Mötesplats Svenska kyrkan Hudiksvallsbygden höst2022

”Bryt en tradition” är temat för årets julinsamling genom Act Svenska kyrkan. Julinsamlingen pågår 1:a Advent - Trettondagen.

Det finns många fina traditioner men så finns det skadliga som måste brytas. Exempel på de sistnämnda är gamla traditioner som tvångsäkten skap och könsstympning, ja våld och förtryck som många många flickor och kvinnor runt om i världen utsätts för.

Genom utbildning och påverkansarbete, tillsammans med andra aktörer på plats, arbetar Svenska kyrkan med att bryta dessa skadliga traditioner. Även genom försörjningsåtgärder, så att familjer har råd att låta alla sina barn gå i skolan, i stället för att gifta bort sina döttrar.

Ett exempel är norra Irak där regeringen har börjat stänga ner flykting läger men människorna har ingenstans att återvända till. Den gruppen av barn löper allra störst risk att utsättas för trafficking, barnäktenskap, eller hamna i våldsextremisters järngrepp.

I början av oktober arrangerade församlingen en modevisning, tillsammans med flera butiker i stan till förmån för julinsamlingen. Den 30 november finns möjlighet att komma till S: t Jakobsgården på julgröt med brödförsäljning och lotteri och den 13 december blir det Luciahögtid i Jakobs kyrka med Hudik Soul Children/Teens samt ljusspel av HudikGympan. Intäkterna går till samma ändamål, så varmt välkommen!

Lena Persson, samordnare Act Hudiksvallsbygden Swish till Act Hudiksvallsbygdens församling: 123 039 22 17

KONTAKTA HUDIKSVALLSBYGDENS FÖRSAMLING

www.svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygden

Scanna QR-koden för att komma direkt till församlingens hemsida Församlingsexpeditionen 0650-54 07 84

Anna Jacobsson hudiksvallsbygdens.forsamling@svenskakyrkan.se

Kyrkogårdsexpeditionen

0650-54 07 96 Monalisa Granath hudiksvall.kyrkogardsforvaltning@svenskakyrkan.se

Ansvarig utgivare: Björn Wiksten Redaktion: Lotta Thurfjell, Lena Persson, Anette Hylander

Foto: framsidan: Kristina Lindell/IKON, Vantar på sid 2 Pixabay, Distribution: PostNord

Tryck: tisdag tryck & reklam Mötesplats är ett magasin från Hudiks vallsbygdens församling. På hemsidan kan du hitta bonusmaterial samt längre versioner av vissa reportage. Där kan du också ge respons på tidningens innehåll.

På ”kyrkbacken”

Det händer väldigt mycket positivt runt omkring oss. Här på ”kyrkbacken” har vi samlat några korta notiser och aktuella händelser från vår församling.

Nya medarbetare

Cathrine Engqvist (vikarie) och Elida Näs man är nya ansikten för några. De arbetar nu i församlingens barn och ungdomsverk samhet. Vi hälsar dem välkomna och önskar dem Guds välsignelse över deras viktiga arbete bland barn och unga.

Ny ärkebiskop

Martin Modéus fick 59 procent av rösterna i ärkebiskopsvalet den 8 juni och blir den nya ärkebiskopen i Svenska kyrkan. Den nuvaran de ärkebiskopen, Antje Jackelén, går i pension den 30 oktober och Martin Modéus tas emot som ny ärkebiskop den 4 december Martin Modéus blir den 71:a ärkebiskopen i Uppsala i en obruten kedja sedan den förste ärkebiskopen Stephanus år 1164.

Nu blir det vantar och tjocktröja på i våra kyrkor!

Musikcafé för Ukraina

Cirka 6 000 kr samlades in till Ukraina vid ett musikcafé i Knösta bönhus den 28 sep tember. Pengarna förmedlas vidare genom Act Svenska kyrkan. Initiativtagare tillika konferencier var Stig Söderström. Stig spelade tenorsaxofon och hans duktiga medmusikanter var Kenneth Stahre piano, Roger Frank bas, tvärflöjt, gi tarr, Johannes Sandström trummor och två skönsjungande kvinnor - Charlotta Berglo Carlsson och Annika Lönn Frank. EFS-föreningens ordfö rande Ingela Björklund hälsade välkommen och riktade ett varmt tack till musikerna som ställde upp helt utan ersättning.

De höga elpriserna gör att vi måste spara på elen och speciellt i de lo kaler som kostar mest att värma upp och inte används så ofta. Detta är också en solidarisk handling. Under årets första kvartal sänks värmen i Rogstas, Hälsingtunas och Idenors kyrkor. Gudstjänst firas som tidigare år, men företrädesvis i församlingshem. Var tredje vecka, enligt ett rullande schema, öppnas varje kyrka upp för bokning av begravning, dop och vigsel. Varje vecka är det alltså möjligt att boka en av dessa tre kyrkor. Om kyrklig handling är bokad så behålls värmen inför eventuell gudstjänst på söndag. Kan även komma att påverka innetemperaturen i församlingshemmen men vi provar oss fram i samråd med verksamhetsansvariga.

När vi tar emot brödet och vinet är det en direkt kanal till Gud och ingen kan ställa sig emel lan. Just då finns det ingen tid utan vi är i ett evigt nu.

Vad gör de i kyrkan?

TEXT: LOTTA THURFJELL BILD JOHANNES FRANDSEN/IKON

Vi firar gudstjänst tillsammans!

Om att förstå lite mer av gudstjänstens språk.

Gudstjänster har firats sedan urkyrkans tid och gudstjänster firas överallt. Hur går det till på en gudstjänst i Svenska kyrkan och vad man kan förvänta sig när man kanske inte är en van gudstjänstbesökare? Jag ställde några frågor till prästen Edit Åkerlund Vallingstam och musikern Maria Eng Hillbom.

Vad är en gudstjänst? För både Maria och Edit handlar gudstjänst om relation och gemenskap.

Edit berättar: - En gudstjänst är ett tillfälle där jag får möta Gud, min medmänniska och mig själv. Ett tillfälle för gemensam bön där vi får möta Gud på ett särskilt sätt genom nattvarden och Guds ord.

Maria fyller i att för henne är gudstjänst också när bibelns texter förklaras i predikan och jag får vägledning i mitt liv. Det är samma som att musiken, psalmerna och bibelsång ena förstärker söndagens budskap. Och, tillägger hon, att vi ber med i förbönen och givna böner som Vår Fader. Allt detta blir en gemenskap.

Edit håller med och vill också lyfta fram förbönen. Här har diakonen i gudstjänsten ett viktigt uppdrag, berättar Edit.

- Diakonens uppdrag är både bildligt och bokstavligt att bära fram det diakonala arbetet som sker på andra platser och tillfällen i församlingen fram till altaret i bön, säger Edit. Ofta har diakonen ett särskilt ansvar för förbönen i gudstjänsten, diakonen har genom sitt uppdrag en blick för vem eller vad som behöver vår förbön.

Trygghet i gudstjänstens utformning När man går på en gudstjänst får man ofta en guds tjänstordning som är ett slags program för gudstjänsten. Gudstjänstordningen är ett ramverktyg för hur gudstjäns tens delar är uppbyggda och som innefattar allt vi behö

”När bibelns texter förklaras i predikan får jag vägledning i mitt liv”

ver. Den finns där för att man ska känna sig trygg, och känna igen sig i vilken kyrka man än går i.

Vilken del i gudstjänsten är extra betydelsefull för er?

- Beroende på vart jag befinner mig i livet, börjar Edit, så har olika delar av gudstjänsten varit olika viktiga. Jag återkommer dock alltid till att själva nattvarden är det viktigaste. Där får jag möta Gud på ett alldeles speciellt sätt utan att annat kan komma i vägen, säger Edit. Hon berättar att ett tilltal från en text, bön eller predikan kan landa helt fel bara på grund av att hon är ofokuserad.

-Nattvarden och särskilt då själva utdelandet då vi alla går fram från våra olika håll och förenas i Kristus genom brödet och vinet är så otroligt stark. säger Edit. Det talar bortom orden och bortom det jag helt och fullt kan förstå eller förklara avslutar hon.

- För mig som musiker är psalmsången väldigt viktig, säger Maria. Som kantor ansvarar jag för musiken. Kantor betyder ”leda sång” och det är det som är min huvudupp gift, att leda psalmsången men även den liturgiska sången. Att få leda psalmsång från orgeln med en riktigt aktivt sjungande församling är fantastiskt! Maria tillägger att körsången nog ändå är det roligaste. Att leda en kör som sjunger i gudstjänsten är ”en guldkant” som förstärker budskapet. Det märks att Maria brinner för de musikalis ka delarna i gudstjänsten och att hon ser musiken, psalmerna och sången som viktiga budskapsbärare. Musiken ger alla i gudstjänsten en chans att vara delaktiga och skapar ännu ett sätt att uppleva Guds närvaro. En av psalmens funktion är ett öppnande av hela sin person, för när man sjunger gör man det med hela sin kropp.

Kyrkliga språket ”Kyrkiska”

I den kristna kyrkan används ofta gammalmodiga, högtidliga ord som frälsning och barmhärtighet. Vackra ord med oerhört djup, men har du inte stött på dem förut kan orden ibland bli stötestenar. Ibland kan gammaldags stan dardsvenska bli en mur. Det blir en kulturkrock mellan 1500-talspsalmer och some-generationen. När man tittar i en gudstjänstordning för första gången finns det många ”kyrkliga” ord som till exempel Kyrie och Gloria. På min fråga om de orden är viktiga/betydelsefulla svarar Edit att hon tycker att vi behöver ta vara på och ”återta” de ”kyrkliga” orden.

- Med det inte sagt att nya ord också behöver få ta plats

i gudstjänsten säger hon. Hon förklarar att många av de ”kyrkliga” orden rymmer ett djup och en vidare betydelse som inte så lätt går att byta ut mot något annat ord. -Om vi tänker på ett vanligt kyrkord ”Nåd” som exempel, så översätter vi det vanligen med ord som exempelvis gåva, men det rymmer inte hela betydelsen, berättar hon. Edit menar att lämnar vi helt ordet nåd så försvinner också något viktigt.

- Jag tror däremot att vi alltid måste fortsätta att förklara och ”återta” orden och att det ofta är någonting vi behöver bli bättre på rannsakar hon sig själv. Risken är annars att orden blir helt främmande och bara något som passar i ett arkiv eller museum, säger Edit.

Maria tillägger att de liturgiska sångerna som sjungs i momenten som till exempel Kyrie och Sanctus är vackra men kanske inte heller så lättillgängliga för ovana kyr kobesökare…

Att vara ”nybörjare” på att fira gudstjänst

Min sista fråga blir vilka råd de vill ge till en person som besöker sin första gudstjänst?

- Jag vill säga: ”Du kan inte göra fel!” säger Edit. Jag tror att många kan bli avskräckta för att det finns så myck et som andra gudstjänstbesökare bara vet. Det kan nog finnas en rädsla att sticka ut för mycket eller att göra fel. Det andra rådet Edit vill ge är: ”Våga fråga”. Jag tänker att frågor som väcks i ett första möte med gudstjänsten är viktiga. Vissa frågor kan få ett enkelt svar. Andra frågor kan vara sådant som bara upptäcks när vi kommer ny till ett sammanhang och kan vara väldigt intressanta och viktiga att få syn på och diskutera vidare. Maria upprepar att i församlingens gudstjänstordningar finns bra vägledning under gudstjänstbesöket. Läs de små bubblorna brevid varje moment så får du veta lite mer och kanske kan det ge lite extra trygghet.

Snabbfakta om gudstjänsten

Gudstjänsten börjar alltid med en samling där vi kon staterar att vi är här tillsammans och tackar Gud för det. Sedan lämnar vi av det som är svårt i våra liv i syndabe kännelsen så att vi, efter att ha tagit emot förlåtelsen, kan gå vidare förlåtna. Efter samlingen kommer ’’Ordet’’ som är den del i guds tjänsten där man läser texter ur Bibeln och evangeliet. Efter textläsningarna blir det predikan. Predikans roll är att utifrån texterna få oss att komma djupare in Guds mysterium och förstå texterna utifrån våra liv. Sedan står vi upp och deltar gemensamt i trosbekännelsen som är som ett svar på predikan och på kyrkans bekännelse. Efter trosbekännelsen kommer kyrkans förbön där vi ber för världen, vårt land, församlingen, våra nära och oss själva. Efter det kommer måltiden - nattvarden där vi får lyss na till instiftelseorden, de ord Jesus sa när han firade sista måltiden med sina lärjungar innan sin död. Vi får ta emot bröd och vin, Jesu kropp och blod. Det sista momentet i gudstjänsten kallas ’’sändningen’’man skickas ut igen i vardagen, i mänskligheten. I sändningen ingår att man tackar och lovprisar Gud och sedan får vi ta emot Guds välsignelse som man får bära med sig.

Skillnad på andakt, gudstjänst och mässa Vad är skillnaden mellan andakt, högmässa och guds tjänst? Man kan säga att en andakt är väldigt kort och

enkel och det behöver inte vara en präst som håller i den. Den består av en enkel bön eller att man sjunger en psalm. En andakt kan man ha själv, som en liten stunds kontemp lation, bön eller att man bara tänder ett ljus i kyrkan och sitter ned en stund. Gudstjänst innefattar inte nattvard. En gudstjänst leds oftast av en präst men kan ibland ledas av en diakon eller vara lekmannaledd.

Om man i stället går på högmässa eller mässa ingår alltid nattvardsfirande och leds alltid av en präst.

”MMM” Mässa - måltid - mysterium

Det är i mässan allt kommer samman! Den heliga gemen skapen när man går fram till nattvardsbordet, vetskapen att alla är lika inför Gud, att alla får ta del av brödet och vinet. När vi tar emot bröd och vin i mässan är det en direkt kanal till Gud och ingen kan ställa sig emellan. Nattvarden är en ritual, ett sakrament (helig handling) där jag kan känna att hela den världsvida kyrkan och alla de som gått före oss är med. Just då finns det ingen tid utan vi är i ett evigt nu, det är mäktigt! Nattvarden är ett trons mysterium.

Alla välkommna

Det är viktigt att påpeka att alla är välkomna på gudstjänst - nyfiken eller troende. Vuxen eller barn. Du kan vara ledsen, glad, arg eller besviken. I gudstjänsten får man lov att vara den man är och det ställs inga krav på dig som gudstjänstbesökare att du ska vara på ett speciellt sätt. Du behöver inte förstå alla moment i en gudstjänst, du är med och deltar på det sätt du vill, orkar och har lust med. Det är ok att smyga in och sätta sig för sig själv för att sedan smyga ut igen om man inte känner för att prata med andra i kyrkan. Ett tips är att testa gå i några olika kyrkor för att känna efter vilken som passar en själv.

Efter de flesta gudstjänster finns tid för samtal och fortsatt gemen skap vid kyrkkaffet.

Välkommen till gudstjänst

Vilka gustjänster som firas kan du se i månadsannonsen i tid gratistidningen Hälsingland (sid 2), på hemsidan och facebook. I varje kyrka ligger också ett kalendarium med allt som händer i församlingen för två veckor.

Barn i prästgården

BILD: ANETTE HYLANDER

Vi inbjöd två generationers barn som sprungit runt i Hudiksvalls prästgård att berätta om sin tid som barn i ett av Hudiksvalls äldsta hus.

Redaktionen för Mötesplats bad Ingrid Bratt Johansson, dotter till Karl-Elis Bratt som var kyrkoherde i Hudiksvalls församling på 60-talet, svara på några frågor om sin tid i prästgården. Ingrid skickade en så fin och historiskt spännande berättelse så valde vi att till stora delar publicera den i sin helhet. Eftersom Linnea Grunnesjö så passande också var hemma på besök så ställde vi några snabbfrågor till henne också och de två ”prästgårdsbarnen” fick mötas utanför prästgården för bildtagning. Det blev ett och annat minne som delades där på innergården.

Ingrid Bratt Johansson

Som 8-åring (år 1955) återvände vi till Hudiksvall, efter ett par år i Stockholm. Pappa, Karl-Elis Bratt hade fått kyrkoherdetjänsten i Hudiksvall, där han tidigare varit komminister.

Det kändes konstigt att flytta in i det stora huset med 10 rum och kök på Repslagaregatan 10. Läget nära både Väs tra skolan och Läroverket var perfekt för mig. Jag bodde i prästgården fram till 1966, tillsammans med

mina föräldrar och två av mina fyra syskon.

Det jag minns mest från tiden i prästgården var, i alla fall om vintrarna, att det alltid var jättekallt inomhus bara cirka 17 °. På övervåningen hade vi en stor hall med öppen spis. I spisen eldades det flitigt om vintrarna. Andra minnen jag har var att vi hade kanariefåglar, en katt (Snurren hette han) och såg på svartvit TV. Pappa knöt ryor och mamma lade patiens eller sydde kläder.

Jag bodde på övervåningen i rummet intill hallen med fönstret mot dagens bussterminal. Det var lite ”lyxigt”, att bo på gaveln, för där fanns, förutom utsikten, tvättställ på rummet (och vatten). Ingen kunde kolla om man tvättat sig på kvällen eller inte. Min bror bodde i motsvarande rum mot Repslagaregatan. Man fick verkligen inte störa, när hans kompisar, Ove, Yngve och Bosse, var på besök. Även mamma och pappas sängkammare låg på övervå ningen, med en stor härlig balkong mot innergården. Från balkongen kunde man, allt som oftast, se kyrkvaktmästare Ivar Fjäll påtandes i rabatter och köksland i den härliga

trädgården som omgärdade både prästgården och församlingshemmet. Han var som en riktig hustomte. Liten till växten var han, så han nådde inte riktigt upp till psalmtav lorna i kyrkan.

Nedervåningen var ofta till för representation, ibland för högt uppsatta personer inom kyrkans värld. Det kunde till exempel vara middagar med biskopen. Gissa om det var vanligt med Slottsstek och marängsviss! Minns även något som inte förekommer idag, att det på matbordet stod ciga retter och askfat i silver. Vid dessa middagar fick jag ofta hjälpa till att servera och duka av via serveringsrummet. Ett serveringsrum fanns det behov av, då det krävdes stor uppsättning av porslin och glas. Mamma behövde inte laga maten själv, eftersom vi hade städhjälp som även kunde hjälpa till vid högtidliga tillfällen. En hette Dagny, minns jag.

Under mitt rum låg pappas arbetsrum, där fanns bland annat ett lite altare där det förrättades vigslar, barndop och samtal. Jag förstod aldrig varför någon ville prata med en präst om något... Men på grund av dessa företeelser var det ju så klart förbjudet att ha radion på i mitt rum rakt ovanför!

Bästa tiden på dagen, om jag inte var i skolan, var mellan tio och tolv på förmiddagen. Då var alla präster på Pas torsexpeditionen. När klockan blev tolv var det inte, som idag, att man åt lunch. Istället var det kaffe med vetelängd, skorpor och eventuellt en kaka. Mamma tyckte mycket om att baka.

Hos oss var det frukost på morgonen med fil eller gröt, kaffe klockan tolv och middag halv fem. På kvällen blev det vid sju-tiden kaffe i övre hallen, dit även inneboende skolelever som bodde långt från stan, blev inbjudna. (Det lilla svinkalla rummet längst ner i hörnet mot Repslagare gatan, hyrdes ofta ut under skolveckorna.)

Köket hade ett stort skafferi som man kunde gå in i och en egen köksingång. Ibland kom det gårdfarihandlare som hade allt möjligt att sälja. Jag var ofta rädd för dem. De var lite dåligt klädda, skäggiga och illaluktande. Till en början var köket väldigt omodernt med ett litet kylskåp med pyt telitet frysfack och en Agaspis som skulle eldas med koks. Minns än idag när vi fick kyl och frys i köket.

Vardagsrummet, benämnt ”stora rummet” intill pappas rum användes mest på jularna, för där stod pianot och jul granen, som bara pappa fick klä. Både mamma och pappa spelade piano och det var mysigt när vi samlades och sjöng julsånger. Hemma var det alltid stor julfest på Tredjedag jul då ”stora och små” vänner till familjen bjöds in med långdans runt i alla rum, uppe och nere. Dessförinnan bjöds det på extra gott fika med saffransbröd, pepparkakor och andra kaksorter (minns speciellt min favorit, vaniljro sor) och ”julgotter”. Det kom ingen tomte med godispåsar för det fick man på församlingens julfest.

” Julen i prästgården var härlig”

Till julfesten i församlingshemmet inbjöds även besätt ningen på fartyg i hamn. Vilket var uppskattat! Jag var ofta hjälpreda på församlingshemmet. I köket stod alltid tant Lisa (Jonsson) och jag brukade få en krona av henne i belöning, när jag torkade disk. Det fanns ingen diskmaskin på den tiden utan allt diskades förhand.

Jularna i prästgården var härliga. När mamma och pappa sjöng i kyrkokören satt jag satt ofta på läktaren med min kompis Agneta, vars pappa var ”musikdirektör” och kör ledare och lyssnade. Mina utflyttade syskon med familjer kom hem till jul och vi åt julgröt med mandel. På kvällen satt vi uppe vid brasan och väntade och väntade. Tant Bengta var med under alla år. Varför vet jag inte. Hon var bara med. Hon köpte varje år en julskinka på ca 5-6 kg, som julklapp till familjen. När vi satt där på julafton tyckte pappa plötsligt att det var så kallt så han gick ner i källaren för att elda. Under tiden kom… Tomten. Konstigt nog, hade han med sig vår klädkorg full med julklappar (samma som jag varit och kikat på i mammas garderob).

Detta blev en lång berättelse, mycket skriven för egen del. Jag har inte varit inne i huset sedan 1966.

Tack Ingrid för de fina minnena du delar och vi hoppas du får möjlighet att besöka prästgården snart.

Linnea Grunnesjö

Hur gammal var du när du bodde i prästgården?

Från 5 år och tills jag flyttade hemifrån.

Vilka, mer än du, bodde där då?

Mamma Gudrun, pappa Tomas, lillebror Elias och storebror Emanuel

I vilket rum bodde du?

Jag har bott i båda rummen med ”välvda tak” i hörnen på övervåningen. Det ena med fönster mot Jakobsgården, det andra med fönster mot Skvallertorget. Hade du någon favoritplats i huset?

Pianorummet, det stora rummet till höger när man gått in genom stora entrén. Där brukade jag spela piano, prata i telefon ostört med kompisar eller sova middag i en av sofforna.

Hur var det att bo mitt i staden?

Det var lite ensamt att inte ha några barn som grannar som mina vänner hade, men senare i livet var det väldigt prak tiskt för mina vänner att träffas hemma hos oss eftersom det var stort och centralt. Idag är jag glad att jag är van vid att sova och bo där det är mycket ljud och ljus, jag är inte så känslig för sådant.

Berätta något (jul-)minne från din tid i prästgården? Mamma och pappa arrangerade alltid en av sina bekanta som tomte, så det var aldrig pappa som gick och ”köpte tidningen”. Höll tron uppe länge. En gång, kom en utklädd tomte, sedan kom en till tomte och skällde ut honom för att vara falsk, och drog av honom masken (och där var Mats Hylander). Som jag förstått det vet ingen av oss än idag vem som var den riktiga tomten.

I det här numret av ”Mötesplats” handlar det om språk. Har du något favorit-bibelord som du kan dela med läsarna?

Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft

Filipperbrevet 3:14.

DELA EN GEMENSKAP OCH LÄRA SIG ETT NYTT SPRÅK

Liv i Längan!

OCH BILD: LENA PERSSON

Församlingens diakonala café, Jakobs Hörna, i lokalen Längan är ett andningshål, en mötesplats, en gemenskap och en plats för att träna det svenska språket.

Det är måndag eftermiddag och fullt runt borden på café Hörnan. Kaffebryggaren går varm! Diakon Peter Thurfjell och diakoniassistent Sophia Pet tersson berättar att det är vanligt med 50-60 besökare.

- Det börjar bli kallare ute nu så än fler söker sig in i värmen, säger Peter. På torsdagar när det finns läxhjälp kommer ibland dubbelt så många.

Mötesplats och mångfald När jag går runt vid borden förstår jag att nationaliteter na är många och livsödena likaså. Där sitter bland andra Jan Ali & Zainab från Afghanistan, nu boende i Iggesund sedan sju år. Zainab visar stolt sitt svenska id-kort! Vid samma bord sitter Naryman från Kurdistan, han talar kurdiska men även bra svenska. Han har problem med en njure och går fyra gånger i veckan på dialys. Han har ett deltidsjobb hos Hjälp till liv men tittar gärna in på Hörnan. Rita från Iggesund tycker det är jättetrevligt här, liksom både Inga-Lisa och Ethel. De kommer för gemen skapen. Ibland tar de fram ett frågesport-spel: - Inte för att tävla men det är bra för allmänbildningen, säger Ethel.

TEXT

I dörröppningen står Diya från Syrien. Hon arbetade som frisör där i 25 år men flydde till Sverige för nio år sedan och omskolade sig till busschaufför.

- Kyrkan har hjälpt mig mycket, säger hon tacksamt. Linnea Forsström hittar jag vid symaskinen. Hon bor i Bergsjö men arbetar ideellt i församlingen sedan många år tillbaka. Idag fållar hon dukar och så har hon stoppat vantar till en av besökarna.

Insamling av vinterkläder Många Hudiksvallsbor har under hösten hörsammat Hu diksvalls kommuns och församlingens upprop att lämna in vinterkläder, skor och kängor till behövande. Eva Alm stedt, också hon en av flera ideella, hjälper till med detta. Många människor i olika åldrar har nyligen kommit till Hudiksvall från krigets Ukraina. Människor som i princip kom med det de hade på sig eller med ytterst lite bagage. Hit kommer också andra behövande, det kan vara en svensk mormor som ber om kläder till sitt barnbarn. - Många blir verkligen glada över möjligheten, säger Eva.

Språkcafé, läxhjälp och språkvänner

Nästa gång jag hälsar på i Längan är det torsdag och Ur

ban Backman står och brer smörgåsar. Han arbetar ideellt och har så gjort sedan flyktingströmmen 2015.

- Det var en av församlingens diakoner Monica Andersen som frågade om jag ville hjälpa till och sedan dess är jag kvar, berättar han. Dehab från Eritrea får hjälp av Maria Hedblom som är pensionerad lärare och har funnits med vid läxhjälpen un der flera år. Dehab läser till undersköterska och gör prak tik på Fredens kulle. Åsa Glitterstam, även hon pensione rad lärare, samtalar med Khan Ali & Sakineh och två av deras fem barn. Åsa hjälper till med små justeringar av en text som Khan Ali skrivit, han ska snart ha nationellt prov i svenska. Både han och Sakineh läser vid SFI och tycker det är mycket bra med språkcafet. Deras modersmål är persiska och de kom från Afghanistan för sex år sedan. Under hösten har Khan Ali plockat och sålt kantareller och han visar bilder i mobilen på både svamp och bilder från den långa och mödosamma flykten till Sverige.

Vid läxhjälpen behövs fler utrymmen så även S:t Ja kobsgårdens nedre plan är tillgängligt. I ett av rummen sitter Gunnar Forsgren tillsammans med tre ungdomar från Charkiv i Ukraina. Gunnar har länge varit engagerad

Det finns också plats för barnen i gemenskapen på Jakobs hörna och språkca fét. På torsdagarna kan också familjer med små barn var med på Kyrkis.

inom läxhjälpen och till ungdomarnas glädje behärskar han även några ord på ryska! Lara 19 kom till Hudiksvall i april tillsammans med sin mamma. Nikita 22 och Sofi 17 är syskon och föräldralösa och kom hit för några månader sedan. Sofi går på SFI och alla tre är ivriga att lära sig det svenska språket.

alla tre är ivriga att lära sig det svenska språket”

- Både för att kunna anpassa oss till vårt nya hem och för att kunna söka arbete, menar Nikita. De har alla tre lätt för språk, Lara läser mycket böcker, Sofi tecknar och Nikita strävar alltid efter att uppnå något nytt i sitt liv.

Glädjen och gemenskapen sprider sig vidare - Vi är glada, tacksamma och stolta över denna mötesplats som för vissa besökare har blivit som ett andra hem, säger

Sylvia Weigl Wiksten diakon i församlingen. Ja hit kan man komma för att möta andra, prata om livets alla skiftningar, få en kopp kaffe eller te med en smörgås och på torsdagar även en tallrik soppa.

- Utifrån den här mötesplatsen kan vi sedan bjuda in till andra mötesplatser där man kan ha en annat sorts samtal, berättar hon vidare.

Till exempel Kyrkis om man har små barn. Det är Na ser med familj exempel på. Han kom med sin familj från Afghanistan 2015 och hoppas fortfarande på uppehållstill stånd. Familjen besöker ofta Jakobs Hörna, går i guds tjänst och barnen deltar i kyrkisverksamheten.

- Det svenska språket har jag lärt mig av vänner och via studieförbundet ABF, säger Naser.

Sylvia berättar vidare att det finns ett flöde mellan församlingens olika grupper och verksamheter och det rekryteras även nya ideella medarbetare från den här stora verksamheten.

Så känn dig välkommen till Längan –mötesplats, språkcafé och läxhjälp för alla åldrar!

Öppet måndagar och torsdagar kl 13-17. Språkcafé/Läxhjälp på torsdagar kl 17-20.

Lara, Nikita och Sofi från Ukraina vill lära sig svenska. Gunnar Forsgren, volontär på läxhjälpen vill hjälpa till.

”

Vimmelbilder

Jan Ali & Zainab från Afghanistan

Khan Ali med Åsa & Maria från Hudiksvall

Rita från Iggesund & Nariman från Kurdistan

Eva från Delsbo

Ethel från Hudiksvall

Diya från Syrien Linnea från Bergsjö

Naser & dotter Bahare från Afghanistan

Hela Bibeln översatt till 719 språk

BILD: MAGNUS ARONSSON/IKON

Ingen annan bok har påverkat oss så mycket som bibeln. I den historielöshet som sägs sprida sig i vårt land är bristen på grundläggande bibelkun skap en av beståndsdelarna. Helt enkelt därför att bibeln och kristendomen är en grundläggande del av vår historia.

Den som aldrig läst bibeln saknar ofta en förutsättning att förstå den kultur och civilisation vi lever i. Bibeln har inspirerat många konstnärer och författare. Den har påverkat vårt sätt att tänka. Den har format vårt samhälle. Genom alla tider har människor gjort samma upptäckt:

dessa urgamla texter berör mig, de handlar om mitt liv, mina tankar, mina problem. Här finns alla de stora exis tentiella frågorna om identitet, mognad, relationer, liv och död. Och naturligtvis de alltid närvarande frågorna: Vem är Gud? Och vad har han med mig att göra? Bibeln berör alla, och ibland hittar en och annan också svar i bibeln. Så har det varit i flera tusen år, och så kommer det också att vara i framtiden.

Ingen bok har påverkat vårt samhälle så mycket som Bibeln, inte minst i det vardagliga språket. Några exempel är uttrycken ”kasta pärlor för svin” Matteusevangeliet 7:6,

I Jakobs kyrka finns biblar på ett tiotal språk som man kan låna under gudstjänsten eller när man är i kyrkan.

5,8 miljoner människor kan läsa den på sina modersmål. Kurvan för antalet bibelöversättningar går stadigt, men långsamt, uppåt. En översättning av hela Bibeln tar runt tolv år, lågt räknat. Att översätta Bibeln är resurskrävande och tidsödande. Om ett språk ännu inte har ett eget skrift språk får man lägga till ett antal år, samt räkna in läs- och skrivundervisning i processen. Ibland är just arbetet med en bibelöversättning det som garanterar att ett språk inte dör ut.

Ännu ett pandemiår till trots slutförde bibelsällskap över hela världen under 2021 översättning av biblar och bibeldelar på 901 språk som talas av drygt tio procent av världens befolkning – 794 miljoner människor. ”

På gång i Sverige I Sverige arbetar Bibelsällskapets översättare med ett nytt Nya testamente på svenska som ska vara klart 2026, dels fortskrider arbetet med syd- och lulesamiska projekt och bibeltexter på meänkieli. – Vad gäller Nya testamentet ligger fokus för närvarande på primäröversättning, ett tidskrävande grundarbete. När våren övergår i sommar kommer mer än halva Nya testamentet att föreligga i en första version, berättar översättningsdirektor Mikael Winninge på Svenska Bibelsällskapet.

* Siffror från januari 2022. Ytterligare ett par helbiblar kan ha tillkommit sedan rapporten. I antalet språk ingår 241 teckenspråk.

”intet är nytt under solen” Predikaren 1:9, ”två sina hän der” Matteusevangeliet 27:24 och (se ut som) ”sju svåra år” Första Mosebok 41:25-27 . Så om man vill förstå svensk språkhistoria är Bibeln helt enkelt nödvändig.

För den som vill börja läsa bibeln eller få in mer bibel läsning i sin vardag så finns olika appar att ladda ner på telefonen och på bibelsällskapets hemsida finns en bibel läsningsplan, att skriva ut, med bibelställen för varje dag.

Parallellt med primäröversättan det pågår ett engagemang kring pilotöversättningen Här börjar evangeliet som kom ut 2021 och som innehåller förslag på översättning av Markusevange liet, Filipperbrevet och Första Johannesbrevet. Allmänhet och professionella får lämna synpunkter på pilotöversätt ningen som översättarna sedan tar hänsyn till.

Grupper som tittar koncentrerat på textförslag och ger respons är viktiga för att den slutliga bibelöversättningen verkligen ska bli använd och förstådd. – När jag besöker kyrkor och samfund runt om i Sverige är intresset för arbetet med NT2026 stort. Många är ny fikna och ställer frågor. Det har varit överraskande lätt att hitta referensgrupper. Det är många som är intresserade av att läsa pilotöversättningen och bidra med synpunkter som blir viktiga för NT2026, säger Bibelsällskapets gene ralsekreterare Anders Göranzon.”

Svenska bibelsällskapet skriver: ”nu finns hela Bibeln översatt till 719 av världens 7 376 språk. * Det innebär att ‹‹‹

Bibelns berättelser handlar om allt från skapelsen till tidens slut.

Berättelserna förs vidare Ögonvittnen och inspirerade personer både skriver och berättar hur de uppfattar Guds handlande. Till en början finns delar av Bibeln endast som muntlig tradition, histo rier som memoreras och förs vidare.

Bibeln som bok från då

Septuaginta

Den hebreiska bibeln översätts till grekiska under ett par hundra år och blir klar på 100-talet e Kr och kallas Septuaginta. Detta ord betyder ”sjuttio” och syftar på de 72 perso ner som anses ha arbetat med översättningen av Moseböckerna. Septuaginta innehåller Gamla testamentet inklusive Apokryferna.

Kanonisering

Nedtecknande

Muntliga traditioner nedteck nas och redigeras. Bokrullar och andra dokument samlas, kopieras och sprids. Denna process pågår cirka 1000–150 f Kr när det gäller Gamla testamentet (GT) och cirka 50–100 e Kr när det gäller Nya testamentet (NT).

I dag finns inga originaltexter kvar, men väl kopior av kopior. Både originalen och senare kopior är handskrifter eller manuskript (av latinets manu scriptum, skrivet med handen). Ingen annan antik bok har lika många bevarade handskrifter som underlag. I dag finns cirka 5 400 kända handskrifter och fragment av Nya testamentets grekiska text.

När evangelier och brev använts i kyrkan under många år uppstår ett behov av att fastställa vilka skrifter som ska ingå i NT. Det är en utdra gen process från cirka 130–370 e Kr.

Den hebreiska bibeln (GT) tar form cirka 200 f Kr–200 e Kr.

Vulgata

Kyrkofadern Hieronymus sitter i Betlehem och gör den första samlade bibelöversättningen till latin omkring 400 e Kr. Den har blivit romerskkatolska kyrkans officiella översättning och kallas Vulgata, vilket betyder ”den allmänna översättningen”.

Gutenberg i Wittenberg Johannes Guten berg trycker Bi beln, Vulgata, som första bok på den första tryckpres sen 1455 i staden Mainz.

Lutherbibeln

Martin Luther översätter Bibeln till sitt modersmål tyska 1534. Många tar in tryck av Luthers arbete och nya översätt ningsprinciper tar form.

NT 81 och Bibel 2000

Översättningen utgår från textkritiskt analyserade handskrifter för att komma så nära ursprungs texten som möjligt. Det är den sista officiella översättning som görs på initiativ av svenska staten.

Kyrkobibeln 1917

Den första svenska översättningen den hebreiska och grekiska för Gustaf V:s bibel.

Karl XII:s bibel Revidering av Gustav bibel 1703. Används flitigt under drygt 200 år. Många bevingade ord är hämtade denna översättning.

Gustav Vasas Den första och bygger NT översattes startpunkten

Kuriosa: Silverbibeln, Codex Argenteus, kom till Sverige som krigsbyte från Prag 1648 och införlivades i drottning Kristinas bibliotek. När hon abdikerade fick bibliotekarien Isaac Vossius ta med Silverbibeln hem till Holland, men den köptes tillbaka igen av Magnus Gabriel de la Gardie som gav den som gåva till Uppsala universitet. Texten är skriven med silver- och guldskrift på purpurfärgat pergament. Silverbibeln är en unik gotisk skrift och vår främsta källa till kunskap om det gotiska språket. Översättningen gjordes av biskop Wulfila på 300-talet. Handskriften tillkom sannolikt tidigt 500-tal och skrevs i Ravenna, Italien. Den är ett så kallat evangeliarium, inte hela Bibeln.

FAKTA OM BIBELN

då till nu

Provöversättning 2015, När tiden var inne … Språket förändras ständigt och bibelforskningen går framåt. En översättning av Lukasevangeliet 9:51–19:28 och Galaterbrevet ges ut av Bibelsällskapet för att kartlägga behoven av en ny svensk översättning.

Hela Nya Tes ment med enklare språk och kortare meningar.

översättningen direkt från grekiska texten. Kallas även

Vasas flitigt Många hämtade från

Vasas bibel

svenska helbibeln ges ut 1541 delvis på Luthers tyska bibel. översattes redan 1526 och utgör startpunkten för nysvenskan.

Fler svenska översättningar finns Bibeln kan översättas av den som vill. Exempel på andra nutida översättningar är: Kärnbibeln, NuBibeln, Reformationsbibeln och Svenska Folkbibeln.

testamentet på lätt svenska 2018 NT med enklare språk och kortare meningar ges ut i samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier.

Sydsamisk bibel i urval 2018

Översättningen innehåller samtliga kyrkoårstexter enligt såväl svensk som norsk tradition samt hela Markusevangeliet. Det är den tjockaste bok som någonsin publicerats på sydsamiska – en lingvistisk och teologisk milstolpe.

Biibbal 2019

Bibeln på nordsamiska ges ut i Sápmi, ett 30-årigt samarbete mellan bibelsällskapen i Sverige, Norge och Finland.

Pilotöversättningar 2020 av Markusevangeliet, Filipperbrevet och Första Johannesbrevet slutförs.

2024: Nya testamentet på sydsamiska 2026: Nya testamentet på svenska 2027: Gamla testamentet på lulesamiska

2028: Bibeln på meänkieli NYA TESTAMENTET På lätt svenska NYA TESTAMENTET

• Vem skrev Bibeln? Budskapet i Bibeln kommer från Gud, men han använde ungefär 40 personer för att skriva ner det. Några av dem var Mose, kung David, Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Ja Gud såg till att bibelskribenterna skrev ner hans tankar. (2 Timoteus 3:16).

• Vad betyder ordet ”bibel”? Ordet ”bibel” kommer från det grekiska ordet biblia, som betyder ”små böcker”. Med tiden började ordet biblia användas som ett samlingsbe grepp för de 66 böcker som ingår i Bibeln (39 böcker i GT och 27 i NT).

• Vad är Gamla testamentet och Nya tes tamentet? Den del av Bibeln som brukar kallas Gamla testamentet skrevs huvud sakligen på hebreiska och kallas även de hebreiska skrifterna. Och den del av Bibeln som kallas Nya testamentet skrevs ur sprungligen på grekiska och kallas även de kristna grekiska skrifterna. De två delarna utgör Bibeln, som också kallas den heliga skrift.

• Vad innehåller Bibeln? De olika delarna i Bibeln innehåller historieskildringar, lagar, förutsägelser, poesi, ordspråk, sånger och brev.

Bibelns dag

Söndag 22 januari 2023, är en dag av tacksam het över Bibeln, men framför allt över dess innebörd. Bibeln består av ord, men innehållet är handling. Och det berättar om nåd, hopp och liv. Be och agera!

TIDSLINJENS IDÉ: URBAN LENNARTSSON OCH LOTTA RING

Anders Göranzon från Svenska bibelsällskapet besöker Hudiksvall helgen 11-12 februari och det blir föreläsning och ekumeniskgudstjänst på S:t Jakobsgården och i Jakobs kyrka som anordnas av Hudiksvalls Kristna råd.

19

Nya

Tävla och vinn!

1:a - 3:e pris Ett fint blockljus Vinnare

Grattis till vinnarna av sommarkrysset nr 2 - 2022

Nils-Ola Norlin Mona-Lisa Danielsson Lena Furuskog

Vinsten (en liten ryggsäck) finns att hämta på församlingsexp. (mån-tor 10-12).

Lösning på förra korsordet

Skicka in...

...svaren i de färgade rutorna, ditt namn, adress och telefonnummer senast den 30 juli 2021.

Via e-post: hudiksvall.anmalningar@svenskakyrkan.se

Per post: Hudiksvallsbygdens församling, Box 1022, 824 11 Hudiksvall

Julnumret (inkl. julens gudstjänster) av Mötesplats

kommer bara att delas ut i kyrkor och församlingshem! Välkommen att hämta den där.