Page 1

När kammarkollegiet tar över

vård ledarskap miljö konferens UPPHANDLING

Informationssäkerhet i kommunala verksamheter

Pris 79 kr

Vi summerar erfarenheter från MSB´s konferens

Profilen

Nr 4 2010 | Artonde årgången

Bättre upphandlingar utlovas Storstäder i topp när gröna bilister rankar våra kommuner

EKONOMI

juridik utbildning

Leverantörer får ingripa vid otillåtna avtal Vad innebär det i praktiken?

Charlotte Brogren Jag vill se mer innovationsupphandling! Per Mårts – Så leder du individer till ett vinnande lag


www.iss-fs.se 020-155 155 2

Offentliga Aff채rer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


Visserligen tar outsourcingleverantören över personalen, men hur kommer de att trivas? Det goda företaget tar hand om sina medarbetare. Det är en självklarhet för de flesta av oss. De medmänniskor som valt att engagera sig i en verksamhet gör det i utbyte mot ersättning, intressanta arbetsuppgifter och en möjlighet att växa. Bandet mellan de ansvariga för verksamheten och medarbetarna kännetecknas av respekt, omtanke och omsorg. Den här fullständigt självklara omsorgstanken hamnar i fokus i samband med outsourcing. När vi åtar oss ett uppdrag tar vi också hand om den personal som tidigare utfört arbetet hos vår kund. När ansvaret flyttas över till oss uppstår ibland osäkerhet. Kan vi verkligen erbjuda samma trygghet, stimulans och möjligheter till utveckling? Det glädjande svaret är att vi nästan alltid överträffar det tidigare anställningsförhållandet. Skälet är ganska enkelt. Det som vanligen outsourcas är arbetsuppgifter som ligger vid sidan av kärnverksamheten hos vår kund, medan samma arbetsuppgifter tillhör den absoluta kärnverksamheten hos oss. Det betyder att den personal vi tar över ingår i ett inspirerande sammanhang med fokus på professionalism, på vidareutbildning och på tydliga möjligheter att växa och avancera. Våra medarbetare är helt avgörande för vår konkurrensförmåga och uppskattas därefter. Ur serien ”Myt och verklighet om outsourcing” www.iss-fs.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

3


Somliga påstår att kunskap men har de provat okunskap? Till årets upphandlingsdagar kom över 500 kunskapstörstande delegater och samtliga gick därifrån rikare på kunskap och väl förberedda på ett nytt upphandlingsår något som gynnat såväl den egna organisationen som alla oss skattebetalare. Den 2 februari 2011 är det dags igen. Inom kort anländer nästa års välmatade program som du med fördel laddar hem på: www.upphandlingsdagarna.se Vi välkomnar såväl gamla som nya deltagare till Sveriges största mötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling och inköp.


채r dyrt,


Ventelo vill tacka sina nya kunder inom

offentlig förvaltning Ventelo har vunnit den offentliga upphandlingen för att leverera fast och mobil telefoni till merparten av Sveriges universitet och högskolor. Totalt handlar det om all fast telefoni via högskolornas växlar, 7 300 mobilabonnemang och samtliga mobila bredbandsanslutningar. Uppdraget är värt 40 miljoner kronor över tre år. Högskolornas upphandling är det första avropet enligt kammarkollegiets ramavtal för fasta och mobila operatörstjänster

samt transmission, där Ventelo blev den högst rankade leverantören vid utvärderingen. Andra avropet blev att Ventelo vann uppdraget för kommunerna Arvika, Eda, Filipstad, Hagfors, Hammarö, Munkfors, Storfors, Sunne och Torsby. Förutom den totala fasta telefonin, 2 300 mobilabonnemang och samtliga mobila bredbandsanslutningar får kommunerna också tillgång till det webbaserade verktyget Ventelo Connect som på ett enkelt sätt ger full kontroll över kostnader, abonnemang och rapporter.

Vill även din organisation dra nytta av en trygg, effektiv och komplett kommunikationslösning är du varmt välkommen att höra av dig till Göte Dahlbäck, Försäljningschef Offentlig Sektor på Ventelo.

Köp direkt 0200-120 110 | www.ventelo.se


Innehåll

Charlotte Brogren

Offentliga Affärer nr 4 2010

14 Profilen – Charlotte Brogren – Vi behöver ha ett öppet sinne och ta till vara på det som vi är väldigt bra på och fortsätta utveckla det. Vi behöver få igång våra offentliga investeringar att driva innovationsupphandling och lansera begreppet ”Innovated in Sweden” som ett svenskt styrkeområde. Det säger Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova.

14

24 Juridik Åsidosatta leverantörer har stora förhoppningar på möjligheten att ogiltigförklara avtal som ingåtts i strid med lagen. I denna artikel ifrågasätts hur effektivt rättsmedlet i själva verket är för en klagande leverantör, samt vilket rättighetsskydd som egentligen ges en avtalsslutande leverantör. Eva-Maj Mühlenbock och Mikael Engström från Lindahls Advokatbyrå förtydligar. 19 50 procent av alla livsmedelsupphandlingar överprövas Det måste vara något fel när hälften av alla livsmedelsupphandlingar går till överprövning. Offentliga Affärer har pratat med producenter och grossister för att belysa ett aktuellt problem som kostar pengar för alla inblandade.

19

32

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

24

58

32 Kommek Goda råd är inte dyra i offentlig sektor. Besökarna på årets Kommek reste hem med nyvunna kunskaper i bland annat bokföringstekniska frågor, att jämföra verksamheter och mäta resultat. Vi tar upp några av många intressanta punkter. 58 Patienten i fokus med Lean Hög belastning och långa patientköer blev till slut vändpunkten för arbetet på Capio S:t Görans Sjukhus i Stockholm. Vad som från början var en kartläggning av förbättringsarbetet blev starten på Leanfilosofin som nu genomsyrar hela arbetet. Nu nomineras S:t Görans till Svenska Leanpriset.

7


t e h g i l n ä v ö j l i M t e s i r p ingår i

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ Kulspetspenna Färg: Blå. Svart Tillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. Blå Tillverkad av 74% återvunnet material

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mm Färg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende. www.bicecolutions.com


KONfErENS MILjö LEDArSKAP vårD UPPHANDLING

EKONOMI

Storstäder i topp när gröna bilister rankar våra kommuner

Pris 79 kr

Informationssäkerhet i kommunala verksamheter Vi summerar erfarenheter från MSB´s konferens

Profilen

Nr 4 2010 | Artonde årgången

Ledare

När kammarkollegiet tar över

jUrIDIK

UtbILDNING

Bättre upphandlingar utlovas

Leverantörer får ingripa vid otillåtna avtal Vad innebär det i praktiken?

Charlotte Brogren Jag vill se mer innovationsupphandling!

KOMMEK – högintressant inför årets val

Per Mårts – Så leder du individer till ett vinnande lag

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz lina@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Arne Öster Klas Bergqvist Tina Lundberg Åsén Malin Ulfvarsson Krönikör Tina Lundberg Åsén Annonsbokning Martin Nyman Tel: 031-719 05 14 martin.nyman@hexanova.se Prepress och tryck Elanders www.elanders.se Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Mikael Kyhlberg mikael.kyhlberg@hexanova.se Arn Omanovic arn@hexanova.se Fredrik Börjesson fredrik.borjesson@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

KOMMEK-mässan är landets ledande mötesplats för alla som jobbar med eller är intresserade av kommunal ekonomi i kommuner, landsting och regioner. Här möttes politiker, forskare, journalister, konsulter och ekonomer under två kunskapsintensiva dagar som ger höstens arbete en flygande start. Det vackra vädret bidrog till att många passade på att ta frisk luft i pauserna mellan seminarierna. Här redovisades många goda exempel där kommuner från runt om i landet berättade om sina erfarenheter. Kommuner som prövat andra lösningar än de traditionella. Den kommunala ekonomin är högintressant inför årets val och mycket riktigt präglades mässan i Malmö av politik. Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros mötte kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell i en debatt. I stora drag höll sig debattörerna till att prata kommunal ekonomi och självständighet. Och vid ett flertal tillfällen poängterades det att de höll med varandra. Men skillnaderna fanns också.

Skärpta regler ska sätta stopp för otillåtna upphandlingar

Från den 15 juli 2010 finns det nya regler i upphandlingslagstiftningen som ska leda till att fler följer regelverket och att fler upphandlingar konkurrensutsätts. Upphandlingar som bryter mot reglerna kan leda till att avtal ogiltighetsförklaras och upphandlande myndigheter och enheter kan dömas att betala böter, så kallad upphandlingsskadeavgift. Denna avgift kan dömas ut av en förvaltningsdomstol efter ansökan av Konkurrensverket.

För att samverkan ska kunna ske behövs möten med andra i samma situation. Därför har vi skapat en mötesplats där vi årligen kan utbyta erfarenheter, lyssna till experter och börja skapa förutsättningar för samverkansprojekt. Välkomna till eFörvaltningsdagarna 2010 – den 17-18 november i Stockholm.

Fokus på innovationer och innovationsupphandling

Regeringen redovisade i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) sin avsikt att låta utreda förutsättningarna för hur offentliga aktörers investeringar i samband med upphandling i ökad utsträckning kan bidra till utvecklingen av kunskapsintensiva företag. I november 2009 tillsatte regeringen en särskild utredare, Hans Jeppson, för att utreda förutsättningarna för offentlig innovationsupphandling i Sverige samt lämna förslag till åtgärder för att öka tillämpningen av innovationsupphandling. Offentlig upphandling av innovationer är när stat, kommun och landsting för att effektivisera sin verksamhet köper varor eller tjänster som inte finns eller behöver utvecklas. En genomtänkt innovationsupphandling kan ge både tillväxt i näringslivet och annan samhällsnytta, till exempel uppnådda klimat- och miljömål eller minskad energi- och råvaruförbrukning. Hans Jeppson är en av deltagarna i ett estradsamtamtal om upphandlingens potential, tillväxt och utveckling på Upphandlingsdagarna 2011 som arrangeras i Stockholm den 2-3 februari. Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Mututredningen klar

Den svenska lagstiftningen mot mutor har länge varit föremål för en hel del kritik och diskussioner. I och med det betänkande som regeringens utredare överlämnade den 8 juni kan förändringar vara att vänta. Företag utan särskilda förebyggande processer och policys mot mutor riskerar stora problem om förslaget blir verklighet, vilket förutspås kunna ske den 1 januari 2012.

Ett nyckelord inom framtidens eFörvaltning är samverkan

Att verka tillsammans för medborgarnas bästa, att den framtida förvaltningen ska erbjuda ökad transparens och möjlighet till ökat deltagande i offentlig debatt är något som ska prioriteras inom EU. Gränsöverskridande teknisk samverkansförmåga, vad avser e-handel, elektronisk identifiering och upphandling är ytterligare exempel på områden där ordet samverkan är centralt.

9


nyheter

Micasa Fastigheter genomför unik driftupphandling Upphandlingen sker med tyngdpunkt på kvalitet, till skillnad från tidigare driftupphandlingar där priset oftast varit styrande. Micasa Fastigheter genomför under året den största driftupphandling som gjorts i Sverige inom ett begränsat geografiskt område. Upphandlingen sker genom att tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll för varje fastighet åsätts

ett fast pris och entreprenörerna presenterar vilka resurser de avser att avsätta. Det är sammanlagt 1 015 000 kvm BRA och 71 fastigheter av bolagets totala bestånd av ca 1 046 000 kvm BRA och 134 fastigheter som läggs ut på entreprenad. I förslaget uppgår det fasta arvodet till 30,5 miljoner kr per år. För fastighetsbranschen är det helt nytt att enbart använda kvalitetskriterier. Tanken är att Micasa Fastigheter ska få bättre styrning och kontroll av driftekonomin på varje fastighet och av kvaliteten på det

Pressmeddelande:

Agneeta Anderson blir ny chef för Kammarkollegiets upphandlingsstöd Den 1 september tar Agneeta Anderson över som chef för Kammarkollegiets upphandlingsstöd. Agneeta har arbetat som upphandlingsspecialist vid Upphandlingsstödet sedan april 2010 och har gedigen och bred erfarenhet av offentlig upphandling. Agneeta kommer närmast ifrån AB Svensk Bilprovning där hon varit inköpschef och har tidigare varit upphandlingschef på Skatteverket och i Solna Stad. – Vi har ett viktigt uppdrag och som jag ser det finns det inom ramen för detta stora möjligheter att med rätt stöd bidra till en förenklad upphandlingsprocess. På så sätt ökar förhoppningsvis intresset för offentlig upphandling samtidigt som den offentliga upphandlingens strategiska betydelse stärks. Nu gäller det att vidareutveckla och förvalta upphandlingsstödet. Vi kommer naturligtvis att fortsätta att driva utvecklingen av elektronisk upphandling. En ambition är också att vi i större utsträckning ska vara ute i olika sammanhang för att informera om och fånga upp synpunkter på vårt arbete, säger Agneeta Anderson.

10

Chefen för Upphandlingsstödet rapporterar till Kammarkollegiets Generaldirektör Claes Ljungh som i rekryteringsprocessen sökt en god ledare med förankring i upphandlingshantverket. Claes Ljungh är mycket nöjd med utnämningen av Agneeta Anderson och kommenterar: – Agneeta har en stark förankring i upphandlingsvärlden och jag är övertygad om att hon kommer att bli en framgångsrik chef. Hennes dokumenterade erfarenhet av ledarskap kommer också att vara av stor betydelse för arbetet med att vidareutveckla Upphandlingsstödet. Agneeta Anderson tar över från Martin Sundelius som varit tillförordnad chef sedan januari 2010 och som nu återgår till sitt arbete som verksamhetscontroller på Kammarkollegiet. Om Kammarkollegiets upphandlingsstöd Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för uppskattningsvis 500 miljarder. Kammarkollegiets upphandlingsstöd har sedan 1 januari 2009 regeringens uppdrag att bidra till en förenklad upphandlingsprocess för såväl upphandlande såväl myndigheter som leverantörer. Upphandlingsstödet utvecklar vägledningar för upphandlingsprocessen och driver utvecklingen av elektronisk upphandling. Läs mer på www.upphandlingsstöd.se

utförda arbetet. Utvärderingskriterier är exempelvis resurser, personal, organisation, ledningssystem och utbildning. Samarbete och förbättringsarbete är nyckelord. Micasa Fastigheter bestämmer vilket resultat som ska uppnås och entreprenören bestämmer arbetsmetoden. Det gör att entreprenören blir mer av en kreativ partner och det skapar också engagemang för förändrings- och förbättringsarbete. – Det har hittills funnits en tendens att diskussioner mellan parterna handlar om gränsdragningar och pris och krav på extra

ersättning. En fokusering på lägsta pris i upphandlingar är begränsande. Nu får vi möjlighet att i stället premiera samarbete och utveckling, säger Ander Nordstrand, VD, Micasa Fastigheter. Micasa Fastigheter i Stockholm AB, dotterbolag till Stockholms Stadshus AB, är ett fastighetsbolag som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter. Bolaget har cirka 75 medarbetare. Fastighetsbeståndet omfattar cirka 130 fastigheter om drygt 1 miljon kvm och är värderat till 9,3 miljarder kronor.

Tryggt med standard för bevakningstjänster Nu finns en standard som gör det enklare att köpa bevakningstjänster. Den beskriver olika bevakningsuppdrag och vad kunden och bevakningsföretaget behöver komma överens om vid köpet. Standarden finns tillgänglig hos SIS, Swedish Standards Institute. Den nya standarden gör det enklare för bevakningsföretag att beskriva sina tjänster och hur de utförs. Den ger trygghet för kunden som lättare kan beskriva sina önskemål och krav på leverantören. Standarden blir ett stöd för myndigheter och andra organisationer som upphandlar bevakningstjänster. – Standarden gör det enklare att specificera vad olika väktartjänster innebär och vilken kompetens väktarna har. Det är en trygghet för både bevakningsföretag och kunder, säger Markus Pettersson på Transportarbetareförbundet som varit med och utformat standarden. Utöver beskrivning av olika bevakningsuppgifter, innehåller standarden även riktlinjer för arbetsmiljö och etik. Standarden heter SS 99100 Bevakningstjänster – Organisation, ledning och personal och finns tillgänglig hos SIS. SIS kommitté heter Bevakningstjänster, SIS/TK 492. De företag och organisationer som varit med och arbetat fram standarden är: Almega

AB, BYA Bevakningsbranschens Yrkes- & Arbetsmiljönämnd, Securitas Sverige AB, Sweguard Service AB, Svensk BevakningsTjänst AB och Svenska Transportarbetareförbundet. Sverige deltar även i det europeiska standardiseringsarbetet inom bevakningstjänster där flygplatsbevakning är det första område som behandlas. Källa: SIS

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


nyheter

Statlig styrning löser inte skolans problem – En statlig detaljstyrning av skolan skulle lägga en våt filt på skolans kärnuppdrag att bedriva och utveckla god undervisning. Skoldebatten behöver istället fokusra på behovet av ökad kvalitet i skolan, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting i en kommentar.

Trygghetsboende Micasa Fastigheter erbjuder trygghetsboende för personer över 75 år och som är folkbokförda i Stockholms stad. I ett trygghetsboende hos Micasa Fastigheter har man som hyresgäst tillgång till: • Trygghetslarm • En Micasavärd som koordinerar aktiviteter och social samvaro • Möjlighet till gemensamma måltider • Gästlägenhet • Gemensamhetslokal Trygghetsboendet är en vanlig hyresbostad och det krävs därför inget biståndsbeslut från stadsdelsnämnden för att få flytta in. Om man har behov av stöd och hjälp kan du ansöka om hemtjänst. Det gör man via sin stadsdelsförvaltning. När det gäller hälso- och sjukvård vänder du dig till landstingets primärvård. Lägenheterna i trygghetsboendet förmedlas av Stockholm Stads Bostadsförmedling utifrån kötid, och eventuell förtur av medicinska/ sociala skäl, enligt de förtursregler som finns. Kötid hos bostadsförmedlingen tillgodoräknas från det att personen fyllt 70 år. Micasa Fastigheter har fått i uppdrag av Stockholms stad att omvandla tio servicehus, cirka 800 lägenheter, till trygghetsboende.

Det första trygghetsboendet – Skärholmens trygghetsboende invigdes den 30 juni 2010. Ytterligare nio servicehus omvandlas till trygghetsboende mellan år 2010 och 2014. Inflyttningsdatum för Vädurens och Fästmanssoffans trygghetsboenden blir hösten 2011. För övriga trygghetsboenden är inflyttningsdatumen inte fastställda ännu. Följande servicehus ska omvandlas till trygghetsboenden:

Lärarnas Riksförbund uppger i sin rapport om skolan och valet att många väljare vill förstatliga skolan för att öka resurserna till skolan. – Vi har inget emot mer resurser till skolan. Men det är inte brist på pengar som är problemet i svensk skola. Skolans kvalitet och elevernas resultat avgörs främst av att eleverna har tillgång till skickliga lärare och den bästa undervisningen – en fråga som tyvärr helt saknas i LR:s undersökning, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelningen lärande och arbetsmarknad på SKL. – Det är också en myt att undervisningsgrupperna överlag är stora, i snitt är det 24 elever per klass i grundskolan och ofta ännu mindre undervisningsgrupper. Debatten handlar alltför ofta om kvantitet istället för kvalitet, säger Per-Arne Andersson.

SKL frågar sig hur staten bättre skulle klara att styra och utveckla verksamheten för drygt 5 000 skolor än kommunerna som har kunskap om de lokala behoven. – Många friskolor har idag goda resultat trots att de ofta har en lägre lärartäthet och finansieras av kommunerna. Det visar att det är andra faktorer– inte statlig centralstyrning och finansiering – som leder till bättre resultat i skolan, säger PerArne Andersson. I en aktuell enkät pekar landets rektorer ut ökat samarbete mellan lärare som skolans viktigaste förbättringsområde. Lärare behöver arbeta mer tillsammans för att utvärdera arbetsmetoder, dela med sig av framgångsrika arbetssätt och arbeta fram gemensamma tolkningar av mål och betygskriterier. En bättre lärarutbildning står också högt på önskelistan. Källa: SKL

• Måsholm en 15 – Skärholmens servicehus (inflyttning, första etapp, juni 2010) • Väduren 16 – Väduren servicehus • Fästmanssoffan 1 – Nälsta servicehus • Kastanjen 7 – Kastanjens servicehus • Svalrocken 17 – Långbroberg servicehus • Lektionen 6 – Hammarbyhöjdens servicehus • Tunet 1 – Tunets servicehus • Rio 9 – Rio servicehus • Svärdet 8 – Tanto servicehus • Kvarnberget 2 – Rinkeby servicehus Källa: Micasa Fastigheter

Inspirationsdag om e-handel Tillsammans med Karlstads universitet bjöd Handelskammaren Värmland in till en inspirationsdag om e-handel. Vilka trender finns inom e-handel och hur når man affärs- och kundnytta på webben? www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

Samtidigt lanserades Handelsplats Wermlands nya hemsida, full med information och goda exempel på hur man lyckas med e-handel. Handelskammaren Värmland pratade, tillsammans med Sunne kommun, om trender inom den statliga och offentliga verksamheten gällande elektronisk handel och faktura. Företagen Sleep in Silk, Handelsboden Skinn- & MC-käder och

Specialelektronik delade med sig av sina erfarenheter av att använda webben för marknadsföring och försäljning, medan SYSteam pratade om hur man kan nå affärsnytta med e-handel/affärssystem och Two om hur man når affärs- och kundnytta genom att använda sin webbplats på rätt sätt. Källa: Handelskammaren Värmland

11


nyheter

Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering Utredningen om stärkt skydd mot åldersdiskriminering överlämnade den 27 augusti sitt betänkande ”Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering” (SOU 2010:60) till statsrådet Nyamko Sabuni. I svensk lagstiftning finns i dag inget heltäckande förbud mot åldersdiskriminering. För att stärka skyddet mot sådan diskriminering föreslår utredningen att ett förbud mot diskriminering som har samband med ålder införs på följande samhällsområden: varor, tjänster och bostäder, allmän sammankomst och offentlig tillställning, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, studiestöd och offentlig anställning. Utredningens förslag innebär att ålder får samma grundskydd som övriga diskrimineringsgrunder i

diskrimineringslagen, till exempel kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Utredningens kartläggning visar att många åldersgränser, både författningsreglerade och sådana som används i praktiken, är berättigade. För att inte sådana ska träffas av förbudet föreslår utredningen att ett generellt undantag införs för befogad särbehandling på grund av ålder. Undantaget innebär att sådan särbehandling ska vara tillåten om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Undantaget medför att en avvägning måste göras. Det syfte som identifieras ska vara värt att skydda i sig och det ska vara tillräckligt viktigt för att motivera avsteg från likabehandlingsprincipen. Åtgärden - användandet av en åldersgräns - måste också vara både lämplig och nödvändig för att uppnå syftet. Finns det andra mindre ingripande handlingsalternativ utgör handlandet diskriminering i strid med lagen. Utredningen föreslår också två specifika undantag. Det ena

gäller bilstöd, det vill säga stöd till funktionshindrade för inköp och anpassning av bil. Utredningen anser att det finns anledning att ur ett åldersdiskrimineringsperspektiv ifrågasätta vissa åldersgränser när det gäller bilstödet. Att föreslå reformer på detta område har inte legat i utredningens uppdrag. För att inte nuvarande bestämmelser om bilstöd ska strida mot det åldersdiskrimineringsförbud som föreslås införs ett uttryckligt undantag som inte bygger på en avvägning. Det andra undantaget avser försäkringstjänster. Utredningen anser här att särbehandling på grund av ålder under vissa förutsättningar ska vara tillåten och ska regleras i en särskild bestämmelse. Eftersom arbete pågår på Europanivå och då frågan om motsvarande undantag avseende kön bereds inom Regeringskansliet bör detta arbete avvaktas innan en sådan bestämmelse införs. Utredningen föreslår därför att försäkringstjänster tills vidare undantas från förbudet. Förslaget kommer att ha betydelse för enskilda personer som i dag riskerar att utsättas för åldersdiskri-

Konkurrensverket granskar Arena Vänersborg Nu ska Konkurrensverket granska Arena Vänersborg för att få veta mer om hur den offentliga upphandlingen av byggentreprenörer gick till. Bygget som var kostnadsberäknat till 90 miljoner en gång, växte till 176, därpå till 234. Men det räcker inte. Med obetalda och betalda fakturor är beloppet nu 285 miljoner. – Vi har ett viktigt uppdrag ochDen stora inomhusarenan i Vänersborg är pampig och vacker. Stans elitlag i bandy har en av landets finaste arenor. Det har också varit en del andra evenemang i hallen.

26 miljoner obetalda

Men för 285 miljoner får man rätt mycket. Och många skattebetalare tycker att allt är en pinsam historia. Men turerna runt arenan är långt ifrån slut. Exempelvis är 26 miljoner ännu inte betalda.

12

Konkurrensverket har också fått upp ögonen skandalen och hallen ingår numera i tillsynen av upphandlade byggentreprenader. Från Vänersborgs kommun vill verket ha in annonsen om upphandlingen av byggentreprenad för arenan. Verket vill också se vilka förutsättningar och krav som ställdes inför anbuden, beslutet om vilken entreprenör som fick uppdraget samt själva avtalet. Dessutom vill verket veta om Vänersborgs kommun har genomfört några ytterligare och kompletterande byggentreprenader utanför grundkontraktet för arenan. Kommunen uppmanas också att redogöra för de eventuella problem som har förekommit i upphandlingen av arenaentreprenaden och om det finns andra problem som brukar uppstå i samband med upphandlingen av byggentreprenader, till exempel vid planeringen.

När uppgifterna kommit in ska Konkurrensverket kontrollera om kommunen följt lagen om offentlig upphandling. Konkurrensverket är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen. Totalt har 17 svenska kommuner valts ut att ingå i granskningen, verket har framför allt valt ut stora och dyra byggprojekt som genomförs i kommuner, statliga myndigheter och bolag. En av de andra stora byggentreprenader som ingår i kartläggningen är Arena Skövde. Utifrån de svar som kommunerna skickar in kan Konkurrensverket komma att inleda tillsynsärenden. Arne Öster

minering. Det kommer förhoppningsvis också på sikt - vilket inte är mindre viktigt - att bidra till en förändrad attityd i samhället vad gäller åldersfrågor. Åldersgränser kommer inte slentrianmässigt att kunna läggas till grund för olika ställningstaganden. Oberättigad särbehandling på grund av ålder kommer därigenom sannolikt att minska.

Övrigt

Utredningens direktiv har varit att föreslå hur ett skydd mot åldersdiskriminering ska införas på de samhällsområden - utom värnplikt och civilskydd - som saknar ett sådant skydd i diskrimineringslagen. I dag finns ett förbud mot åldersdiskriminering endast när det gäller arbetslivet i vid mening och på utbildningsområdet. Syftet med utredningen är att säkerställa samma nivå av skydd oavsett diskrimineringsgrund. Källa: Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Ekfors Kraft åläggs att ansluta el till vägbelysning Ekfors Kraft AB åläggs av Konkurrensverket att koppla in el till gatuoch vägbelysningsnät i Haparanda kommun. Om detta inte sker ska företaget betala ett vite på 750 000 kronor. Inom fyra veckor ska Ekfors Kraft AB ha kopplat in el till belysningsnätet. Konkurrensverket skriver i sitt beslut att Ekfors Kraft AB, genom att vägra ansluta Haparanda till sitt elnät, hindrar kommunen från att träda in och agera på marknaden för gatu- och vägbelysning. Ekfors agerande leder till att konkurrensen på denna marknad påverkas negativt. Ekfors Kraft har missbrukat sin dominerande ställning, något som är förbjudet enligt konkurrenslagen. Källa: Konkurrensverket

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


produktnytt

Vill du skapa en miljövänligare arbetsplats? Vi kan hjälpa dig! Inte bara för att våra produkter uppfyller EUs miljökrav och att våra IP-telefoner har miljöklass 1 för lägsta energiförbrukning. Utan för att våra system har utvecklats för att kunna administreras och underhållas på distans, vilket sparar in på resor för teknikerna. Och för att vi erbjuder mobilitet och avancerade UC-applikationer

www.aastra.se

som gör det lätt att samarbeta oberoende av geografisk placering. Genom att arbeta var du vill kan du spara in på onödiga resor och på så vis skapa en miljövänlig arbetsplats. Vill du veta mer om miljövänliga lösningar från Aastra? Besök vår hemsida www.aastra.se eller ring oss på 08-568 670 00


Det vi gör ska vi göra

14

riktigt bra Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


profilen | Charlotte Brogren – Generaldirektör för Vinnova

Hon förbannar väckarklockan när den ringer och att hon gick och lade sig för sent, men när hon väl stiger upp tycker hon det är roligt. Jätteroligt med en ny dag. – Det är oerhört inspirerande att möta nya människor hela tiden. Jag sitter som spindeln i ett jättenät och träffar så intressanta människor! De brinner för sin sak och det ger mig väldigt mycket energi tillbaka, till skillnad mot att peta i siffror som jag också måste göra, skrattar Charlotte Brogren generaldirektör för Vinnova.

Det är alltid lika givande att intervjua människor som prestigelöst berättar om små anekdoter från vardagen till sina visioner och klara mål. Charlotte Brogren är som hon talar - öppen, rak, direkt. Nära till hands finns skrattet, enkelheten och drivet som smittar av sig. – Känner man mig via jobbet känner man mig nog rätt väl, man tror nog inte att jag är någon generaldirektör. Madame Terror kallar min man och mina barn mig för när jag skall få fart på dem. Har man fem tonårsbarn och en man som tycker om korsord så får man gnata lite och se till att de kommer igång, fortsätter hon. Själv kan jag inte låta bli att dra på mun. Vad gjorde du under semestern? – Lagade mat, njöt av solen, drack vin och småpratade inpå småtimmarna. Vi var i vår sommarstuga i Småland och hade en ström av besökare hela tiden. Ungarna hade med sig sina kompisar och vi hade våra, så jag har nog lagat mat till 12-13 personer varje dag. Charlotte bor i Västerås med man och barn, därifrån pendlar hon till arbetet i Stockholm. ”Innovated in Sweden” – Vi behöver ha ett öppet sinne och ta till vara på det som vi är väldigt bra på och fortsätta utveckla det. Vi behöver få igång våra offentliga investeringar att driva innovationsupphandling och lansera begreppet ”Innovated in Sweden” som ett svenskt styrkeområde. Charlotte menar att vi i Sverige måste förstå att det inte är på gamla meriter som vi kommer att vinna ny mark, utan vi behöver anpassa oss till en spelplan som ändras hela tiden i takt med globaliseringen. – Utvecklingsländer investerar häftigt i ny teknik och i kompetensutveckling, vi måste titta på vad som sker utanför gränserna för att förstå konsekvenserna om vi inte hänger med. Ingen samlad innovationspolitik – Många länder har insett vikten av innovationsförmåga för landets

medan mindre än 15 procent går till behovsmotiverad forskning där det finns en ”kund” som är redo att ta hand om resultatet. Här behövs en bättre balans och ett ökat samspel, för det finns inga studier som visar att den behovsmotiverade forskningen har sämre vetenskaplig kvalitet – tvärtom! En ökad spets inom både forskning och innovation är bland det viktigaste vi kan göra för svensk tillväxt framåt, detta slår även Globaliseringsrådet fast i sin slutrapport.

Fantastiska förutsättningar

Charlotte Brogren. Generaldirektör för Vinnova sedan förra hösten. framtida konkurrenskraft och därför skapat sig en innovationspolitik som sträcker sig över alla politiska områden. Men här i Sverige har vi ingen samlad politik, utan vi sätter alltför ofta likhetstecken mellan forskning och innovation. Forskningen är givetvis en viktig komponent för att skapa innovation, men det är mycket mer som krävs. Bristerna i det svenska systemet gäller allt från rörligheten mellan akademi och näringsliv, medel för att verifiera FoU-resultat i demonstrationsanläggningar, till tillgången på kapital för nya företag. – Vi behöver säkerställa att vi har system som gynnar innovationsklimatet både för existerande näringsliv och nya företag. Vi behöver göra en mängd satsningar som möjliggör goda idéer och vidare kunskap som leder till nya eller förbättrade produkter, tjänster och system. Det kommer ge nya jobb och exportintäkter till Sverige.

Vi behöver mer behovsmotiverad forskning

– Större delen av statens medel satsas på så kallad inomvetenskaplig forskning på universitet och högskolor, där forskarna själv sätter agendan

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

– Vi har en utmärkt utgångspunkt för detta med fantastiska förutsättningar, men då måste alla svenska aktörer som är aktiva inom forskning, utveckling och innovation bli bättre på att samordna insatserna för att säkerställa att svenska skattemedel investeras på bästa sätt. Det måste också finnas ett system som både uppmuntrar och stöttar företagande från idé till praktik, oavsett om man jobbar nära eller långt ifrån kommersialiseringen. Vi behöver också skapa ett bättre samspel mellan vetenskapligt djup och verklighetens praktik, för att klara av en allt hårdare global konkurrens. Det är detta många andra länder redan har insett. Spelar det någon roll vilka som vinner valet? – Endast i marginalen. Jag upplever att uppdraget Vinnova har, har fullt stöd av båda blocken. Båda har nu satt innovation som en de viktigaste frågorna för välfärden. Det som är viktigare för mig är vem personen är som blir min närmaste chef, än vilken partifärg som vinner. Det viktigaste är inställningen och att personkemin stämmer.

Skulle bli veterinär

Den röda tråden genom Charlottes liv har varit forskning och utveckling, en logisk kedja även om den inte alltid har varit planerad. Hon hade inte tänkt att arbeta med forskning, utan skulle bli veterinär, men så började hon studera teknik vid

Fakta VINNOVA, Verket för innovationssystem, är en statlig myndighet som skall bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet. Målen delar Vinnova med många, men sättet att gå till väga är i högsta grad myndighetens eget. Myndighetens speciella ansvarsområde är innovationer kopplade till forskning och utveckling, det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster och processer med vetenskaplig bas. Myndighetens uppgift är att finansiera den behovsmotiverade forskningen som ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett välmående samhälle behöver och att stärka de nätverk som är nödvändiga kring arbetet. VINNOVA ligger under Näringsdepartementet och har cirka 200 medarbetare och en årsbudget på cirka 2 miljarder kronor till sitt förfogande.

Lund och blev teknologie doktor – och på den vägen blev det. Under åren 1989–1990 jobbade Charlotte som projektledare vid AGA Innovation AB. Mellan 19901995 var hon projektledare vid ÅF-IPK, därefter arbetade hon i ledande befattningar inom ABB:s forsknings- och utvecklingsorganisation. Den 29 april 2009 utsåg regeringen henne till ny generaldirektör för Vinnova och den 1 september 2009 tillträdde hon posten. Uppenbart är att Charlotte vill att det händer saker. Hon vill se resultat. Oavsett om hon är generaldirektör, Madame Terror eller mamma som lagar mat till alla som kommer på besök. Det där ger liv och energi, tänker jag medan Charlotte själv just uttrycker att hon är väldigt vanlig. Tina Lundberg Åsén

15


UPPHANDLING

Kammarkollegiet ska göra bättre ramavtal När Kammarkollegiet tar över de statliga ramavtalsupphandlingarna vid årsskiftet hoppas man på bättre upphandlingar och tydligare kommunikation med både myndigheter och näringsliv. Bättre styrning, uppföljning och kontroll hoppas regeringen åstadkomma när ansvaret för de statliga ramavtalen samlas hos Kammarkollegiet. Dessutom vill man ge bättre förutsättningar för kompetensutveckling för de anställda. – Att vi samlar kompetensen skapar absolut förutsättningar att förbättra ramavtalsupphandlingarna. Vi får också ett enhetligare teknikstöd och medarbetarna kan vara ett stöd för varandra, säger Claes Ljungh, generaldirektör på Kammarkollegiet.

Hektiskt få allt på plats

Kammarkollegiet har en hektisk period i att hinna verkställa den nya organisationen till årsskiftet. En upphandlingschef håller på att rekryteras, men ännu finns inga nyheter kring tillsättningen. Totalt kommer den nya inköpsavdelningen att bestå av 50 medarbetare, vilket innebär att man kommer att rekrytera cirka 25 personer till avdelningen. Innebär det en minskning av det totala antalet upphandlare? – Det har jag ingen bra uppfattning om. Man får räkna på årsarbetskrafter, på många ställen har det funnits deltidsarbetande upphandlare som skött uppgiften.

16

Genom att samla kompetensen kan vi höja kvaliteten på statens ramavtalsupphandlingar, menar Kammarkollegiets generaldirektör Claes Ljungh. Just nu arbetar man med att hämta in information om verksamheten hos de nio myndigheter som Kammarkollegiet tar över uppdraget ifrån. Dels vilka arbetsuppgifter de har utfört och dels om de har några pågående upphandlingar. Att det blev just Kammarkollegiet som får ta hand om de statliga ramavtalen har två huvudsakliga orsaker. Dels att de idag ansvarar för det största statliga ramavtalsområdet,

IT-produkter och IT-tjänster. Dels att de även är involverade i att driva utvecklingen av e-handel i offentlig sektor.

Stora förväntningar

På näringslivsorganisationen Almega är man positiv till Kammarkollegiets övertagande av de statliga ramavtalsupphandlingarna. – Det bör leda till en stark organisation med duktiga och kompetenta upphandlare, som ges rätt förutsättningar för att göra bra upphandlingar, säger Ted Ekman på Almega. Det finns också förväntningar på mer enhetliga förfrågningsunderlag, något som starkt kan underlätta för leverantörer som vill lämna anbud. Claes Ljungh tycker att förväntningarna är rimliga. – Nu samlar vi kompetensen och tar till vara goda erfarenheter från de tidigare inköpsorganisationerna. Det är klart att kompetensen och resurserna har varierat ute på de olika myndigheterna, säger han. Ted Ekman på Almega passar på att lämna ett önskemål. – Det är vår förhoppning att Kammarkollegiet öppnar upp för dialog med leverantörerna inför upphandlingarna, Ted Ekman på Almega.

Statskontoret utreder vidare

En ytterligare förbättring man hoppas åstadkomma är utförlig statistik. Idag saknas tillräckliga underlag för att beräkna omfattningen och värdet av den offentliga upphandlingen. Statistiken är viktig för att kunna förutse och beräkna effekterna av olika åtgärder och initiativ på upphandlingsområdet. Det finns idag en transaktionsdatabas med uppgifter om statliga

myndigheters inköp av varor och tjänster från utomstående leverantörer men dagens system har fått kritik för att inte hålla måttet. En pågående utredning hos Statskontoret ska föreslå förbättringar i myndigheternas informationsinsatser och andra stödverksamheter kring upphandling. Idag ägnar sig ett flertal myndigheter åt sådana hjälpinsatser och Statskontorets rapport väntas föreslå en samordning även här för att nå bästa nytta. De som har störst behov av stöd, de små och medelstora företagen, ovana inköpare och beställare av ramavtal, har ofta svårt att hitta och ta del av den hjälp som erbjuds. Och behovet av hjälp kommer inte att minska när förändringar i lagen om offentlig upphandling görs. Malin Ulfvarson

Fakta Regeringen har beslutat att samla den statliga inköpssamordningen hos en myndighet – Kammarkollegiet från den 1 januari 2011. Ansvaret att upphandla statliga ramavtal har hittills varit fördelat, beroende på upphandlingsområde, på ett antal myndigheter. Dessa är Arbetsförmedlingen, Förvarets Materielverk, Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Lantmäteriet, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket och VHS Verket för högskoleservice. Även Riksgälden och Ekonomistyrningsverket upphandlar statliga ramavtal, och Riksgälden behåller den uppgiften. ESV förlorar den centrala inköpssamordningen till Kammarkollegiet, men det är idagsläget oklart vem som ska ansvara för ESVs ramavtal. De samordnade ramavtalsupphandlingarna finansieras via avgifter och så kommer det även fortsättningsvis att vara.

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


UPPHANDLING

Innovationsupphandling av en fungerande produkt Området innovationsupphandling har rönt allt större intresse under de senaste åren, politiskt såväl som på tjänstemannanivå. Möjligheten att använda skattebetalarnas pengar mer innovationsstimulerande för att ta tekniksprång, exempelvis genom att ställa proaktiva miljökrav, ses som mycket tilltalande. Dock har de senaste årens debatt kring vad innovationsupphandling egentligen är, och framförallt vad man ska göra, haft en tendens till att mer diskutera termer och namnkoncept, snarare än att fokusera på det konkreta görandet. Att begreppsförvirringen är stor beror troligtvis på att man med namnet innovationsupphandling har velat kommunicera flera olika former av innovationsfrämjande upphandlingar. De kanske mest vanliga formerna som diskuterats är Pre Commercial Procurement (PCP), Teknikupphandling och den i Storbritannien förekommande metoden Forward Commitment Procurement (FCP). Det kan vara på sin plats att förklara visa grundläggande skillnader mellan dessa tre olika former av upphandlingar. PCP är som antyder en upphandlingsform fokuserad på upphandling av FoU-tjänster. Formen är intressant då innovationsfronten befinner sig relativt långt från marknaden och det finns en osäkerhet kring vilken slutprodukt som man kan, och vill, efterfråga. Då är det en fördel att kunna välja mellan flera olika leverantörer över tid. Teknikupphandling skiljer sig markant från PCP genom att en beställargruppering, bestående av flera kunder som gått samman, i upphandlingen efterfrågar leverans av en installerad fungerande enhet som idag inte finns tillgänglig på marknaden. I denna upphandling efterfrågas således en innovation som ligger på, eller mycket nära, marknadsintroduktion men som inte riktigt är där ännu. Teknikupphandlingens potential att verka innovationsdrivande är väldokumenterad genom det energieffektiviseringsprogram som Energimyndigheten och NUTEK (Tillväxtverket) drev under 1990-talet. Goda exempel på lyckade upphandlingar är t.ex. värmepumpar, treglasfönster, kylskåp och miljöbilar. Electrolux och Ford är exempel på företag som vann kontrakt och där upphandlingen medförde att både vinnande företag, och hela branschen, gjorde betydande tekniksprång i en snabbare takt. Teknikupphandling som fenomen bygger sin styrka i att flera mindre aktörer (kunder) samordnar sig i en beställargrupp och gentemot leverantörerna tydligt visar upp en kravspecifikation på en produkt som inte finns, men som bedöms ha förutsättningar att kunna utvecklas och sättas på marknaden inom 1-2 år. Beställargrupperingen förbinder sig att köpa produkten, förutsatt att

funktionskraven uppnås. Tekniken har sin förebild i framförallt Försvarsmaktens upphandlingar av militära materiel ex. ubåtsmotorer. Försvarsmakten kunde utifrån sin egen storlek och köpkraft agera teknikdrivande, utan att behöva alliera sig med andra köpare. Det är således beställargrupperingens samlade köpkraft som är den drivande kraften i teknikupphandlingen. Det engelska konceptet FCP påminner därför i hög grad om de svenska teknikupphandlingarna, men bygger istället på att för marknaden visa upp en tydlig vilja att upphandla en framtida lösning, av en vara eller tjänst, som idag inte existerar kommersiellt, mot en kravspecifikation som dagens produkter inte tillgodoser , i sådana nivåer att det blir kommersiellt intressant att utveckla produkten enligt de kostnader och krav som ställs. Enkelt sammanfattat bygger FCP på att man mot tydliga köpgarantier vill få marknaden att utveckla en lösning som fyller önskad funktion. Vid en teknikupphandling förs processen ett steg vidare, så att det genom en öppen internationell tävling utses en vinnare som slutligen får leverera produkten till kunderna. Teknikupphandling som redskap för att arbeta med energieffektiviserande åtgärder avslutades för 10 år sedan. Energimyndigheten och NUTEK hade då under 10 års tid investerat ca 1 miljard inom programmet vilket bl.a. resulterat i 50 lyckade upphandlingar. Den samlade kunskap som finns om hur Teknikupphandling kan verka innovationsdrivande är idag överlägsen de andra formerna av innovationsupphandling som diskuteras. Sedan några år tillbaka bedriver Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi en satsning på att använda konceptet teknikupphandling för att uppnå miljömålet Giftfri Miljö och samtidigt stimulera till ett miljödrivet företagande. Tillsammans med bl.a. Miljöstyrningsrådet har vi ex. funnit att förutsättningarna för att arbeta med konceptet är stora inom Sveriges landsting. En beställargrupp bestående av representanter från ett flertal av Sveriges landsting vill nu kunna köpa en PVC-fri blodpåse och anser att det inte är möjligt med vanlig upphandling. Dagens blodpåsar för röda blodkroppar består oftast av PVC med den hormonstörande ftalaten DEHP som mjukgörare. I en förstudie har möjligheterna att använda teknikupphandling undersökts för att erhålla en PVC-fri blodpåse. Förutom att undersöka teknikupp-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

Teknikupphandlingar kräver många ingående kompetenser. Teamet på Jegreliusinstitutet består från vänster av Jonas Köping (jurist), Sven Wadman (miljöinnovationsexpert), Ida Sjölund (företagskoordinator), Lena Stigh (innovationsupphandlingsexpert), Tomas Östberg (kemikaliesubstitutionsexpert) och Erik Noaksson (miljötoxikolog och chef). handling har målet varit att stimulera utvecklingen av ett giftfritt alternativ till dagens blodpåsar. Arbetet i projektet har handlat om att ta fram en kravspecifikation, att förankra kravspecifikationen, att analysera marknaden och att undersöka olika upphandlingsförfaranden ur ett rättsligt perspektiv. Marknadsanalysen visar att intresset är svalt för att utveckla en PVC-fri blodpåse trots lagstiftning som pekar på riskerna med DEHP i medicintekniska produkter. Leverantörerna efterlyser en större efterfrågan. Projektet har därför arbetat med en avsiktsförklaring för svenska landsting att underteckna samt en namninsamling för sjukvårdsorganisationer globalt. Det som är intressant är att i fallet blodpåsar verkar teknikupphandling inte vara en lämplig väg då en produkt befinner sig för långt ifrån marknadsintroduktion. Initiativet som sådant har dock fört med sig att ett demonstrationsprojekt planeras där landsting och leverantörer samverkar för att göra en marknadsintroduktion möjlig på sikt. En tekniksprångsfrämjande samarbete som troligen inte hade tillkommit utan teknikupphandlingsprocessen. Ett annat problemområde inom Giftfri Miljö är påväxt på båtbottnar. I decennier har problemet varit känt att båtbottenfärger, innehållande ex. tenn och koppar, kan ha mycket negativa sidoeffekter på havsmiljön. Skärpt lagstiftning har gjort att flera färger har blivit förbjudna och fler miljöanpassade alternativ har introducerats på marknaden. Utbudet av miljövänliga lösningar är dock fortfarande begränsat och fler alternativ behövs för att passa olika typer av fartyg och fritidsbåtar som används i skilda havsmiljöer. Dessutom finns det oklarheter hur miljövänliga de nya alternativen verkligen är.

Jegreliusinstitutet har därför startat initiativet ”Ren botten utan gifter” för att undersöka förutsättningarna för att snabba på marknadsintroduktionen av fler och bättre tekniker som kan hålla båtars botten rena utan användning av giftiga kemikalier. Syftet är att undersöka om det är möjligt att samordna många kunder till en köpstark beställargruppering som på marknadsmässiga villkor kan få leverantörer att tillhandahålla lösningar som svarar upp mot funktionskravet ”Ren botten utan gifter”. Initiativet, som finansieras av Naturvårdsverket och följs av bl.a. Svenska Båtunionen, Sveriges Redareförening, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Kemikalieinspektionen, Transportstyrelsen och Vinnova, kommer bl.a. till Båtmässan Allt för Sjön, 4-13 mars 2011, bjuda in och visa upp 10-15 av de mest lovande giftfria alternativen. Varje utställare kommer bli bedömd av en jury bestående av presumtiva köpare. I anslutning kommer seminarier och workshops anordnas som underlättar för kunder och leverantörer att träffas. Under maj 2011 kommer en rapport att färdigställas till Naturvårdsverket med förslag på hur en skarp innovationsupphandling kan komma att genomföras utifrån de kravspecifikationer som initiativets beställargrupperingar föreslår. Vilket innovationsupphandlingskoncept det blir återstår därför att se. Det viktigaste är dock att fler innovationsupphandlingar blir av för att stimulera miljödrivet företagande och bättre offentliga affärer i Sverige – oavsett om det heter PCP, FCP eller Teknikupphandling. Erik Noaksson Miljötoxikolog & Chef för Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi

17


UPPHANDLING

Fortfarande för få anbud Fakta Kammarkollegiets nationella upphandlingsstöd ska bidra till en mer effektiv, kvalitetsmedveten och rättssäker offentlig upphandling. Målet är att konkurrensen på marknaden bättre tas tillvara så att skattemedel kan användas på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet. Upphandlingsstödet ska: • bidra till en förenklad upphandlingsprocess till nytta för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer • sprida genomarbetade och välförankrade metoder och hjälpmedel för upphandlingsprocessen, exempelvis mer enhetliga förfrågningsunderlag • utveckla hjälpmedel som stärker upphandlingens strategiska betydelse för den offentliga verksamheten • underlätta för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar Källa: Kammarkollegiet

– Nej jag är inte nöjd, jag tycker fortfarande att det är för få anbud på offentliga kontrakt, säger kommunoch finansmarknadsminister Mats Odell. – Färsk statistik från Ko n k u r rensverket gjord i varje län påvisar att meridianvärdet låg på mellan tre till sex anbud per upphandling 2006. Nuteks mätning 2007 bedömde att snittet låg på 4,3 anbud per offentlig upphandling, då kan man inte säga att jag är nöjd - det är fortfarande för få anbud. – Regelverket känns krångligt, men jag tror inte det är lagen det är fel på, utan tillämpningen. Det gör att vi har gett Kammarkollegiet

ett väldigt omfattande uppdrag nu, fortsätter han.

bit kvar innan vi kan vara nöjda, säger han.

Viktiga förändringar

Dra nytta av upphandlingsstödet

Samtidigt tror Mats Odell att viktiga förändringar har skapats. Dels inom lagstiftningen med bland annat nya rättsmedel och fasta direktupphandlingsgränser, men också inom metodutvecklingen på området genom uppdragen till Kammarkollegiet och Konkurrensverket.

Fler små- och medelstora företag

– Upphandlingsområdet är komplicerat. Men det tuffaste är trots allt att få fler små- och medelstora företag att ge anbud på offentliga kontrakt. Där har vi fortfarande en

– Vi har nu en mandatperiod av mycket ny lagstiftning på området bakom oss, om vi får fortsatt förtroende nästa mandatperiod föreställer jag mig att den kommer att handla om att sektorn lär sig lagstiftningen. – Från regeringens sida måste vi nu följa utvecklingen för små upphandlare och små- och medelstora företag. Jag hoppas också att företagen får nytta av de upphandlingsstöd som vi har dragit igång på kammarkollegiet. Tina Lundberg Åsén

INFÖR VALET 2010

Den viktigaste frågan Offentliga Affärer har frågat samtliga partiledare vilken deras viktigaste fråga är att förändra om de får väljarnas förtroende inför kommande mandatperiod.

för partiledarna

• Socialdemokraterna 



• Vänsterpartiet



• Kristdemokraterna

– Att fler får arbete. I dag är 466 000 människor arbetslösa, hela 9,5 procent av arbetskraften. En rödgrön regering kommer att investera i fler jobb, bland annat genom satsningar i infrastruktur, bostäder och offentlig sektor. Vi vill också underlätta för småföretagen genom lägre arbetsgivaravgifter och bättre tillgång till riskkapital, säger Mona Sahlin.

– Arbetslösheten är viktigast. Det finns idag stora behov i sjukvården, förskolan och skolan, äldreomsorgen och kulturen samtidigt som många går arbetslösa. Så kan vi inte ha det. Därför vill vi satsa pengar på att skapa jobb för unga i välfärden. Vi vill också öka antalet utbildningsplatser och skapa jobb genom att investera i järnvägar, bostäder och ny energi- och miljöteknik. Dessutom måste vi minska klyftorna i samhället och bygga ut välfärden utan vinstintresse. Skattepengar ska inte gå till aktieutdelningar i riskkapitalbolag. De senaste fyra åren har vi haft en regering som konsekvent har ökat klyftorna i samhället genom att försämra för arbetslösa, sjuka, pensionärer och föräldralediga. Det är dags för förändring nu, säger Lars Ohly.

– Jag tänker fortsätta arbetet för en värdig, trygg och säker vård och omsorg. Vi har denna mandatperiod brutit trenden med långa vårdköer och ser nu att tillgängligheten ökar över hela landet. Vi är en bra bit på väg men vi har mer att göra. Nästa steg är att korta väntetiderna på akuten. Ingen ska behöva vänta oräkneliga timmar för att få hjälp, säger Göran Hägglund.

• Miljöpartiet de gröna 



• Folkpartiet

• Nya moderaterna

– Klimatfrågan, att minska utsläppen. Det är inte bara den viktigaste frågan inför kommande mandatperiod utan världens största utmaning som vi känner till, säger Maria Wetterstrand.

– Det viktigaste för Folkpartiet är att fortsätta det stora reformarbete som vi har påbörjat på skolområdet för att höja kunskapsresultaten i svensk skola. Det gör vi bland annat genom att höja kraven i lärarutbildningen, ge lärarna tydligare befogenheter för att få ordning och studiero i skolan, och införa betyg från årskurs 6 för att tidigt kunna se om en elev behöver extra stöd, säger Jan Björklund.

– Jobben är den viktigaste frågan. För att fler ska få jobb måste vi ha fortsatt stabila offentliga finanser och en politik som ser till så att att det lönar sig att arbeta. Därtill behöver vi en utbildning av god kvalitet som förbereder för arbetslivet och bra matchning på arbetsmarknaden. Det måste också bli enklare att starta och driva företag. Vi har förslag på alla dessa områden, säger Fredrik Reinfeldt.

18

• Centerpartiet – Att fortsätta på den inslagna vägen att göra det enklare och lönsammare att vara företagare så vi får se fler jobb i nya och växande företag, säger Maud Olofsson.

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


UPPHANDLING

Offentlig mat berör Nästan dagligen kan man läsa i tidningarna om hur bristfällig mat som serveras på framför allt äldreboende men också i skolbespisningar. I vissa fall handlar det om långa transporter av mat tillagad i centralkök, i andra fall handlar debatten om närproducerat men också om hur näringsriktig maten är. Offentliga Affärer har låtit frågan gå vidare till både producenter och grossister i branschen.

skulle vara så dåliga som de framställs i framförallt kvällspressen är dock sällsynt.

Upphandlarens roll

Sammansatta sortimentskrav

Av de samtal vi haft med branschen låter man oss förstå att det är väldigt skiftande kvalitet mellan olika kommuner. I bästa fall är anbudsförfrågan utformad på ett sådant sätt att man fångar upp alla särskilda aspekter man vill fånga upp i en upphandling. De upphandlingar som är bäst är de som är konkreta och enkla och en professionell upphandlande enhet utmärks av att man har tillräckligt god förståelse för livsmedel, gedigen kunskap och erfarenhet av LOU, samt även en affärsmässighet i hur man vill driva sitt sortimentsurval. Att inköparna

Vi ser en trend att det ställs fler och mer sammansatta sortimentskrav i upphandlingarna. Något som branschen välkomnar i de fall man ser en tanke bakom kravställandet som har en förankring i hur marknaden för det specifika livsmedlet fungerar. Dock ser man ibland upphandlingar med väldigt många detaljerade sortimentskrav där produktspecifikationerna inte finns att tillgå. En annan oroande trend är då man till exempel ställer krav på en viss förpackningsstorlek istället för att inrikta sig på det mer väsentliga näringsinnehållet. Ett sätt att komma runt detta

problem vore kanske att upphandlarna samråder med oss leverantörer innan de formulerar sin förfrågan. Om det vore vanligare skulle vi säkert undvika många överprövningar.

Överprövningar ett problem

I många kommuner har frågan om maten till skolor och äldre kommit att bli lite av en valfråga. Tyvärr har det också inneburit att politikerna ställer krav som upphandlarna har svårt att motstå, trots att de många gånger ligger långt från verkligheten. Som det är nu sker överprövning i allt för stor utsträckning, ca 50 procent av alla livsmedelsupphandlingar överprövas. Och när det överprövas är det inte alltid lätt för domarna i förvaltningsdomstolarna

att avgöra vad som är rätt och vad som är fel. Vad vet de till exempel om näringsvärden i pannkakor och köttbullar?

En framkomlig väg

Överprövningarna kostar pengar för alla inblandade parter. Många gånger kan hela förtjänsten på en affär försvinna bara genom att kostnaden för att ta fram nya anbud urholkar förtjänsten om man skulle lyckas få uppdraget. För att få bukt med detta slöseri med tid och pengar är det nog viktigt att parterna på marknaden träffas och samråder innan anbudsförfrågan lämnas ut. Klas Bergqvist

Tjäna

mycket tid!

Tjäna Tjäna

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. En del av din dag.


? ? ?! ! !

Expertpanelen svarar

Sedan den 15 juli riskerar kommuner och andra upphandlande myndigheter som inte följer reglerna att få betala böter, en så kallad upphandlingsskadeavgift. I det enklaste fallet är det om man gjort en otillåten direktupphandling utan föregående annonsering.

Otillåten direktupphandling kan också handla om att en upphandling delas upp i flera mindre delar bara för att kringgå lagstiftningen. Hur vanligt är detta enligt din uppfattning?

Enligt pressmeddelandet från KKV krävs det att någon leverantör vänt sig till domstol för att få ett ingånget avtal ogiltigförklarat. Först därefter kan KKV gå till domstol och begära upphandlingsskadeavgift. Vore det inte enklare om leverantören kunde vända sig direkt till KKV och låta dem pröva om det begåtts några fel vid upphandlingen?

Omfattningen är svår att bedöma. Vad jag har hört så känner många beställare/inköpsberättigade till att det finns någon form av avgift numera, vilket kanske manar till korrekta upphandlingar på sina håll.

En upphandling skall göras i konkurrens oavsett upphandlingsförfarande. Det är snarare enklare att göra en förfrågan som annonseras, där man möjliggör att anta mer än en leverantör. Har ingen uppfattning att detta är vanligt förekommande idag.

Har inga synpunkter på detta.

Jag vet inte hur stort problemet har varit eller är, men det finns där. Det är därför bra att regler om upphandlingsskadeavgift införs och jag hoppas att det kan leda till ett minskat antal otillåtna direktupphandlingar. De allra flesta upphandlande myndigheter och enheter är dock seriösa och ansvarstagande sådana och ägnar sig inte åt olagligheter utan vill göra rätt för sig samt göra bra affärer.

Inte heller här har jag någon uppgift om hur vanligt förekommande det är, men jag vet att det förekommer.

Konkurrensverket är tillsynsmyndighet och måste prioritera bland sina ärenden. När en otillåten åtgärd kan angripas av en skadelidande privat aktör i allmän förvaltningsdomstol bör detta ske i första hand. Den föreslagna ordningen är därför bra.

Jag har ingen egen erfarenhet av detta som gör att jag skulle vilja kalla det ett problem. Men det förekommer, eftersom jag ser artiklar i media som beskriver detta. Att bryta mot lagen borde avskräcka i sig. Tillsammans med att det även kan bli dyrbart, tror jag gör att vi kommer att se ytterst få otillåtna direktupphandlingar som omfattar större belopp.

Jag tror inte det är särskilt vanligt.

Enklare visst, men jag tycker det är bättre att låta domstolen hantera detta.

Har ni utifrån er erfarenhet någon uppfattning om hur stort detta problem varit? Och kommer den nya lagtexten att ändra på detta?

Ann Linde Koolman

Anna Ulfsdotter Forsell

Roland Pettersson upphandlingskonsult.se

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se


Samtidigt införs nya undantagsregler för statliga och kommunala myndigheter. Kommer detta att innebära att verksamhet som kommunen driver i helägda bolag på en konkurrensutsatt marknad kan komma att undantas från Upphandlingsreglerna?

Har inga synpunkter på detta.

QBRANCH:

DIN IT-LEVERANTÖR!

Qbranchs mission är att få IT att fungera. Vår strategi är att växa genom riktigt nöjda kunder och vi har stor erfarenhet av kunder inom den offentliga sektorn. I februari 2010 tecknade Kammarkollegiet ramavtal med Qbranch inom området helhetsdrift. Qbranch är det första företaget i Sverige som tilldelats den internationella certifieringen ISO/IEC 20000. Detta är ett bevis på att Qbranchs tjänste- och produktleveranser möter standardens högt ställda krav på kvalitet. Qbranch är en av Sveriges Bästa Arbetsplatser och i år kom vi på fjärde plats i Great Place to Works arbetsplatsundersökning, något vi givetvis är glada och stolta över.

Undantaget gäller i vissa fall när en statlig eller kommunal myndighet upphandlar från en leverantör som den helt eller delvis äger. Undantaget gäller endast om den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över den denna som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning. Det är inte är fråga om något automatiskt undantag utan en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om förutsättningarna inte är uppfyllda riskerar den upphandlande myndigheten att göra sig skyldig till en otillåten direktupphandling.

Som jag förstår det så är det så, men under en begränsad tidsperiod. Under tiden utreds om undantaget ska permanentas eller inte.

Vi är nämligen övertygade om att nöjda medarbetare och nöjda kunder går hand i hand. Medarbetare som trivs och gillar att gå till jobbet gör en bra arbetsinsats vilket gynnar vårt arbete med att skapa IT-branschens mest nöjda kunder. Läs mer om vårt erbjudande på www.qbranch.se


Inbjudan Den 17 november 2010 tar vi ett ordentligt kliv mot framtidens digitala samh채lle, vi tror att du kan bidra... Anm채l dig redan idag s책 undviker du att bli utan plats!

22

Offentliga Aff채rer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


Nu är programmet för e-Förvaltningsdagarna 2010 uppdaterat och klart. Den 17 november, på Kistamässan i Stockholm samlas sakkunniga och inspiratörer för att ge dig de ytterligare kunskaper du kan behöva för att gå vidare i din organisation. Väl på plats tar du del av både utmaningar och de många möjligheterna som finns med e-förvaltning. Missa inte programmet som finns bifogat i tidningen.

Program

m 17-1 Stockhol

ber 2010 8 novem

Program

Stockholm 17-18 november 2010

Stockho lm

010

Välkomm en till m ötesplat för dig so sen m berörs av smar tjänster tare och arbe ts sätt för framtiden s samhä lls byggnad och verk samhets utvecklin i of fentlig g förvaltn ing!

Välkommen till mötesplatsen för dig som berörs av smartare tjänster och arbetssätt för framtidens samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning!

esplatsen en till möt re Välkomm av smarta m berörs so g di r fö tt för sä ts be ar h d tjänster oc llsbyggna s samhä g framtiden tsutvecklin he m sa och verk g! förvaltnin i of fentlig

ovembe r2

Tillsamm a framtide ns bygger vi ns digita la samhäll e redan idag

Tillsammans bygger vi framtidens digitala samhälle redan idag

er vi ans bygg Tillsamm la a it ig ns d framtide g redan ida samhälle

Program

17-18 n

Arrangera

s av:

Arrangeras av: er: Mediepartn Arrangeras

Me

er och darrangör

partners:

Mediepartner:

Hexanova Event AB Ett företag inom Hexanova Media Group

Medarrangörer och partners:

Hexanova Ett företag Event AB inom Hex anova

Mediepar Media Gro

up

tner:

Medarran

görer och

partners:

av:

ia Event AB Hexanova inom Hexanova Med Ett företag

Group

Vi välkomnar dig som berörs av frågorna kring framtidens samhällsbyggnad. Anmäl dig redan idag så undviker du att bli utan plats, du blir inte ensam, intresset är stort... Anmäl dig på: www.eforvaltningsdagarna.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

23


juridik

Oklar ogiltighet Åsidosatta leverantörer har stora förhoppningar på möjligheten att ogiltigförklara avtal som ingåtts i strid med lagen. En rad frågor återstår dock för både lagstiftaren och rättstillämparen att besvara innan dessa förhoppningar kan infrias. I denna artikel ifrågasätts hur effektivt rättsmedlet i själva verket är för en klagande leverantör, samt vilket rättighetsskydd som egentligen ges en avtalsslutande leverantör. 24

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


juridik Eva-Maj Mühlenbock är advokat och delägare vid Advokatfirman Lindahl. Hon är specialiserad på offentlig upphandling och konkurrensrätt och har mer än 20 års erfarenhet inom rättsområdena. Hon ingår i Lindahls kompetensgrupp för Offentlig upphandling och i Lindahls branschgrupp för Offentlig sektor. Hon är rankad som nummer ett i Sverige i Chambers Global avseende offentlig upphandling.

Den 15 juli trädde de nya reglerna i LOU och LUF i kraft som bland annat innebär att avtal som, i graverande fall, ingåtts i strid med upphandlingslagen ska kunna ogiltigförklaras av domstol (se Offentliga affärer nr 6, 2009 och nr 3, 2010, där vi tidigare redogjort för de nya reglerna). Vid allvarliga överträdelser av lagen, till exempel en otillåten direktupphandling, kan således en missnöjd leverantör nu föra talan om ogiltigförklaring av det otillåtet direktupphandlade avtalet. Ändringen i den svenska lagstiftningen har sin grund i ett EU-direktiv, det så kallade rättsmedelsdirektivet, vars främsta syfte är att förse medlemsstaterna med effektiva rättsmedel mot otillåtna direktupphandlingar. Man menar att bestämmelsen om ogiltighet är ett effektivt sätt att återupprätta konkurrens och skapa nya affärsmöjligheter för de leverantörer som på olagligt sätt har berövats sina konkurrensmöjligheter. Vilken följd en dom om ogiltighet ska ha för parterna har överlåtits till medlemsstaterna att besluta. Den svenska lagstiftaren har valt att låta ogiltigheten medföra ett retroaktivt upphörande av alla avtalsskyldigheter. Det har inte ansetts nödvändigt eller lämpligt att i LOU och LUF särskilt reglera rättsverkningarna av en domstols ogiltigförklaring av avtalet. Enligt allmänna avtalsrättsliga principer gäller emellertid i denna situation att alla prestationer som redan utförts ska gå åter och, om detta inte är möjligt, ska ”förmögenhetsläget återställas”.

Risk för ineffektivt rättsmedel?

Tillämpningen av bestämmelsen, i den del som avser återgång av utförda prestationer, förväntas medföra en rad praktiska svårigheter. Lagstiftaren motiverar valet av rättsföljd med den preventiva verkan som den förväntas få på upphandlande myndigheter samt med hänsyn till att leverantörer allmänt sett har ett större intresse av att föra talan om ogiltighet om det finns en möjlighet

att vid en förnyad upphandling tilldelas hela kontraktet. Förutsättningarna för att dessa, av lagstiftaren tänkta, effekter ska inträda riskerar dock att brista. Klart är att en upphandlande myndighet, då dess avtal med en leverantör 1 ogiltigförklaras av domstol på talan av en leverantör 2, inte kommer att kunna fortsätta prestera enligt avtalet. En fortsatt avtalsprestation skulle nämligen betraktas som en otil�låten direktupphandling, för vilken den upphandlande myndigheten riskerar att påföras en upphandlingsskadeavgift. Så långt tycks det nya rättsmedlet onekligen verka preventivt. Det är emellertid först när den upphandlande myndigheten tvingas låta prestationerna gå åter som rättsmedlet fyller sin funktion av att dels verka preventivt, dels förmå den upphandlande myndigheten till en förnyad upphandling varvid övriga leverantörer får möjlighet att erhålla kontrakt. Att dessa eftersträvade effekter faktiskt kommer att realiseras går emellertid inte att garantera. I dagsläget saknas nämligen möjlighet för annan än avtalsparterna själva att se till att domen verkställs. I många fall kommer säkerligen den upphandlande myndigheten och leverantör 1 att efterleva domen varvid upphandlingsbehovet kan kvarstå. Vår erfarenhet är också att de allra flesta upphandlande myndigheter önskar göra rätt för sig. I andra fall, då kanske hela eller den huvudsakliga delen av den avtalade tjänsten har utförts, finns emellertid en stark anledning för avtalsparterna att avstå från att låta prestationerna gå åter och därigenom undgå såväl ytterligare kostnader och praktiska problem som själva upphandlingsbehovet. Den upphandlande myndigheten och leverantör 1 torde inte löpa någon risk genom att strunta i att låta prestationerna återgå/återställa förmögenhetsläget. Även för det fall att denna ”underlåtenhet” skulle kunna betraktas som domstolstrots,

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

Mikael Engström är verksam som biträdande jurist på Lindahls kontor i Stockholm sedan 2010. Han ingår i Lindahls kompetensgrupp för tvistelösning och processer.

vilket i sig är mycket tveksamt, saknas i upphandlingsrättsliga sammanhang sanktioner för Konkurrensverket att tillgripa. Så länge den upphandlande myndigheten inte fortsätter att handla enligt det nu ogiltiga avtalet kommer inte heller någon upphandlingsskadeavgift att bli aktuell. Om efterlevnad av domens rättsverkningar inte går att tvinga fram, och domen som sådan i många fall inte medför en förnyad upphandling, riskerar leverantörer att sakna det såväl nödvändiga som förväntade incitamentet för att föra talan om ogiltighet. Mot en sådan bakgrund kan rättsmedlet framstå som tämligen ineffektivt, kanske till och med i sådan grad att dess implementering i den svenska lagstiftningen kan anses stå i strid med rättsmedelsdirektivet och EU-rättens krav på effektiva rättsmedel.

Vilket rättsligt skydd har den avtalsslutande leverantören?

Vi har tidigare skrivit i Offentliga affärer om talerätt för den leverantör, leverantör 1, som tilldelats ett upphandlingskontrakt (nr 2, 2009). Av praxis framgår att leverantör 1 inte får inträda som part i ett mål om överprövning av det aktuella tilldelningsbeslutet och inte heller har rätt att överklaga en därpå meddelad dom genom vilken det förordnas om rättelse. Regeringsrätten har inte heller ansett att leverantör 1, trots sin bristande partsställning, ska ha rätt att överklaga domen ifråga. Under det lagstiftningsarbete som föregått ändringarna i LOU och LUF har flera remissinstanser anmärkt på att den nya bestämmelsen om ogiltighet möjligen bör föranleda en ändring i frågan om talerätt för leverantör 1. I propositionen menade regeringen att tillräckligt underlag saknades för att ta ställning till ett eventuellt behov av reglering i lag av denna fråga. Här riskerar emellertid regeringen att ha satt såväl rättstillämparen som marknadsaktörerna i en knepig sits. Av processrättsliga principer följer att en doms rättskraft i regel är

begränsad till parterna i målet. Enligt denna huvudregel kan alltså en dom som ogiltigförklarar ett avtal mellan myndigheten och leverantör 1 (som ju inte är part i målet) inte vara rättsligt bindande för den senare. Eller med andra ord, en överenskommelse mellan en upphandlande myndighet och leverantör 2 om att leverantör 1 inte längre ska ha rätt till avtalet, kan inte ha några som helst rättsföljder för leverantör 1. En sådan överenskommelse skulle, precis som en dom enligt ovan, inte utgöra hinder för leverantör 1 att efteråt göra sin rätt till avtalet gällande i en ny process. Det framstår inte som helt klart hur de mål om ogiltighet som snart blir en del av vardagen för förvaltningsdomstolarna ska behandlas. Om domen inte är avsedd att ha rättskraft mot leverantör 1 blir rättsmedlet ett tämligen trubbigt verktyg för att ingripa mot förekomsten av otillåtet direktupphandlade avtal, särskilt eftersom avtalet i teorin skulle kunna förklaras ogiltigt i en domstol för att senare förklaras giltigt i en annan. Om domen däremot är avsedd att ha rättskraft mot leverantör 1 bör denna leverantör rimligen ha rätt att inträda i målet som självständig part, med tillkommande rätt att överklaga domen. Kanske det till och med behövs en ordning där leverantör 2 för talan mot den upphandlande myndigheten i förening med leverantör 1 (s.k. nödvändig processgemenskap). Därmed skulle båda avtalsparterna ges partsställning i ett och samma mål och deras rättsförhållande avgöras genom en och samma dom med rättskraft för båda. Det kan annars starkt ifrågasättas om leverantör 1 åtnjuter det skydd för sina rättigheter som EU-rätten uppställer och den rätt till en rättvis rättegång som Europakonventionen föreskriver. Eva-Maj Mühlenbock Mikael Engström

25


personal & ledarskap INFÖR CHEFSDAGARNA 8-9 SEPTEMBER HELSINGBORG

Att leda individer till ett vinnande lag Det är inte för inte som Pär Mårts är ny förbundskapten för Tre Kronor. Vad är det han gör, hur tänker han när han gång på gång lyckas leda sitt lag till seger. – Jag går mycket på magkänslan, inte efter förnuftet eller en massa strategier. Känslan kommer direkt som svar på om något är bra eller dåligt, det är viktigt att lita på den. Som ledare är det viktigt att erkänna för sig själv att man inte kan allt, det tror Pär är en insikt man måste ha. – För mig är det viktigt att våga lyfta blicken och se att det finns andra människor som kan annat, man behöver inte konkurrera, utan istället hjälpa varandra, fortsätter han.

Alla är olika

– Allt hänger ihop, men det viktiga med att skapa ett vinnande lag är att få in en förståelse för att vi alla är olika. Ju mer olika vi är, desto mer utbyte kan vi få. Dels handlar det om att förstå det, och sedan hitta var och ens olika färdvägar för att lyckas.

Förstå den andres perspektiv

Om Pär upplever att något känns konstigt eller att det ligger en konflikt i luften mellan honom och en spelare, följer han sin magkänsla och börjar med ett samtal. – Jag berättar vad jag känner och ger min bild om hur jag upplever det.

En upplevelse är alltid äkta, därmed inte sagt att min bild är den enda rätta. Här tycker jag att det är viktigt att jag försöker byta bild och sträva efter att förstå den andre, istället för att ”gå upp i huvudet och tänka rätt eller fel”. Det leder ingen vart. – Vi kan ju inte komma ifrån att utifrån den bild vi har, agerar vi. Jag kanske tycker du gör fel, men inte du. Det blir helt fel om vi fastnar i det, men många gånger är det så här vi människor håller på. Vi tycker att andra skall ha samma bild som oss, men så funkar det ju inte, vi är alla väldigt, väldigt olika.

Fokusera det som är ”inunder”

– Sedan måste man gilla människor när man jobbar som ledare. Jag tycker många gånger att det läggs alldeles för mycket fokus på det som är ”ovanpå” för att nå ett mål, istället för att fokusera det som är ”inunder”. Vi är för ytliga, tycker jag, jag tycker istället att det är mycket

viktigare att lägga fokus på vad som är ”inunder” oss människor - vad det är som driver oss och hur och varför vi funkar som vi gör. – Om man exempelvis tycker något var jättebra, handlar det om för mig att tydliggöra vad det var som var bra, att man konstaterar vad det är. För mig handlar det om att jobba med känslor och det vi inte ser.

Får sin egen färdväg

– När jag försöker leda ett lag, leder jag en mängd individer. Eftersom alla är så olika, måste också alla få sin egen färdväg. Som jag sa förut handlar det om att få en förståelse för att alla är olika, det är det som är ingångssteget för mig. Vi har ett mål och ett uppdrag som vi skall genomföra. Sedan tycker jag att man skall vara noga med att sätta upp spelreglerna och prata igenom dem, vi har alla ett ansvar. Vi har också ett ansvar att tala om hur andra påverkar oss. Det kan handla om att två i laget har en konflikt och att de andra känner att ”det här påverkar mig negativt” – då är det viktigt att var och en är tydlig och ärlig med den känslan ganska tidigt, annars tappar vi direkt 100 procent fokus. Själv sätter jag mig ner med dem och säger vad jag upplever och ser. Vad gör du om någon tvivlar på sig själv? – Jag försöker tydliggöra för spelaren vad han själv tycker att han är bra och mindre bra på. Sedan om

han vill höra vad jag tycker, berättar jag det. Därefter sätter vi upp mål. – Ibland tycker jag att vi har för bråttom med att döma att ”så här är det”. Då försöker jag istället ge den som tvivlar ett större ansvar och förtroende, sedan tydliggör jag också prestationerna. Jag ger så mycket han kan bära, det är ju så man utvecklas och växer. – Ibland kan det hända att någon spelare känner att han inte får spela tillräckligt mycket, då pratar vi igenom vad och hur mycket han kan bidra med. Ligger tvivlet djupare, får man gräva i det.

Fundamentala saker

– Media ser många gånger bara stjärnorna, då försöker jag tydliggöra de andras insatser. Sedan handlar det också om fundamentala saker som har funnits i över 50 000 år – att få tillhöra, att få bidra och att få utvecklas. – Får du inte tillhöra gruppen dör du, får du inte bidra så dör du, får du inte utvecklas så överlever du inte, så funkar det även idag.

Skapar förutsättningar

– Det handlar om att bygga människor och klara av kriget man skall gå igenom – att ge förutsättningar är väl det som mitt jobb går ut på. Tina Lundberg Åsén

Kvotering ökar kompetensen Bristen på jämställdhet är inte bara ett demokratiproblem, utan hotar också svensk konkurrenskraft och vår försörjning av chefer. Det skriver Annika Elias, Ledarnas ordförande, och Klara Adolphson, jämställdhetsexpert på Ledarna, tillsammans med fler representanter från näringslivet i en debattartikel i SvD. I debattartikeln i Svenska Dagbladet skriver de bland annat: ”Bristen på ett jämställt näringsliv är i grunden ett demokratiproblem, men det stannar inte där. Det är Sveriges ledarförsörjning som står på spel. 40-talisterna, med hög andel chefer, lämnar nu i allt snabbare takt

26

arbetsmarknaden och måste ersättas. I de yngsta generationerna på arbetsmarknaden är viljan att bli chef inte självklar med nuvarande förutsättningar. Vi måste göra upp om myter och fördomar om hur en chef ska se ut. Det handlar om Sveriges konkurrenskraft.”

Debattartikelns författare skriver också att med kvotering som verktyg kan vi slå hål på strukturerna som gör att vi idag baserar ledarskapet på normer istället för kompetens. ”Vi menar att med en jämnare fördelning av män och kvinnor i börsbolagens styrelser, kommer fler kvinnor med kompetens för företagsledning att bli rekryterade till direktörsjobben, vilket i sin tur öppnar dörrar för kvinnor på alla chefsnivåer.” ”Vi vill se en blocköverskridande överenskommelse om kvotering i börsbolagens styrelser innan valet.” Källa: Ledarna

Offentliga Affärer 3 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


En tjänst från tidningen

Lägg grunden till en frisk höst!

Unna d meda ina rbe en mo tare tionskick!

Gå med i Sveriges roligaste stegtävling för företag

Liselotte Stålberg chefredaktör på tidningen MåBra

När du ansluter ditt företag till MotioMera når du ut brett med din friskvårdssatsning. Dina medarbetare kommer att börja promenera som aldrig förr, samtidigt som lagandan får ett rejält uppsving. Konceptet är enkelt. På motiomera.se registrerar man sina steg, eller annan motion, varje dag. Allt omvandlas sedan till steg som man går genom Sverige med. Ni tävlar både lagvis inom företaget och mot andra företag. Varje vecka finns det chans att vinna fina priser! Den stora hösttävlingen startar 27/9 och pågår i 5 veckor. Anmälan senast den 20/9 på www.motiomera.se/foretag.

Just nu:

Gå genom Sverige

289:–* per deltagare inkl. stegräknare Exkl. moms. Frakt ingår!

Tävla i lag

* Hela summan är avdragsgill som motionsaktivitet

Anmäl dig och ditt företag idag på www.motiomera.se/foretag 27

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010


personal & ledarskap

Lean administration – Jag precis pratat med kommunchefen Peder Koldeus i Dals Eds kommun och saken är klar - det blir affär, säger Johan Brandeby, storkundsansvarig vid Kontentan.

Lars Brandeby, smartare än sin bror, i varje fall när det gäller Lean. Kommunen hade tidigare ansökt om utbildningsmedel i LEAN för 1,2 miljoner, men fått avslag. Då klev Johan Brandeby in och erbjöd en LEAN-utbildning för 60 000 kronor. – Efter en kortare diskussion insåg vi att de kan få utbildningen anpassad för hela tjänstestaben, från administration till chefer och linjeanställda, fortsätter han.

Kontentan

Kontentan vänder sig till större organisationer, chefer och nyckelmedarbetare som är i konstant behov av nya impulser. Det handlar om kunskap i koncentrerad form.

– För organisationer med ett behov av ständig kompetensutveckling, är våra skräddarsydda lösningar helt oslagbara, kunden spar tid inte minst pengar, menar Johan Brandeby. Vad är det ni gör? – Vi har något som heter webbiblioteket och e-affärskolan där vi dels sammanfattar den senaste managementlitteraturen, och dels har en helt unik modul där vi skräddarsyr steget från teori till praktik för att täcka in kundens behov. Kunden får via sitt eget intranät total access till allt material vi har.

Kontentans webbibliotek

I Kontentans webbibliotek finns över 300 boktitlar att välja mellan, här kan den som vill förkovra sig i allt från organisationsutveckling, ledarskap, stresshantering till personlig utveckling göra det. Dessutom finns ett antal färdiga litteratururval kopplade till tester inom respektive område. – Vi sammanfattar det viktigaste av den senaste managementlitteraturen. På bara 20-30 minuter kan du som kund sedan läsa igenom bokens sammanfattning som annars skulle ta

flera timmar att läsa. Ett exempel är chefer som ska ha utvecklingssamtal, de kan gå in på i webbiblioteket och plocka fram en sammanfattning som snabbt ger överblick och en checklista att följa.

Företag som lyckas

– Jag tänker på en sammanfattning från en bok som redovisar material från ett femårigt forskningsprojekt. Syftet var att påvisa vad som skiljer medelmåttiga företag med dem som lyckas riktigt, riktigt bra. Skillnader lyfts fram vad gäller företagens ledarskap, attityder och kulturer, vilket i och för sig inte är något nytt - men däremot överraskar slutsatserna. Vad handlar slutsatserna om? – Insikter, den första beskiver att chefer på högsta nivå sätter ”vem” före ”vad”. I en förändringsprocess lägger de inte ut kursen förrän de har skaffat sig rätt besättning. Den andra insikten handlar om att se verkligheten i vitögat utan att ta blicken från målet. Tredje handlar om att enbart göra det du brinner för, kan bli bäst på och ta bra betalt. Den fjärde om att låta disciplinen ersätta byråkrati och hierarkier. Den femte om att man med hjälp av rätt

teknik och små små steg skapar full fart framåt. Och slutligen den sjätte - konsten att behålla framgångarna. Vilka kunder har ni? – I dagsläget har vi över 80 större bolag som använder våra webbtjänster. Kommuner som, Trollhättan Stad, Falköpings kommun, Ale och Nybro för att nämna några samt företag som Volvo Cars, Skanska, Stena Metall, Scania för att nämna några. Tina Lundberg Åsén

SAMMANFATTNINGARNA FRÄMJAR INLÄRNING Psykologer vid Göteborgs Universitet och Carnegie-Mellon University i Pittsburgh lät försökspersoner läsa antingen ett helt kapitel på 4500 ord ur en faktabok eller en sammanfattning på cirka 1000 ord. De som läste sammanfattningen lärde sig innehållet mycket bättre. Forskarna menar att detaljerna i en lång text skymmer det centrala och gör texten svårare att överblicka. Undersökningen finns redovisad i Forskning och Framsteg.

Personalfrågorna viktigare än någonsin Personalvetare från hela landet fick under Personalvetardagarna fördjupa sig i hur man motiverar medarbetare, aktuell arbetsrätt, nya sjukvårdsreformen, kompetensförsörjning och mycket mer. Gunnar Axén från riksdagens socialförsäkringsutskott pratade om den nya sjukvårdsreformen och vikten av att vi följer upp och hjälper arbetstagare tillbaka till arbetet. – Att gå sjukskriven under lång tid är en stark källa till depression och ohälsa, sa Gunnar Axén. Han passade också på att uppmana personalcheferna i publiken att ta ökat ansvar för sjukskriven personal. – Det är inte så att riksdagen kan skapa trygghet i arbetslivet. Vi kan bidra men ni arbetsgivare måste också bidra för att åstadkomma förbättringar, sa Gunnar Axén. Dagen efter visade Annamaria Westregård från Lunds Universitet att frågan är komplex och skulle

28

behöva utredas vidare. Hon var bland annat kritisk till att reformen inneburit en stor andel av sjuknärvaro på våra arbetsplatser.

Byter erfarenheter

Bland utställarna fanns en mångfald av branscher representerade, bland annat jurister, hälsostrateger, administrativa personaltjänster och utbildning. I Växjö kommuns monter visade personalstrateg Cathrine Rönnmark hur de marknadsför kommunens yrkeskår inför rekrytering. Trosa kommuns personalchef Torbjörn Unnebäck lät sig inspireras. _ Vår närhet till Stockholm gör att vi kan attrahera unga människor men de stannar i regel bara 3-4 år,

sedan letar de sig vidare till nya tjänster. Vi samarbetar därför med grannkommunerna för att kunna erbjuda nya karriärmöjligheter, berättar Torbjörn Unnebäck.

Sveriges mr HR

Sverige har fått sin första utmärkelse inom området personalfrågor. Priset som delades ut under konferensen, har namngetts efter den förste pristagaren, nämligen professor Magnus Söderström. Han är professor i pedagogik och har en lång och gedigen erfarenhet av personalvetarfrågor, både i Sverige och internationellt. Han har skrivit ett flertal böcker och rapporter på området och han var en av ideologerna bakom bildandet av Sveriges första personalvetarutbildning. - Jag är glad och överraskad över priset, säger Magnus Söderström. Det är kul att området uppmärksammas med ett eget pris. Underhållningen av Björn Elmgren på kvällen var enormt uppskattad och det var bra drag på dansgolvet. Personalvetare vet verk-

ligen hur man rockar loss. Konferensen avslutades med en debatt kring sociala medier. Samtliga debattdeltagare pratade om möjligheten att synas via nya kanaler, ingen var särskilt förtjust i tanken på förbud utan ansvaret måste ligga på medarbetarna. - Vi är mycket nöjda med årets konferens och med placeringen i Växjö, säger Carina Laurin Stensson, från Akademikerförbundet SSR. Malin Ulfvarson

Fakta Personalvetardagarna arrangeras av Akademikerförbundet SSR. Årets konferens vad den nionde i följd och hölls i Växjö konserthus. Ett nytt HR-pris delades för första gången ut i samband med Personalvetardagarna. Utmärkelsen har fått sitt namn efter den första mottagaren och heter Magnus Söderström-priset. Bakom priset står Linnéuniversitetet, Växjö kommun och Akademikerförbundet SSR.

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


personal & ledarskap


säkerhet

Nordens största inom säkerhet, brand och räddning Den 14 september slår Stockholmsmässan upp portarna till Nordens största och viktigaste evenemang för alla som arbetar med säkerhet. På en utställningsyta av 8 500 kvm kommer drygt 260 utställare att visa upp det senaste inom branschen. Tillsammans med många intressanta paneldebatter, ett digert konferensprogram och realistiska säkerhetsövningar utlovas fyra sprängfyllda mässdagar.

Hasse Aro leder invigningsdebatten om hur vi skall hantera dagens hårda samhällsklimat.

Hur får vi bukt med det nya antisociala beteendet som växer fram i storstädernas förorter. Vi läser i tidningarna om nya spektakulära rån, om attitydförändringar som bland annat lett till att räddningstjänstpersonal utsätts för hot och våld i form av stenkastning, antalet anlagda bränder och annan skadegörelse upplevs öka. Vem äger problemet och hur ökar vi samverkan mellan de offentliga och de privata resurser som finns att tillgå? Hur hanterar vi dagens hårda samhällsklimat? är namnet på första dagens paneldebatt under ledning av Hasse Aro.

Behövs en ny myndighet för bevakningsbranschen

Under öppningsdagen leder Leif GW Persson en paneldebatt om behovet av en ny myndighet för tillsyn av bevakningsbranschen. Leif GW sätter fokus på för- och nackdelar med att organisera tillsynen av bevakningsbranschen genom en enda myndighet. Det kommer bokstavligen att stå en tom stol för den nya generaldirektören på scenen. Representanter för branschen, RPS, länsstyrelserna, Transport och polisfacket deltar i debatten. Debatten äger rum på Bevakningstorget. En gemensam satsning

där stora delar av bevakningsbranschen samordnas kring en gemensam mässatsning under ledning av BYA, Bevakningsbranschens Yrkes och Arbetsmiljönämnd. Bevakningstorget ramas in av montrar med 14 utställare från bevakningsbranschen. I mitten av torget placeras en scen där Leif GW Persson - kriminolog, författare, samhällsdebattör, med mera - är moderator för en lång rad debatter och miniseminarier. Här finns också plats för mingel och möten när det inte är seminarier.

Offentlig upphandling

Under dag tre och fyra genomförs

Tillgänglig webbplats? Drygt en miljon människor i Sverige har en funktionsnedsättning. Det behöver inte vara ett hinder. Vi kan hjälpa dig med:

Har ni digitaliserat och automatiserat era fakturaprocesser?

Rådgivning och utvecklingsstöd Analys av kod Tester med användare Stockholm 08 28 49 08

Utbildningar för redaktörer och beslutsfattare Tillgängliga pdf-dokument Göteborg 031 733 48 24

Piteå 0911 738 90

info@etu.se

30

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


Hitta filen! Hitta filen!

are Lösningar FotoW

Leif GW leder debatten på Bevakningstorget. Leif GW vill ha en ny myndighet för bevakningsbranschen.

två viktiga seminarier om offentlig upphandling. Först en debatt med företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sweguard, kommunpolitiker och även privata upphandlare. Frågor som tas upp är hur kvaliteten kan kontrolleras och hur mycket priset styr. Som fortsättning på debatten presenteras för första gången en handbok för offentlig upphandling av bevakningstjänster.

Tre butiker rånas varje dag

Under förra året satsade handeln rekordstora summor på olika säkerhetsåtgärder. Under SKYDD 2010 vill Svensk Handel belysa den allvarliga utvecklingen som inte bara är ett problem för handeln utan i högsta grad ett samhällsproblem. På mässan har de samlat ett antal aktörer inom säkerhet, bevakning och betalsystem i en autentisk butiksmiljö för att visa branschens senaste nyheter i ett verkligt sammanhang.

IT- säkerhet

Förra mässan introducerades IT-säkerhet som en ny och mycket uppskattad avdelning av mässan i samarbete med Dataföreningen och SIG Security. Eftersom IT-säkerheten allt mer integreras i traditionella säkerhetslösningar har mässan också kommit att bli en naturlig mötesplats för verksamma inom IT som säkerhet och skydd. Efterfrågan på integrerade lösningar medför också krav på bredare kompetens samt behov av nya kontaktytor och samarbeten över gränserna. SKYDD 2010 erbjuder mötesplasten för alla intresserade av IT säkerhet.

den skadade sittandes kvar för vidare transport.

iler! ediaf och m r e d l i Sö dina b k, be arbeta och dela med dig av

Security Awards och Detektor International Award

Security Awards är säkerhetsbranschens största tävling. Security Awards är tävlingen som premierar personer och företag som utmärkt sig med nyskapande, konstruktiva och framgångsrika lösningar och metoder som bidrar till säkrare och tryggare samhälle och näringsliv. Security Awards arrangeras av tidningen Skydd & Säkerhet i samarbete med Stöldskyddsföreningen och SKYDD 2010 och priserna delas ut torsdag 16 september på scenen A21:40 kl. 13.00. Detektor International Awards är instiftat för att uppmuntra och premiera företag som utvecklat produkter som präglas av innovativ och marknadsanpassad teknik. Selektion av produkter som kan komma ifråga för Detektor International Award görs av Detektors redaktion ur det nyhetsutbud vad gäller produkter som har presenterats på den internationella marknaden under den senaste 12-månadersperioden. Detektor International Award delas ut under SKYDD-Banketten onsdag kväll den 15 september. Klas Bergqvist

- Världens behov av digital lagringsyta kommer att öka med 1000 % från 2006 till 2011.

®

”The Expanding Digital Universe”, IDC March 2008

- Upp till 30 % av en anställds arbetstid ägnas åt att leta efter eller återställa information som redan finns sparat inom företaget“

Enterprise Content Management Selection Guide”, 2006, Daniel Figueiredo

- 90 % av allt marknadsföringsmaterial används aldrig eftersom det är föråldrat eller inte relevant. För USA:s 100 största företag på den sk Fortune 100 listan, utgör detta ett slöseri på $30 miljarder varje år!

“Driving profitable growth through marketing asset management”, 2005, Accenture

- Ett högteknologiskt företag med 1000 anställda riskerar årligen förlora 4 miljoner euro genom att inte hitta vad de söker. ”The Expanding Digital Universe”, IDC March 2007

Brand och räddning

Det kommer bland att bli ett livespel med en trafikolycka där bilen med nya tekniken själv larmar om olyckan. När räddningspersonalen är på plats visas hur förare och passagerare i olycksbilen fixeras på plats i bilsätena. Efter att ha gjort detta spränger man loss hela stolen med

SKYDD 2010 pågår den 14 till 17 september på Stockholmsmässan.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

besök oss på www.buildpix.se 31


ekonomi

Allt om

Kommek – Kommek är den största samlingspunkten i landet för oss som arbetar med kommunal ekonomi. Jag kommer i första hand hit för att träffa folk, sa Clas Olsson, utredare från Finansdepartementet.

– Jag kommer hit för en omvärldsbevakning. Bland annat har jag tittat närmare på marknaden för ekonomisystem och framförallt då kringtjänster eftersom vi nyligen har investerat i ett nytt system, sa Eva Samuelsson från Landstinget Dalarna.

– Seminarierna har varit bra, men jag måste säga att det var en något ensidig presentation av fria vårdval. Många positiva aspekter lyftes fram, men inga negativa, sa revisor Bengt Ek från Norrbottens läns landsting.

32

Goda råd är inte dyra i offentlig sektor. Besökarna på årets Kommek reste hem med en uppsjö av nya kontakter och nyttig information. Under Kommekmässan i Malmö redovisades många goda exempel från runt om i landet. Kommuner som prövat andra lösningar än de traditionella. Mats Odell och Thomas Östros möttes i en debatt om den ekonomiska politiken. Sverige har klarat den ekonomiska krisen bättre än många andra länder och Finansdepartementet förutspår en starkare tillväxt framöver. Thomas Östros, socialdemokraternas finansministerkanditat, tycker att prognosen är glädjande och rimlig. Däremot tycker han att den borgerliga regeringen inte gjort tillräckligt för att sänka arbetslösheten. Siffror tyder på att dagens arbetslöshet på 8,5 procent sjunker till 6 procent först år 2014. Debattledare Lena Horngren var i efterhand missnöjd över att debattanterna inte höll sig till ämnet kommunalekonomi, utan hänföll till politiska dagfrågor. – Antagligen för att det är där deras åsikter går mest isär, skrev hon på sin blogg samma dag.

Utjämna berg och dalar

När ekonomin går upp och ned uppstår behov att utjämna skillnaderna ute i kommunerna. Det blir

allt vanligare att göra avsättningar till olika typer av resultatutjämningsfonder. Det visar en undersökning som genomförts av SKL och som presenterades under ett seminarium. Syftet är att hantera balanskravet, som idag är utformat så att överskott inte får lov att användas kommande år. De bokföringstekniska åtgärder som många kommuner nu tar till är ett sätt att ändå avsätta medel för kommande år. SKL:s ekonom Anders Nilsson betraktade det som en tänjning av reglerna, medan Ilija Betljan, s-oppositionsråd i Stockholms landsting menade att det är fullt rimligt.

Inte läge att slappna av

Morten Ögård, professor från universitetet i Agder, Norge, pratade om den moderna offentliga organisationen och konstaterade att många kommuner har följt med bra i förändringarna. Men det finns ingen anledning att slappna av, konstant förnyelse krävs av moderna organisationer. Några viktiga punkter att fokusera på är bland andra att förvalta kunskap, inte bara personal, att jämka olika strategiska intressen, inte

bara en politisk majoritet. Vår nuvarande starka fokus på verksamhetens processer behöver kompletteras med relationer, både interna och externa. Vi ser också en ökad komplexitet i mätning av resultat, att mäta resultat utifrån flera dimensioner.

Vad händer i regionfrågan?

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco talade om regionfrågan och propagerade för att låta regioner ansvara för frågor som Sveriges kommuner är för små för att klara, och då syftade han bland annat på gymnasieskolan. Han var besviken över att Mats Odell i sitt inledningsanförande inte nämnde ergionfrågan. Vid förra Kommek i Malmö sa Odell att han hoppades att regionfrågan skulle lösas ”nästa torsdag”. Två år senare saknas ännu svar på frågan.

Högt pris ger inte kvalitet

Jämförelser och resultat används som underlag för verksamheten, men att mäta kvalitet har varit en knäckfråga under lång tid. Sveriges Kommuner och Landsting har modigt drivit på utvecklingen och redovisade de senaste mätningarna där en majoritet av Sveriges kommuner deltar.

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


ekonomi

I Offentliga affärers monter; Arn Omanovic och Martin Nyman från Hexanova samt Annette Sturesson och Susanne Hallencreutz från Easyfair. – Det mest anmärkningsvärda är nog att vi kan se att det inte finns något tydligt samband mellan pris och kvalitet, sa Lars Strid, projektledare på SKL. I januari lanseras en ny Kommunoch Landstingsdatabas på internet där det finns analysverktyg för att kunna jämföra med sin egen verksamhet. – För ett par år sedan fanns det kommuner som inte ville delta av rädsla för att märka ut sig negativt.

Idag vill alla vara med, nu fokuserar man på förbättringsarbetet istället, säger Derk DeBeer som presenterade den nya databasen i SKLs monter.

Nöjda arrangörer

Arrangörerna Jan-Åke Troedsson från Malmö Stad och Ingrid Bengtsson från Region Skåne var mycket nöjda med mässan. Utan att ha några slutgiltiga siffror till hands uppskattade de att antalet besökare och utställare varit ungefär som tidigare år.

– Det enda vi egentligen haft bekymmer med i år har varit värmen i lokalerna. Under torsdagen var det något bättre, men inför nästa Kommek i Malmö hoppas vi att de nya mässlokalerna står klara, sa Jan-Åke Troedsson från Malmö Stad. Värmen i lokalerna och fint väder bidrog till att många samlades utomhus mellan programpunkterna och det uppskattades mindre av vissa utställare. Den kommunala ekonomin är högintressant inför årets val och mycket riktigt präglades Kommekmässan av politik. Den politiker som drog ned flest applåder var från Svinarp. Eftersom karaktären Lars-Göran Bengtsson är socialdemokrat har man valt att lägga premiären av tv-serien efter det svenska valet den 19 september. Malin Ulfvarson

– Det är givande med seminarier där andra kommuner berättar om sina erfarenheter. I år är jag särskilt intresserad av olika samarbetsformer mellan kommuner, sa Anette Lindholm, redovisningschef i Mora kommun.

– Kommek är vår viktigaste mässa. Alla som har något att säga till om är här. Men vi tycker att lokalerna är sämre i år, besökarna står ute och fikar eftersom det är så varmt här inne, säger Tomas Bergman, utställare från företaget Aditro.

Fakta Kommekmässan behandlar ekonomioch ledningsfrågor i kommuner och landsting. Arrangörer är Föreningen Sveriges Kommunalekonomer, Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne och Malmö Stad i samarbete med Sydexpo.

Läs det här och tjäna 529.000 SEK Svenska företag, organisationer, kommuner och landsting är förmodligen de mest välskötta i världen. Men med stora transaktionsvolymer, slimmade organisationer, outsourcing, nya rutiner och system, är kapitalläckage ändå ett faktum. Som mest har vi hittat och återvunnit 12,1 Mkr i ett företag med en omsättning på 4,1 miljarder kronor. I genomsnitt har vi hittat 529.000 SEK hos de företag som anlitat oss hittills. Vi heter Refero (latin för återbörda) och vi arbetar enbart med att hitta pengar som inte skulle ha betalats ut. Vi återbördar dem och sedan ger vi er verktyg så ni kan åtgärda orsakerna. Kan man inte göra det här själv på företaget? Jo visst, men det är svårt, tar tid och kräver de rätta verktygen. För oss är det enkelt, vi gör ingenting annat.

www.refero.se, 08-22 61 50

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

Är det inte tidskrävande och jobbigt? Nej, inte alls. Vi behöver högst en timmes information. Sedan tar vi hand om allt inklusive kontakterna med de som fått utbetalningarna. Och det kostar egentligen ingenting. Vår ersättningsmodell bygger på att vi delar det återvunna kapitalet med vår uppdragsgivare. Det handlar ju om pengar som du inte visste att du borde ha haft. Hittills har vi hittat kapitalläckage i samtliga företag vi granskat. Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi kan hämta tillbaka ditt vilsegångna kapital. Och skulle vi mot förmodan inte hitta något har du följande garanti: Hittar vi inget, betalar du inget. Välkommen.

[R] Refero

Vi finner kapitalläckage

33


ekonomi

Nya bestämmelser om mutbrott och en kod om förmåner i näringslivet Den 8 juni lämnade regerings utredare över sitt betänkande rörande mutbrott. PricewaterhouseCoopers experter anser att utredningen har landat rätt på många punkter, men höjer ett varningens finger till det stora antal företag som idag inte är aktiva med att förebygga korruption. Företag utan särskilda förebyggande processer och policys mot mutor riskerar stora problem om förslaget blir verklighet, vilket förutspås kunna ske den 1 januari 2012. Den svenska lagstiftningen mot mutor har länge varit föremål för en hel del kritik och diskussioner. I och med det betänkande som regeringens utredare överlämnade den 8 juni kan förändringar vara att vänta. – I grunden är detta ett förslag i rätt riktning. Tydligare och hårdare regler föreslås. Nu är frågan om en ny lagstiftning verkligen kommer att utformas i linje med förslaget och i synnerhet hur de rättsvårdande instanserna väljer att tillämpa denna, säger Ulf Sandlund, ansvarig för specialistenheten Forensic Services inom PricewaterhouseCoopers. Ett viktigt inslag i betänkandet är kopplingen till en starkare självreglering. Förslaget innehåller en ny näringsrättslig svensk kod om gåvor, belöningar och förmåner i näringslivet. Koden föreslås bland annat utgöra en allmän grundläggande vägledning till näringslivet om tillåtna och otillåtna förmåner och gåvor, undersöknings- och övervakningsplikt vid användning av exempelvis agenter. Den korta tiden innan förslaget blir lag kan leda till problem för många företag. – Många företag kommer i praktiken att ha svårt att hinna förbättra

sina interna processer vilket kan komma innebära straffansvar. Våra undersökningar visar att mer än hälften av de börsnoterade bolagen saknar processer för att bedöma risker för oegentligheter. När det gäller korruptionsrisker är läget ännu sämre, säger Ulf Sandlund. Ulf Sandlund saknar också kraftfullare sanktionsmöjligheter än dem som diskuterats i förslaget. – Förutom fängelsestraff och att vinster från brott kan förverkas, är den maximala summan för företagsböter 10 miljoner kronor. I förhållande till de enorma transaktioner som görs i affärslivet är summan knappast avskräckande, särskilt inte för resursstarka företag. Utredaren har berört detta i betänkandet, men tyvärr inte behandlat frågan vidare, avslutar Ulf Sandlund.

Betänkandet i korthet

• Utredaren har vid utformningen av förslaget till ny lagstiftning mot mutor tagit sikte på några typfall som ansetts särskilt skyddsvärda. • Mutor till anställda i företag och organisationer i syfte att gynna givaren eller tredje man som samtidigt skadar företaget.

AL-2020

AL-2040

AL-2060

AR-M200

AR-M201

AR-M165

AR-M207

AR-M256

AR-M316

MX-M283N

MX-M363N

MX-M363U

MX-M453N

MX-M453U

MX-M503N

MX-M503U

DX-B350P

DX-B450P

MX-C310

MX-C311

MX-C380

MX-C381

MX-1800N

MX-2300N

• Mutor till anställda hos myndigheter i syfte att påverka myndighetsutövning. • Det tredje typfallet man vill försöka komma åt är otillbörliga förmåner som ges i samband med födelsedagar, högtider eller som ett led i marknadsföring och byggande av affärsrelationer. • Betänkandet adresserar också särskilt mutor som lämnas i syfte att sätta den fria konkurrensen ur spel, exempelvis ett företag agerar otillbörligt i samband med upphandlingar. • Mutor i samband med vadslagning, exempelvis riggade tävlingar förslås att regleras särskilt med en egen paragraf. • Ytterligare en viktig nyhet är att vårdslös finansiering eller annat slags främjande av muta föreslås bli kriminaliserad. Orsaken till detta är att lagstiftaren vill få bättre möjligheter att angripa otillbörliga ersättningar som sker via nyttjande av agenter, mellanhänder och koncernföretag i såväl Sverige som utomlands. Förslaget är konstruerat så att det räcker med grov oaktsamhet för att straffansvar ska kunna bli aktuellt. Ett typexempel på detta kan vara att företagsledningen för ett företag inte har sett till att adekvata korruptionsförebyggande processer och rutiner finns på plats och samtidigt blundar för att agenter eller försäljningsorganisationen i ett dotterbolag agerar otillbörligt.

Så minskar vi risken för korruption

Helena Herlogsson, auktoriserad revisor vid Ernst & Young, styrelseledamot i Far (branschorganisation för revisorer och rådgivare) och Dan Brännström, generalsekreterare i Far pekar i en nyligen publicerad debatt-

artikel på några vägar för att minska risken för korruption:

Tydligt ansvar

Alla har ett ansvar men i ett företag eller i en organisation är det ledning och styrelse som ska visa vägen. Det kräver ansvarstagande, kompetens och integritet. Det går inte att skylla på att man inte är informerad eller att man inte har förstått. Eller ännu värre - att ansvaret är någon annans. Istället krävs ett ansvarsfullt ledarskap och då måste särskilt styrelsens funktion och ansvar lyftas fram och tydliggöras.

Öppen företagskultur

En öppen företagskultur förutsätter rätt ton från toppen och ett modernt ledarskap som gör att företaget kontinuerligt arbetar med att utveckla rutiner för såväl intern som extern rapportering och kommunikation.

Interna policys mot korruption

På samma sätt som företag idag arbetar utifrån CSR-policys och hållbarhetsplaner bör det vara självklart att ha interna riktlinjer för antikorruption. Genom självkontroll och eget ansvarstagande minskas behovet av kontroller via lagstiftning. Det nyligen presenterade förslaget till en näringslivskod om gåvor, belöningar och andra förmåner är ett steg i rätt riktning men mer kan göras.

Stärkt skydd för så kallade whistle blowers

Sverige ligger ur ett internationellt perspektiv fortfarande efter när det gäller att erbjuda personer som avslöjar oegentligheter i näringslivet ett fullgott meddelarskydd. Om alla ska kunna ta ansvar måste det finnas en tillräcklig trygghet för den enskilde. Arne Öster

30 nyanser av Sharp Samtliga av våra multifunktionssystem har granskats från råvara till avfall utifrån deras miljöpåverkan. Ingen lätt granskning men det var inte det vi sökte. Resultatet: 30 modeller som ger dig allt du behöver i fråga om säker dokumenthantering – Svanenmärkt. Du hittar alla 30 modeller och mer om vårt miljöengagemang på www.sharp.se

MX-2600N

34

MX-3100N

MX-3501N

MX-4501N

MX-4101N

MX-2301N

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


ekonomi Gunnar Axén tycker till – Vi kommer aldrig få en löpsedel där det står –10 000 färre deprimerade tack vare sjukförsäkringsreformen – trots att vi garanterat kommer ha många som mår betydligt mycket bättre om några år, säger Gunnar Axén ordförande i socialförsäkringsutskottet. Själv kan jag inte låta bli att dra på mun när jag hör vad han säger. Hur menar du nu? – Ni journalister vill gärna spegla konflikt och konfrontation och kvällstidningarna sälja lösnummer. Jag tycker att media ägnar sig alldeles för mycket åt spelet runt omkring, jag tänker på klädstil, retorik, ja rent skvaller helt enkelt. Medan det konkreta innehållet i det politiska budskapet får mindre utrymme. En sak som jag däremot tycker är riktigt bra är Aftonbladets – Lögndetektorn –, deras faktagranskning av våra politiska utspel nu inför valet är riktigt, riktigt bra. Vad är bra med det? – Jag tycker att det är bra när man ifrågasätter och tar reda på vad den andre menar. Jag tycker om när journalistiken förmedlar kunskap och eftersträvar att få människor att förstå, lika viktigt som det är med kritiskt granskande. Den omstridda sjukförsäkringsreformen? – Jag har träffat på människor som har varit sjukskrivna i många

år, den som har varit det längst har varit det i 21 år – det är ju helt ofattbart! Människor har bara slussats ut i utanförskap. Det finns alltid en risk att gå in i depression vid sjukskrivning och att man utvecklar andra symptom än det man sjukskrevs för. Förr kunde det vara så att du blev sjukskriven för ryggont, men under tiden du gick hemma blev du orolig, fick ångest och gick in i depression. Så? – I huvudsak upplever jag mig ha mött en mycket positiv respons. Många upplever att de har tillgång till insatser och möjligheter nu på ett sätt som de aldrig har haft tidigare, men sedan är det givetvis ytterst ledsamt när det inte har fallit väl ut för alla, men om vi jämför med förut är det ett enormt lyft överlag. Om ni vinner valet vad vill du då? – Det finns två stora områden jag tänker på om vi får förtroendet igen. Dels vill jag att vi går vidare och fokuserar unga människor, vi har alldeles för många unga som går in i förtidspension nu. Många har legat efter i skolan, har inte klarat

gymnasiet och sedan har de tappat självförtroendet. Det här är inte rätt, här måste vi göra mycket mer. Vi måste se till att alla unga människor får en meningsfull vardag och bidrar till samhällsutvecklingen. – Det andra är att tidigarelägga och möjliggöra rehabiliteringsinsatser, ingen skall behöva få vänta. Här måste vi också göra mer. Varifrån kommer ditt engagemang? – Det började nog i mellanstadiet då politikerna bestämde att vi elever skulle ha något som hette – en samlad skoldag?. Vi skulle vara i skolan hela dagen och kombinera undervisning med något som hette – fria aktiviteter–, vilket jag inte alls gillade. Jag tyckte inte om att politikerna talade om för mig vad jag skulle göra på min fritid, jag hade massor av andra saker som jag ville göra. Jag ville vara i skolan när jag hade skolundervisning - men fritiden den ville jag bestämma själv över. Här såddes nog fröet till min politiska karriär, även om jag inte förstod det då. – Jag jobbar med politik för att

få utlopp för mitt samhällsintresse, jag berörs av människor och deras levnadsöden och är övertygad om att det vi gör är rätt. Hur tycker du att alliansen har lyckats överlag under mandatperioden? – Vi har ett bättre företagsklimat nu, en bra tillväxt, nya jobb och har lyckats bryta en del av utanförskapet, det har vi gjort samtidigt som vi har gått igenom en tuff ekonomisk kris. Hur upplever du alliansens samarbete? – Vi är verkligen en allians, vi har blivit väldigt väl sammansvetsade, det känns mer som att jag är en representant för alliansen än för moderaterna. Vad är viktigaste om ni vinner valet? – Arbetslösheten och satsningar som skapar bra förutsättningar. Om ni vinner vad är det första du gör då? – Då går jag hem och lägger mig för då lär jag behöva sömn.

Parkför va ltning M

Tina Lundberg Åsén

sökes

ed nya E nir nya levera o Upphandling b lir det sm ntörer oc idig h spara p både ink engar. Tjä are att hitta öpsavde lningar o nsten är Du får stä ch enskil till för ndig tillg da företa ång till E och före gare. niros lev tagstjän erantörs ster. komma ig registe ång, så a Dessutom är de t enkelt a r nmäl dig tt redan id w w w.en ag ! iroupph andling .se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 4 2010

UPPHANDLING

35 Sveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer


Reportageserie om Molnbaserade tjänster

Molnet

– ett flexibelt och kostnadseffektivt alternativ Med molntjänster går det snabbt att få tillgång till mer kapacitet om verksamheten växer. Det går också kvickt att komma igång eftersom det inte krävs egna investeringar i servrar och mjukvara. Molnbaserade tjänster (Cloud Computing) anses allmänt vara ett sätt att frigöra användaren från behovet av att förstå varifrån informationen kommer eller hur den produceras rent tekniskt. Grunden i en molnbaserad prenumerationstjänst (SaaS), där IT och telefoni hyrs ut som funktion, är en effektiv och industriell drift av stora serverparker. Ovanpå detta fysiska serverlager finns ett lager av virtuella servrar och ett lager av olika tjänster. De flesta leverantörer erbjuder endast tjänster i ett eller två lager. Ofta med ett stort inslag av kundanpassade tjänster. Det börjar dock komma fram några leverantörer som har ett komplett erbjudande av standardtjänster i alla tre lagren. Detta krävs om leverantören har som ambition att leverera en hel IT-avdelning konstruerad av prenumerationsbaserade tjänster, oavsett hur ett företags

36

behov ser ut. Denna möjlighet är ett helt nytt sätt att gradvis outsourca delar av ett företags IT och telefonifunktioner. Man behöver således inte längre ta stora, riskabla och ofta i det närmste oåterkalleliga beslut om outsourcing av helheten direkt. Själva molnet består egentligen av virtualiseringslagret, eller ett stort antal virtuella servrar, som kan införa redundans även för servrar, operativsystem och tillämpningar. Ett virtualiseringslager kan i ytterligheterna optimeras antingen för minimal kostnad alternativt maximal driftsäkerhet. Genom att erbjuda kompletta slutanvändartjänster baserade på en molntjänst erhålls en driftsäkerhet och skalbarhet utan motstycke. Nya tjänster kan också relativt enkelt läggas till utan att viktiga baskomponenter i de lägre lagren behöver realiseras på nytt för att garantera driftsäkerhet och skalbarhet.

Molnbaserade prenumerationstjänster möjliggör således ett betydligt större sortiment av standardtjänster utan att ge avkall på vare sig kvalitet eller kostnad. Detta beror självfallet på det skiktade angreppssättet där driftsäkerhet, prestanda och personalkostnad för underhåll och övervakning industrialiserats i och under virtualiseringslagret. Tvärtom kan kvaliteten öka när inslaget av kundanpassade tjänster minimeras. Detta är väsentligt för att kunna nyttja skalfördelar genom att exakt samma tjänster används av många. Vidare ökar detta driftsäkerheten markant genom att misstag orsakade av den mänskliga faktorn i samband med kundanpassningar minimeras.

Flexibilitet

Ett stort antal standardtjänster utan bindningstid möjliggör att man hela tiden betalar för exakt de funk-

tioner varje användare har behov av. Ekonomiavdelningen, försäljningsavdelningen, ledningen, o s v kan alla ha olika IT- och telefonifunktioner. En molnbaserad prenumerationsarkitektur möjliggör att varje användarkategori kan få en unik uppsättning standardtjänster. Man kan således skräddarsy en IT-avdelning för varje företag samtidigt som man kan dra nytta av en hög standardiseringsgrad med alla de fördelar detta medför. Oavsett om användarnas behov ändras, antalet användare ökar eller minskar betalar företaget för exakt de tjänster som efterfrågas. Notera att inga inlåsningseffekter existerar orsakade av investeringar i maskinvara eller programvara. IT-avdelningen kan fokusera på sin beställarroll och riskerar heller inte att vara överdimensionerad eller alldeles otillräcklig.

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


Reportageserie om Molnbaserade tjänster

IT-säkerhet

IT-säkerhet har länge varit en aspekt som diskuterats flitigt och utbudet av säkerhetsprodukter är stort. Samtidigt är det en oöverstiglig uppgift för de flesta organisationer att hänga med i den snabba utveckling som sker inom området. Ambitionen tenderar dessutom att vara större än betalningsviljan vilket tyvärr ofta resulterar i en bristfällig säkerhet. Med rätt designade molnbaserade prenumerationstjänster får man

ett fullständigt säkerhetskoncept på köpet så att säga. Kontrollera att du minst får ett system med säkerhetsloggar, rätt uppsatta brandväggar, antivirusprogram, löpande patchuppdateringar, krypterade VPN-förbindelser om du vill tillgängligöra informationen mobilt och ett intrångssystem som i realtid rapporterar intrångsförsök. Se också till att säkerhet är en stående punkt i den löpande uppföljningen av leverantörens prestation så att du kan kontrollera det förebyggande arbetet.

En riktigt bra leverantör ska dessutom ha regelbundna externa revisioner av säkerhetssystemet.

Kostnadseffektivitet

Bortsett från den uppenbara fördelen att hela tiden betala för exakt det aktuella behovet finns det en rad andra kostnadsfördelar. Genom att hyra IT och telefoni undviker man att binda kapital som istället kan användas till kärnverksamheten. Samtidigt möjliggör skalfördelarna att kostnaden för en viss funktion

är betydligt lägre än om den skulle produceras i egen regi. Kostnaden för att upprätthålla kompetens för slutanvändarsupport, teknisk jour, drift, övervakning och backup är i praktiken oöverstigliga för de flesta företag resulterande i en klart sämre användarnöjdhet. Stora volymer möjliggör dessutom nyttjandet av skalfördelar beträffande inköp av både maskinvara och programvara. Arne Öster

s e n n fi g n i ltn Parkförvppahandling blir det sTmjäidnigstearen är

Eniro U a pengar. r ständig M e d ny a r och tjän re ä ff a tag. Du få a y re n fö ta r it ra h to tt a ch s miljarde för flera de små o r å b te ng. r e å h fö ig ig ll a jl ti komm ärsmö tt ff a a lt ll e ti k g et e n a affärer! tillgån utom är d börja bjuda på ny s s e D r. krono g och redan ida Anmäl dig .se andling iroupph n .e w w w

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

UPPHANDLING 37

Sveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer


IT

Hallå! Vad kan du lära oss om e-förvaltning? E-förvaltning handlar inte bara om e-tjänster utan om demokrati. Professor Jane Fountain berättar om möjligheter och utmaningar under eFörvaltningsdagarna i Stockholm den 17-18 november.

Jane Fountain, en av världens ledande forskare och föreläsare inom eFörvaltning kommer till Sverige på eFörvaltningsdagarna i november.

Jane Fountain är professor i statskunskap vid universitetet Massachusetts Amherst. Hon är också grundare och direktör för ett forskningsinstitut kring e-förvaltning, National Center for Digital Government. Nu kommer hon för första gången till Sverige och talar på eFörvaltningsdagarna. – Jag planerar att prata om vad jag kallar för ”digitalt medierade institutioner” och då syftar jag på organisationer som använder allt mer informationsteknik vilket bidrar till att forma våra förvaltningssystem. Det innebär också en större inblandning av privata företag som hjälper till att sköta tjänster och infrastruktur och nära samarbeten med externa organisationer vars arbete också berör förvaltningens. Jane Fountain kommer också att

beröra sociala medier och hur de driver innovation och användning inom förvaltningen. Hon menar att sociala medier uppmuntrar till överläggning, kunskapsdelning, allmänhetens deltagande och innovation. – De ger möjligheten för medborgarna att göra sin röst hörd, att öka och fördjupa allmänhetens deltagande. Det tredje ämnet som hon tänker ta upp är det som kallas nätverksförvaltningen. – Jag kommer att nämna ett exempel inom EU där man arbetat mycket innovativt med digitala verktyg och lösningar. Det är ett mycket bra exempel på e-förvaltning som en katalysator för förbättringar av service och, på ett djupare plan, för den integrerade staten och ekonomiska system, berättar hon.

Inför besöket i Sverige har hon höga förväntningar. – Sverige har alltid varit ett innovativt och framåtblickande land. Det gäller även inom e-förvaltning. Jag ser fram emot att lära mer om de senaste strategiska planerna, utmaningar, innovativ användning av teknik och sociala medier och den institutionella utvecklingen. Kärnan, menar hon, är att få fråga människor om deras liv har förbättrats av den tekniska utvecklingen. – Så jag kommer att leta efter tecken på att demokratin fungerar bättre, att den ekonomiska utvecklingen förbättras och att det civila samhället utnyttjar alla dessa otroliga digitala verktyg för att förbättra vardagen. Malin Ulfvarson

Webbinformation för Haninges företagare bland de bästa i landet Haninge placerade sig bland de 20 bästa kommunerna i SKLs undersökning av kommunernas webbplatser utifrån ett företagarperspektiv. Många kommuner har en hemsida med bra information till företagen, men många kan förbättra sin företagsinformation med enkla förbättringar. Haninge kommun uppfyllde 82 procent av de frågor som SKL sökte svar på via hemsidan. Ny lagstiftning ställer allt högre krav på att myndigheter och kommuner ska förbättra service och tillgänglighet till företagen och att ärendehantering ska kunna ske elektroniskt. Undersökningen syftar till att ge en landsomfattande bild av kommunernas tillgänglighet och service för företagare. Varje enskild kommun får också ett samlat underlag för analys av hur informationen står sig i förhållanden till andra kommuner. 20 kommuner har fått med mer än 80 procent av det SKL efterfrågat. Informationen till företagare är både omfattande och tydlig. De goda exemplen är Haninge tillsammans med Ale, Avesta, Boden, Borlänge, Bromölla, Gnesta, Halmstad, Hultsfred, Järfälla, Kungsbacka, Lidingö,

38

Ljusdal, Ludvika, Luleå, Simrishamn, Umeå, Upplands Väsby, Örebro och Östersund. Parallellt med webbundersökningen har SKL också utvärderat kommunernas service till företag via telefon och e-post för att ge en bild av vilket stöd företagen fått när de tagit kontakt med kommunen.

Resultat

• De goda exemplen >80 procent av efterfrågad information • Bra hemsidor 70-80 procent av efterfrågad information • Godkända hemsidor 50-69 procent av efterfrågad information • Underkända hemsidor <50 procent av efterfrågad information Källa SKL

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


Sveriges mest älskade! Konsumenterna i dagligvaruhandeln känner oss genom våra bröd. T ex Lingongrova, Jättefranska och Äntligen Subs. De köps dagligen av många brödälskare. Så många att bröden är Sveriges mest sålda! För att de är goda och nyttiga, men också upplevs som färska länge. Vi bakar med kärlek!

• Brett sortiment • Mjöl från egen kvarn • Egna kontrakterade odlare • Strikt råvarukontroll • Funktionella förpackningsstorlekar www.pagen.se Kontakta din grossist för sortiment och priser.


IT

Vägledning inför avrop av IT-Drifttjänster 2010 Att genomföra en övergång från IT-drift i egen regi till outsourcad drift innebär en stor förändring som ofta är mycket omfattande och komplicerad. Kammarkollegiet har därför utarbetat en vägledning med syfte att hjälpa avropsberättigade organisationer i samband med avrop mot Kammarkollegiets ramavtal inom området IT-drifttjänster. Kammarkollegiet ansvarar för upphandling och förvaltning av ramavtal inom de fyra ramavtalsområdena för IT-drifttjänster:

Helhetsdrift

Ramavtalsleverantören svarar för helhetsåtaganden från ramavtalsleverantören, i form av att de omfattar drifttjänster inom flera infrastrukturområden (Servrar, Datalagring, Kommunikation, och Klienter).

Hosting

Ramavtalsleverantören svarar för applikationsdrift och andra drifttjänster utanför myndigheten.

Påplatsdrift

Ramavtalsleverantören svarar för drift av myndighetens IT-miljö genom bemanning hos myndigheten. Inom varje region finns ramavtalsleverantörer som kan leverera påplats-tjänster inom regionen. Vid avrop ska myndighet välja bland leverantörer som har ramavtal som täcker den eller de regioner som avropet avser.

Användarnära funktioner

Ramavtalsleverantören svarar för användarnära funktionsåtaganden med fokus på Klienter (bärbara datorer, stationära datorer, skrivare, scanningenheter, multifunktionsenheter och multimediautrustning). Legalt sett är ramavtalsområdena fristående områden som upphandlats var för sig, med olika kravställning för olika behov. Det är upp till myndigheten att välja att avropa inom det ramavtalsområde som enligt myndighetens bedömning bästa svarar mot myndighetens behov. Det är inte tillåtet att avropa samma sak parallellt inom flera ramavtalsområden. Avsnitt ”OUTSOURCA ELLER INTE?” innehåller råd inför myndighetens beslut att outsourca vissa drifttjänster. Avsnittet belyser viktiga frågor som en myndighet kan ställa sig inför detta beslut. Till exempel bör myndigheten ha svar på frågorna vad som ska outsourcas och varför. Avsnitt HUR/FÖRBEREDELSER innehåller en rad frågeställningar som går in på hur en outsourcing ska förberedas, till exempel vilket

ramavtalsområde som ska väljas och vilken dialog som kan genomföras med ramavtalsleverantörerna innan avropet. Svaret på dessa frågor är myndighetens strategi för avropet. Avsnitt AVROPET omfattar råd och exempel på hur avropsprocessen kan genomföras, från förberedelser till färdigt Leveransavtal. I detta avsnitt förklaras också de olika delarna av Leveransavtalet. I några utvalda fall exemplifieras hur ett avrop kan genomföras. Vägledningen finns tillgänglig fr.o.m. torsdag den 24 juni 2010 på avropa.se under respektive ramavtalsområde samt på Kammarkollegiets webbplats. Begreppen outsourcing och tjänst är medvetet brett skrivna för att täcka in alla typer av IT-drifttjänster som kan avropas från Kammarkollegiets ramavtal. Den breda definitionen av begreppet tjänst innebär att tjänster inkluderar såväl bemanning och funktionella åtaganden t ex som ”utskrift som funktion”. Leverans av funktioner betraktas som en speciell typ av tjänst, som kännetecknas av att leverantören tar en hög grad av ansvar. Leverantörens tjänsteleveranser stöttas av tillgångar (t ex servrar och stödsystem), personal och processer (t ex enligt ITIL). Oavsett om myndigheten utför drifttjänster i egen regi eller redan har outsourcat bör myndigheten ha svar på frågan om VARFÖR drifttjänster ska outsourcas. Det är viktigt att såväl myndighetens ledning som de som ska genomföra och förvalta outsourcingen har svaret på frågan och förstår resonemanget bakom.

Exempel på motiv till att outsourca: • Vill fokusera på kärnverksamheten • Vill skära kostnader genom att outsourca

• Vill åstadkomma förutsägbara kostnader • Vill kravställa IT-driften på ett affärsmässigt sätt • Det finns ingen möjlighet att utföra drifttjänster i egen regi.

Upphandling på egen hand

Myndigheter som väljer att upphandla på egen hand, det vill säga utan stöd av Kammarkollegiets ramavtal kommer att möta följande utmaningar: • Ingen möjlighet att genomföra enkla avrop med korta tidsfrister (under lagstadgade tider) • Ingen accept från leverantörerna för Kammarkollegiets avtalsvillkor • Inget stöd från Kammarkollegiet under ramavtalsperioden • Utöver detta bedömer Kammarkollegiet att följande två fördelar finns för de myndigheter som avropar mot Kammarkollegiets ramavtal: • Överprövningsrisken minskar om avrop sker mot redan ”färdiga” avtalsvillkor och enligt de mallar och råd som Kammarkollegiet står bakom. • Högre konkurrens då leverantörerna får lägre offertkostnader på grund av ”standardiserat” förfarande och avropsunderlag (villkor, språkbruk/begrepp m m). Myndigheter som väljer att genomföra upphandling på egen hand istället för att avropa mot dessa ramavtal inom aktuella ramavtalsområden ska anmäla detta till ESV enligt 4 § förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning, samt redovisa skälet till detta. Myndigheten måste ocksån motivera på vilket sätt man finner att en annan form av avtal sammantaget är bättre. Arne Öster

Tre år är lång tid att vänta på en dagisplats men inte för att bygga en motorväg. Ett sjusiffrigt belopp på en prislapp har helt olika betydelse beroende på om den sitter på en penna eller ett hus. Det handlar om att se saker i sitt sammanhang. Att koppla ihop punkterna. Varje företag eller organisation har olika förutsättningar och mål. Därför kan utveckling inte köpas i färdiginslagna paket.

Ekan annons off affärer 185x65 (4.0).indd 1

40

Det är här Ekan kommer in. Vi förenar egenskaper med möjligheter. Genom noggranna analyser och utvärderingar hittar vi er organisations unika egenskaper och ger er sedan redskap inom styrning, verksamhetsutveckling och införande av IT-system. Vi kallar det “connecting the dots”. www.ekan.com

09-02-09 09.19.39

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


IT

Mer än 50 % av datorerna levererade till Stockholms stad Drygt 24.000 IT-arbetsplatser har nu leverats till Stockholms stad sedan början av november förra året. Ett antal brister har identifierats i leveransen från Volvo IT, enligt Stockholms stads IT-direktör Anette Holm. De båda parterna har inte heller varit överens om vad vissa åtaganden i avtalet innebär. Det framgår av en skriftlig överenskommelse som de båda parterna tagit fram under våren. I överenskommelsen listas bristerna i leveransen, åtgärderna som ska göras och hur tidsplanen för dessa ser ut. Anette Holm förklarar att tvisterna uppstått efter att det omfattande arbetet inleddes september 2008. – Det finns saker som dyker upp på vägen, teknikutveckling, beslut som har fattats som delvis förändrar kravbilden och önskemål om utökad funktionalitet. Bland annat handlar det om ärendehanteringsprocessen, hur registrering och hur ärenden åtgärdas, samt hur återkoppling och kommunikation sker till stadens anställda. En annan viktig fråga för supporten är överlämning och samverkan med andra leverantörers support. Som i alla större projekt är logistiken en utmaning. Varje delprojekt tar omkring ett halvår från start till slut. Totalt berörs 2.000 verksamhetsställen, 48.000 medarbetare och 80.000 elever inom Stockholms stad av förändringen. − Projektet och dess teammedlemmar har gjort ett enastående arbete som inte hade varit möjligt utan hängivna och kunniga medarbetare. För närvarande driver vi

omkring 200 parallella projekt och mobiliserar kraft för att fokusera på migreringarna under sommaren, säger Marleen van Stam Rydehell, kundansvarig på Volvo IT. Kunden satte upp en utmanande tidsplan som gjorde att arbetet med att rulla ut klienter fick startas parallellt med utvecklingen av tjänsterna. Etableringen av de tre huvudtjänsterna (användarsupport, arbetsplatssystem och en koordinerad serverdrift) omfattade mer än 1.000 testfunktioner, av vilka i princip alla nu har färdigställts.

E-tjänster med dubbel nytta

Parallellt med IT-plattformsbytet satsar Stockholms stad stort på att införa nya e-tjänster för medborgarna. 650 miljoner kronor har avsatts för detta – ungefär lika mycket som stadens brandförsvar kostar under två år. – Tanken är att hitta smarta e-tjänster som är till dubbel nytta. Med det menar vi att lösningen både ska underlätta för medborgaren och effektivisera vår administration så att vi sparar pengar. På sikt ska det bli ett nollsummespel genom att vi förändrar våra arbetssätt och drar ner på manuell ärendehantering och telefonkontakter. Om man kan göra det mesta på nätet tar minskar behovet av sådana handläggningsuppgifter, säger IT-direktör Anette Holm och framhåller att flera nya e-tjänster redan har kommit igång.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

Arne Öster

41


IT

Informationssäkerhet i kommunala verksamheter I slutet av augusti anordnade MSB, Myndigheten för samhällskydd och beredskap, en konferens i Stockholm. Ett av seminarierna var då informationssäkerhet verksamheter. Exemplen kom uteslutande att handla om kommuners och myndigheters verksamheter. Sex föreläsare gavs 15 minuter var för att summera sina erfarenheter. Svisa

Först ut är Helena Andersson från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hon inleder med att tala om arbetet med vägledning för systematiskt informationssäkerhetsarbete. Presentationen av SVISA handlar framförallt om den särskilda webbplatsen för ämnet, www.informationssäkerhet.se, där material finns att hämta för den vetgirige. Definition av arbetet inom SVISA finns i Handlingsplan för samhällets informationssäkerhet 2008, kap 5. Syftet är som sagt att stödja systematiskt informationssäkerhetsarbete. Ledningssystemet för informationssäkerhet finns i ISO/IEC 27000. Man har märkt att en springande punkt för projektet varit samverkan mellan olika aktörer. Dessa har också varit många. Myndigheter, olika organisationer och näringslivet har bidragit med sina synpunkter och perspektiv över ämnet på en gemensam plattform (SVISA). MSB:s egna föreskrifter MSBFS 2009:10 om statliga myndigheters informationssäkerhet ersätter Vervas tidigare föreskrifter. Som stöd för arbetet finns också standarder (om än komplexa) i ISO/IEC 27001 och 27002. Föreskrifter om krav och standarder om hur man skall göra utgör tillsammans med dokumentationen på webbplatsen kedjan för hela arbetets gång. SVISA har tre delar: • Ramverket, nationella regler med stöd för införande av ledningssystem. Även vägledning och annat material ingår. • Information till ledningen och ”informationspaket” om behov och användning av säkra kryptografiska funktioner. Mallar för presentation till organisationers ledning samlas också här. • Produktkrav och upphandling, det vill säga stöd för att öka användningen av säkra (CC) produkter samt stöd i form av goda rutiner vid upphandling (vilka tagits fram i samarbete med kammarkollegiet)

42

SVISA kännetecknas också av extern kommunikation. Den externa projektwebbplatsen är till för att inhämta material från marknaden och samla erfarenheter. Säkerhet är i fokus och syftet är att lägga upp projektets fortskridande och mål, presentera material, förankra halvfärdiga dokument och vara en sammanhållande portal. 300 sidor vägledning och filmer om kurser m.m. finns att hämta på www.informationssäkerhet.se avslutar Helena, som uppmanar alla att bidra genom att besöka webbplatsen och delge sina erfarenheter och önskemål.

Skydd av IT-system

Magnus Wakander från FMV föreläser om samordnat skydd av statsförvaltningens IT-System. Syftet är att etablera effektiv samordning av arbetet. Vidare finns en uppgift i att möta fastställd handlingsplan för området samt följa internationell utveckling och bidra till en höjd säkerhetsnivå. Hur ska man då uppnå detta frågar man sig? Arbetet menar Magnus tar sin utgångspunkt i en grundläggande fråga, eller rättare sagt två. ”Vad är säkerhet?” Och i ”Hur väljer vi produkter?” Det är långt ifrån säkert att dyrast produkt är bäst. Det är nog snarare ett undantag än en regel. Det går heller inte att köpa allt för att garantera sig mot alla hot. Istället är kravet på rik funktion, lågt pris och så snabb leverans som möjligt utgångspunkterna. Säkra produkter betyder att de skall möta varje teknisk funktion som skapar utrymme för sårbarhet. MSB föreskriver att vissa lösningar skall certifieras mot definierade krav på skyddsprofiler. Och man arbetar därför för certifiering av produkter enligt så kallad ”Common Criteria”. MSB:s föreskrifter ger härvid vägledning. Produkter kan matchas mot föreskrifterna och leverantörer kan ansöka (CSEC) om certifiering enligt dessa kriterier. USB-minnet har kommit att användas i hög utsträckning och skyddsprofilen för dessa är:

HOT(obehörig tillgång) - KRAV PÅ SKYDD (kryptering)- TILLGÅNG (USB minnet). Föreskrifter och första skyddsprofilen utformas till den 1 mars 2011 och vägledningen för detta arbete skall ske under hösten 2010. Någon undrar om det finns koppling till informationssäkerhetsnivå och arbetet inom organisationen och inte bara se tekniskt på profilarbetet? Frågan lämnas dock hängande i luften och lovas att besvaras vid senare tillfälle.

Driftsäkerhet

Staffan Lindmark, vid PTS, föreläser om Driftsäkerheten i stadsnät. Med stadsnät menas nät som byggs, ägs och drivs av kommunala bolag. Tillhandahållaren är alltså en kommun eller ett kommunalt bolag. Reglerna på området gäller givetvis även för dessa aktörer. Hur ser då regleringen ut? Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) reglerar att den som tillhandahåller nät och skall se till att verksamheten uppfyller rimliga krav på god funktion och säkerhet m.m. Säkerhetsarbetet skall enligt PTS också vara kontinuerligt och systematiskt, framåtsyftande, långsiktigt, men också omfatta och ta hänsyn till normal drift såväl som extraordinära händelser. Tillsyn skedde 2009 över 10 olika stadsnät. De områden som undersöktes var: Hur och när sker riskanalyser? Hur hanteras risker? Hur hanteras avbrott? Hur följs störningar upp? Hur säkras viktiga funktioner (som till exempel elförsörjning)? Hur säkras viktiga förbindelsevägar? Hur genomförs uppgradering/installationer? Hur ser skyddet ut mot logiska hot? Staffan poängterar att stadsnäten har kunder som ofta lagt all kommunikation i näten och dessa blir därför särskilt viktiga för verksamheten (och därmed också säkerhetsfrågorna). Slutsatserna av tillsynen är att alla stadsnät bedriver ett aktivt säkerhetsarbete. Säkerhetsfrågor som

relaterar till fysisk infrastruktur är väl omhändertagna. Man har till exempel tänkt på redundans i elförsörjningen. Däremot är det förebyggande säkerhetsarbetet, till exempel riskanalyser och planering m.m. undermåligt eller i alla fall inte lika väl utvecklat eller prioriterat. Andra erfarenheter är att personberoendet behöver minskas och att dokumentation behöver utvecklas för att bättre säkerställa kvalitet, enhetlighet och kontinuitet. Även beredskap behöver utvecklas och formaliseras för att säkra till exempel felavhjälpning. Ansvaret för funktion och säkerhet behöver också vara tydligt i komplexa stadsnätsmodeller. Allt detta finns utförligt beskrivet i PTS rapport, PTS ER 2010:2.

Försäkringskassan

Näste föreläsare är Olof Eggestig (försäkringskassan) med ämnet Ett sätt att införa LIS (ledningssystem för informationssäkerhet). Bakgrunden till kassans arbete är en förstudie som genomfördes 2008 (jämte Vervas föreskrifter). Projektet inleddes i september 2009 och skall vara klart i juni 2011. Förstudien omfattade en så kallad GAP-analys avseende LIS. Studien utfördes enligt Vervas föreskrifter. En översyn skedde också av informationsstyrningen. Resultatet visade att mycket redan fanns på plats men att behovet av just informationsstyrning var starkt. Angreppssättet blev ett beslut om att införa ett integrerat ledningssystem och integrering med kassans så kallade MLS. Ett Integrerat ledningssystem skall nu ta hand om alla processer. Endast befintliga processer skall dock hanteras. Modellen är att inte skapa nya processer om det inte är absolut nödvändigt. Frågan som ställs i studien är också vad som orsakar säkerhetsbrister. Upp till 80 % menar man beror på mänsklig faktor och endast 20% hänförlig till teknik. LIS skall följa MSBFS 2009:10. Förordningen för intern styrning

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


IT och kontroll (FISK) styr kassans ledningssystem. Målet är att säkerhetskrav samt krav på säkerhetsmedvetande skall uppfyllas. Rätt säkerhet diskuteras och är ambitionsnivån och även en del av visionen. Projektet följer idag plan och budget och har lett till mycket gott samarbete med andra intressenter. Framgångsfaktorerna för ett lyckat system, menar Olof, har varit engagemang, engagemang och engagemang. Och därtill även god kommunikation och information m.m. som lett till att ett brett synsätt varit möjligt och delaktighet från många håll. Effekterna av arbetet har också blivit att olika delar i verksamheten engagerats vilket bland annat lett till även förbättrad intern kommunikation.

Från gammalt till nytt

Monica Lundin Andersson, (KB) ger sin syn på säkerhet ur kommuners perspektiv Behöver vi tänka nytt när det gäller hantering av informationssäkerhet i kommuner och mindre myndigheter? Hur ser behovet av nytänkande ut med hänsyn till nya krav i utvecklingen av e-förvaltning och gällande beslutsmodeller inom kommunal sektor? Utmaningen menar Monica är att gå ifrån det traditionella arbetet inom administrativa nät som idag sköts inom olika verksamhetsgrenar. Nätdriften beror ofta på ett eget initiativ som en följd av kommunalt självstyre. Svårigheter råder så klart i form av bristande resurser. Ofta är resurserna dock väldigt knappa eftersom IT-frågorna hamnar på administrationsavdelningen tillsammans med en rad andra frågor. Det nya förhållningssättet är i stället en utvecklad processorienterad e-förvaltning. Hur ser flödet ut? Vilka olika system finns? Utbyte av data? Olika roller? Osv. Att ändra omställning och synsätt är dock svårt, menar Monica. Åtkomstmöjligheter måste tas till vara men även hantering av intern data och säkerhet vid åtkomst utifrån den egna organisationen. Arvet från gamla system finns fortfarande kvar till viss del vilket sätter särskilda krav på hur man hanterar säkerhetsfrågorna vid övergång till e-förvaltningsmodell. Hur fungerar en e-tjänst? Ett exempel visas här med (numera) traditionell säkerhetsinloggning för direktåtkomst i en webbaserad applikation. Många kommuner hanterar dessa frågor för vård, skola och omsorg. Däremot saknas det ofta resurser menar Monica som ser med viss oro över utvecklingen och bristen på resurser för dessa viktiga frågor. Med andra ord verkar det alltså råda ett oförstående hos kommuner inför säkerhetsbristerna och resurskrav och vem som bär ansvaret. Dagens metoder räcker inte till för den komplexitet som kännetecknar ett arbete och utveckling av en e-förvaltning. Helikopterper-

spektiv saknas i riskbedömning och metoder behövs för att presentera dessa frågor på ett tydligt sätt inför beslutsfattare avslutar Monica.

Norge bättre än Sverige på säkerhet

Det avslutande seminariet i denna del handlar om Informationssäkerhet i de Skandinaviska länderna, vilket här presenteras av Perry Göransson vid Stockholms Läns Landsting, SLL. En Webbenkät om säkerhetsarbete har genomförts, riktad till kommuner i Danmark, Grönland, Norge och Sverige. Var fjärde kommun (204 st.) i de olika länderna deltog. Undersökningen är gjord så att den ska motsvara kraven i ISO 27000. Resultatet kan tyckas vara lite blekt inleder Perry, men noterar raskt att alla regioner, 21 st. i Sverige, deltog i studien. 31 av Sveriges 290 kommuner deltog. Undersökning visade att skillnader är tydliga mellan ”de bästa och sämsta i klassen”. Det är kanske inte helt solklart vad som härmed avses men klart är att många kommuner är bra på det formella arbetet med att skriva policy och vägledning m.m. Däremot visar det sig att många också brister i genomförande och uppföljning. Områdena för enkäten har varit ”styrdokument” , ”risk management”, ”awareness” (utbildning) och ”integritet” (dataskydd). En nordisk jämförelse mellan regionerna visar till exempel att Norge är bättre på alla områden än Sverige förutom i området utbildning. Förklaringen enligt Per är idag svår att tydliggöra eftersom materialet är så färskt. Konsekvenser visar bland annat att den rättsliga efterlevnaden inte alltid är tillfyllest vilket naturligtvis inte är acceptabelt. Metod, handlingar och uppföljning framgår och svenska kommuner brister i allmänhet på uppföljning men är betydligt bättre på både metod och upprättande av handlingar. Per avslutar med att kasta handsken till stat och myndigheter och menar att det är dags för myndigheterna att ställa upp på liknande värdering och mätning för att jämföra med kommunernas resultat. Jag (och säkert många åhörare med mig) kan inte låta bli att konstatera att det fanns en hel del poänger som förtjänade mer utrymme på konferenspodiet men som tyvärr fick ge vika pga den knappa tiden. Blocket innehöll tyvärr för många föreläsare varav ett par som tyvärr inte bidrog med särskilt mycket annat än projektadministration och föreläsningslogistik.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

Per Hammarstedt

Offentlig upphandling 2010/2011 • Upphandlingslagarna (LOU, LUF, LOV) • Förordningar, tillkännagivanden och speciallagar • Förarbeten • EU-direktiv (klassiska, försörjningssektorn, försvar och säkerhet)

Nya regler från 15 juli 2010

Underlätta ditt personalarbete! HR-guiden – allt inom HR direkt i din dator

Introduktionserbjudande 166:–/månad

Våra HR-böcker • HR-volymen 2010 • Rekrytering och anställning • Medarbetarsamtal och lönesamtal • Ledighet och sjukskrivning • Uppsägning och avsked

Läs mer och beställ på www.farforlag.se

Information och beställning Tel. 08 402 75 00 order@farforlag.se www.farforlag.se

43


2009 blev

rekordår för vindkraften Svensk vindkraft har fått rejäl snurr. 2009 blir med bred marginal ett rekordår för vindkraften i Sverige, enligt Svensk Vindenergi. Många bäckar små gjorde att den installerade effekten av vindkraft i Sverige ökade med 512 MW förra året. Det är de många, enskilda vindkraftverken som installerades i södra Sverige som har bidragit till den 49-procentiga ökningen.

I EU driftsattes vindkraftverk motsvarande 39 procent av all ny kraftproduktion i EU under 2009. Det gör vindkraft till den snabbast växande energikällan i Europa. Den europeiska vindkraftsorganisationen EWEA räknar i sin prognos för vindkraftsutbyggnaden i Europa för 2010 med att hela 10 gigawatt (GW) ny vindkraftskapacitet kommer att installeras i EU under året. Detta innebär en ökning med 13 procent jämfört med 2009. Bakom den kraftiga utbyggnaden av vindkraften i Sverige finns allt från enstaka lantbrukare till stora börsbolag. Och expansionen ser ut att fortsätta. Sammanlagt har olika bolag offentliggjort planerade satsningar på långt över 100 miljarder kronor. Den svenska riksdagen har också beslutat om en klimat- och energipolitik, som bland annat lagt fast den fysiska planeringsramen för svensk vindkraft. Den omfattar 20 TWh på land och 10 TWh till havs år 2020. Två större parker färdigställdes förra året: I Strömsund finns Havsnäs, Sveriges största landbaserade park på drygt 96 MW. Det havsbaserade Vindpark Vänern, med 10 vindkraftverk på 3 MW, tillverkade av finska Winwind. Danska vindkraftjätten Vestas har drygt 50 procent av marknaden i Sverige men fler leverantörer har

44

kommit in och den trenden fortsätter under 2010, enligt Svensk Vindenergi. I exempelvis Tyskland finns det ett stort kunnande och lång erfarenhet som kan utnyttjas vid utbyggnaden av svensk vindkraft. Under 2010 kommer flera stora projekt att byggas i norra Sverige: Stor-Rotliden i Dorotea kommun och Uljabuouda i Arjeplog. Skellefteåkraft kommer att fatta investeringsbeslut om etableringen Blaiken i år. Statkraft-SCA räknar med att få tillstånd för sex projekt om sammanlagt 450 verk i Jämtland och Ångermanland.

2009:

• 1 419 vindkraftverk • 1 516 MW totaleffekt • 2,5 TWh per år i produktion

Prognos för 2010:

• 1 620 vindkraftverk • 3,7 TWh per år i produktion

Ny vindkraftsamordnare i norr

Stefan Lundmark från Piteå blir ny nationell vindkraftsamordnare i Västerbotten och Norrbotten.

Så kan Sverige satsa havbaserat

De länder som bygger vindkraft till havs har särskilda stödsystem. I rapporten ”Havsvind” som Power Väst låtit ta fram, skissas förslag

på ett svenskt stödsystem som inte belastar statsbudgeten.

Invigning av Havsnäs Vindkraftpark

Nordisk Vindkraft AB och HG Capital inviger Sveriges största landbaserade Vindkraftpark i höst. Den 4 september 2010 inbjuds allmänheten till Sågbacken i Havsnäs för att delta i invigningen av Havsnäs Vindkraftpark.

Samarbete för storsatsning på vindkraft på Gotland

800 delägare satsar 750 miljoner kronor på vindkraft på Näsudden. När de 21 nya vindkraftverken tas i bruk årsskiftet 2010-2011 kommer vindkraften att stå för cirka 40 procent av öns totala elbehov! Svensk Vindenergi bedömer att det fordras en årlig utbyggnad om cirka 450 MW vindkraft fram till år 2020 för att Sverige ska klara regeringens mål för förnybar energi. Att vindkraften i Sverige trots den stora tillväxten hittills har en relativt blygsam omfattning har bland annat att göra med att vi inte har ett lika stort beroende av fossila energikällor som till exempel Tyskland. Förnybara energikällor, som till exempel vattenkraft, svarar redan i dag för en stor andel av energiproduktionen. Arne Öster

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


miljö

TCO-märkta bildskärmar Det finns idag tre aktuella TCO-märkningar för bildskärmar. Gemensamt för dessa är att de garanterar att bildskärmen uppfyller viktiga krav på bland annat hög bildkvalitet, låg energiförbrukning och minimering av miljöfarliga ämnen. Oron för strålning från datorskärmar och syn- och belastningsbesvär hos tiotusentals människor på 80- och 90-talet var ursprunget till TCOmärkningen. Om en bildskärm är TCOmärkt kan man vara säker på att den uppfyller höga krav när det gäller strålningsnivåer, bildkvalitet och energisnålhet. Över 7 000 bildskärmsmodeller har certifierats av den fackliga organisationen TCO sedan 1993, när den första märkningen lanserades. Varje år tillverkas cirka 150 miljoner bildskärmar och hälften av dem, 75 miljoner, är TCO-certifierade. Tack vare TCOs kvalitets- och miljömärkning av bildskärmar har strålningen från skärmarna halverats på 15 år och utsläppen av bromerade flamskyddsmedel har minskat med mer än 50 000 ton.

TCO Certified Displays 5

Detta är en märkning för bildskärmar avsedda för professionellt kontorsarbete både på arbetsplatsen och hemmakontoret. Bildskärmar märkta med TCO Certified Displays 5 är testade på ett oberoende laboratorium och uppfyller bland de strängaste kraven i världen gällande miljöpåverkan, bildkvalitet och säkerhet för användaren. Produkterna har låg energiförbrukning, bildkvalitet i världsklass samt elektriska och magnetiska fält så låga som bakgrundsnivån i rummet innan produkterna introducerades. Produkterna har minimal klimatoch miljöpåverkan under hela livscykeln och kemikalier som kan påverka användaren har minimerats. Tillverkarna av TCO-märkta produkter arbetar aktivt med att förbättra arbetsförhållandena under hela tillverkningsprocessen. TCO har krav för att skapa system för återvinning av bildskärmar i länder där sådana system inte finns.

TCO Certified Edge – Spjutspetsmärkning för IT-produkter

TCO Certified Edge är en certifiering för de produkter som ligger i den yttersta framkanten inom områdena användbarhet/ergonomi eller minskad miljöpåverkan.

För produkter som överträffar de miljömärkningar som finns idag

TCO Certified Edge är en tilläggscertifiering för de produkter som

redan uppfyller miljö- och användbarhetskraven i TCO Certified och som dessutom ligger i framkanten inom områdena användbarhet/ergonomi eller minskad miljöpåverkan.

Uppfyller både TCO Certified och spjutspetskrav

Varje produkt som är märkt med TCO Certified Edge uppfyller kraven i både TCO Certified för sin produktkategori OCH ett kompletterande spjutspetskrav i TCO Certified Edge, så du kan vara säker på att en produkt verkligen är den bästa som finns tillgänglig på marknaden idag ur miljö- eller användarsynpunkt.

Inspirerar till banbrytande produktutveckling!

Syftet med TCO Certified Edge är att driva på utvecklingen av IT-produkter med allt bättre miljöoch användaregenskaper och att uppmärksamma de varumärken som är ledande inom det här området. TCO Certified Edge ska inspirera till banbrytande produktutveckling! TCO’06 Media/TV-skärmar En multifunktionsskärm är en skärm som används för att visa rörliga bilder vid t ex övervakning eller för att visa rörlig grafik. Dessa skärmar märks med TCO-märkningen TCO’06 Media Displays. Multifunktionsskärmar kan också användas för TV-monitorer, framförallt av LCD-typ.

En TCO-märkt multifunktionsskärm garanterar:

Minimerad påverkan på miljön • Tillverkare ska vara certifierade enligt ISO 14001 eller EMAS miljöledningssystem. • Minskad spridning i naturen av bromerade och klorerade flamskyddsmedel och tungmetaller. (Uppfyller även RoHS-direktivet från 1 juli 2006). • Att bildskärmen är förberedd för återvinning vilket underlättare materialåtervinning.

Så fungerar en platt skärm

kristaller emellan. Det främre glasskiktet är belagt med ett färgfilter medan det bakre skiktet är fyllt med transistorer. En bakgrundsbelysning lyser upp den bakre delen av glaset. När transistorn får spänning böjer sig kristallen och släpper därmed genom ljus och bildar en bildpunkt, (engelska pixel). Det främre glasskiktet med färgfilter ger varje bildpunkt sin egen färg. Kombinationen av dessa bildpunkter skapar tillsammans en bild som användaren kan se.

De flesta platta bildskärmar är av TFT-LCD typ (Thin Film Transistor Liquid Chrystal Display). Förenklat kan man säga att TFT-skärmen består av två glasskikt med flytande

Arne Öster

Framtidens energi

Bra bildkvalitet för rörliga bilder

– för både företag och bostäder

• Höga synergonomiska krav på skärmbilden vilket medför hög bildkvalitet och god färgåtergivning. • Bra kvalitet även när skärmen visar rörliga bilder genom så kallad kort responstid, bra svartnivå och höga krav på grånivåerna.

PV Enterprise är ett svenskt framtidsföretag specialiserat på utveckling och tillverkning av solcellspaneler. Med innovativa och högkvalitativa produkter konkurrerar PV Enterprise framgångsrikt på den internationella, snabbväxande marknaden för förnyelsebar energi. I sortimentet finns lösningar för såväl företag som villor och flerbostadshus – och just nu finns möjlighet att söka statligt solcellsbidrag för installation av miljövänliga solceller på den egna fastigheten!

Låg grad av strålning • Kraftig minskning av magnetiska och elektriska fält. Låg energiförbrukning • Låg energiförbrukning i stand-by läge både när apparaten är i gång och när den är inställd på stand-byläge eftersom det belastar vår miljö mindre.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

Stöd för solvärme! Läs mer på boverket.se om hur du kan få stöd för att investera i miljövänlig solvärme. Gäller både för villor och hyreshus! För mer information vänligen kontakta Mikael Abaji, tel: 0733-77 19 35, e-mail: mikael.abaji@pvesweden.se

www.pvesweden.se

45


fordon

Gröna Bilister rankar våra kommuner Gröna Bilister har sedan år 2004 genomfört relativt djupgående granskningar av vilket ansvar enskilda kommuner tar för att minska bilismens miljö- och hälsopåverkan. Fler än 100 kommuner har granskats, varav många har granskats flera gånger. Granskningen tjänar som vägledning för de lokala aktörer som vill bidra aktivt till ett bättre lokalt miljöarbete inom bilismens område. Gröna Bilisters ideal kan sammanfattas med orden ”kör snålt, kör förnybart, och kör inte i onödan”. Detta tredelade ideal präglar Gröna Bilistrers bedömning när de granskar kommunernas arbete för att minska bilismens miljöpåverkan. Några huvudpunkter som tas upp till bedömning är: • Andelen miljöbilar i den kommunala bilparken • Miljökrav vid kommunal fordonsupphandling • Arbetet för att minska miljöpåverkan från kommunala tjänsteresor • Miljökrav vid kommunal upphandling av transporter, som färdtjänst och skolskjuts • Förmåner för miljöbilsanvändare som t.ex. gratis parkering • Lokal tillgång till bilpool och kommunal hjälp till den som önskar starta bilpool • Tillgången till förnybara bränslen och laddstolpar för elbilar

• Initiativ till miljövänligare stadsplanering Göteborg blev den första kommunen i landet som fick högsta betyg (10 av 10 stjärnor) i juni 2009. Det var ett utmärkt tillfälle att förnya bedömningssystemet, eftersom de facto alla kommuner fått en del nybörjarpoäng fram till dess. I det förnyade bedömningssystemet är granskningsomfånget något vidare och betygskriterierna strängare. I det förnyade systemet ges ett betyg mellan 1 och 10 gröna bilar. Under ett övergångsskede ges betyg enligt både det gamla och nya systemet, så att bakåtjämförelser ska kunna göras. Det är viktigt att komma ihåg att betyg bara är en morot. Det centrala i Gröna Bilisters kommungranskningar är att lyfta fram vad som görs bra, ge rekommendationer på vad som kan göras bättre, och sprida goda exempel från kommun till kommun.

Tio i topp

Den maximala poängen i Kommunranking 2010 är 100. De 10 bästa kommunerna är:

Plats 1 2 3 4 5 6 7 7 9 9

Kommun Stockholm Göteborg Trollhättan Östersund Linköping Malmö Växjö Örebro Umeå Västerås

Poäng 69 68 64 60 59 57 55 55 54 54

Stockholm är Bästa kommun och Lilla Edet är Bästa småkommun. Göteborg och Trollhättan skuggar Stockholm i Sverigetoppen.

I Kommunranking 2010 tas ett brett grepp på kommunernas arbete för en grönare bilism. Fokus ligger på utförda åtgärder och uppnådda resultat, snarare än på visioner och mål. Enkätundersökningen har genomförts med stöd av Trafikverket. Planen är att den landsomfattande rankingen ska genomföras varje år framöver.

Sammanfattning av resultatet

Elbilen i MIEV från Mitsubishi börjar säljas under 2010. 46

Miljöbilsandelen i kommunernas fordonsflottor stiger snabbt. År 2005 var andelen 19 procent. I år är den 54 procent. Att 79 procent av de deltagande kommunerna kräver miljöbilar då nya bilar anskaffas borgar för att miljöbilsandeln kommer fortsätta att stiga.

Ännu större avtryck i omställningsarbetet kan kommunerna göra genom att ställa miljöbilskrav då de upphandlar färdtjänst, skolskjuts och andra transporter. Här är situationen inte lika ljus. Endast 24 procent av de deltagande kommunerna kan klart redogöra för att de styr mot miljöbilar i upphandlingsprocessen.

Fordonsgas säljs i allt fler kommuner

38 kommuner uppger att de medverkar i lokal produktion av något förnybart bränsle, i de allra flesta fall biogas. – En bra målsättning är att alla kommuner år 2015 ska medverka i produktionen av ett förnybart bränsle, och att ett tankställe för ett lokalproducerat bränsle ska finnas i alla kommuner, säger Jakob Lagercrantz, ordförande i Gröna Bilister. Att Lilla Edet med sina 13 000 invånare tillverkar egen biogas och säljer den till allmänheten visar att alla kommuner kan göra det, stora som små. Syftet med Kommunranking 2010 är att sporra kommunerna till krafttag i omställningsarbetet genom att ge dem möjlighet att jämföra sig med varandra. Kommunerna är nyckelaktörer i omställningen till en hållbar bilism. Gröna Bilister vill också samla in goda exempel som andra kommuner kan använda som inspiration. Listan över poänggrundande insatser kan ses som en provkarta över vad som är möjligt att göra. Gröna Bilister bedömer bland annat den kommunala bilparken, upphandlingsregler för fordon och transporter, arbetet för att källsortera bort onödiga kommunala bilresor, miljöbilsförmåner till allmänheten, samt tillgång till och produktion av förnybara bränslen. Källa Gröna Bilister

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


EHRENSTRÅHLE BBDO

Sverige är fullt av platser som förtjänar ett bättre öde.

Svevia är ledande i Sverige på att sanera gamla industritomter och andra förorenade platser, så att de kan komma till klokare och roligare användning. Vi berättar gärna mer om vår unika kompetens och våra erfarenheter från några av Sveriges mest omtalade och komplicerade saneringsutmaningar, som till exempel Teckomatorp. Vill du veta mer, hittar du oss på svevia.se

Alltid på väg 3010236-2tg_Svevia_Marksanering_210x297-IsoCv2_300.indd 1

10-08-18 15.39.19


Landet Runt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Skellefteå i norr till Stenungsund i söder. Skellefteå: Unikt energiprojekt

Sedan årsskiftet driver Skel• lefteå kommun och de kommunala

bolagen ett gemensamt projekt för energieffektivisering. Målet är att minska förbrukningen av energi med tjugo procent till 2016, och att skapa en grund för hållbar utveckling. – Den här formen av samarbete och gemensamt krafttag för att göra energieffektiviseringar inom hela kommunkoncernen är unik i Sverige, säger Helena Markgren, fastighetschef, Skellefteå kommun. Det finns stora möjligheter till miljövinster och att spara pengar genom effektivare energianvändning i offentliga lokaler. På många arbetsplatser används en stor del av energin när ingen är där. – Vi kan genom att använda belysning, kontorsapparater och annan utrustning på rätt sätt, både spara pengar och vara klimatsmarta. Om alla gör lite grann, blir det samlade resultatet mycket stort! Energimyndigheten har under åren 2010 - 2014 beviljat projektet stöd med totalt 1,7 miljoner kronor. I projektet ingår bland annat energikartläggningar, tekniska åtgärder, driftoptimeringar, uppdatering av kommunens energiplan samt utbildnings- och informationsinsatser. – Jag vet att det finns goda förutsättningar att minska förbrukningen av energi, säger projektledaren, Therese Niemann, Skellefteå Kraft AB. Lyckas vi engagera alla som använder de olika lokalerna, så finns det mycket goda förutsättningar att nå målen. En projektgrupp med representanter från de kommunala bolagen och förvaltningarna har utsetts och projektledare är Therese Niemann, chef Energitjänster, Skellefteå Kraft AB.

Sollefteå: Konsument Sollefteå får bra betyg

I en undersökning som gjorts av • Konsumentverket hamnar konsu-

mentrådgivningen i Sollefteå som en av de fem bästa konsumentverksamheterna i landet. Sollefteå kommuns konsumentrådgivare Ingrid Jacobsson, är stolt över utmärkelsen. – Det ovanliga och positiva i det hela är att det är Regeringen som

48

har beställt olika rapporter om hur landets konsumentverksamhet fungerar och framför allt hur kunniga Sveriges konsumenter egentligen är, säger Ingrid Jacobsson. Konsumentdelegationen i Sollefteå är kontinuerligt ute bland medborgarna för att berätta om verksamheten och öka medborgarnas medvetenhet om vilka rättigheter de har som konsument. Tre politiker och nio representanter från olika näringsgrenar ingår i delegationen. Micael Melander (s), som ingår i gruppen menar att nyckeln till framgång är att alla i delegationen är starkt engagerade och att man arbetar mycket med utåtriktad verksamhet. Delegationen brukar vara med vid diverse evenemang, som till exempel Sollefteå Marknadsmässa och ibland i samband med olika aktiviteter ute på stan.

Sundsvall: Miljövänligare fordon

Det nyligen fattade beslutet om • att börja byta ut kommunens bilar

till biogasbilar och elbilar samt att använda kommunens bilar på ett mer miljövänligt sätt innebär att: 137 av kommunens bilar ska bytas ut till biogasbilar under 2010. Utbyte till elbilar får göras efter redovisning av kostnaden samt särskilt beslut av kommundirektören. Service- och teknikförvaltningen ska göra en inventering och utbytesplan, utifrån miljöaspekter och kostnader, för övriga fordon och maskiner. – Vi från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har ett tydligt politiskt mål att halvera koldioxidutsläppen från kommunens egna fordon och att hälften av bilarna ska drivas av förnyelsebara bränslen. Det känns helt rätt att satsa på biogasbilar eftersom vi producerar biogas i Sundsvall, säger Bodil Hansson, ordförande i service- och tekniknämnden.

Sollentuna: Tryggt och Snyggt i hela Sollentuna

Under Satellitens föräldrakvällar • ”Underbara ungdomar” togs intitiativet att starta Nattvandrarna i Tureberg, vilket betyder att Tryggt och Snyggt nu finns i samtliga kommundelar i Sollentuna.

Initiativet till att starta Nattvandrarna i Tureberg togs av Renzo Noé, själv trebarnsfar, tillsammans med andra engagerade i församlingen Kyrkan för alla. De kvällar man vet att många ungdomar är ute arbetar man tillsammans med fältassistenter och polis, för att göra Tureberg tryggare. Sedan Tryggt och Snyggt startade i Rotebro år 2005 har det vuxit och finns nu i alla kommundelar. Verksamheten bygger helt på ideella krafter och aktiviteterna är många. Det finns rastfaddrar, grannstödsbil, klottersanering och mycket annat. Det är invånarna själva som styr vilka aktiviteter det blir, utifrån behov och intresse.

Skövde: En plattform för Skövderegionens utveckling.

Kommunfullmäktige har beslutat • om en vision för Skövderegionens

utveckling. Samtliga partier har haft möjlighet att påverka innehållet i Vision Skövde 2025, vilket skapar goda förutsättningar för att arbeta långsiktigt och strategiskt för Skövderegionens utveckling. – Visionen ger oss en tydlig färdriktning för framtiden, säger kommunstyrelsens ordförande, Tord Gustafsson. I visionen används begreppet Skövderegionen. Det är en tydlig markering för att vi nu måste satsa på att ta ett steg ytterligare i att utveckla former för samverkan mellan olika aktörer. Skövde kommun åtar sig i och med beslutet att aktivt verka för att visionen ska förverkligas genom att bland annat bjuda in till gemensamma träffar med företrädare för andra kommuner och myndigheter, näringsliv, föreningar m fl. Arbetet med att ta fram en Vision Skövde 2025 har pågått under cirka ett år. Alla har haft möjlighet att vara med och påverka visionens utformning genom att delta i en webbenkät. Träffar har också arrangerats där Skövderegionens framtid diskuterats. Till hösten startar Skövde kommun ett varumärkesarbete som ska komplettera visionen genom att lyfta fram det som är unikt för Skövde.

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


LANDET RUNT

Stenungsund: Utveckling av 8 fjordar nominerat till Årets Leader!

Leaderprojektet Utveckling av • 8 fjordar, som nominerats av LAG

Terra et Mare, har efter en omröstning bland landets alla Leadergrupper blivit ett av fyra projekt som slutnominerats till Årets Leader. Slutlig vinnare kommer att beslutas av Landsbygdsnätverkets styrgrupp och presenteras vid Landsbygdsgalan i Stockholms stadshus den 23 november. I projektet samverkar fem kommuner tillsammans med företag, ideella organisationer och privatpersoner för att genomföra åtgärdsförslag som framfördes i samband med arbetet och redovisningen av kunskapsöversikten 8-fjordar. I projektet vill man uppnå: • Förbättrad vattenkvalitet genom åtgärder som minskar närsalthalterna • Minst två åtgärder som ökar tillgången/produktionen av fisk och skaldjur • Förlängd turistsäsong genom ett utökat utbud av maritima naturupplevelser • Livskraftiga maritima företag verksamma inom 8-fjordar området • Utökade möjligheter till friluftsliv i och omkring ett fjordområde i biologisk balans Leader är en metod inom Landsbygdsprogrammet som bygger på samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor med fokus på lokal utveckling. Det unika är även att en så kallad LAG-grupp har beslutanderätt över hur pengar ur regeringens landsbygdsprogram ska fördelas till lokala projekt. Leaderområdet Terra et Mare består av kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Orust, Tjörn, Kungälv, Öckerö samt Göteborgs Stad Södra skärgården. Undantaget är tätorterna Uddevalla, Stenungsund samt Kungälv.

VAD HÄNDER I ER KOMMUN? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig tillarne.oster@ hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010


KONFERENSGUIDEN


Svenska möten

Herrgård, slott eller mitt i City? – Det finns så oerhört många skäl till att arrangera möten - utbildning, gruppmöte, teambuilding och kickoffer, då gäller det att kunden får det han vill ha, säger Johan Fägerblad, VD för Svenska Möten.


KONFERENSGUIDEN

Johan Fägerblad, VD Svenska Möten. Foto: Niklas Palmklint Ofrånkomligt vet Johan Fägerblad vad han talar om. Svenska Möten är proffs på att boka konferenser och planera möten, gång på gång lämnar kunder konferenser fyllda av vitalitet och företagsanda. Svenska Möten är en dynamisk mötespartner som hjälper företag och verksamheter att effektivisera och förenkla hanteringen av möten och konferenser. Med sin specialistkompetens utvecklar Svenska Möten kundens möte genom att använda sig utav olika mötesmodeller, lämpliga aktiviteter, utvärdering och mötesuppföljning. – Vi ser till att kunden spar tid och pengar genom att erbjuda totallösningar inom möten, konferenser och events av alla storlekar och inriktningar, fortsätter Johan Fägerblad.

Leda fram till resultat

Svenska Möten vill som ledande aktör i branschen se till att kundens möten skall vara så effektiva som möjligt och leda fram till exakt det resultat som önskas. – Vi bokar snabbt och enkelt, kunden har ett förslag inom ett par timmar. Vi skräddarsyr en lösning just för kundens företag, säger Johan Fägerblad.

Saknas ofta kvalitetsuppföljning

Det visar sig att 25 procent av ett företags resurser går åt till möten,

miljön påverkar oss mycket mer än vad vi tror. – Har man detta klart för sig, kan man göra ett bra upplägg och har på så sätt mycket större förutsättningar att lyckas. Många kunder tänker inte på de här, det är så självklart att man tar det för givet och glömmer av.

Utdelning av Svanendiplom. trots det sker ingen kontroll och uppföljning av mötenas kvalitet i likvärdig skala. – Man är ofta konservativ i sitt sätt att tänka och gör som man alltid har gjort. Man kan ha kontroll på taxikvitton, men inte över vilka som har varit med. Här försöker vi hjälpa kunden, säger Johan Fägerblad.

Mer om och kring sig

– Kunder borde vara ännu mer om och kring sig när det gäller sina möten. Både när det gäller själva mötet såväl som hanteringen av mötet både före, under och efter mötet. Det handlar om att ställa sig ett antal enkla frågor innan man bestämmer sig. Vad vill jag uppnå, vad är syftet, vilka skall vara med, utifrån det kan man styra mötet och hitta rätt plats. Ibland behöver kunden en extrem avskildhet, ibland en oerhört kreativ miljö, det är olika - det viktiga är att komma ihåg att

Är Svanenmärkta och kvalitetssäkrade

Svenska Möten har varit igång sedan 1981 och har idag 120 medlemmar med en ägarandel var. Från och med den 1 juli i år är samtliga konferensanläggningar medlemmar Svanenmärkta. Miljöcertifieringen ingår som en del i Svenska Mötens kvalitetscertifiering och är ett bevis på att miljöprogrammet efterlevs. – Vi garanterar redan från början hög kvalitet hos samtliga anläggningar. Genom ett femgradigt klassificeringssystem utgår vi från två bedömningsområden Möten/ Konferens och Hotell/Restaurang. Vi har också säkerhetscertifiering som innebär ett kontrollprogram med fokus på Första hjälpen, krishantering, brand och utrymning. – Vi månar om vår kvalitetsstämpel, den skall genomsyra allt, säger Johan Fägerblad. Tina Lundberg Åsén

FAKTA Svenska Möten består av över 100 utvalda mötesplatser över hela Sverige. Alla medlemsanläggningar är klassificerade och utvalda för att de kan erbjuda de bästa förutsättningarna för möten och konferenser. I dagsläget representerar Svenska Mötens medlemmar cirka 25 procent av den totala mötesindustrin och omsätter drygt två miljarder fördelat på cirka en miljon gästnätter. Som ledande mötespartner tar Svenska Möten ett tydligt ansvar för att driva branschens utveckling, bland annat genom strategin om möteshantering för större organisationer och i projekt som Svenska Mötesmodeller. Svenska Möten är certifierade enligt ISO 9001 Kvalitetsledningssystem, ISO 14001 Miljöledningssystem och OHSAS 18001 Arbetsmiljöledningssystem. Samtliga dagkonferensanläggningar är medlemmar i Nätverket: Köp Miljömärkt, samtliga logianläggningar är Svanenmärkta.


KONFERENSGUIDEN

Konferens med spa

– bäst mellan himmel & hav! Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket! S, KONFEREN END K SPA & WEE EN I ROSL AG

First Hotel Reisen

Unna eR det lilla extRa Fri tillgång till internet / gym / bastu / avsvalkningspool - och vår populära FrukostbuFFe

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

F i r s t H o t e l r e i s e n / t: +46 08-22 32 60 / www.Firsthotels.se

Skriver Du offerter till kommuner? Dina konkurrenter har tillgång till Kommunexpertens digitala bibliotek Kunskap är pengar! www.ehandel.kommunexperten.se 018-14 60 30

Mötesplats Fjällen Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och Ovanstående till: annonser@hexanova.se moderna möteslokaler. Pris från 1196:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

Marieborgs Kursgård Konferera i Norrköping! Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

Telefon: 011-21 96 11 www.marieborg.net

Möten nära Stockholm, i underbar miljö

Wreta

Konferenser · Dagkonferenser · Fest Villa Söderås, Elfvik, Lidingö. 08 765 28 95. www.villasoderas.se

www.valadalen.se 0647-35300

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan. Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss. Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen. För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan. Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss. Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

SVENSK KOMMUNRATING VD Hans Jensevik Kommunanalytiker

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. www.wreta.com


Accent Reklambyrå

ndech!case. a d u j rerb inarier o e

Läsraé och 50% påwswe.emventdagamrnean.!s

m e nt på : w Välko Gratis istrera dig 010. 2 r g d g Ev Re kod: A ng e

De bästa upplevelserna hittar du på Eventdagarna Eventdagarna är tillbaka med nya aktiviteter, nytt innehåll

narier, heta paneldebatter, bubblande mingel och spännande

och ett kreativt monterlandskap som sätter fantasin i rörelse.

happenings med branschens mest intressanta och namn­

Här hittar du mängder av spännande uppslag för kommande

kunniga profiler.

events, konferenser och möten. Knyt kontakter, utbyt erfaren­ heter och ta del av de senaste rönen. Vi bjuder på lärorika semi­

Välkommen till Skandinaviens enda heltäckande forum inom Event Marketing, sponsring, evenemang och möten!

Eventdagarna • 15 – 16 september 2010 • Svenska Mässan, Göteborg Se hela programmet och registrera ditt besök på www.eventdagarna.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

Arrangör

55


GlobeSoft erbjuder webbaserade lösningar för effektiv rekrytering, kompetensinventering och talent management (ReachMee/SeeMee) samt verktyg för medarbetar- och kundundersökningar (Rezponse). GlobeSoft levererar HR-system till kunder som ställer höga krav på: användarvänlighet, tillgänglighet och stabilitet både inom offentlig och privat sektor.

ReachMee är marknadens effektivaste verktyg för att attrahera, rekrytera och behålla de bästa talangerna. ReachMee innebär stora besparingar genom effektivisering av rekryteringsprocessens samtliga steg. Organisationen kan enkelt tillgodogöra sig nya publiceringskanaler och även tryckt media genom automatisk annonsexport. Intresseanmälningar, gallring av sökande, intervjubokning och riktad kommunikation hanteras med minimal arbetsinsats. Varför ReachMee?  Helt integrerat på er hemsida och intranät. Ert arbetsgivarmärke i fokus!  Stöd för Icke-diskriminerande rekrytering baserat på FAIR (FramtidsAnpassad Inkluderande Rekrytering). ReachMee har stöd för både Malin Lindelöws och SHL’s kompetensmodell.  Anpassningsbart, ni bestämmer utseende och omfattning på ansökningsformuläret samt kan anpassa innehåll och benämningar i gränssnittet  Moderna och attraktiva publiceringskanaler som t.ex. Facebook, Spotify  Integrerade färdighets- och personlighetstester från Assessio och SHL  Lokal leverantör med utveckling och drift i Sverige Vill du veta mer? Kontakta säljansvarig Mia Svensson, 0701-30 23 53.

Rezponse - 15 års erfarenhet av undersökningar satt i system. Rezponse är ett professionellt och kostnadseffektivt undersökningssystem för kompletta medarbetarmätningar, kundundersökningar men även enklare mätningar. Utvärdering av t.ex. kurser/produkter/tjänster/projekt eller administrativa rutiner, hälsa, ledarskapsprofiler (360), kompetenstest osv. Varför Rezponse?  Kostnadseffektivt och flexibelt  Paketerade undersökningar, t.ex. MMI (Motiverad Medarbetar Index)  Kontroll över hela processen, från insamling till rapportering  Webbaserad modul där cheferna kan göra egna analyser och jämförelser  Uppföljningsverktyg, planering av nästa steg Vill du veta mer? Kontakta säljansvarig Lena Båth, 073-416 20 51.


För maximal nytta av läkemedel

Krönika

Kloka ord Det finns människor jag mött som bara pratar på, andra som håller med och några som går likt kärringen mot strömmen. Visst har jag gjort allt det där själv. Men vad mår jag bra av? Inte är det när jag babblar på, eller håller med. Inte heller är det speciellt roligt just i stunden att gå där motströms, men hellre det än att lägga mig på kvällen och känna att jag inte har stått upp för det jag tror på. Visst önskar jag att jag kunde lära mig vara lite smidigare ibland, men det är svårt när jag tycker viktiga saker är fel. ”Lär dig kommunicera för fan när du är arg, och sluta svära” - sa min far när jag växte upp och inte gjorde som han sa. Visst hade han rätt, för kommunikation är nyckeln till mycket, men därtill behövs också annat. Respekt, förståelse, omsorg och viktiga människor nära som tror. Exakt här föds kraften som behövs för att ge allt för att nå den där drömmen! Tänker på Pär Mårts som jag intervjuade härom dagen. Tänker framförallt på två saker som han sa. Det ena handlade om att inte slåss om rätt och fel, utan att söka förståelse. Det andra upplever jag att han går stick i stäv mot de flesta:

”Vad gör du när någon tvivlar? – Jag försöker tydliggöra för spelaren vad han själv tycker att han är bra och mindre bra på. Sedan om han vill höra vad jag tycker, berättar jag det. Därefter sätter vi upp mål. – Ibland tycker jag att vi har för bråttom med att döma att ”så här är det”. Då försöker jag istället ge ett större ansvar och förtroende, sedan tydliggör jag också prestationerna. Jag ger så mycket han kan bära, det är ju så man utvecklas och växer.” Kloka ord till chefer, lag och andra. Inte minst till mig själv. Tack Pär.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

Alla vinner när patienterna mår bättre Bättre hantering och användning av läkemedel ger större säkerhet för patienten och lägre kost­ nader för samhället, när rätt läkemedel ges till rätt patient i rätt dos vid rätt tillfälle. Vår affärsidé är att erbjuda våra kunder inno­ vativa försörjnings­ och farmacitjänster för en patientsäker vård och omsorg. Vi är en partner till vården som erbjuder väl beprövade och värdeskapande tjänster. Våra tjänster skapar värde genom att minska kostnader för vård och behandling och öka patientsäkerheten. Därigenom bidrar vi till bättre hälsa och hållbar utveckling. Våra kännetecken är lång erfarenhet och gedigen kunskap om läkemedel där vi förenar trygghet och nytänkande.

Läs mer om oss på apoteketfarmaci.se

apoteketfarmaci.se

Tina Lundberg Åsén

Apoteket Farmaci AB, ett dotterbolag till Apoteket AB, erbjuder läkemedelsförsörjning, extemporetillverkning och farmacitjänster till landsting, kommuner och företag. Vi verkar för en kostnads­ effektiv och säker läkemedelsförsörjning i hela vårdkedjan samt för högre patientsäkerhet, bättre läkemedelsanvändning och håll­ bar utveckling.

57


vård

Patienten i fokus med Lean Hög belastning och långa patientköer blev vändpunkten för arbetet på Capio S:t Görans Sjukhus i Stockholm. Vad som från början var införande av processtyrt arbetssätt blev starten på Leanfilosofin som nu genomsyrar hela arbetet. Nu nomineras Capio S:t Görans Sjukhus till Svenska Leanpriset. Det ständiga förbättringsarbetets syfte är att öka kvaliteten för patienterna på Capio S:t Görans sjukhus. Leanfilosofin som man jobbar utifrån är framförallt ett förhållningssätt och ett tankesätt. Arbetet involverar alla roller, alla professioner och sker över klinikgränser med patientens bästa i centrum. – År 2005 började vi med värdeflödesanalyser för att identifiera våra fokusområden och vår högsta prioritet var akutmottagningen, varför vi började där, säger Ewa Börjesson Lean koordinator, Capio S:t Görans Sjukhus.

Specialisten först

Arbetet med förbättringar har gjort väntetiderna kortare genom att

58

patienten får träffa en läkarspecialist först, i kombination med tvärprofessionellt teamarbete med patientens behov i fokus. Vi arbetar systematiskt med att göra rätt saker och ta bort det som är slöseri. På detta sätt får vi bättre kvalitet och sparar tid som kan användas på bättre sätt, fortsätter Ewa.

Lean sprider sig

Efter att Leanarbetet etablerats på akutmottagningen har fortsatt fokus lagts på vårdavdelningarna. – Utan vårt förändrade arbetssätt hade vi haft svårt att klara av det ökade patientflöde som vi fått de senaste åren. Arbetet med Lean sprider sig över avdelningarna med ändrade arbets-

rutiner och resultat som visar på kortare vårdtider vilket gett fler nöjda patienter och medarbetare. Alla är engaEwa Börjesson, g e r a d e Lean Coordinavilket visat tor, Capio S:t sig skapa Görans Sjukhus. en bättre arbetsmiljö. Ledningen och cheferna ansvarar för att driva förändringsarbetet men medarbetarna ger förslag om hur förbättringar kan göras och genomföras.

Inga förhöjda kostnader

Att arbeta med Lean innebär ingen extra kostnad för Capio S:t Görans Sjukhus utan förbättringsarbetet sker inom ramen av befintliga resurser. – Leanfilosofin är ett långsiktigt arbete och ett förhållningssätt vi använder för att nå våra mål. Vi är övertygade om att kvalitet lönar sig.

Nominerade till Svenska Leanpriset

Kraven för att kunna bli Svenska Leanprisets vinnare är att de sökande skall kunna visa resultat i Leanarbetet och därmed inspirera andra organisationer till Leanfilosofin. Att ha ett långsiktigt Leantänkande, eliminera slöserier och att alltid jobba för förbättringar och lärande, är några av målen som krävs och som Capio Sankt Görans sjukhus bevisligen uppfyller. Vi arbetar kontinuerligt med förbättringar för att nå våra mål och vi har kommit en bra bit på väg. Vi är också jätteglada för nomineringen eftersom det blir ett erkännande för arbetet och att vi är på rätt väg, avslutar Ewa Börjesson. Stina Rangmar

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se


Lindahl. Når resultat. Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens och kontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss. På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhetssyn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på. Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Årets Advokatbyrå 2009. Advokatbyrån som bevisligen når resultat.

stockhol m

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 4 2010

göteborg

helsingborg

malmö

uppsala

örebro

www.lindahl.se

59


posttidning

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg

Med Semantix professionella tolktjänster kan du kommunicera säkert och smidigt. När du vill ha personlig service ska du ringa till Semantix Contact Center. Då får du tala med en av våra erfarna tolkrådgivare som hjälper dig med din beställning. Om du redan vet vad du behöver kan du enkelt beställa tolk via eTolk, vår tolktjänst på webben. Det är lika säkert men ännu snabbare. Logga in på ditt personliga konto för att hantera och överblicka dina beställningar. Har du inte använt eTolk? Anmäl ditt intresse på www.semantix.se/tolkning.

Alla språktjänster på samma ställe

Myndighetstolkning: 0770-45 74 00 (dygnet runt) Översättning och övriga tjänster: 0774-40 05 50 www.semantix.se | info@semantix.se SVERIGE STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅ FINLAND HELSINGFORS ULEÅBORG NORGE OSLO TRONDHEIM STAVANGER HAMAR

Offentliga Affärer nr-4 2010  

Offentliga Affärer, har sedan starten 1993, en unik roll som den största affärstidningen designad för beslutsfattare inom hela den offentlig...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you