Vi rätar ut frågetecknen kring fastighetsnät Står er förening inför beslutet att ansluta sig till det rikstäckande transportfibernätet? Då finns det en hel del att tänka på. Vem ska bygga infrastrukturen i fastigheten? Vad är mest prisvärt – kopparkabel eller fiber i fastighetsnätet? Ska man satsa på öppet eller slutet nät? Vi tog kontakt med Johan Ekberg på Telenor för att räta ut några av frågetecknen kring bredband i fastigheten. Leverantör, till exempel Ownit eller Bredbandsbolaget, hjälper bostadsrättsföreningar med allt från nätbyggnation till tjänsteleverans. TEXT och bild inger evertson
● – Det finns för- och nackdelar både med koppar och fiber i fastighetsnätverken. Bestämmer man sig för kopparkabel bör man begära kabel av kategori 6 för att få en säker och snabb överföring, säger Johan Ekberg, försäljningschef för bredband och tv hos Telenor. Med kabel-tv-uttag och det klassiska telefonuttaget går det visserligen att beställa internetuppkoppling. Priset blir ofta inte lägre än med nyare teknik och hastigheten blir begränsad. Detta kan dock vara befogat i K-märkta fastigheter där man inte får göra någon som helst åverkan i byggnaden. – Både abonnemangsavgift och installationskostnad av ett fastighetsnät blir relativt låg per lägenhet, eftersom många hushåll delar på utgiften. Hushållen kan, förutom att få tillgång till snabbt bredband till datorerna, också skaffa telefoni och tv genom bredband, vilket oftast innebär kostnadsbesparing för hushållet, förklarar Johan Ekberg. Han startade tillsammans med kollegan Johan Sundberg bredbandsleverantören Ownit år 2004. Bolaget är i dag en del av Telenor. När det gäller själva infrastrukturen i fastigheten anser Johan Ekberg att bostadsrättsföreningen bör hantera detta som en investeringskostnad och skriva av den på 10 år. Baserat per hushåll kostar en kabeldrag-
36 |
b o b ä t t re 4 / 2 0 1 5
ning med kopparkabel cirka 2 200 kronor och med fibernät i fastigheten cirka 6 000 kronor. – Ett källarutrymme utses oftast till lämplig plats för de fiberkablar som går från fibernätleverantören och in i fastigheten. Här tas fiberkabeln emot med hjälp av switchar, vilka fördelar ut signaler i fibereller kopparkabel till de olika lägenheterna i fastigheten, förklarar Johan Ekberg. Tjänsteleverantören, exempelvis Ownit eller Bredbandsbolaget, hyr kapacitet i svartkabel (fiberledning utan ljus) från en nätägare, till exempel Stokab eller Skanova. Fiber-LAN-lösning kallas den typ av bredband där fiber installeras från en kopplingspunkt i källaren till varje lägenhet. Antingen man drar fiberkabel eller kopparkabel (kategori 6) görs detta i möjligaste mån
genom befintlig kanalisation. Om detta inte går måste man borra och lista kabelväggar genom våningsplanen. När alla kabeldragningar är klara sätts uttag i varje lägenhet. I hallen – eller på annan plats i lägenheten – får varje bostadsrättsinnehavare ett bredbandsuttag Detta ser olika ut beroende på om det är fiber eller kopparkabel som installerats. För att kunna använda fibern i lägenheten behövs en medieomvandlare, som omvandlar fiberns ljusimpulser till elektriska impulser. Omvandlaren är ganska dyr och sammantaget med dyrare kabeldragning blir fibern en mer kostsam historia än kopparkabel. I en lägenhet vill man oftast kunna använda sitt bredband mer än till en enda tv-apparat eller dator. Därför behövs en router, som fördelar bredbandskapaciteten till olika ändamål, till exempel flera datorer och kanske flera tv-apparater. De flesta aktörer på marknaden erbjuder sina kunder routrar med bra kapacitet som de dessutom ger kostnadsfri support på, säger Johan Ekberg. Byggnationen av det nya nätverket börjar när styrelsen har tagit beslut om detta och när installatören har upprättat en tidplan tillsammans med styrelsen. Installationsfirman behöver få tillträde
till alla lägenheter, men information till lägenhetsinnehavarna och avisering om när