Mötesplats Svenska kyrkan_nr4_2020

M ÖTESPL ATS ETT MAGASIN FRÅN SVENSK A KYRK AN I HUDIKSVALLSBYGDEN 4/2020

KREATIVT SKAPANDE

CHRISMOS SID 4-6

UNGA FLICKORS UTSATTHET

ETT BARN ÄR FÖTT SID 10-13

TILLSAMMANS FÖR

en riktigt God Jul SID 14-15

FÖRORD

Hopp Det är ett ord som inte går att ha på läpparna utan att le. Prova får du se. Jag sitter en tidig morgon i skenet av stearinljusen och dataskärmen och funderar på vad den här texten skall innehålla. Vi har precis fått nya och stränga restriktioner från regeringsnivå kring pandemin som råder. Ord som restriktion, smittspridning, antal döda och smittade är vardagsmat när vi nu går in i december och juletid, en tid som brukar förknippas med ord som ljus, värme, kärlek och gemenskap.

Hur ska vi kunna se varandra, förmedla känslan av kärlek och julefrid bakom stängda dörrar, digitala skärmar och munskydd? Jag slår upp min bibel och min blick fastnar på en mening ur Jesaja 9:1: ”Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder.”

Gud visste hur mycket ångest det fanns i den här världen, men han hade hopp. Han var bokstavligen Hoppet. Låt orden landa i dig, det finns ett löfte om hopp som skingrar mörkret. Så låt hoppet slå rot i dig och ta hand om de människor som du har omkring dig, nära och på distans.

Var generös med det du kan ge, skänk en tanke till alla som inte kan träffa nära och kära denna jul, ring det där samtalet, skicka julkortet, ge och se så vi minskar ensamheten och tänd ljus i mörkret. Låt oss ta hand om varandra. Vi tar oss igenom det här.

Tillsammans.

Ulrika Beijer

Förtroendevald i Hudiksvallsbygdens församling.

KONTAKTA HUDIKSVALLSBYGDENS FÖRSAMLING www.svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygden

Scanna QR-koden för att komma direkt till församlingens hemsida

Församlingsexpeditionen 0650-54 07 84 Anna Jacobsson Elisabeth Eriksson hudiksvallsbygdens.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkogårdsexpeditionen 0650-54 07 96 Janne Wallinder Monalisa Granath hudiksvall.kyrkogardsforvaltning@svenskakyrkan.se 2

Ansvarig utgivare: Björn Wiksten Redaktion: Lotta Thurfjell, Lena Persson, Anette Hylander, Tina Westerbring Foto: Framsida: Björn Wiksten Distribution: PostNord Tryck: tisdag tryck & reklam

Mötesplats är ett magasin från Hudiksvallsbygdens församling. På hemsidan kan du hitta bonusmaterial samt längre versioner av vissa reportage. Där kan du också ge respons på tidningens innehåll.

På ”kyrkbacken” Här på ”kyrkbacken” har vi samlat några korta notiser och aktuella händelser från församlingen och händelser runtom i vårt stift och land.

Missa inte Lukas Adventskalender

Fototävling ALMANACKA ÅRETS JULKLAPP 2021!

Församlingens Act-grupp jobbar för att ta fram en almanacka för 2022.

Behållningen går till Act Svenska kyrkans internationella arbete genom Julinsamlingen.

Bidra gärna med nytagna foton på temat OMTANKE, maila dem till: hudiksvall.anmalningar@svenskakyrkan.se senast 15 oktober 2021.

En jury bestående av Björn Wiksten kyrkoherde, Lena Persson samordnare Act-gruppen samt medlemmar i Hudiksvalls fotoklubb väljer ut 12 månadsbilder till almanackan.

Sedan 1:a advent har församlingen varje dag visat Lukas adventskalender. Ute på stan finns paket i olika fönster med en symbol och en bokstav. På hemsidan och i kyrkor finns startkort att ladda

ner/hämta och mer information. Videoavsnitten visas på YouTube och facebook.

Sök Hudiksvallsbygdens församling eller Lukas Adventskalender. Än hinner du!

Julens gudstjänster Många undrar hur det blir med gudstjänster och konserter i jul. När Mötesplats trycks, vet vi att det inte går att genomföra stora fysiska gudstjänsterna och konserter i jul. Vi följer utvecklingen och inväntar regeringens beslut och Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Vi uppdaterar informationen löpande på församlingens hemsida. Vissa gudstjänster kan komma att bli digitala.

3

DEKORATIONER MED KRISTET BUDSKAP

Chrismons TEXT: TINA WESTERBRING FOTO: LOTTA THURFJELL

Julen har blivit så kommersiell.

Vart tar det fina julbudskapet vägen? Julen är avklarad innan den ens har börjat.

Redan i oktober börjar affärerna med sitt enorma utbud av juldekorationer. Det kan kännas som julen redan är avklarad innan den ens har börjat.

Julen har blivit så kommersiell och vart tar det fina julbudskapet vägen? Låt oss stanna upp och fundera på vad som egentligen är viktigt för oss med julfirandet.

”Samla familjen kring ett pyssel som leder till ett samtal om julens betydelse. ” På 1950-talet i Virginia, USA hade en konstnär i den lutherska församlingen länge tyckt att de flesta juldekorationer inte sa något om julens egentliga betydelse. Så han började utforma en metod att göra 4

julgransprydnader med kristet budskap, så kallade Chrismons. Chrismons är en engelsk förkortning av kristusmonogram.

De grundläggande tankarna som utformades när man ska tillverka Chrismons är följande: 1. Julgranen bör vara levande, och inte av plast, som ett tecken på evigt liv.

2. Dekorationerna ska vara i guld och vitt. Guldet symboliserar Kristi härlighet och det vita Kristi renhet.

förslag på olika chrismons: Stjärna Stjärnan ledde till stallet. Vi är kallade att vara världens ljus Herdestav Herdarna som kom till stallet. Jesus som den gode herden.

3. Julgranens ljus ska vara vita för att påminna oss om att Kristus är världens ljus.

4. Chrismons ska aldrig säljas eftersom det går emot deras ursprungliga syfte.

Tankarna här ovanför är från den ursprungliga traditionen av tillverkning av Chrismons, men varför inte anpassa idén efter våra egna förutsättningar.

Samla familjen kring ett pyssel som leder till ett samtal om julens betydelse. Om det känns svårt att bara göra pyssel i vitt och guld kan man tänka att man kan använda sig av naturmaterial eller sådant man redan har hemma, till exempel pärlor, papper, tygbitar osv.

Recept på trolldeg: 1 dl salt 3 dl vetemjöl 1 dl kallt vatten

Blanda saltet med mjölet, tillsätt vattnet.

Knåda tills degen är helt mjuk. Forma figurer, till exempel med pepparkaksformar.

Låt torka innan de målas och dekoreras.

Degen kan förvaras i kylskåpet i flera dagar.

Kungakrona De vise männens ankomst till stallet.

Jesus som världens konung.

Duva Den helige ande, men också ett tecken på fred. Jesus som fridsfurste

Ängel Ängeln berättade för Maria att hon skulle föda Jesus och för herdarna att Jesus har fötts i Betlehem.

Hjärtat Kärlek, Gud ger oss kärlek och vi ska visa varandra kärlek. Jesus kom för att visa på Guds kärlek.

5

Julen världen runt Några församlingsaktiva berättar om julfirandet i Eritrea, Indien, Kenya och Österrike

Tfeto och Senait

Leona Furtenbach

Edwin Sikot

Sylvia Weigl Wiksten

6

Julen i Eritrea firas 6-7 januari (Trettonhelgen) tillsammans med släkten. Alla samlas till bön i kyrkan kl 4 på morgonen (prästerna börjar redan kl 2!) till 8. Vi är festklädda i vita sjalar och klänningar. Barnen ska ha nya kläder och nyflätat hår.

Sedan går vi runt hos varandra och äter oss igenom hela släkten! Det måste finnas zigni, en sås, med kryddstark kyckling och injera (lite likt pannkaka) på julbordet. Vi har julgran pyntad med godis och bomull, men inga julklappar. Alla barn går runt i husen och bjuds på godsaker eller får pengar att köpa något för.

Jag är uppvuxen i Brittisk kolonial miljö i Indien och julen firades därefter. Som barn skulle man sätta upp en stor julstrumpa och hålla koll på om Santa Claus kommit med något under natten. Familjen firade ofta med släkten och mammas kusiner.

Kyrkan, presenter och god mat hörde till. Att fira mässa på julnatten eller -dagen var viktigt. Det är 25:e december som är den stora firardagen. Då bjuds på varm mat, oftast stor fågel eller vilt. (Googla gärna All Saints Cathedral, Allahabad; en magnifik katedral i gotisk stil som jultid numera dekoreras med kulörta ljusslingor. Där gick Leona som barn.)

Julen firas även av icke kristna i Kenya. Många åker från städerna för att fira hemma med familj och vänner. På julafton ordnas samlingar för att sjunga Carols, se juldrama eller be tillsammans och påminna om att Herren Jesus är anledningen till att vi firar. Kyrkorna ordnar insamlingar, både för sin egen verksamhet och för behövande.

Det är långa gudstjänster i kyrkan både dag- och kvällstid. Det är verkligen en församlingshögtid! I Sverige tror jag att julen mest är ett tillfälle att samla familjen, ge varandra presenter och kanske uppmärksamma de ensamma mer än vanligt.

I Österrike är det viktigt med levande ljus i julgran och adventsljusstake. Ljusstaken ska vara rund och tillverkad av grankvistar med tjocka röda ljus och röda band. En jul utan ”Lebkuchen”, en tjock pepparkaka, är otänkbar.

St. Nikolaus, en variant av jultomten, kommer till barnen den 6:e december med småpresenter och godis. Den 24/12 är reserverad för ”Christkind” – Jesusbarnet. Min far pyntade julgranen, sedan åkte vi till en julgudstjänst med mycket sång. Efter det fick vi barn vänta i köket eftersom en ängel skulle förbereda det sista med presenter under granen. Ibland kunde vi få se ”resterna av änglahår” på golvet. I de katolska länderna, som Österrike tillhör, är det vanligt att äta fisk, speciellt karp, till julmat.

Både Kalle Anka på TV och ”samling kring krubban” för barnen, liksom julnattsmässan och julottan var nytt för mig när jag flyttade till Sverige.

Infomation med anledning av

Covid -19

Gudstjänst med max 8 deltagare på plats Församlingen slutar inte att fira gudstjänst. Den är central i vårt uppdrag att vara kyrka. Vi får bara göra det på annat sätt.

I Jakobs kyrka firas gudstjänst varje söndag kl 11, ibland livesänd i församlingens digitala kanaler. Ta fram psalmboken, tänd ett ljus och delta från ditt hem. Du är viktig och din bön är viktig.

Gudstjänster i övriga kyrkor ersätts med ”öppen kyrka” mellan kl 11-12. Präst finns på plats.

Vi påminner också om SVT som sänder TV-gudstjänster söndagar kl 10.

Tisdagsmässa i Jakobs kyrka 12.15

Öppettider Jakobs kyrka är öppen för bön och ljuständning: Måndag-torsdag 11-15, onsdag 17-18, lördag 11-13. Präst/diakon finns i kyrkan för samtal eller om du behöver stöd och hjälp.

Dop, vigsel och begravning Det går att boka tid för dop, vigsel och begravning.

Vigsel och dop: Åtta personer kan närvara, inklusive präst, musiker och vaktmästare.

Begravning/Urnnedsättning: Tjugo personer får närvara, exklusive personal

Samtal Du kan boka enskilt samtal med präst och diakon.

Samtalen kan äga rum på telefon, i församlingens lokaler eller utomhus. Kontaktuppgifter på hemsidan. Stödtelefon 0650-940 20 bemannas av församlingens diakoner eller präster vardagar 8-12.

Församlingsexpeditionen: 0650-54 07 84, säkrast vardagar 10-12 Expeditionen tar endast emot besök utomhus, ring på dörrklockan.

Kyrkogårdsexpeditionen: 0650-54 07 96 vardagar 10-12 (stängt för besök)

Vi fortsätter vara rädda om varandra.

Vill du vara med och bidra till en bättre jul för någon annan.

Ge en julgåva till Diakonin i församlingen Swish 123 557 97 92 Märk JULGÅVA

Tro - inte inställt Hopp - inte inställt Kärlek - inte inställt 7

LITEN JULBETRAKTELSE

Det lilla sårbara TEXT: EDIT ÅKERLUND VALLINGSTAM FOTO: BJÖRN WIKSTEN

Genom barnet i krubban får vi möjlighet att lära känna Gud på ett helt nytt sätt.

Julens berättelse förenar det djupt mänskliga och vardagliga med det gudomliga och ofattbara. I alla tider har människor sett Gud som någonting större och bortom det vi kan se. Genom Jesusbarnet i krubban får vi möjlighet att lära känna Gud på ett helt nytt sätt. Istället för det stora och mäktiga kommer Gud som det lilla och sårbara.

Bibeln är full av berättelser om hur Gud på olika sätt söker kontakt med människan. Ibland bryter människan den relationen men Gud ger inte upp.

Vid tiden för Jesu födelse var det många som väntade och hoppades på en befrielse från ockupationsmakten. Många profeter hade också talat om att en befriare skulle komma. Kanske var det så att det förväntades att befrielsen skulle komma genom en militär ledare eller en kung med pengar och världslig makt. Gud hade en annan plan.

Det människor inte visste var att de hade väntat på ett litet barn som skulle födas i en obetydlig stad långt bort från maktens centrum, som skulle sova sin första natt i en krubba. Av kärlek väljer Gud att bli en av oss. Guds kärlek är så stor att han väljer att göra sig själv så liten det bara går. Gud vill 8

komma nära oss och kan inte komma närmre än att bli en av oss. Genom Jesus känner Gud alla våra mänskliga villkor. Vi behöver inte berätta för Gud, Gud vet hur det är.

Genom Jesus födelse får vi en ny bild av Gud som vi inte kan bortse ifrån. Gud är inte längre bara mäktig, bortom, onåbar. Gud väljer att bli ett skyddslöst barn som är beroende av vår omsorg. Jesus föds och vänder på våra perspektiv.

Han fortsätter att vända på perspektiven hela sitt liv. Han umgicks med människor som andra såg som mindre värda.

Han upprättade och förlät dom som bar på skuld och skam.

Han talade om att de minsta skulle bli de största.

Han som själv kom till oss som ett barn lyfte fram barnet som vår förebild.

Julevangeliet

Lukas 2:1-20

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: "Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba." Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: "Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt."

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sade herdarna till varandra: "Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad heter de hade fått höranågot och se: allt var som Sandra egentligen annat.

Honsådelar det hade dem. utan gärna sinsagts berättelse att synas på bild. De som känner mig vet ändå att

9

Ett barn är fött TEXT: LENA PERSSON FOTO/privat: MARGARETA SIDENVALL

Bryt en tradition är temat för årets julinsamling, genom Act Svenska kyrkans internationella arbete. Det handlar om att bryta traditioner som till exempel könsstympning och tvångsgifte.

En som sett mer än många andra när det gäller detta är Margareta Sidenvall, pensionerad gynekolog från Hudiksvall.

Margareta bestämde sig redan som 12-åring att hon skulle bli läkare och hon skulle arbeta i Afrika. Detta efter att ha läst en artikel om Albert Schweitzer i tidningen Allers hemma hos mormor.

10

Hennes första arbete var tillsammans med maken Ragnar, i Etiopien 1973, med EFS som uppdragsgivare. Erfarenheterna där visade att man måste vara välutbildad för tjänstgöring på afrikanska sjukhus,

”Det var inte bara fattig-

domen och en omöjlig samhällsstruktur som gjorde dem utsatta, utan även just faktumet att de var kvinnor.

man behöver ha kapacitet att själv lösa de problem som uppstår. Så innan nästa utlandsuppdrag specia-

lan 15 och 19 år är kopplad till graviditet eller förlossning.

- Ja en kvinnas kropp är inte färdigutvecklad förrän vid 18 års ålder. Alla graviditeter för tonåringar med förlossning som följd ökar risken för liv och hälsa, säger Margareta.

‹‹‹

”I många länder är infrastrukturen en faktor som gör att människor inte kan ta sig till sjukvård. Transporter till fots är ett vanligt sätt att komma till sjukvård. Många byar finns i väglöst land. ”

Villkoren för en lyckad förlossning är att kvinnan är över 18 år och att hon dessutom haft ett gott näringsupptag. En flicka som inte får näringsriktig mat under uppväxten riskerar att inte utvecklas på rätt sätt. Bäckenet kan bli snävare än det genetiskt var tänkt. När hon så blir gravid så räcker inte bäckenet till och vid förlossning med för trånga förhållanden kan så kallade fistlar bildas. Det innebär att kvinnan får onormala öppningar mellan urinblåsa-slida och ändtarm-slida. Den fortsatta tillvaron för kvinnan blir ett liv med ständigt läckage av urin och avföring.

Hon luktar illa och social stigmatisering

liserade hon sig och utbildade sig till gynekolog.

- Detta på grund av det underläge som jag fann att kvinnorna hade. Det var inte bara fattigdomen och en omöjlig samhällsstruktur som gjorde dem utsatta, utan även just faktumet att de var kvinnor.

1980 - 85 hade Margareta och Ragnar ett långt utlandsuppdrag i Tanzania, genom dåvarande SKM (Svenska Kyrkans Mission) De hade då tre barn i åldrarna 3-8 år och i Tanzania 1982 föddes deras yngste son Erik. De återvände till Sverige då de kände att barnens behov av skola krävde det.

I kampanjmaterialet för julinsamlingen kan man läsa att den vanligaste dödsorsaken för flickor mel11

och förskjutning är vanligt förekommande.

Margareta har sett detta lidande på nära håll och gjort otaliga fisteloperationer för att återställa förhållandena i slidan.

Preventivmedel Utan tillgång till preventivmedel – och en acceptans att använda dem, så föder kvinnor för många barn och riskerar mödradöd vid förlossning. Sett över en skala är första förlossningen riskfylld, det är testet för en kvinna om hennes kropp klarar att föda fram ett barn.

- Andra och tredje förlossningarna är de säkraste. Från fjärde förlossningen börjar risksiffran åter stiga och från åttonde förlossningen är det riktigt farligt, berättar Margareta.

Vad som händer är att livmodern ”blir trött” och orkar inte framkalla värkar som kan föra barnet ner i kanalen. Särskilt uttalat är detta om det föreligger ett missförhållande i bäckenstorleken. Kraften räcker inte till att omforma barnets huvud (se bild).

Efter förlossningen orkar livmodern inte dra ihop sig. Att den har denna förmåga är livsavgörande – annars förblöder kvinnan. Av alla dödsorsaker vid förlossningen är blodförlust den vanligaste bakgrunden.

Huvudet på ett barn fem dagar efter förlossningen på Phebe sjukhus.

12

Infrastruktur I många länder är infrastrukturen en faktor som gör att människor inte kan ta sig till sjukvård. Fortfarande är transporter till fots ett vanligt sätt att komma till sjukvård. Många byar finns i väglöst land.

- Helt tydligt kan man notera att akutmottagningar och trycket på förlossningsavdelningar minskar under regntid – vägarna är helt enkelt inte farbara. Det är också fler människor som kommer nätter med fullmåne, då ljuset gör det lättare att ta sig fram, berättar Margareta.

Hon delar ett minne från 2001 då hon arbetade på ön Pemba som hör till ögruppen Zanzibar. Hon fick då ta emot en gravid kvinna som kom in med en mycket allvarlig form av havandeskapsförgiftning.

”Enligt kampanjmaterialet är den vanligaste dödsorsaken för flickor mellan 15 och 19 år kopplad till graviditet eller förlossning.”

Kvinnan kom in med biltransport från en avlägsen plats. Hon var medvetslös och hade allvarlig organsvikt. Margareta hanterade den akuta situationen och förlöste henne sedan med kejsarsnitt och både barnet och kvinnan överlevde.

I kvinnans mödravårdskort framgick det att man flera veckor innan hon kom in, hade sett tecken på risk för allvarlig havandeskapsförgiftning. Kortet var skrivet på engelska, som det brukar i journaler i Zanzibar/Tanzania. Det stod tydligt och klart att kvinnan remitterades till sjukhus flera veckor innan hon verkligen kom.

Margareta tänkte - här har sjukvårdspersonalen talat med termer och skrivit på språk som kvinnan inte förstår. Men när kvinnan tillfrisknat frågade hon henne och det visade sig att familjen helt enkelt inte haft pengar till att ordna transport förrän dagen när de kom.

Efter Tanzania har Margareta av familjeskäl fortsatt enbart med korttidsuppdrag. Sitt sista uppdrag hade hon 2015.

- Orsaken att jag inte kunde fortsätta var att den sändande organisationen Skandinaviska Läkarbanken inte ”vågade” sända mig p.g.a. mitt engagemang för Fikru Marus frigivning från fångenskap i Etiopien. De var rädda för min säkerhet, vilket jag tyckte var överdrivet.

När Fikru Maru släpptes 2018 hade Margaretas arbetstillstånd gått ut. Att söka nytt var omständligt och krångligt och hon kände sig, efter några års uppehåll, lite ringrostig så det kommer inte att bli några fler läkaruppdrag utomlands.

Margareta har i perioder i ca åtta år och genom

olika organisationer arbetat på sjukhus i Etiopien, Tanzania och Liberia. Vid korttidsuppdragen var det s.k. volontärsuppdrag utan lön med bara en viss ersättning. Det som ev. blev över gav hon till olika stödprojekt.

Vilken fantastisk tjänstgöring OCH välgärning!

Vill du stödja Act:s lokala insamling för julkampanjen Swisha till:

123 039 22 17 Så räknas din gåva in i församlingens redovisning Tack för din gåva!

Foto: Deborah Rossouw / Ikon

BRYT EN TRADITION

DET ÄR HÖG TID ATT BRYTA SKADLIGA TRADITIONER. Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp.

Vi lever alla under samma himmel. Var med i kampen för alla flickors rätt till ett värdigt liv.

SWISHA DIN GÅVA TILL 900 1223 svenskakyrkan.se/act

13

TILLSAMMANS KAN VI BIDRA TILL

en riktigt God Jul TEXT: LENA PERSSON/TINA WESTERBRING FOTO: LENA PERSSON

God Jul är vår hoppfulla hälsning till förbifladdrande bekanta i julhandel. Men det kan betyda mycket mer än så.

Yvonne och Manne delar sina tankar om en god jul.

De är helt överens: Det finaste vi kan ge varandra är tid, kärlek och uppmärksamhet. En varm kram och ett engagemang för andra är viktigare än inslagna paket. Samtidigt kan vi längta efter julstämning och en trygg gemenskap runt både julmat och klappar.

Möt två som med sina erfarenheter talar om vad som är viktigt på riktigt.

mer som en tradition än en kristen högtid, berättar Yvonne. Men i 11-årsåldern började hon gå i kyrkan själv, utan sina föräldrar, hon beskriver det som ett kall. När hon sedan blev mamma började hon och barnen gå på kyrkis och sporadiskt även på gudstjänster, de pratar om julen och besöker gärna kyrkan i juletid. Hon har ibland varit med vid församlingens Julgemenskap.

Jag hade väldiga förväntningar på julen som barn, på julklappar och så. Vi firade jul men det var

Den ekonomiska stressen inför julen kan verkligen orsaka magkatarr, säger Yvonne.

Hemma tar vi fram adventsljusstakar och vi julbakar och när barnen var yngre var det lottning om vem som skulle få sätta upp toppstjärnan på julgranen! Som vuxen har julen blivit mer känslomässig, tycker Yvonne.

14

Man vill kunna ge sina barn, i synnerhet barnbarnen någon inslagen julklapp. Som ensamstående mamma är just det där sista en utmaning. Något som gör det ännu svårare är att Yvonne är sjukskriven för utmattningssyndrom. Hon har ingen släkt nära och hennes yngsta barn har epilepsi, så Yvonne sover med ett öga öppet som hon säger. Hon har känt en oerhörd stress inför julen under åren, speciellt ekonomiskt.

Hon har genom församlingens diakoner fått både samtalshjälp och ett visst ekonomiskt stöd.

Jag vet att julgåvor som diakonerna fått in och sedan fördelat i församlingen, har varit väldigt uppskattat hos många, berättar Yvonne

Det var en otroligt stark upplevelse. Efter det blev jag en trogen gudstjänstbesökare. I dag tycker jag att jag är en del av församlingen och församlingen är en del av mitt liv. Jag känner stor tillfredställelse när jag är på gudstjänst och människor hälsar på mig, människor ser mig.

Jag har otroligt fina minnen av julen som barn. Vi firade jul hos mormor och morfar som var bönder.

Där fanns allt, en stor fin julgran, hemlagad mat och massor av paket under granen. Alla våra släktingar kom och klockan tre satt vi bänkade för att se Kalle Anka. Morfar smet ut för att köpa tidningen och jultomten pratade gotländska. Här tilläts inget stök,

”Vi firade jul hos mormor och morfar som var bönder. Där fanns allt, en stor fin julgran, hemlagad mat och paket under granen. ”

Jag kommer ifrån en stökig bakgrund, säger Manne som egentligen heter något annat. Mina föräldrar hade problem och vissa av dem ärvde jag och hade med mig långt in i vuxenlivet. Jag blev min bakgrund. Det tog lång tid innan jag kom till rätta med det och kunde hitta mig själv. Att jag till slut fann mig själv har kyrkan en stor del i. Jag har i hela mitt liv varit troende eller kanske andlig ska jag säga.

Har alltid haft en känsla av att allt levande hänger samman.

När jag befann mig i en livskris och sökte något slags mening så bestämde jag mig för att gå in i en kyrka på en gudstjänst. Där hände någonting, det var något med sången och miljön som tog tag i mig.

Jag fick syndernas förlåtelse och Guds välsignelse.

alla skulle hålla sams. I vuxen ålder har jag aldrig firat jul. Jag har aldrig varit gift och skaffat familj.

Under julen har jag känt mig otroligt ensam.

För mig handlar julen om att se till att andra människor får en fin jul. Då kan jag erbjuda min hjälp i olika organisationer som anordnar julfiranden. Jag vill sprida glädje och kärlek! Men jag kan sakna stämningen. Det var som om man grävde ner stridsyxan under julen, alla höll sams. Den där julkänslan, doften av god mat, pirret i magen när man såg paketen under granen. Och jag saknar min mormor och morfar och mamma naturligtvis.

Jag tycker att julen har blivit alldeles för kommersiell. Den finaste julklappen man kan ge någon är att ge av sig själv. Att ge av sin tid och engagera sig i någon annan, efter sina egna förutsättningar.

15

KORSORD JULEN 2020

Tävla och vinn!

1:a -3:e pris

En bok att njuta av i vinterkylan

Lösning höstkrysset nr 3-2020

Vinnare

Ett stort grattis till vinnarna! Välkommen att hämta din vinst på församlingsexpeditionen.

Ulla Berglund, Sven Erik Valter, Marianne Eriksson

Skicka in...

...svaren senast den 31 januari 2021.

E-post: hudiksvall.anmalningar@svenskakyrkan.se Post: Hudiksvallsbygdens församling, Box 1022

824 11 Hudiksvall (märk julkryss)

Håll utkik efter nästa nummer! kommer i din brevlåda i februari