Mötesplats Svenska kyrkan 3/2021

MÖT ESPL ATS ETT MAGASIN FRÅN SVENSK A KYRK AN I HUDIKSVALLSBYGDEN 3/2021

TEMA

HÅLLBARHET & MILJÖ

KOM IHÅG ATT NJUTA

FRÅN FRÖ TILL SKÖRD SID 4-7

75 000

NYA KYRKOGÅRDSARBETARE SID 22-24

NÄR HJÄRNAN TVIVLAR MEN HJÄRTAT VILL TRO”

JORD ATT ÄLSKA SID 26-27

Bilaga

Kyrkoval 19 sept

FÖRORD Luften är livets andedräkt, jordens andrum.

Varje andetag är en påminnelse om Din skapande kraft.

När luften orenas och förgiftas, genom oss, så skadas jordens egna lungor och Din skaparkraft förkvävs.

Därför ropar vi: I välfärdens spår hörs skapelsen sucka och skapelsens smärta är vår.

Förbarma Dig Gud. Förbarma Dig Gud.

KONTAKTA HUDIKSVALLSBYGDENS FÖRSAMLING www.svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygden

Scanna QR-koden för att komma direkt till församlingens hemsida

Församlingsexpeditionen 0650-54 07 84 Anna Jacobsson Elisabeth Eriksson hudiksvallsbygdens.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkogårdsexpeditionen 0650-54 07 96 Janne Wallinder Monalisa Granath hudiksvall.kyrkogardsforvaltning@svenskakyrkan.se 2

Ansvarig utgivare: Björn Wiksten Redaktion: Lotta Thurfjell, Lena Persson, Anette Hylander, Tina Westerbring Foto: Framsida: Leif Berglund Distribution: PostNord Tryck: tisdag tryck & reklam

Mötesplats är ett magasin från Hudiksvallsbygdens församling. På hemsidan kan du hitta bonusmaterial samt längre versioner av vissa reportage. Där kan du också ge respons på tidningens innehåll.

På ”kyrkbacken” Det händer väldigt mycket positivt runt omkring oss. Här på ”kyrkbacken” har vi samlat några korta notiser och aktuella händelser från vår församling.

(Ute)Messy

Church

Ny Sjukhuspräst och nyvigd diakon

Lördagen den 18 september samlas barn och vuxna för att delta i Messy Church. Det blir en härlig röra med sång, lek, skapande som mynnar ut i en gudstjänst. Vi är utomhus så vi kan hålla ett tryggt mellanrum.

För mer exakt tid och plats håll koll på hemsidan eller facebook VÄLKOMMEN.

Lokalförsörjningsplan Vad är det?

I församlingen ser vi över våra lokaler. Det gör man i alla församlingar i Sverige. Målet är lägre kostnader, bättre miljö och en utvecklad verksamhet.

Det är ovant att diskutera. Det finns många fina traditioner som vi förknippar med olika lokaler i församlingen. Eftersom tillströmningen av yngre medlemmar inte är som förr, är det nödvändigt. Vår församling får efterhand sämre ekonomi, precis som de flesta församlingar i Sverige. Diskussionen är fri men det är kyrkoråd och kyrkofullmäktige som till slut fattar beslut. De är valda av oss medlemmar.

En lokalförsörjningsplan har till uppgift: • att definiera och analysera församlingens behov och bestånd av mark, byggnader och anläggningar • vara underlag till beslut om åtgärder som bidrar till en effektiv och långsiktigt hållbar användning av församlingens resurser

Söndagen den 13 juni vigdes församlingens diakoniassistent Peter Thurfjell till diakon i Uppsala domkyrka av Biskop Karin Johannesson. Samtidigt avlade Hanna Niemi prästlöften för Svenska kyrkan. Hon kommer att arbeta som sjukhuspräst på Hudiksvalls sjukhus och en liten del av tjänsten även i församlingen. Hanna kommer närmast från Karleby i Finland.

Vi välkomnar dem båda till sina nya tjänster och uppdrag i församlingen och på sjukhuset. Guds välsignelse!

Barn- och familjeverksamheten startar vecka 37 om smittspridningen är fortsatt låg och folkhälsomyndighetens rekommendationer tillåter att vi samlas. Se mer info hemsidan

3

4

Det som Vicki är mest stolt över i år, är squash och pumpaodlingen.

- Jag drömmer om att fylla hela bron med pumpor till Hallowen.

FÖRSÖK ATT NJUTA AV DET DU HAR, DET ÄR BÅDE HÅLLBART OCH EKONOMISKT

Från frö till skörd TEXT OCH FOTO: TINA WESTERBRING

Så möter vi Vickis odlingssaga för sista gången i Mötesplats. Vilken energi och kraft det finns både i henne och i det hon tar för händerna. Nu är det skördetid.

Det växer så det knakar

I landet med dahlior så prunkar det verkligen och det är hur mycket knoppar som helst.

- Jag kan inte fatta det här, många av de här dahliorna har jag sått från frö, vilken växtkraft utbrister Vicki.

Vi går vidare till växthuset och passerar sparrisen.

- Det blev en otroligt bra skörd ifrån sparrisen i år, berättar Vicki. I växthuset odlar hon tomater, gurka, paprika, chili och physalis. Allt har växt bra förutom gurkan som inte riktigt kommit igång.

- Jag funderar om den har haft för lite jord eller fått för lite vatten, säger Vicki. Jag håller på att laborera med droppbevattning men har inte fått riktigt kläm på det än.

Både tomatfrön och salladsfrön är kulturarvssorter som

Vicki köpt ifrån Fröbanken. Även potatisen som odlas på annat ställe har de ärvt ifrån Vickis mormor och morfar.

Sorten heter Princess och de ser till att spara så de har till nytt utsäde varje år. De odlar också mandelpotatis som de köpt in. De har odlat mer potatis än de behöver själva och målet är att kunna sälja lite potatis.

”Både tomatfrön och salladsfrön är kulturarvssorter som jag köpt ifrån Fröbanken. säger Vicki” I år har de odlat så mycket lök att de ska kunna vara självförsörjande. Både gul och röd lök samt vitlök. Det enda som inte riktigt tagit sig är silverlöken. När vet man att det är dags att skörda löken, undrar jag?

- Det beror nog på vem man frågar, skrattar Vicki.

‹‹‹

Det är en ljummen sommarkväll när jag kommer fram till Vickis hus i Jättendal där hon bor tillsammans med sin sambo Marcus. Direkt när jag kommer dit så börjar Vicki visa mig runt i trädgården. Man märker vad stolt och glad hon är och att hon verkligen brinner för odling. - Titta här säger Vicki glatt. De här stockrosorna är det knopp i och de skulle ju inte blomma förrän nästa år.

5

En del säger när blasten viker ner sig och andra menar att den ska vissna först. Jag tar upp dem och hänger dem över en lina under tak så de får torka, sedan förvarar jag dem i min jordkällare. Jag såg också ett tips att man kunde torka lök upp och ner i ett kompostgaller. Vitlöken tänkte jag försöka mig på att göra en fläta av. Jag har inte gjort det tidigare men man måste ju försöka. Det är lite av ett motto som Vicki försöker följa: - Man måste våga testa saker. Ibland blir det bra och ibland dåligt men har man inte vågat testa så vet man ju inte. Till exempel så förvarade jag mina morötter bara nerstoppade i en hink och rödbetorna mellan tidningspapper i jordkällaren. Det funkade utmärkt och vi åt av dem hela vintern.

”En dröm är att kunna föda upp kalkoner och ha höns för äggproduktion” Squash och pumpor väller fram

I landen växer också broccoli och blomkål. De har Vicki vintersått från frön i växthuset och vattnat med snö. Jordgubbarna har också gett en stor skörd i år. Nu kommer vi fram till det som Vicki är mest stolt över i år, squash och pumpaodlingen. Hon har odlat både grön och gul squash och när jag tittar under plantorna så bara väller det fram hur mycket squash som helst.

- Det är så mycket att jag inte vet riktigt vad jag ska göra med den, säger Vicki. Förra veckan lade jag ut på försäljning i REKO- gruppen men fick inget napp. Som tur är går den bra att förvara och jag får leta recept med squash att laga till middag. I landet växer det pumpor som är STORA och de ska ju fortsätta växa minst en månad till. - Jag drömmer om att fylla hela bron med pumpor till Hallowen och även att sälja en del, berättar Vicki. De små prydnadspumporna är otroligt vackra, de blir nog lättsålda, tänker jag.

Odlingen de har är helt giftfri

- Det enda bekämpningsmedel jag använt är Feramol mot sniglar och det är nog växtbaserat tror jag, säger Vicki. Komposteringen är under uppbyggnad. Just nu har de bara komposthög men tänker bygga en riktig kompost i höst. De har också testat på bokashi men inte riktigt kommit på hur de ska använda sig av den.

- Det är tråkigt att de inte har matavfallssortering här i Nordanstig, påpekar Vicki.

6

Hållbart och ekonomiskt

Att leva hållbart är något som ligger Vicki varmt om hjärtat. Förutom att de odlar det mesta i grönsaksväg så jagar både Vicki och Marcus. Så det enda de handlar i köttväg är bacon och korv. Ägg köper de för det mesta av en kompis. En dröm är att kunna föda upp kalkoner och ha höns för äggproduktion. Även andra saker ingår i hållbarhetstänket, till exempel så är det bara nya soffor de köpt till huset de flyttat in i. I övrigt har Vicki lagat, målat och fixat till en del gamla möbler som fanns i huset.

- Det är hållbart och ekonomiskt, säger Vicki.

Vi tar jorden för given

Apropå miljö så har Vicki haft som mål att lyssna på alla sommarpratare i år och då hört inslag om att det är människan som tillfogar det dåliga för miljön. När de väl får den insikten så får de också en vilja att förändra sig.

Vi pratar också lite om det som står i Första Moseboken i bibeln: Att Gud sluter ett förbund med människan att de ska vårda och ta hand om jorden på bästa sätt, men gör vi det? Vicki svarar: - Jag tror människor bara tar jorden för given och inte ser vad den är till för. För att njuta av det som finns måste man också ta hand om det.

Till sist pratar vi om nästa års odlingar. Är det något speciellt du vill odla nästa år?

- Ja då tänker jag testa på att odla spetskål och om jag bara fick välja en sak att odla så skulle det bli physalis eller pumpa för den enorma växtkraftens skull. Jag ska också försöka hinna ikapp med allt och inte ha allt för höga ambitioner.

Här ett mycket gott råd från den kloka 24-åriga Vicki till oss alla: Försök njuta av det du har, det är både hållbart och ekonomiskt!

Samtala med präst eller diakon

Alla kan vi hamna i lägen då livet känns tufft och du är ledsen, orolig eller rädd. Då gör det skillnad att få samtala med någon som tar sig tid att lyssna på vad du tänker och känner. I kyrkan kallar vi sådana samtal för själavårdssamtal. Ett själavårdssamtal kan ske öga mot öga i ett rum, via telefon, Skype, chatt eller kanske brev. Själavård är en del av kyrkans omsorgsarbete.

Hör av dig till församlingen och be om ett samtal

Själavård vid kris, som förebyggande eller som andlig vägledning

När man samtalar enskilt med en präst eller diakon i samma rum, via telefon, Internet eller skriver brev kallas det enskild själavård. Ibland är det själavårdande samtalet mer förebyggande. Ibland sker själavården vid kris och ibland innebär själavård andlig vägledning.

Du kan be om att få bikta dig

Själavård har alltid funnits i den kristna kyrkan. Förr handlade det ofta om bikt som innebär att man bekänner sin synd och skuld och får ta emot Guds förlåtelse.

Bikten är än idag en möjlighet i Svenska kyrkan. Det själavårdande samtalet kan föregå en bikt eller vara helt fristående från det.

Du behöver inte vara troende

För prästen och diakonen är tron på Gud en självklar grund i själavårdssamtalet. Men för den som söker en präst eller diakon för samtal behöver tron inte vara självklar eller ens finnas.

Tystnadsplikt gäller vid enskilda själavårdssamtal

Både diakon och präst har tystnadsplikt om det som sägs under ett enskilt själavårdssamtal. Eftersom bikten, att ta emot bekännelsen och räcka Guds förlåtelse är ett av prästens uppdrag så har prästen en strängare tystnadsplikt som kallas absolut tystnadsplikt.

Jourhavande präst (112)

Du kan ringa om du är ledsen, rädd, orolig, eller känner dig ensam. Du kan ringa, chatta eller skriva ett digitalt brev. Telefontider till Jourhavande präst är alla kvällar kl 21-06. (Nu utökade öppettider 17-21 varje kväll.)

7

Miljö- och hållbarhetsarbete i församlingen och kyrkogårdsförvaltningen Vi vill ta vårt ansvar för miljö och hållbarhet genom att bli miljödiplomerade. Det handlar om att se över hur vi kan förändra våra verksamheter och sätt att arbeta så att de blir mer hållbara. Därför finns det i församlingen en miljödiplomeringsgrupp som arbetar med hållbarhetsfrågor.

Vad är miljödiplomering?

Miljödiplomering handlar om att arbeta på ett systematiskt och strukturerat sätt med miljö- och hållbarhetsfrågor. För att bli diplomerade måste organisationen uppfylla vissa kriterier och ha nått vissa mål.

Svenska kyrkans miljödiplomering påminner om andra miljöledningssystem med nulägesbeskrivningar, mål och planer för hur målen ska nås och följas upp. En viktig skillnad är att det även innehåller sociala och andliga perspektiv. Social hållbarhet handlar till exempel om hur vi skapar ett jämlikt samhälle, där människor känner förtroende och tillit till varandra och där vi alla är delaktiga och blir sedda. Andliga perspektiv rör hur vi utifrån vår tro kan leva ett hållbart liv i samklang med hela Guds skapelse.

2017 blev församlingen miljödiplomerade i steg ett av tre.

När arbetet med steg två precis skulle avslutas kom pandemin men det är inte långt kvar tills vi når det målet.

ARBETE PÅGÅR:

Kyrkogårdsförvaltningen • Varje år byts bensindrivna maskiner till eldrivna.

• Jobbar med SKKFs (Sveriges kyrkogårds och krematorieförbund) färdplan för en fossilfri begravningsverksamhet 2023. Det innebär bla att man så mycket som möjligt går över till att använda fossilfria drivmedel.

• I den mån det går handla lokalt.

• Alla sopor sorteras på Ulv• bergets sopstation.

• Kompost som harpas och blandas till matjord, används för anläggning av gräsmattor m.m.

• Många väljer att återbruka gamla gravstenar.

Församlingsverksamheten • Försöker handla ekologiskt, närodlat och fairtrade • Städprodukter ska vara så miljövänliga det går • Görs större beställningar av matvaror/städmaterial, så det inte blir onödig ’småhandling’ • Sopsortering och matavfall i bruna tunnan.

• Undviker flygresor om annat alternativ är möjligt • Undviker plast och engångsartiklar (om de används ska det vara komposterbart) • FSC certifierat papper • Utbildning i miljö och hållbarhet • Lokalförsörjningsplan. En viktig del av församlingens hållbarhetsarbete (läs mer om det på sidan 3) gällande fastigheter, anläggningar och mark.

Vi har alla ett ansvar att vårda Guds skapelse. Det betyder att vi tillsammans måste ge vår värld möjlighet till en framtid med en mångfald av liv, växter och djur

8

Bilaga

Kyrkoval 19 sept

RÖSTA I KYRKOVALET 6-19 SEPT

Allt du behöver veta om kyrkovalet 2021 svenskakyrkan.se/kyrkovalet 9

Information från valnämnden

Vad är kyrkovalet? År 2000 skildes Svenska kyrkan från staten.

Sedan dess ansvarar Svenska kyrkan själv för kyrkovalet, som äger rum vart fjärde år.

I kyrkovalet röstar du om vilka som ska vara med och bestämma i Svenska kyrkan de kommande fyra åren.

Hur går valet till?

Vem får rösta?

Den som tillhör Svenska kyrkan och har fyllt 16 år senast på valdagen samt är kyrkobokförd i en församling i Sverige får rösta i kyrkovalet. Nytt för i år är att du måste kunna legitimera dig, om du inte är känd av valförrättarna.

Har du inte med legitimation, kan någon i ditt sällskap, som kan legitimera sig, intyga din identitet.

Förtidsröstning

Från och med den 6 september kan du förtidsrösta i S:t Jakobsgården, Olof Bromans gata 8, Hudiksvall. Ta med ditt röstkort och legitimation.

Öppettider: 6 september – 18 september (månd-lörd) kl 10:00 – 12:00 söndag 19 september kl 09.00-11.00 Kvällsöppet Onsdag 8 september 17.00-20.00 Måndag13 september kl 17:00 – 20:00 Det finns även möjlighet att rösta via bud eller poströsta. Hör av dig till församlingsexpeditionen för att få ett så kallat brevröstningspaket.

Rösta på valdagen den 19 sept Församlingens vallokal är S:t Jakobsgården. På ditt röstkort står öppettiderna på valdagen. Det står också olika röstmottagninsställen och öppettider för dessa om du inte kan ta dig till vallokalen. Den som inte tillhör Hudiksvallsbygdens församling kan också lämna sin röst vid ett röstmottagningsställe.

Valresultatet kan du se här:

https://www.svenskakyrkan.se/kyrkoval/valresultat

Kyrkovalet och Covid-19 För att genomföra kyrkovalet på ett tryggt och smittsäkert sätt, följer Svenska kyrkan i samverkan med Folkhälsomyndigheten utvecklingen av smittan noga. Kom ihåg att det går att rösta via brev eller bud om du är sjuk eller har symptom.

Vilka röstar jag på?

Vid valet väljer man de ledamöter som ska sitta med i de beslutande organen på såväl den nationella nivån (kyrkomötet), stiftsnivån (stiftsfullmäktige) som den lokala nivån (kyrkofullmäktige).

De grupper som ställer upp i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. De motsvarar ungefär partier i de allmänna valen.

I kyrkovalet väljs kandidater för kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige, vilket motsvarar nationell, regional och lokal nivå.

De kandidater som blir förtroendevalda har med andra ord fått ett förtroende av väljarna att vara delaktiga, ta ansvar och utveckla helheten i Svenska kyrkan.

Nationell nivå (gul valsedel)

ALLA NOMINERINGSGRUPPER I ALFABETISK ORDNING

Tre valsedlar - tre nivåer

Kyrkomötet

som utser

Svenska kyrkans högsta beslutande organ Svenska kyrkan är indelad i 13 geografiska enheter som kallas stift.

Vi tillhör...

Kyrkostyrelsen

Svenska kyrkans ”regering”

Ärkebiskopen är ordförande i kyrkostyrelsen. Ärkebiskopen heter Antje Jackelén och sitter i Uppsala

Uppsala stift (rosa valsedel) Stiftsfullmäktige

Högsta beslutande organ i stiftet.

som utser

Varje stift... delas in i mindre geografiska enheter som kallas församling. I Uppsala stift finns 126 församlingar.

Stiftsstyrelsen

Förvaltande och verkställande organ Biskopen... är ordförande i stiftsstyrelsen.

I Uppsala stift är Karin Johannesson biskop sedan 2019

Hudiksvallsbygdens församling (vit valsedel) Kyrkofullmäktige Beslutande organ i församlingen. Består av ledamöter från nomineringsgrupperna, idag 25 personer plus ersättare Nomineringsgrupper kallades förut ”partier”. I dagsläget finns det 3 nomineringsgrupper i församlingen.

BA

POSK

S

som väljer

Kyrkoråd Församlingens styrelse med representanter från nomineringsgrupperna.

Utskott Arbetar med olika områden: fastighet, kyrkogård, och personal

Kyrkoherde är ledamot i kyrkorådet.

Björn Wiksten är kyrkoherde sedan 2019

Kyrkomötet • Alternativ för Sverige • Arbetarepartiet –Socialdemokraterna • Borgerligt alternativ • Centerpartiet • Frimodig kyrka • Himmel och Jord • Kristdemokrater i Svenska kyrkan • Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna • Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan • Sverigedemokraterna • Vänstern i Svenska kyrkan • Öppen kyrka –en kyrka för alla Uppsala stiftsfullmäktige • Alternativ för Sverige • Arbetarepartiet - Socialdemokraterna • Borgerligt Alternativ • Centerpartiet • Fria liberaler i Svenska kyrkan • Frimodig kyrka • Himmel och jord • Kristdemokrater i Svenska kyrkan • Miljöpartister i Svenska kyrkan De gröna • Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan • Sverigedemokraterna • Vänstern i Svenska kyrkan • Öppen kyrka - en kyrka för alla

Kyrkofullmäktige, Hudiksvallsbygdens församling • Arbetarepartiet - Socialdemokraterna • Borgerligt Alternativ • Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan 11

Presentation av lokal nomineringsgrupp Hudiksvallsbygdens församling Våra fyra prioriterade områden som vi värnar om: Församlingarna och gudstjänstlivet Borgerligt alternativ är en nomineringsgrupp som ställer upp i kyrkovalet i Svenska kyrkan. Vi vill se en öppen och närvarande kyrka med församlingarna i centrum. Borgerligt alternativ är en nomineringsgrupp med kristen och allmänborgerlig värdegrund, men som är partipolitiskt obunden.

Kunskap om kristen tro genom satsningar på barn- och ungdomsverksamheten Volontärer och diakoniverksamheten

Kyrkans centrum och livskälla är Jesus Kristus och evangeliet om honom.

Kyrkomusiken och kulturarvet

Borgerligt alternativ •

värna om den etik och medmänsklighet som är förbunden med kristendomen och slå vakt om människors lika värde. Våra tre grundpelare är tanke-, tros- och yttrandefrihet.

•

vill stärka arbetet bland barn och unga och sträva efter att fler döps och konfirmeras.

•

vill värna och utveckla kyrkans gudstjänstliv och konstnärliga uttryckssätt.

•

motsätter oss tvångsvisa sammanslagningar av församlingar och Du ska ha stor frihet att välja Din församlingstillhörighet.

•

välkomnar att alltmer i Svenska kyrkan utförs genom det allt viktigare frivilligarbetet.

•

vill medverka till att Svenska kyrkan ska ha en föredömligt god arbetsmiljö.

VAL TILL KYRK

OFULLMÄKTIG

Borgerligt alternativ

1. Rut Bodén 2. Agneta Palm qvist 3. Inger Jansso n 4. Torsten Myrgr en 5. Gerd Larsson 6. John Myrgren 7. Solweig Berg qvist 8. Marianne Jons son 9. Anita Höglund 10. Jonas Holm 11. Astrid Ek

Hudiksvallsbygde

ns församling

Rut Bodén 12

Agneta Palmqvist

Inger Jansson

Torsten Mygren

John Myrgren

E

Presentation av lokal nomineringsgrupp Hudiksvallsbygdens församling

Prioriterade frågor för Hudiksvallsbygdens församling 1. Gudstjänst och undervisning – vi vill erbjuda olika gudstjänstformer och även sänka trösklarna till exempel genom förklarade gudstjänster eller temagudstjänster där alla känner sig välkomna.

2. Diakoni – att möta & stödja människor i behov – vi vill att diakonin utvecklas kring nya utmaningar.

4. Vi vill vara en del av den världsvida kyrkan genom internationellt arbete och vi vill stärka den kristna gemenskapen mellan olika kyrkor och samfund.

5. Barn och ungdomar är vår framtid. Vi vill fortsätta att satsa på dop, konfirmandverksamhet och att engagera föräldrar.

6. Sång och musik är viktigt i all kyrklig verksamhet och engagerar många. Vi vill utveckla församlingens rika köroch musikliv.

7. Vi vill att ideella medarbetare engageras, uppmuntras och ges ansvar i församlingens verksamhet.

8. Vi vill att hållbarhet skall genomsyra all kyrkans verksamhet - både miljömässig och social.

9. Vi vill verka för och uppmuntra till ökad mångfald och jämställdhet.

10. Vi tar ansvar för en ekonomi i balans – för en långsiktigt levande församling.

Bakre raden f v: Ragnar Sidenvall, Barbro Ryttlinger, Kerstin Karlsson, Rune Jonsson, Anders Bouij. Främre raden: Gun Sundqvist, Leona Furtenbach, Stina Jonsson, Lena Persson, Kristian Karimi. Saknas på bilden: Anna Sidorson, Kalle Bylin, Göran Olsson, Jonny Åkerlund

Foto: Reimond Dempwolf VAL TILL K Y

RKOFULLM

ÄKTIGE

1. Rune Jons son, civilinge njör, 53 år 2. Barbro R yttlinger, sp ecia 3. Kalle Byl in, byggnads lpedagog, 75 år ingenjör, 78 4. Stina Jons år son, civilinge njör, 56 år 5. Gun Sun dqvist, pens ionä 6. Kerstin K arlsson, pens r, 76 år ionär, 76 år 7. Anna Sid orson, läkare , 41 år 8. Leona Fu rtenbach, sj uksköterska, 9. Anders B 86 ouij, habiliter ingspersonal år 10. Kristian , 63 år Karimi, stud erande, 27 11. Lena Per år sson, ideell, 59 år 12. Göran O lsson, elinge njör, 73 år 13. Ragnar Sidenvall, ba rnläkare, 80 14. Jonny Å år kerlund, förs kollärare, 68 år Hudiksvalls

bygdens förs

amling

‹‹‹

3. Mission - vi vill vara en kristen röst i dagens samhälle och samarbeta med föreningar och andra aktörer.

13

Presentation av lokal nomineringsgrupp Hudiksvallsbygdens församling

(utdrag ur valmanifest Din röst gör skillnad)

Socialdemokratin och Svenska kyrkan

Vi vill ha en kyrka som är öppen för alla. – detta är en av grunderna i det vi kallar folkkyrka.

Vi vill därför • att kyrkan fortsätter utvecklas till en öppen och solidarisk folkkyrka, där en plats finns för alla.

• att det lokala församlingslivets närvaro i hela kommunen ska säkras och utvecklas.

En nära och öppen folkkyrka Svenska kyrkan finns där i tider av oro, sorg och rädsla, men också i tider av glädje, skratt och gemenskap. I tider av oro behövs ett hoppfullt budskap.

Vi vill därför • att inom församlingen arbeta aktivt med att var välkomnande och välkomna till delaktighet inom ramen för församlingarnas grundläggande uppgifter att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission.

Svenska kyrkan – ett föredöme som arbetsgivare Alla anställde inom Svenska Kyrkan ska ha rätt till en god arbetsmiljö.

Vi vill därför • att regelbundet genomföra undersökningar gällande både fysisk- och psykosocial arbetsmiljö.

• att kyrkan inom sin verksamhet ställer krav om kollektivavtal och/eller sociala krav vid upphandlingar.

Kamp mot diskriminering – en feministisk kyrkopolitik Även om kyrkan tagit många steg på vägen för att bli jämställd och icke-diskriminerande finns det fortfarande utmaningar.

Vi vill därför • att alla oavsett bakgrund, sexuell läggning, etnicitet, kön eller hudfärg ska behandlas lika i kyrkans verksamheter.

• att vi skall sträva efter att genomgå certifiering enligt modellen ”Regnbågsnyckeln”.

Ett tillgängligt kulturliv Svenska kyrkan äger och förvaltar ett stort kulturarv i form av kyrkor, inventarier och miljöer med anor från 1000-talet och framåt. Dessa ska användas, vårdas, utvecklas och vara tillgängliga för verksamhet och spontana besök.

14

Vi vill därför • att församlingen håller kyrkorna öppna för besökare • att församlingen gör sina lokaler och resurser tillgängliga för övrigt föreningsliv som delar kyrkans syn på människors lika värde och rätt.

• att främja församlingens musik, kör och konsertverksamhet i kyrkorna.

Tillsammans värnar vi miljön och klimatet Vi socialdemokrater har under lång tid verkat för att Svenska kyrkan ska ta sitt ansvar i miljö-och klimatarbetet. Det behövs beslutsamhet att ställa om verksamheten så att inga negativa avtryck på miljön eller klimatet skapas.

En Social hållbar kyrka i hela välden Det sociala engagemanget är mycket viktigt inom Svenska kyrkan. Kyrkan visade under pandemin 2020 - 2021 att vi klarade att ställa om verksamheten vilket säkerligen kommer att sätta sin prägel också på vardagen efter pandemin.

Att finnas till och stå upp för varandra återspeglas i det diakonala arbetet. Vi vill se ett samhälle som håller ihop och ger människor hopp och framtidstro, där menar vi att Svenska kyrkan har en viktig uppgift att fylla.

Vi vill därför • att kyrkan söker ett utökat samarbete med offentlig sektor och frivilligorganisationer • att genom diakonalt arbete bryta människors ensamhet och isolering.

VAL TILL KYRK

OFULLMÄKTIGE

1. Christer Johnss on, 77 år Pension är 2. Lilian Holmgre n, 77 år Pension är 3. Leif Celander, 64 år Projektledare 4. Ulla Karlsson, 82 år Pensionär 5. Per Svensson , 52 år Egen företa gare 6. Elisabeth Lund in, 64 år Pension är 7. Mats Moberg, 62 år Anställd Sa mhall 8. Ulrika Beijer, 49 år Artist o kulturen treprenör 9. Mona Celande r, 60 år Rehabass istent 10. Monica Flöjt, 77 år Kanslist 11. Roland Olsson , 74 år Pensionär 12. Siw Karlsson, 68 år Pensionär

Hudiksvallsbygd

ens församling

Fyra lokala nomineringsgrupperna Fyrafrågor frågortill tillde nomineringsgrupperna

Samma frågor ställdes till alla tre nomineringsgrupperna och här är deras svar!

Vad ser ni vara viktigaste frågan för Hudiksvallsbygdens församling de närmaste åren?

BA Dopet och Konfirmationen är viktigast men det finns mer i vårt program (läs vår folder) POSK Att bedriva en god verksamhet med en ekonomi i balans. Att utarbeta en flerårsplan som betonar församlingens prioriterade arbetsuppgifter.

S

Det viktigaste de närmaste åren är att vi kan åstadkomma en ekonomi i balans.

Vad vill ni som nomineringsgrupp betona i ert valprogram för Hudiksvallsbygdens församling?

BA En kyrka för alla.

Vi har ett kulturarv att förvalta, akta och be vara. Allt detta kostar pengar men ju fler vi blir, desto bättre och starkare blir vår förmåga att klara uppgiften POSK Satsa på arbetet gentemot barn, unga, konfirmander och diakonala insatser.

Gudstjänst med olika gudstjänstformer och undervisning, alla skall känna sig välkomna.

S

Att kyrkan fortsätter utvecklas till en öppen solidarisk folkkyrka, där det finns plats för alla.

Att det lokala församlingslivets närvaro i hela kommunen skall säkras och utvecklas.

Att alla oavsett bakgrund, sexuell läggning, etnicitet, kön eller hudfärg ska behandlas lika i vår kyrka.

BA forts. Besparingar: En genomgripande översyn av församlingens byggnader, användningsområden, skick och driftskostnader och en verklighetsanpassad budget.

POSK Vi vill prioritera arbetet med barn och unga samt diakoni, engagera ideella, analysera och prioritera behovet av fastigheter samt analysera personalbehovet.

S

För att få en ekonomi i balans måste vi först fixa detta innan vi börjar spana mot expansion i någon form. Den konkreta frågans svar blir, se till att vi har de lokaler som behövs för det vi skall göra, annat måste avyttras.

Vad utmärker er nomineringsgrupp?

BA Vi har en mångårig erfarenhet av kyrkligt arbete i församlingen och dess traditioner.

Men samtidigt ser vi att behovet av en folkkyrka växer. Skolavslutningar, musik i kyrkan mm är exempel på verksamheter som borde få större utrymme.

POSK Vi är en partipolitiskt obunden grupp med aktiva och engagerade kyrkobesökare, POSK är inte bundet till något allmänpolitiskt parti.

S

Att vi står för vad vi säger.

Vad vill ni ge mer resurser till och vad vill gruppen spara in på?

BA Mer resurser: Dopgåvor och möjlighet till ”Drop-in-dop”. Öka antalet musikgudstjänster.

15

Vad vill du att Svenska kyrkan ska göra?

1

Påverka vad svenska kyrkan ska göra

Vilken är din hjärtefråga?

Vill du att kyrkans medarbetare ska stötta hemlösa? Fira fler gudstjänster? Bryta ensamheten bland äldre? Rusta sig för och finnas till när krisen kommer?

Ska mer av kyrkoavgiften gå till musikverksamhet eller att bevara vårt gemensamma kulturarv i form av kyrkor och traditioner?

3 rösta 3 skäl att

2

Värna demokratin

Om demokratin ska fungera måste den användas! Genom person kryss kan du påverka så att engagerade och kloka personer får ansvar att styra på lokal-, regional och nationell nivå

Det gör skillnad lokalt och globalt

Din röst gör det möjligt att fortsätta vara en kyrka för alla, en samhällsaktör som gör skillnad.

En kyrka som spelar roll i enskilda människors liv både i glädje och sorg. En kyrka som kämpar för allas lika värde, för fred, förståelse och en rättvisare och hållbarare värld - i församlingen och genom internationellt engagemang.

Svenska kyrkan lokalt Hudiksvallsbygdens församling Församlingen renoverar och bevarar vårt gemenRenovering och restaurering av kyrkor och kapell samma kulturarv i form av kyrkor och kapell. Upprätthåller traditioner och högtider, dop, vigsel, begraving, gudstjänster och konserter vid t ex jul och påsk. Finns tillgänglig för samtal, bikt och själavård vid livskris och katastrof. Det finns många mötesplatser och ideellt engagemang. Om smittspridningen fortsätter minska hoppas vi kunna inbjuda till verksamhet för alla åldrar. Se hemsida!

Välkommen att delta!

Barn och familjeverksamhet Kyrkis barn 0-5 år med vuxen Miniorer och juniorer (låg och mellanstadieåldrar) Skolarbete årskurs 1-6 (bl a etik, bibeläventyr) Närvaro och samtalsstöd vid t ex festivaler och marknader Gudstjänst och andaktsliv Gudstjänst/mässa och digitala andakter Middagsbön, veckomässa, ”Öppen (Jakobs) kyrka” Gudstjänster på äldreboenden Internationellt arbete Act Svenska kyrkan Insamlingar, Afternoontea, grötlunch, lotterier mm Konfirmand och ungdom Konfirmationsgrupper, Ungdomsgrupp, Tjejcirklar Leva vidaregrupper/Sorgegrupper För ungdomar, vuxna och ”Vi som förlorat barn” Musik och körsång Kyrkokörer, barnkörer och ungdomskör Konserter (med musikalisk bredd) Musikgudstjänster och musikcaféer Språkcafé och läxhjälp Samtalgrupper i Kristen tro Vuxenkonfirmation, Bibelstudium, Föreläsningar Social gemenskapsverksamhet Jakobs hörna (social och diakonal mötesplats) Kyrkkaffe och Soppluncher för daglediga Livsberättargrupp (delande av livet) Språkcafé/läxhjälp Stillhetsarbete/andlig fördjupning Pilgrimsvandring, Retreat ”Tillsammans i tystnad” Meditation (kristen djupmeditation i kyrkorummet)

HON LEDER SVENSKA KYRKANS STÖRSTA SAMARBETSPROJEKT

Valgeneral Bondesson TEXT: JIANG MILLINGTON FOTO: MAGNUS ARONSSON

Anki Bondesson leder sitt andra kyrkoval som valgeneral för kyrkovalet 19 september. Hon utstrålar energi och handlingskraft, två egenskaper som kommer väl till pass för att lotsa den gigantiska valorganisationen genom förberedelser, utförande och efterarbete.

Trots att hon varit chef sedan hon var 20 år och är van att leda stora projekt och utvecklingsarbeten är hon förvånad över hur komplext ett kyrkoval är.

- Kyrkovalet är väldigt regelverksstyrt i både stort och i små detaljer, säger hon. Det är också väldigt IT-tungt, mer än jag förställt mig.

Jag brukar säga att kyrkovalet är Svenska kyrkans största samarbetsprojekt med 33 000 kandidater, 630 valnämnder, 650 nomineringsgrupper, stift, församlingar och tusentals frivilligarbetare. Det är enorma mängder detaljerad information som ska nå till många människor, med olika bakgrund och förkunskaper.

Varför ska man rösta i kyrkovalet?

För att verkligen ta vara på möjligheten att påverka hur kyrkan ska formas framöver, svarar Anki Bondesson rappt. Det är en stor möjlighet att kunna påverka den egna församlingen.

18

Men om man inte är engagerad i församlingen, spelar det då någon roll?

Ja! menar Anki Bondesson med emfas. Det är ändå kyrkans förtroendevalda som beslutar om vilka satsningar man ska göra på orten. Kyrkan finns ute i samhället, firar gudstjänster men tar också hand om kyrkobyggnader som ofta betyder mycket på en ort. Det är bara genom att rösta som man har möjlighet att påverka vad kyrkan där man bor väljer att engagera sig i, och göra.

Hur blev du valgeneral?

Jag har alltid tyckt om att jobba med organisationsfrågor, med struktur och projekt, så när tjänsten utlystes tyckte jag att det lät väldigt spännande, svarar Anki Bondesson.

Jag tycker om att jobba i en förtroendemannaorganisation.

Det är vanliga människor som är med och beslutar och bestämmer hur man vill ha det, hur man vill att kyrkan ska jobba. Det är spännande!

Det roligaste med jobbet, säger Anki Bondesson utan att tveka, är alla dessa olika människor som är engagerade och som hon träffar: anställda, förtroendevalda, kandidater och så väljarna, förstås. Betydligt svårare har hon att komma på vad som är utmanande i arbetet. Hon tänker länge.

- Det är väl det här med att nå ut med den detalj rika informationen till så många olika människor.

Men det är ju också det roliga! säger hon till slut.

Anki Bondessons engagemang i Svenska kyrkan började när hon skulle konfirmeras. Det var gemenskapen, sången och samtalen som lockade först, tron växte fram efterhand. Efter konfirmationen engagerade hon sig i Svenska kyrkans Unga.

Vad är gudstro för dig?

Det är lite som ett träningspass det där med att gå på gudstjänst, svarar Anki Bondesson. Går man inte så tappar man något. Kontinuiteten i gudstjänsten är viktigt. Jag behöver vara i den gemenskapen för att min tro ska vara levande. Sedan är bönen viktig för mig. Den ger mig hopp och tröst så att jag aldrig känner mig ensam.

Vad vill du säga till väljarna?

Ta vara på möjligheten att vara med och påverka. Din röst betyder mer än du kanske tror. Kika gärna lokalt efter vilka grupper och kandidater som ställer upp och ta reda på vad de vill och vad de står för, avslutar hon.

Snabba fakta om Anki Bondesson Ålder: Fyller 60 år under kyrkovalsåret Familj: Min man som är kyrkoherde i GällivareMalmbergs pastorat, en son, ett bonusbarn och ett bonusbarnbarn.

Bor: I Gällivare och Uppsala. Uppvuxen i Gällivare, född Tjautjasjaure.

Tycker om: Åka skidor, vandra och promenera, tycker om fjällen, men gillar också storstan.

19

Den livsviktiga kyrkovalsinsamlingen Glöm inte den fjärde sedeln vid kyrkovalet!

I kyrkovalet väljer vi vilka som ska vara förtroendevalda i Svenska kyrkan. Vi lägger en vit valsedel för val till kyrkofullmäktige, en rosa valsedel för val till stiftsfullmäktige samt en gul valsedel för val till kyrkomötet.

Svenska kyrkan är dock inte bara begränsad till Sverige utan är en del av den världsvida kyrkan.

Vi får därför vara med och lägga en sedel i insamlingsbössan till Act Svenska kyrkan också. Coronapandemin har tvingat miljontals människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger. Tillsammans med systerkyrkor och samarbetsorganisationer över hela världen, stödjer Act Svenska kyrkan människor att resa sig starkare ur katastrofen.

Act Svenska kyrkans samarbetspartner har bett om våra böner och vårtstöd när de, precis som vi, ställer om sin livsviktiga verksamhet.

Din insats behövs!

Har du ingen sedel att lägga i insamlingsbössan går det bra att Swisha till församlingens konto för Act Svenska kyrkan 123 039 22 17.

Lena Persson

Samordnare för Act i Hudiksvallsbygdens församling

Så här gör du för att enkelt använda QR-koden vid din betalning: 1. Starta Swish-appen.

2. Scanna QR-koden.

3. Skriv in ditt belopp.

4. Godkänn - klart!

20

Konfirmation 2021-22 svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygden/konfirmation

tiv a n r e t l a två s nn i f t De att välja på: Pilgrimsgruppen: onsdagar varannan vecka åker på ett höstläger 2 dygn och vårläger (4 dygn) Sommargruppen: 1helg/månaden, sportlovsläger (4 dygn) längre sommarläger (7 dygn + 4 dagar)

Inskrivning och Informationskväll 15 september S:t Jakobsgården kl 18.30

Anmälan till www.svenskakyrkan.se/ hudiksvallsbygden/ anmalan-till-konfirmation

21

KYRKOGÅRDEN HAR FÅTT

75 000 nya kyrkogårdsarbetare TEXT: LOTTA THURFJELL

Det viktigt att värna om den biologiska mångfalden, som är växter, djur och insekter.

Sofiedals griftegård har som målsättning att bli en av Sveriges vackraste. Där finns en blandning av gravplatser i skogsmiljö och ordnade gravkvarter. Miljön lockar många fler än de som kommer för att besöka gravarna.

Sedan i juni finns det två bikupor på kyrkogården. De står i skogskanten en bit bortanför minneslunden. Med bina på plats har kyrkogården fått omkring 75 000 nya kyrkogårdsarbetare, som hjälper till med pollinering av växter och blommor! Dessutom producerar de en hel del honung.

Monalisa Granath är kyrkogårdsvaktmästare i Hudiksvallsbygdens församling. Hon berättar att det är Kristian Karimi, en av församlingens sommaranställda kyrkogårdsvaktmästare, som äger och tar hand om bikuporna.

- För oss är det viktigt att värna om den biologiska mångfalden. Det finns flera kyrkogårdar runt om i Sverige som har bin och jag tycker det är ett fint initiativ, säger Monalisa.

Tanken att ha biodling på kyrkogården har funnits ett tag.

Planer finns också på att låta en del av kyrkogårdens mark bli ängsmark för att gynna miljö och mångfald.

Kristian Karimi har erfarenhet av biodling. Han har ställt två bikupor på kyrkogården, de har varit på plats sedan slutet av juni och det är full fart i samhället. Kommentarerna från besökare har varit positiva enligt Monalisa.

– När man ställer ut bisamhällen får man alltid frågor om 22

de är aggressiva men det är väldigt sällan de sticks om man inte bråkar med dem eller provocerar dem. Håller man 4-5 meters avstånd från bikupan, så gör de ingenting.

Bina arbetar dock helst ostörda så håll gärna avstånd.

Det är inte bara för den biologiska mångfaldens skull man odlar bin. Honungen de producerar är både nyttig och god

Dragbin med pollen i pollensäckarna på benen.

föda för oss människor. Bina på Sofiedal kommer nog inte hinna ge så stor skörd i år men vi ser fram emot en god skörd nästa år.

– Det är i den översta lådan som den mesta honungen finns och den kallas skattlåda, berättar Kristian.

Ett passande namn för honungen är verkligen en skatt.

Både god, nyttig och hälsosam. Drottningen kommer inte in i skattlådan, hon hindras av ett spärrgaller, därför finns inga ägg och larver i den lådan utan bara honung och pollen.

- Det är under juni det är som mest intensivt, sedan klingar blomningen av, berättar Kristian.

”Vi planerar att göra en äng för att gynna fjärilar, bin och andra insekter” Att det krävs en hel del kunskap för att odla bin är det kanske ingen som tycker är konstigt men det som verkligen imponerar är hur avancerat bisamhället är.

– Binas olika arbetsuppgifter är helt fascinerande, alla vet vad de ska göra, säger Kristian förundrat.

I bisamhället finns drottning, drönare och arbetsbin.

Drönarna är till enbart för parningen och får inte övervintra. Arbetarna har olika uppgifter beroende på hur gamla de är. De börjar med att städa den egna cellen de krupit upp ur.

‹‹‹

Kristian tittar till bina i bikuporna, se nästa sida också.

23

Nästa uppgift blir att mata larverna, bygga ut vaxkakorna och ta emot nektar. Bina har en nektarbehållare som de samlar i, tankar över till de bin som är i samhället och de bearbetar nektarn med enzymer, så att det blir honung. En del av bina blir vaktbin. Man kan ibland se att de står och vaktar på flustret, som är landningsbanan vid ingången till kupan. Efter tre veckor kommer det sista stadiet, när de flyger ut. Det är då de samlar pollen och nektar och efter ytterligare tre veckor är deras vingar utslitna och de dör.

Det kan vara ca 75 000 bin i en kupa. Varje dag under andra halvan av maj fram till midsommar lägger drottningen 2 000 ägg per dygn. Vikten av äggen är mer än drottningens egen vikt och hon måste hela tiden matas med näring av bina.

Intresset för biodling har ökat senaste åren. Den som tycker att steget är för stort till att ha ett helt bisamhälle kan odla växter och skapa enkla ”bihotell” som kan hjälpa de över 200 arter av vildbin som finns i Sverige, många av dem hotade. Man kan köpa dem färdiga eller göra dem själv. Vill du få tips kan du hitta ett egensnickrat insektshotell modell större på kyrkogården

24

Monalisa Granath, kyrkogårdsvaktmästare och initiativtagare och konstruktör för det stora insektshotellet på Sofiedals Griftegård

Skapelseansvar TEXT: BJÖRN WIKSTEN, KYRKOHERDE

För kanske 30 år sedan läste jag ett påstående. Vi har ju begreppet medelsvensson. Om vi i stället tänker oss en medelfamilj i världen så skulle på den tiden ”medelfamiljen” vara en polsk familj bestående av fem personer som ägde ett enda fordon, nämligen en cykel. En cykel på fem personer, det var genomsnittet i världen.

Mycket av den utveckling som har skett när det gäller teknik, sjukvård etc är fantastisk. Men mycket av det som vi tar för självklart kan vi egentligen inte ta för givet. Fördelningen över världen är orättvis.

Jag vet inte vad en ”medelfamilj” i världen är idag, men jag förstår att jag lever över den nivån och jag förstår att jag tar det alldeles för mycket som självklart.

Redan på bibelns första blad ger oss Gud uppgiften att förvalta skapelsen. Förvalta, inte utnyttja. Varje år möter oss siffror som talar om att vi har gjort av med de resurser som borde fördelas på hela året alldeles för tidigt. Vi äter liksom upp veckans mat på två, tre dagar.

Jag ser inte detta minne som en förebild, men jag minns när jag var in i ett varuhus i Sovjetunionen. Där fanns en enda sorts tandkräm. På tuberna stod det ”Made in India”.

Jag minns utifrån ett fotografi som jag tog en osthylla på en gigantisk livsmedelsaffär i USA. Jag tror det var påsar med riven ost, det kändes som att den aldrig tog slut.

Ibland jämför jag dessa två minnesbilder och tänker att det ju trots allt räcker med en sorts tandkräm. Åtminstone skulle det räcka med en om den var bra.

Jag vill tro att utvecklingen går att hejda, att klimatet ska kunna ge oss människor en livsduglig tillvaro även om några generationer. Men jag tror att bibelns inbjudande ord om förvaltarskap är viktiga. Tankarna är långt ifrån nya. Människan har talat om miljön i många år. Ibland har vi valt att förneka och stoppa huvudet i sanden, ibland har vi skakats om av rädsla.

Det känns som att rädslan inte är riktigt konstruktiv. Jag skulle egentligen vilja ha ”tvingande åtgärder”. Men då talar genast någon om individens rättigheter och frihet. Jag kan förstås ha fel, men för mig är de rättigheterna inget argument i en nödsituation.

För något år sedan hörde jag en intervju med den man som driver restaurangen på Fotografiska muséet i Stockholm. Han hade en tanke som jag ibland funderar på. Om du idag köper kött för X antal kronor. Fortsätt köpa kött för samma summa, men köp ett miljömärkt närproducerat kött för pengarna. Du får inte lika mycket, men låt det vara det kött du äter den veckan. Du måste inte hålla med mig, men jag tycker att tankar som den är så intressanta.

Min kunskap räcker tyvärr inte till att bevisa den ena eller den andra uppfattningen ang. klimatet, men jag väljer sida och det bör få konsekvenser. Att förvalta Guds skapelse måste innebära att jag gör mitt för att skapelsen finns där med levande vild och frisk natur även när mina barnbarn kramar om sina barnbarn. Jag vill inte stoppa huvudet i sanden, jag vill kämpa. Tro, be och kämpa

25

BOKTIPS OM MILJÖ OCH HÅLLBARHET

Jord att älska TEXT: STEFAN EDMAN FOTO: FRÅN HANS HEMSIDA

För första gången i historien har vår art makt att störta allt i gruset. Men, och det är minst lika viktigt: För första gången skulle vi istället kunna bygga den bästa av världar!

Stefan Edman är biolog, krönikör, föreläsare m.m. Dessutom har han skrivit ett stort antal böcker, bl a Förundran, Planeten Havet, Jorden har feber, i boken När hjärnan tvivlar men hjärtat vill tro skriver han om jorden att älska och ta tillvara på.

Det är härligt att nojsa med treåriga Olivia. Farfar blir som barn på nytt. Men mitt i leken händer det att jag stannar upp och funderar över hur världen månde se ut när denna lilla dam börjar få barnbarn, så där kring år 2060.

Mycket tyder på att folkmängden vid det laget har stabiliserats på nivån tio, elva miljarder. I bästa fall har även klyftorna mellan rika och fattiga minskat. Men för att alla människor då ska kunna njuta samma materiella standard som vi européer idag tar för självklar skulle världsekonomin sannolikt behöva mångdubblas. Tillväxt behövs, främst för att ge rent vatten åt de två miljarder som ännu saknar både det och en hygienisk toalett. Och för att producera elektricitet åt de två miljarder som ännu inte kan sätta in matvaror i kylskåp och tvingas tända osande osunda oljelampor när mörkret fallit. Mycket bra är på gång – fler får äta och dricka, färre spädbarn och unga mammor 26

dör, tropiska sjukdomar pressas tillbaka, medellivslängden ökar, fler går i skolan än någonsin förr.

”Vad ska de redan rika ha sin ökade rikedom till?”, frågar sig den brittiske ekonomiprofessorn Richard Layard” Problemet är ju att vi i världens medelklass också vill fortsätta klättra materiellt, trots att vi redan i snitt har det mest bekväma liv som någon generation i mänskligheten njutit. Det är denna tillväxt planeten inte kommer att tåla; redan nu slår den tillbaka med klimatförändringar och utarmade hav och jordar. ”Vad ska de redan rika ha sin ökade rikedom till?”, frågar sig den brittiske ekonomiprofessorn Richard Layard i ”Happiness”, en bok om lycka, ekonomi och hållbar utveckling. Bra fråga! Och den nor-

ske trubaduren Ole Paus har hittat en fyndig formulering: ”Vi har allt, men det är också allt vi har”. Bra rannsakan för dem av oss som är välmående medelklassvenskar. Vi lever nu, med forskarnas ord, i antropocen, människans tidsålder. För första gången i historien har vår art makt att störta allt i gruset. Men, och det är minst lika viktigt: För första gången skulle vi istället kunna bygga den bästa av världar!

”Hoppet har två vackra döttrar i världen, Förnuftet och Modet. Förnuft, så att det som inte bör ske inte sker, och mod så att det som bör ske kan ske” (Augustinus, kyrkofader, 300-talet)

Hoppet står bland annat till den nya skonsamma och effektiva tekniken som hjälper oss att skapa ett gott liv för alla – med mindre naturresurser och mindre skador på klimat, mark, vatten och hälsa. Forskningen kan dock visa att detta inte räcker hela vägen fram: Det krävs dessutom en betydligt smartare och varsammare livsstil i vardagen hos oss som redan mycket har: Färre köp av prylar och istället fokus på konsumtion av kultur, gemenskap, naturupplevelser. Klokare matvanor, mindre utrikesflygande.

En varsammare levnad, helt enkelt.

Detta är den ofta försummade innersidan av klimat- och miljökampen. ”Själens” omställning! Vilket ju på kristet språk kallas att vända om och inse: Vi är älskade och duger som vi är, utan att behöva bekräfta oss med fet plånbok, status och materiellt överdåd. Jesus är vår läromästare, han förstår också våra svagheter, förlåter och ger hopp. Detta budskap, i Jesu efterföljd är helt unik – och den kristna församlingens bästa gren i hållbarhetsarbetet (samtidigt som vi givetvis måste leva som vi lär!)

Vi får också hämta kraft och livslust ur skapelsens skönhet och sinnrikedom – lövsångaren, daggmasken, nattviolen, vattenmolekylen. Över att vi bär oceanernas vatten i vårt blod, att våra kroppar är formade av stjärnstoft. Lovsång kallas det på kyrkans språk. Förundran som föder förståelse och förnöjsamhet. Som får oss att vörda och vårda.

Detta kan församlingen också odla och sprida i lokalsamhället.

Vänner, låt våra gudstjänster ge rum åt allt detta! Stärk församlingen som en kärleksfull och generös mötesplats för troende och tvivlare av alla de slag. En plats där vi övar förnöjsamhet och hjälper varandra att med glädje stå emot köphysteri och prylstress. Där vi skapar framtid i vårt kvarter, vår kommun

Stefan Edman, kom 2020 med något så ovanligt som en optimistisk bok om klimatfrågan.

Boken är skriven för alla som tar problemen på allvar och snabbt vill skaffa sig mer kunskap om vad forskarna säger. Men som också vill bort från den förlamande pessimismen och i stället nyfiket fokusera på de positiva lösningar som spirar runtom i världen och i Sverige.

Säljs på Votum förlag 27

KORSORD HÖST 2021 HANS BOK HITTAR DU I GT

FIRAS MÅNGA ANDRA I BIBELN SÖNDAGEN I OKTOBER

RENGÖRINGSMEDEL

VÄNLIGA SOM OVANLIGA

SÄNDER I ROM

HEM FÖR HAM

BLEV SVENSKA MOR PÅ FÖR IN-

JOULE

VANDRARE

HITTAS I NYA TESTAMENTET

ÄR ÖVERTYGADE I TRON

BERG I DEN LILGALILEÉN LA SJÖJUNGHELGEFRUN DOM

BLEV HÅRT PRÖVAD SLOTT I SKÅNE

ARBETARPARTI SLÅS MED

ANDLIG LEDARE INOM ISLAM

R I S K

RISKERAR HÄLGE OM HÖSTEN FRID

RINGLA

En kökshandduk från Härvan kommer snart i din brevlåda.

PENNSYLVANIA

Lösning på förra korsordet

DEL TVÅ

UTOMJORDING

SLÄPAT

SES MED STOL OCH BÄLTE

EN BIT TILL

MISSNÖJESYTTRING

SAKNAR SLUT

AVISA PÅ KRISTEN GRUND

TUSEN INBRINGA

VOJTYLAS VAR LÅNG LÄNGA ETT AV FN:S FACKORGAN

HERREN ÄR . . .

HERDE

RAKEL VAR HENNES SYSTER

P S A L M EN

VÄGBOKSTAV FLOTT

NYCKELDEL

YVIGA AV IVRIGA

BÄRS AV JUDISK MAN I SYNAGOGA

BOK 2103

FRU PÅ SPANSKA

B E S J A K A

VARA POSITIV TILL

LÖVTRÄD

"Blott en dag, ett ögonblick i sänder, vilken tröst vad än som kommer på!

Allt ju vilar i min faders händer, aaaaa aaa , aaa barn, väl ängslas då."

P P Å R U M I N B E N S L Å L G U M F Ä T L D I E S

FÖRVRÄNGT VERK

HAN BLEV GAMMAL

P O L K A

VILAR VILLEBRÅD I

ELEFANTBETE

SLÅR HÅRT VIKTIG FÖR VIKING

MALÖMÖ

FIRAS I NOVEMBER

Grattis till vinnarna av sommarkrysset nr 2 - 2021 Maj Almén Sonia Bergenholm Ulla Hägglund

VÅTMARK SIDENLJUD

KAN ÅLDERNS HÖST TÅRTAN I BITAR

1:a - 3:e pris Ett presentkort att användas på något av församlingens bokbord.

Vinnare

HÅLLER PRATMAKARE SJUDA I VÄTSKA

Tävla och vinn!

MIRIAMS BROR

BACKE

BAKDEL RADON HYLLA ARMHÅLA

A X I L L

R N

KAN MAN AV GLÄDJE HYFS

P L I

P SA L MEN

D E G S P A D

"Din sol går opp för ond och god, för aaaa aaa aaa aaa ; o, må jag så i tålamod och kärlek likna dig."

Skicka in...

...svaren i de färgade rutorna, ditt namn, adress och telefonnummer senast den 1 november 2021.

Via e-post: hudiksvall.anmalningar@svenskakyrkan.se Per post: Hudiksvallsbygdens församling, Box 1022, 824 11 Hudiksvall

Håll utkik efter nästa nummer!

Kommer i din brevlåda i december

LÄNGDMÅTT

M O T T A S

FÅS SPEL

L I R

HAR FADDER KILLEN I SKOLAN

O L V A HÖRDES

BESTÄMDE SIG FÖR KONFISKERA

KRYDDÖRT GODKÄNT FÖR FARMOR

B

IDKA

DEN GÖR INGET VÄSEN AV SIG

MELLANRUM

SMÄLTER SOLEN

S A V A N N MED MED BUMS

D

FIRAS I JULI KINGSLEY I REOLEN TAS EKAN TILL EN SOMMARDAG

B A D Ö KÄLLING

GÅR DE FLESTA UT

L L

L M R O D I E T I D D S S E S C O T OM M R R I V A R E M AM I S R A N T T Å B A R N R M I G U N G E N I A N N N BOK A G T A

FICK EN SALT FRU

DEN DANSAS DET KRING DANSSTÄLLE

BALE

ÅNGARE HOPPMÅTT

ÄR VÄL PLAGEN VID OVÄDER SÄTTER NER

PARTIBOKSTÄVER

KUNDE KUNG DAVID VARA MED BESKED

DEN SES UPPSPOLAD PÅ STRANDEN DIGIVTANTNING FÄRG

MITT I ARDENNERNA

2102