Mötesplats Svenska kyrkan 4/2021

MÖT ESPL ATS ETT MAGASIN FRÅN SVENSK A KYRK AN I HUDIKSVALLSBYGDEN 4/2021

TEMA

Ett ljus i mörkret

JULKRUBBANS HISTORIA

Allt för den ljusa stjärna SID 4-7

NY LOKAL FÖR SOCIAL GEMENSKAP

Människan behöver gemenskap SID 12-13

MIKAEL GRENHOLM OM MILJÖ, RÄTTVISA OCH MIRAKLER

Ett annat sätt att leva SID 14-15

FÖRORD Ett ljus i mörkret ”Bor du i fyren?” Den frågan får jag rätt ofta. Då brukar jag lite skämtsamt svara att ”Ja, om jag kryper ihop ordentligt så kan jag ligga ner”. Men nej, fyren på Hölick är inget att bo i – den är lite för liten för det. Däremot bor jag i det gamla Lotshuset.

Här finns inget ljus som guidar sjömän, men förr satt lotsar och båtsmän i tornet och spanade efter båtar som behövde vägledning in genom fjärden.

Lotsverksamheten är nedlagd sedan många år och nu sitter jag här i samma torn och tittar ut. I mörkret blinkar fyrarna på Agön, Kråkön och Olmen mot mig, som små ljusglimtar i det kompakta svarta. Ibland passerar ett större fartyg på väg in mot Iggesund. Med alla sina lampor ser de faktiskt lite ut som flytande julgranar.

Julen och adventstiden har alltid varit speciell för mig, mycket tack vare musiken.

Det började med att jag i barnkören fick sjunga med på den ”stora” julkonserten med de äldre kyrkokörssångarna och under det att alla sjöng ”Nu tändas tusen juleljus” fick hjälpa till att tända ljusen i de bänkljusstakar som då fanns i Jakobs kyrka… Det var stort! Och sedan har det liksom fortsatt.

Det där med ljus, förresten. Visst är det något särskilt med det… En liten, fladdrande låga kan verkligen förändra ett helt rum. Från att famla i mörkret får vi ledsyn och ser bokstavligen saker i ett helt annat sken.

Och för sjömannen vilse på det mörka havet som ser en fyr i fjärran och plötsligt vet att DIT ska jag. Vilken skillnad!

I tornrummet där jag sitter lyser nu en stjärna i ett av fönstren. Jag hoppas ingen skeppare tar fel och tror att det är fyren…

Margareta Stillberg, körsångare i Jakobs Vokalensemble

KONTAKTA HUDIKSVALLSBYGDENS FÖRSAMLING www.svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygden

Scanna QR-koden för att komma direkt till församlingens hemsida

Församlingsexpeditionen 0650-54 07 84 Anna Jacobsson hudiksvallsbygdens.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkogårdsexpeditionen 0650-54 07 96 Monalisa Granath hudiksvall.kyrkogardsforvaltning@svenskakyrkan.se

2

Ansvarig utgivare: Björn Wiksten Redaktion: Lotta Thurfjell, Lena Persson, Anette Hylander, Tina Westerbring Foto: Framsidan och sidan 12-13, pixabay, sid 2 Kristofer Sundman, Distribution: PostNord Tryck: tisdag tryck & reklam

Mötesplats är ett magasin från Hudiksvallsbygdens församling. På hemsidan kan du hitta bonusmaterial samt längre versioner av vissa reportage. Där kan du också ge respons på tidningens innehåll.

På ”kyrkbacken”

Det händer väldigt mycket positivt runt omkring oss. Här på ”kyrkbacken” har vi samlat några korta notiser och aktuella händelser från vår församling och runt om i landet.

Information om Jul, nyår och trettondagens gudstjänster finner du bl a i Julfoldern som ligger i kyrkorna.

Är du ensam i jul?

Eller känner någon som är ensam?

Välkommen till Julgemenskap & mat i S:t Jakobsgården på julafton kl. 14-16.30, Julbön kl. 17 i Jakobs kyrka.

Bild:Gustaf Hellsing/IKON

Svenska kyrkans ursäkt till samerna 24 nov 2021 ”Idag står jag som ärkebiskop i Svenska kyrkan inför er, det samiska folket, och bekänner att vi INTE har mött er i ögonhöjd. Vi har varit inkrökta i oss själva, inte stått rakryggade emot rasism och maktmissbruk. Våra ryggar är krökta av den skuld som vi bär.”

Så säger Ärkebiskop Antje Jackelén i en del av sitt tal i Domkyrkan i Uppsala. Vill du läsa hela talet eller se högtidshögmässan så kan du göra det på Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se/samiska/ ursakt-till-det-samiska-folket

6 januari JULFEST Börjar klockan 11 i Jakobs kyrka med gudstjänst med stora och små och bibelutdelning till barn födda 2015. Efter gudstjänsten serveras korv och julfika i S:t Jakobsgården. Det blir dans kring granen, sångstund och fiskdamm.

Välkommen!

3

4

Det är många julkrubbor att packa upp varje jul hemma hos Bo och Margareta Johansson. Stora och små julkrubbor i olika material och utformning.

BO JOHANSSON SAMLAR JULKRUBBOR FRÅN HELA VÄRLDEN

Allt för den ljusa stjärna TEXT OCH BILD: LENA PERSSON

Den första julkrubban som ställdes upp i en svensk kyrka, var i en liten landsbygdskyrka, Händene kyrka i Västsverige.

Julkrubban har inte alltid varit självklar inom Svenska kyrkan. Den kom hit med romersk-katolska invandrare.

Den katolske prästen Paolo Moretti kom 1791 från Bologna i Italien med en julkrubba i bagaget. Den bestod av mekaniskt rörliga figurer och blev en fullträff hos ”vanligt folk”, men det tog lång tid innan den accepterades av de svenskkyrkliga styrande i Sverige. Det var vid den tiden strängt förbjudet för lutheraner i Svenska kyrkan att sticka in näsan i ”templet för utlänningar”, som Ewa Bigestans skriver i sin bok Julkrubbans historia (2017). Sankta

Eugenia katolska församling i Stockholm var den församling som Moretti kom att tillhöra och de har idag en stor mångkulturell krubbsamling.

Den konstnärlige prästen Gustav Teodor Lundblad arbetade i Händene församling i Skara stift och skapade själv en målad julkrubba 1886. Den blev den första som place-

”Man kallade de tidiga julkrubborna för julbord” rades i ett kyrkorum inom Svenska kyrkan. Man kan säga att denne Gustav minst sagt var en modig präst!

Man kallade de tidiga julkrubborna för julbord, för att särskilja sig från den katolska kyrkans julkrubbor.

Under 1870-talet började julkrubborna spridas i de svenska hemmen, inledningsvis i högborgerliga hem. På gården Tagel utanför Alvesta finns Sveriges troligen äldsta ännu bevarade julkrubba från ett svenskt hem.

‹‹‹

Fd kontraktsprost Bo Johanssons första julkrubba är en stor vindmölla, inköpt i Holland 1975, den andra köpte han i Polen och på den vägen är det. 16 olika julkrubbor från jordens alla hörn är nu på väg upp ur sina lådor hemma hos Bo & Margareta!

En av familjen Johanssons alla krubbor står framme året runt, det är den afrikanska. Den är gjord i ebenholts och kommer från Mombasa i Kenya. Huvudbonaderna är speciella och Bo berättar att figurerna skiljer sig åt i Afrikas olika länder. I de nigerianska julkrubborna till exempel bär människorna höga huvudbonader.

5

I Stockholmsförorten Årsta finns en kyrka byggd så sent som 2011. På torget i Årsta bygger församlingen en krubba varje år, som frivilliga församlingsmedlemmar bevakar nattetid.

Nere på den europeiska kontinenten fanns det redan på 800- eller 900-talet julspel i kyrkor och kloster. Den helige Franciskus från Assisi ses som föregångare till den levande julkrubban. Han uppförde den i en grotta i staden Greccio i Italien år 1223. Det var en levande krubba med åsna, oxe och ett litet barn. Munkarna var medskapare av krubban.

I kulturstaden Krakow i Polen finns en gammal tradition med julkrubbor. Redan på 1300-talet fick staden sin första julkrubba, med figurer som är bevarade än idag. Krubborna är präglade av stadens arkitektur med hus och torn och varje år sedan 1937 hålls en tävling om den finaste krubban.

Kung Herodes som är förknippad med ondska har varit borta från julkrubborna under flera hundra år men har på senare tid kommit tillbaka. Herodes missbrukade sin makt men Bo Johansson menar att det är viktigt att han finns med i julkrubban.

1968 fanns det julkrubbor i 20 procent av Sveriges församlingar. År 2002 hade antalet ökat till 95 procent.

- Kampen mellan gott och ont är synnerligen aktuell, säger han.

Syftet med julkrubbor är att göra Jesu födelse, detta otroliga mysterium, konkret och åskådligt, och Bo betonar vikten av julkrubban: - Ja den får inte återigen bli finkultur. Att Gud blev sann människa och sann Gud är ett viktigt budskap för alla människor.

Källa: Bigestans, Ewa, Julkrubbans historia. Artos & Norma bokförlag. Skellefteå 2017 6

I Hudiksvallsbygdens församling finns bl.a. julkrubban i Jakobs kyrka, den införskaffades 1980 och är tillverkad av konstnären Birger Frohm, Stockholm.

En av familjen Johanssons alla krubbor står framme året runt, det är den afrikanska. Den är gjord i ebenholts och kommer från Mombasa i Kenya.

Figurerna i julkrubban: Maria: En ung flicka från Nasareth, trolovad med Josef.

Maria fick änglabud om att hon skulle föda Guds son.

Josef: Till yrket snickare, troligen lite äldre än Maria.

Jesusbarnet: Ofta lindad och liggande i en krubba (djurens matskål). Ibland avbildad med en gloria runt huvudet.

Herdar och får: Herdarna var de första som fick veta att Messias fötts i Betlehem. En ängel kom med budskapet.

Vise män (oftast 3 till antalet): Österländska stjärntydare som på himlavalvet sett en ny stjärna tändas som siade om att ett kungabarn fötts. De hade med sig presenter, guld, rökelse och myrra.

Oxe och Åsna: Oxen och åsnan anspelar på en profetia om Kristus i Gamla testamentet (Jes 1:3), dels symboliserar de att alla folk samlas vid Jesus.

Nya vägar att kommunicera och informera Våga pröva nytt Sedan september har du kanske märkt att Hudiksvallsbygdens församling inte syns i de ”vanliga predikoturerna” längre. Då många inte prenumererar på Hudiksvalls tidning försöker vi hitta andra vägar för information.

Du som inte har dator/surfplatta/smartphone Ett enkelt informationsblad, med information motsvarande ”predikoturerna” finns att ta med när du besöker någon kyrka eller församlingshem. Till den som önskar skickar vi varannan vecka informationsbladet via brev. Ring Lotta Thurfjell 076-115 94 48 om du vill få det hem till dig. Lämna namn och adress om telefonsvaren slår på.

På första uppslaget i gratistidningen Hälsingland finns församlingens sida med ett axplock av sådant som händer närmaste månaden. Inför stora helger eller nya aktiviteter finns annonser även i Hudiksvalls tidning.

Polsk Krakowkrubba med det typiska materialet stanniol, tunna olikfärgade metallblad.

För dig som har dator/surfplatta/smartphone Prenumerera på församlingens Nyhetsbrev som kommer varannan vecka till din epost. Då har du alltid tillgång till aktuell information. Anmäl dig till prenumeration på Nyhetsbrevet via hemsidan. (Kolla din skräppost om det inte kommit som det ska, ibland hamnar e-post felakigt där).

Hemsidan är en bra källa till info om församlingen.

Längst ner på startsidan (www.svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygden) finns en kalender där du kan se vad som händer varje dag. På hemsidan finns också annan information, som till exempel från kyrkogården, om gravskötsel. Här finns också svar på frågor som: Hur går det till vid dop, konfirmation, vigsel och begravning, Vilka sitter i kyrkorådet och Hur kan jag komma i kontakt med den personal jag söker. Priser och storlekar på lokaler man kan hyra finns också där.

Om du har facebook kan du också följa Hudiksvallsbygdens församling där.

7

Stilla natt, heliga natt!

Allt är frid; stjärnan blid Skiner på barnet i stallets strå Och de vakande fromma två.

Kristus till jorden är kommen Oss är en frälsare född.

Stora stund, heliga stund! Änglars här slår sin rund Kring de vaktande herdars hjord, Rymden ljuder av glädjens ord.

Kristus till jorden är kommen Eder är frälsaren född.

Stilla natt, heliga natt!

Mörkret flyr, dagen gryr.

Räddningstimman för världen slår, Nu begynner vårt jubelår.

Kristus till jorden är kommen Oss är en frälsare född.

Sv Psalm 114

8

Stilla natt; Heliga natt Julen står för dörren. Många av oss planerar och förbereder. Det är roligt, spännande.

Vi bygger upp en förväntan om den perfekta julstämningen. Städar. Bakar. Köper klappar.

Tar in gran. Pyntar. Men så händer något oväntat. Hela planeringen faller.

Ungefär så var det för kantorn och prästen en julafton. När de kom till kyrkan var orgeln trasig. Kyrkråttorna hade ätit upp skinnet i bälgen. Det gick inte att använda orgeln. I den situationen plockades gitarren fram. En ny sång skrevs: Stilla natt.

Stille Nacht framfördes för första gången på julafton 1818 i St Nicholas församlingskyrka i Oberndorf bei Salzburg, en by i Österrike vid floden Salzach.

Även när planeringen spricker, är julen en välsignad helg. Vi får vara tillsammans.

I mörkret finns det ljus. I kylan finns det värme.

Stilla natt blev en succé. Efter 200 år sjunger man sången varje jul i världens alla länder.

Den finns på många språk. Texten och musiken når våra hjärtan.

Den handlar om natten då Jesus föddes. Inte heller då var allt som planerat.

Stilla natt, heliga natt! Allt är frid. Stjärnan blid skiner på barnet i stallets strå…

Tomas Jönsson, präst

9

ACT SVENSKA KYRKANS JULINSAMLING

Bryt en tradition Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter.

Men beroende på var vi föds, eller vilket kön vi har, ser verkligheten olika ut.

Mellan första advent och trettondag jul pågår Act Svenska kyrkans julinsamling - för allas rätt till ett värdigt liv. Tillsammans kan vi bryta skadliga traditioner som tvångsäktenskap, könsstympning och våld mot flickor.

Den globala ekonomiska krisen i coronapandemins spår har skapat allt större påfrestningar på samhällen och individer. Ekonomisk stress kopplad till patriarkala strukturer är starkt bidragande orsaker till att våldet mot kvinnor och flickor ökat lavinartat under de det senaste året.

Traditioner är invanda seder och bruk, språk och värderingar som förs vidare från generation till generation. De skapar ofta en trygg ram runt våra liv, vilket blir extra tydligt i samband med advent, jul och lucia. Men det finns också traditioner som är skadliga. Varje dag gifts fler än 30 000 flickor bort och fler än 10 000 flickor könsstympas.

Var tredje flicka utsätts för våld under sitt liv – bara för att hon är flicka. Dessa traditioner måste brytas!

Religiösa aktörer har ett särskilt ansvar

Traditioner och våld

Könsrelaterat våld är ett strukturellt problem vars orsaker är mångbottnade, men djupt rotade åsikter och normer kring kvinnors och flickors roll i samhället är ett av grundproblemen. Våldet förkommer i alla länder, inom alla religioner och i alla samhällsklasser.

I många länder har människor större förtroende för religiösa ledare än för politiker och myndigheter. Därför är det avgörande att religiösa företrädare tar avstånd från orättvisa normer, värderingar och traditioner. Act Svenska kyrkan har en unik möjlighet att samarbeta med andra religiösa aktörer och förändra förtryckande strukturer, oavsett om de finns inom kyrkan eller i övriga delar av samhället.

Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan för mer rättvisa samhällen, där flickor och kvinnor kan göra sina egna val i livet. Tillsammans kan vi göra skillnad. Tillsamman kan vi tända ett ljus i mörkret. Din gåva gör det möjligt!

Swisha din gåva till julinsamlingen: 123 039 22 17 10

11

NYRENOVERAD LOKAL FÖR BLAND ANNAT SOCIAL VERKSAMHET

Människan behöver gemenskap TEXT OCH BILD: TINA WESTERBRING, PERSONAL PÅ ”JAKOBS HÖRNA”

Vem hade kunnat föreställa sig att ett virus kunde få så stor påverkan på våra liv. Den diakonala verksamheten ”Jakobs hörna” har fått ställa om många gånger.

Många har prövningarna varit under de senaste åren.

Rädsla, sorg, frustration, längtan – listan kan göras lång över de känslor som strömmat igenom oss. Församlingens diakonala verksamhet ”Hörnan” som är tänkt för gemenskap, delande av glädje och sorg, tro och liv har också gått igenom stora prövningar. Plötsligt kom det en massa restriktioner att förhålla sig till: håll avstånd, inte för många besökare i lokalen, tvätta och sprita dina händer samt om du var det minsta förkyld så måste du hålla dig hemma.

Lokalerna blev snabbt för trånga. Vi fick tänka om- tänka nytt. Det blev bestämt att ”Hörnan” fick flytta ut på innergården på S:t Jakobsgården. Det var härligt att kunna träffas ute när solen sken men trist när regnet öste ner och vi var tvungna att ställa in. Snart led det mot höst och frågan vart vi skulle ta vägen var överhängande. Det löste sig på ett bra sätt, vi fick flytta in i lokalerna tvärs över vägen. Lokalerna var slitna och i stort behov av renovering men vad gjorde väl det. Vi kunde i alla fall träffas. Restriktionerna blev strängare och snart stod vi inför faktum att vi måste stänga ner. När nöden är som störst – tänk om, tänk nytt. Tanken på ett soppkök växte fram. Ett soppkök 12

där hungriga besökare genom ett fönster med en plexiglasskiva för, kunde få sig en värmande soppa och en god smörgås. En hunger som inte bara var en hunger efter mat , utan också kanske en chans att få träffa någon och byta ett ord eller två med. Människan behöver gemenskap annars slokar hon.

Ljuddämpande plattor har monterats i taket och det valdes runda bord för att öka förutsättning till gemenskap och samtal. Vid ett runt bord finns alltid plats för en till. Bilden är tagen när borden precis monteras.

I samband med att restriktionerna börjar på att lätta och det går att träffas igen tas ett beslut om att lokalerna ska renoveras.

Glädjen är stor över beskedet att vi ska få nyrenoverade och fina lokaler att mötas i men prövningarna är inte till ända. Det blir ännu en period att ses ute på innergården och när höstkylan kryper på får vi träffas i stora salen inne i S:t Jakobsgården, dock med förbehållet en dag i veckan i stället för två som förut.

”Hunger inte bara efter mat utan också en chans att få träffa någon” Väntan har varit lång och prövningarna många men den 9 december är det invigning av den nyrenoverade lokalen (vilket redan skett när detta nummer ges ut). En plats för värme och gemenskap, kreativitet, skratt och gråt, bli hjälpt och hjälpa, lära ut och bli lärd. Med andra ord en plats för liv.

Ett ljus i mörkret-välkommen in!

Några röster från ”Hörnan”gäster Hur tänker ni kring alla alternativa former som varit under pandemin?

Det var toppen när vi sågs ute men det viktigaste är att vi kan ses, inte vart det är. För oss var inte soppan så viktig, vi gick dit någon gång för att träffa andra.

Vad ser ni fram emot i de nya lokalerna?

Vi är så nyfikna på de nya lokalerna och ser fram emot att kunna ses två dagar i veckan igen. Gärna med lite bekvämare stolar än de låga trädgårdsstolarna i plast! Samt MASSOR av frågesport, det är så roligt.

Inga-Lisa Rimtorp och Ethel Öjemark Hur tänker ni kring alla alternativa former som varit under pandemin?

- Jag kan verkligen sakna den ”gamla” Hörnan som var från första början, det var trångt men en speciell stämning, säger Ingrid. Mats håller med och inflikar att församlingen har löst det bra i och med att man kunnat hålla öppet. Till och med utanför soppköket kunde man träffa någon kompis och prata lite.

Vad ser ni fram emot i de nya lokalerna?

Vi ser fram emot nya fräscha lokaler med mycket gemenskap. Gärna att dagstidningen finns att läsa samt en kopiator att skriva ut t.e.x recept och stickbeskrivningar.

Bokhyllan TAGE hoppas vi också att den kommer tillbaka och att andakterna återupptas.

Ingrid Andersson och Mats Damberg

LITE FAKTA

”Jakobs hörna” är en samlingsplats med fokus på att alla ska känna sig välkomna. Där finns fika, wifi, tidningar, pysselhörna och ett lyssnande öra för den som behöver. Öppet måndagar och torsdagar 13.00-17.00 (Obs torsdagarna startar efter trettondagen) Lokalen ”Längan” ligger nedanför S:t Jakobsgården och är en del av prästgårdsbyggnaden på Repslagaregatan 10.

Tidigare inrymde den PiaF:s butik och verkstad men har även varit församlingssal. Längan kommer att användas till flera verksamheter. Här finns ett fint litet kök, handikapptoalett, projektor och ljud. De runda borden inbjuder till samtal och umgänge. Barnen kan baka, ungdomarna se på film, kören öva och eventuellt kan lokalen också komma att hyras ut till mindre sammankomster.

Diakonerna Peter Thurfjell och Monika Andersen välkomnar både gamla och nya gäster till gemenskapen i ”Längan”.

13

14

FÖRELÄSNING OM MILJÖ, RÄTTVISA OCH MIRAKLER

Ett annat sätt att leva TEXT: BJÖRN WIKSTEN BILD: KATARINA HEDMAN

Micael kommer tala utifrån sitt engagemang i ”God Jord”.

Gruppen beskrivs med orden ”Kristna för miljö och rättvisa”.

Välkommen till en spännande kväll!

Kvällen den 18 januari gästas Hudiksvall av Micael Grenholm, författare, föreläsare och pastor i husförsamlingen Mosaik, Uppsala.

Men de goda nyheterna är att det kan stoppas - med politiska beslut, förändrad livsstil och inspirerande gemenskaper som gestaltar ett annat sätt att leva!

Let´s do it!

För tänk om världens två miljarder kristna tog till sig Paulus ord i 1 Timoteus 6:5-11 om att nöja sig med det nödvändigaste, akta sig för rikedom och leva enkelt. Vilken värld vi skulle få! Let’s do it!

I en av sina nyligen publicerade texter skriver Micael: ”Jag är tacksam för att hundratals kristna har tagit sig till Glasgow inför FN:s klimatförhandlingar och begärt kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen, ökat bistånd till de fattiga länder som drabbas hårdast och en omställning till ett annat sätt att leva.

Det är helt orimligt att vi fortfarande, flera decennier efter att klimatförändringarna upptäcktes, är såpass beroende av fossil energi. Många av oss äter, klär oss och reser på andra människors bekostnad, något som är smärtsamt men också väldigt viktigt att inse.

En ny studie som The Guardian skrev om visar att en miljard människor riskerar att drabbas av farliga värmeböljor i klimatförändringarnas spår. Delar av Kina och stora områden i Mellanöstern riskerar att bli obeboeliga, med massvält som följd på grund av förlorad åkermark.

Dokumenterade mirakler

Under kvällen kommer Micael även att berätta utifrån sin bok ”Dokumenterade mirakler” där han samlat berättelser, bekräftade av bland annat läkare.

Kristendomen började med ett mirakel. Den unga Maria får av en ängel veta att hon ska föda ett barn. Hon vet att ingen man kommer att vara inblandad. Så börjar berättelsen om Jesus, för ungefär 2000 år sedan. Kunde det ske mirakler då så måste det rimligtvis kunna ske idag.

Föreläsning: 18/1 kl 18 i S:t Jakobsgården (reservation för ändringar).

Kvällen arrangeras av Hudiksvalls kristna råd.

15

KORSORD JUL 2021 Tävla och vinn!

1:a - 3:e pris Fairtradeprodukt

Vinnare

Grattis till vinnarna av höstkrysset nr 3 - 2021 Dagny Rönnewald Gunilla Nygren Malin Arnqvist

Ett presentkort att användas på något av församlingens bokbord kommer snart i din brevlåda.

Lösning på förra korsordet

Skicka in...

...svaren i de färgade rutorna, ditt namn, adress och telefonnummer senast den 11 februari 2022.

Via e-post: hudiksvall.anmalningar@svenskakyrkan.se Per post: Hudiksvallsbygdens församling, Box 1022, 824 11 Hudiksvall

Håll utkik efter nästa nummer!

Kommer i din brevlåda i mars