrån olika mallar sedan tidigare, vilket gör att Karlstads studenttidning blir mer enhetligt. På den ena av de två skärmarna ser redigeraren den aktuella sidan som redigeras och på den andra skärmen hur sidan är planerad i sidplaneringsverktyget, vilken artikel som ska vara placerad var på sidan och hur artikelmodulen ser ut. Två dagar innan den tryckfärdiga versionen av Karlstads stu-

denttidning skickas till tryck ses hela tidningen över av chefredaktören och redigeraren. I detta steg kontrolleras redigering, artiklarnas innehåll och tidningens komposition, sida för sida för att se till att utformning ger dig som läsare en så modern och genomtänkt tidning som möjligt. Fem dagar innan tidningssläpp skickas den tryckfärdiga tidningen över till tryckeriet hos Nya Wermlands-Tidningen på Strand i centrala Karlstad. Efter det att den tryckfärdiga filen med studenttidningen tagits emot på centralredigeringen på Nya Wermlands-Tidningen skickas de olika sidorna vidare digitalt till reproavdelningen. På reproavdelningen skrivs de olika sidorna ut på tryckplåtar, och eftersom Karlstads studenttidning trycks i fyrfärg har varje sida fyra tryckplåtar med en tryckplåt för varje CMYK-färg; cyan, magenta, yellow (gul) och key-color (svart). Denna del av processen, från digital fil till färdig papperstidning, kan liknas vid framkallning. Allt innehåll på sidorna fästs på tryckplåtarna, som åker genom ett vätskebad där all överflödig färg tvättas bort från plåten. När plåten kommer ut på andra sidan av maskinen har plåten ett avtryck av hur sidan kommer att se ut. Beroende på färg finns olika mycket innehåll på sidan, på den svarta tryckplåten syns all den svarta textfärgen medan textfärgen inte är osynlig på de tre andra sidplåtarna. Efter att tryckplåtarna har skrivits ut läggs de i rätt ordning på en vagn som körs ut till den stora och röda tryckpressen i tryckhallen. Plåtarna i de fyra olika färgerna sätts sedan manuellt i de fyra tryckverken i tryckpressen, en metod som kallas offsettryck där färginformationen på tryckplåtarna förs över via en gummiduksbeklädd


12. Från planering till färdig tidning

cylinder till tidningspappret som sedan klipps till och häftas. Tidningspappret matas in i tryckpressen från källarplanet och går sedan upp genom de fyra olika tryckverken där de fyra olika färgerna tillsammans skapar tidningens färg och form. Till sist går pappret ned genom trycktornet där pappret klipps och häftas ihop till en riktig papperstidning som åker vidare ut i packsalen för leverans.

Omfattande process

Tidningstryckeri är en komplicerad och spännande process. På källarplanet, under tryckpressen, kör automatiska truckar runt för att förse tryckpressen med de stora rullarna med tidningspapper. I en annan del av byggnaden finns ett rum där de stora kärlen med färg står placerade som förser tryckpressens fyra tryckverk med de fyra färgerna. Efter att alla tryckplåtar har satts in i de fyra tryckverken trycks det på den gröna knappen i kontrollrummet, som har utsikt över hela tryckhallen. Efter att ett par hundra testexemplar har körts genom tryckpressen trycks det på en annan knapp på kontrollbordet. Ett par nytryckta exemplar landar i en låda i kontrollrummet för kontroll, där tryckarna kontrollerar exemplarens färg, häftning och passning. Därefter korrigeras tryckinställningarna något innan det att ett exemplar vid en ny kontroll får godkänt. Efter att de nytryckta tidningarna blir godkända av tryckarna i kontrollrummet trycks det på en annan knapp på kontrollbordet och de godkända exemplaren börjar att åka vidare ned mot packsalen. Här åker tidningarna genom något som ser ut som ett slags enormt berg- och dalbanesystem vilket gör att tidningarna torkar. Efter att tidningarna åkt runt i systemet packas de till slut ihop i buntar och lastas på en pall som dagen därpå kan hämtas för utdelning på universitetet. Totalt trycks varje utgåva av Karlstads

Text och foto: Denny Jansson

studenttidning i 2 000 exemplar, vilket tar omkring sju minuter att trycka i det enorma logistiska systemet i tryckhallen på Strand, alldeles intill Klarälven och Karolinen.

Eftersom Karlstads studenttidning trycks i fyrfärg skrivs varje sida ut på fyra olika plåtar, en för varje CMYK-färg.

Kvällen innan tidningssläpp

Dagen efter att tidningarna har tryckts, hämtas de för vidare hantering på universitetet. Nu påbörjas förberedelserna inför de tidningssläpp som blivit karakteriserande för Karlstads studenttidning; nytryckt tidning, nybryggt kaffe och färska smörgåsar i universitetets huvudentré från 07.30 på morgonen. Kvällen innan byts de äldre tidningarna ut mot nya i de gröna tidningsställen runt om på universitetsområdet och kaffemuggar, servetter, godis och alla inköp som krävs för att genomföra ett tidningssläpp förbereds. Tidningssläpp innebär tidig morgon. Strax efter det att dörrarna till universitetet öppnar klockan 06.00 på morgonen möts de första i redaktionen upp för att brygga kaffe, packa smörgåsar, priser till tävlingarna och flytta resterande del av papperstidningarna till tidningsställen. En dryg timme senare är förberedelserna klara och Karlstads studenter får ta del av ännu ett nytt nummer av tidningen som produceras av studenter, för studenter vid Karlstads universitet Karlstads studenttidning. Någon vecka efter att det nummer som du nu håller i din hand börjar planeringen inför nästa nummer. Eftersom detta nummer är vårterminens sista, tillika detta läsårs sista nummer, kommer det på nästa planeringsmöte även att bestämmas teman för nästa års huvudreportage och vilka datum som Karlstads studenttidning ska ges ut under kommande läsår. På en tidning jobbas det redan med morgondagen, vilket i Karlstads studenttidnings fall innebär att vi redan jobbar med september månads nyheter.

denny.jansson@karlstadsstudenttidning.se

De olika tryckplåtarna so vagn innan de körs ut i t

Tryckplåtarna monteras i de fyra olika tryckverken, ett verk för varje färg.

Karlstads studenttidning eri på Härolden i Karlsta

Totalt trycks 2 000 exemplar av Karlstads studenttidning på lite drygt sju minuter.

Karlstads studenttidnings grafiske formgivare Lotta Fallqvist inspekterar ett textexemplar på plats i tryckeriet.

När tidningarna har god ut i ett enormt berg- och tryckeriets packsal.


13.

Efter att tidningarna torkat åker de vidare för att buntas.

Efter att tryckprocessen väl startat inspekteras de nytryckta tidningarna noggrant av tryckeripersonalen.

orteras och läggs i en tryckhallen.

g trycks i NWT:s tryckad.

dkänts åker de vidare h dalbanesystem till

Till slut når de färdiga buntarna med nytryckta tidningar pallen som dagen efter tryckning kan hämtas på tryckeriet.

Det blir en hel del tidningar som sorteras bort innan alla inställningar är helt rätt i tryckprocessen.

Nytryckta tidningar redo att delas ut till nyfikna studenter.

Tidningssläppen i huvudentrén har blivit något av en tradition för Karlstads studenttidning.


14. ”Glädjande att antalet minskar”

”Kommer alltid finnas studenter som är missnöjda”

bli bättre på att följa sina egna bestämmelser kring meddelande av resultat på examinationsuppgifter. – Studentfallen handlar framför allt om problem kring administration och information, examination, utbildningens innehåll och form. I rapporten ger vi förslag på vad universitetet kan jobba med samtidigt som vi också lyfter fram exempel på vad universitetet har gjort bra, berättar Juval Pruitt, studentombud på Karlstad Studentkår. Att studentkåren pekar ut fyra områden som särskilda förbättringsområden förvånar inte rektor Johan Sterte, som menar att antalet studentfall är förhållandevis få i relation till antalet studenter på universitetet.

– Det är områden som vi har uppe för diskussion. Det är klart att det förekommer misstag i en så pass stor verksamhet och det är klart man ska ha en nollvision att sträva efter, men man ska samtidigt vara medveten om att det är svårt att leva upp till det, säger han. Johan Sterte menar att det är viktigt att hantera de fall som uppkommer, men att det dock alltid kommer att finnas studenter som är missnöjda med sin utbildning. – Av de 18 000 studenter som studerar här kommer det alltid att finnas studenter som är missnöjda av ett eller annat skäl. När missnöjet är befogat ska vi alltid göra vårt bästa för att göra någonting åt det. Det handlar om

Karlstads universitets rektor Johan Sterte tar emot studentfallsrapporten av studentkårens studentombud Juval Pruitt och ordförande Sebastian Hardin. Foto: Denny Jansson

ständig förbättring av vår verksamhet för att ge våra studenter så bra och relevanta utbildningar som möjligt, säger han. Såväl Juval Pruitt som Johan Sterte betonar vikten av det goda samarbetet mellan studentkåren och universitetet och där årets studentfallsrapport är en viktig del i det löpande arbetet med att göra universitetet bättre.

– En sådan rapport är mycket värdefull för oss och är en viktig del i universitetets arbete med ständiga förbättringar. Det är glädjande att antalet fall minskar med tiden och att det arbete vi gör får effekt, säger Johan Sterte.

w

Det är den tredje studentfallsrapporten i ordningen som Karlstad Studentkår sammanställt utifrån de studentfall som kommit in under de två senaste läsåren. I årets rapport konstateras att antalet fall har minskat från 81 fall under läsåret 2013/2014 till 54 fall under läsåret 2016/2017 och till 58 fall under föregående läsår. De fall som inkommit berör allt från administration och information, examination, psykosocial arbetsmiljö, uppsatser och examensarbeten till utbildningarnas innehåll och form. Merparten av fallen under de senaste två åren berör administration, information och examination. Där menar studentkåren att universitetet behöver

w

BESKED. I slutet av mars överlämnade Karlstad Studentkår årets studentfallsrapport till universitetet. I rapporten lyfter studentkåren att antalet studentfall har minskat jämfört med tidigare år, men att det finns områden som kan utvecklas på universitetet.

Text: Denny Jansson

w

Prisad forskning

w

Hedersmedalj för forskning om Frödings användning av dialekt

w

dialektala uttryck i flera av dikterna använts för att förstärka intrycket av humor och realism i Frödings dikter. – För att åstadkomma en sådan stilistisk effekt använde Fröding endast en handfull dialektala drag per dikt. Trots att han gjorde en del ändringar i sina dikter innan publicering, inklusive de dialektala inslagen, ändrar han inte antalet sådana. Någon gång kan det vara fler dialektala inslag i en dikt, men han klarar sig med ganska små medel för att skapa stora effekter.

Olika dialekter

Björn Bihl är docent i svenska språket och prisades förra året för sin forskning om författaren Gustav Frödings användande av dialekt. Foto: Denny Jansson

att utforska. – På samma sätt som man kan ta ett blodprov och utläsa information ur det, kan man få veta en hel del om en språkbrukare utifrån enbart hennes språk. Att studera det naturligt framväxta språket, dialekten, med all dess variation blir därmed mitt självklara val.

Utveckling väntar

För Björn väntar framöver, förutom mer forskning om dialekter, även ett arbete med att utveckla kurserna i svensk grammatik. – Ska man syssla med språk bör man ha en god behärskning av grammatiken. Detta gäller förstås även våra lärarstudenter i språk. Dessvärre upplever många

att det är svårt att tillägna sig det grammatiska mysteriet. I längden blir därför grammatiken tråkig och onödig. Därför håller jag och några kolleger på att dra igång ett större samarbetsprojekt kring hur man bäst didaktiserar grammatiken. Jag förmodar att i synnerhet studenterna ser fram emot våra resultat med spänd förväntan, säger Björn Bihl. Frödingssällskapet har delat ut hedersmedalj sedan 1974 och tidigare års medalj har tilldelats bland andra Monica Zetterlund, Tage Erlander, Sven-Erik Magnusson och Sven Wollter.

Text: Denny Jansson

w

Samtidigt som antalet dialektala uttryck skiljer sig åt mellan olika dikter har Björn Bihl genom sin forskning visat att antalet uttryck även varierar mellan olika diktsamlingar. – Det är flest dikter med dialektala inslag i den första diktsamlingen ”Gitarr och dragharmonika”. I den andra samlingen ”Nya dikter” är antalet halverat. De halveras ytterligare i den tredje diktsamlingen ”Stänk och flikar” för att sedan upphöra i Frödings litterära produktion. Att värmländskan under senare delen av Gustaf Frödings författarskap försvinner tror Björn har en förklaring i att Gus-

taf Fröding etableras nationellt vid samma tidpunkt. – Det har sannolikt att göra med att han under den senare delen av 1890-talet lämnar Värmland som nationellt etablerad diktare och att hans diktning tar nya vägar både formellt och innehållsligt med Gralstänk. De dialektala inslagen används framför allt i dikter med Värmlandsmotiv. Det är Frödings eget språk som vi möter i form av en central-östlig sydvärmländska. Att det blev dialektala uttryck hos Fröding som väckte Björns intresse tror han har att göra med den egna uppväxten i en familj med flera dialekter. 2001 disputerade Björn med en avhandling om olika dialekter i Närke. – Det beror nog till en del på min egen dialektalt brokiga bakgrund. Min mamma är från Rättvik och min pappa är från Bollnäs, själv är jag uppväxt i Örebro. Jag har dessutom flyttat runt ganska mycket. Det innebär att jag tidigt fick uppleva den stora dialektala mångfalden som vårt språk rymmer. Någonstans började jag fundera kring detta med dialektala skillnader och likheter och ett intresse föddes. Språk och dialekter, menar Björn, är viktiga informationsbärare och därför självklara ämnen

w

Det finns mycket forskning om den värmländske författaren och poeten Gustaf Frödings liv men desto mindre om språket i Frödings olika verk och dialektala uttryck. Just språket och dialektala uttryck är något som Björn Bihl, docent i svenska språket, intresserat sig för särskilt i sin forskning. I augusti förra tilldelades Björn Gustaf Frödingsällskapets hedersmedalj för sin forskning som sällskapet menar har stor betydelse för förståelsen av Frödings författarskap och som tydliggör Frödings språkliga behärskning. – Det känns omtumlande men också hedrande. Omtumlande eftersom det var oväntat och det är en stor händelse som liksom skakat om tillvaron en del. Hedrande eftersom värmlänningarna på detta sätt visar att jag gjort något stort och viktigt för det värmländska kulturarvet och att jag därmed bjuds in att på riktigt vara en del av den värmländska gemenskapen. Notera att jag för egen del är närking och därmed i en aspekt en invandrare, säger Björn Bihl. I sin senaste bok ”Med stänk av dialekt” utforskar Björn Bihl både dialektala och stilistiska drag i Gustaf Frödings dikter där

w

UTMÄRKELSE. I augusti förra året tilldelades Björn Bihl, dialektolog och docent i svenska språket vid Karlstads universitet, Gustaf Frödingssällskapets hedersmedalj för sin forskning om dialektala uttryck i Gustaf Frödings verk. – Det känns omtumlande men också hedrande, säger han.


15. Krönika

ww

ww

ww ww ww ww

ww

ww

Stina Samuelsson: I ständig jämförelse

Det finns ett företag vi ej ska nämna vid namn. Ett av de där som skryter med att de jämför tjänster med varandra och hjälper dig hitta det som är mest fördelaktigt för dig. Anledningen till att vi inte ska nämna det vid namn är att jag fortfarande är ärrad efter de tusen påringningar jag fick från sagda företag efter att jag använt deras jämförelsetjänst när jag skulle skaffa mig en bilförsäkring. Det finns en reklam på tv just nu som gör lustiga jämförelser mellan banklån och partners. Det förstnämnda är bra att jämföra, det sistnämnda inte. Jag ber om att få inlämna en avvikande åsikt. Jämför för guds skull dina partners, du måste ju veta om det går åt rätt håll! En annan tv-reklam med en särskilt irriterande huvudperson åker på semester jorden runt och hittar enkelt de billigaste hotellrummen och kan inte ens stava till klimatångest. Hurra! Jag önskar vi kunde sluta jämföra. På alla plan. (Förutom i mitt exempel med partners, ovan.) Men jag kan inte, jag är hopplöst fast i jämförandet. Jag kan aldrig bara vara mig själv och min egen prestation, jag är i ständig jämförelse med andra. I stort och smått, ska det visa sig när jag börjar tänka efter. Jag och min sambo har nyligen varit sjuka. För vårt barn har nyligen börjat på förskolan, och hujedamig vilket vansinnigt bakterieträsk det är. Barnet älskar att vara där, men drar hem nya förkylningar och febersmittor varje vecka. Så en kväll när vi låg nedbäddade i varsitt soffhörn och snörvlade och tog tempen och åt alvedon började vi diskutera vem som egentligen var sjukast. Min sambo hade ont i halsen och feber. Jag hade inte ont i halsen men betydligt högre feber. Båda ansåg sig vinna. Jag tog sociala medier till hjälp i kampen om sjukdomspokalen, men resultatet blev otydligt. Typiskt exempel på saker som är dåliga att jämföra: vedermödor. Jag var på biblioteket med min unge för en tid sen. Vi gillar att hänga i barnavdelningen och kolla böcker och leka lite med deras Babblarna-pussel. Det är mysigt med bibliotek i allmänhet och jag hoppas såklart att min avkomma ska ärva min fäbless för dessa institutioner. Det hade precis blivit lite varmare ute så vi tog en promenad till stan för att hitta lite nya böcker till kvällsläsningen. När vi kom till lekhörnan fanns där en mamma med sitt barn, en unge som såg ut att vara några månader yngre än min, kanske åtta-nio månader gammal. Satt lydigt och lekte med nämnda Babblarna-pussel. Lade bitarna på plats i sina ramar. Mitt barn kröp fram och kastade några böcker på pusslet så Bibbi och Bobbo flög all

världens väg. Det tre månader yngre barnet himlade med ögonen åt min unge och lade tålmodigt böckerna åt sidan. Mitt barn skrek högt av förtjusning. Jag log milt mot mamman. Som gick fram till sitt barn och hjälpte det upp att stå, sen tultade ungen, hållande i mammans händer, fram till en plastlåda med leksaker i. Barnet gick. Spädbarnet. Mitt barn gick inte, det gör han inte nu heller. Han har aldrig visat nåt större intresse för att gå, det är roligare och går snabbare att krypa. Det är ju ingenting jag brytt mig om, han går väl när han går. Ja. Fram tills jag såg det här spädbarnet flanera världsvant kring biblioteket. Utan att jag ens var medveten om det satte hjärnan igång. Kalkylerade. Den okända ungen var helt klart mindre i storleken än mitt barn, men kanske att hen bara var liten för åldern? Eller? Kanske ett underbarn, en Mozart, en som kommer skriva symfonier före förskoleklass? Eller är det mitt barn som... som... är Sent I Utvecklingen (här skulle det passa bra med lite dramatiska stråkar som bakgrundsljud, ni får helt enkelt föreställa er)? Framme vid leklådan hörde jag klart och tydligt den späda lilla snudd på nyfödda bebisen säga ”mamma”. Vad fan? Mitt barn säger ”hej”. Gärna en miljon gånger i timmen. Men helst ingenting annat. Nu kommer det här pyttelilla livet och sätter i stort sett samman treordsmeningar mitt framför ögonen på oss. Mitt barn kryper fram till leksakslådan och ställer sig bredvid det lilla prydliga barnet som knappt ens tappat navelsträngen och som nu sorterar klossar i storleksordning. Min son stoppar ner huvudet i lådan och skrikskrikskriker så där överlyckligt som bara små barn utan någon som helst förmåga till proportionellt tänkande kan göra. Det lilla barnet försöker dölja en djup suck, ger sin mamma en menande blick, rättar till slipsen och riktar uppmärksamheten mot Tolstojs Krig och fred. Vi går hem. Jag googlar ”barn+utveckling”, jag googlar ”ettåring+kan inte gå”, jag googlar ”när börjar barn prata”. Jag pratar med min sambo om att vi borde träna honom på att gå mer. Efter en stund kommer jag ut ur min jämförelseneuros och landar tungt på arslet. Jag är fast i det här träsket, jag har levt i det i hela mitt liv. Vi jämför oss från start. I skolan, på fritids, på gympan och träningar, på musiklektioner, på raster. Sen, herregud, sen jämför vi oss med retuscherade fotomodeller och rockstjärnor och skådisar. Vi jämför oss med våra partners ex (här skulle en smiley med himlande ögon sitta fint, men låt oss hålla en smula på värdigheten). Vi jämför oss med våra syskon, kamrater, fiender, kolleger. Och medstudenter. För visst lever vi studenter i ständig jämförelse med varandra. Vad vi fick på tentan, hur vi skötte redovisningen, vem som ställt mest relevanta frågor på seminariet och vem som sänkte vem i gruppdiskussionen. Herrejävlar, vad tråkigt och jobbigt och utmattande det är. Evolutionärt sett finns det såklart någon klok grundorsak till det här beteendet. Att vi som flockdjur vill anpassa oss efter vår omgivning. Därför ljuger vi och hittar på och överdriver. Enligt en del teorier är vi mest benägna att jämföra oss med andra som tillhör den grupp vi själva tillhör, eller vill tillhöra. Därför ser jag nyblivna föräldrar lägga upp videos på deras nyfödda barn som jollrar och låter det inte lite som att ungen säger ”pappa” och så fantastiskt att lille Adrian började prata vid sex veckors

ålder! För de vill tillhöra gruppen Fantastiska föräldrar till fantastiska barn. Därför säger studenter att de minsann fått ett VG på den där knappt godkända tentan. För att de vill tillhöra gruppen Högpresterande studenter som acear allt utan större ansträngning. Och det verkar faktiskt vara helt idiotiskt. För problemet är att när jämförelserna mynnar ut i negativt resultat för oss själva – då blir det jävligt trist på olika sätt. Då blir vi avundsjuka och missunnsamma, vi får dåligt självförtroende och känner att vi är mindre värda än andra. Räck upp en hand alla som tror att detta blivit värre av sociala medier! Räck upp en hand alla som ondgjort sig över den perfekta ytan som visas upp på Instagram! Räck upp en hand alla som medvetet skurit bort smulor, pappershögar och gamla strumpor ur ”spontana” ögonblicksbilder i ert hem! Vi deltar ju i denna masshysteri på olika sätt nästan hela tiden. Vi väljer vad vi visar upp och vad andra ska jämföra sig med. Men det är svårt för oss att vara medvetna om att andra gör på samma sätt. I stället tittar vi på Veronicas romantiskt inredda sovrum och tänker att den där sängen ser så fluffig ut och varför ligger det kurslitteratur över hela min sida av sängen och varför har jag inget ljusgult överkast och vad är egentligen poängen med allt detta sabla katthår? Inte nog med att vi mår skit över detta ständiga jämförande, vi blir dessutom dummare. Jag läser om en liten forskningsstudie som har sju år på nacken. Den visar att personer i grupparbeten som jämför sig med de andra gruppmedlemmarna presterar sämre än de som inte gör det och fick svårare att fundera ut lösningar på komplexa problem. De som ingick i forskningen var smartare än snittet, men blev dummare på grund av jämförandet med andra. Så åt skogen med evolutionen, eller hur? Vi stänger in oss i små lådor av artificiellt solljus, vi hoppar frivilligt ut från flygplan för skojs skull och vi har giftspindlar som husdjur. Bäva månde alla grottmänniskor. Det som för tusentals år sen var viktigt för vår överlevnad är sånt vi skiter högaktningsfullt i idag. Vi lär oss av detta, inte sant? Så sluta jämföra prestationer. Ni blir dumma av det. Sluta jämföra er med retuscherade modellbilder. Ni blir ledsna av det. Sluta jämföra era barn med andras ungar. Ni kommer förlora timmar på meningslöst googlande. Timmar ni i stället skulle ha kunnat tillbringa med att exempelvis äta chips. PS. Precis när jag satt och lade in den här krönikan fick jag tillbaka en inlämningsuppgift som var så oerhört, oerhört, oerhört underkänd. Så om du behöver en positiv jämförelseboost kanske jag kan glädja dig med att jag, fyra år in i min utbildning, bland annat fick upplyst för mig att jag inte ska tycka något alls i en akademisk text. Man kan ju tycka, fritt i detta icke-akademiska post scriptum, att jag borde veta det vid det här laget. Men alltså inte. U. Varsågod för denna jämförelse där du står som vinnare, gå nu ut och gör något konstruktivt av det! Ät chips! Stina Samuelsson är lärarstudent och krönikör i Karlstads studenttidning. stina.samuelsson@karlstadsstudenttidning.se


16. Glasstest

Summer is coming!

w

w Text: Stina Samuelsson

stina.samuelsson@karlstadsstudenttidning.se

Totalbetyg: 5/10. Då denna isglass stiger i prisklass jämfört med de klassiska isglassarna hade jag inte köpt den igen. Jag tycker generellt inte man bör köpa en sockerfri glass då det förstör poängen med att unna sig. Men om du verkligen MÅSTE hålla dig till ditt #fitness#inspoliv så är glassen ett helt okej alternativ.

chokladen och såklart bitarna med smak av jordnöt. Synd bara att de var så få bitar i glassen, de går att räkna på en hand... Totalbetyg: 5/10. En helt okej glass som kan vara värd att prova. Men då denna glass ligger i en hög prisklass, hade jag inte köpt glassen igen. Det finns andra godare på marknaden till ett bättre pris.

Ben & Jerry Slices On the Dough

GB Solero Strawberry Smoothie

Karamell- och chokladglass med bitar av jordnötssmör. Utseende: 1/10. Det runda utseendet känns tråkigt, billigt och man blir inte alls sugen på glassen. Känns tyvärr mest som en hockeypuck. Smak: 5/10. Som alla Ben & Jerry-glassar för denna med sig höga förväntningar och man väntar sig en smaksensation. Men tyvärr blir det lite av ett platt fall. Glassen är god, men inget speciellt. Det finns ingen smak som står ut och smaken känns lite mesig. Dock får den pluspoäng för bitarna med jordnötssmör som är gudomligt goda! Konsistens: 8/10. Glassen är alldeles silkeslen och precis sådär en glass ska vara! Även om glassen såg tråkig ut till utseende, så händer det mycket i den. Allt från en len glass till kaksmul i

Utseende: 3/10. Förpackningen ser lite somrigt nittiotal ut, tankarna går till de där vattenmelonväskorna som var så heta då (och som jag sett på stan helt nyligen också, eftersom många tycks vansinniga nog att vilja återuppleva nittiotalets modenycker). Enkelt och rätt okej. Glassen i sig ser ut som den smakar, vilket inte är jättebra. Smak: 2/10. Nja. Alltså, den ska ju smaka jordgubbssmoothie enligt löftet titeln ger, och det gör den. Men inte på nåt härligt och levnadsglatt sätt. Mer på det där sättet som det smakar om du köper jordgubbskräm på Konsum och fryser in den själv. Ej imponerad. Konsistens: 3/10. Egentligen inget att gnälla på, någon annan konsistens kan man nog inte få på den här glassen. Men det är

inget som dansar rumba i munnen på en precis. Totalbetyg: 2/10. Nope, tyvärr. Det här var ingen höjdare. Den var inte särskilt dyr förvisso, och den smakade ju mycket jordgubb. Men du kan lika gärna fixa den här glassen på egen hand till ett lägre pris, och antagligen med en bättre smak också.

Magnum Brownie, vanilla ice-cream & caramel

Utseende: 1/10. En glass ska vara lockande och inte minst sagt se lockande ut. Denna är dock till utseende mer... rund och trist. Smak: 6/10. Med höga förväntningar utifrån namnet på glassen sköljdes lite av en besvikelse vid smaktest. Det är inte så mycket mer än en Magnum med lite karamellsmak och pytteliten touch av brownie, tyvärr. Konsistens: 7/10. Krämig och len, precis som resterande inom samma varumärke. Den hårda brownie-botten gör att något händer i tuggan och tillför något till en annars ganska tråkig glass. Totalbetyg: 4/10. Är osäker på om den kommer köpas igen. En Magnum är alltid en Magnum, men denna nyhet levde dessvärre inte upp till sina förväntningar.

w

En sockerfri isglass. Utseende: 10/10. Samma design som deras energidrycker vilket gör glassen väldigt attraktiv i glassfacket! Om man gillar att dricka Nocco, så att säga. Smak: 4/10. Tydlig smak av sötningsmedel, smakar nästan som de små vitaminnallarna man knaprade som liten. Efter man vant sig gick glassen väldigt lätt ned dock. Konsistens: 10/10. Precis som man förväntade sig att en isglass ska kännas, inget att klaga på här.

Text: Vera Zethraeus

vera.zethraeus@karlstadsstudenttidning.se

w

Utseende: 7/10. Jag gillar förpackningen. Den ser snäll och grön ut, vilket inte är så konstigt. Veganer gillar ju snälla och gröna saker, som alla vet. När det kommer till själva glassen kan jag väl egentligen inte klaga. Jag tillhör inte glasspinnegänget, egentligen. Men Magnum är klassisk i sig och denna veganska mandelvariant ser precis så klassiskt

Nocco Ice pop Caribbean

sara.tidhult@karlstadsstudenttidning.se

w

GB Magnum Vegan Almond

magnumsk ut som den ska. Smak: 8/10. Himmelsk! Smakar precis hur krämigt och gôtt som helst, generöst med mandel och lyxigt god vaniljglass. Rejält chokladlager. Likt samtliga Magnums glassar är det ingen du köper för att släcka törsten. Tvärtom rekommenderas en vattenflaska vid sidan av. I min bok drar det ned betyget en smula, en glass ska gärna vara uppfriskande och god! Konsistens: 10/10. Inget att snacka om. Mandlarna är knäckiga och glassen len som sammet. Totalbetyg: 8/10. Har redan köpt den flera gånger. Jag blir visserligen törstig av den, men det blir jag av chips också och jag kommer ju inte sluta äta chips för det.

johanna.nilsson@karlstadsstudenttidning.se

w

En glass gjord på soya, fri från mjölkprotein och gluten. Utseende: 1/10. Ganska plan och inte så utstickande. Man blir inte sugen på glassen genom att bara titta på förpackningen. Det framgår dock tydligt att det är en glass för veganer eller allergiker, vilket är ett plus. Smak: 8/10. Om du gillar karamellsås är denna glass perfekt! Generöst med både karamell och choklad längst ned i struten. Den når dock inte upp till toppbetyg då själva våfflan är mjuk och smaklös. Konsistens: 6/10. Känns precis som vanlig glass, väldigt krämig och len. Minuspoäng får våfflan som inte håller måttet på samma sätt som andra delar av glassen gör. Totalbetyg: 7/10. Skulle absolut köpa igen!

Text: Sara Tidhult

w

GB Choice Caramel Toffee

Text: Johanna Nilsson

w

TEST. Väntan är över. Studenttidningens årliga glasstest är här. Johanna, Sara, Vera och Stina från redaktionen har noggrant analyserat några av sommarens nyheter. Med alla våra sinnen har vi satt betyg på glassarna som kommer att vara till din nöd en varm och svettig sommardag. Nu behöver du inte få din långledighet förstörd av att du alltid köper fel glass till stranden, utan du kan lugnt och tryggt göra snabba val i affären som med säkerhet kommer generera i ren lycka och värde för pengarna. Du kan tacka oss senare. BEWARE OF THE GLASSTEST:


Filmrecensioner

De bästa filmerna att se i sommar

Lotta Fallqvist studerar till ämneslärare och är kulturredaktör samt grafisk formgivare för Karlstads studenttidning. lotta.fallqvist@karlstadsstudenttidning.se

RECENSION. Soligt eller regnigt, det är aldrig fel väder för att se en film. Karlstads studenttidnings kulturredaktör Lotta Fallqvist tipsar om tio filmer som du bör se i sommar.

Gudfadern (1972)

En ung kille (Leonardo DiCaprio) poserar som en pilot, en läkare och en jurist. Han förfalskar pengar och lever et lyxigt jet-setliv. En FBI-agent (Tom Hanks) är honom på spåren och slutar inte leta fören han fångar honom. En riktigt grym film som är fascinerande och lite lätt obehaglig på samma gång. Men både DiCaprio och Hanks gör enastående bra roller i den här filmen.

Amelie från Montmartre (2001) Amelie är en ung kvinna i Paris som hittar en gömd skatt i sin lägenhet, lämnad av dess förra ägare. Hon bestämmer sig för att hitta ägaren och lämna tillbaka skatten. När hon ser lyckan hos ägaren bestämmer hon sig för att hjälpa människor i sin närhet att bli lyckliga. En väldigt mysig film som man blir glad av att se, mysiga miljöer från Paris och vacker romantik.

Jurassic Park (1993)

Donnie Darko (2001)

Reservoir dogs (1992)

En rik man lyckas föda upp dinosaurier och vill starta en äventyrspark. Han bjuder in flera specialister som ska utvärdera parken och ge sitt godkännande så han får tillåtelse att öppna sin park. Men säkerheten och det tekniska krånglar, en anställd stjäl dinosaurie-DNA för att sälja och helt plötsligt är människorna inte skilda från dinosaurierna. En underbar klassiker som har flera uppföljare. Man kan se de flesta, vem gillar inte dinosaurier liksom?

Att försöka förklara den här filmen på ett vettigt sätt för någon som inte sett den är svårt. Det är för svårt. Se den bara! Den är riktigt bra och jag kan garantera att du kommer ha fler frågor än svar när du sett den. Men som tur är finns det äkta filmnördar som förklarar allt och svarar på alla frågor här: http://www.donniedarko.org.uk/explanation/. Men se filmen först och läs förklaringen efteråt, annars spoilar du hela filmen.

Sex personer (Harvey Keitel, Tim Roth, Michael Madsen, Steve Buscemi, Quentin Tarantino) anlitas av en kriminell boss för att råna en juvelbutik. Rånarna är helt okända för varandra och ges alias för att behålla sin anonymitet. Rånet går snett, två blir dödade och man börjar misstänka att någon av dem är en förklädd polis. Quentin Tarantinos, enligt mig, bästa film. En väldigt sevärd film som har står sig lika bra idag som när den kom.

Casablanca (1942)

Independence Day (1996)

Catch me if you can (2002)

Rick Blaine (Humphrey Bogart), en cynisk nattklubbsägare i Marocko i början av andra världskriget, ställs inför ett dilemma när hans gamla kärlek (Ingrid Bergman) dyker upp på hans nattklubb med sin man. Ska han hjälpa dem eller inte? En äkta klassiker med mycket känsla som är perfekt att se en regnig dag.

Världen blir attackerad av utomjordingar och en grupp människor arbetar tillsammans med den amerikanska regeringen för att rädda mänskligheten. En soldat (Will Smith) och en forskare (Jeff Goldblum) tar sig an ett riskfyllt uppdrag i ett försök att utplåna utomjordingarna. En av de absolut bästa katastroffilmer som finns, en riktig goding som bör ses mer än en gång.

Funny Face (1957)

Terminator 2 – Judgement day (1991) Tio år har passerat sedan den första filmen. En terminator skickas tillbaka i tiden för att döda John Connor (Edward Furlong, framtidens ledare i kriget mot robotarna) när han är tonåring. Samtidigt skickas en beskyddare (Arnold Schwarzenegger) som tillsammans med Johns mamma, Sarah Connor (Linda Hamilton) ska skydda honom mot den nya mördarmaskinen. Självklart bör man se den första filmen, men jag anser faktiskt att uppföljaren är bättre. Det här en bra film, med mycket action som är värd att ses mer än en gång.

Sonen (Al Pacino) till en stor maffiaboss (Marlon Brando) tar ofrivilligt över familjens verksamhet när ett av faderns beslut startar ett maffiakrig mellan de största familjerna. Faderns gamla ideal krockar med de nya arbetssätten inom maffian. En bra klassiker som har två uppföljare. Men det är bra om man ser dem i ordning.

ww

ww

ww ww ww ww

ww

ww

17.

Filmen handlar om en ung kvinna (Audrey Hepburn) som arbetar i en bokaffär och som blir övertalad att ställa upp som modell för en modeshow i Paris. Hon skapar en speciell relation till modefotografen (Fred Astaire) samtidigt som hon dras till en fransk professor som hon länge har varit fascinerad av. Både sång och dans ingår i den här filmklassikern som är riktigt mysig och som man blir glad av att se.


18. Kåråret

Händelserikt år för Karlstad Studentkår

Sebastian Hardin har trivts bra i uppdraget som ordförande för Karlstad Studentkår och är omvald för ytterligare ett år på posten. Foto: Denny Jansson

het. Här är synligheten en viktig komponent där vi måste bli bättre på att nå ut till studenterna med vad vi faktiskt gör, vilket ju är att skapa en bättre studietid för alla. För att även på lång sikt kunna garantera att studenter kommer välja att engagera sig för oss behöver vi även den stabilitet som en väl fungerande intern infrastruktur ger.

w

w

hel flock med djur. Hon har fått bära en enorm börda som hon hanterat väldigt väl, säger Sebastian Hardin. Han menar också att om kårhuset hade fått stå kvar skulle det kunna ha lett till stora ekonomiska problem. – Det skulle då ha kunnat påverka vårt kärnuppdrag, vilket är att se till att studenterna får god kvalitet på sina studier och kan hålla en god social samvaro. Det var alltså ett nödvändigt beslut och jag ser det som att vi tog ansvar för studenterna och studentkåren. En annan förändring som är unik för det gångna året är tillsättandet av en fjärde presidial, nämligen en politisk sekreterare. Detta är en tjänst som funnits tidigare på studentkåren och som nu blivit återinsatt. – Det har verkligen underlättat och spridit ut arbetsbördan för alla i presidiet avsevärt, menar Sebastian.

förbättra relationen mellan studentföreningarna och det har jag arbetat mycket med. Så det är nog det arbetet jag är mest stolt över. Vi är ju en medlemsberoende organisation och det innebär att studenterna ska tycka att det är värt det att bli medlemmar och engagera sig. Så för att nå dem måste vi i sin tur ha en god relation till studentföreningarna. Vad har du lärt dig under året? – Värdet av mänskliga relationer skulle jag vilja säga. All form av samarbete måste bygga på en god relation och en ömsesidig respekt och tillit, det går inte annars. Sebastian som också konstaterats bli omvald som ordförande i ytterligare ett år är väldigt glad över förtroendet. – Det känns fantastiskt att ha fått fullmäktiges förtroende till att under ännu en mandatperiod få representera studenterna vid Karlstads universitet. Det gånga året har gett mig så oerhört mycket, säger han. Sitt andra år på posten vill han ska präglas av de tre ledordorden engagemang, synlighet och stabilitet. – Vi är i grunden en medlemsburen organisation, så vi måste hela tiden arbeta med att göra det värt för studenterna att engagera sig i vår verksam-

w

Händelserikt, utmanande och spännande – med de ledorden beskriver Sebastian det gångna året när vi träffas på hans kontor. Och visst har det varit just det. Studenterna på Karlstads universitet hade precis hunnit vänja sig vid tanken att det numera fanns ett kårhus, när beskedet om dess avveckling kom. Denna händelse är också vad Sebastian Hardin kommer minnas starkast från det gångna året som ordförande. – Det var ett väldigt tungt beslut och jag förstår att det fick en del ledsna reaktioner i början. Men jag tror också studenterna förstår varför det var tvunget att göras, säger han. Sebastian Hardin vill således hylla Rebecca Hultman, studiesocialt ansvarig och ordförande för Kårhuset i Karlstad, för hennes arbete med huset. – Jag skulle vilja säga att hon slitit som ett djur men det stämmer inte, hon har slitit som en

Sittandes på tjänsten är Malin Sannerstedt, som också organiserade årets kårval. Antalet valdeltagare ökade med 2.8 procentenheter från förra året och det är kårstyrelsen väldigt nöjd med. – Hon har gjort ett riktigt grymt arbete och jobbat väldigt hårt för detta, jag är imponerad av både henne, alla som hjälpt till och så klart alla som röstade, säger Sebastian Hardin. Ännu en händelse värd att minnas från året är premiären av Jämställdhetsprojektet. Detta visade sig i form av två temadagar som bland annat belyste frågor som jämställdhet, rasism och HBTQ. Ett initiativ som fick god respons av både utställare och besökare. – Det var Rebecca Linderholm, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar, som kläckte idén om detta. Sedan drogs det i gång en lunchgrupp med personer som är intresserade i frågan, vilket utvecklades till en projektgrupp. – Jag hoppas JPRO blir ett årligt återkommande projekt, fortsätter han. Vad är du stoltast över att ha åstadkommit som ordförande? – Jag håller ju på med mycket olika saker samtidigt. Men jag har ju haft som ambition att

w

OMVALD. För ett år sedan valdes Sebastian Hardin som ordförande för studentkåren. Mycket har hänt sedan dess, inte minst avvecklingen av kårhuset. Karlstad studenttidning har träffat Sebastian för att ta reda på hur året som ordförande egentligen har varit.

Text: Olivia Hahne

w

Studentlivet är underbart

w

– Det kan vi försäkra

w

Vår hemförsäkring ger trygghet för dig och dina prylar, så att du kan tänka på annat. Köp direkt – från 62 kronor i månaden. Gå in på LFvarmland.se/student eller ring 054- 775 15 00.

från

62

kronor i månaden

I vårt studentpaket ingår: En hemförsäkring Ett allriskskydd En olycksfallsförsäkring för dig Och du, vi har bank också. Har du vårt studentpaket och öppnar ett privatkonto hos oss får du utan extra kostnad:

w

Bankkort Internetbank Telefonbank Avbeställningsskydd när du betalar din resa från privatkontot


ww

ww

ww ww ww ww

ww

ww

19. Opinion

Daniel Frisén:

Fuskare begår rån mot utbildningsplatser Tiden på året när alla pratar om meritpoäng, kurser och högskoleprov avslutades precis som vanligt den 15 april när antagningen stängde. Detta år tas den dock upp igen när Universitets- och högskolerådet (UHR) drog in resultaten på högskoleprovet för 40 personer som fuskat på detta. Det undgick antagligen få när polisen under högskoleprovet 2017 gjorde ett stort tillslag mot en omfattande fuskverksamhet kallat HPhjälpen. Sedan dess har polis, åklagare och UHR arbetat med att utreda fusket, vilket i januari resulterade i att Norrköpings Tingsrätt dömde 23 personer för att ha fuskat på provet och i samband med det tappade de även sina resultat från Högskoleprovet. Allt eftersom har arbetet fortsatt för UHR och man kunde den 26 april meddela att 40 personer till blir av mer sina resultat, vilket i sin tur resulterar i att 29 av dessa blir av med sina platser på åtta olika universitet då de kommit in på resultatet från HP. Att fuska sig till en utbildning ska aldrig accepteras, precis som att det aldrig ska accepteras att råna någon, begå skattebrott eller kapa någons identitet. Grunderna för en rättsstat vilar på rättvisa och att alla behandlas lika. Den senare punkten fungerar på två sätt, både på det vanligtvis åsyftade, att ingen ska bli sämre behandlad av någon anledning, men också att ingen ska få fler fördelar än andra. Om någon behandlas bättre innebär det också att resten behandlas sämre. När någon fuskar sig till en plats får det flera konsekvenser, dels att någon annan som förtjänar platsen mer blir av med sin, dels att massvis med skatteresurser läggs på någon som inte förtjänar det och slutligen att legitimiteten för högre utbildning sjunker. De som tar genvägar urholkar systemets mening och skapar en stor orättvisa mot alla som lägger ner hjärta och själ i sina studier.

Vissa menar att det är försvarbart att köpa sig till en plats, eftersom det är så pass höga antagningspoäng till många program. Detta argument grundar sig i en attityd om att ansträngning inte ska löna sig. Med samma logik skulle det då även vara okej att råna charkdisken på Ica eftersom hummer är så dyrt. När en fuskare tar en plats tar de en plats från någon annan. En form av rån kanske någon skulle vilja säga. Samtidigt som de som fuskar ska straffas, ska straffet också stå i paritet till det som de har gjort. Många har förespråkat att högskolepoäng som tagits under studietiden ska tas tillbaka, vilket är alldeles orimligt. Även om de inte kommit in på samma grunder som alla andra har de klarat kraven som dem, och då är de inget som ska tas i beslag. Att alla följer de regler som finns är otroligt viktigt, annars saknar reglerna poäng. På samma sätt måste de konsekvenser som följer av regelbrott vara lika för alla och inte baseras på om det känns mer fel än andra brott. Min förhoppning är att fusket möts med det motstånd det ska och att vi inför kommande terminer slipper återuppliva antagningsdiskussionen efter att den vanliga tiden tagit slut.

Daniel Frisén studerar politices kandidat och är opinionsredaktör i Karlstads studenttidning. daniel.frisen@karlstadsstudenttidning.se

Enkät

Vad har du för sommarplaner i år? Jobba, plugga, sova eller semestra? Karlstads studenttidning har frågat fyra studenter vad de har för planer inför sommaren som väntar runt hörnet.

Linnéa Bjurström, politices kandidatprogram: – Det blir sommarjobb inom hemtjänsten i sommar. Jag ska nog även åka på några spännande roadtrips samt gå på ett bröllop i sommar.

Samuel Arriaza Hult, ämneslärarprogrammet: – Jag ska åka till Spanien och kommer att spendera stora delar av sommaren där för att hälsa på familjen och ta det lugnt. Det blir även lite jobb samt mycket bad.

Fredrik Alm, ämneslärarprogrammet: – Tanken är att jag ska sommarjobba och spendera sommaren här i Karlstad. Det är första gången som jag ska spendera sommaren här, så nu får jag se hur Karlstad är som sommarstad.

Sara Christenson, ämneslärarprogrammet: – Jag ska sommarjobba är tanken. Förhoppningsvis ska jag inte behöva skriva mer på mitt examensarbete i sommar eftersom jag förhoppningsvis har tagit min ämneslärarexamen då.


w

w

KAUPRINT Skriv ut, kopiera och scanna själv via kauprint.

w

TRYCKERIET INFORMERAR

w

w

PERSONLIGA TRYCKSAKER Vi trycker både stort och smått, från vykort och foton till affischer och canvastavlor.

w

w

UPPSATSER Tryck din uppsats hos oss! Du får en snygg inbunden uppsats med professionellt tryck.

Läs mer på kau.se/universitetstryckeriet eller besök oss i 4B 304

w

TRYCKERIET/TRYCKSAKSBESTÄLLNINGAR: tryckeriet@kau.se GRAFISK FORM/LAYOUT: layout@kau.se SKRIVARE/PAPERCUT: printsupport@kau.se

Profile for Karlstads studenttidning

Karlstads studenttidning maj 2019  

Karlstads studenttidning maj 2019  

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded