Mötesplats Svenska kyrkan 1_2022

MÖT ESPL ATS ETT MAGASIN FRÅN SVENSK A KYRK AN I HUDIKSVALLSBYGDEN 1/2022

Tema

Kyrko musik

Framtidens kyrkomusiker

VÄGEN FRAM...

SID 4-7

Ny psalmbok i Svenska kyrkan

PSALM TILLSAMMANS SID 8-10

Orgeln i Jakobs kyrka plockas ner

BLAND 3000 PIPOR SID 18-21

FÖRORD Fasta är också att fästa sitt hjärta vid Guds hjärta i världen – Jesus Kristus.

I Cypern inleds fastan med Green Monday. Egentligen ”clean” Monday men har i folkmun blivit Green Monday.

En nationell helgdag då stränder och parker är fyllda av människor som umgås, flyger med drakar och grillar, främst grönsaker. Fastans inledning markeras. I Sverige finns ingen motsvarighet då varken Fettisdag eller Askonsdag är helgdagar. En röd dag i kalendern hjälper oss att komma ihåg.

Att fasta i vårt sammanhang är ju att avstå för att lämna större plats för Guds kärlek till oss. Att ge sig tid att grilla grönsaker eller flyga med drake kan vara ett sätt att påminna sig om att vara älskad.

Men fasta är också att fästa sitt hjärta vid Guds hjärta i världen – Jesus Kristus. Att ge större plats för medkänsla, omsorg och hjälp till den som behöver. Att få vara redskap för fred och försoning. En hel värld längtar efter att vi skulle fasta och fästa vårt hjärta så.

Katharina och Tomas Nordin från Svenska kyrkan på Cypern

KONTAKTA HUDIKSVALLSBYGDENS FÖRSAMLING www.svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygden

Scanna QR-koden för att komma direkt till församlingens hemsida

Församlingsexpeditionen 0650-54 07 84 Anna Jacobsson Elisabeth Eriksson hudiksvallsbygdens.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkogårdsexpeditionen 0650-54 07 96 Janne Wallinder Monalisa Granath hudiksvall.kyrkogardsforvaltning@svenskakyrkan.se 2

Ansvarig utgivare: Björn Wiksten Redaktion: Lotta Thurfjell, Lena Persson, Anette Hylander, Tina Westerbring Foto: Framsida: Philippe Rendu, sid 3 Stina Jonsson, porträtt Reimond Dempwolf.

Distribution: PostNord Tryck: tisdag tryck & reklam

Mötesplats är ett magasin från Hudiksvallsbygdens församling. På hemsidan kan du hitta bonusmaterial samt längre versioner av vissa reportage. Där kan du också ge respons på tidningens innehåll.

På ”kyrkbacken”

Det händer väldigt mycket positivt runt omkring oss. Här på ”kyrkbacken” har vi samlat några korta notiser och aktuella händelser från vår församling.

Nyhetsbrev till din mobil, surfplatta eller dator Vill du veta vad som händer i församlingen?

Du kan prenumerera på nyhetsbrevet som kommer ut varannan vecka till din e-post.

I nyhetsbrevet kan du bl.a. läsa om: - Inbjudan till grupper och verksamhet - Vad som händer de närmaste två veckorna - Nyheter - Kyrkoherden delar tankar om tro och liv Anmäl dig på hemsidan. www.svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygden/ nyheter/hall-koll Livets Gud, se vår oro.

Vi ber för människorna i Ukraina.

För alla som har makt att stoppa krig och förstörelse. För det Europa som är vårt hem.

Du som alltid varit tillflykt i oro, nöd och krig, förbarma dig över din värld – också denna dag.

Bön av ärkebiskop Antje Jackelén 🇦 🏼

🇺🙏

Ny ordförande i kyrkorådet

Söndag 16 januari avtackade församlingen avgående förtroendevalda och kyrkorådets ordförande Ragnar Sidenvall. Ragnar har varit ordförande under flera mandatperioder och lämnar nu med varm hand över ordförandeklubban till Rune Jonsson. Stort tack Ragnar för ditt engagemang för ditt uppdrag och att du alltid verkar ha haft församlingens bästa för ögonen.

Rune Jonsson, ny ordförande i kyrkorådet, har suttit i kyrkorådet i åtta år och är väl insatt i rollen som förtroendevald. Han är aktiv i församlingens gudstjänstliv och verksamhet.

På frågan vad han anser vara den viktigaste uppgiften under nästa mandatperiod blir det att balansera ekonomin för att säkra att församlingen finns kvar även i framtiden. Detta samtidigt som verksamheten helst ska kunna möta samhällets och församlingens behov.

Om du får säga något till Mötesplats läsare vad skulle det vara? Jag vill uppmuntra dem att komma till kyrkans olika verksamheter inklusive gudstjänsterna. Bli gärna volontär också så vi får möjlighet att hjälpa varandra!

I samband med gudstjänsten avtackades också Elisabeth Eriksson som många församlingsbor mött när de besökt eller ringt till församlingsexpeditionen.

3

Att församlingen uppmuntrar unga att sjunga och spela i gudstjänsterna och gruppverksamheten är viktigt för återväxten av framtidens kyrkomusiker.

4 Bild: Johannes Frandsen/IKON

KYRKOMUSIKER ETT FRAMTIDSYRKE

Vägen fram...

TEXT: THERESE SVENSSON Bild: PRIVAT

Alfred sätter i gång perkolatorn samtidigt som han börjar berätta. Jag har talat om för honom att jag är nyfiken på varför han valde att börja plugga till kyrkomusiker.

Första gången jag mötte Alfred var när vårt konfirmandarbetslag inbjudit alla unga ledare, vi skulle planera inför ett sportlovsläger. Jag var nyanställd i församlingen och lite pirrig. Bland alla de glada ansiktena fanns Alfreds. Han hade håret uppsatt i en hästsvans som han drog ur med jämna mellanrum och slängde lätt med huvudet innan han satte tillbaka tofsen igen. Alfred hade lätt för att lyssna på vad någon annan ville och han kom med egna förslag. Han stod på sig när någon ville prioritera bort musiken och de stilla stunderna. De är så, våra unga ledare, de lyssnar på varandra vänder och vrider på tankarna så att allt blir till det bästa. En härlig stämning. Men vad var det som fick Alfred att vilja fortsätta. Vart börjar Alfreds väg att läsa till kyrkomusiker?

Alfred går andra året på kyrkomusikerutbildningen vid Mellansels folkhögskola, han är på skolan från måndag morgon och kan åka hem till Hudiksvall på torsdag eftermiddag.

Jag har talat om för honom att jag är nyfiken på varför han valde att börja plugga till kyrkomusiker.

Alfred berättar att han hållit på med musik sen han var 10 år. Då spelade han gitarr och sjöng.

- Min väg till att plugga till kyrkomusiker började egentligen vid min konfirmandtid 2011. Det var en superkul och härlig tid. Man fick träffa massvis med nya kompisar, man fick åka i väg på läger, göra superroliga grejer och umgås med alla. Det fanns inget minus.

”Alltså det jag gjort alla somrar, i alla år, kan jag som kyrkomusiker göra jämt.”

Hade ni några unga ledare när du var konfirmand?

- På mitt konfirmationsläger var det 8–10 faddrar. En del faddrar var med när vi spelade och prästen dessutom. Då fick man tillfälle att spela tillsammans på kvällsträffar och på sångpass och på aftonböner och andakter. Vi blev som ett band. Jag tyckte det var så himla roligt!

‹‹‹

En engagerad konfirmandledare

5

Jag minns efteråt, när lägret var slut och man kom hem och in på sitt rum; det blev helt knäpptyst. När man varit tillsammans med kompisar i två veckors tid så längtar man bara tillbaka till den där lägerbubblan.

Efter konfirmationen var det återträff. Några ville vara fadder, gå på fadderutbildning och vi blev ett skönt gäng som fortsatte med det där innan vi åkte på vårt första läger med de som var ett år yngre än oss.

Jag hade gått alla utbildningstillfällen och tror att jag har ett bra sätt att möta ungdomar och kan hjälpa till med sådant som jag känner mig trygg med. Jag har varit med varje sommar sedan dess och fått ta hand om musiken tillsammans med andra som spelat.

Ett lärorikt jobb som musiklärare Det händer flera saker som får Alfred att börja förstå vad han verkligen vill arbeta med.

- 2017 börjar jag arbeta som lärarassistent på en skola.

På skolan får lärarna reda på att jag kan spela musik och jag har väldigt god hand med barn och unga genom mitt ledarskap som fadder. Det fanns en musiklärare där och vi turades om att ta hand om barnens musiklektioner. Det är svårt att vara musiklärare i en låg och mellanstadieskola men det var väldigt lärorikt för mig. Jag upptäckte också att musiklärarjobbet är svårt på grund av att jag inte pluggat musik förut, jag hade aldrig läst någon teori. Det var extra jobbigt när jag först måste lära mig själv det jag skulle lära ut.

Under våren 2017 fick Alfred fler erbjudanden inom musiken. Han var med i ”Ett bloss i natten”, en stor teaterföreställning med mycket sång och musik, byggd på berättelsen om hur Hudiksvall med Dagmar Bill i spetsen öppnades för flyktingar.

- I bandet hade de en kapellmästare och honom lärde jag känna. Jag fick reda på att han arbetar som kyrkomusiker.

Det var Kristofer Sundman. Då kände jag så starkt, så där som han gör, så vill jag också göra. Han har sin kyrkomusikertjänst och så har han sin jazztrio och spelar också på annat. Det blev absolut en inspiration! Alfred fortsatte sin tjänst på skolan som musiklärare och på somrarna var han med på sommarlägren.

6

Så kom vändningen Sommaren 2019, konfirmandläger igen.

-Vi spelar och gör en massa superroliga saker. Hösten, med skoljobbet, kommer och då upptäcker jag: näää jag ska inte vara här! Då kom tanken: Det jag gjort i alla somrar, i så många år, kan man ju göra jämt, varje dag. Alltså som kyrkomusiker.

Jag hade ett bra jobb och bra kollegor och fina barn. Men yrkesmässigt kändes det inte riktigt rätt. Det blev många funderingar om hur allt skulle ordna sig med att börja plugga igen. Jag har sambo och allting och började tänka; det funkar inte, jag hittade närmsta skola i Värmland och en i Stockholm.

Men så berättar en präst i församlingen, Tomas, om Mellansel. Jag hade ingen aning om vad det var och att några av våra kyrkomusiker läst där. Mellansels folkhögskola ligger mitt i ingenstans, utanför Örnsköldsvik, ungefär 3 timmar bort, med boende och skola för alla möjliga musiker.

Orgel ett instrument som jag håller på att lära mig.

Jag tycker det är rolig; säger Alfred. Bild: Mellansels fhs. Instagram

- Jag tog kontakt med Kristofer. Han erbjöd mig att ta lektioner en gång i veckan, så hösten 2019 börjar jag lära mig spela piano och orgel på riktigt. Kristofer hjälpte mig oerhört mycket. Han såg snabbt hur han skulle förklara för mig så jag kunde lära mig. Jag fick spela in hur han gjorde! Det hade inte gått på annat sätt, på så kort tid.

Mellansels Folkhögskola och intagningsprov Alfred sökte till Mellansel folkhögskola våren 2020, då Covid-19 just spridits över hela vår värld. Han fick spela på orgel och piano, filma och skicka in till skolan eftersom han inte fick komma dit. - Eftersom jag inte kunde komma dit och göra intagningsproven, alltså teorin, blev jag intagen villkorad på ett år. Jag skulle visa mina kunskaper i teori och a vista läsning; notläsning direkt från bladet under den tiden.

Nu är du verkligen där och i gång med dina studier. Känns det som om att du har haft församlingen i ryggen?

- Supermycket, verkligen. Inte minst genom konfirmandarbetslaget. Tomas visade en väg in, Kristofer har bidragit med sina kunskaper. Ja, alla jag fått jobba med!

När jag har åkt hem på helgerna har jag hört av mig och frågat om det är ledigt i kyrkan. Till slut fick jag en egen nyckel så jag kunde kliva in och spela.

Första året för mig var stressigt då jag var så otroligt, otroligt färsk i teori och piano och verkligen i orgel. När lärarna pratade om begrepp som kvarter och kvinter och en massa andra teoretiska och musikaliska begrepp då blev det stress direkt. Jag hade ingen aning om vad de pratade om. Min lärare Emil Sydhage har varit väldigt hjälpsam med det där, vi har suttit och snackat länge efter våra lektioner och så har han gett mig extra lektioner för att komma ikapp. Jonas Öberg är en annan lärare som varit superbra mot mig och gjort att jag är där jag är idag.

Du berättar att du började spela orgel så sent som hösten 2019 vad är din relation till orgeln som instrument?

- Inom kyrkomusikerkretsar är vissa helt uppslukade av orgel. De är helt totalt sålda på orgel! Jag är inte riktigt där. Det är ju otroligt mycket historia, den har funnits i ungefär 2000 år. Det finns så mycket ljud och möjligheter att skapa med en orgel. Det är inte bara att dra i några spakar och spela, men det är maffigt; ett instrument som jag håller på att lära mig. Jag tycker det är roligt.

Hur ser din drömtjänst ut när du är klar?

- Jag ser fram emot fina vigslar och dop likväl som jobbiga begravningar. Den första begravningen jag spelade på kan vara bland det värsta jag varit med om. Jag hade övat och var väl förberedd, men när jag kom dit vart det som en käftsmäll. Nu har jag liksom lärt mig att ta tag i den här känslan och göra något bra av det, så jag ”går in i en bubbla”. Jag tror att det är viktigt att ta åt sig känslan som är i rummet. Jag vill försöka göra det mindre jobbigt för de anhöriga och bidra med fin musik.

När jag får sitta ner och spela tänker jag: Det här kan jag.

Det här skulle jag kunna göra under en massa, massa år.

Just nu känns det kanske långt borta att jag skulle kunna leda kör, men jag skulle vilja ha en ungdomskör. Och självklart fortsätta med konfirmandarbete. Det är så fruktansvärt roligt att jobba med ungdomar och allt vad det innebär. Jag har ju väldigt mycket musik på sidan av. Jag är med i två band just nu så 70% kyrkomusiker och 30 % frilansande musiker skulle vara superbra. Med en utbildning i ryggen känner jag ett lugn.

Alfred siktar på examen våren 2023.

Mellansels folkhögskola drivs på kristen gund. På bilden syns ”Tingsan” som är både hotell och restaurang. Själva skolan, kapellet och elevbostäder ligger i nära anslutning till ”Tingsan”. Bild: Mellansels fhs hemsida

Vill du veta mer om kyrkomusikerutbildning på Mellansels folkhögskola www.mfhs.se/ kyrkomusikerutbildning 7

NYA PSALMBOKEN

Psalm tillsammans TEXT: ANNA BRAW BILDER: HÅKAN: Privat, MARIA: Håkan Lindgren

Vilka är det som skriver våra nya psalmer? Maria Küchen och Karl Gustav Råsmark började samarbeta förra året.

Till Svenska kyrkans nya psalmbok är alla som vill välkomna att skicka in psalmer. Två som har gjort det är Maria Küchen i Lund och Karl Gustav Råsmark i Göteborg.

Maria har skrivit psalm 850 i Psalmer i 2000-talet och gjorde också några översättningar när den samlingen skulle ges ut. Två av Kalles sånger finns med i Hela familjens psalmbok. Hon är författare, han är biologilärare och har alltid musicerat mycket. Sedan förra året skriver de

– Det var en dörr som öppnades för mig, och jag förstod att det fanns en liten sten som jag kan lämna i kyrkbygget, säger hon.

Sedan dess har hon skrivit flera böcker som har blivit mycket spridda i Svenska kyrkans församlingar, bland andra Anteckningar efter en frontalkrock med Gud, Söndagarna och När jag bröt mot buden, och träffat många människor när hon har besökt församlingar som föreläsare.

En dörr som öppnades Det var tack vare psalmerna som Maria hittade till kyrkan för snart 20 år sedan.

– Svenska kyrkan skulle ha en psalmskrivarverkstad 2003 och bjöd in mig, berättar hon. Jag sa att jag inte var kristen och inte skrev på rim, men de envisades.

De som var med var sådana som Ylva Eggehorn och Per Harling och sådana som jag. Det var så jag upptäckte kristen tro, och det var så jag upptäckte vad en församlingsgemenskap kan vara – att samlas kring Gud. Hon beskriver psalmskrivarverkstaden som en tillfällig församlingsgemenskap.

Vill gärna prova på någon

psalmer tillsammans.

8

– Jag har tänkt på psalmer sedan jag var med på psalmskrivarverkstaden, och nu när nya psalmboken har bjudit in fanns det inget att vänta på, säger hon. Kyrkan var ett okänt sammanhang för mig 2003. Nu har jag ju en annan bas.

Eftersom hon helst skriver till en melodi som redan finns bad hon Kalle att skicka en att börja med.

– Att få melodier som inte har ord är så kul och ger så mycket, och det är spännande att samarbeta, säger hon. Jag kan ju sitta i mitt hörn, men jag vill gärna prova på någon, ha en samarbetspartner. Kalle sätter sig helst vid pianot och improviserar för att komma igång.

‹‹‹

9 Svartvit bild: Shutterstock

– Jag försöker stilla mig och lyssna inåt, säger han. En teknik som jag har använt är att pröva en ovanligare tonart och se vad som händer. Det är ganska spontant, men när jag har något som jag tycker om spelar jag in det som ett röstmemo på telefonen.

Skatter som vi har gemensamt Tre av Marias senaste böcker är Att flyga, Rymdens alfabet och Jordar och gudar, där hon har arbetat mycket med idéhistoria, historia och naturvetenskap. Att gestalta naturvetenskapens förundran i psalmform är inte så enkelt – många av orden är ju mycket specifika. Men Kalle arbetar på egen hand med en trädgårdspsalm: – Det började med att jag arbetade i trädgården, och jag tänker mycket där, berättar han. Jag undrade: känner jag till någon psalm om trädgården? ”När vinterkylan släppt sitt grepp” är de första orden. Den röda tråden är död och uppståndelse.

Några av Marias favoritpsalmer handlar också om det som växer – det är svenska sommarpsalmer som ”En vänlig grönskas rika dräkt” och ”Den blomstertid nu kommer”.

– Det finns ju ett antal psalmer som de flesta av oss älskar, säger hon. Psalmerna är skatter som vi har gemensamt, de är teologiska och kyrkliga skatter, trons skatter. Och våra mest älskade psalmer är också ett bra exempel på hur kyrkan är en kulturarvsbärare.

Skapa ett rum När Kalle började komponera för länge sedan var det melodier till ord som redan fanns: – Mina första sånger skrev jag när jag var i 20-årsåldern, i Nytt liv-gemenskapen, berättar han. Det var bibelkörer, korta sånger med bibelverser som text.

Nu har han och Maria skickat material fram och tillbaka och talat om ämnen som de vill skriva om: änglar, Anden och kyrkan och pingsten, när livet står på sin spets och Guds hand kan vara svår att hitta ...

– Men förutsättningslösa melodier är också bra, och vad som helst kan hända, säger Maria. Det primära för mig är att få uttrycka tro och att skapa ett rum där församlingen kan mötas, i sång, i hjärtat, på riktigt, i tron. Om man vill skriva en psalm måste man vilja gestalta dogmen. Det är en teologisk upptäcktsfärd.

10

Brevlåda för nya psalmförslag öppnades hösten 2021 Den 1 november öppnas möjligheten att skicka in nya psalmförslag till Svenska kyrkan, som en del i det pågående revideringsarbetet med psalmboken. Alla som vill bidra kan då skicka in sina förslag via en digital brevlåda på Svenska kyrkans hemsida.

Svenska kyrkans nuvarande psalmbok, Den svenska psalmboken, togs i bruk den första advent 1986. Efter beslut i kyrkomötet 2016 och 2018 förbereds nu en omarbetning av psalmboken, en process som troligen kommer att ta många år.

Att samla in förslag på nya psalmer är ett första steg i processen. Möjligheten att skicka in psalmförslag kommer att vara öppen från den 1 november 2021 fram till den 31 december 2022.

– Vi har redan sett att intresset är mycket stort, och det är viktigt att kunna garantera en säker hantering av alla bidrag som kommer in. Därför har vi uppmanat alla att vänta med att skicka in bidrag tills psalminsamlingen officiellt startat, säger Henrik Tobin, ordförande i arbetsgruppen Psalmboken – revision.

Hanteringen av psalmförslagen underlättas genom att de skickas in digitalt via en hemsida, där också de upphovsrättsliga och offentlighetsprincipiella frågorna kommer att tydliggöras.

Har du en psalm på gång?

HÄR kan du skicka in psalmförslag www.svenskakyrkan.se/psalmboken

EN GLAD NYHET

Om man kämpar kan man lyckas!

TEXT: LOTTA THURFJELL BILD: PRIVAT

Vi mår alla bra av att höra goda nyheter. Diya Ghrayyeb finns med i församlingens öppna verksamhet ”Hörnan”. Här har hon varit delaktig och hjälpt till när det funnits behov. Diya har sedan några år tillbaka kämpat för att kunna ta busskörkort. När hon äntligen fick den möjligheten var det självklart att församlingen försökte bistå henne på den inslagna vägen. Azad Fakhe en trogen ”Hörnan”besökare och aktiv församlingsmedlem, hjälpte Diya att förstå körkortsboken och var en av de personer som hjälpte

henne en bit på vägen. Svenska språket är inte alltid så lätt och speciellt inte faktatext i en körkortsbok.

Där kom Azads översättningshjälp väl till pass.

I slutet av januari fick diakon Peter Thurfjell en bild i sin telefon och ett glädjande besked att hon klarat uppkörningen och teorin. Förhoppningen är att det ska leda till ett arbete som busschaufför. Diya har nu en praktikplats hos ett bussbolag. Det lönar sig att kämpa för att nå sina mål och med lite hjälp på vägen har Diya Ghrayyeb gjort det. Diya vill att vi skriver att hon är tacksam för all hjälp och stöd hon fått! Församlingen önskar Diya grattis och lycka till i framtiden.

11

Mapambanio Open School UTBILDA EN KVINNA OCH DU UTBILDAR ETT SAMHÄLLE

TEXT: LENA PERSSON BILD: GLADNESS LAWRENCE RUTAHIWA

Församlingen har en långväga kontakt inom skolvärlden, nämligen Gladness Lawrence Rutahiwa 36 år, lärare vid och initiativtagare till Mapambanio Open School i Tegeta, en förort till Dar Es Salaam i Tanzania.

Allt startade med ett utbytesprogram 2007 var Gladness, en student från ELCT (Evangelical Lutheran Church in Tanzania), på studiebesök i Sverige genom Uppsala stift och Ung i den världsvida kyrkan.

Det är ett utbytesprogram genom Act, där man får dela vardagsliv och engagera sig i kyrkan och samhället under tre månader i Costa Rica, Filippinerna eller Tanzania. Diakon Katharina Norrfjärd Nordin arbetade i vår församling då och har sedan dess haft kontakt med Gladness, som under studiebesöket bodde hemma hos Katharina och maken Thomas i Bjuråker.

Katharina berättar om Gladness som var full av energi och nyfikenhet. Det var ännu vårvinter när hon kom.

Hon såg på träden och sa: - De ser verkligen döda ut, kan de få liv igen?

Och konstaterade: i Sverige måste det vara lätt för människor att tro på uppståndelsen!

12

Gladness var med på besök, bland annat i olika skolklasser. Hon berättade om sin dröm, att en dag utbilda sig till lärare. Detta blev senare möjligt, med ekonomiskt stöd främst från människor i Bjuråker, och även från Hudiksvall. Gladness valde att utbilda sig till vad som närmast kan jämföras med socionom. Hon ville arbeta med ungdomar i utsatta områden. Efter det gick hon en utbildning inom vuxenutbildning.

En skola som växer Mapambanio Open School startade 2018 och är ett privat utbildningscenter med diakonal inriktning för vuxna mellan 16 och 25 år. Utbildningarna hjälper många som av olika anledningar inte har möjlighet att gå i den statliga skolan. Mapambanio vänder sig särskilt till ”drop-outs”, de som av olika anledningar tvingats sluta den statliga skolan. Orsakerna varierar, vanligt är fattigdom, man har inte råd med de statliga skolavgif-

13

terna. En annan vanlig orsak är tidiga graviditeter. År 2018 var 6 elever inskrivna, idag 78. Här bedrivs vanlig undervisning men också studievägledning och rådgivning i livskunskap och förebyggande av hiv/aids och drogmissbruk samt hjälp att läsa in ämnen för att få behörighet. I början av mars i år beräknas ett litet lab vara klart där man kan bedriva naturvetenskapliga studier.

Skolan är godkänd av regeringen och utbildningsministeriet men får inga ekonomiska medel därifrån.

Idag hyr man marken där skolan byggts. Drömmen är att kunna köpa mark och uppföra en ny liknande skolbyggnad. Det finns fyra klassrum, enkelt byggda mestadels av murbruk och plywood. Materiellt sett råder brist på det mesta som hör en skola till; bänkar, stolar, datorer och läromedel.

Åtta lärare arbetar heltid och fyra deltid, de flesta volontärer, som får bidrag till måltider och resor som enda ersättning. Undervisningen sker mest på engelska, men även modersmålet swahili används under lektionerna.

Hudiksvallsbygdens församling har vid ett par tillfällen bidragit ekonomiskt och får, förutom inköpskvitton och verifikat, stor tacksamhet tillbaka i form av filmklipp, foton, och alltid Guds välsignelse och ett ”tacksamiket” (tack så mycket) vid alla våra konversationer!

Gladness hoppas att några från vår församling kan komma och hälsa på och själva se skolans utveckling

”Hon vill arbeta med ungdomar i utsatta områden.” och vad vi bidragit till. För någon vecka sedan stod det glädjande nog klart att detta blir verklighet! Gudrun Grunnesjö som arbetar som församlingspedagog i Hudiksvall har tillsammans med maken Thomas nyligen rest för att besöka sin dotter i Tanzania och hälsar då också på hos Gladness!

Drömmar om framtiden Gladness säger att hennes drivkraft är att möjliggöra för fler att utbilda sig. Många av hennes jämnåriga i hembyn saknar utbildning. Att som kvinna ha modet att starta ett projekt som det här är inte lätt i det land och den kultur hon lever i. Många flickor och kvinnor kommer till henne för att be om råd och undrar hur hon lyckats uppnå sina mål. Gladness önskar också starta en High School för flickor samt fler yrkesutbildningar.

Yrkesutbildningar är dyra, i dagsläget finns endast en nybörjarkurs inom data hos Mapambanio.

Vi säger: Mafanikio mema na baraka za Mungu! – Lycka till och Guds välsignelse!

14

Vill du bidra till skolans verksamhet?

Swisha till Act Hudiksvallsbygdens församling så vidarebefordrar vi din gåva!

Swish: 123 039 22 17 märk med SKOLA

DELA LIKA UNDER SAMMA HIMMEL Hälsa, jämställdhet och tillgång till näringsriktig mat är en mänsklig rättighet, ändå riskerar 45 miljoner människor att hamna i akut hungersnöd.*

SWISHA HALVA MATKASSEN

Dela med dig genom att swisha halva beloppet för något du köper.

*Källa: FN (nov 2021)

Tillsammans gör vi världen hel.

Din gåva gör det möjligt.

SWISHA TILL

900 1223 svenskakyrkan.se/act

15

Legenden om de tre träden EN BERÄTTELSE I FASTETID

Engelsk text Angela Elwell Hunt Översatt av © [Britt G Hallqvist] - licensierat genom ALIS

För länge sedan i landet Palestina stod tre träd uppe på en kulle och såg ner över staden. Vart och ett av träden hade stora drömmar och förhoppningar. Det första ville bli en skattkista. dess trä skulle bli vackert utmejslat och hopsatt och fyllas med värdefulla saker: diamanter , guld och rubiner. Det andra trädet ville bli ett stort och ståtligt skepp. det skulle transportera kungar och drottningar, soldater och statsmän över stora hav till fjärran länder. Det tredje trädet förklarade att det inte alls tänkte låta sig fällas. Det ville stå kvar på kullen och växa sig så stort och vackert att det nådde ända upp till himlen. Varje gång människorna såg upp mot dess grenar skulle de påminnas om Guds makt och härlighet.

En dag kom tre män med yxor och sågar upp på kullen Den första mannen undersökte det första trädet.

- Det här är ett vackert träd. Det tar jag.

16

Den andre mannen tittade på det andra trädet.

- Det här verkar vara ett starkt träd. Det passar mig precis.

Den tredje mannen ställde sig vid det tredje trädet. Förgäves sträckte trädet upp sina grenar mot himlen. Mannen såg bara dess tjocka stam.

- Det här duger bra åt mig, sa han och höjde sin yxa.

Alla träden skulle bli fint virke. Kvistar och grenar höggs av och stammarna fraktades ner till staden.

Tre platta stubbar stod kvar på kullen.

Det första trädet - det som hade drömt om att bli en vacker skattkista - gjordes i stället till en enkel krubba.

Den såldes till en bonde som använde den i grottan där han hade sina djur. Krubban fylldes med hö och djuren åt ur den. En natt kom en ung kvinna och hennes man in i grottan. Kvinnan födde ett litet barn och lade honom i krubban, eftersom hon inte hade någon säng åt honom- I samma ögonblick som den lilla pojken lades ner mot träet förstod trädet att det bar den största skatten i världen, Guds gåva till mänskligheten. Och medan barnet sov i krubban sjöng änglarna sina sånger och stjärnorna blinkade på himlen.

Lite senare gjordes det andra trädet till en liten fiskebåt.

Drömmen om att bli ett ståtligt skepp var långt borta.

Varje dag fick det fara ut med några fiskare och bära deras fångst av luktande fisk tillbaka till stranden. En dag blåste det upp till hård storm. Båten kastades omkring på vågorna och fruktade att den skulle slås sönder. Men mannen som ledde de andra fiskarna var inte rädd.

Han ställde sig upp och talade till vågorna.

- Var stilla! sa han, och stormen lugnade sig omedelbart.

Det tredje trädet tillbringade många år på en brädgård tills det en fredagsmorgon drogs fram ur högen med trä som det legat i. Några karlar satte ihop dess delar till ett kors, som slängdes upp på axlarna på en trött och slagen man.

Mannen tvingades bära korset till toppen av en kulle. Där fästes han på korset. Hans händer och fötter spikades fast och korset borrades ner i marken.

Trädet skakade av skräck och sorg när det kände mannens smärta. Detta var inte vad det hade drömt om! Detta var inget som trädet ville vara med om. När mannen dog på korset for en vind över berget och marken skakade som vid en jordbävning. I samma ögonblick kände trädet hur Guds kraft strömmade igenom det.

Två dagar senare - det var söndag morgon - steg solen upp och sken över världen som förvandlats och förnyats av Guds kärlek.

Gud hade gjort det första trädet vackert och det andra trädet starkt. Och varje gång som människorna såg upp mot det tredje trädet tänkte de på Gud. Gammal legend.

Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.

Johannes 3:16

I samma stund förstod det andra trädet att det bar på en människa som var mycket större än någon kung eller drottning, soladat eller statsman, och att det kommit med på ett äventyr som var mycket större än det någonsin kunnat drömma om.

17

Bland 3 000 pipor TEXT: KRISTOFER SUNDMAN BILD: BJÖRN WIKSTEN

Stor renovering och rengöring av Jakobs kyrkas orgel och en längtan att instrumentens drottning åter får fylla kyrkan med full kraft och med rena sköna toner.

Under den stora renoveringen av Jakobs kyrka skyddades orgeln på läktaren med ett täcke av plast. Det gjorde att orgeln klarade sig bra från damm och småpartiklar men instrumentet byggdes 1990 och sedan dess har ingen stör18

re städning gjorts. Naturligtvis har en hel del lort samlats i orgeln och i piporna vilket gjort den ostämd. En grundlig rengöring och service påbörjades kring första advent.

Det är Grönlunds orgelbyggeri i Luleå som byggt orgeln och som nu genomför renoveringen.

Alla pipor har tagits ut (dock inte samtidigt), så att det går att komma åt med dammsugare och trasor. När piporna togs ut märkte man att luftbälgarnas skinn hade torkat sönder vilket resulterat i pyspunka. Dessa fick bytas ut mot nya renskinn.

Man upptäckte också att fläkten som förser orgeln med luft gick åt fel håll. Sedan när vet ingen men elektriker kallades in och kopplade rätt. Orgeln blev efter det betydligt tystare på tomgång. Märkligt att det har funkat hittills ändå.

När bälgarna åter var på sin plats var det dags att sätta tillbaka piporna. Det finns ca 3 000 pipor i orgeln så det gäller att ha koll på var piporna ska sitta. De minsta är bara några centimeter långa med en vikt på några gram, de största cirka 5–6 meter och väger uppemot 200 kg.

Med piporna på plats börjar det stora arbetet med stämning. Varje pipa måste stämmas för sig och det är ett riktigt koncentrationsjobb. Mikael Klevin som stämmer berättar att han går helt in i sin egen värld under de dagar han stämmer. Det går inte att tänka på annat än tonernas svävningar. Allt annat är oviktigt under den tiden.

19

‹‹‹

20

Själva orgelfasaden är betydligt äldre än det som är inuti orgeln och kommer från en äldre orgel. Catarina Grönlund som äger orgelfirman säger att fasaden är unik på grund av sin tredimensionella utformning. Mittendelen är rätt standard medan de runda delarna som sticker ut framåt på varje sida verkligen är speciella och ger fasaden en unik karaktär och djup.

Vissa pipor behver varsamt packas ner och fraktas iväg för översyn och rengöring.

Det finns många olika delar och detaljer i en orgel. Allt packas ner så att inget kommer bort eller går sönder i väntan på att sättas tillbaka.

Det behövs många personer för att lyfta några av de största piporna på plats! De största väger ca 200 kilo. Bild: Jan Holmström

Piporna som man ser i fasaden och som inte är ljudande har under åren fått sina smällar. Hur kan man verkligen fråga sig men de har i alla fall fått sig en del bucklor och repor. Jostein Pedersen, pipmakare, tar hem de skadade piporna för att slå ut bucklorna och putsa piporna så att även fasaden får sig en uppfräschning.

En allmän rengöring och putsning av spelbordet kommer göras liksom en genomgång av elektroniken.

Nu längtar jag efter att få en fullt fungerande orgel igen där instrumentens drottning åter får fylla kyrkan med full kraft med rena sköna toner. Håll ögonen öppna och titta efter kommande konserter.

Många år av erfarenhet finns bland de orgelbyggare som är på plats.

21

Sockor som värmer små fötter TEXT OCH BILD: TINA WESTERBRING

Det stickas och sys i hem och stugor! Små söta färgglada sockar och dregglisar som ska ges till familjer som fått barn i församlingen. Gåvorna stoppas sedan ner i en ”doppåse” och bärs hem eller skickas till den lilla nyfödda med familj. Två fantastiska ideellla berättar lite om sitt engagemang.

Att vara ideell - ett kärt besvär!

1. När och varför började du sticka, sy och handarbeta?

2. Hur kom det sig att du började hjälpa till med gåvor till doppåsarna?

22

3. Vad betyder det för dig att få sticka/sy till församlingen?

4. Vad tänker du om att det delas ut doppåsar till nyfödda i församlingen med information om dopet, barnverksamheten och en gåva?

5. Har du några andra förslag på gåvor som kan följa med vår ”doppåse”?

6. Skulle du kunna tänka dig vara volontär i något annat sammanhang i vår församling?

7. Om du skulle få önska dig något litet tack för din insats som ideell vad skulle det då vara?

Silja Åslund syr dregglisar och stickar ibland 1. När jag var liten fick jag lära mig det av min mamma och mormor. Gamla kläder syddes om till nya, även vinterkappor.

2. Jag frågade själv om jag fick hjälpa till. Jag tycker om att handarbeta och ville gärna dra mitt strå till stacken.

3. Det är roligt att göra något till min församling, det är mitt sätt att göra det jag kan.

4. Det är ett trevligt sätt att informera om dopet och vår verksamhet. Jag har själv delat ut några påsar och man möts av både glädje och tacksamhet. Det känns inte som man prackar på något och besöket får högst ta 30 sekunder!

5. Mössor och vantar.

6. Kyrkvärd eller att vara med i en besöksgrupp. Nu är jag på väg att flytta till Umeå så jag tänker ta kontakt med församlingen och se vad jag kan hjälpa till med.

7. Jag blir glad när någon blir glad.

Satsning på dopet!

Sedan några år tillbaka bestämde sig församlingen för att satsa extra på dopet. Detta har tagit sig lite olika uttryck. Bland annat genom att dela ut en ”dopåse” till de medlemmar som fått barn. I påsen ligger det information om dopet, församlingens barnverksamhet samt en handgjord gåva som våra volontärer gjort.

Vid dopet hängs en glasängel upp på en stege i Jakobs kyrka som under året får påminna församlingen om att be för de som döpts. En gång om år, vid kyndelsmässodagen, får familjen/den som döpts hämta ängeln vid en gudstjänst. Efter gudstjänsten bjuds det på fest med tårta. Under pandemin har det inte gått att genomföra några tårtfester men istället ordnades en stationsvandring om dopet i och utanför Jakobs kyrka vilket var mycket uppskattat av de som kom.

Vill du också göra något gott för någon annan - bli en ideell medarbetare? Kontakta Sylvia Wiksten, diakon och samordnade för ideellt arbete tel. 070-276 59 49

Ingegerd Lindström stickar sockar 1. Jag började sticka innan jag ens börjat skolan. Jag ville ha något att pyssla med och stretade på tills jag lärt mig.

Under mina barns uppväxt så stickade jag allt som behövdes till dem: vantar, mössor, halsdukar, strumpor och tröjor. Det var inte lite som gick åt vill jag säga!

2. Når min man gick bort så fick jag frågan om jag ville vara med och sticka strumpor till ”dopsatsningen”. Ja, och det ville jag gärna.

3. Jag tycker att det är roligt och att sticka är ett tidsfördriv. Jag kan numera både se på OS och sticka sockar samtidigt. När jag är ute på stan brukar jag kika ner i barnvagnarna ibland för att se om jag känner igen någon strumpa på en liten fot.

4. Helt fantastiskt! Jag brukar också berätta för mina vänner om projektet och de tycker precis som jag.

5. Små virkade gosedjur- jag har gjort några. Kanske babyvantar som man hade förr i tiden med en snodd emellan.

6. Jag skulle kunna tänka mig hjälpa till vid konserter eller vara ”öppen kyrka värd”.

7. Ett stort TACK, inget annat!

Det finns många småfolk i Hudik som värms av Ingegerds fina sockor.

23

KORSORD VÅR 2022 Tävla och vinn!

1:a - 3:e pris

En kökshanduk

Vinnare

Grattis till vinnarna av julkrysset nr 4 - 2021 Eva Karlsson Margareta Lall Siv Mill Ett pris finns att hämta upp på församlingsexpeditionen, mån-tors 10-12. Välkommen!

Lösning på förra korsordet

Skicka in...

...svaren i de färgade rutorna, ditt namn, adress och telefonnummer senast den 22 april 2022.

Via e-post: hudiksvall.anmalningar@svenskakyrkan.se Per post: Hudiksvallsbygdens församling, Box 1022, 824 11 Hudiksvall

Håll utkik efter nästa nummer!

Kommer i din brevlåda i juni.