10
SKOG
Nummer 14 • November 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Tidig röjning ger hög tillväxt Studie från SLU visar även gott om viltfoder Med metoderna tidig brunnsröjning och tidig röjning till täta förband går det att få granar med hög tillväxt och samtidigt gott om smakligt viltfoder. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som Skogssällskapet finansierat.
Det höga viltbetestrycket i södra Sverige har gjort att föryngring framför allt sker med gran, eftersom tall är mer begärligt för viltet. Forskarna tror att röjning som stimulerar fodertillgången i granplanteringar skulle kunna bidra till att begränsa problemet med viltbete på tall. Studien, som Skogssällskapet finansierade, syftade bland annat till att ta reda på vilken röjningsmetod som på bästa sätt kombinerar hög tillväxt hos granar i planterade bestånd med god tillgång på smaklig björk som foder för viltet. Forskarna testade tre olika
röjningsbehandlingar på fyra platser i södra Sverige: • brunnsröjning – där en radie runt granplantorna röjs, • röjning till tätt förband – där ett högt stamantal av både gran och björk sparas, • totalröjning – där granarna sparas och alla lövstammar utom rönn, asp, sälg och ek (”RASE”) röjs bort. Alla röjningarna utfördes när de planterade granarna var cirka en meter höga, vilket
är tidigare än normalt men lämpligt när målet är att skapa mycket lövbiomassa. Resultaten jämfördes med oröjda kontrollytor. Samtliga röjningsbehandlingarna gav, som förväntat, en positiv effekt på granarnas tillväxt. Tydligast var effekten efter totalröjning och röjning till tätt förband. Samtidigt gav brunnsröjning och röjning till tätt förband mest smakligt foder åt viltet, trots att antalet björkar blev färre än på totalröjda ytor och mängden lövbiomassa mindre än på oröjda kontroller. – Björkstubbskotten som
Fakta om röjning:
kommer upp efter totalröjning är av någon anledning mindre attraktiva än de frösådda björkarna som lämnas kvar vid brunnsröjning och röjning till täta förband, säger Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU och ansvarig för studien. Enligt Urban Nilsson använder många skogsägare redan idag de röjningsmetoder som ger mycket älgfoder. – Tidig röjning till tätt förband och brunnsröjning praktiseras, men kanske inte med målet att skapa viltfoder, utan för att hålla tillbaka stubbskotten som annars blir dyra att ta hand om i förstagallringen. Nu finns det ytterligare en anledning att i tidiga röjningar ställa kvar fina björkar som kan tillföra attraktivt foder för rådjur och älg.
Röjning innebär att man styr tillväxten till de träd som ska bilda bestånd i framtiden. Vid röjning brukar man sträva efter att minska risken för att det bildas stubbskott av björk, eftersom stubbskotten innebär en dyr andraröjning eller förröjning inför förstagallringen. Älgarna är heller inte så förtjusta i stubbskotten utan föredrar att beta frösådda björkar. Varför älgarna föredrar frösådda björkar vet man dock inte. Totalröjning innebär att alla lövstammar utom rönn, asp, sälg och ek röjs bort när granarna är 2-4 meter höga. Metoden ger dock förhållandevis stort uppslag av stubbskott från de bortröjda björkarna. De nya resultaten visar att man genom tidig röjning – när granarna är cirka en meter höga – och med andra metoder än totalröjning, kan gynna granens tillväxt, minska problemet med stubbskott och samtidigt skapa mycket smakligt foder åt viltet. Det finns två olika röjningsmetoder som minskar stubbskottsbildningen: Röjning till täta förband innebär att man behåller de planterade granarna och 1500—2000 björkar per hektar. Björkarna kommer att konkurrera med och därmed dämpa bildningen av stubbskott från bortröjda björkar. Röjning till täta förband medför också att man kan behålla en lövinblandning i det mogna beståndet om fina björkar gynnas i kommande röjningar och gallringar. Vid brunnsröjning lämnas en stor del av arealen oröjd, vilket leder till att färre björkar röjs bort och färre stubbskott bildas än vid totalröjning. De röjda brunnarna runt granplantorna bör ha en radie på cirka 0,7 meter. Källa: Skogssällskapet
Källa: SKOGSSÄLLSKAPET
I röjningen formas det framtida beståndet. Bild: ULRIKA LAGERLÖF/Skogssällskapet
Urban Nilsson är professor i skogsskötsel vid SLU och ansvarig för studien. Bild: SLU