Offentliga Affärer nr.4 2021

Page 1

För att kunskap är källan till goda affärer

N UMM E R 4 D ec ember 2021

Håll korruptionen borta

5

tips för det förebyggande arbetet

K I - s t u d i e i o p e r at i o n s s a l a r

Virus dödas med nanoteknik

”FLER MODIGA NEJ-SÄGARE BEHÖVS”

Annika Wallenskog

”Mer statlig styrning inte lösningen!” Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Hållbarhet


r oda affäre ällan till g nskap är k För att ku

Decemb er 2021 N UMM ER 4

onen Håll korrupti

5

borta

tips för det förebyggande arbetet

ssa o p e r at i o n KI-studie i

”FLER MODIG A NEJ-S ÄGARE BEHÖV S”

lar

Virus dödas k med nanotekni ns ko g An nik a Wa lle

styrning ”Mer statlig gen!” inte lösnin Upphandlin

ni | E-förvalt g | Juridik

skap ng | Ledar

t | Hållbarhe

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Catrin Johansson ekonomi@hexanova.se Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu Urban Nilsson urban@hexanova.se Externa skribenter Natali Engstam Phalén Layout Michaela Jönsson Tryck Exakta Adress-/namnändringar info@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Grattis till demokratin, även om det blev kort I skrivande stund har Sverige just fått en kvinnlig statsminister och sett densamme hoppa av. Hur det slutligen blir lär vi veta först efter det att tidningen gått i tryck. Men ändå! Grattis Magdalena Andersson som idag blev landets första kvinnliga statsminister. Ett enormt symbolvärde för ett land som vill befinna sig i framkant gällande jämlikhet och demokrati på lika villkor. På tiden, anser många! Den stora vinnaren måste ju ändå i detta läget vara demokratin. Det tog över 100 år för svensk demokrati att få en kvinnlig statsminister. Därför är det verkligen på tiden att så skett. Det

har ett viktigt symbolvärde och visar att ALLA oavsett kön har möjlighet att nå den absoluta toppen. Värt att fira, oavsett vilken politisk inriktning du eller jag skulle valt om vi fick välja idag, för det spelar egentligen inte stor roll sett ur ett demokratiskt perspektiv. Ett annat synsätt vore orimligt i ett land som rankas i världstoppen när det kommer till just demokrati och jämlikhet. Hur det går i slutändan lär vi på redaktionen få anledning att bevaka framåt, och hur det påverkar de Offentliga Affärerna i framtiden om det gör det, kommer vi även det att återkomma till. För vår räkning går nu året mot sitt slut och när nästa nummer kommer ut är vi redan inne i 2022. Ett år som förövrigt kommer bli spännande, sannolikt kan vi få återse några av er i Almedalen och sannolikt ses vi på några av de mötesplatser vi arrangerar under nästa år. Tills dess ber vi att få önska er alla en riktigt god och vilsam jul.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare


8 | ledarskap

PROFILEN Annika Wallenskog – Den statliga styrningen ökar trots intentionerna om det omvända. Det är som att försöka fixa välfärdens alla utmaningar med ett enkelt svar trots att bevisen pekar på helt andra behov av lösningar. Det menar Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner.

Gemensamt för många korruptionsfall är att ledningen har brustit, antingen genom att vara direkt involverad eller genom avsaknad av tydligt ledarskap. Här listar Natali Phalén, Advokatfirman Lindahl, fem tips till offentliga chefer för hur man kan lyckas med sitt antikorruptionsarbete.

16 | debatt I längden blir det alltid billigare för kommunen att själv bygga och förvalta fastigheter för sådana verksamheter som måste bedrivas. Annars sitter man fast i ett hyreskontrakt under en lång tid med en motpart som har ett mål: att göra vinst.

18 | vård

4

En banbrytande teknologi som dödar coronavirus och alla andra luftburna virus, bakterier och sporer testas nu på sju svenska sjukhus. NanoStrike dödar skadliga partiklar på nanosekunder, utan att skapa skadliga biprodukter.

24 | säkerhet

14

En ny studie från Iron Mountain visar på stora cybersäkerhetsbrister hos svenska företag och organisationer. Enligt studien anser cirka 60 procent att det inte är en risk att lämna datorn olåst eller att använda samma lösenord på flera plattformar.

26 HAN VILL HJÄLPA KOMMUNERNA NAVIGERA

”FLER MODIGA NEJ-SÄGARE BEHÖVS” – Vi behöver modiga, ödmjuka och frimodiga nej-sägare i ledningsgrupperna inom alla samhällssektorer. I stället för rädda, självcensurerande ja-sägare. Det menar Jan Sturesson, grundare av Kommunledningsakademin. Läs mer på sidan 20.

30 | upphandling Många kommuner saknar upphandlingsplaner. En viktig orsak är att politikerna inte identifierar upphandling som en viktig fråga. – Och när politiker inte ställer krav så händer inte så mycket, säger Lotta Edholm, seniorkonsult på TeneliusHolm AB, till OFFENTLIGA AFFÄRER.


PROFILEN

4

4

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


PROFILEN

”Mer statlig styrning inte lösningen!” – Den statliga styrningen ökar trots intentionerna om det omvända. Det är som att försöka fixa välfärdens alla utmaningar med ett enkelt svar trots att bevisen pekar på helt andra behov av lösningar. Det menar Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner. [Text: Bo Höglander]

Den som följer verksamheterna i kommuner, regioner och deras bolag blir snart varse att Annika Wallenskog är en nyckelperson i sammanhanget. Hon syns ofta på konferenser och seminarier där aktuella välfärdsfrågor ventileras och får även sia om framtiden och vad som väntar runt hörnet i Välfärdssverige. Vilken bakgrund har du och vad är det som gjort att du hamnat på stolen som SKR:s chefsekonom? – Jag när nationalekonom från Uppsala universitet. Har arbetat länge i kommunsektorn, som ekonomidirektör i både kommun och region samt som kommundirektör. – Redan tidigt i karriären när jag hörde chefsekonomer från kommun- eller landstingsförbundet prata eller såg vad de skrivit så tänkte jag att det verkade vara ett väldigt intressant och roligt arbete. När chansen dök upp så sökte jag jobb på SKR, som chef för sektionen för ekonomisk analys. Jag fick inte jobbet första gången då jag sökte det runt 2001. Men andra gången jag sökte samma jobb, åtta år senare, gick det bättre. Jag började på SKR 2010 och har sedan 2016 varit chefsekonom.

Nu har hennes erfarenhet fått henne att dra slutsatsen att välfärdens utmaningar främst handlar om att hantera ett växande välfärdsbehov och bristen på arbetskraft. Och hon tror inte på att statlig styrning är receptet, utan snarare att överlåta mer ansvar på kommuner och regioner.

”Ta ansvar och förenkla!” – Det är dags att staten tar sin del av ansvaret att förenkla, i stället för att försvåra, möjligheterna att hantera dessa utmaningar, slår Annika Wallenskog fast. I ett av sina blogginlägg talar hon tydligt om varför hon anser att utvecklingen obönhörligen går åt fel håll när det gäller statens klåfingrighet. Ett förslag en gemensam statsbidragskalender (för att kommuner och regioner inte ska missa att söka statsbidrag) kallar Wallenskog för en ”workaround”. En lösning som innebär att man inte går till botten med grundorsaken. – Det är som att sätta små plåster på ett alldeles för stort blödande sår, i stället för att ta reda på orsaken till blödningen och sätta in botemedlet där.

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21

”Staten litar inte på oss” Wallenskog pekar på att förslag om ökad statlig styrning kommer från enskilda ministrar – som själva vill hålla i styråran för välfärdsverksamheterna – samt utredare, direktiv till utredningar och olika myndigheter. – Staten litar helt enkelt inte på att den regionala och lokala nivån klarar sina uppgifter, menar SKL:s ledande ekonom. Ett exempel som hon anger är direktiven till den utredning som handlar om kommunal hushållning. Staten konstaterar att de allra flesta kommuner och regioner har skött sin ekonomi väl under 2000-talet. Sektorn som helhet har haft goda resultat och ökat soliditeten. Trots detta andas direktiven behov av ökad statlig styrning. Ett av utredningens förslag är att en statlig myndighet ska ansvara för att ge kommuner och regioner råd och stöd i ekonomiska frågor. – Erfarenheten säger dock att en sådan myndighet successivt kommer att vilja styra kommunernas och regionernas ekonomi i allt högre grad., fruktar Annika Wallenskog

g 5


PROFILEN

Statsbidrag är godis För en tid sedan rapporterade vi i OFFENTLIGA AFFÄRER om hur hon kritiserade riktade statsbidrag genom att kalla dessa för godis. – Just nu fungerar de riktade statsbidragen lite som godis. Man vet att det i längden inte är nyttigt, men det smakar ju så bra för stunden, tyckte SKR:s chefsekonom och uttryckte förhoppningen att staten framöver skulle våga motstå frestelsen med kortsiktighet och ryckiga satsningar. Bidrag som är öronmärkta till en viss verksamhet och åtföljs av villkor. För regeringen och riksdagen är det ett sätt att stödja en önskad utveckling på ett centralt politikområde. Huvudmännen uppfattar dock att det ofta leder till detaljstyrning och betungande administration.

Från några få till 180 Efter nittiotalskrisen fanns bara några få riktade bidrag. I dag har de svällt ut till över 180, framgår det av Annika Wallenskogs blogginlägg på SKR:s hemsida. Inlägget publicerades efter att SKR under Almedalsveckan 2021 lyfte frågan om statsbidrag på ett av sina seminarier. Paneldeltagare, representanter från kommuner och regioner, forskare och statliga företrädare var samstämt eniga om att statsbidragen behöver förändras. Helt enkelt för att få så mycket välfärd för pengarna som möjligt – och samtidigt bibehålla en lokalt fungerande demokrati, heter det. Negativa konsekvenser Annika Wallenskog pekar på att forskning, Statskontorets årliga uppföljning och Riksrevisionens granskningar visar negativa konsekvenser med riktade statsbidrag. Hon skriver: ”De skapar ineffektivitet, ger kostnadsökningar som ofta blir bestående när bidraget tar slut, ökar administrationen och riskerar att öka skillnaderna 6

mellan kommunerna och mellan regionerna. Riktade bidrag bör alltså inte användas när det inte är en exceptionell situation orsakat av yttre omständigheter. Ändå fortsätter de specialdestinerade bidragen att trilla in.”

Rapport publicerad

Namn: A nnik a Wa lle ns k og, F ödd: 2 3 juli 1 9 5 9 i Fa lun. Aktuell som: che f s e k onom på Sve r ige s Kom m une r och Re gione r, SKR. F amilj: f e m s öne r.

Samtidigt som seminariet hölls publicerade SKR en rapport om statsbidragens utveckling. Den innehöll resultatet av en enkät som besvarats av ett antal styrelseordförande i landets kommuner- och regioner under våren 2021. Där framgick att 94 procent av de svarande instämde helt, och sex procent delvis, i att statsbidrag i första hand ska vara generella och nivåhöjande, med andra ord permanenta samt ta hänsyn till den demografiska utvecklingen. – Ett talande och representativt citat bland de svarande är att riktade statsbidrag gör den kommunala planeringen kortsiktig och ryckig. ’Man gör det man får bidrag för. Inte alltid det som behövs’, citerar Annika Wallenskog ur svaren.

minska antalet riktade bidrag. Det fanns en tydlig gemensam vilja, men tyvärr har detta arbete gått i stå och vi har fått fler riktade bidrag. I det politiska läge som råder med oklara majoriteter och många partier som vill visa att de driver sina hjärtefrågor har det tyvärr tillkommit ännu fler kortsiktiga, riktade statsbidrag med krångliga villkor, som ofta kommer med mycket kort varsel.

Debattinlägg i rikstidning På DN-debatt skrev tre politiska företrädare för SKR i samma veva som Wallenskogs blogginlägg lades ut: ”Riktade statsbidrag blir allt fler och leder till ökade kostnader, har krångliga regler och innebär stora arbetsinsatser”. Undertecknare var Anders Knape, ordförande SKR, Carola Gunnarsson, vice ordförande SKR, och Anders Henriksson, vice ordförande SKR. – Det har länge varit känt för både regeringen och oppositionspartierna att kommuner och regioner behöver generella och långsiktiga planeringsförutsättningar för att kunna leverera välfärd på ett effektivt sätt, dvs med god kvalitet och relativt låga kostnader. – För några år sedan arbetade vi på SKR tillsammans med Finans- och Utbildningsdepartementen för att

Tror du att man kommer att lyssna på SKR och minska antalet riktade bidrag framöver? – Jag hoppas verkligen det. Ett avgörande ögonblick kanske skulle kunna vara om kommuner och regioner gemensamt, vid något tillfälle faktiskt säger, nej tack till ett bidrag. I och med att många vet att de kortsiktiga och riktade bidragen ofta är kostnadsdrivande och att när de löper ut har den enskilda kommunen eller regionen en ännu större utmaning att ta tag i, då man byggt upp projekt eller verksamhet som man kanske inte alls har råd med på sikt. – Vi har samtidigt också definierat att det i bland är mer effektivt med riktade bidrag, exempelvis när det sker stora samhällsförändringar som påverkar kommuner och regioner olika mycket och på olika

Bakgrund/utb: na t iona le k onom , U pps a la unive r s it e t F ritid: va ndr a och m å la a k va r e ll

sätt. Exempelvis kan det gäller vid brandkatastrofer, översvämningar, flyktingvågor eller pandemier. – Man kan också tänka sig att kommunsektorn och staten samverkar för att genomföra stora investeringssatsningar, exempelvis att bygga ut hård och mjuk infrastruktur för att kunna använda ny teknik och digitalisera i syfte att minska kostnaderna på sikt. De riktade bidragen ökar tyvärr fortfarande i omfattning och har blivit mer regel än undantag. När du inte jobbar, vilka fritidsintressen utövar du helst då? – Jag gillar att vandra, gärna i fjällen, och så har jag börjat måla akvarell för några år sedan. Vilken form av julfirande ser du fram emot? – Att alla mina fem söner, och resten av hela släkten kommer hem till mig och firar jul tillsammans. Julen ska vara lite som i Fanny och Alexander! n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


TILLSAMMANS FÖR ETT TRYGGARE SAMHÄLLE T B ROT

SP

TIO N E V RE

N

RIS K & RISK HET R E K RSÄ E B Y C

Boka din plats idag! www.tr yggochsäker.se www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21

2 0 2 2 7


Håll korruptio

5 tips fö förebyg Gemensamt för många korruptionsfall är att ledningen har brustit, antingen genom att vara direkt involverad eller genom avsaknad av tydligt ledarskap. Här listar Natali Phalén, Advokatfirman Lindahl, fem tips till offentliga chefer för hur man kan lyckas med sitt antikorruptionsarbete.

Det finns en mängd uppgifter som kommer med att vara chef inom offentlig förvaltning. En alldeles särskild sådan är att arbeta för att upprätthålla förtroendet för den offentliga förvaltningen. I Sverige är detta förtroende – i en internationell jämförelse – ovanligt högt. Vi anses nämligen ha relativt lite av det som slår allra hårdast mot förtroendet: korruption. Det kan dock knappast ha undgått någon att ”relativt lite” inte är entydigt med ingenting. Bara de senaste åren har vi sett flera uppmärksammade fall som visar att korruption förekommer inom offentlig sektor. Korruption kan ta många former. Mutor är naturligtvis en. Men mer vanligt är andra ageranden utifrån den bredare definitionen ”missbruk av makt för egen eller annans vinning”. Det kan handla om att införa ett ogrundat kvalificeringskrav i en upphandling för att säkerställa att en släktings företag ska tilldelas kontraktet. 8

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


LEDARSKAP

onen borta

ör det ggande arbetet Det kan också handla om att en chef favoriserar en kompis i en rekryteringsprocess och säkerställer att kompisen anställs – trots att det inte är den mest kvalificerade personen. Exemplen kan göras många. Gemensamt för många korruptionsfall är att ledningen har brustit, antingen genom att vara direkt involverad eller genom avsaknad av tydligt ledarskap. Därför har jag nedan listat fem tips till dig som offentlig chef för att lyckas med ditt antikorruptionsarbete.

1.

Ta tydlig ställning

Som chef är du central i arbetet mot korruption och vad du säger och gör spelar roll. Utan ett starkt och tydligt ledarskap som signalerar avstånd mot alla former av korruption är övrigt arbete dömt att misslyckas. Se till att ledningens ståndpunkt är tydlig såväl internt som externt, t.ex. i policydokument och annan kommunikation. Säkerställ också att det finns resurser för ett förebyggande korruptionsarbete och håll dig informerad om vad som görs. Fina ord i all ära, men utan att lägga tid och arbete bakom dem riskerar de att bli endast tomma.

2

Ta reda på riskerna

Utan kunskap om sina korruptionsrisker riskerar det korruptionsförebyggande arbetet

att ske i blindo. Trots detta får myndigheter och kommuner återkommande kritik för att riskmedvetenheten är för låg från bl.a. Riksrevisionen och Statskontoret. Alltför vanligt är uppfattningen att korruption är något främmande som inte kan ske i den egna organisationen. Som verkligheten gång på gång visar stämmer denna uppfattning sällan. I alla sammanhang där människor fattar beslut och möts finns korruptionsrisker. Gränssnittet mellan det offentliga och det privata – och särskilt offentlig upphandling – är ett känt riskområde. Särskilt riskfyllt är situationer när enskilda tjänstemän kan fatta

CHEF HAR ”DUSOM ETT ANSVAR

FÖR ATT SKAPA EN TYDLIGHET KRING VAD SOM SKA GÄLLA I OLIKA SITUATIONER OCH ATT VÅGA TA SVÅRA DISKUSSIONER OM RÄTT ELLER FEL.

www.of www.offentligaaf fentligaaffarer.se farer.se| |OOf ffef ne nt ltilgi ga aA Af ffäf rä er re r44220021 21

beslut i relation till leverantörer eller enskilda i stora affärer eller i betydelsefulla frågor. Det är också viktigt att vara vaksam på situationer när den professionella och den privata rollen kan blandas samman, liksom om det finns en kultur med alltför mycket fokus på effektivitet och en ”känsla att man driver företag” i offentlig sektor.

3

Säkerställ en öppen kultur där folk vågar säga ifrån Den som agerar korrupt gör det ofta efter att först ha tagit flera mindre steg på vägen dit. Dessa steg går sällan osedda. Studie efter studie visar att kunskap om oetiska eller olagliga beteenden nästan alltid finns bland anställda i en verksamhet och att visselblåsningar är den enskilt viktigaste källan till att upptäcka dessa. Trots detta säger få ifrån när de ser korrupta ageranden. Inte sällan möter den som rapporterar om oegentligheter intern kritik och ett ointresse av att ta tag i det som rapporteras. Detta skapar skadliga tystnadskulturer och omöjliggör ansvarsutkrävande. Inom kort kommer det bli obligatoriskt att införa visselblåsarsystem. Präglas organisationen av en tystnadskultur eller av att misstänkta oegentligheter sopas under mattan hjälper dock inte ett visselblåsarsystem, hur tekniskt bra det än är. Kultur äter verkligen strategi till frukost!

4

Kommunicera mera!

5

Följ upp och utvärdera

Verkligheten är sällan svart-eller-vit och orden i policydokument (hur välskrivna de än är) hjälper inte alltid i de olika fall som kan uppstå. Etiska frågor och vad korruption är måste därför ständigt vara föremål för diskussionen. Den moraliska kompass som varje anställd behöver är inte given utan måste ständigt kalibreras. Detta kräver kontinuerlig kommunikation, genom utbildningar, dilemmadiskussioner och påminnelser på andra sätt som via intranät. Som chef har du ett ansvar för att skapa en tydlighet kring vad som ska gälla i olika situationer och att våga ta svåra diskussioner om rätt eller fel.

Att förebygga korruption är inget engångsprojekt. Verkligheten är föränderlig och nya risker kan uppstå medan andra kan minska. Åtgärder måste därför kontinuerligt följas upp och utvärderas för att ta reda på vad som fungerar och vad som behöver förbättras. Och glöm inte att sätta upp specifika mål. Som det heter: ”vad som mäts blir gjort”. n - Natali Engstam Phalén, Specialist

Counsel Advokatfirman Lindahl med ansvar för Stockholmskontorets rådgivning inom antikorruption, EU- och konkurrensrätt och offentlig upphandling.

9


ÖVERFÖRING TILL TREDJELAND

– NY RIKTLINJE [Text: Bo Höglander]

Den Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, har antagit en ny riktlinje som klargör vad som utgör överföring av personuppgifter till tredje land. Arbetet med riktlinjen har letts av Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. På ett plenarmöte har EDPB nu antagit riktlinjen ”Guidelines on the Interplay between the applica-

tion of Article 3 and the provisions on international transfers as per Chapter V of the GDPR”. Rikt-

linjen klargör vad som utgör en överföring av personuppgifter till tredjeland. Petra Lennhede, jurist på IMY, som lett arbetet med att ta fram riktlinjen, uppger: – Det är en efterlängtad riktlinje. Om ett dataflöde klassas som en överföring till tredjeland så måste reglerna i Kapitel V i dataskyddsförordningen tillämpas, vilket betyder att överföringen bara får ske under vissa förutsättningar.

Det har länge funnits oklarheter kring vad som egentligen räknas som en överföring till tredjeland, som nu blir tydligare, säger Petra Lennhede.

Anställd på tjänsteresa Ett exempel som tas upp i riktlinjen är om en anställd åker på tjänsteresa till ett land utanför EU med sin bärbara dator och får tillgång till och arbetar med personuppgifter som finns i arbetsgivarens databas. Det exemplet räknas inte som en överföring till tredjeland, eftersom den anställde inte är en egen personuppgiftsansvarig eller personuppgiftsbiträde, utan endast utgör en del av sin arbetsgivare i EU. – Det innebär dock inte per automatik att behandlingen är tillåten. Den personuppgiftsansvariga måste följa GDPR och göra en bedömning av eventuella risker och kan då trots allt komma fram till att den aktuella behandlingen inte är tillåten på grund av för höga risker, klargör Petra Lennhede.

Publik konsultation Riktlinjen har tagits fram av International Transfers Expert Subgroup som är en undergrupp i EDPB. Svenska IMY har med stöd av finska dataskyddsmyndigheten lett arbetet med riktlinjen som nu är ute på publik konsultation till och med den 31 januari 2022. n 10

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


Vad händer med jämlikheten efter pandemin på din arbetsplats? Möjligheten att arbeta såväl digitalt som fysiskt på kontoret har blivit allt vanligare bland svenska företag och organisationer efter pandemin. Flera undersökningar visar att det lätt kan bildas ett A- och B-lag bland de anställda - de som är på kontoret och de som arbetar hemifrån. Hur säkerställer vi att alla tas hand om på samma villkor? Finns det arbetsuppgifter som inte låter sig hanteras digitalt på distans? Vad måste du som ledare vara uppmärksam på för att alla medarbetare ska få rätt förutsättningar att göra ett bra jobb?

Välkommen att ta del av vår paneldiskussion under eventet ”Offentlig chef”, 7-8 december 2021. ey.com/se


EVENT

FYRA KONFERE PÅ TVÅ VECKOR [Text: Bo Höglander]

Mötesplats Offentliga Affärer och eFörvaltningsdagarna – bägge i slutet av oktober med en veckas mellanrum – blev veritabla framgångar. Parallellt med eFörvaltningsdagarna arrangerades även Välfärdsdagarna och Publikom, för deltagare med specialintresse inom respektive områden, men med vissa gemensamma inslag i plenum och i utställningarna.

Det syntes att det efter att pandemin klingat av fanns ett sug efter att få träffas, mingla, lära sig saker och ha roligt ihop. Samtliga dessa krav kunde tillgodoses på de fyra dagarnas konferenser med topptalare, fördjupande seminarier, utställare, mingel och bankett på kvällen efter första dagens övningar. Platsen var på mångas begäran Nackastrandsmässan, en tidigare industrilokal där gammalt och nytt samsas i charmig förening. Moderator för Mötesplats Offentliga Affärer var Lennart Ekdal, känd från olika tv-produktioner. eFörvaltningsdagarna modererades förtjänstfullt av Paulina Modlitba. Frida Boisen modererade Publikom och Catharina Barkman tog sig an Välfärdsdagarna.

Tidigare toppdiplomat En höjdpunkt på Mötesplats Offentliga Affärer var talet av den tidigare toppdiplomaten och 12

vice generalsekreteraren i FN, Jan Eliasson som fyllde plenum på torsdagen 28/11. Hans tal berörde men lockade även till många skratt. Trots att Jan Eliasson arbetat på global nivå i den absoluta toppen bland fredsförhandlare och konfliktlösare kunde lyssnarna identifiera sig med hans koncept för att lyckas i en förhandling. Han delade upp sitt framgångsrecept i beståndsdelarna: • Ordet • Tidpunkten/tajmingen • Kulturförståelse • Personliga relationer och personlighet För egen del har Jan Eliasson använt sig av samtliga dessa kategorier i sina förhandlingar vid konflikthärdar, bland annat IranIrak-konflikten på 1980-talet. Att inse ordens betydelse och att varje nyans kan avgöra väsentligheter i tillvaron är en insikt som

Jan fick redan som barn. I arbetarhemmet i Göteborg fanns Tidens lexikon som han bläddrade i som nioåring. Medvetenheten om att det finns så många ord och att vart och ett har sin särskilda betydelse drabbade honom starkt. Senare har en insikt vuxit fram om att ord kan skapa låsningar – men också bytas ut och på så vis öppna dörrar. Ett annat ord eller begrepp än det som först låste positionerna kan åstadkomma samma resultat som det man först avsåg. Till detta kan läggas tajming – att veta när tiden är mogen för att ta upp en specifik fråga eller föreslå en lösning på ett problem. Kulturförståelse är A och O, att sätta sig in i den andres situation. Ett besök i ett mattmuseum i Teheran under en paus i pågående förhandlingar låste upp ett kritiskt läge, berättade den tidigare toppdiplomaten. En paus som kom till av misstag på grund av en felaktig översättning i ett stekhett rum där alla

var trötta. I slutänden ledde den ändå fram till något positivt – för att personliga relationer upprättades när kulturförståelsen fick utrymme. Eliassons intresse för persiska mattor mjukade upp de iranska förhandlarna. När de återvände till förhandlingsbordet hade FN-diplomaten uppgraderats till ”our friend”! En varm applåd krönte Jan Eliassons tal. Nacka kommuns KSO Mats Gerdau hälsade deltagarna välkomna till kommunen som han menar legat i framkant länge inom IT, digitalisering och robotlösningar i välfärden. Därefter äntrade digitaliseringsminister Anders Ygeman scenen.

VI HAR BARA ”SKRAPAT PÅ YTAN

NÄR DET GÄLLER ATT UTNYTTJA DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETE. OM VI GÖR RÄTT SÅ KAN VI BLI DET LAND I VÄRLDEN SOM ÄR BÄST PÅ JUST DETTA.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


EVENT

ENSER Han hyllade givetvis Sverige och Stockholm och hur landet och huvudstaden ligger till när det gäller digitalisering. Det finns många goda exempel men också några sämre. Ett sådant exempel är Stockholm stads satsning på ett skoladministrations-system samt ett system för IT inom det sociala. Potentialen för digitaliseringen och dess möjligheter är dock enorma, framhöll Anders Ygeman.

där bland andra civilminister Lena Micko medverkade. – Samhällsnyttan ska ha en framskjuten plats i offentlig upphandling och inköp, menade civilministern Lena Micko som talade dag ett inför en fullsatt plenisal. Det är inte en enskild upphandlare som

ska göra det, utan många tillsammans, tillade hon. Det är också en lednings- och styrningsfråga, klargjorde hon. När det gäller samhällsmål så betonade civilministern uppföljningen, något som det pratas om i upphandlarkretsar i decennier. Djuromsorg och justa arbetsvillkor när offentliga tjänster utförs ingår också i de samhällsmål som ska prägla offentlig upphandling underströk ministern. Regeringen har gett Upphandlingsmyndigheten ett särskilt

Lennart Ekdal och Jan Eliasson.

”Bara skrapat på ytan” – Vi har bara skrapat på ytan när det gäller att utnyttja digitaliseringens möjligheter, slog han fast. Om vi gör rätt så kan vi bli det land i världen som är bäst på just detta. Moderatorn Moderatorn Paulina Modlitba undrade HUR Sverige ska agera för att bli bättre och till och med bäst. Ygeman pekade bland annat på att medarbetarna längst ut i linjen måste engageras. Innovationerna når ut längst när man kombinerar IT med professionens kunskaper och erfarenheter. Från publiken kom också frågor kring digital signering som Ygeman höll med om måste öka i det offentliga Sverige. Integriteten kom också upp. Offentlighetsprincipen gör att de data som redan i dag är offentliga kan upplevas minska den personliga integriteten när alltmer digitaliseras och blir öppnare. Det är inte offentlighetsprincipen som ändras utan den digitala tillgängligheten och därmed upplevelsen hos medborgarna.

Hoppas på upphandlarna En vecka tidigare, 20-21 oktober, hölls Mötesplats Offentliga Affärer,

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21

uppdrag kring detta. Myndighetens generaldirektör Inger Ek underströk klimat-, miljö- och samhällsstrategiska mål när hon deltog i en paneldebatt på förmiddagen. Civilministern berättade också om den kommande ”förenklingspropositionen” som bland annat innebär höjda direktupphandlingsgränser och friare tyglar för upphandlande myndigheter. Innovationsupphandling är ytterligare ett område som Lena Micko vill lyfta. Ett särskilt forum ska inrättas kring detta där erfarenhets- och kompetensutbyte ska kunna ske.

Rättsfall i fokus Ett antal angelägna ämnen hann penetreras under torsdagen. Dagen inleddes med att justitieråden Helena Rosén Andersson och Åsa Edman, chefsjurist Adda, visade och kommenterade aktuella (och pågående) rättsfall, bland annat kring ramavtal och volymtak. Sekretess i anbuden togs upp på ett panelsamtal på initiativ av Trä- och möbelföretagen. Hemligstämplandet har gått så långt att branschen själv inser att det inte gagnar någon. Nu vill man öppna upp och öka transparensen. Samtalet blev ett steg i rätt riktning.

600 deltagare Urban Nilsson, vd Hexanova Events och ansvarig utgivare för OFFENTLIGA AFFÄRER, summerade på LinkedIn: – Ett stort tack till alla er som deltog under Mötesplats Offentliga Affärer 2021! Drygt 600 deltog några veckor efter att restriktionerna släppt. Ser fram emot att återses som senast den 7-8 september 2022 när vi kör igen. Stort tack också till våra härliga föreläsare, partners, utställare och vår moderator, samt slutligen vårt kunniga programråd. Tillsammans med sitt team har

g

13


EVENT

Prisvinnare på eFörvaltningsdagarna

Jonna Östlind.

Elisabeth Lejroth, Arvika kommun, tog emot pris för bästa digitaliserings-lösning i offentlig sektor och Rodolfo Alvares, Södertälje sjukhus, tog emot priset för bästa kommunikationsinsats i det offentliga Sverige.

Vinnaren av Handslaget 2021 Jonna Östlind, Mölndals stad, och hennes engagerade team vann Handslaget 2021! En lycklig Jonna Östlind, påhejad av medarbetare och kollegor, fick komma upp på scenen och ta emot priset till applåder och konfettiregn på mötesplatsens första dag. Jonna Östlind, Möldal stad, satt strategiskt inköp och upphandling på kartan och fått politikerna att intressera sig och se en effektiviseringspotential. Jonna har drivit ett omfattande förändringsarbete för att få ut så mycket effekt som möjligt för varje skattekrona. Det som spara på goda affärer kan läggas på kärnverksamheterna. Genom en

14

central upphandlingsfunktion, kategoristyrning, dialog med leverantörer har man dessutom lyckats få personalomsättningen att sjunka till noll – ingen har slutat på flera år! Jonna jobbar utifrån ett tillitsbaserat ledarskap, hon är chef men aldrig på det bossiga sättet.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en lugnare pratstund med vinnarna dagen efter festligheterna och prisutdelningen. Nu kan det också konstateras att vinnarna uppmärksammats på hemmaplan i olika medier och av sina respektive kommuner, Arvika och Södertälje. Elisabeth Lejroth berättade att man redan har 50 robotar i hemsjukvården. Motståndet som fanns i början har mattats och digitaliseringen har blivit en framgång. Robotarna påminner om när patienten ska ta sina livsviktiga mediciner. – Det ökar självständigheten och självkänslan, menar Elisabeth Lejroth. Dels undviker patienten att glömma bort sin medicin och dels ges möjligheten att själv ta medicinen, ingen annan behöver tjata eller mata. Man blir friskare även på andra områden om man känner att man klarar av det mest grundläggande, konstaterar Elisabeth Lejroth. De påminnande robotarna frigör tid för andra viktiga uppgifter som personalen i stället kan ägna sig åt. Arvika kommun har inte för avsikt att dra ner på personal utan ska göra en plan för fortsatta insatser och mindre stress.

– Hela kedjan är viktig i ett sådant här arbete. Utmaningarna var många i Södertälje, inte minst att förklara allt som hände på olika språk samt ett enormt medietryck, förklarar Rodolfo Alvares. Han berättar också att man vid Södertälje sjukhus valde att inte stänga journalister ute utan i stället hålla kommunikationskanalerna öppna. – Pandemin var ju en historisk händelse som borde dokumenteras, resonerar Rodolfo Alvares. Priser på Hamburger Börs Prisutdelningarna skedde på eFörvaltningsdagarnas och Publikoms första dag, onsdagen den 27 oktober. n Elisabeth Lejroth.

Teamarbete bakom pris Rodolfo Alvares berättar dagen efter prisutdelningen för OFFENTLIGA AFFÄRER att ett stort teamarbete ligger bakom hans pris Megafonen. O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


tt a s g n i Da d a l k c e utv etens? p m ko

sa att lä h d e ret m esign oc å a y n 80 tD a det , Conten av våra + r t r a t kicks unikation ch ta del ivitet elle g u d o n m at in hs ka gital kom erghs.se tion, kre y en lösn s g r e s .b a s På B som Di www mmunik skräddar ntakta o k r ö e s ko ko tt kurs ring. Be bl.a. önskar a vänligen e m t i o l Faci urser in tället itt team, s i u k d d olika kap. Om eller t e h s ledar verksam rghs.se. e in för d utions@b l på so


DEBATT

Kommunen bör äga – inte hyra [Text: Bo Höglander]

I längden blir det alltid billigare för kommunen att själv bygga och förvalta fastigheter för sådana verksamheter som måste bedrivas. Annars sitter man fast i ett hyreskontrakt under en lång tid med en motpart som har ett mål: att göra vinst. Det hävdar Emilia Bjuggren, oppositionsborgarråd (S) i Stockholm. – Frågan om hur vi använder våra gemensamma resurser på bästa sätt är alltid en valfråga, säger hon som svar på frågan från OFFENTLIGA AFFÄRER om S kommer att driva detta under valrörelsen 2022. I ett debattinlägg pekar Emilia Bjuggren på trenden som innebär att kommuner slutar bygga egna idrottshallar, skolbyggnader och andra viktiga fastigheter för att i stället låta privata aktörer uppföra dessa. Därefter hyr kommunen in sig.

– Dessvärre ser vi den här trenden även i Stockholm, konstaterar Emilia Bjuggren och för ner exemplet till individnivå: Om man har råd att äga sitt boende så säljer man det troligtvis inte till någon annan för att sedan hyra tillbaka det och riskera en successivt höjd hyra över tid. Få skulle göra en sådan dumdristig affär.

Billigare i längden

I längden blir det alltid billigare för kommunen att själv bygga och förvalta dessa fastigheter, menar oppositionsborgarrådet. Hon

DETTA ÄR NÅGOT SOM ALLT FLER ”KOMMUNER BÖRJAR INSE, FÖRUTOM STOCKHOLM DÅ, DÄR HÖGERSTYRET FRAMHÄRDAR I SIN BLINDA TRO PÅ ATT MARKNADEN ALLTID LÖSER ALLA PROBLEM PÅ BÄSTA SÄTT.

16

påpekar att kommuner kan låna pengar billigare än privata företag eftersom det är förenat med låg risk att låna ut till en kommun. Fördelaktiga lån kan tas för investeringar som ska nyttjas under lång tid, till exempel skolor. – Samma kostnad för investeringen har en privat aktör, men lånet syns då inte på kommunens balansbudget. Det innebär bara att kommunen gömmer kostnaden för sig själv. Det säger sig själv att det är ekonomiskt vansinne, framhåller Emilia Bjuggren och tillägger: – Detta är något som allt fler kommuner börjar inse, förutom Stockholm då, där högerstyret framhärdar i sin blinda tro på att marknaden alltid löser alla problem på bästa sätt.

Dyrare lokaler, mindre välfärd I slutändan innebär det enligt oppositionsborgarrådet att kommunens lokaler är dyrare än de behöver vara. – Då måste kommunen antingen

skära ned på andra kostnader inom vård, skola, omsorg och fritidsaktiviteter med resultatet att medborgarna får mindre välfärd. Eller så måste kommunen höja skatten för att ha råd med hyrorna till de privata fastighetsägarna. Knappast något som önskas ens av borgerliga väljare. OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Emilia Bjuggren: Du hävdar att det är ekonomiskt vansinne för kommunen att hyra lokaler, särskilt för långsiktiga verksamheter. Men kan det inte också vara ett sätt att gynna det lokala näringslivet och därmed öka skatteintäkterna? – Det kan finnas skäl för kommuner att hyra in sig i andra fastigheter, men det får inte vara för att gynna en enskild näringsidkare, då det är olagligt. Har du fått några reaktioner på din debattartikel? – Jag har främst fått positiva reaktioner kring min debattartikel från andra som oroar sig över ideologiskt slöseri med våra skattemedel. Kommer S i Stockholm att göra detta till en valfråga i valrörelsen 2022? – Frågan om hur vi använder våra gemensamma resurser på bästa sätt är alltid en valfråga. Den ursprungliga debattartikeln var införd i Dagens Samhälle.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


Emilia Bjuggren, oppositionsborgarråd (S) i Stockholm.

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21

17


VÅRD

KI-studie i operationssalar

Virus dödas med nanoteknik

[Text: Bo Höglander]

En banbrytande teknologi som dödar coronavirus och alla andra luftburna virus, bakterier och sporer testas nu på sju svenska sjukhus. NanoStrike dödar skadliga partiklar på nanosekunder, utan att skapa skadliga biprodukter. – Det gör teknologin unik! WHO uppdaterade i våras sina riktlinjer till att även inkludera luftburen smittspridning av coronavirus, säger Liliane Rothoff, produktansvarig, Novaerus produkter i Sverige. Den kliniska studien är omfattande och har initierats av Karolinska Institutet. Studien löper över tre år och inkluderar 45 000 patienter. OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med Liliane Rothoff som berättar att KI valt denna teknik bland annat för att den inte behöver utbyteskomponenter. Tekniken fungerar med fullständig prestanda under hela livslängden och behöver inget underhåll mer än att torka av förfiltret, vilket görs vid normal städning.

virus koloniserar. Här ges de inte den möjligheten, slår Liliane fast. NanoStrike finns i flera olika luftdesinficerande enheter, både med och utan filter. I den mest avancerade, med filter, är plasmananotekniken kombinerad med ett Camfil-filter av medicinsk klass där de icke livskraftiga restpartiklarna samlas upp tillsammans med lättflyktiga organiska föreningar och större partiklar. De andra två enheterna är rena NanoStrikeprodukter där partiklarna avaktiveras och dödas. Här får man en högeffektiv luftreningslösning men utan behov av att byta filter då och då.

Inga skadliga biprodukter I och med att Novaerus teknik inte skapar skadliga biprodukter som ozon eller formaldehyd kan den användas kontinuerligt och dygnet runt med människor i rummet. Ozonbaserad och annan kemisk rening måste ske när inga människor befinner sig i rummet. – Vi människor är själva spridningskällan till virus och bakterier, tillägger Liliane. Den här tekniken kan då även användas nära gamla, barn och sjuka för att löpande eliminera nytillkomna patogener i luften. Till sist berättar hon att tekniken är portabel och inte behöver installeras i befintlig fastighet, vilket kostar mångmiljonbelopp. – I vårt fall är tekniken portabel och till ett helt annat pris. Vid renovering eller ombyggnad kan tekniken enkelt förflyttas till den plats där man har störst behov, avslutar Liliane.

Fakta NanoStrike Teknologin använder en atmosfärisk plasmaurladdning – samma typ av urladdning som uppkommer vid blixtnedslag – för att döda och avaktivera skadliga luftburna mikroorganismer. NanoStrike är ett kraftfullt och nödvändigt komplement till ordinära ventilationssystem då luftbyten åstadkomna av dessa inte dödar patogener i luft. ”Trots mycket god ventilation om hela 12 luftbyten per timme återfinns aktiva viruspartiklar i luft och på ytor, i 2 av 3 undersökta sjukhusrum” (Nature Communications, 2020).

Energisnål teknik

Dessutom är tekniken energisnål och drar inte mer ström än en vanlig glödlampa på 40 watt. Den patenterade tekniken bygger på kall plasmabaserad nanoteknologi. Till skillnad från befintlig teknik så handlar det inte om filtrering utan om att döda bakterier och virus i luften. – I vanliga luftrenare med filter riskerar man att bakterier och 18

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


GEMENSAMT FOKUS PÅ MÅLBILDERNA GER RESULTAT Med verktyget Eyescube och vår kunskap som stöd gör vi ert målarbete tydligt för alla i organisationen. Ökat engagemang hos era medarbetare Aktivt målarbete i vardagen Transparens och samarbete mellan era avdelningar

www.futureyes.se www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21

info@futureyes.se 19


LEDARSKAP

Han vill hjälpa kommunerna navigera

”Fler modiga nej-sägare behövs” – Vi behöver modiga, ödmjuka och frimodiga nejsägare i ledningsgrupperna inom alla samhällssektorer. I stället för rädda, självcensurerande ja-sägare. Det menar Jan Sturesson, grundare av Kommunledningsakademin. [Text: Bo Höglander]

Jan Sturesson arbetar idag med många svenska kommuner inom områdena strategi och ledarskap samt med en hel del företag. Kommunledningsakademin har fokus på navigering och spaning, ledarskap samt styrbarhet i kommuner. Fram tills för några var Jan global ledare för området offentlig sektor inom PwC, samt ansvarig för de uppdragen inom EU, FN och Världsbanken. Han har också varit rådgivare till World Economic Forum under sju år gällande framtidens urbanisering och smarta städer.

VI MÅSTE KUNNA ”TOLKA OCH AVGÖRA

HUR UTVECKLINGEN STÄMMER MED VÅRA VISIONER OCH VÄRDERING INOM ORGANISATIONEN, MEN KANSKE OCKSÅ VÅGA TÄNKA NYTT .

20

EU-projekt om kompetens Jan har just avslutat ett projekt for EU-kommissionen om framtidens kompetensbehov inom Europas framtida industri och han leder just nu ett projekt för regeringen i Namibia om ökad investeringsattraktivitet i landet. Han kommer att delta i en panel om morgondagens ledarroll på Offentlig Chef i Lund. – Kommunerna måste få bättre spänst i sin spaning och navigering och våga dra slutsatser som ligger i motvind gentemot opinionen, eller kanske tom inom den egna ledningsgruppen menar Jan Sturesson när OFFENTLIGA AFFÄRER får en pratstund med honom. Jan själv delar upp sin övergripande spaning i olika delar.

Identifiera trender – För det första handlar det om att fokusera på framtiden och här kunna identifiera trender och tendenser samt svara signaler. Vi måste kunna tolka och avgöra hur utvecklingen stämmer med våra visioner och värdering inom organisationen, men kanske också våga tänka nytt… När det gäller värderingar är det särskilt viktigt att ha koll på dessa gällande framtidens teknologi,

och inte minst pågående digitalisering och vad detta betyder i praktiken. Ska framtiden smarta ständer bli som i Kina, nämligen digitala fängelser? I Kina är allt helt uppkopplat, individen är helt övervakad, så kallad ”city brain”. Dessa städer har idag blivit digitala fängelser. Europa kämpar nu med rätta för att i stället hitta en spännande och positiv identitet, position och med sunda regleringar - digital frihet med personlig integritet. Vi kanske inte skall ha en kamera eller sensor i varje lyktstolpe som i Kina…

Ledarskapet Det andra är ledarskapet, vi står inför stora spännande utmaningar efter Covid 19. Det behövs modiga och ödmjuka ledare där tillit och förtroende är basen på riktigt. Många ledare har visat tillit under distansmöten via zoom, men nu kommer tillbaka och vill ha riktig kontroll… Men det nya normala kräver ledare som har verklig tillit i sina relationer. (inte minst till sig själv…) Ledarskap handlar bl.a. om att kunna eliminera osäkerhet och skapa trygghet, samt beröra människor och ”ladda” dem, både intellektuellt, professionellt, socialt och emotionellt. Ledarskap handlar om att kunna gå före, (frågan är om någon följer metaforiskt sett…) alltså veta vart man ska och i denna process ge vision och dessutom energi och framtidstro. Visionen måste beröra inifrån men påverka utåt! Den måste ligga i linje med våra värderingar, vårt ansvarstagande och vår personliga och organisatoriska

integritet. Dessa ord är nyckelord framöver, framhåller Jan Sturesson med emfas. Han menar att ledarskapet är tydligare och mer frimodigt i våra grannländer Norge, Danmark och Finland.

Välfärd och energi – Ett tydligt exempel välfärdsorganiseringen, samt energi/elproblematiken som vi ser nu – där svenska företag kan inte komma vidare med sin expansion för att det saknas el! Hur kan det vara att det är så få ledare inom privat och offentlig sektor som säger ”som det är”? Till exempel att effektbalansen försämras när vi tar bort stora produktionsanläggningar i systemet, vilket leder till att överföringskapaciteten minskar. Detta kan ha med bristfällig spaning att göra eller alternativt fega ledare, menar Jan Sturesson. Kanske vill man inte vara jobbig, samt att risken är för hög tom i den egna ledningsgruppen. Framtidensledare och ledningsmodell – har höga krav på integritet, där de personliga insatserna och riskerna är höga, men kanske också hög avkastning, om man vågar… alternativt, du blir av med jobbet. Jan Sturesson avslutar med att framtidens ledningssystem måste ha bra koll på mellanrummen. Dessa klan vara mellan; politik och förvaltning, människa och maskin, förvaltning och bolag. politik och medborgare samt privat och offentligt. Vi måsta alla vara modiga ledare och leda tillsammans i de framtida mellanrummen. Detta är att ta ansvar! n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


Jan Sturesson, grundare av Kommunledningsakademin.


SÄKERHET

EN AV TIO BRÖT M

IT-SÄKERHET

22

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


MOT

TEN

SÄKERHET

En av tio kontorsarbetare har någon gång brutit mot sin arbetsplats IT-säkerhetsregler. Den största anledningen som uppges är att det har varit nödvändigt för att kunna utföra en arbetsuppgift. Andra orsaker som toppar listan är bekvämlighet, okunskap och att anse att den regeln som inte följts saknat syfte. Det visar en Sifoundersökning utförd på uppdrag av Citrix. Totalt uppger 11 procent av svenskarna att de inte har följt de IT-säkerhetsregler som gäller på deras arbetsplatser. Bland de som uppger att de brutit mot arbetsplatsens IT-säkerhet är den allra vanligaste anledningen som uppges att den anställde behövt utföra uppgifter som inte kunnat utföras utan att kringgå regeln, vilket uppges i 38 procent av fallen. – Säkerheten ska inte vara någonting som medarbetarna behöver kringgå för att kunna utföra sitt arbete. Det här är en tydlig indikation på att organisationer behöver se över vilka lösningar som används och finna verktyg som skapar trygga digitala arbetsplatser som möjliggör effektivt arbete var som helst när som helst, säger Peter Ericson, Sverigechef på Citrix. Bekvämlighet rankas som den näst vanligaste anledningen till närmare tre av tio, 28 procent, av fallen. Fyra av tio gånger när anställda inte följt arbetsgivarens regler kring IT-säkerhet har det handlat om att den anställde inte känt till vid tillfället att agerandet var emot reglerna medan det i lika många fall har berott på att den anställde ansett att regeln saknar syfte. Bland många kontorsarbetare råder även en osäkerhet kring vilka regler för IT-säkerhet som gäller på jobbet. 16 procent anger att de

KOMPLEXA IT-SÄKERHETSREGLER ”LÄGGER ETT STORT ANSVAR PÅ

MEDARBETARNA OCH KAN VARA SVÅRA ATT FÖLJA. DÄRFÖR BEHÖVER FÖRETAG FINNA EN BALANS MELLAN SÄKERHET OCH ENKELHET...

inte vet om huruvida de brutit mot reglerna med hänvisning till att de inte känner till alla reglerna. – Komplexa IT-säkerhetsregler lägger ett stort ansvar på medarbetarna och kan vara svåra att följa. Därför behöver företag finna en balans mellan säkerhet och enkelhet, och skapa en säker IT-miljö där medarbetare oavsett förkunskap kan känna sig trygga i att de arbetar säkert, säger Peter Ericson. För att få en bättre IT-säkerhetsmiljö på arbetsplatsen vill närmare tre av tio, 28 procent, få mer utbildning i IT-säkerhet, medan 20 procent vill ha enklare regler att följa.

Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 10–15 september 2021. Totalt intervjuades 2183 personer i åldern 18–65 år, varav 1051 personer inom sysselsättning, kontorsarbete. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21

utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel.

Om Citrix: Citrix (NASDAQ: CTXS) vill skapa en värld där människor, organisationer och saker är säkert anslutna och tillgängliga för att göra det extraordinära möjligt. Vi hjälper kunder att skapa en framtidens arbete genom att tillhandahålla de mest omfattande säkra digitala arbetsytorna som förenar appar, data och tjänster som människor behöver för att vara produktiva samt förenkla informationsteknikens förmåga att anamma och hantera komplexa molnmiljöer. Citrix lösningar används av mer än 400 000 organisationer inklusive 99 procent av Fortune 100-företag och 98 procent av Fortune 500-företag. Läs mer på www.citrix.com

23


SÄKERHET

SVENSKAR SLARVIGAST MED LÖSENORD En ny studie från Iron Mountain visar på stora cybersäkerhetsbrister hos svenska företag och organisationer. Enligt studien anser cirka 60 procent att det inte är en risk att lämna datorn olåst eller att använda samma lösenord på flera plattformar.

I praktiken är svenskarna dessutom sämst i Europa*; nästan hälften svarar att de använder samma lösenord på flera plattformar (45 procent) – motsvarande siffra för Europa är en av tre. I en tid då många ser över sina strategier för ”framtidens arbetsplats” och ställer om till hem- eller hybridarbete blir det tydligt att svenska organisationer har stora utmaningar för att säkerställa IT-säkerheten i framtiden.

(24 procent) uppger att de skrivit sitt lösenord på en lapp på skrivbordet.

”Vi är förvånade” – Vi är förvånade över hur stora risker de anställda utsätter sina arbetsgivare för. Sverige sticker ut som extra slarviga och mindre säkerhetsmedvetna på flera håll, även om problemet tycks vara utbrett i hela Europa. Informations- och datahantering är något

som blir allt viktigare när vi tar snabba kliv mot ett digitalt, datadrivet och uppkopplat samhälle. Detta är något företag och myndigheter måste beakta i sin fortsatta omställning, säger Lorant Stenberg, Commercial Director Nordics, Iron Mountain. Studien visar vidare att en av fem har utsatts för bedrägeri, phishing eller ransomware-attacker. Lika många anger att de varit med om att deras lösenord avslöjats på nätet efter dataintrång. Ändå fortsätter många medvetet att fatta riskfyllda beslut.

Många döljer misstag En av fyra uppger att de är slarviga och tar risker i onödan på jobbet, så länge de inte blir påkomna. Av de som uppger att de gjort ett betydande, kritiskt, misstag på jobbet (23 procent), svarar ungefär en tredjedel (30 procent) att de ”kom undan”. På frågan hur, svarar

37 procent att det berodde på att de höll misstaget hemligt. En fjärdedel (24 procent) använde ursäkten ”tekniskt fel”. Cirka 15 procent skyllde på någon annan eller gjorde sig av med bevisen.

Blir värre med tiden Hela 18 procent säger att de tar fler risker på jobbet nu än när de först anställdes av arbetsgivaren. Cirka en av tio uppger att de tagit risker som kostat organisationen pengar. Cirka 39 procent uppger dock att de aldrig fått någon träning eller utbildning i hur de ska hantera arbetsrelaterade risker. En tredjedel (33 procent) har använt arbetsdatorn för att shopping online och en femtedel (22 procent) för att boka semesterresor. Lika många uppger att de streamat film/TV på arbetsdatorn. Cirka 15 procent använder arbetsdatorn för att söka nytt jobb. Källa: Mountain Sverige

Förvaring och skydd Det amerikanska informationshanteringsföretaget Iron Mountain, som arbetar med förvaring, skydd och hantering av information och andra tillgångar, har undersökt riskmedvetenheten bland anställda i Sverige och Europa. Studien har genomförts på åtta marknader och visar på stora informations- och cybersäkerhetsbrister hos svenska organisationer. När det kommer till att använda samma lösenord på flera plattformar är Sverige sämst: nästan varannan person (45 procent) använder i jobbet samma lösenord på flera plattformar, jämfört med det europeiska genomsnittet som är 33 procent. En av fyra svenskar 24

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se



Elevantalet växer med en klass om året

Anpassningsbar sk [Text: Bo Höglander]

I väntan på en permanent skola kan barnen i Rosendal, Uppsala, gå i en ny anpassningsbar skola. Det är Parmaco som levererar lösningen till Uppsala Kommunfastigheter. Enligt vad biträdande rektor vid LIGA AFFÄRER är det en jättebra Rosendals skola Henrik Ericsson lösning för att vara moduler. uppger i samtal med OFFENT- Rosendals skola samarbetar med

26

Malmaskolan som är betydligt större med drygt 400 elever. Rosendals skola har cirka 130 elever i nuläget.

Kommunen hyr Parmaco som levererar den anpassningsbara skolan bygger förskolor och skolor som kommuner hyr vid behov under en begränsad tid. En skolbyggnad från Parmaco kan vara en förlängning av befintlig

skola eller en fristående skolbyggnad med flera våningsplan och specialsalar. Parmaco anger att byggnaderna är designade för skolverksamhet och anpassas efter varje verksamhets specifika behov. ”Klassrummen är ljusa, luftiga och väl ljudisolerade och kan enkelt anpassas i storlek efter pedagogiskt arbetssätt”, heter det i företagets pressmeddelande. Bolaget försäkrar också att bygg-

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


kola smart lösning naderna uppfyller de krav som kommunerna ställer på permanenta byggnader, såsom krav inom isolering, ventilation, värme, säkerhet och miljö.

Framväxande stadsdel Rosendal är ett relativt nytt bostadsområde som enligt Uppsalas planer ska utvecklas och snart få en ny idrottshall och andra faciliteter. Att området har tillväxt

visar sig bland annat i att skolan växer med en klass per år. Rosendals skola är enligt Uppsala kommun tänkt att bli en del av en framväxande stadsdel med många nya bostadskvarter och ”en tydlig arkitektonisk och hållbar profil.” Det framgår av Uppsala kommuns webbplats. Här står också att ledorden för skolans utformning är ”orienterbarhet, flexibilitet och inkludering”. Skolan ska erbjuda trygga, inspirerande och mångsidiga lokaler för elever och personal. I anslutning till skolan finns park och natur som Stadsskogen, Rosendals parkstråk och Kronparken. En multihall för elevernas skolidrott och en kommunal aktivitetsyta för samnyttjande med skolan är planerad. I närhet till skolan kommer det enbart att vara lokalgator, vilket ska ge lågt trafikflöde. n Biträdande rektor Henrik Ericson. Klassrum i Rosendals skola.

Rosendals skola i Uppsala. www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21

27


NYHET

LEDER KOMMISSION

FÖR SKATTENYTTA [Text: Bo Höglander]

Bettina Kashefi.

Leif Östling.

Bettina Kashefi ska leda Kommissionen för skattenytta – en oberoende granskning av effektiviteten i hanteringen av våra gemensamma skatteresurser.

de fortsätter att komma. Men min fråga har också hängt kvar hos mig själv, skriver han på DN debatt 20/11, 2021. – Syftet är konkret: jag vill veta vad vi får för våra skattepengar, framhåller Leif Östling.

frågan om vad jag får för skattepengarna. Där insmög sig till och med en svordom som jag hade kunnat avhålla mig ifrån. Men frånsett den slog uttalandet uppenbarligen an en sträng hos många skattebetalare runt om i landet. Reaktionerna har varit många och

Mångårig erfarenhet

Det är den tidigare Scania-vd:n Leif Östling som beslutat sig för att initiera och till en början själv finansiera kommissionen – En och annan kommer kanske ihåg hur jag under en intervju med Uppdrag granskning i SVT för några år sedan lät undslippa mig

28

Bettina Kashefi, som ska leda kommissionen, har mångårig erfarenhet av ledning och styrning av offentliga verksamheter, bland annat som stats­sekreterare. Hon har också varit chefsekonom i Sveriges kommuner och regi-

oner och i Svenskt Näringsliv och kommer att ha experter till sitt förfogande. Dessutom ska det bildas en referensgrupp där personer med gedigen erfarenhet av offent­ lig sektor, politiskt besluts­ fattande och företagande ska ingå. – För mig är det viktigt att detta blir ett projekt utan partipolitisk slagsida. Kommissionen ska utan skygglappar titta på centrala frågor kring effektivitet och kvalitet i landets offentligfinansierade verksamheter, försäkrar Leif Östling. n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


Så misslyckas du med din upphandling. För de flesta människor, ja även för kommunala upphandlare av omsorgstjänster, är rädslan att misslyckas starkare än viljan att lyckas. Därav vår något drastiska formulering i rubriken. (Om du har läst ända hit verkar den ändå ha gjort sitt jobb.) Men du kan vara lugn, vi har ingen ambition att lära dig att misslyckas. Vi vill bara dela med oss av de vanligaste fallgroparna vid upphandling med sociala kriterier. I all ödmjukhet och för att du ska kunna undvika dem. Då kör vi.

Blås på! Nej, ta nu ett djupt andetag och avsätt tid för research. Läs in dig på ämnet och prata med kollegor i andra kommuner. Hur har de skrivit sina förfrågningsunderlag? Vilka sociala kriterier har fungerat? Vad har de lärt sig?

Tänk stort! Gör precis p tvärtom: börja i det lilla. Välj ett mindre kontrakt och pröva där, eller välj ut en del av en större upphandling. Om kommunen till exempel ska upphandla hemstädning i omsorgen, testa att tillämpa sociala kriterier i vissa bostadsområden.

Var extremt selektiv Nix, när det gäller målgrupper ska du tänka brett. Tanken med socialt ansvarsfulla upphandlingar är ju att skapa mer inkludering, inte förstärka hinder. Gör inte dina kriterier så smala att de utestänger någon grupp, till exempel unga.

Undvik förankring fö Visst inte, förankring hjälper dig att tidigt förebygga missförstånd och hantera eventuell oro. Förklara för verksamheten varför kommunen har upphandlat med sociala kriterier, och vad det betyder. Ordna ett möte för personal, brukare och anhöriga och bjud in vald leverantör.

Hoppa över uppföljningen Stopp där! Uppföljning av uppdrag och leverantör är viktigt och svårt i alla upphandlingar, men kanske lite extra kritiskt här. De sociala upphandlingarna är ju utformade för att göra samhället lite vänligare. Se till att hålla fuskarna utanför.

Vill du ta del av inspirerande intervjuer, kommunala framgångscase och nyttiga checklistor för socialt ansvarfulla upphandlingar? Välkommen till flerhander.nu www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21

29


UPPHANDLING

PUBLICERA E UPPHANDLIN Många kommuner saknar upphandlingsplaner. En viktig orsak är att politikerna inte identifierar upphandling som en viktig fråga. – Och när politiker inte ställer krav så händer inte så mycket, säger Lotta Edholm, seniorkonsult på TeneliusHolm AB, till OFFENTLIGA AFFÄRER. [Text: Bo Höglander]

För andra gången har företaget undersökt hur många av landets kommuner och regioner som publicerar sina upphandlingsplaner. ”Resultatet är nedslående”, menar konsulterna Stefan Holm, Håkan Tenelius och Lotta Edholm som även publicerat sig i en debattartikel (Dagens Samhälle). OFFENTLIGA AFFÄRER har tagit del av deras rapport som utkom i oktober 2021. I en undersökning pekar de på att 93 kommuner av landets 290 publicerar sina långsiktiga upphandlingsplaner. Siffran är något bättre än 2020 års då 62 kommuner publicerade sina upphandlingsplaner. Många kommuner har fattat beslut om att börja publicera sina 30

upphandlingsplaner i höst eller under nästa år (56 kommuner). En del kommuner genomför upphandlingar i samarbete med andra kommuner. Även dessa kommunala inköpssamarbeten redovisar i viss mån sina upphandlingsplaner.

Flera förklaringar Det finns enligt konsulterna flera förklaringar till varför så få kommuner och regioner publicerar upphandlingsplaner. Förklaringen som Lotta Edholm pekar på är bristande intresse från politikerna. Många kommuner och regioner inte identifierat detta som en viktig prioritering. – Många kommuner lägger ned mycket pengar på marknadsfö-

ring för att få företag att flytta dit samtidigt som de missar den lägst hängande frukten för att attrahera företag – kommunens upphandling, påpekar de tre.

Saknar strategisk roll Bland de förklaringar som nämns i finns bristande långsiktighet, att Inköpsorganisationen saknar strategisk roll, samt bristande samordning inom kommunen och region. De tre konsulterna ger ett antal rekommendationer till kommunerna och andra som påverkar informationen om kommande

upphandlingar. Den första är att alltid publicera upphandlingsplaner, helst med ett par års framförhållning. De tycker att de offentliga aktörerna ska publicera upphandlingsplaner även om de inte är helt säkra på exakt när upphandlingarna blir av. ”Förr eller senare blir de av och då har företagen hunnit förbereda sig”, framhåller de. De tre tycker att det ska fattas ett aktivt beslut på politisk nivå, gärna i kommun/regionstyrelsen, om att publicera en upphandlingsplan. Att utbilda de förtroendevalda i

ÄR ”ETT...UPPHANDLING UTMÄRKT VERKTYG

ATT FÖRVERKLIGA POLITISKA LÖFTEN OCH SAMTIDIGT VARA RÄDD OM SKATTEPENGARNA. ” O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


UPPHANDLING

ERA NGSPLANER! upphandling är ytterligare ett råd. ”Upphandling kan vara ett verktyg att förverkliga sin politiska agenda” slår de fast. OFFENTLIGA AFFÄRER ställde frågor till Lotta Edholm, seniorkonsult på TeneliusHolm.

förbättra läget på området (t ex Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket?) – Jag är tveksam till mer lagstiftning, men myndigheterna skulle kunna ge mer av vägledning och goda råd. Också SKR skulle kunna göra mer, till exempel ge utbildningar om upphandling som riktar sig till kommunpolitiker och som beskriver möjligheter, fällor och utmaningar. – Jag har själv en bakgrund som kommunpolitiker och vet hur vanligt det är att politikerna mest ser risker med upphandlingar, att det bli fel och att människor blir upprörda. Men upphandling är ett utmärkt verktyg att förverkliga politiska löften och samtidigt vara rädd om skattepengarna.

Vilka är de vanligaste förklaringarna till att kommunerna saknar upphandlingsplaner, ni anger några i debattartikeln? – Jag skulle säga att det nog främst beror på att många politiker inte identifierar upphandling som en särskilt viktig fråga. Och när politiker inte ställer krav så händer inte så mycket. En offentlig tjänsteman uppmanade leverantörer att strunta i de olika verktyg och företag som förmedlar upphandlingar och vars tjänster man kan abonnera på för att i stället titta direkt på kommunens hemsida för att hitta lokala upphandlingar. Kan det vara ett bra råd till företagen? – Man måste göra båda! En företagare vill säkert lägga anbud i många kommuner och då är annonsdatabaserna viktiga verktyg. Men om

Lotta Edholm.

man vill veta vilka planer som finns för framtiden så ska man studeras kommunernas hemsidor och bygga relationer med inköpare och beställare. Men det förutsätter

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21

ju att kommunen har långsiktiga upphandlingsplaner förstås… Finns det något som berörda myndigheter kan göra för att

Vad vill du lägga till i övrigt kring detta? – Bra upphandling ger mer utdelning för varje skattekrona. Bra framförhållning gynnar dessutom det lokala näringslivet. Vi vill ha fler, inte färre företag som lägger anbud i offentlig upphandling. Fler politiker måste inse det, avslutar Lotta Edholm. n 31


HÅLLBARHET

Smart återvinning Växjö kommun har sedan 2017 ett system för att återanvända möbler och inventarier inom kommunkoncernen. Möbelcirkeln är en intern återbruksverksamhet som bidragit till att minska kommunkoncernens kostnader för möbelinköp.

[Text: Bo Höglander]

32

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


HÅLLBARHET

av möbler i Växjö

Om detta berättade Peter Lundgren, enhetschef i Växjö kommun, på en av SOI:s digitala årsdagar i november 2021. OFFENTLIGA AFFÄRER fick tillfälle att delta på den livesända årskonferensen, del 3. Inslaget från Växjö kommun var tänkt att inspirera till ökad cirkuläritet. Under de år som Möbelcirkeln funnits har kostnaderna för möbelinköp minskat kraftigt. – Möbelcirkeln är en av förklaringarna, menar Peter Lundgren. De allra flesta i kommunen känner väl till oss och vad vi har att erbjuda.

Minskade med miljoner

Under de tre första åren minskade kommunkoncernens möbelinköp med drygt 13,5 miljoner kronor. Över 5 000 annonser har publicerats på Möbelcirkelns webbsida, där kommunens förvaltningar och bolag kan hitta de möbler de behöver utan att behöva köpa nya. Även föreningar i kommunen får nu ta del av återbrukade möbler. Möbelcirkeln bjuder tillsammans med Föreningsservice in föreningar att hämta ut möbler och

inventarier. Första måndagen varje månad är det öppet hus mellan 15.00-18.00 där föreningar då kan komma och hämta ut saker till sin klubblokal. Anställda i Växjö kommunkoncern (förvaltningar och bolag) kan annonsera, boka och efterlysa möbler och inventarier. ”Det är endast fantasin som sätter gränser för vad som kan komma till användning inom vår koncern”, heter de på webbplatsen.

Brett utbud

I lokalerna på Norremark finns allt från stora säkerhetsskåp och whiteboardtavlor till tallrikar och pärmar. Vid behov lagas och tvättas de möbler och artiklar som levererats in till Möbelcirkeln innan de annonseras ut. En titt som OFFENTLIGA AFFÄRER gör på möbler och andra föremål som annonseras ut visar att utbudet är stort på saker som annars kunnat hamna på tippen. Soffa, hurts, rullvagnar, ett pampigt konferensbord med stolar, brandsläckare, med mera, med mera. När detta skrivs är 13.539 stycken möbler och föremål i cirkulation.

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21

Minskad miljöpåverkan

Ett av de bakomliggande syftena med verksamheten är minskad miljöpåverkan. Alla produkter och tjänster vi köper påverkar miljön på olika sätt, från tillverkning till avfall. Genom att tänka efter innan vi handlar och genom att handla mer hållbart kan alla konsumenter minska sin miljöpåverkan”, framhålls det på en av kommunens sidor på nätet. Möbelcirkeln fungerar som en intern Blocket-tjänst. Webben på kommunens intranät är själva

navet i återbrukstjänsten där möbler och andra artiklar annonsers ut av den verksamhet som inte behöver dem och bokas av andra verksamheter. Allt är gratis. Den som behöver hjälp med transport får betala för det. – Det finns även ett arbetsmarknadsperspektiv på det här. I Möbelcirkeln har vi sex personer i olika arbetsmarknadsinsatser, berättade Peter Lundgren i det streamde föredrag som OFFENTLIGA AFFÄRER nyligen tog del av. n

33


NYHET

MYNDIGHET ENBART PÅ NÄTET? [Text: Bo Höglander]

Om 25 år kan fysiska myndigheter som vi medborgare kan besöka vara ett minne blott, erfar Fastighetstidningen.

DET ÄR INTE LÄNGRE ETT STÄLLE DIT MAN GÅR, UTAN EN ELEKTRONISK PLATS. SÅ BLIR DET SÄKERT FÖR EN HEL DEL MYNDIGHETER OCKSÅ.

34

– Det kommer nog att variera mellan olika myndigheter, men man kan göra en jämförelse med hur det har blivit med bankkontoret. Det är inte längre ett ställe dit man går, utan en elektronisk plats. Så blir det säkert för en hel del myndigheter också, säger Clas Olsson, generaldirektör på Ekonomistyrningsverket, ESV, till Fastighetstidningen. Han erkänner att det finns myndigheter som ska ha direktkontakt med medborgarna, exempelvis Polisen och Arbetsförmedlingen. Dock: en stor del av myndighe-

ternas arbete består av handläggning och det arbetet kommer inte att ske på samma plats eller på samma sätt som tidigare. – Om jag generaliserar verkar många ’kontorsmyndigheter’ fastna för en modell där ungefär hälften är hemmajobb och den andra halvan sker på kontoret.

Samarbete om lokaler Clas Olsson är också medlem i referensgruppen för Samverket som vill att statliga myndigheter ska börja ”dela på utrymmet”, rapporterar Fastighetstidningen i sitt nyhetsbrev. Samverket är ett samarbete mellan Vinnova och Vasakronan och bygger på idén om coworking för den statliga sektorn. Framför allt mindre myndigheter skulle gynnas av att dela lokaler. Enligt vad Clas Olson uppger för Fastighetstidningen finns potential att utnyttja myndigheters lokaler mer resurseffektivt. Exempelvis

för myndigheter vars medarbetare ofta reser till Stockholm och kan behöva en plats att vara på mellan möten. – Gemensamma lokaler kan också främja innovationer och samarbeten över myndighetsgränserna, tänker Clas Olsson.

Pilotprojekt Den 1 november öppnade Samverket dörrarna i Vasakronans lokaler på Mäster Samuelsgatan i Stockholm och i centrala Östersund. Idén är att alla statliga myndigheter som blir medlemmar ska kunna nyttja lokaler och faciliteter. Pilotprojektets syfte är att identifiera ”knäckfrågor”. Säkerheten är en faktor som är viktig när flera myndigheter ska samsas om samma nätverk och lokaler, avslutar Clas Olsson. n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se


Lund ger dig plats att växa. Vi vill ge dig näringen du behöver för att utvecklas i arbetslivet. Läs mer om hur det är att jobba med oss på lund.se

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 21

35


Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

57%

av alla chefer är inte engagerade. Hur ser det ut i din organisation?

brilliantfuture.se/offentlig-sektor/


Millions discover their favorite reads on issuu every month.

Give your content the digital home it deserves. Get it to any device in seconds.