Mötesplats_svenskakyrkan_församlingsmagasin_vår2019

MÖT ESPL ATS ETT MAGASIN FRÅN SVENSK A KYRK AN I HUDIKSVALLSBYGDEN 1/2019

NYTT SÄTT ATT VARA KYRKA

MESSY CHURCH SID 5

TEMA

PILGRIM

Agneta Sjödin om pilgrimsvandring till Santiago de Compostela SID 8-11 UNGDOM

KONFIRMATION SID 12-13

FIKA MED

SUSANNE & MONICA SID 14

FÖRORD

”Alltid på väg” Så heter en av våra psalmer Sv.ps 795 Vi människor är alltid på väg och alla vägar har ett vägskäl. Jag har nu kommit till ett vägskäl, en ny väg ska väljas, en ny väg ska jag vandra utmed. Predikaren säger att ”Allting har sin tid” och min tid som kyrkoherde i Hudiksvallsbygdens församling närmar sig sitt slut. Åren har varit många, innehållsrika och glädjefyllda. De senaste åren har inneburit förändringar - sammanläggning av församlingar är genomförd, renovering av Jakobs kyrka pågår, en del annat nytt är på ingång, tjänster är återbesatta och nu till sist söker vi en ny kyrkoherde som vill ta över.

I tjugofem år har jag haft förmånen att få tjäna som kyrkoherde i församlingen. Det som jag förut såg som en långt avlägsen framtid är nu nära. Jag delar insikten som många gör, att allting går fortare, är kortare än man tänkt sig. Detta gäller tiden som småbarnsförälder, tiden i arbetslivet och fritiden. Hur framtida pensionärstid blir, sägs av en del vara stressig, återstår att se.

Vi är alltid på väg mot evigheten. Det är djupast sett den viktigaste framtidsfrågan. Låt oss gå den vägen tillsammans med den Uppståndne Herren och med varandra. Ett stort tack för alla möten och kontakter med er i livets olika skiften under pilgrimsvandringen. Jag hoppas att vi möts, vardag som helgdag, vid våra rastplatser - kyrkorna med dess gudstjänster eller i andra sammanhang.

Thomas Grunnesjö läs en längre version på hemsidan.

KONTAKTA HUDIKSVALLSBYGDENS FÖRSAMLING svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygden Församlingsexpeditionen 0650-54 07 84 Anna Jacobsson Elisabeth Eriksson hudiksvallsbygdens.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkogårdsexpeditionen 0650-54 07 96 Janne Wallinder Monalisa Granath hudiksvalls.kyrkogardsforvaltning@svenskakyrkan.se 2

Ansvarig utgivare: Thomas Grunnesjö Redaktion: Lotta Thurfjell, Lena Persson, Anette Hylander, Tina Westerbring Foto: L Thurfjell s 3, M Bertell s 2, Lena Persson s 4, Fryshuset s 13 Illustrationer: Kicki Turri s 11 Distribution: PostNord Tryck: tisdag tryck & reklam Mötesplats är ett magasin från Hudiksvallsbygdens församling. På hemsidan kan du hitta bonusmaterial samt längre versioner av vissa reportage. Där kan du också ge respons på tidningens innehåll.

På ”kyrkbacken” Det händer väldigt mycket positivt runt omkring oss. Här på ”kyrkbacken” har vi samlat några korta notiser och aktuella händelser från församlingen och runtom i vårt stift och land.

Samverkan HudikGympan och församlingen har ingått ett samverkansavtal liknande det vi har med Hudik Hockey. Uttrycket ”Att mötas på gemensamma arenor” beskriver lite vad det handlar om.

Tillsammans kan vi vara till för barn och unga, speciellt när livet bränner till.

Namnbyte Svenska kyrkans internationella arbete kraftsamlar nu för fullt inför att bli Act Svenska kyrkan.

Erik Lysén, internationell chef säger att det nya namnet ska göra det lättare för människor att förstå vilka vi är, vad vi gör och vad vi står för, så att vi kan fortsätta försvara människors värdighet och rättigheter runt om i världen.

Den 5 maj lanseras det nya namnet. Och så här kommer bildmärket att se ut.

Visste du att... ...det har kommit flera nya medarbetare till församlingen.

Från vänster: Ann-Kristin Källström, diakon, Edit Å Vallingstam, präst, Simon Renöfält präst, Peter Thurfjell, diakoniassistent, Tomas Jönsson, präst.

Peter och Tomas har också en del av sin tjänst förlagd till Sjukhuskyrkan. På bilden saknas Joachim Delcomyn som är ny kyrkokamrer.

Guds välsignelse över ert arbete och uppdrag och välkomna till Hudiksvallsbygdens församling.

Ny biskop i Uppsala stift Karin Johannesson, docent och universitetslektor i religionsfilosofi, Uppsala universitet.

Karin vigs av ärkebiskop Antje Jackelén den 3 mars 2019 i Uppsala domkyrka.

Vill du veta mer om Biskop Karin www.svenskakyrkan.se/uppsalastift/ karin-johannesson 3

4

”Det är som en bukett med viktiga saker: skratt, glädje, andlighet och så lite bordtennis!”

Messy Church

Nytt sätt att vara kyrka AV: LENA PERSSON

Måltid, skapande och gudstjänst för alla åldrar Det hela börjar med en namnknapp! Den får man tillverka själv när man kommer till S:t Jakobsgården. Efter det äter man middag tillsammans och ansvariga för kvällen presenterar temat och vilka aktiviteter som finns. Kvällen avslutas med en enkel gudstjänst med mycket sång, musik och rörelse. Och namnknappen, ja den lämnar man kvar till nästa tillfälle.

Detta beskriver kortfattat upplägget för Messy Church. Konceptet startade i England, därav namnet och Messy Church må vara just rörigt men har föregåtts av en lång och målmedveten planering.

Församlingspedagogerna Katarina Pettersson och Gudrun Grunnesjö brinner för att berika gudstjänstlivet och öka gemenskapen. Nu känner de att de är på rätt väg. Mellan 60-70 personer har kommit varje gång. Målgruppen är alla och så har det verkligen blivit, säger Katarina. Både barnfamiljer men även vuxna utan barn, alla kan känna sig hemma.

Martina Sahlin har fem barn mellan 2-13 år och gillar hela konceptet.

- Det är otvunget, bara att komma och det finns något för alla åldrar. Hon åker från jobbet, hämtar barn på skola och förskola, slipper laga middag och får dessutom träffa en massa nya människor! Det passar hennes familj att det är på en vardag, på helgerna är det så mycket annat som ska hinnas med.

Martinas dotter Hulda 9 år får frågan vad hon gillar mest med Messy Church och hon svarar att hon gillar allt men allra mest att skapa och sjunga.

Helena Persson, fyrabarnsmamma är uppvuxen i ett kristet hem med många gudstjänstbesök som barn.

Barnens mormor har också följt med på Messy Church och till henne säger Helena: - Nu efter alla år förstår jag vad ni menat när ni sagt att ni ”firar” gudstjänst. Nu har orden fått en helt ny innebörd - Messy Church är fantastiskt!

Charlotta Forslin, ideell, sparar inte på superlativen - Det är snällt, gott och mättande på så många sätt, genom en välkomnande samvaro, måltid, kreativt skapande och aftonbön.

Lars Bergström också ideell instämmer. Han gillar den härliga prestigefria miljön. Det är positivt när människor i olika åldrar umgås, samtidigt som det också är en fin familjegemenskap. Inför nästa tillfälle ska han fråga om barnbarnen vill följa med.

- Det är som en bukett med viktiga saker: skratt, glädje, andlighet och bordtennis!

Familjen Sidorson gick på Kyrkis när deras båda söner var yngre och har saknat det när barnledigheten tog slut.

- Den sociala biten är viktig för både barn och vuxna och den här tiden kl 17-19 är bra, då det är svårt att delta i dagaktiviteter med barnen när man börjat arbeta igen, säger pappa Martin.

Kjell & Kjerstin Sundman är både far- och morföräldrar och kommer till Messy Church med sina barnbarn. De tycker det är livfullt, lättsamt och ger en fin gemenskap 5

Pilgrimsvandra – en resa inåt AV: JOAKIM ELIASSON FOTO:KEVIN HERNBORG

Har du bara ett par rejäla skor, en ryggsäck och modet att öppna dig och lyssna på vad Gud vill säga så har du vad som krävs för att följa med på en av församlingens pilgrimsvandringar.

Jag har arbetspraktik och fick uppdraget att skriva lite om församlingens arbete med Pilgrimsvandringar. Jag har ingen större erfarenhet av kyrkan eller kristendomen och visste inte mer om pilgrimsvandringar än det jag sett på TV. Jag satte mig ner med Erik Tanzborn som är ansvarig för församlingens pilgrimsvandringar för att få veta mer.

6

Att i vår vackra natur få lämna vardagen, möta andra vandrare och i meditativ tystnad lyssna inåt efter Guds röst inom mig. Lägg sedan till att vi firar mässan ute i naturen och tar regelbundna pauser för bön och meditation. Målet med vandringen är inte, som traditionellt, en specifik plats utan vandringen i sig. Det behövs inga förkunskaper utom kanske modet att öppna sig och lyssna in Gud. Varje vandring har ett tema och olika frågeställningar att reflektera över under vandringen. Det blir en stund där jag ger mig själv och Gud lite tid. Under vandringen får jag möjlighet att föra ett samtal med Gud. Både genom bön med ord och bön utan ord.

”Den längsta resan är resan inåt” skrev Dag Hammarskjöld, sällan blir det mer uppenbart än under en vandring.

Att pilgrimsvandra handlar också om mötet med andra människor. Varje dag avslutas med att man sitter ner tillsammans och delar med sig av sina upplevelser.

Under vandringarna finns det med en vägledare, en slags guide, både för den inre och yttre resan.

Endagsvandringen är 10 km och de längre vandringarna är 15-20 km/dag. Till de korta vandringarna behövs ett par rejäla skor, ryggsäck och matsäck.

Till de längre vandringarna behövs även regnkläder, eventuellt ombyte samt mat. På de längre vandringarna medföljer också en följebil för tyngre packning och övernattning sker i stuga

Hälsingtuna kyrka Pilgrimskyrka?

Hälsingtuna kyrka var tillägnad Sankt Olof, och hans helgongrav finns i Nidaros. Trots att det saknas ovedersägliga bevis för att pilgrimsfärder ägt rum genom Hälsingland, talar allt för att så skett.

I ett dokument från 1425 gör ärkebiskopen Jöns Håkansson vissa bestämmelser för Hälsingtuna kyrka om ”farande folk, som kom från andra land”, troligen åsyftas pilgrimer.

Det ligger ett stråk av S:t Olofskyrkor i landskapet längs en av vägarna som ledde till Norge. Vidare finns fynd av så kallade pilgrimsflaskor, samt olika sägner och berättelser som antyder att flera pilgrimsleder gick genom Hälsingland.

Det är tänkbart att Hälsingtuna kyrka tjänat som samlingsplats för de pilgrimer som färdades mot Norge. I närheten av kyrkan finns byn Mo där den s.k. Taveltäkten vittnar om en medeltida kultplats. Där ska ett kors ha varit placerat och besökande kunde på sina bara knän krypa fram till detta kors och därigenom sona sina synder. ur Hälsingtunas kyrkobeskrivning av Jan-Olov Nyström 7

Santiago de Compostela är målet för en åttio mil lång Pilgrimsled i norra Spanien. Agneta Sjödin gick stäckan 2014 i huvudsak ensam under 19 dagar, i snitt fyra mil per dag, med nio kilo på ryggen.

Varför blev det just Santiago de Compostela för dig? Vilka förväntningar hade du innan?

Jag fick förmånen att möta en person som, genom sina böcker, kommit att betyda mycket för mig; Paulo Coelho. Av honom fick jag flera större och mindre uppgifter för personlig utveckling, bland annat att göra den här vandringen.

Min tanke sen tidigare, hade varit att gå leden som jag kände till, någon gång senare i livet. Han utmanade mig att gå nästan 80 mil, ensam, utan att 8

vänta på ”rätt tillfälle”. Helt klart flera steg utanför min bekvämlighetszon då!

Ge oss skäl att gå, som pilgrim, oavsett var.

Man kan pilgrimsvandra av religiösa skäl, som ett mål för att känna sig starkare rent fysiskt, eller för att på något sätt komma i kontakt med sig själv.

Vilken anledning du än har tror jag att du får ut mest om du gör den på egen hand, eller åtminstone kommer överens med ditt sällskap om att gå delar av dagsetappen i tystnad, så att du får tid att landa i dig själv.

Vilken är skillnaden mellan att gå som pilgrimsvandrare och att promenera i största allmänhet?

Det kanske handlar om fokus och inställning. En längre vandring ger ett annat lugn och utrymme

Genom vandringen fann jag något djupt inom mig ”Min resa är min, och din resa är unik för just dig. Bara du kan välja hur du förvaltar ditt liv och din kraft, så gör det med omsorg och kärlek.”

Agneta Sjödin ur boken ”Av egen kraft”

AV: ANETTE HYLANDER FOTO: ANDREAS LUNDBERG

att reflektera och bearbeta det som kommer upp.

Vandringen blev för mig en mental utmaning, på ett positivt sätt.

mina stressade tankar. För mig är det meditativt att ta en skogspromenad och fysisk aktivitet gör det ofta lättare att byta fokus. Jag avslutar gärna dagen i medveten tacksamhet över allt jag har.

”Fysisk aktivitet gör det ofta lättare att byta fokus”

Jag hörde dig säga i en intervju: ”Så länge man går i Kärlek så går man på den rätta vägen; i kärlek och i sanning.” Vackert, tycker jag! Hur ”tankar” du kärlek?

Kärlek och förlåtelse hänger ihop. Det finns ett uttryck som säger allt om vikten av förlåtelse: ”Att inte förlåta är som att själv ta giftet och förvänta sig att den andra ska dö av det.” Och vi måste förlåta oss själva också! Vi måste lära oss att älska oss själva och ta ansvar för det liv vi har. Vi kan välja ljuset och inte mata oss med det som är sjukt och destruktivt i världen, det som media så lätt fokuserar.

‹‹‹

Söker du medvetet plats i livet för att avskärma dig och skärpa fokus?

Jag har ett högt ”grundtempo” i livet, men jag försöker ta mig tid att stanna upp varje dag. Har blivit bra på att känna av när jag behöver landa och stilla

9

Vad var det du fick tag på, som gjorde vandringen betydelsefull?

Där och då insåg jag att jag inte tagit mig tid, sedan jag var barn, att vara så lång tid helt för mig själv.

Jag hittade tillbaka till min inre värld och till känslan av vad jag på riktigt längtar efter och behöver i livet.

Jag tror att vi alla har en ”kraft” inom oss, själva anledingen till att vi existerar. För att må bra behöver vi leva i kontakt med den kraften och det är inte alldeles enkelt i den djungel av åsikter och ”sanningar” vi ständigt matas med i vår vardag!

Det handlar mycket om tillit. På flera plan.

Har du alltid varit en andligt öppen person? Öppen har jag nog alltid varit, men i olika grad medveten och lyhörd. Jag har en tro som betytt mycket för mig i både glädje och sorg och behöver närhet till det som är större än jag. Det som omfamnar och älskar mig. Det som vägleder och ombesörjer. För mig är det en trygghet att kunna vila i. Min tro är min och självklar för mig, men jag känner inget behov av att övertyga någon annan.

I dina böcker läser jag om pilgrimsvandring som en möjlig vändpunkt, ett avstamp för något nytt.

Var vandringen ett verktyg för bearbetning som är förbrukat eller längtar du tillbaka?

Jag går gärna! Personlig utveckling och bearbetning är inget man blir färdig med, en gång för alla, men jag har flera sätt att jobba med mig själv. Pilgrimsvandringen fortsätter på insidan.

Det är lätt att, utifrån sett, betrakta dig som framgångsrik, men när ser du dig själv som framgångsrik? Vad är framgång, i dina ögon?

Hela livet är ju som en vandring! Och när det gäller den vandringen vill man väl hellre komma fram till slutmålet så nöjd som möjligt än så snabbt som möjligt. När jag bejakar min egen dröm och längtan, med respekt för andra runtomkring förstås, då känner jag att jag har lyckats. Att få medverka till att någon annan människa upptäcker sin inre styrka och skönhet, det kan vara framgång för mig.

10

En pilgrim har ofta med sig ett pass ut på vandringen. På vissa p pilgrimsbevis ut till den pilgrim som nått målet för sin vandring

Agneta Sjödin delar generöst med sig av sina erfarenheter i boken ”Av egen kraft”, där hon samlat praktiska råd inför vandringen, träningstips och kostinspiration, tillsammans med personliga reflektioner om balans och vikten av att hitta kraften i livet

”När inget annat går — Gå!” citat av tysk Jesuitmunk

På svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygden/pilgrimsvandring hittar du kortare och längre vandringar

” Öppen har jag nog alltid varit, men i olika grad medveten och lyhörd. Jag har en tro som betytt mycket för mig i både glädje och sorg och behöver närhet till det som är större än jag.”

platser delas g.

Fem av pilgrimens sju symboler och begrepp Långsamhet - Kängor: Har jag själv valt den rytm jag lever i? Behöver jag bryta upp från något som skapar allt för mycket stress i mitt liv?

Frihet - Vandringsstaven: Vart vill jag gå? Vad är frihet för mig? Herre, visa mig din väg och gör mig villig att vandra den.

Delande - Ryggsäcken: Vad önskar jag få del av i mitt liv? Vad kan jag dela med mig av?

Bekymmerslöshet - Hatten: Vad är gott i mitt liv?

Vad är jag tacksam för? Var finner jag mina rastplatser?

Andlighet - Korset: Vad betyder korset för mig?

Vad är heligt i mitt liv? Vad är mitt yttersta hopp?

Tips: Att börja vandra 1. Gå i grupp Anmäl dig till en gemensam vandring i församlingen som arrangerar både längre och kortare pilgrimsvandringar.

2. Gå kända stigar En enkel vandring kan starta i hemmet. Välj ett lämpligt slutmål, som en kyrka eller en vacker plats.

Upprepa korta böner i samma rytm som du går, exempelvis ”Välsigna och bevara”. Stanna till vid platser som är viktiga för dig.

3. Gå med en vän Ta med en vän och en bok, till exempel ”Vandra med Frälsarkransen” eller ”Lilla pilgrimsboken”. Välj en lämplig sträcka. Gå vissa partier i tystnad och be de enkla bönerna tillsammans vid några stopp. Glöm inte att ta med något att fika.

4. Gå en känd led Välj en känd pilgrimsled till exempel Santiago de Compostela i Spanien, S:t Olavsleden till Nidarosdomen i Trondheim eller Dag Hammarskjöldsleden från Abisko.

11

Pilgrimskonfirmation

Här får man respekt och blir lyssnad på AV: TINA WESTERBRING

Pilgrimskonfirmation en inre och en yttre resa.

Möt Mattias Kanon och Wilhelm Wallin, två unga ledare.

Varför blev det pilgrimskonfirmation?

- Det lät roligare att träffas varannan vecka, än att bara ses på långläger som sommargruppen. Många kompisar skulle gå. Att det var en resa till Assisi var ett plus, säger Wilhelm. Mattias hade inte alls tänkt konfirmera sig, men blev övertalad att vara med.

Visste ni vad en pilgrim var?

- Jag visste att det var någon som vandrar, svarar Wilhem.

Vad har ni fått ut av att vara pilgrimskonfirmand?

- Det var spännande att åka utomlands och se hur andra kristna har det, säger Mattias.

- Det var roligt och stämningen var så bra, säger Wilhelm. Jag har fått nya vänner. Man har fått en annan synvinkel på olika saker och genom gudstjänsterna har jag fått nya perspektiv.

Vad är det som gör att du vill vara kvar som fadder?

- Jag vill kunna hjälpa till och ge konfirmanderna en så bra upplevelse som möjligt, säger Wilhelm och Mattias fyller på med att det är roligt att vara fadder; man har kommit till en ny nivå.

12

I Assisi gjorde ni en pilgrimsvandring till ett kloster.

Berätta lite om vandringen?

- Det var 27 grader varmt och fuktigt, uppförsbacke hela vägen, så det var jobbigt men ändå trevligt. Naturen var fantastiskt fin att gå i, med stora olivodlingar efter vägen. Sträckan vi gick var på

”Spännande att åka utomlands och se hur kristna har det och hur deras kultur ser ut” ungefär en mil fram och tillbaka. Vi fick nya insikter av övningar och andakter vi hade längs vägen.

Klostret var som en liten by med små hus. Vi träffade en Franciskanermunk som berättade om sitt liv och de regler de lever efter. Mycket intressant.

Vad upptäcker man när man rest som ni gjort?

- Man lär känna varandra otroligt bra. Blev det något problem i gruppen så redde vi ut det direkt. Det känns som man fått en helt annan blick; man blir tacksam och uppskattar verkligen det man har hemma. Man börjar tänka på ett annat sätt och får en annan syn på sina egna problem.

Vad visste ni om församlingen innan ni konfirmerade er och vad tänker ni nu?

Mattias börjar och säger: - Jag hade bara varit på bröllop och någon luciagudstjänst. Nu tycker jag att det är roligt att vara fadder och jättekul att vara med i ungdomsgruppen. Det är så bra gemenskap, alla är liksom med. När man går till fritidsgården blir det oftast grupperingar. Så blir det aldrig i ungdomsgruppen och vi gör massor med roliga saker. Här får man också respekt och blir lyssnad på. Det tycker jag är viktigt.

- Jag hade hört ”Vår Fader” någon gång och kände igen någon psalm, fortsätter Wilhelm. Jag hade varit på dop och julotta. Det är roligt att vara fadder, för man får göra om samma upplevelse, fast från en annan position. Vi har så himla roligt tillsammans. Det finns mycket mer att utforska i församlingen!

Ungdomsgruppen startar med veckomässa. Hur upplevde ni den i början och vad får ni ut av den nu?

- Den var långtråkig! säger Mattias. Nu går den väldigt fort och ger en bra stämning.

- Från början förstod jag den inte, men det gör jag nu, säger Wilhelm. Den är rogivande och det är intressant att lyssna, man blir fångad. Man lyssnar på böner och predikan och så får man en tanke att fundera på. Är det här något jag kan göra eller tänka på i mitt vardagliga liv? Sedan försöker man med det.

När intervjun är avslutad strosar två killar iväg, funderandes på om de skulle ha använt ordet gemytlig för deras svenskalärare har sagt att det är bra med ett stort ordförråd. Jag önskar dem lycka till med årets pilgrimskonfirmander och den kommande resan till Assisi

Skönt att, efter skolan, sjunka ner en stund i soffgruppen på ungdomsledaren Tinas kontor. Wilhelm och Mattias känner sig hemma på Jakobsgården som är öppet för ”Häng” från kl 14 på onsdagarna 13

Fika med ...

Susanne Lagelius och Monika Dahlberg AV: ANETTE HYLANDER FOTO: LOTTA THURFJELL

En termos värmande kaffe, ett liggunderlag, några mackor och så är samtalet igång. Mötet mellan två människor som i församlingen funnit varandra och en gemenskap i tro.

Om någon hade levt min barndom hade de kanske förstått varför jag var så rebellisk som ung, säger Susanne Tikkanen Lagelius. Susanne hade tänkt att de som alltid varit kristna haft det enkelt. Själv blev hon helt övertygad om Guds existens i vuxen ålder.

Efter erfarenheter från Tolvstegsprogrammet såg hon ett behov av en mötesplats för kvinnor, där det 14

goda samtalet, hjärta till hjärta, fick utrymme. Hon hade bekanta i kyrkan och var år 1991 med och initierade Själen; en samtalsgrupp om allt mellan himmel och jord, allt -utom extrapriser. Av olika anledningar tappade hon sedan kontakten med gruppen.

När min mamma dog 2009, saknade jag någon att prata med. Någon som var intresserad av att höra att jag gjort tjälknöl, säger Susanne och skrattar.

Uppvuxen i ett kristet hem i Delsbo och medlem i en församling kom Monica Dahlberg till en punkt i livet: - Jag tänkte mig att jag stod inför Gud med ”min korg” och fick frågan om vad jag gjort med mitt liv, vad jag hade. Och jag upplevde att jag inte hade något alls, annat än tom religion. Det kändes viktigt att vara ärlig. Jag behövde lämna min ”fasadkristendom”, det behövdes en omstart.

Susanne såg med motvilja gamla testamentets våldsamma berättelser framför sig, när hon tänkte på bibelläsning, men hon var inte heller intresserad av någon ytlig relation. De fortsatte att ses och vid ett tillfälle fick Susanne en ”Handbok för livet” (en översättning för ovana bibelläsare) och kunde plötsligt inte läsa sig mätt.

”Vi känner till varandras sår och vet allt om varandra. Här finns en sändare och en mottagare, en stor ömsesidighet.”

Utan församlingsgemenskap sökte hon sedan plats för goda, ärliga samtal och fann ”Själen”. Hon hittade också till tisdagsmässan i Jakobs kyrka.

- Den andra gången jag kom till mässan var det bara en stol ledig och jag frågade om jag fick ta den lediga platsen, bredvid Susanne.

De fann varandra omedelbart i ett ärligt samtal ute på kyrkans parkering, men när Susanne frågade om Monica kunde bli hennes extramamma var den första reaktionen att slå ifrån sig med båda händerna.

- Nej, nej! Jag orkar inte med någon ytlig relation och extramamma duger jag inte till, jag har nog med att klara de relationer jag redan står i. Jag ville ha kvalitet. Och om kyrkan var den gemensamma nämnaren för vår relation tyckte jag att vi skulle läsa Bibeln tillsammans.

Idag läser de Bibeln tillsammans. Varje dag hörs de och samtalar om ”vad de strukit under” och ofta blir det ett berikande samtal.

- Vi känner till varandras sår och vet allt om varandra. Här finns en sändare och en mottagare, en stor ömsesidighet, säger Susanne.

Susanne berättar också om sin personliga erfarenhet: - Jag blev sjuk 2007. Efter nio månader av undersökningar fick jag sjukdomsbeskedet: MS. Jag minns att jag åkte hem, tappade upp ett bad, la mig där och bara grät och grät! Och jag bad. För första gången på länge bad jag till Gud. Susanne fick ropa på sin man för att få hjälp upp ur badet, helt svag efter en känsla hon beskriver som en elektrisk våg genom kroppen. - Väl uppe kaskadkräktes jag och det blev en obehaglig biltur tillbaka till Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Efter ny röntgen och undersökningar frågade läkaren vad jag gjort, det var något som inte stämde, säger Susanne. Ärrbildningarna på hjärnstammen var borta. Jag har bett till Gud, var mitt svar. Fortsätt med det du, sa läkaren.

Monica och Susanne ses ofta i gudstjänst. Det är inte bara en som tagit dem för att vara mor och dotter, eller systrar. Ja, varför inte?!

15

Jakobs kyrka – korfönstret få Renoveringen av Jakobs kyrka fortgår och många spännade projekt pågår samtidigt. Det vackra korfönstret längst fram i kyrkan har delvis monterats ner och befinner sig just nu i Uppsala. Här berättar konservatorerna lite mer om fönstret och arbetet med att rädda det för framtiden.

Uppsala domkyrkas glasmålningsateljé (UDGA) har funnits sedan 2013. Här arbetar tre konservatorer, Linda Kvarnström (ansvarig glasmålerikonservator), Amanda Sörhammar och Emma Newman. Vi arbetar enligt ICOMOS internationella riktlinjer för hur glasmålningar ska konserveras. Det betyder att vi använder beprövade metoder som skonsamt vårdar och bevarar fönstren för framtida generationer.

Korfönstret i Jakobs kyrka var svårt nedsmutsat och flera paneler buktade kraftigt. Buktande paneler måste demonteras ur fönstret och planas ut, annars kommer

Emma Newman arbetar med Jakobs kyrkas vackra korfönster i ateljen i Uppsala. Ett noggrant och tålamodsprövande arbete 16

får nytt liv blyspröjsar och glas att spricka med tiden, med risk för att glasbitar faller ur blyinfattningen.

Konserveringen av korfönstret i Jakobs kyrka innefattar några olika metoder: · Rengöring av glas och blyspröjs · Lagning av trasigt glas då det är möjligt. Alternativt ersätts de med nytt munblåst glas i samma nyans som originalglaset · Där blyspröjsen är dålig blyas panelen om i samarbete med glasmästare Johan Lindblom på Svenska Glasstudion AB

”Korfönstret i Jakobs kyrka sitter ut och in, den bemålade sidan sitter alltså utåt.

Det är inte det enda fönstret i Hälsingland som är felvänt. ” · De röda glasbitarna i fönstret är så kallat överfångsglas. Det är ett färglöst glas överdraget med ett rött glasskikt. Anledningen till att överfångsglas används är att ett helt genomfärgat rött glas blir för mörkt för att släppa igenom något ljus. Genom att använda metoden med överfångsglas blir glaset både rött och ljusgenomsläppligt.

I korfönstret har det röda glasskiktet släppt från det färglösa glaset i vissa bitar, vilket ger dessa glasbitar ett krackelerat utseende med vissa bortfall av det röda

Här syns tydligt krackelerat överfångsglas

skiktet. För att rädda det röda skiktet konsoliderar vi, det vill säga fäster krackeleringen, mot det ofärgade glaset.

Korfönstret i Jakobs kyrka sitter ut och in, den bemålade sidan sitter alltså utåt. Fönstret består av totalt 15 paneler (sektioner) och alla, utom fyra, var vända åt fel håll. Dessa 4 har inskriptioner, som annars hade blivit spegelvända och oläsliga. Det är inte det enda fönstret i Hälsingland som är felvänt. Förutom detta fönster känner vi även till Harmångers- och Delsbo kyrka och Mattsmyra kapell.

Vi kommer att vända panelerna åt rätt håll under konserveringsarbetet, annars riskerar bemålningen med tiden brytas ner med färgbortfall som följd.

Följ renoveringen på församlingens hemsida 17

Kyrkan

för barn i förskoleåldern

App för barn Svenska kyrkans nya app Kyrkan sätter barnen i centrum. Genom interaktiva lekoch spelmoment får barn i förskoleåldern möjlighet att upptäcka kyrkorummet och lära sig mer om Svenska kyrkans tro och traditioner. Appen är gratis och finns där appar finns.

Mer information hittar du på: www.svenskakyrkan.se/appenkyrkan

Kyrkogårdsförvaltningen Sitter denna skylt på er anhörigs gravplats?

Kyrkogårdsförvaltningen skyltar varje år många gravplatser på detta sätt. Oftast är det för att vi saknar innehavare till graven.

Det är viktigt att någon anhörig kontaktar förvaltningen. När graven varit skyltad i 2 år och ingen ny innehavare utsetts, tar förvaltningen tillbaka graven. Gravplatsen dokumenteras därefter och så småningom tas gravstenen bort.

Kyrkogårdsexpeditionen telefon 0650-54 07 96

Prata med oss

Präster Erik B Tanzborn 0650-54 07 87 Astrid Uhlin 0650-54 26 73 Tomas Jönsson 0650-54 26 84 Edit Åkerlund 0650-54 07 86 Simon Renöfält 0650-54 07 84 (växel) Diakoner Ellen Sjölander 0650-54 26 75 Monika Andersen 0650-54 07 89 Ann-Kristin Källström 0650-54 07 88 Carl Stattin 0650-54 07 98 (ungdom) Peter Thurfjell 0650-293 06 (diakoniassistent) 18

Samma himmel.

Samma rättigheter.

Verkligheten ser olika ut.

Foto: Magnus Aronson/Ikon

Plusgiro: 90 01 22-3 Bankgiro: 900 1223 Sw�sH� d�n g�vA t�lL

90� 12��

svenskakyrkan.se/fastekampanjen

Svenska kyrkans fastekampanj 3 mars-14 april

Att resa sig starkare 135 miljoner människor är i akut behov av humanitärt stöd.

En siffra svår att förstå, men bakom den finns människor som fått sin trygghet sönderslagen av krig och naturkatastrofer.

Varje person som drabbas har rätt till trygghet, värdighet och behöver stöd för att leva vidare. Svenska kyrkans interna­tionella arbete stödjer humanitära insatser över hela världen. Var med och kämpa för människors rätt att få resa sig starkare ur en katastrof. Dina gåvor används där behoven är som störst och räddar liv – de bidrar till hopp och värdighet. Tack!

Församlingens internationella grupp arbetar året runt för att informera om och skapa engagemang för det internationella arbetet. Under julkampanjen ”En flicka är född” samlades det i församlingen in 60 000 kr.

Tack för din gåva!

Aktiviteter i församlingen för fastekampanjen 2019 Händer, om inget annat nämns, i S:t Jakobsgården: 24 februari kl 15 Child to Child (tjuvstart) Välgörenhetskonsert med

Hudik Soul Childen m. fl.

19 mars kl. 18.30 Modevisning

Vårmode, semla och kaffe 24 mars kl 11 Gudstjänst, våffelservering och brödförsäljning OBS Björkbergskyrkan 13 april kl 11-14 StorLoppis ”Skynda fynda”

Våffelcafé, fika och ägglotteri 19

KORSORD VINTER 2019

Tävla och vinn!

1:a - 3:e pris Överraskning från Härvan

Lösning förra numret

Vinnare

Ett stort grattis till vinnarna i det senaste numret av Mötesplats Svenska kyrkan.

Ulla Berg Lars Henriksen Tommy Svensson

Skicka in

Skicka in svaren i de färgade rutorna senast den 13 april 2019.

Via e-post: hudiksvall.anmalningar@svenskakyrkan.se Per post: Hudiksvallsbygdens församling, Box 1022,

824 11 Hudiksvall

Håll utkik efter nästa nummer!

Kommer i din brevlåda i juni