Page 1

w

w

w

w

w

w

w

w

SEPTEMBER 2019 • GRUNDAD 1967 • 2019#3

MÅLET: FÅ FLER ATT REAGERA Genom projektet ”Not Cool” uppmanar Karlstad Studentkår studenter att reagera mot sexuella trakasserier. Rebecca Hultman är studiesocialt ansvarig på studentkåren och drivande i projektet. Sidan 22.

sid 10 CAMPUS. Studenter deltar i europeiskt projekt sid 6 NYHETER. Få lediga studentbostäder inför terminsstarten sid 8 STUDENTLIV. Så överlever du på universitetet


22 Innehåll

Reportage

sidan 16

Utredning om nedrasad loftgång på Campus pågår fortfarande.

w ww

Intresset för människor och det oväntade lockade sociologistudenten Hjalmar Hardestam till improvisationsteaterns värld - där det som faller in avgör berättelsens handling.

GDPR en utmaning för studentarbeten i samhällsvetenskapliga ämnen.

sidan 15

sidan 4

Glad start på terminen för årets nya studenter. sidan 18

Ledare Ledare

Denny Jansson, chefredaktör och ansvarig utgivare Denny Jansson, chefredaktör och ansvarig utgivare

tyg till att detta arbete är mer än tankar och

visioner, att arbetet faktiskt också fungerar och genomförs i praktiken ochockså i detta skapar visioner, att arbetet faktiskt fungerar godagenomförs möjligheter för studentlivets utveckling. och i praktiken och i detta skapar Gemensamt för deför städer som de senaste åren goda möjligheter studentlivets utveckling. har tilldelatsför utmärkelsen är attde det arbeteåren som Gemensamt de städer som senaste har bedrivits har syftat till att grundlägga såväl har tilldelats utmärkelsen är att det arbete som en gemenskap stadentill som mervärde till har bedrivits hari syftat att ett grundlägga såväl studentlivet. en gemenskap i staden som ett mervärde till I Karlstads fall har de tre aktörerna tagit studentlivet. fram en ambitiös bestående av I Karlstads fallhandlingsplan har de tre aktörerna tagit 18 punkter som man hoppas skabestående få projektet fram en ambitiös handlingsplan av att punkter ro i land. Genom kompetensmatchning 18 som man hoppas ska få projektet och möten mellan studenter och det lokala att ro i land. Genom kompetensmatchning näringslivet, mentorsprogram och mobilappoch möten mellan studenter och det lokala likation som riktar sig till studenterna vill man näringslivet, mentorsprogram och mobilappdels få studenter att stanna kvar i Karlstad och likation som riktar sig till studenterna vill man Värmland efter examen, delskvar att man ska kunna dels få studenter att stanna i Karlstad och locka nya studenter till Karlstad. Värmland efter examen, dels att man ska kunna Även om den 18 punkter långa handlingslocka nya studenter till Karlstad. planen är ett ambitiöst verk med Även om dentämligen 18 punkter långa handlingshögst aktuella syften utifrån stadens ochmed läplanen är ett tämligen ambitiöst verk nets behov, voresyften det klädsamt arbetet även högst aktuella utifrån om stadens och läsyftade till vore att etablera en sådan gemenskap nets behov, det klädsamt om arbetet även syftade till att etablera en sådan gemenskap

som visat sig vara viktig tidigare år. Tiden börjar bli knapp för att hinna med år. detTiden införbördet som visat sig vara viktig tidigare att SFS påbörjar medmed att utse nästa det års jar bli knapp förarbetet att hinna det inför studentstad. att SFS påbörjar arbetet med att utse nästa års Efter att kårhuset, vilket exemplifierade alla studentstad. deEfter aspekter som tidigare har visat sig vara att kårhuset, vilketår exemplifierade alla viktiga för att få utmärkelsen, avvecklades förde aspekter som tidigare år har visat sig vara ra året kämpar tre aktörerna i vad som förkan viktiga för att fåde utmärkelsen, avvecklades beskrivas som en tuff uppförsbacke. Att hitta ra året kämpar de tre aktörerna i vad som kan ett nytt projekt så många viktiga beskrivas som ensom tuffsamlar uppförsbacke. Att hitta aspekter, och som utgör någotsåmer än att säkra ett nytt projekt som samlar många viktiga kompetensförsörjningen till kommun och reaspekter, och som utgör något mer än att säkra gion, är således en angelägen och brådskande kompetensförsörjningen till kommun och reutmaning för deen treangelägen aktörerna.och brådskande gion, är således Ett fungerande och stimulerande studentliv utmaning för de tre aktörerna. är Ett intefungerande bara en förutsättning för attstudentliv lärosätet och stimulerande fortsätter Samtidigt det i är inte baraatt enutvecklas. förutsättning för att kan lärosätet längden öka såväl stadens som universitetets fortsätter att utvecklas. Samtidigt kan det i attraktivitet och locka flersom studenter till stalängden öka såväl stadens universitetets den. Av den anledningen torde arbetettill hämta attraktivitet och locka fler studenter stainspiration i den gemenskap och i den känsla den. Av den anledningen torde arbetet hämta som sprudlade i staden underoch introduktionen. inspiration i den gemenskap i den känsla Mycket tycksivara på gång av de nyss avsom sprudlade staden underoch introduktionen. Mycket tycks vara på gång och av de nyss

slutade introduktionsveckorna att döma verkar de tre aktörerna trots omständigheterna avslutade introduktionsveckorna att döma ha förutsättningar att nåtrots det ambitiösa - och verkar de tre aktörerna omständighetviktiga målet. Emellertid är det viktigt att erna ha förutsättningar att nå det ambitiösa fortlöper, ochEmellertid då inte enkom -arbetet och viktiga - målet. är det utifrån viktigt kommunens och regionens behov av utbildad att arbetet fortlöper, och då inte enkom utifrån arbetskraft, och konsekvent bidrar till att både kommunens och regionens behov av utbildad stärka och utveckla studentlivet i entill positiv utarbetskraft, och konsekvent bidrar att både veckling framåt. stärka och utveckla studentlivet i en positiv utDet blir således såväl intressant som spänveckling framåt. nande att se hur detta arbete kommer attspänlöpa Det blir således såväl intressant som på under det innevarande läsåret och huruvida nande att se hur detta arbete kommer att löpa ytterligare punkter kommer att adderas i de tre på under det innevarande läsåret och huruvida aktörernaspunkter handlingsplan. om förutsättytterligare kommerÄven att adderas i de tre ningarna i dag framstår som goda myckaktörernas handlingsplan. Även omkan förutsättet hända under de månader som återstår till ningarna i dag framstår som goda kan myckdess att SFS presenterar vilken av återstår Sverigestill 33 et hända under de månader som studentstäder som presenteras som Årets studess att SFS presenterar vilken av Sveriges 33 dentstad nästasom år. Det är således uppÅrets till bevis studentstäder presenteras som stuför det ambitiösa att se om är dentstad nästa år.arbetet, Det är således upparbetet till bevis tillräckligt för att det ska vara just Karlstad som för det ambitiösa arbetet, att se om arbetet är nästa vår kan och tillräckligt för stoltsera att det skamed varaden justansenliga Karlstad som viktigavår utmärkelsen. nästa kan stoltsera med den ansenliga och viktiga utmärkelsen.

Reportrar Reportrar Johanna Nilsson, Sara Tidhult och Johanna Nilsson, Sara Tidhult och Olivia Hahne Olivia Hahne Krönikör Krönikör Stina Samuelsson Stina Samuelsson Tipsa oss Tipsa Vet duoss något andra borde veta eller Vet du något andra borde som borde granskas? Tipsaveta oss eller som borde granskas? Tipsa oss genom tips@studenttidning.se. genom tips@studenttidning.se. Du har rätt att vara anonym. Du har rätt att vara anonym. Annonsera Annonsera Nå upp till 16 000 studenter och Nå upp till 16 000 studenter och andra verksamma vid Karlstads andra verksamma Karlstads i universitet genom vid att annonsera universitet genom att annonsera i

Karlstads studenttidning. Tidningen utkomKarlstads studenttidning. mer med fyra nummer perTidningen kalenderårutkomoch har mer med fyra nummer per kalenderår ochsom har en klart definierad målgrupp som ger dig en klart definierad målgrupp som ger dig som annonsör en klar fördel. annonsör enboka klar fördel. Läs mer och annonsplats på Läs mer och boka annonsplats på studenttidning.se/annonsera tudenttidning.se/annonsera Kontakta oss Kontakta oss Karlstad Studentkår Karlstad Studentkår Att: Karlstads studenttidning Att: Karlstads studenttidning Karlstads universitet Karlstads universitet 651 88 Karlstad 651 88 Karlstad Facebook: Karlstads studenttidning Facebook: Karlstads studenttidning Instagram: studenttidning Instagram:studenttidning studenttidning Snapchat: Snapchat: studenttidning Twitter: studenttidning_ Twitter: studenttidning_

Senaste nytt Senaste nytt studenttidning.se studenttidning.se Mejl Mejl fornamn.efternamn@studenttidning.se fornamn.efternamn@studenttidning.se Karlstads studenttidning trycks hos Karlstads studenttidning trycks hos Nya Wermlands-Tidningen i Karlstad. Nya Wermlands-Tidningen i Karlstad. Våra texter och bilder lagras och tillgängVåra texter och bilder ochsänder tillgängliggörs i digitala arkiv. lagras Den som liggörs i digitala arkiv.studenttidning Den som sänder material till Karlstads anses materialsådan till Karlstads anses medge lagring studenttidning samt publicering i medge sådan lagring samt publicering i alla kanaler. Förbehåll mot detta accepteallainte. kanaler. Förbehåll mot detta accepteras ras inte. © Copyright 2019 © Copyright 2019

w ww

Av Av studenter studenter för för studenter studenter sedan sedan 1967 1967 Karlstads studenttidning är tidningen Karlstads är tidningen för och avstudenttidning studenter vid Karlstads för och av studenter Karlstads universitet. Tidningenvid grundades universitet. Tidningen grundades 1967 som tidningen Klaraborgaren 1967ska som tidningen Klaraborgaren och utifrån ett studentperspektiv och ska utifrån ett studentperspektiv informera och belysa frågor som berör informera vid ochKarlstads belysa frågor som berör studenter universitet. studenter vid Karlstads universitet. Chefredaktör och ansvarig utgivare Chefredaktör Denny Janssonoch ansvarig utgivare Denny Jansson Grafisk formgivare Grafisk formgivare Lotta Fallqvist Lotta Fallqvist Sociala medier-redaktör Sociala medier-redaktör Vera Zethraeus Vera Zethraeus

w ww

Strax innan terminsstarten förra hösten meddeladeinnan Karlstads kommun, Karlstads universiStrax terminsstarten förra hösten medtet och Karlstads Karlstad Studentkår att man tagit sikte delade kommun, Karlstads universipå att utnämnas till Årets studentstad. Det är tet och Karlstad Studentkår att man tagit sikte en att viktig och mycket ansenlig utmärkelse som på utnämnas till Årets studentstad. Det är Sveriges förenade studentkårer, SFS, delar ut en viktig och mycket ansenlig utmärkelse som till studentstäder där det finns ett gott och akSveriges förenade studentkårer, SFS, delar ut tivtstudentstäder samarbete mellan kommun, till där det finns ettlärosäte gott ochoch akstudentkår och där arbetet syftar till att och uttivt samarbete mellan kommun, lärosäte veckla och förbättra studentstaden. studentkår och där arbetet syftar till att utTidigare i år utnämndes Halmstad till Årets veckla och förbättra studentstaden. studentstad som således sällar sig till Tidigare i år utnämndes Halmstad till listan Årets över de städer där det har bedrivits och studentstad som således sällar sig tillbedrivs listan ett sådant utvecklande arbete. De senaste åren över de städer där det har bedrivits och bedrivs har både Östersund, Gävle, Linköping och Uppett sådant utvecklande arbete. De senaste åren salabåde kunnat stoltseraGävle, med utmärkelsen och det har Östersund, Linköping och Uppframgår tydligt att det råder tuff konkurrens sala kunnat stoltsera med utmärkelsen och det om att fåtydligt utmärkelsen. framgår att det råder tuff konkurrens Utmärkelsen indikerar inte enkom att det om att få utmärkelsen. finns ett väl fungerande samarbete Utmärkelsen indikerar inte enkom mellan att det kommun, lärosäte och studentkår. Utmärkelfinns ett väl fungerande samarbete mellan sen blir pålärosäte samma och gångstudentkår. ett slags godkänt bekommun, Utmärkeltyg till arbete ängodkänt tankar och sen bliratt på detta samma gång är ettmer slags be-

www w www www ww

ÅRETS STUDENTSTAD. Tiden börjar bli knapp för det ambitiösa målet att Karlstad ska utnämnas till Årets studentstad och nu Tiden bli knapp för det ambitiösa målet att Karlstad ska är det börjar snart upp till bevis. utnämnas till Årets studenstad och nu är det snart upp till bevis.

w ww

Denny Jansson: Jansson: Denny Upp till till bevis bevis för för ambitiös ambitiös plan plan Upp


ww

- Ah .. Klippt

dig?

ww

ww

ww ww ww ww

ww

t nytt? o g å n u d r e S -

karlstadstudentkar.se


4 Reportage

Teatern där improvisationen avgör handlingen IMPROVISERAR. Som 15-åring kom han i kontakt med improvisationsteaterns värld utan manus och regi och där det som faller in avgör berättelsens handling. Vid sidan av studierna i sociologi har Hjalmar Hardestam de senaste åren slagit slag i det stora intresset för improvisationsteater och varit kursledare i flera kurser inom den framväxande teaterformen. Ute duggar regnet och de gråa molnen ligger som ett lock över Karlstad. Inne i den gamla fabriksbyggnaden på Herrhagen sprudlar det emellertid av glädje och skrattsalvorna avlöser varandra. Här har ett tiotal deltagare under våren deltagit i den kurs i improvisationsteater som Hjalmar Hardestam har varit ledare för. Att humöret är extra glatt denna gråa måndagskväll har att göra med att det är säsongsavslutning på den tio veckor långa kursen för de tiotalet deltagarna. Med övningar i att associera vidare utifrån vad medspelarna säger och att agera utifrån ett ord som publiken ger skådespelarna är det svårt, om än omöjligt, att på förhand veta hur berättelsen ska urarta. Därav de många skrattsalvorna som följer med den säregna formen av teater. Och det är just detta som utmärker improvisationsteater jämfört med andra former av teater. I centrum står känslan och det som faller in snarare än en förutbestämd regi med tillhörande manus och scenografi. – Det blir något som man skapar i stunden, helt oförberett tillsammans med sina medspelare och där man gör något av det som man har till sitt förfogande, säger Hjalmar Hardestam. Och fortsätter: – Improvisationsteater handlar inte så mycket om teater som man kan tro att det gör. Det handlar mer om att lyssna på varandra och att vara i nuet. Är jag någon annanstans i sinnet kan vi inte bygga upp vår gemensamma scen eftersom vi då inte vet vad den ska handla om. I och med att berättelsen hela tiden byggs vidare genom att skådespelarna improviserar menar Hjalmar Hardestam att det även blir viktigt att acceptera vad medspelarna gör: – Det handlar framför allt om att man bejakar varandra, med vilket menas att man går med på vad medspelarna presenterar.

teatern som 12-åring att bli skakig. – Jag gick med i en teatergrupp, men då tyckte jag inte om att spela teater. Då tyckte jag att det var riktigt tråkigt eftersom vi skulle spela en pjäs och läsa manus. I stället var det uppvärmningen inför repetitionerna som kom att locka till sig Hjalmars intresse, och där han i efterhand har insett att det redan då rörde sig om den teaterform han i dag har som sitt stora intresse. – Vi hade lek de två första tillfällena där vi gjorde olika övningar som jag tyckte var väldigt roliga. I efterhand har jag insett att det var övningar i improvisation som vi gjorde då. Ännu en bekräftelse på intresset för den improviserade formen av teater fick Hjalmar när han några år senare såg en föreställning på Stockholms improvisationsteater. – Jag hade aldrig sett det innan och hade ingen aning om vad det var. Jag kommer ihåg än i dag hur de helt plötsligt bytte scen och hur alla skådespelarna på scenen började att göra helt andra grejer och fortfarande var samspelta fastän de improviserade alltihop. För mig var det väldigt kul att se befrielsen i det samspelet. Att improvisationsteatern kom att väcka ett så pass stort intresse tror Hjalmar att göra med att han är en gruppmänniska - något som han menar är en viktig förutsättning i improvisationsteatern. – Jag är en gruppmänniska och då är improvisationsteater kul eftersom det handlar om att göra det som krävs i gruppen för berättelsens skull. Man brukar säga att det handlar om att lyssna sina medspelare, att få dem att skina och att må bra på scenen och så speglar man sig i deras glans. – För mig handlar det om att få mina medspelare att se så bra ut som möjligt på scenen och för dem att få mig att se så bra ut som möjligt, att lyfta varandra helt enkelt.

Tyckte inte om teater Även om Hjalmar Hardestam i dag har ett stort intresse för teaterformen kom den första kontakten med

Vågade inte söka Även om Hjalmar hade ett stort intresse för improviserad teater vågade han inte att söka till teaterlin-

jen när han skulle börja gymnasiet i Karlstad. Även om det blev en annan linje än teater kom dock intresset att bestå - och komma till uttryck. – Jag var med i spexet som var stort på den gymnasieskolan som jag gick på. När jag gjorde audition var det många som blev förvånade eftersom de inte trodde att jag gillade spex och teater. Jag tyckte att det var riktigt kul eftersom jag fick improvisera. Efter gymnasiet tog Hjalmar ett sabbatsår och flyttade till både Norge och England innan han ett år senare flyttade till Linköping med siktet inställt på att läsa till lärare. – Mitt liv har alltid präglats av att jag kastar mig ut och ser vad som händer. Det är nog därför improvisationsteatern passar mig så bra och att jag kom in i det från början. Vid sidan av lärarstudierna vid Linköpings universitet gick Hjalmar med i spexet, något som kom att bli den första riktiga egna kontakten med improvisationsteater. – Det var föreställningar både med och utan repliker. Plötsligt kunde någon i publiken ropa “på skånska”, “omtag” eller “stå på händer”. Det kunde bli vad som helst, det var verkligen improvisation och det är sådana element som jag då tyckte och fortfarande tycker är riktigt roliga. Stort intresse Efter två år på lärarutbildningen hoppade Hjalmar av och sökte sig i stället till en folkhögskola för att studera en teaterutbildning. Väl tillbaka i Karlstad efter teaterutbildningen kom han i kontakt med Dramaverket, som är Karlstads egen improvisationsteater, där Hjalmar snabbt kom att bli en del av verksamheten. Sedan dess har Hjalmar kommit att bli såväl ensembleledare som kursledare i improvisationsteater på Dramaverket. – Vårens kurs var ett pilotprojekt där jag provade att se hur det skulle vara att leda en grupp samtidigt som jag ville ägna mer tid åt improvisationsteater. Intresset för improviserad teater är stort och Hjalmar menar att allt fler hittar till improvisationsteatern just eftersom teaterformen går ut på att samarbeta i grupp - något som ligger i tiden. – Nu är det på väg uppåt eftersom många ser värdet i det. Det handlar ju mycket om att man hjälper varandra, att man går på impulser och att man lär sig att hantera dem. – Det finns en rik historia beroende på hur långt i tid man backar. Människan har alltid improviserat, men det var först under antikens Grekland som det kom att ske i teaterform och sedan dess har intresset gått upp och ned. Många lärdomar Improvisationsteatern har för Hjalmar blivit ett slags förlängning av

Det är som upplagt för skratt under improvisationsteatern där vad

studierna i sociologi och psykologi vid Karlstads universitet, där improvisationsteatern har gett insikter om såväl grupprocesser som om sig själv. – Improvisationsteater går hand i hand med så många andra saker som jag gör i mitt liv. Det som jag framför allt har tagit med mig är att bejaka och acceptera det som är, att liera sig med verkligheten utifrån hur den ser ut. Det är även något som jag använder i min egen vardag, att förhålla sig till vad man har i stunden. Hjalmar berättar om en egenupplevd händelse då han glömde sin väska med kläder på tåget i Stockholm, och där insikterna från improvisationsteatern kom väl till användning. – Jag kom på att jag hade glömt väskan först när jag satt på tunnelbanan. Då funderade jag på vad jag skulle göra, så jag klev av tunnelbanan och åkte tillbaka för att se om tåget stod kvar. Precis när jag kliver upp på perrongen åker tåget i väg. – I stället för att stanna upp gick jag och min partner ut på stan där hon fick styla mig, vilket vi båda tyckte var kul och något som vi inte hade fått göra annars. Det är ett typ-

exempel på att bejaka verkligheten och att agera utifrån vad man har för förutsättningar i nuet. Förutom insikt att se verkligheten för vad den är menar Hjalmar att improvisationsteatern även gett honom insikter om sig själv. – Jag har lärt mig att jag inte är så konstig som jag trodde att jag var, utan att alla människor i grunden faktiskt är konstiga. Samtidigt har jag även lärt mig att jag har varit dålig på att lyssna i vardagen samt att inte lyssna på den inre, dömande rösten allt för mycket. – Det handlar om att inte lyssna på den rösten. Innan vi kör improvisationsteater kör vi snabba associationer för att komma bort från den, så att man tar sig förbi spärrarna för att öppna ett hav av möjligheter. Hjalmar menar att det genom att tänka bortom de inre spärrarna blir möjligt att upptäcka vem man själv och att hitta nya sidor hos sig själv. – Improvisationsteatern är en förlåtande arena att upptäcka sig själv i och där man får vara kreativ. Kreativitet är ju en förutsättning i livet och det är den som man tränar i improvi-


5

FOTO: DENNY JANSSON

som helst kan hända. Julia Gustafsson och Hjalmar Hardestam improviserar.

sationsteatern. Här skapar vi ett rum där vi sätter parentes för verkligheten och där man i princip får göra vad som helst. – Här utforskar man vad man själv vill göra och det är därför många tycker att det är så roligt, eftersom de äntligen får göra sådant som de själva vill. Är det inte lite läskigt att inte veta vad som väntar? – Det är lite läskigt att inte veta vad som väntar, men jag skulle säga att en duktig improvisatör kan hantera det. Det handlar väldigt mycket om att var här och nu i mötet, vilket det gör i det verkliga livet också. – Om man tillåter sig själv att gå in i det och tar bort den inre kritikern blir det inte alls läskigt. Då är det bara kul. För mig har det hjälpt jättemycket att inse att det som händer här är det samma som händer varje dag i det verkliga livet. Avsaknaden av en förutbestämd handling och repliker, som utgör den stora skillnaden mot den traditionella teaterformen, gör även att det i improvisationsteatern inte finns nå-

got som är rätt eller fel - något som Hjalmar ser som en stor fördel. – Eftersom det inte finns något där framme som man vet hur det kommer att bli har man heller ingen förväntning om hur det ska bli. Skulle vi ha ett mål, som inom teatern, blir vägen dit viktig eftersom det då kan bli rätt eller fel. – Här blir det “learning by doing”, man gör något och ser vad som händer. “Vi provar” är just det bästa ordet i improvisationsteater. Glädjen drivkraften Bakom intresset för improvisationsteater och för mänskligt agerande finns hos Hjalmar Hardestam en drivkraft och en vilja att hjälpa människor komma närmare varandra - och att ha kul. – Det är nog själva meningsskapandet, att jag genom kurserna i improvisationsteater får göra det jag tycker är kul samtidigt som det skapar möjlighet för personer att komma närmare varandra än vad de själva trodde var möjligt. Även att allt är så öppet inom improvisationen, att

det inte finns något rätt eller fel och att alla får komma till tals och att det är helt okej att man tycker olika. – Jag känner mig helt rätt i improvisationsteatern. I höst väntar sista rycket med C-uppsatsen i sociologi, vilken hamnade lite i skymundan under vårens arbete med improvisationsteater. Framöver har Hjalmar även en tanke om att återuppta lärarstudierna som han avbröt för ett par år sedan. – Min C-uppsats i sociologi handlar just om kursdeltagarnas erfarenheter av improvisationsteater och hur den har påverkat dem. Jag fortsätter även med kurserna i improvisationsteater, så det blir stort fokus på improvisation i höst. Jag är även sugen på läraryrket där det går att få in improvisationsteatern, men den absoluta drömmen vore att jobba med improvisationsteatern på heltid.

Denny Jansson denny.jansson@studenttidning.se

Hjalmar Hardestam studerar sociologi och psykologi vid Karlstads universitet och skriver sin C-uppsats i sociologi just om effekten av improvisationsteater.


6 Bostadsläget

Antalet studenter som antas till en utbildning vid Karlstads universitet fortsätter att öka. Samtidigt ökar trycket på studentbostäder i Karlstad och vid terminsstarten fanns få studentbostäder att tillgå.

bostadsmarknad och många studenter ringer till oss i panik, säger Majlis Karlsson. Söktrycket var även högt på de studentbostäder som förmedlas av det kommunägda KBAB, som har drygt 900 egna studentboenden runt om i Karlstad samt ytterligare 250 studentboenden som KBAB hyr av andra fastighetsägare. – Trycket i somras var som det brukar. Det är alltid hektiskt när antagningsbeskedet kommer och så är det varje år. I somras hyrde vi ut alla studentlägenheter som vi hade då. Just nu finns det ett par lediga boenden och det kommer att komma in en del uppsägningar under hösten, berättar

FOTO: DENNY JANSSON

Madelene Danielsen-Gustavsson, kommunikatör på KBAB. På Forrest Hill har Lecab Fastigheter 283 studentbostäder, och liksom hos övriga hyresvärdar märkte man av det stora söktrycket i somras. – Vi fyllde alla våra lediga lägenheter under en enda dag. Just nu har vi inga lediga lägenheter, men det kan bli lediga lägenheter framöver. Det blir alltid någon ledig lägenhet varje månad, säger Jenny Sandrehav, administratör på Lecab fastigheter.

Denny Jansson denny.jansson@studenttidning.se

w

”Tuff bostadsmarknad” Även hos Stiftelsen Karlstadshus, som har närmare 300 studentbostäder på Jakthornsgatan på Kronoparken, har efterfrågan på studentboende varit hög inför årets hösttermin. – Vi har kunder på väg in i alla lediga lägenheter. Det är inte tomt någon gång under året, så det är en tuff

Antalet studentbostäder fortsätter att öka med flera nya fastigheter.

w

Många ansökningar I Karlstad finns flera aktörer som erbjuder studentbostäder och där merparten förmedlas av kommunägda KBAB, Lecab fastigheter, Studentbostäder i Sverige, Lönnen samt Stiftelsen Karlstadshus. De flesta studentbostäderna finns på Campus

Futurum, nordväst om universitetsområdet, Kronoparkens centrum samt inne i stadskärnan. Lönnen studentbostäder har 121 studentlägenheter fördelat i två hus på Sommargatan, alldeles intill hus 21, och efterfrågan på lediga studentlägenheter är stor i år: – När jag kom tillbaka från semestern sista veckan i juli fanns det fem lediga bostäder. Nu har vi inte en enda ledig studentbostad, samtidigt kommer det in ganska många ansökningar, berättar Majlis Karlsson, hyresadministratör på Lönnen studentbostäder. Och fortsätter: – Den första veckan fick vi över 270 ansökningar. Veckan efter antagningsbeskedet fick vi drygt 60 ansökningar och nu kommer det ett 30-tal per vecka, så pass ser det ut.

w

Precis vid terminsstart presenterade Sveriges förenade studentkårer, SFS, sin årliga kartläggning av bostadsläget i landets studentstäder. I kartläggningen ställer SFS krav på att det ska finnas ett permanent förstahandskontrakt, att bostaden ska vara belägen inom 30 minuter till lärosätet, att hyran inte överstiger 35 procent av studiemedlet samt tillträde innan studierna startar för terminen. Städerna klassificeras därefter som gröna om de uppfyller kraven, gula om de delvis uppfyller kraven och röda om de inte uppfyller kraven. Liksom förra året klassificeras Karlstad i årets kartläggning som en gul stad. Enligt SFS:s rapport är bostadssituationen i Karlstad relativt god samtidigt som det kan vara svårt att få tag i studentboende inför och vid terminsstarten på hösten. Samti-

digt menas att möjligheterna att få ett förstahandskontrakt ökar längre in på terminen och att samtliga bostadssökande studenter bör ha ett förstahandskontrakt senast i november. Av de 33 kartlagda studentstäderna klassificeras tolv städer som röda, tolv som gula samt nio som gröna. I årets rapport menas att bostadssituationen är särskilt bekymmersam i Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlskrona, Linköping, Luleå, Lund, Skövde, Stockholm, Umeå, Uppsala och Visby där det kan ta upp till ett halvår att få studentboende. – Våra studentkårer berättar om studenter som tvingas hoppa av sin drömutbildning eftersom de inte hittar ett boende. Det får konsekvenser för både individen och samhället, säger Matilda Strömberg, ordförande på SFS till DN.

w

Högt söktryck och få lediga studentbostäder

w

w

Vårt studentpaket ger ett tryggt skydd för dig och dina prylar. Dessutom till ett riktigt bra pris!

w

Försäkra dig om ett tryggt studentliv Vet du något som andra borde veta? Tipsa oss! studenttidning.se/tipsa En hemförsäkring Ett allriskskydd En olycksfallsförsäkring för dig

Har du vårt studentpaket och öppnar ett privatkonto hos vår bank får du utan extra kostnad: Bankkort Internetbank Telefonbank Avbeställningsskydd när du betalar din resa från privatkontot

LFvarmland.se/student 054- 775 15 00

w

I vårt studentpaket ingår:


ww

ww

ww ww ww ww

ww

ww

7 Krönika

Stina Samuelsson: Förlåt, jorden. Verkligen, förlåt. Den här krönikan handlar i stort sett om en grön pennvässare i form av en dinosaurie. Ett av mina oändligt många onödiga inköp. Och hur vi måste försöka ta oss ur denna spiral av ständig konsumtion och jakt på nya prylar. Och hur väldigt lite vi behöver alla dessa prylar. Exempelvis en grön pennvässare i form av en dinosaurie. Stina Samuelsson, krönikör Ett försvarstal och en förhoppning och en stor portion frustration. Att försöka downsiza i en oversizad värld. Först lite begreppsförklaring. Downsize kan syfta på flera saker, verbformen – den smått förskräckliga anglifieringen ”downsiza” – användes förut i huvudsak när man pratade om företag och nedskärningar, eller om man var en mer teknisk typ som kanske byggde modeller eller anpassade mått för någon annan anledning, bra eller dålig. I livsstilssammanhang används downsiza för att beskriva fenomenet när människor skalar av det överflödiga. Ni vet de där reportagen om paret som sålde kåken och bilen och byggde sig en stuga i skogen och odlar sin egen mat? De har downsizat ganska ordentligt. Trendigt har det blivit att resa i ombyggda minibusar och att minimalisera sin garderob. Att leva helt utan lyx och flärd och ta tillvara naturens resurser, laga det man äger som går sönder och undvika slit och släng-mentaliteten. Oversize är ofta en kofta eller en tröja som är rymlig på en amerikansk quarterback fast den påstås vara i storlek extra small. Det är en modegrej och jag inbillar mig därför inte att jag förstår mig på det. Här tänker jag att begreppet får passa in på samhället i stort, det vi alla lever och verkar i på ett eller annat sätt. Det som är extra mycket av allt och egentligen för stort för oss. Jag är osäker på om alla hört talas om det här, men vi har lite problem med jordklotet för tillfället. Vi har haft det ett tag, i ärlighetens namn, och det verkar vara svårt att fixa det hela. En stor anledning till att vi inte kan fixa det är att det finns ungefär tre miljarder affärer per kvadratkilometer över hela västvärlden (och lika många per mellanslag på www) och att nästan samtliga av de här affärerna är fyllda till brädden med skit vi verkligen inte behöver. Den här skiten som vi verkligen inte behöver tillverkas med fördel i fattiga länder av fattiga människor under värdelösa arbetsförhållanden, så att vi här kan köpa en pennvässare i formen av en dinosaurie för tio spänn. För en sådan behöver vi verkligen. Inte, som sagt. Vi behöver den verkligen inte. Andra saker vi verkligen inte behöver är ett tredje eller tionde par jeans, tillverkade i bomull vars oversizade produktion är en av de värsta klimatförstörarna som existerar. Vi behöver verkligen inte äta kött åtta dagar i veckan, och vi behöver verkligen, verkligen, verkligen inte flyga till en strand sex timmar bort och dricka drinkar. Allt ovanstående är jag skyldig till, se mig räcka upp näven i luften här, ge mig ordet! ”Hej, jag heter Stina och jag är klimatsyndare.” ”Hej, Stina!” Jag ska försöka undvika att bli alltför moralistisk eftersom moral är något man i möjligaste mån ska låta bli att försöka sig på. Vi är alla klimatbovar, vi kan inte hjälpa det, det räcker faktiskt med att vi föds och lever för att vi ska bidra till destruktionen av planeten. Förlåt, jorden. Verkligen, förlåt. Vad vi kan hjälpa är dock det där andra. Det där flygandet, jag nämnde. Köttfrossandet. Shoppingen. Men det är så svårt att downsiza, för vi lever i en oversizad värld. Hela samhället är uppbyggt kring konsumtion. Vi kan inte öppna en hemsida eller för den delen en dörr, utan att dränkas i konsumtion. Billigt! Bra (nåja)! Bling-bling!

Ett monument av allt onödigt shoppande, pennvässardinosen.

Jag, som ju är en mycket gammal dam, flyttade hemifrån som nybliven 17-åring. Detta måste ha varit omkring 1998. Jag fick med mig bestick och köksgeråd hemifrån. Men jag hade ju ingen dammsugare. Inte heller hade jag råd med en, så att säga, riktig dammsugare som kostade mycket pengar. Vad jag hade råd med var en billig dammsugare som knappt kostade något alls. Så en sådan köpte jag. När den gick sönder ett halvår senare köpte jag en till. Och på den vägen är det. Jag kan ärligt säga att jag till dags dato har ägt och slängt minst tio stycken dammsugare. Det är något som är väldigt skevt med det. Vet ni vad som inte fanns i Karlstad 1998? Ikea. Det öppnade inte förrän nio år senare, och ändå har jag fram tills idag hunnit med att köpa ungefär 37 stekpannor, fyra små bord, tre miljoner diskborstar, stekspadar, smörknivar och minst tre kastruller i alla storlekar som någonsin tillverkats. Varför? Verkligen inte för att jag behövt det. Jag har alltså ganska många års överkonsumtion bakom mig och det är inte helt lätt att avbryta en sådan lång tradition. Men jag måste försöka, jag också. Att sluta äta kött är ingen större utmaning för oss eftersom vi ätit hyfsat vegetariskt under rätt lång tid ändå. Men att sluta konsumera, det är en utmaning. Det är helt vansinnigt att säga att det är en utmaning, men det är det. Till viss del är vi beroende av konsumtionen. Och då menar jag inte på ett marknadsmässigt eller samhällsbyggande sätt, utan på en privat nivå. Företagen propsar på att vi ska ha nya teknikprylar och en stor del av dem behöver vi för att klara oss. När telefonen blivit för gammal slutar exempelvis BankID att uppdatera appen så den fungerar med telefonens operativsystem. Därför behöver vi köpa en ny telefon så småningom, om den mot förmodan överlevt längre än bindningstiden på abonnemanget. Vi är alla lite tekniska gisslan på det sättet och det är svårt att göra något åt det. Jag behöver både dator med uppkoppling och en telefon för att skriva den här krönikan och ta en bild på den gröna pennvässaren som ser ut som en dinosaurie. Skulle jag komma med en handskriven

FOTO: STINA SAMUELSSON

text till chefredaktör Denny och layoutansvariga Lotta skulle vi gissningsvis bli osams. Särskilt om jag med texten bifogade en teckning av dinopennvässaren. Jag kan verkligen inte rita. Men den allra största delen av det vi konsumerar är fullständigt onödigt. Vi behöver det inte. Mycket av det används inte en enda gång innan det slängs. Mycket av maten vi köper äts inte ens upp. Min lilla familj – som består av mig, min sambo, vårt barn och våra tre katter – bor i en hyfsat stor trea här i stan. Vi har gott om utrymme. Vi har också fullt. Fullt. Våra förråd är fulla. Jag vet inte ens vad som står där nere, men nåt mer går inte in, för där är fullt. Och vi är bara tre personer, två och en halv faktiskt, varav den halva ej har tillgång till något som helst kapital. Hur mycket har vår shopping skadat vår planet? Hur mycket av den har varit helt onödig? Det här är inte så fantastiskt roligt att tänka på, jag vet ju det. Men jag kan inte låta bli att ändå göra det när jag ser att fler och fler affärer öppnar, i fysisk form och på www, vars affärsidéer enbart är att sälja billig skit som vi verkligen inte behöver. När jag surfar runt för inspiration till den här krönikan är jag farligt nära att köpa nya hörlurar till telefonen i en ärtig färg – fast jag inte behöver nya hörlurar till telefonen i en ärtig färg, nya skor med fräsigt mönster och fina skosnören – fast jag inte behöver nya skor med fräsigt mönster och fina skosnören, och en ny uppsättning pennor. Herregud, jag behöver inte fler pennor. Men det är ju så billigt. Och om jag inte har råd kan jag alltid betala senare, dela upp betalningen eller få en faktura. Och handlar jag för mer än en femhunka får jag gratis frakt. Frågan är om jag ens har råd att låta bli? Jag skulle önska att jag bodde i en kåk i skogen. Att jag odlade egen mat och hade en liten djurhållning. Kanske energitillverkning av solceller. Ett litet vattenkraftverk. Ett växthus och odlingslådor och en matkällare och… Men jösses vilken shopping det skulle kräva.


8 Din överlevnadsguide till studentlivet

w

Så överlever du första året på universitetet

w

5. Att hitta på universitetet… .. kan ibland vara lite klurigt. Till en början framstår hela universitetsområdet som en labyrint för oss alla, var så säker. Byggnaderna är många, salarna besitter namn som du kanske inte förstår dig på och grupprummen är oändliga i antal. Var ligger till exempel sal 21A333? Utifrån namnet kan man läsa av att den ligger i A-delen, vid hus 21 på våning tre. Via Min Sida, som du loggar in på med ditt KauID, kan du boka grupprum på hela universitetsområdet. I biblioteket finns även ett antal dropin grupprum. Ett hett tips om du är intresserad av dessa - se till att vara i tid på morgonen. Under tentaperioder är dessa rum mycket populära. Sist men inte minst, en populär ledsagare är appen MazeMap! Den navigerar dig och dina studiekamrater till nästa föreläsning med bravur.

w

6. Studietips Att komma in i plugget och tänket kan ibland vara en aning klurigt. Något som oftast hjälper under tentaperioden, uppsatsskrivandet och vardagsstudierna är att plugga i studiegrupper och att ha pluggkompisar. Att ta hjälp av varandra, varandras kunskaper och att kunna använda fyra ögon i stället för två är mycket hjälpsamt. Några andra små, men smarta studietips är förhörslappar och anteckningar. Anteckna under föreläsningen, skriv om det i dina egna ord, och gör ditt plugg lite mer personligt.

Johanna Nilsson johanna.nilsson@studenttidning.se

w

3. Energipåfyllning Universitetsområdet är utrustat med caféer, restauranger och krypin som erbjuder allt från varm lunch, sallad och mellanmål till energikickar och mikrovågsugnar. Ett tips från oss som har varit med tidigare till er något nyare studenter: planera! A och

4. Engagera dig i studentlivet Karlstads studentliv har mängder av aktiviteter, föreningar och projekt. I samband med engagemang kan vi lova dig ett bredare kontaktnät, kunskapsförråd samt erfarenhetsbagage. Kika hos studentkåren, hör med din förening och kolla runt bland dina kamrater - det finns näst intill gränslöst med engagemangsmöjligheter!

w

2. Kurslitteratur Nya kurser kräver även ny kurslitteratur. Campusbokhandeln hittas på plan två, alldeles intill café Gläntan där du bland annat kan köpa, men också sälja din studentlitteratur. Ibland kan litteraturen som krävs till vald kurs vara ganska dyr, ett tips är därför att dela litteraturen med din någon i din klass och studiecirkel. Sist men inte minst, hör med gamla kursare - de kanske har litteraturen kvar och vill säja den.

w

1. Viktiga saker att hålla koll på som ny student Ett nytt kapitel i livet innebär många mindre roliga, men ack så viktiga punkter att bocka av. Vid flytt behöver du till exempel skaffa dig en bra hemförsäkring, göra en adressändring och flytta med elen om den inte redan ingår i ditt boende. Har du glömt ansöka om CSN eller glömt lämna studieförsäkran är det en bra tid att bocka av det nu. Gå in på CSN:s hemsida, de hjälper dig! Har du inte blivit medlem i studentkåren än? Som navet i studentlivet finns de till för att studenter ska få det så bra som möjligt. När du tecknar medlemskap får du även ett Mecenatkort fyllt av rabatter - hur bra?! Sist men inte minst, att skapa KauID och skaffa Kau-kort. Ett KauID krävs för att komma in på alla IT-tjänster, och med hjälp av ett Kau-kort kan du låna böcker, komma in på biblioteket på kvällar och helger samt skriva ut på universitetets skrivare.

O i ett studentliv är framförhållning. Veckohandla och planera utifrån vilken mat du vill äta och gör därefter matlådor. Det är inte bara smart, utan snällt för plånkan också!

w

För dig som är ny i studentlivets Karlstad är det många ting som kan framstå som förvirrande, kluriga och röriga under den första tiden. Som tur är finns det gott om tips och trix för att du som är ny student ska kunna ta tillvara på allt det härliga som studenttiden innebär, tips som kommer att hjälpa till på vägen in i det roliga studentliv som väntar.

w

NYSTART. Höstterminen 2019 har precis börjat och studentlivet i Karlstad har satt igång igen. Medan en del studenter återvänder påbörjar andra sin allra första utbildning vid Karlstads universitet.

FOTO: DENNY JANSSON


ww

ww

ww ww ww ww

ww

ww

9

FOTO: DENNY JANSSON

Ordlista Adjunkt En lärare vid universitet och högskola som ej har doktorerat.

studielån till dig under din studietid. Glöm inte att lämna studieförsäkran i tid för att få dina pengar.

Akademisk kvart På universitetet startar undervisningen i regel en kvart efter hel timme. Anges hel timme på schemat används akademisk kvart om inget annat har angetts.

Dekan Högsta administrativa chef för en fakultet och ordförande i fakultetsnämnden.

Avhandling Det arbete som skrivs inför doktorsexamen.

Disciplinnämnd Utreder ärenden med misstänkt fusk. I disciplinnämnden sitter såväl rektor, studentrepresentanter, jurister som lärarrepresentanter.

B/C/D–uppsats Olika nivåer av studentuppsatser. B– uppsats skrivs i regel under B–kurser som introduktion. C–uppsats, eller kandidatuppsats, skrivs inför en kandidatexamen. D–uppsats, eller master– eller magisteruppsats, skrivs inför examen på avancerad nivå.

Doktorand En person som är forskarstuderande och skriver doktorsavhandling.

Canvas Universitetets digitala lärplattform som hittas på kau.se/canvas.

Examinator Den lärare som utsetts vara ansvarig för betygsättningen av ett moment i en delkurs eller en hel kurs.

CSN Centrala studiestödsnämnden beviljar och betalar ut studiestöd och

Dugga Förberedelseuppgift inför en tentamen som ofta räknas in i tentans totala poäng.

Hel–/halvfart Helfart motsvarar 30 högskolepoäng

per termin med en arbetsinsats på 40 timmar per vecka. Halvfart motsvarar hälften – 15 högskolepoäng per termin med en arbetsinsats på 20 timmar per vecka. Högskolepoäng Poäng som används för att räkna studier inom högre utbildning. En veckas heltidsstudier motsvarar 1,5 poäng och en termin 30 poäng. KAU–kortet Ett kort som är både passerkort, utlåningskort och skrivarkort som skaffas i automaterna i huvudentrén. Kursplan Dokument som beskriver kursens innehåll, kurslitteratur, hur kursens lärandemål examineras och vilken betygsskala som används. LADOK Datasystem som hanterar alla uppgifter om studenternas namn, personnummer, adress, studieresultatt, examen med mera. Här registrerar du dig på dina kurser, ser dina resultat och anmäler dig till tentor. student. ladok.se.

Lektor Lärare vid universitet och högskola som har doktorerat och har doktorsexamen. Min sida Sida på kau.se där du registrerar dig för kurser, skriver ut studie– och resultatintyg med mera. Prefekt Administrativ chef på en institution för både personal, ekonomi och utbildning inom institutionen. Professor Ansvarig och företrädare för forskning inom ett visst ämne. Salstentamen Tentamen som skrivs i en tentamenssal. Kom ihåg att anmäla dig i tid genom student.ladok.se i god tid innan du ska skriva tentan. Seminarium Undervisningsform i grupp som kan vara examinerande, som till exempel en redovisning.

Studentkåren Den enade studentrösten som verkar för att bevaka kvalitén på utbildningarna och för att se till att studietiden blir så bra som möjligt för dig som student. Studentombud Hittas hos studentkåren och erbjuder stöd till studenter som känner sig orättvist eller felaktigt behandlade under sin studietid. Studierektor Ansvarig för ett ämne på en institution. Tentamen Examinerande uppgift som görs vid avslutad kurs eller kursmoment. TimeEdit Universitetets schemabokningssystem där du både kan boka grupprum och se schemat för din kurs. Zoom Verktyg för digitala föreläsningar på distans och för grupparbeten som i sommar ersatte Adobe Connect.


10 Campus

ww

ww

ww ww ww ww

ww

Ska lösa problem i

Johanna Nilsson och Fredrik Erlandsson deltar i Cre8 Europe där de ska testa sin kreativitet och lösa olika företagsproblem.

CRE8 är en metod för problemlösning som har tagits fram av Karlstads universitet i samarbete med Drivhuset och innovationskontoret Fyrklövern. Metoden går till så att tre till fyra studentteam prövar sin problemlösningsförmåga mot varandra och pitchar sin lösning inför en jury. Uppdraget är alltid skarpt och in-

hämtas från forskare, företag eller offentlig sektor. Juryn är utvald av Karlstads universitet för att matcha uppdraget. Före själva tävlingen får deltagarna gå en kurs i att pitcha idéer, en kurs som anordnas av Drivhuset. Kursen är också anpassad för det aktuella fallet. Efter pitchutbildningen startar

själva tävlingsdelen med praktisk information och presentation av uppdragsgivaren. – CRE8 har på de drygt två åren som vi har kört metoden blivit väldigt populärt, både bland studenter och uppdragsgivare. CRE8 finns nu i fyra olika skepnader, säger Cindy Bråtenfeldt på universitetets avdelning för externa relationer. Förutom den vanliga CRE8 finns också ”CRE8 the Future”, ”CRE8 4 People” och ”CRE8 Europe”. Johanna Nilsson, som besökte Hotspotmässan, träffade ansvariga för CRE8 och svarade på ett quiz. Vinsten var en intervju för att få chansen att komma med i projektet CRE8 Europe. – Det var ett kul quiz och så lät det

som en rolig grej, så jag var med, säger hon. CRE8 Europe-projektet pågår i totalt tre år och består av ett förberedande år, ett genomförande och ett avslutande år. Nu i höst startar år två. Fyra lärosäten i Europa deltar och förutom Karlstads universitet i Sverige deltar Jaume University i Spanien, Innlandet i Norge och Lucian Blaga i Rumänien. Fem studenter från varje lärosäte har blivit antagna till projektet och kommer att besöka varje lärosäte och genomföra två CRE8-tävlingar i respektive land. När Johanna blev uppringd och fick veta att hon blivit utvald gjorde hon en ordentlig efterforskning innan hon tackade ja.

ww

PROBLEMLÖSARE. Johanna Nilsson svarade på ett quiz på Hotspotmässan tidigare i år. Nu ska hon och fyra andra studenter från Karlstads universitet ut i Europa för att lösa företagsproblem. – Det var ett kul quiz och CRE8 lät som en rolig grej, så jag var med, säger hon.


ww

ww

ww ww ww ww

ww

ww

11

europeiskt projekt

FOTO: OLIVIA HAHNE

– Jag var inte beredd på att jag skulle bli utvald. Men jag blev jättetacksam när de ringde. Då började jag göra research, för jag ville försäkra mig om att jag skulle ha tid för det. Men jag kände att det här vill jag verkligen göra, för min egen skull. Johanna ser projektet bland annat som en möjlighet att knyta kontakter och att utvecklas på ett annorlunda sätt. – Jag har märkt att jag lär mig mest i praktiken. För mig är detta ett sätt att utvecklas på. Både för att få utmana mig själv i kreativitetsövningar och i problemlösning. Årets deltagare i CRE8 Europe från Karlstads universitet är Terese Olsson som läser högskoleingenjör innovationsteknik och design, Emma

Söderlind från juristprogrammet, Inas Arif, samhällsanalytiker, samt Fredrik Erlandsson och Johanna Nilsson, som båda läser Kommunikation och PR. – Det är väldigt spritt bland programmen. Det är nog tanken också, att det ska vara många olika kompetenser. Så jag hoppas att jag själv kommer kunna bidra med något. Ser du dig själv som en problemlösare? - Jag ser mig själv som en kreativ person. Jättesvårt att säga men ja, det skulle jag nog säga att jag är. Det handlar nog mest om att man ska tro på sig själv, och det måste jag ändå säga att jag gör. Och sedan är det viktiga i det här projektet att man är samarbetsvillig och att man jobbar

Själva poängen med tävlingen är att den kunskap du som individ och ni som grupp har också ska vara tillräcklig för att lösa problemet. Fredrik Erlandsson

bra i team. Fredrik Erlandsson, som också ska medverka i årets CRE8 Europe, har varit med tre gånger tidigare. Enligt honom är CRE8 en tävling i kreativitet. – Själva poängen med tävlingen den är att den kunskap du som individ och ni som grupp har också ska vara tillräcklig för att lösa problemet. I CRE8 används inga uppkopplade enheter, utan det är studenternas kreativitet som står i fokus. – Syftet med CRE8 är att träna studenterna att lösa verkliga problem och samarbeta i team som en nyttig erfarenhet för ett kommande arbetsliv, säger Cindy Bråtenfeldt. Då tävlingen är multidisciplinär delas deltagarna in i lag med stu-

denter från andra program än vad de själva läser. – Ofta uppstår det lika delar skruvade som bra idéer när, till exempel, en teoretisk värld som en ingenjörsstudent lever i krockar med den som jag som kommunikatörstudent håller till i. Och det är det som gör CRE8 intressant och roligt – du vet aldrig vad du får för uppdrag, vilka du kommer vara i lag med och vad ni kommer komma fram till, säger Fredrik. 16 till 20 september kommer alla deltagare i CRE8 Europe till Karlstad för den första tävlingsveckan.

Olivia Hanhne olivia.hahne@studenttidning.se


12 Nya och gamla ansikten

Nygammal skara. Christoffer Qvist, utbildningspolitiskt ansvarig, Sebastian Hardin, ordförande, Malin Sannerstedt, vice ordförande och politisk sekreterare, och Rebecca Hultman, studiesocialt ansvar

Här är kvartetten som NYTT ÅR. Inför det kommande året består studentkårens presidium av tre omvalda och en nykomling. Tillsammans har de redan sett till att totalförändra sin grafiska profil. – Vi är jättenöjda. Jag skulle aldrig vilja byta tillbaka till den gamla, säger ordförande Sebastian Hardin. Hallå där, Sebastian Hardin, ordförande. Hur känns det att gå in på ditt andra år som ordförande? – Det känns bra faktiskt. Varje år är ju unikt så bara för att jag har gjort ett år betyder ju inte det att det kommer bli exakt likadant i år. Mycket kan man ju förvänta sig kommer vara ungefär som det var, men det dyker ju alltid upp nya saker. Vad är dina arbetsuppgifter? – Jag har det övergripande ansvaret för att organisationen ska fungera som den ska. Enklare uttryckt är det min uppgift att se till att alla an-

dra har de resurser och befogenheter som behövs för att de ska kunna utföra sina uppdrag. Det mesta operativa är det någon annan som har som huvuduppgift. Det är klart att jag alltid är beredd att gå in och stötta eller ta över om det skulle behövas men det mest operativa jag gör är ju att leda kårstyrelsens arbete. Se till att rätt frågor kommer upp på styrelsens bord i rätt tid så vi kan fatta de strategiska besluten. Sedan har jag kontakt med media, universitetet och kommunen. Berätta lite om studentkårens nya grafiska utseende!

– Vi har haft vår förra orangea profil i ungefär tio år så vi tänkte att det var dags att byta utseende. Vi kände helt enkelt att det var dags för en ny profil som var lite mer fräsch, minimalistisk och modern. Vi är jättenöjda. Jag skulle aldrig vilja byta tillbaka till den gamla. Hur går tankarna kring ett kårhus, är det något ni vill dra igång igen? – Om jag får bestämma så nej, kan jag krasst säga. Om förutsättningarna förändras så är det ju något man kan tänka på igen. Men ärligt talat tror jag att Karlstad som studentstad kommer kunna klara sig utan ett kårhus. Det handlar ju om att skapa någon slags mötesplats och samhörighet över föreningsgränserna, och jag tror nog vi kan åstadkomma det genom samarbete med externa parter. Då är det genom olika arrangemang tillsammans med exempelvis Nöjesfabriken. Men också med universitetet och kommunen. Vad kommer att hända i år? – Vi håller på att samarbeta med universitetet och kommunen för att bli årets studentstad 2020–2021. Så

det är väl ett arbete som vi kommer lägga en hel del kraft och energi på. Vi vill se till att Karlstad är en stad som studenterna verkligen trivs i, ännu mer än hur det är nu. Vad har du för förväntningar på året som kommer? – Jag hoppas att det inte blir fullt lika innehållsrikt som förra året. Det är kul att det händer saker men jag tror nog att organisationen behöver lite lugn och ro. Förra året sjösatte vi ju väldigt många förändringar både externt och internt. Så om jag får önska vill jag gärna att vi får möjlighet att ro dem i hamn, se till att det blir som vi har tänkt oss och bli en ännu bättre studentkår. Hallå där, Malin Sannerstedt, vice ordförande och politisk sekreterare. Hur har du laddat upp inför hösten? – Jag har varit ledig! Jag har haft fem veckors semester och det har jag aldrig haft tidigare. Det har varit underbart. Jag har varit mycket hemma i Göteborg och umgåtts med gamla vänner, och så har jag varit i Buda-

pest. Jag har njutit av livet egentligen. Läst mycket böcker och tagit tid för mig själv. Det hade inte kunnat varit bättre. Hur känns det att köra andra året på posten? – Det känns bra, jag är jättepeppad på det här året. Det som känns så kul nu jämfört med för ett år sen, är att förra året var allting nytt. Allt man gjorde var man tvungen att lära sig för första gången. Det var lite därför jag ville göra ett år till. Och det är så härliga människor i den här organisationen. Vad har du för arbetsuppgifter? – Jag har dubbla roller i år. Både som vice ordförande och politisk sekreterare. Politisk sekreterare är mitt huvuduppdrag. Under det gångna året gjorde jag mycket administrativt, men nu har vi anställt en administratör som tar över mycket av det jag har gjort. Nu har jag huvudansvar för vår internorganisation, våra demokratiska processer, omvärldsbevakning och för beslutsunderlag som behöver sammanställas. Jag har också medlemsansvar en samordnarroll.


13

rig, leder studentkårens arbete i år.

FOTO: DENNY JANSSON

utgör årets presidium Så det är väl mer eller mindre mina huvuduppdrag. Som vice ordförande är det mycket att jag och Sebastian som är ordförande diskuterar saker och ser hur vi går till väga innan vi involverar resten. Är det något som blir nytt för i år? – Förhoppningen är att vi ska börja jobba mer i projektform, att tillsätta olika projektgrupper med projektledare direkt under kårstyrelsen. Om vi har studenter som vill driva något så vill vi jättegärna komma i kontakt med dem, för då har vi möjlighet att kunna hjälpa till rent ekonomiskt och formmässigt. Dessutom med kommunikation genom våra kanaler och kunskap. Vi hade ju två projektgrupper förra året och nu vill vi satsa ännu mer på det. Är det något du tar med dig från förra året? – Väldigt mycket. Framför allt att kasta mig ut lite. Går det fel så går det fel, men oftast så gör det ju inte det. Sedan har vi många delar där vi inte kan göra det. Men att kasta mig ut lite, det tar jag med mig.

Hallå där, Rebecca Hultman, studiesocialt ansvarig. Hur har du laddat upp för hösten? – Jag har haft det lugnt och skönt, tränat en hel del vilket har varit härligt. Det var min uppladdning. Jag var också på Pride i Stockholm, det var kul. Jag har gjort sådant jag mår bra av för att ladda upp inför året. Hur känns det att köra andra året på posten? – Det känns bra, det är jättekul att få göra det igen. Jag jobbade ju ganska mycket med Kårhuset förra året, därför fick jag inte riktigt utrymme att jobba med det jag ska jobba med på samma nivå som jag kommer få i år. Så det ser jag fram emot att kunna göra. Vad är dina arbetsuppgifter? – Jag jobbar en hel del med studiemiljö, men också med alla föreningar. Sedan jobbar jag bland annat med terminsstarten och sedan med generalsutbildningen under våren. Det är mycket studiesocialt arbete. Vad har du för förväntningar på året som kommer?

– Jag tar det som det kommer. Nu när jag gjort ett år redan så vet jag det att man får ta det lite som det kommer. Men jag tror det kommer bli ett väldigt bra år för oss. Vi har ju lite andra förutsättningar då vi är tre i presidiet som sitter kvar sedan förra året, och det ger ju oss mer förutsättningar att jobba på ett annat sätt än om man hade slängts in i det direkt och inte haft någon erfarenhet. Så jag har höga förväntningar på det här året faktiskt. Du som gjort detta ett år tidigare, är det något du tar med dig till kommande år? – Det är mycket. Studentkåren ger en så mycket erfarenhet. Både som person och professionellt. Även det här med att ta en sak i taget och att vara lugn. Det löser sig alltid, även om man står där och har panik. Vad händer i år? – Här närmast är det välkomstmässan och föreningsmässorna. Det kan vara intressant att gå på om man är student. Hallå där, Christoffer Qvist, ut-

bildningspolitiskt ansvarig. Hur har du laddat upp inför hösten? – Jag har laddat upp inför hösten genom att vara ledig, att bara ta det lugnt och samla energi, umgås med vänner och njutit av sommaren och bara tagit en dag i taget. Hur känns det att ha blivit vald till utbildningspolitiskt ansvarig? – Det känns roligt och spännande, jag är grymt taggad på att komma igång med arbetet på riktigt nu efter introduktionsveckorna och har flera roliga projekt som jag fillurar på. Vad består dina arbetsuppgifter av? – I korthet består min tjänst av tre huvuddelar: studentrepresentation, kvalitetsgranskning och högskolepedagogik. Min roll är att se till att det finns studentrepresentanter i universitetets beredande och beslutande instanser och programråd med mera. Att vara med och granska utbildningarna så att de håller god kvalitet och så att universitetet inte bryter mot sina egna regler och riktlinjer och mycket, mycket mer.

Hur kom det sig att du sökte? – Jag sökte denna tjänsten för att jag har ett brinnande intresse för utbildning och jag vill vara med att utveckla och förbättra den utbildning som bedrivs på Karlstads universitet. Jag har ju tidigare varit involverad i studentkårens arbete och tyckte att det verkade intressant och givande. Vad har du för förväntningar på året? – Oj, det har jag inte riktigt hunnit landa i ännu men mina förhoppningar är väl att det ska vara ett givande år med massor av spännande utmaningar att sätta tänderna i. Vad kommer hända i år? – Haha, jag vill inte ”spoila” något ännu men jag har som sagt en del projekt som jag är sugen på att dra igång så håll ögon och öron öppna under året.

Olivia Hahne olivia.hahne@studenttidning.se


14 Från ingenjör till musiker

”Kärlek är inget du kan fly ifrån”

ww

KARRIÄRBYTE. Ibland krävs det en push i rätt riktning för att våga satsa på det man verkligen brinner för. I Viktor Karlsson Ejwertz fall var det ett avslutat vikariat som fick honom att ändra riktning i livet. Han lade sin ingenjörsexamen från Karlstads universitet på hyllan och djupdök ned i musikbranschen. I våras släppte han sitt debutalbum.

skola. Efter det sökte han sig till Musikhögskolan i Malmö för att studera musikproduktion. Under åren då han studerade musik på heltid har han även hunnit släppa fyra singlar och dessutom ett debutalbum. Ångrar du att du tog en högskoleingenjörsexamen? – Nej det ångrar jag inte alls, jag är väldigt glad över utbildningen. Den har gjort mig mycket smartare och gett mig mer disciplin. Jag har lärt mig hur man lär sig saker, det hjälper ju mig med vad jag än gör i livet. En tuff bransch För tillfället bor Viktor i Stockholm där han hoppas få bättre möjligheter till att kunna livnära sig på musiken. Men att slå igenom i musikbranschen är svårt, och Viktor berättar

om att det är tufft att få spridning på sin musik. – Det är svårt att leva på sin musik, vissa klarar det ju aldrig. Men för mig är det viktigaste just nu att känna att jag i alla fall har utrymme för musiken i mitt liv. Att jag får utlopp för min musikaliska kreativitet, sägen han. Viktor berättar att han har nya spännande projekt på gång, bland annat sitt andra album och en singel som kommer att släppas i höst. Han håller fast vid sin musikdröm, men är inte rädd för att kombinera intresset med ett ingenjörsjobb. Har du några visdomsord till studenterna på Karlstads universitet? – Ja, lyssna på andra låten på min platta, “Kärlek är inget du kan fly

FOTO: FELIX JOHNNY

ifrån”, den innehåller hela den här lärdomen med att om man har någonting man verkligen brinner för kommer det äta upp en inifrån om man inte får utlopp för det. Man behöver inte göra någon jättedramatisk förändring, men man får inte glömma bort att man måste må bra medan man studerar, så skapa tid till det du mår bra av! Hitta kärleken i det du håller på med, och gör du inte det byt bana. Viktors musik hittas på streamingtjänsterna under ”Viktor Ejwertz”. Debutalbumet, som släpptes den 17 maj i år, heter ”Drömmen”.

ww

En spark i rätt riktning När vikariatet började närma sig sitt slut fick Viktor höra från sin chef att företaget inte hade någon motsvarande tjänst att erbjuda. För Viktor blev denna nyhet avgörande. – Då tänkte jag att jag skulle se till att få utlopp för musiken. Jag hade känt under det året att jag inte nådde min fulla potential då jag inte hade möjlighet att ge mig själv utrymme för det som får mig att må som bäst. Det kommande halvåret valde Viktor att leva på sparpengar och ägnade sin tid åt låtskrivande. Detta var i början av 2016, och när sommaren började närma sig kände han sig redo för att helhjärtat börja satsa på musiken. Han sökte in till Ingesunds folkhögskola i Arvika där han kom att studera singer-songwriter, och sedan jazz-gitarr på Ingesunds musikhög-

Viktor Karlsson Ejwertz läste ingenjörsutbildning vid Karlstads universitet men sadlade om och ägnar sig i dag åt sitt stora musikintresse.

ww ww ww ww

tankar på att realisera drömmen, men musiken började ta upp plats i mitt liv igen. Efter examen blev Viktor erbjuden ett vikariat som förpackningsingenjör hos Swedish Match. Det var en gammal student som hörde av sig till Viktors kursledare då hon skulle gå på mammaledighet i ett år. Viktor berättar att året och arbetet var lärorikt och roligt, men att han började känna sig svältfödd på musiken som han inte fick tillräckligt med tid för. Då han pendlade två timmar per dag fanns det inte mycket utrymme för annat i livet än jobbet.

ww

Viktor Karlsson Ejwertz, 28, kommer från Tjörn, en ö norr om Göteborg. I gymnasiet pluggade han teknik och därefter gick tankarna till en ingenjörsutbildning. 2011 sökte han därför in till basterminen på Karlstads universitet, och hamnade sedan på civilingenjörsprogrammet med bred ingång. Men han kände snabbt att någonting saknades och att han behövde få utlopp för sin kreativitet. Efter sin första termin bytte han därför inriktning och började läsa högskoleingenjörsprogrammet med inriktning innovationsteknik och design. Viktor beskriver sig själv som väldigt kreativ och har länge sysslat med musik. En stor del av musiken har han fått med sig hemifrån, där både pappa och syster är yrkesmusiker. Intresset svalnade dock av i gymnasiet då tiden inte fanns till, men kreativiteten är någon som han säger alltid har styrt honom undermedvetet. Under åren på Karlstads universitet kom intresset till liv igen. – Musikintresset bara växte och växte under mina år på KAU, jag kom hem på kvällarna och ville bara spela gitarr, säger han och skrattar. Drömde du då om att bli musiker? – I bakhuvudet någonstans låg det säkert någon dröm om det, men just där och då satt jag bara framför datorn och tittade på olika Youtube-klipp och lärde mig spela covers av Håkan Hellström. Då hade jag inga

Sara Tidhult sara.tidhult@studenttidning.se

Raset på Campus

Över ett år efter att en loftgångssektion rasade vid en fastighet på Kvintettgatan på Campusområdet pågår fortfarande polisens förundersökning. – Ärendet är under utredning, säger Magnus Feldth Håpnes, åklagare och förundersökningsledare. Det var under en avslutningsfest på Campusområdet i maj förra året som

en sektion av en loftgång rasade ned från en fastighet på Kvintettgatan. De tiotalet personer som dansade på loftgången följde med i raset medan personerna som befann sig på fastighetens nedervåning precis hann kasta sig undan den nedfallande loftgångssektionen. Åtta personer fördes till Centralsjukhuset i Karlstad, varav en person hölls kvar för observation, och en polisanmälan om vållande till kroppsskada upprättades. – Ärendet är fortfarande under utredning. Från vår sida inväntar vi

polisutredningen, där polisen inte är klar än, berättar Magnus Feldth Håpnes, åklagaren som sedan mitten av augusti leder förundersökningen i fallet. Att en åklagare har tagit över som förundersökningsledare är vanligt menar Magnus Feldth Håpnes: – Dels finns en lista över vilka brott som åklagare ska vara förundersökningsledare för, dels kan polisen anse att de behöver hjälp när de tycker att något är komplicerat eller att något kräver åklagares stöd. Vid den här typen av brott är det inte alls

ovanligt att åklagare leder förundersökningen, säger han. Framöver ska en sakkunnig höras om fallet, och Magnus Feldth Håpnes vill inte spekulera i när förundersökningen kan vara färdig. Den aktuella fastigheten är en av flera på Kvintettgatan och Vintergatan och byggdes ursprungligen av Krebo Holding AB. Förra året övertog Studentbostäder i Sverige fastigheterna från Studium Fastigheter. Denny Jansson denny.jansson@studenttidning.se

Polisens förundersökning om den loftgångssektion som rasade på campus i maj förra året pågår fortfarande. FOTO: LOTTA FALLQVIST

ww

Ännu inga svar om rasade loftgången


ww

ww

Nyheter

Orolig sommar på Campus Skottlossning inne i en lägenhet och upprepade fall av misshandel. Årets sommar har varit orolig på Campusområdet och flera av de boende i området är nu bekymrade. – Det är mycket obehagligt här i området nu, säger en av de boende i området. Natten till den 30 juli skottskadades en man sedan en maskerad gärningsman stuckit in handen genom ett öppet fönster till en lägenhet på Campus och därefter avlossat flera skott in i lägenheten. Händelsen, som inträffade i ett flerbostadshus på Kvintettgatan, rubricerades som försök till mord och skakade om flera av de boende i området varav flera vaknade av skotten. – Jag är trött på det här och söker ny bostad. Det är mycket obehagligt här i området nu, sade en granne till Karlstads studenttidning i juli. Natten därpå skakades Karlstad av ännu en skottlossning. Då skottskadades en man i en lägenhet på Herrhagen sedan en okänd gärningsman beskjutit en lägenhet på bottenplanet. Polisen fattade snabbt misstanke om att det fanns ett samband mellan de två skottlossningarna och sade sig vara övertygad om att det rörde sig om en uppgörelse mellan kriminella gäng.

I början av augusti häktades tre män - 17, 19 och 21 år gamla - skäligen misstänkta, den lägre misstankegraden, för att ha varit inblandade i skottlossningarna. I mitten av augusti stärktes misstanken mot 17-åringen som omhäktades på sannolika skäl misstänkt, den högre misstankegraden, för försök till mord. Vid denna tidnings pressläggning misstänktes de tre männen även för försök till människorov i samband med en händelse som ska ha inträffat tidigare under sommaren vid lägenheten där skjutningen på Herrhagen ägde rum. Flera fall av misshandel Helgen innan höstterminen startade skakades Campusområdet av en misshandel där en man i 20-årsåldern ska ha blivit misshandlad av ett gäng. – En patrull beordrades till platsen och mötte upp anmälaren, men bråket var över när patrullen kom till platsen. Man hittade spår på att det ska ha skett något och man identifierade en person som man påträffade i området. Man konstaterade att det inte var någon som ville medverka eller samarbeta med polisen, sa Stefan Wickberg, presstalesperson på polisregion Bergslagen, till Karlstads studenttidning då. Två dagar senare, tillika höstterminens första dag, misshandlades en

I slutet av juli skottskadades en man i en lägenhet på Campus sedan en maskerad gärningsman stuckit in handen och skjutit i lägenheten genom ett öppet fönster.

man i 25-årsåldern av en annan man på Campusområdet. – Det ska ha varit ett helt gäng som gett sig på en kille. En patrull beordrades dit med anledning av att ett gäng ungdomar ska ha varit där och erbjudit narkotika. Innan patrullen hann till platsen fick man information om att en person ska ha blivit misshandlad, sa Stefan Dang-

ardt, presstalesperson på polisregion Bergslagen, då. Eftersom de två fallen av misshandel inträffade i samma område med liknande tillvägagångssätt kan det enligt polisen finnas kopplingar mellan fallen. – Det kan inte uteslutas att det finns ett samband, säger Stefan Dangardt.

FOTO: DENNY JANSSON

Enligt vittnen ska gärningsmannen i båda fallen ha varit mörkklädd samt vara mellan 15 och 20 år gammal.

Denny Jansson denny.jansson@studenttidning.se

ww

ww

ww ww ww ww

15

11:30-13:30 LUNCHBUFFÉ STUDENTPRIS 85:-

Mån - Fre

Sommargatan 101A

11.30 - 13.30

Sommargatan 101A

M AT & M ÖT E N

LUNCHBUFFÉ STUDENTPRIS 85:-


16 Nya regler

GDPR ställer till det i KRÅNGLIGT. Implementeringen av EU:s nya dataskyddsförordning GDPR ställer till det för uppsatsarbeten och forskning i samhällsvetenskapliga ämnen. Det menar två lektorer som nu varnar för att implementeringen har medfört stor osäkerhet hur förordningen ska tolkas och att studenter därför nekas att använda vissa metoder och att studera vissa ämnen. Det var i slutet av maj förra året som EU:s nya dataskyddsförordning GDPR trädde i kraft. Till skillnad från det tidigare dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen, PUL, är kraven på den som hanterar personuppgifter hårdare ställda och där brister i hanteringen kan straffas med en särskild, och hög, sanktionsavgift. Syftet med GDPR har varit att stärka EU-medborgarnas integritetsskydd där rättigheterna har stärkts jämfört med tidigare. Ett annat syfte har varit att implementera samma direktiv inom hela EU, där det tidigare dataskyddsdirektivet varit upp till respektive medlemsland att implementera. I och med GDPR ökade samtidigt kraven på hur den som hanterar personuppgifter också informerar om vilka uppgifter som hanteras, hur hanteringen görs och varför uppgifterna hanteras. Därutöver finns i GDPR en rättighet att bli glömd, där det är möjligt att få sina personuppgifter bortplockade. För den som hanterar personuppgifter kräver den nya förordningen att man kan svara för varför de uppgifter som man har hanteras, hur uppgifterna samlas in samt vem som har tillgång till dem. Krav ställs samtidigt på att den som hanterar personuppgifter som omfattas av GDPR kan visa att förordningen efterföljs. Universitetet ansvarigt För Karlstads universitet har implementeringen av GDPR medfört en rad förändringar. Däribland att universitetet ansvarar för hanteringen av personuppgifter i arbeten som studenter gör i sin utbildning. Universitetet ansvarar även för den dokumentation som görs för att visa hur uppgifterna hanteras och för att visa att man efterföljer förordningen. – När studenter skriver en uppsats blir det Karlstads universitet som ansvarar för behandlingen av personuppgifter eftersom uppsatsen skrivs inom ramen för utbildningen. Då måste vi ha ett register för det, och det är där som blanketten om hur personuppgifterna hanteras kommer in, säger Niklas Nikitin, informationssäkerhetssamordnare på Karlstads universitet. Och fortsätter: – Inför det att studenterna börjar

sin behandling av personuppgifter lämnar de in en blankett om vilka uppgifter som de samlar in, hur uppgifterna hanteras och hur länge de kommer att hanteras. När studenterna är klara med sitt arbete och har lämnat in sitt det raderar studenterna de personuppgifter som de har hanterat och lämnar in ett intyg att uppgifterna är raderade. Detta för att veta att Karlstads universitet under en specifik tidsperioden har hanterat just de här personuppgifterna. Inför det att förordningen trädde i kraft förra våren togs en policy och regler fram på universitetet om hur förordningen ska tolkas på ett lokalt plan. I reglerna, som beslutas om av rektor, anges både studenters och handledares ansvar vid uppsatsarbeten, där handledaren är huvudansvarig för att hanteringen av personuppgifter sköts på ett korrekt sätt. I reglerna anges även att det i studentarbeten inte är tillåtet att behandla så kallade känsliga personuppgifter, vilket omfattar exempelvis politiska åsikter, religiös övertygelse och hälsa. Det eftersom en sådan hantering ställer särskilda krav på tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder vid behandlingen - skyddsåtgärder som inte fanns på plats för studenter när reglerna skrevs. – Det går att hantera personuppgifter, men man måste tänka mer och längre om vilka uppgifter som man samlar in, hur man gör det och varför. Dock får man i dagsläget inte behandla känsliga personuppgifter förutom när det sker inom ramen för ett större forskningsprojekt som har tillstånd från Etikprövningsmyndigheten, säger Conny Claesson. ”Ett slags minfält” För undervisande personal har implementeringen av GDPR medfört att man har tvingats att tänka om vad gäller ämnen och metoder för datainsamling i samband med studentarbeten och forskning – särskilt inom samhällsvetenskapliga ämnen. – Det största problemet för våra uppsatsstudenter är att viktiga ämnen inom sociologi inte kan undersökas med hjälp av enkäter i Survey & Report (universitetets digitala undersökningsverktyg, reds. anm.) och genom intervjuer. Det eftersom studenter inte får behandla så kal�-

lade känsliga personuppgifter, säger Annika Jonsson, universitetslektor i sociologi. Och fortsätter: – Som känsliga personuppgifter räknas exempelvis etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, hälsa och sexuell läggning. Först och främst är det svårt att avgöra vad vissa av dessa begrepp står för. Annika Jonsson menar att det just i sociologiska studier kan dyka upp situationer där den person som intervjuas kan röja känsliga personuppgifter i sina svar under en intervju, och att det då blir problematiskt att använda svaret i undersökningen rent juridiskt. – Intervjuer blir som ett slags minfält. Tänk om intervjupersonen berättar något utan att ha tillfrågats om saken? Är frustrerade Implementeringen av GDPR har enligt Annika Jonsson resulterat i att studenter som läser sociologi inte längre har möjlighet att undersöka sådana aspekter och faktorer som är viktiga inom sociologin – något som blir motsägelsefullt jämfört med den nya förordningens syfte: – Våra studenter läser mycket om maktordningar och marginalisering, och att de sedan inte kan skicka ut en enkät för att undersöka vilka fördomar som finns blir motsägelsefullt. Avsikten med lagen är att skydda individer, men när det gäller uppsatsarbeten blir många studenter frustrerade eftersom de inte kan adressera angelägna samhällsproblem, säger Annika Jonsson. Och fortsätter: – Vi har helt enkelt tvingats att säga nej till en hel del studenter när de har presenterat sina uppsatsidéer. Det har uppstått många frågor längs vägen, inte minst därför att informationen om hur vi ska hantera GDPR i uppsatssammanhang har varit rätt sparsam. Det har i sin tur lett till en hel del merarbete eftersom vi har fått söka svar på egen hand. Har lyfts i fakultetsnämnden Vid sidan av att GDPR har resulterat i stor osäkerhet kring vad som utgör olika nivåer av personuppgifter, har förordningens krav på att det ska vara möjligt att visa att förordningen efterföljs gett upphov till merarbete för såväl handledare som studenter. – Det eftersom det ska göras en anmälan om behandling av personuppgifter. Även för studenterna har det blivit fler dokument att hantera. Under våren lyftes frågan om GDPR i sammanhang som rör studentuppsatser och andra studentarbeten i fakultetsnämnden på Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap där frågan kommer att behandlas under hösten, något som Annika Jonsson hoppas ska ge vägledning i det fortsatta arbetet. – Ett större samtal har inletts om hur begrepp ska tolkas och så vidare. Rutiner sätter sig ju med tiden, men här finns också större frågor om rimligheten i lagen och tillämpningen av

Andreas Öjehag, lektor i statsvetenskap, och Annika Jonsson, lektor i sociologi, men

lagen, menar Annika Jonsson. Och fortsätter: – Vi förstår att tanken med både förordning och implementering har varit god, men det finns brister i bådadera. ”En tidsfråga” Även inom ämnet statsvetenskap upplever man utmaningar i tillämpningen av GDPR när det kommer till studentarbeten – särskilt i de fall där det råder osäkerhet kring huruvida ämne och metod befinner sig i gränslandet för förordningens formuleringar. – Jag har personligen inte varit

med om att behöva säga nej till ett föreslaget uppsatsmanus, men min misstanke är att vår situation är lik den inom andra samhällsvetenskapliga ämnen. Det mest påtagliga är att vi på institutionen har en ansvarig person för frågor om GDPR samt att vi måste följa fler nya rutiner, säger Andreas Öjehag, universitetslektor i statsvetenskap. Och fortsätter: – Om det inte har hänt ännu är det nog bara en tidsfråga eller en fråga om att alla faktiskt inte har tagit till sig vad de nya reglerna innebär ännu. Andreas Öjehag menar att implementeringen av GDPR även innebär


17

samhällsvetenskapen

nar att GDPR ställer till det för studentarbeten och där samhällsvetenskapliga ämnen är särskilt utsatta.

ytterligare en arbetsuppgift utöver implementeringen av flera nya studieadministrativa system förra året; dels införandet av den nya lärplattformen Canvas, dels övergången till nya Ladok. – Det blir ytterligare en arbetsbörda för undervisande personal som redan innan de nya direktiven lägger mycket till administration och hantering av olika system. Ökad administration Ett syfte med införandet av GDPR var att stärka skyddet av personuppgifter och hanteringen av dessa, men där Andreas Öjehag menar att förordningen snarare har resulterat

i merarbete i form av ökad administration. – Den vanliga framställningen handlar om att det är för att skydda våra digitala liv och den data som vi genererar. Samtidigt är den också mycket explicit i att det också handlar om att säkra fria flöden av data för handelns och tillväxtens skull. Någonstans känner jag då att resultatet inte i första hand blir att vi nu är skyddade på internet, utan att det snarare blir just ett stort administrativt projekt som i sig självt är väldigt resurskrävande. Inför höstens diskussioner i fakultetsnämnden hoppas Andreas

Öjehag att Karlstads universitet kan blicka mot övriga lärosäten i landet, och att det således etableras en samsyn på hur förordningen ska tolkas på landets lärosäten. – I den här breda bemärkelsen har jag ingen lösning, men när det gäller undervisning hoppas jag att den diskussion som har startats i fakultetsnämnden kan koppla upp mot nationella sammanhang i Högskolesverige. Förhoppningsvis kan vi finna en väg framåt där det här på så minimala sätt som möjligt påverkar möjligheten att bedriva forskning och undervisning i samhällsvetenskap.

FOTO: DENNY JANSSON

Vill revidera styrdokument Sedan det från fakultetshåll riktats önskemål om att revidera styrdokumenten menar Conny Claesson och Niklas Nikitin att det i dagsläget finns ett behov av se över och uppdatera universitetets policy och regler för hur GDPR tolkas. – Nu har GDPR funnits i över ett år och vi ser att det finns ett behov av att göra vissa revideringar av universitetets styrdokument gällande personuppgiftsbehandling och att se vilka lösningar som finns i dag. Det verkar även finnas idéer för hur det kan vara möjligt för studenter att behandla känsliga personuppgifter

på några andra lärosäten och därför kommer vi att i dialog med fakulteten och IT-avdelningen se vilka lösningar som kan finnas, säger Conny Claesson. – För att det ska vara möjligt kommer det att kräva investeringar i teknik och administration i någon form. Utrustning som datorer och diktafoner behöver införskaffas och underhållas, informationen från den tidigare användaren behöver raderas och så vidare, tillägger Niklas Nikitin. Denny Jansson denny.jansson@studenttidning.se


18 Glada miner under hรถstens introduktionsveckor

ww

ww

ww ww ww ww

ww

ww


ww ww

ww ww ww ww ww

ww

19


20 Glada miner under hรถstens introduktionsveckor

ww

ww

ww ww ww ww

ww

ww


ww ww

ww ww ww ww ww

ww

21


22 Ny kampanj

”Du gör skillnad” är budskapet i de filmer som studentkår, universitet och länsstyrelse har producerat och som tidigare i år visades på bland annat stadsbussarna.

FOTO: DENNY JANSSON

Nytt projekt ska få studenter att sätta stopp för sexuella trakasserier

AGERAR. Fler ska bli uppmärksamma på och våga agera mot sexuella trakasserier. Det är syftet med det nya projektet ”Not Cool” som lanserades tidigare i år. – Det är inte alltid en självklarhet att folk vågar ingripa, säger Rebecca Hultman, studiesocialt ansvarig på Karlstad Studentkår.

Klädpoker som går för långt, tafsande på en överförfriskad tjej i en busskur och kränkande homofobiska låttexter. Det är tre situationer som gestaltas i de filmklipp som har tagits fram i projektet ”Not Cool” som hade premiär i våras och som drog i gång igen vid terminsstarten. I de tre filmklippen visas även hur en person säger ifrån och visar att det som inte hände är okej. Bakom projektet står Karlstads universitet, Karlstad Studentkår och länsstyrelsen i Värmland. Målet med

I de tre filmerna visas olika exempel på hur sexuella trakasserier kan komma till uttryck och hur det är möjligt att göra skillnad.

kampanjen är både att göra studenter uppmärksamma på sexuella trakasserier och att fler ska våga säga ifrån. – Syftet är att förmedla hur du med enkla medel kan göra skillnad. Det handlar om att agera direkt och att våga agera när sexuella trakasserier uppstår. Det kan handla om att säga ifrån direkt till att ta följe hem från en fest, säger Rebecca Hultman på Karl-

stad Studentkår. Filmklippen avslutas med budskapet ”Du gör skillnad”, vilket är något som Rebecca Hultman särskilt betonar vikten av, hur det med små medel är möjligt att göra skillnad för att bland annat förebygga sexuella trakasserier. – Vår förhoppning är att genom kampanjen ge fler modet att säga

stopp. Med kampanjen vill vi förmedla hur det är möjligt att göra skillnad med väldigt enkla medel och att det är du som åskådare som kan göra skillnad. Hittills har kampanjen visats ombord på Karlstadsbuss och i sociala medier samt på vårens generalsutbildning för utbildningsföreningarnas generaler. Arbetet med kampanjen påbörjades redan i början av åren och var ett initiativ som ursprungligen kom från länsstyrelsen i Värmland. – Länsstyrelsen kontaktade studenthälsan på universitetet och ställde frågan om de ville vara med i ett sådant arbete. Det ledde i sin tur att studentkåren involverades och vi var inte sena med att haka på. Detta är ett unikt samarbete och såvitt jag vet har det inte förekommit tidigare att länsstyrelse, universitet och studentkår driver denna typ av kampanj tillsammans, säger Rebecca Hultman. Och fortsätter: – Vi har fått väldigt fin respons, både från studenter och från allmänheten. Denny Jansson


Enkät

Vad gjorde du under sommarledigheten? Jobbat, pluggat, sovit, semestrat. Karlstads studenttidning har frågat fyra studenter om vad de har gjort i sommar och hur deras tankar går inför det nya läsåret.

Lovisa Olausson, ämneslärarprogrammet: – I sommar har jag jobbat på ett möbelvaruhus där jag har sålt mat. I år läser jag mitt sista år på lärarutbildningen och det känns väldigt bra.

Kristoffer Jacobsson, ämneslärarprogrammet: – Jag har jobbat på en servicebostad hela sommaren. Jag är väldigt exalterad, det är mitt sista år och jag ser mållinjen. Det ska bli kul att komma ut i arbetslivet.

Julia Sjöbeck, civilingenjörsprogrammet inriktning maskinteknik: – Jag har jobbat på bruket i Skoghall och där jag har fått prova på sådant som jag har läst om på universitetet. Det är kul att vara igång igen, jag är väldigt taggad på kursen som jag läser just nu, där vi håller på med konstruktionsteknik.

Johan Samuelsson, civilingenjörsprogrammet inriktning maskinteknik: – Jag har jobbat som mekaniker på bruket i Skoghall hela sommaren. Där har jag fått se mycket om det som jag läser om, så det blir en bra koppling mellan teori och praktik. Det är skönt att komma igång igen, och jag ser särskilt fram emot skidresan efter årsskiftet.

ww

ww

ww ww ww ww

ww

ww

23

Nybyggda lägenheter nära universitetet. kronoparkenhills.se


TRYCKERIET INFORMERAR KAUPRINT Skriv ut, kopiera och scanna själv via kauprint. UPPSATSER Tryck din uppsats hos oss! Du får en snygg inbunden uppsats med professionellt tryck. PERSONLIGA TRYCKSAKER Vi trycker både stort och smått, från vykort och foton till affischer och canvastavlor. Läs mer på kau.se/universitetstryckeriet eller besök oss i 4B 304

TRYCKERIET/TRYCKSAKSBESTÄLLNINGAR: tryckeriet@kau.se GRAFISK FORM/LAYOUT: layout@kau.se SKRIVARE/PAPERCUT: printsupport@kau.se

KAU.SE

Profile for Karlstads studenttidning

Karlstads studenttidning september 2019  

Karlstads studenttidning september 2019  

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded