RIVNING/SANERING
Nr 2 2013 | www.fastighetsforvaltaren.se
25
Högsboskolan rivs men träden sparas till park En av grundarna till White Arkitekter, Sidney White, ritade Högsboskolan i Göteborg. Den stod klar 1955. Men just nu byggleder en annan arkitekt rivningen av skolan, nämligen Kenneth Malmqvist.
Vi promenerar i de tomma lokalerna. En och annan tjock-tv hänger kvar på väggarna. Det mesta av värde har lokalförvaltningen redan hämtat men bänkarna i labbsalarna står kvar. Skolan har flera halvtrappor och är inte direkt handikappanpassad. Rivningsarbetarna har haft problem med stölder av kopparrör och hängrännor av koppar. Tjuvarna har även brutit sig in i verktygscontainrar. – Det var ett av skälen till att vi lät räddningstjänst, polis och militär öva här, men så fort de slutade öva kom tjuvarna tillbaka, så nu är det vaktbolag som ronderar, säger Kenneth Malmqvist, byggledare vid CMC Byggadministration.
Fakta RENA BYGGEN Rivningen av Högsboskolan ingår i Göteborgs stads, Skateverkets, Sveriges Byggindustriers och Byggnads gemensamma projekt Rena byggen. Det innebär att alla som jobbar här har varsitt ID06kort, att man använder elektronisk ID06-närvaroliggare och redovisning av inbetalda arbetsgivaravgifter, för varje anställd, en gång i månaden. Sådana är kraven för att jobba på stadens Rena byggen-projekt - ett sätt att försöka motverka kriminalitet på stadens byggarbetsplatser. Källa: Rena byggen
Rivningens moment
Vid en så här stor rivning är det noga med planering, där man huvudsakligen inventerar byggnadssättet, så att man får reda på vad som ska rivas och på vilket sätt. En miljöinventering och en rivningsplan behövs, för att man i förväg ska kunna veta hur mycket miljöfarligt material som finns, dels för alla anmälningar som görs till miljöförvaltningen, men också för att kunna göra en adekvat upphandling. Den ska vara noggrant beskriven för att slippa extra kostnader under projektets gång. Efter upphandlingen är det dags för själva rivningen, som inleds med sanering. Efter det är det finrivning, där man plockar ut alla lösa delar som lysrörsarmaturer, kablar, hyllor, element, radiatorer, räcken och fönster. – Sedan kommer själva stomrivningen då man river betongstomme och tegel, säger Kenneth Malmqvist. Det som återanvänds på plats är det krossade materialet, tegel och betong. Det återfyller man källare med för att få en jämn yta. Alla övriga delar ska återvinnas i möjligaste mån. Trä, stål och elskrot sorteras för sig, läggs
Ur led liksom upp och ned är tiden vid Högsboskolan som snart är ett minne blott. Foto: Fredrik Moback i containrar och återvinns. I det här fallet går entreprenören och plockar sådant som man kan sälja på andrahandsmarknaden. – Mycket av de som återanvänds går till Renova (återvinningsstationer). Det finns ett företag som heter RGS 90, som tar emot en del av det miljöfarliga avfallet, tjärasfalt och liknande. Sedan finns det ett företag som heter Cleanpipe som tar hand om asbest, säger Kenneth Malmqvist. Asbest och PCB
För att sanera asbest så plastas området som ska saneras in, så det blir tätt med filtrerad ventilation. Sedan gör man en sluss. De som arbetar därinne har helskyddsdräkt. Man säkrar intilliggande miljö och miljön för den som utför arbetet. Asbestlim för att limma plastmattor användes länge. Där finns det mest asbest i den här skolan. I rörböjar på kopparledningar finns asbest som isolering. För att sanera den senare plastas hela röret in och man kapar på båda sidorna om böjen, som sedan inplastad går till sanering. Runt fönster är det en utomhussanering, då man inte behöver plasta in. Man rensar fogen mellan tegel och fönster. Personen som utför det har helskyddsdräkt. PCB saneras på liknande sätt som asbest. PCB-fogar kan finnas mellan golv och vägg. Den slipas bort och man tar hand om filter och det slipade materialet som försluts och skickas till förbränning. – Det finns olika krav – ofta brukar man säga att man ska ta ett visst antal millimeter av teglet men vi försöker att hålla höga krav så vi tar istället bort hela tegelstenar, för att inte riskera att få PCB-rester i marken, säger Kenneth Malmqvist. Eftersom man ska bygga bostäder här så är det KMA, känslig markanvändning. Då får det inte vara några gifter kvar. Känsligt läge
Kenneth Malmqvist, byggledare vid CMC Byggadministration, vid ett av klassrummen. Foto; Fredrik Moback
– Det är lite speciellt när man river en skola för den är en symbol för kunskap och lärande, så det är klart att det skär lite. Samtidigt är det en byggnad som tyvärr har gjort sitt och om man tittar framåt och ser att det kommer att
bli bostäder, så känns det väl positivt också, säger Kenneth Malmqvist. Högst upp i området under den gamla skolbespisningen finns en panncentral i två våningar nedåt med sex till sju meters djup. Precis utanför ligger en trottoar med gata. Här kommer att krävas en noggrann undersökning för att inte riskera att gatan och trottoaren ska rasa in. – Man kan slå en spont, en stor stålplåt rakt ner som ska skydda, en dyr variant. Det kan också vara att när man rivit med försiktighet, att man kan återfylla delvis. Entreprenören ser kanske mindre problem än vad jag gör även om de har ett stort ansvar så känner vi från beställarledet ett stort ansvar att inte råka ut för allmänfarlig oaktsamhet, säger Kenneth Malmqvist. River inåt vid behov
Arbetsmetoderna är viktiga vid rivningen. Att man vattnar när det dammar. Bullrar det mycket så gäller det att hålla arbetstider. Rivningsarbeten får pågå från klockan 07:00 till 17:00. – Under rivningsarbetet är det viktigt att tänka på att det inte bullrar, inte dammar och personskydd, Men entreprenören har väldig bra koll på det. Det är väldigt sällan som de går in och river oplanerat utan de river väldigt planerat, säger Kenneth Malmqvist, som fortsätter: – Och sedan för tredje man att man inte river så att det riskerar att falla ut över trottoar. Om det lutar åt fel håll är de väldigt duktiga på att riva så att väggarna välter inåt. Snötäckt
Rivningen här började i februari. Som tidplanen ser ut i slutet av mars så kommer rivningsarbetet vara klart till semestrarna, efter midsommar. När du har detta nummer i handen är allt över mark rivet. Då återstår det sista med att riva ut källargolven och källarväggarna, för att sedan krossa material som ska återfyllas. Till slut så rivs resterande asfalt. När Fastighetsförvaltaren hälsar på är gymnastiksalen helt riven. Det ligger bara kross på marken, som delvis är täckt med snö. Det
beror på att man sprutat vatten på för att binda dammet. När vi hälsar på är de fem på rivningssidan och tre till fyra sanerare. Som mest är de 15 entreprenörer inne samtidigt. Maskiner och verktyg Entreprenörerna använder olika typer av grävare. Bobcat är en liten grävare för att riva bort till exempel brädor och reglar ovanpå betonggolvet inne i klassrummen. Sedan finns det flera grävare utomhus i större storlekar med olika skopor, tugg och magneter som kopplas på. Handverktyg som används är kofot, tigersåg, bilmaskin och skruvdragare. Till gipsväggar är det mest tigersåg och kofot man jobbar med. Det är sammanlagt 9 500 kvadratmeter skola som rivs exklusive asfalt (fastigheten är totalt cirka 15 000 kvadratmeter). Men man får inte röra några träd, för det ska bli en park här utan asfalt men med igenfyllda källare. Staketen kommer att tas bort, så det blir öppet för allmänheten. Därför gäller det att köra försiktigt med grävmaskiner och ha koll på var man ställer containrar, eftersom stora viten annars blir följden. För vissa av träden är det 1 000 000 kronor per träd. Informerar före
Innan rivningen delade man ut ett informationsmaterial till alla grannar om att rivningen skulle ske med information om damm, buller, arbetstider och att det ska byggas bostäder. – Som ett sätt att mota Olle i grind, så att de få samtal som jag har fått från allmänheten har egentligen varit en fråga om vad som ska byggas, hur högt, eller hur stort, eller hur mycket, säger Kenneth Malmqvist. Men det är ännu inte bestämt. Vid rivningen av Munkebäcksgymnasiet gjorde CMC Byggadministration samma sak, att de delade ut ett informationsmaterial. Både beställaren och miljöförvaltningen var förvånade över att det var så få som klagade. – Själv är jag av åsikten att ju mer sanning folk får höra desto mindre ifrågasättande blir man, så därför gjorde vi samma sak här, säger Kenneth Malmqvist. Fredrik Moback