Issuu on Google+

EKONOMI

juridik utbildning

vård ledarskap miljö konferens

Jenny Lundström, LRF Kommunerna måste bli tuffare mot grossisterna

Vinnarna Handslaget Årets bästa upphandling

IT Outsourcing Nu 20 miljarder kronor

Succé: Upphandlingsdagarna 2010 Reportage, artiklar, bilder

Profilen

Nr 1 2010 | Artonde årgången

Pris 79 kr

UPPHANDLING

Fokus: Outsourcing

Mathias Sylwan Respekterad i alla läger

Avtalsnytt | Profil- och presentartiklar • Kontantkort • Konferenshotell och kursgårdar


Synergier ger lägre kostnader. Upp till 15–20 %!

De viktigaste anledningarna till att ett företag beslutar sig för att lägga ut en tjänst är att den kan utföras till lägre kostnad och högre kvalitet av det externa outsourcingföretaget. Att kapa kostnader ger jämförbara fördelar, eftersom alla gör det de är bäst på. Det frigör tid och resurser för uppdragsgivaren, som får större möjlighet att utveckla sin egen affär och ger en större flexibilitet då fasta kostnader omvandlas till rörliga. Outsourcingen utgör inte sällan en del av uppdragsgivarens strategi för ökad försäljning. Här är ett exempel: Ett hotell uppdrar åt ett outsourcingföretag att driva frukostmatsalen, receptionen och städningen av 2

rummen. Hotelledningen får då möjlighet att låta kostnaderna följa intäkterna och kostnaderna hålls nere. Om dessutom kvaliteten på servicen till hotellgästerna höjs, kan hotellet bli mer attraktivt, och rumsbeläggningen ökar. Det här är inte bara teorier, det fungerar i verkligheten. I en undersökning bland europeiska företag som genomfördes 2008 av konsultföretaget Ernst & Young, uppgav 68 procent att de tjänster som levererats av outsourcingföretagen låg i linje med eller överträffade deras förväntningar. Samtliga tillfrågade företag uppgav att de minskade sina kostnader för tjänsterna med mellan 10 och 20 procent. Inget företag övervägde att ta tillbaka tjänsterna i egen regi. En av de stora fördelarna för uppdragsgivaren att outsourcing förvandlar fasta kostnader till rörliga. Om man utför ett arbete i egen regi, är det svårt att anpassa kostnaderna när behoven varierar. Med ett outsourcingföretag kan uppdragsgivaren avtala om att utöka eller minska åtagandet om och när det behövs. Att kunderna är nöjda märker vi. Medellivslängden på våra kontrakt är lång – mer än tio år. Uppdragen i offentliga Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


sektorn handlas upp regelbundet enligt LoU. ISS är ett starkt och välskött bolag, som har vuxit snabbt de senaste åren med bibehållen lönsamhet. Det är något av en bedrift eftersom vi arbetar i en bransch med mycket låga marginaler. Rörelsemarginalen för den svenska delen har de senaste åren legat mellan 6 och 7 procent. För närvarande är vår kundportfölj fördelad med hälften på offentliga sektorn och lika mycket på den privata sidan. De 20 största kontrakten står för mindre än 30 procent, vilket innebär att riskerna är spridda. Det är resultatet som räknas. Genom att outsourca får kunden grepp om kvalitetsnivån på den tjänst som utförs. Eftersom vi på ISS är experter på att utföra tjänsten, har vi sedan många år upparbetade rutiner och metoder för att kontinuerligt genomföra kvalitetsmätningar. Dessa jämförs sedan med beställningen, så att det som levereras alltid motsvarar minst det som har avtalats. Det här är en fördel jämfört med att ha tjänsten i egen regi. I interna kvalitetsmätningar riskerar resultaten alltid att tolkas subjektivt. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

Åren som outsourcingpartner har gett ISS en hel del erfarenhet – men också hårda siffror. Vi har samlat på oss ett digert statistikbibliotek där vi kan finna information om t ex hur lång tid det tar att städa ett rum. Eller hur många anställda som behövs för att driva en personalmatsal för ett medelstort företag. Hur många timmar det går åt för att göra ett tåg färdigt att lämna depån. Med flera exempel. Underlaget för statistiken utgörs av det arbete våra närmare 500 000 anställda i hela världen dagligen utför. Det är med hjälp av den statistiken som våra kunder tillsammans med oss kan räkna ut vad ett samarbete kan ge.

Kontakta oss Affärsområdeschef Lars Täuber, 0734-36 61 51, berättar gärna mer om hur man sänker kostnader och ökar effektiviteten i offentliga verksamheter.

www.iss-fs.se 020-155 155 3


Dags att agera Det talas mycket om e-förvaltning i dagens Sverige och inom EU. Syftet med e-förvaltning är att förnya och förenkla kommunikation, spara tid och pengar för medborgare, företag och det offentliga Sverige. Visst finns det ett antal goda exempel som visar på att en del myndigheter och kommuner kommit långt inom e-förvaltning, men ser vi på det ur ett globalt perspektiv, då bör vi öka takten. Och jämför vi med medlemsländer inom EU då har Sverige halkat efter de senaste åren. Om vi i Sverige, myndigheter, kommuner och landsting, vill hålla jämna steg med övriga Europa och på sikt ta ledningen, då måste vi göra något redan idag. Ett nyckelord inom framtidens e-förvaltning är samverkan Att verka tillsammans för medborgarnas bästa, att den framtida förvaltningen skall erbjuda ökad transparens och möjlighet till ökat deltagande i offentlig debatt är något som skall prioriteras inom EU. Gränsöverskridande teknisk samverkansförmåga, vad avser e-handel, elekronisk identifiering och upphandling är ytterligare exempel på områden där ordet samverkan är centralt. För att samverkan skall kunna ske behövs möten med andra i samma situation. Därför har vi skapat en mötesplats där vi årligen kan utbyta erfarenheter, lyssna till experter och börja skapa förutsättningar för samverkansprojekt. Många frågor får svar Vad för nytta kan vi dra av det andra redan gjort? Vad är så kallade molnbaserade tjänster? Hur påverkar det din organisation och hur står det till med säkerheten när mer information skall bli tillgänglig för fler? Hur sparar vi pengar och vad kostar det? Ja, detta är bara några av de frågor som vi tror att e-förvaltningsdagarna 2010 skall kunna ge dig svar på. Vi välkomnar Dig som berörs av IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning till två inspirerande dagar. Här kan du förutom förnyade kunskaper erhåller konkreta lösningar och verktyg som väsentligt kan påverka utvecklingsarbetet inom din organisation. Markera den 17-18 november 2010 i din kalender och håll utkik efter programmet som presenteras den 15/4 2010.

Programråd e-förvaltningsdagarna 2010 Lars-Göran Fröjd, Lgf VM AB/Hexanova Madeleine Sjösteen-Thiel, Vinnova Magnus Nordkvist, Lindesbergs kommun Kent Mossheden, Offentliga Affärer Svante Werger, MSB Ninos Daniel, ChamberSign Mikael von Otter, Almega/IT-företagen

4

Tess Benscher Johnsson, Hexanova/Eventplanet Urban Nilsson, Offentliga Affärer Helena Englund, Eniro Upphandling Torbjörn Carlsson, ST/Dataforum Claes Norgren, Riksrevisionen Åke Bermell, Arkitektkopia/Byggnet

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


Nr 1 i Europa 2015?

”E-förvaltning har utretts i många omgångar – nu är det dags för handling Som minister med ansvar för den statliga förvaltningen är det min uppfattning att vi kan få den svenska förvaltningen att återta en världsledande position inom e-förvaltningsområdet. En modern, effektiv och enkel förvaltning är idag ett absolut krav för att Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Den utgör därför en viktig pusselbit för en ökad gemensam välfärd och för fler arbetstillfällen Målet är: så enkelt som möjligt för så många som möjligt.” Mats odell, Finansmarknadsminister Citat ur nationell handlingsplan för den svenska e-förvaltningen

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

5

Framtidens mötesplats – redan idag


Svevia sköter sedan många år vinterunderhållet på en stor del av det statliga vägnätet. Vår erfarenhet och expertis har också gett oss förtroende hos ett stort antal kommuner. Vi tar helhetsansvar för vinterunderhållet: vi planerar, handlar upp och utför, dygnet runt. Väglaget och väderutvecklingen följer vi minut för minut i våra övervakningscentraler så att vi kan rycka ut precis när det behövs, dag som natt. Det kan vi göra i din kommun också. Upptäck mer på svevia.se

Alltid på väg

EHRENSTRÅHLE BBDO

Njut av vintern. Vi sköter om vägarna.


Innehåll

Mathias Sylwan

15

33

51

Offentliga Affärer nr 1 2010

15

Profilen

Mathias Sylwan, förbundsjurist vid SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. – Skyldigheten att konkurrensutsätta i varje läge kan ibland vara skadlig för allmännyttan, säger Mathias Sylwan.

20

Vinnarna av Handslaget

Offentliga Affärers pris för årets bästa upphandling tilldelades i år Väinö Östhult och Christer Norberg från Borås för deras upphandling av skolskjutsar.

22

Bert Karlsson kritisk mot skolmaten

Bert Karlsson skräder inte orden när han kritiserar den svenska skolmaten, Bert Karlsson menar att det finns en lösning bortom den kommunala upphandlingen och förespråkar privatisering som lösning på problemet. Läs mer om hans åsikter som han framförde dem på Upphandlingsdagarna.

26

Kommunerna måste bli tuffare mot matgrossisterna

Jenny Lundström, LRF deltog i en debatt med fokus kött på Upphandlingsdagarna. Jenny Lundström menar att det går att ställa krav och det finns krav att utgå ifrån och som upphandlande myndighet skall man ställa krav.

33

Mats Odell om vad som väntar upphandlarna 2010

Efter att ha förrättat invigningen av Upphandlingsdagarna berättade Mats Odell i en dialog med moderatorn Fredrik Tamm om vilka förändringar av regler och teknisk utveckling som kan påverka upphandlingen som vi kan förvänta oss under 2010.

36

Juridik

Helena Rosén Andersson skriver om regeringens förslag till tillfällig in-house-lagstiftning. Lagrådsremissen behandlas just nu av Lagrådet. Sedan Lagrådet yttrat sig kommer regeringen att besluta om en proposition.

48

IT-outsourcing för 20 miljarder kronor

Volymen för marknaden av IT-outsourcingtjänster var 2009 över 20 miljarder kronor vilket motsvarar en tillväxt mot föregående år på ca 6-7 procent. Det framgår av ASP Sveriges årliga analys som tar temperaturen på den svenska IT-outsourcingmarknaden.

51

Hur gör man när man skall outsourca it

Tord Schultz från Sentensia berättade om vad man skall fokusera på för att outsourcingen av it skall bli lyckosam på upphandlingsdagarna. Reportage från hans seminarium.

46

Outsourcing-mer än bara sjukvård

I debatten kring offentlig upphandling av tjänster hamnar vård,omsorg och friskolor ofta i förgrunden. Men fastighetsförvaltning, städning och mat svarar redan idag för en allt större del av outsourcingen. Offentliga Affärer har talat med Lars Taüber på ISS om outsourcing och hans syn på vad framtiden har att erbjuda.

60

22

75 Avtalsnytt

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

Profil- och presentartiklar Kontantkort Konferenshotell och kursgårdar

7


C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Med Semantix professionella tolktjänster kan du kommunicera säkert och smidigt. När du vill ha personlig service ska du ringa till Semantix Contact Center. Då får du tala med en av våra erfarna tolkrådgivare som hjälper dig med din beställning. Om du redan vet vad du behöver kan du enkelt beställa tolk via eTolk, vår tolktjänst på webben. Det är lika säkert men ännu snabbare. Logga in på ditt personliga konto för att hantera och överblicka dina beställningar. Har du inte använt eTolk? Anmäl ditt intresse på www.semantix.se/Tolkning.

Alla språktjänster på samma ställe

8

www.semantix.se | info@semantix.se | Telefon 077-440 05 50

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se

SVERIGE STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅ FINLAND HELSINGFORS ULEÅBORG NORGE OSLO TRONDHEIM STAVANGER HAMAR


Ledare

Öppen fråga om staten ska outsourca mer IT Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Arne Öster Klas Bergqvist Kent Mossheden Tina Lundberg Åsén Krönikör Tina Lundberg Åsén Traffic/layout Henrik Tonström annonser@hexanova.se Annonsbokning Martin Nyman Tel: 031-719 05 14 martin.nyman@hexanova.se Prepress och tryck Elanders Sverige AB www.elanders.se Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Mikael Kyhlberg mikael.kyhlberg@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Vladimir Atila vladimir@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29

Det är långt ifrån klart att staten ökar sin IT-outsourcing. I höstas föreslog regeringens e-delegation i ett betänkande att staten skulle fördubbla sin IT-outsourcing, en affär som skulle betyda att över tre miljarder kronor per år flyttades ut på tjänstemarknaden. Nu är förslaget ute på remiss, och sista datum för att lämna synpunkter på förslaget från remissinstanserna är den 16 februari 2010. Därefter är det regeringens sak att ta ställning till vilken respons förslaget har fått. Men enligt kommittésekreterare Dan Kostovski på e-delegationen är det långt ifrån säkert att förslaget blir verklighet.

Genomförandet av GSIT rullar på

Våren 2009 genomförde Stockholms stad upphandling av en ny gemensam IT-service (GSIT) för stadens fackförvaltningar, stadsdelsförvaltningar, bolag och skolor. Ansvariga för jätteprojektet är Volvo IT. Stockholms stad räknar med att outsourcingen av den lokala IT-driften ska leda till lägre kostnader och stordriftsfördelar. Alla kommer säkert inte att bli nöjda omedelbart men hittills rullar projektet på och en stor del av det rent praktiska utbytet av datorer och programvaror ska vara genomfört till sommaren 2010.

Affärsmagasinet Offentiga Affärer blir officiell mediapartner Tidningen Offentliga Affärer är med sina cirka 40  000 läsare inom offentlig förvaltning det största affärsmagasinet riktat till målgruppen. Nytt för 2010 är ett samarbete där tidningen finns på plats för att bevaka inför och under Offentliga Rummet. Genom samarbetet har såväl evenemanget som utställarna möjlighet att nå ut till läsarna av Offentliga Affärer som består av verksamhetschefer, upphandlare och inköpare, IT-chefer samt ekonomichefer inom hela förvaltningen, staten, kommunerna och landstingen. Då vi under våren och hösten 2010 kommer ha särskilt fokus på e-förvaltning och det vi kallar offentlig IT, är vi glada över att kunna inleda ett samarbete med Offentliga Rummet som enligt vår uppfattning är ett av de ledande årliga evenemangen som arrangeras på detta område Andra tillfällen att träffa representanter för Offentliga Affärer är i samband med KOMMEK 2010, Personalvetardagarna 2010 och Chefsdagarna 2010. Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Vad är Offentliga Rummet?

Offentliga Rummet är en mötesplats för förtroendevalda, verksamhetsansvariga, verksamhetsutvecklare, informationsansvariga, IT-strateger och andra som driver på utvecklingen mot en mer transparent och tillgänglig förvaltning. Mötesplatsen belyser hur IT kan skapa förutsättningar för ett bredare deltagande och en vitalare demokratisk dialog. Genom Offentliga Rummet får du både överblick och fördjupning, får lyssna och diskutera. Offentliga Rummet 2010 innehåller seminarier, demonstrationer och föredragningar. De utgår främst från praktiska erfarenheter men belyser även pågående teknikutveckling, ändringar i regelsystem, forskning, nya samarbetsformer och nationella strategier. Här diskuteras också hur den nya tekniken kan medverka till att utveckla en samverkande förvaltning med få kontaktpunkter för medborgare och till att öka effektiviteten i den offentliga förvaltningen.

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 08-588 674 02 Fax: 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

9


nyheter

Allmännyttan hotas med nytt förslag Regeringens förslag om allmännyttiga bostadsföretag är inte bra, anser SKL. Kommunerna ges inte de nödvändiga verktygen för att främja bostadsförsörjningen. Om förslaget genomförs kommer många kommuner att behöva omvärdera sitt engagemang i bostadsbolagen.

Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har yttrat sig om ett förslag från regeringen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag (Ds:2009:60). Det handlar om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och förutsättningarna för de kommunala bostadsföretagens verksamheter i framtiden. Förslaget är en del i betänkandet EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38). Det är stora skillnader mellan kommuner i tillväxtområden och kommuner med svag eller vikande befolkningsutveckling. Att kunna bygga där det behövs är en viktig del i kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. Det förslag regeringen nu lägger fram ger inte kommunerna de nödvändiga verktyg de behöver för att främja bostadsförsörjningen,

anser SKL:s styrelse. –  Vi ställer oss frågande till vilka utmaningar på bostadsmarknaden det här förslaget ska lösa. Kommunerna måste även i fortsättningen använda kommunala bostadsföretag för att främja bostadsförsörjningen, något de inte kan göra med regeringens förslag, säger Anders Knape ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen föreslår att verksamheten inom det här området ska drivas i vinstsyfte med krav på marknadsmässig avkastning. Det innebär betydande inskränkningar i kommunernas möjligheter att äga och driva allmännyttiga bostadsföretag på svaga bostadsmarknader. Dessutom behåller, och i vissa delar skärper, regeringen den utdelningsbegräns-

Projekt om hållbar livsmedelsupphandling Monica Sihlén, projektledare på Miljöstyrningsrådet.

10

Anders Knape, ordförande Sveriges Kommuner och Landsting.

ning som gäller för de allmännyttiga bostadsbolagen. Att låsa fast vinsterna i bolagen oavsett om de behövs för verksamheten eller inte är knappast förenligt med ett krav på att verksamheten ska bedrivas affärsmässigt. Utdelningsbegränsningen utgör dessutom ett omotiverat ingrepp i det kommunala självstyret. –  I den här frågan är det viktigt att alla inblandade parter får möjlighet

att delta i diskussionerna kring en ny lag. När regeringen tagit fram det här förslaget har tyvärr inte SKL varit med i diskussionerna. Det är beklagligt. Hade förbundet haft möjlighet till det hade vi inte stått där vi står i dag – med ett förslag som inte fungerar, säger Anders Knape. Källa: SKL

Miljöstyrningsrådet har fått Jordbruksdepartementets uppdrag att öka kunskapen om offentlig upphandling av mat. Projektet har initierats av jordbruksminister Eskil Erlandsson med syftet att underlätta för kommuner och landsting som vill upphandla mat till barn och gamla på ett korrekt sätt. Miljöstyrningsrådet kommer inom ramen för projektet att bygga upp en webb-baserad informationsportal där man bland annat kommer att belysa goda exempel på upphandlingar av livsmedel där krav har ställts på såväl kvalitet som miljö- och djurskyddsaspekter. Dessutom kommer Miljöstyrningsrådet att samordna information från myndigheter och organisationer som arbetar med frågor som kan vara relevanta vid offentlig upphandling av mat. – Vi ser mycket fram emot denna möjlighet att fokusera på information kring hållbar upphandling av livsmedel. Mat är något som engagerar de flesta och det är viktigt att offentlig sektor kan visa att mat som serveras barn och åldringar uppfyller höga krav på både kvalitet och miljö. Det finns många goda exempel på upphandlare som arbetar med detta och den informationen vill vi sprida så att fler kan ta efter. Vi hoppas att vi kommer att under-

lätta för upphandlare samtidigt som vi kan höja kunskapsnivån och öka engagemanget i denna fråga. Inte minst är det viktigt att denna fråga hamnar på den politiska agendan inom kommuner och landsting och att policybesluts fattas som innebär att man vill servera näringsriktig och miljöanpassad mat i största möjliga utsträckning, säger Monica Sihlén, projektledare på Miljöstyrningsrådet. Projektet kommer att pågå fram till mars 2011 och på Miljöstyrningsrådets hemsida www.msr.se/ livsmedel kommer det att finnas utförlig och uppdaterad information. Miljöstyrningsrådet kommer även att kontakta relevanta samarbetspartners och potentiella användare av webbportalen för att bjuda in till samråd kring utformningen av projektet. Källa: Miljöstyrningsrådet

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


nyheter

Svenska kommuner dåliga på outsourcing, men många tror på en ökning Det framgår av ”Outsourcingbarometern 2010” som TNS Sifo har gjort på uppdrag av tjänsteföretaget ISS. Två av tre svenska kommuner outsourcar endast en liten del av sina tjänster, som t.ex. fastighetsförvaltning, måltider och städning. Nästan 80 procent av kommunerna tror dock att outsourcingen kommer att öka under de närmaste fem åren.

Undersökningen genomfördes i mitten av januari 2010 bland främst upphandlingschefer och upphandlingsansvariga samt andra höga chefer i 100 av Sveriges 280 kommuner. Det är första gången som denna typ av undersökning görs, och avsikten är att den ska bli årligen återkommande. Två tredjedelar av de tillfrågade uppgav att deras kommuner i dag outsourcar mindre än 10 procent av sin verksamhet. Två av tio sade att den outsourcade andelen utgör 11-20 procent. Samtidigt är över hälften av kommunerna – 54 procent – generellt positiva till att outsourca vissa kommunala verksamheter. Endast 7 procent är negativt inställda. Nästan två tredjedelar – 63 procent av kommunerna – tror att andelen outsourcad verksamhet kommer att öka inom de närmaste två åren, och

närmare fyra av fem kommuner – 77 procent – tror på en ökning inom en femårsperiod. Inte någon tror på en minskning av outsourcingen på fem års sikt. De verksamheter som är mest intressant att outsourca är klottersanering samt bygg- och projektledning. Städning, bemannings- och vikarietjänster samt fastighetsförvaltning och mat & dryck kommer också högt på listan över verksamheter som kommunerna kan tänka sig att outsourca. Minst attraktivt för outsourcing är kontorstjänster och trafiktjänster. Bland de främsta skälen till att outsourca kommunal verksamhet anges effektivitet och kostnadsbesparingar samt även en önskan att fokusera på kärnverksamheten. Christer Ekelund, pressansvarig, ISS Facility Services

Dom i Kammarrätten kan komma att beröra många offentliga upphandlingar Svedala kommun kan tvingas göra om sin upphandling av bevakningstjänster. Kammarrätten i Göteborg menar att kommunen har gett presumtiva leverantörer vilseledande information via kommunens officiella hemsida och skriver i domen att upphandlingen därför måste göras om. Kammarrätten konstaterar att annonseringen av upphandlingen skett enligt de krav som föreskrivs i LOU (Lagen om offentlig upphandling SFS 2007:1091). Dock hade Svedala kommun på sin hemsida angett sina publiceringsrutiner av pågående upphandlingar som sedan

inte visade sig stämma i det aktuella fallet. Därför menar Kammarrätten att Svedala kommun brutit mot principen om öppenhet enligt LOU. Upphandlingen hade publicerats på en annan plats än den som rutinerna föreskrev. Kommunen förvarar sig dock med att alla åtgärder utöver

Har ni råd att inte automatisera er e-förvaltning?

föreskriven annonsering är rena serviceåtgärderna som inte omfattas av LOU. Svedalas upphandling ingår i en samordnad upphandling av bevakningstjänster som SKL Kommentus har genomfört. –  Domen visar hur oerhört viktigt det är för en kommun eller ett landsting att ha korrekt information om sina upphandlingar på sin egen hemsida, säger Birgitta Ekvall, upphandlingskonsult och jurist på SKL Kommentus. Hon är förvånad över domen och menar att den kan komma att få långtgående konsekvenser för den kommunala sektorn eftersom kommunala hemsidor kan se så olika

ut, beroende på vilken ambitionsnivå som finns. –  Vi skulle råda Svedala kommun att överklaga domen och begära prövningsstillstånd hos Regeringsrätten för att eventuellt få saken prövad en gång till. Offentliga myndigheter måste få veta vilka krav som ställs på dem när det gäller deras information på hemsidan för att kunna följa LOU och inte bryta mot lagen, säger Birgitta Ekvall. Källa: SKL Kommentus

Affärstidningen för offentlig sektor www.offentligaaffarer.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

11


nyheter

Östgötatrafiken får bakläxa Myndigheters försäljning av för avtalet med Svensk Biogas geografisk information har skapat konkurrensproblem skrevs hade Östgötatrafiken brutit AB Östgötatrafiken häver det direktupphandlade avtalet med Svensk Biogas i Linköping AB efter Konkurrensverkets tillsynsbeslut. Östgötatrafiken, som är huvudman för kollektivtrafiken i Östergötland, hade ingått ett avtal med det kommunalägda bolaget Svensk Biogas om leverans av biogasbränsle till länets kollektivtrafik. Avtalet skulle gälla i minst 15 år och bedömdes av avtalsparterna själva vara värt cirka 1,5 miljarder kronor. Men efter uppgifter i massmedia om att det inte hade skett någon upphandling innan avtalet ingicks, inledde Konkurrensverket ett tillsynsärende mot Östgötatrafiken. Konkurrensverket fann i sitt beslut den 17 november 2009 att Östgötatrafiken inte hade visat att Svensk Biogas var den enda leverantör som under de kommande 15 åren skulle kunna leverera biogasbränsle till kollektivtrafiken i Östergötland. Eftersom någon upphandling inte genomfördes innan avtalet

mot lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). –  Vi ser självklart positivt på att Östgötatrafiken rättar sig efter Konkurrensverkets beslut. Det är mycket viktigt för tilltron till upphandlingslagstiftningen att visa att det inte lönar sig att begå allvarliga lagbrott, kommenterar generaldirektör Dan Sjöblom. Enligt ett lagförslag från regeringen kommer Konkurrensverket från den 1 juli 2010 att ha möjlighet att gå till domstol och ansöka om att den upphandlande myndigheten eller enheten ska åläggas att betala en straffavgift (en så kallad marknadsskadeavgift) om det har skett en otillåten direktupphandling. Marknadsskadeavgiften ska enligt förslaget kunna uppgå till 10 miljoner kronor. Källa: Konkurrensverket

Brister i Västra Götalandsregionens valfrihetssystem Utformningen och tillämpningen av ickevalsalternativet i Västra Götalandsregionens valfrihetssystem ”VG Primärvård” strider mot lagen om valfrihetssystem (LOV). Bland annat framgår det inte av förfrågningsunderlaget hur ”närhetsprincipen” ska tillämpas i en situation när två vårdcentraler har samma adress. Då regionen exempelvis skulle tillämpa närhetsprincipen har en vårdcentral som drivs i egen regi erbjudits dubbelt så många invånare som en annan, trots att båda ligger på samma adress. I december 2009 behandlade Konkurrensverket ett annat ärende,

som också berör ickevalsalternativet i VG Primärvård. I det beslutet konstaterade Konkurrensverket bland annat att regler som innebär att invånare som valt en vårdcentral i ett tidigare listningssystem eller besökt en vårdcentral minst tre gånger under de senaste femton månaderna, kan erbjudas denna vårdcentral som ickevalsalternativ utan att det strider mot LOV. Källa: Konkurrensverket

Skriver Du offerter till kommuner? Dina konkurrenter har tillgång till Kommunexpertens digitala bibliotek för 22 000 kr/år. Kunskap är pengar! www.ehandel.kommunexperten.se 018-14 60 30

12

Konkurrensverket föreslår i ett yttrande till Lantmäteriet flera åtgärder för att komma till rätta med problemen som uppstått då myndigheter börjat konkurrera med privata företag på geodataområdet. Lantmäteriet har, i samarbete med andra offentliga aktörer, fått regeringens uppdrag att ta fram en nationell strategi för myndigheters samverkan och försäljning. För att öka förutsättningarna för etablering och en väl fungerande konkurrens till nytta för samhället och konsumenterna föreslår Konkurrensverket följande: • Precisera det statliga åtagandet på geodataområdet och i vilken grad myndigheter ska vara en aktör på en konkurrensmarknad. • Föreslå regler som svarar mot högt ställda krav på konkurrensneutralitet mellan berörda aktörer.

• Medverka till att offentliga myndigheter ser över sin konkurrensutsatta verksamhet på geodataområdet för att undanröja konkurrenshinder som kan strida mot de nya reglerna i konkurrenslagen från den 1 januari 2010 om offentliga aktörers säljverksamhet. • Analysera föreslagen strategi utifrån förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och särskilt effekterna för små företag och konkurrensen. Källa: Konkurrensverket

Västernorrlands läns landstings avtal med Mantec otillåten direktupphandling Landstingets avtal med konsultföretaget ManTec AB skulle ha föregåtts av en offentlig upphandling enligt LOU. Eftersom konsulttjänsterna upphandlades utan någon föregående annonsering är landstingets avtal att betrakta som en otillåten direktupphandling. Det har Konkurrensverket konstaterat i ett beslut. Konkurrensverket inledde i november 2009 en granskning av den aktuella upphandlingen. Från uppgifter i massmedia fick Konkurrensverkets kännedom om att landstinget hade ingått ett avtal rörande organisationsförändringar med ett konsultföretag utan att det dessförinnan hade skett någon offentlig upphandling. Avtalet trädde i kraft den 1 maj 2008 och dess ekonomiska värde uppgår till cirka 50 miljoner kronor. Landstinget har i yttrande till Konkurrensverket anfört att man på grund av tidsbrist inte hade möjlighet att genomföra någon offentlig upphandling av konsulttjänsterna.

Konkurrensverket framhåller i beslutet att direktupphandling är ett undantagsförfarande som ska tillämpas restriktivt. Det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att det finns godtagbara skäl att frångå huvudregeln om att upphandlingar ska annonseras och leverantörer därmed ges möjlighet att lämna anbud. Konkurrensverket bedömer att landstinget inte har visat att det förelåg sådan synnerlig brådska som krävs för att direktupphandling ska vara tillåtet. I och med tillsynsbeslutet avslutas Konkurrensverkets granskning av den aktuella upphandlingen. Källa: Konkurrensverket

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


nyheter

Minimera hot och maximera möjligheter med global standard för riskhantering Säkerhetsrisker, miljörisker och finansiella risker, den nya standarden hjälper organisationer att skapa ett system för hantering av alla typer av risker. Den nya vägledande standarden är ett grundläggande dokument som beskriver 11 viktiga grundprinciper som kan användas av både små och stora organisationer i alla branscher. Standarden Risk Management ISO 31000, finns tillgänglig hos SIS, Swedish Standards Institute. Nu är den första globala standarden för riskhantering färdig. Standarden, Risk Management ISO 31000, kommer att underlätta arbetet för alla som har eller planerar att införa ett system för riskhantering. –  Utan risktagande, ingen utveckling. Ett företag som skapar en struktur för riskhantering, och ser till att arbetet prioriteras på alla nivåer i organisationen, kommer att minimera hot mot verksamheten och se till att fler risker kan omvandlas till utvecklingsmöjligheter, säger Andreas Hedskog, VD på 4C Strategies och ordförande i det svenska standardiseringsprojektet. Standarden är en vägledning för företag och organisationer som vill integrera riskhantering i sina olika processer. Standarden fungerar som ett ramverk som beskriver 11 grundprinciper för riskhantering och listar viktiga termer och definitioner och är

ett komplement till andra standarder som hanterar mer specifika risker. –  Vägledningen ska kunna användas vid utformningen av system för Risk Management hos alla typer av verksamheter och omfatta alla typer av risker, säger Stefan Tangen, projektledare på SIS. Standarden Risk Management – Principer och riktlinjer ISO 31000 har arbetats fram av experter från ett 30-tal länder inom den globala standardiseringsorganisationen ISO. Tillsammans med företaget 4C Strategies har SIS även utbildningar som beskriver metoder för identifiering och hantering av risker kopplat till standarden. Den 28 januari 2010 arrangerade SIS ett seminarium för att informera om innehållet i standarden. Källa: SIS

Statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Regeringen har beslutat om en förordning om statligt stöd till de kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektivisering i den egna verksamheten. Totalt avsätts 99 miljoner kronor per år för kommuner och landsting. Satsningen ingår i ett nytt femårigt energieffektiviseringsprogram för perioden 2010-2014. Svenska kommuner har bland annat genom sin energi- och klimatrådgivning till hushåll och företag sedan länge spelat en viktig roll i arbetet med att effektivisera energianvändningen. Kommunerna, och även landstingen, kan också göra mycket för att minska sin egen energianvändning i till exempel fastigheter, transporter och kontorsverksamhet.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

–  Den offentliga sektorn ska vara ett föredöme i arbetet med energieffektivisering, säger näringsminister Maud Olofsson. För att beviljas stöd ska en kommun eller ett landsting: • upprätta en strategi för energieffektivisering, med mål och handlingsplan • arbeta aktivt för att genomföra strategin • ställa krav på energieffektiva varor och tjänster, exempelvis vid offentlig upphandling. Statens energimyndighet kommer att hantera stödet och bistå de kommuner och landsting som beviljats stöd med information och råd om energieffektivisering. Källa: Näringsdepartementet

13


Foto: Daniel Wadenius.

N책gon att r채kna med

vid offentlig upphandling

14


profilen | mathias sylwan – skl

Det var inte för inte som Mathias Sylwan, SKL, vann gehör för sin sak vid Upphandlingsdagarna 2010. Påläst, ytterst kunnig och med en värdig ton, bemötte han Olof Erixons, Svenskt Näringsliv, cyniska utspel i paneldebatten. –  Skyldigheten att konkurrensutsätta i varje läge, kan ibland vara skadlig för den allmänna nyttan, sa Mathias Sylwan. Efter att ha följt paneldebatten ”Får upphandlande myndigheter köpa från egna bolag utan upphandling?” var saken klar. Profilen i kommande Offentliga Affärer skulle handla om Mathias Sylwan. Vem är denna uppstickare som med ytterst logiska argument kritiserar både Svenskt Näringsliv, Konkurrensverket och Sveriges högsta förvaltningsdomstol? En helt vanlig Stockholmare, gift, har två barn, som gillar att gå på O´Learys och följa Premier League och ta en öl med grabbarna. Privat. Till yrket, ytterst kompetent person som vet vad han talar om. Med ett brinnande rättspatos drivs Mathias Sylwan av hjärtefrågor som i botten tycks handla om värdiga mänskliga förhållanden. Han är förbundsjurist vid SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, där han arbetar framför allt med upphandling men också annan juridik som upphovsrätt, köp- och avtalsrätt och EU-rätt. –  Är inne på mitt sjätte år här, så länge har jag aldrig varit  på någon arbetsplats, säger han och skrattar. Uppenbart är att han på rätt plats, trivs med utmanande arbetsuppgifter och har bra kollegor runt sig. Hans analytiska läggning och samhällsengagemang tycks passa perfekt med rollen det innebär att arbeta i en politisk styrd organisation i demokratins tjänst. Frågan är om inte Mathias Sylwans yrkesskicklighet i kombination med hans prestigelöshet är det som mest retar gallfeber på hans motståndare i sakfrågor.

När konkurrens motverkar allmännyttigt mål –  När konkurrensen bidrar till att göra den offentliga servicen bättre, är det givetvis bra, men sedan finns exempel på när konkurrensen inte fungerar – exempelvis när det gäller återvinning av hushållsavfall. Konkurrensverket och jag har haft många meningsskiljaktigheter, bland annat om vilka möjligheter kommuner och landsting har att samverka utan att samverkan omfattas av upphandlingsregler när det gäller återvinning. Återkommande handlar det om ”får kommuner köpa från sina hel- eller samägda bolag?” Nu säger Konkurrensverket och Svenskt Näringsliv att det måste upphandlas, men vad får det för konsekvenser?

–  Om det nu är så att det skall upphandlas kan det ju innebära att kommuner inte får anlita den egna anläggningen som de har investerat i, det är ju en helt absurd tanke. Först har man lagt ner en massa pengar och sedan kan man kanske inte använda den.

Sysavdomarna

–  Ett tydligt exempel på när kravet på konkurrens motverkar ett allmännyttigt mål är Tomelilla kommun som inte hade råd med att investera i anläggningar som krävdes, utan var tvungna att samverka med 13 andra närliggande kommuner genom, Sydvästra Skånes avfallsaktiebolag, Sysav.  –  Enligt min mening strider Sysavdomarna mot EU-rätten. EU-domstolen har sagt att kommuner får samverka för att säkerställa att en allmännyttig tjänst som återvinning av hushållsavfall blir utförd. Denna samverkan, oavsett form, måste inte upphandlas. Dessutom säger EU:s avfallsdirektiv att hushållsavfallet ska behandlas vid en anläggning som ligger nära kommunen. EU:s miljömål och andra viktiga samhällsintressen går ibland före konkurrensen.    –  Jag anser att svenska domstolar och Konkurrensverket övertolkar EU:s  konkurrensregler. Konkurrensreglerna syftar ytterst till att samhället ska fungera bättre och effektivare. Då får de inte tillämpas så blint att de skadar samma samhällsintressen. Det finns en viktig artikel i EU-fördraget, artikel 106.2, som handlar om just detta, fortsätter Mathias.

Värdiga arbetsförhållanden, etiska krav vid upphandling Mathias Sylwan har flera hjärtefrågor som han driver, bland annat när det gäller etiska krav i offentlig upphandling. –  Radioprogrammet Kaliber gjorde ett reportage om hur gatsten framställdes i Kina där några av våra medlemmar blev uthängda i media för att man inte ställde några krav eller frågor vid upphandling. Reportaget beskrev oacceptabla arbetsförhållanden för människorna som arbetade vid stenbrotten, samtidigt gick också Kalla Fakta ut med sitt reportage om ”Vassa saxar och vita rockar”. Det fanns inget arbetsmil-

jöskydd överhuvudtaget. Många kommuner och landsting kände sig osäkra om man fick ställa ”etiska” krav i upphandling. Enligt SKL:s jurister fick man det om man ställde kraven på rätt sätt och följde upp dem. –  Jag kommer ihåg att många ansåg att vår bedömning var kontroversiell. Till en början möttes min organisation och jag av skeptiskhet även hos upphandlare, många menade på att det här var irrelevanta krav som var omöjliga att ställa. Men idag är det en hel del som inte bara ställer krav, utan etiska krav har blivit mer eller mindre självklart.

Lära av H&M, KappAhl och IKEA –  Jag tror att många branscher där man fortfarande agerar väldigt omoget, får ett uppvaknande när kommuner och landsting går ut på detta sätt, jag hoppas det i alla fall. Sedan finns det branscher som har kommit mycket längre än den offentliga sektorn - H&M, KappAhl och IKEA är några exempel. –  Vi bad H&M och KappAhl att medverka vid våra seminarier och det var verkligen ett lärande möte i ”uppförande kod”. Vi fick fullständigt tänka om och lära oss hur de bedriver sina inspektioner. Nu i december lanserade vi verktyg för etiska krav vid upphandling. Landstingsnätverket ”Projektet hållbar Utveckling” har också bildats, en samverkan kring uppföljningen av etiska krav. Stockholms läns landsting, Västra Götaland och region Skåne är med, nu kommer även övriga landsting att ansluta sig. Det är bara att gratulera Mathias Sylwan för hans arbete och genuina framtoning. Hur kan du behålla din värdighet trots cyniska kommentarer du fick vid paneldebatten? Viktigt att akta sig för att bli arg och själv ta till fula knep. Om jag sticker ut hakan och exempelvis kritiserar Sveriges högsta förvaltningsdomstol, då måste jag ha på fötter och ha tänkt till både en och två gånger. Tina Lundberg Åsén

15


UPPHANDLING

Rapport från

Upphandlingsdagarna 2010 För femte året i rad arrangerade tidningen Offentliga Affärer Upphandlingsdagarna den 3-4 februari i Stockholm. Varje år har antalet deltagare ökat så för att kunna ta emot alla hade vi i år flyttat ut till

Mats Odell invigningstalade

På plats med mer än 500 deltagare och rekordmånga utställare fanns även Kommun och finansmarknadsminister Mats Odell som höll sitt traditionella välkomstanförande Sedan följde en dialog med moderatorn Fredrik Tamm där Mats Odell berättade om vad vi kan förvänta oss kommer att förändras i Upphandlarsverige under året som kommer. Bland annat berättade Mats Odell om den lagrådsremiss som regeringen nyligen lagt fram. Det viktigaste förslaget i propositionen är att det äntligen skapas skarpa rättsmedel som gör att man kan ta itu med många av de oriktiga upphandlingar som trots allt görs idag och inte föranleder några åtgärder. Enligt det gamla regelverket var det inte mycket man kunde göra åt dem, sanktionsmöjligheter saknades. Och de som förlorade mest på detta var de seriösa leverantörer som höll sig till regelverket Han berättade också om elek-

Kistamässan. En uppskattad flytt eftersom vi fick tillgång till moderna mötesrum och överskådligare utställningslokaler. Dagarna besöktes av upphandlare, inköpare, jurister, ekonomi och verksamhetschefer med flera,

troniska förvaltningen går snabbt framåt och i ett europeiskt perspektiv närmar vi oss toppen med stormsteg. I EU-kommissionens jämförelse har vi avancerat från en delad sjunde plats till andra plats.

Juridik

Efter det var det dags för Helena Rosén Andersson och Eva-Maj Mühlenbock från Advokatfirman Lindahl att redogöra för de nya reglerna som gäller för offentlig upphandling. ( Se separat artikel i denna tidning).

En entusiastisk kommundirektör Sedan var det dags för en kommundirektör som brinner, tutar och kör. Lennart Jonasson från Nacka. –  Allt går att göra, jag tror på dem, jag gillar dem, säger han om sina kollegor. –  Det finns så många fega tjänstemän som inte agerar, det är inte bra, vi måste tro, satsa och tänka till.

som alls ur olika perspektiv berörs av Sveriges offentliga upphandling. Utöver de stora allmänna anförandena och debatterna arrangerades även 24 olika seminarier. Det fanns helt enkelt något för alla.

Efter detta knöt han ihop säcken så snyggt att de flesta säkert gick därifrån med en aha-upplevelse. – Så kan vi nog också prova att göra. Nackas visionvision handlar om öppenhet och mångfald, där den grundläggande väderingen bygger på förtroende och respekt för människors kunskap, egen förmåga och vilja att ta ansvar. –  Detta skall genomsyra allt som görs, varje beslut som fattas, vare sig det handlar om övergripande frågor om samhällsplaneringen, eller mötet mellan personalen eller den enskilde medborgaren. –  Vi konkurrensutsätter allt, redan på 80-talet kom vi på kundvalssystemet - alla skall få vara med och tävla. Fullmäktige sätter ramarna för ekonomin och ger de ansvariga nämnderna medel att finansiera verksamheterna. Vem som skall utföra arbetet bestäms i princip på två olika sätt, det ena är de individuellt riktade tjänsterna så som barnomsorg, skola, hemtjänst och äldreboende väljs

inom ramen för kundvalssystemet. Sedan har vi tjänsterna som riktar sig till medborgarna, dessa bestäms genom upphandling.

Seminarier

Därefter var det dags för en serie seminarier. Bland annat pratade Peter Wenster från SKL om vilket ansvar politikerna har för hållbar upphandling. Och det har de ju. Eva Dalenstam från Miljöstyrningsrådet pratade om Innovationsupphandlingar som ger miljöanpassade produkter. Eva Dalenstam och Matilda Unge från samma organisation om Vikta miljökrav och värdera certifikat. Ulrika Dyrke, Företagarna, Börje Hoflin och Christina Taraldsson, Östersunds kommun pratade om småföretag och offentlig upphandling. Anders Nyström, Ekonomistyrningsverket gav sin syn på Effektivisering av inköp i staten med e-beställningar. Martin Persson, Miljöstyrningsverket hanterade Fortsättning på sid 18

Tack för i år! Välkommen tillbaka 2-3 februari 2011! 16

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


UPPHANDLING

Ventelo vill tacka sina nya kunder inom

offentlig förvaltning Ventelo har vunnit den offentliga upphandlingen för att leverera fast och mobil telefoni till merparten av Sveriges universitet och högskolor. Totalt handlar det om all fast telefoni via högskolornas växlar, 7 300 mobilabonnemang och samtliga mobila bredbandsanslutningar. Uppdraget är värt 40 miljoner kronor över tre år. Högskolornas upphandling är det första avropet enligt kammarkollegiets ramavtal för fasta och mobila operatörstjänster

samt transmission, där Ventelo blev den högst rankade leverantören vid utvärderingen. Andra avropet blev att Ventelo vann uppdraget för kommunerna Arvika, Eda, Filipstad, Hagfors, Hammarö, Munkfors, Storfors, Sunne och Torsby. Förutom den totala fasta telefonin, 2 300 mobilabonnemang och samtliga mobila bredbandsanslutningar får kommunerna också tillgång till det webbaserade verktyget Ventelo Connect som på ett enkelt sätt ger full kontroll över kostnader, abonnemang och rapporter.

Vill även din organisation dra nytta av en trygg, effektiv och komplett kommunikationslösning är du varmt välkommen att höra av dig till Göte Dahlbäck, Försäljningschef Offentlig Sektor på Ventelo.

Köp direkt 0200-120 110 | www.ventelo.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

17


UPPHANDLING

Etik, miljö och närproducerat. Om trender, nya krav och framtidsförutsättningar. Dan Frödén, Tenders Sverige pratade om strategi och teknik för träffsäkra, vinnande anbud. Advokatfirman Lindahl höll också i några seminarier som belyste juridiska aspekter av upphandlingen. Du kan ta del av föreläsarnas presentationer genom att gå in på länken Upphandlingsdagarna.se och klicka på Ladda ner presentationer från Upphandlingsdagarna 2010

Galabankett

En del stannade kvar en liten stund extra och minglade bland utställarna vid seminariernas slut. Men vi var många som direkt kastade oss ut i snöstormen för att göra oss fina inför kvällens galabankett i Stockholms Stadshus. Festen på kvällen är en populär tradition på Upphandlingsdagarna. Och mycket festligare kan det inte bli. Redan när vi klev in i Stadshuset och såg Blå Hallen möttes vi av vacker solosång. En trappa upp välkomnades vi med ett glas bubbel och fick en intressant guidning i husets historia. Bland annat fick vi veta att Gyllene salen, där vi undfägnades en förstklassig måltid är väggarna täckta av 20 miljoner bitar

18

blänkande bladguld som gnistrar och förstärker det allt det festliga. Peter Wahlbeck var en populär talare, framkallade många skratt. Men vad sa han egentligen?

Handslaget

Så var det dags för Tess Benschner Jonsson från arrangörskommitten att förkunna vem som skulle få priset för årets upphandling. Det var en påtagligt rörd Väinö Östlund som tillsammans med kollegan Christer Norberg från Borås som tog emot det ärofyllda priset. Vad de gjort är en mycket framgångsrik upphandling av skolskjutsar i kommunen som både lyckats minska kostnaderna samtidigt som många fler leverantörer kunnat vara med och lämna anbud på hela eller delar av linjerna. Tack för en mycket lyckad galabankett. Och från utvärdering vet jag att alla håller med mig. Tack!

Torsdag

Torsdagsmorgonens första talare var Generaldirektören för Konkurrensverket Dan Sjöblom i talarstolen. Han pratade om vikten av ett starkt regelverk för hur de offentliga upphandlingarna är nödvändigt för en väl fungerande konkurrens. Och utan konkurrens har företagen ingen

stark drivkraft som pressar dem att bli effektivare, ta fram nya produkter och pressa priserna. Och det är ju genom dessa drivkrafter som konkurrensens fördelar kommer hela samhället till godo. Han berättade vidare att från halvårsskiftet får Konkurrensverket betydligt bättre möjligheter att ta itu med upphandlande enheter som väljer att inte följa de lagar och regler som finns för hur våra gemensamma resurser skall användas

Debatt

Sedan följde bland annat en intressant och stundtals animerad debatt mellan Peter Lindblom, Konkurrensverket, Mathias Sylwan, SKL, Rikard Setterlid, Advokatfirman Lindahl och Olof Erixon, Svenskt Näringsliv. Det debatterade om upphandlandande myndigheter får köpa frn egna bolag utan upphandling. Är det verkligen rimligt att kommunerna investerar stora pengar i egna avfallsanläggningar och sedan måste lägga ut på anbud om vem som skall få hantera soporna?

Fler seminarier

Efter det, ytterligare seminarier. Annie Stålberg, Miljöstyrningsrådet berättade om hur grön upphandling

kan spara både miljö och pengar. Monica Sihlén från samma organisation pratade om uppföljning av miljökrav vid livsmedelsupphandling. Christer Stavenow om etiska krav i upphandlingen. Hans Wendschlag, Hewlett Packard om upphandling av IT-teknik – strategier för en bättre miljö. Rikard Blom från e-avrop Ab om anbudsunderlag och utvärdering – koncept och metodik för måluppfyllelse och utveckling. Anders Karlin och Per Kyhle från Allego Konsult gav en upphandlares syn på leverantören. Var offensiv – om konkurrentbevakning, refererensgrupp, strategier, analyser och utvärderingar med Michael Bengtsson från Menigo Foodservice. Lars Tauber, ISS Facility Management om Outsourcing, vad och hur, konsekvenser, avtal och uppföljning. Mathias Sylwan, SKL om offentliga privata partnerskap i den kommunala sektorn. Även dessa presentationer kan du ta del av genom att gå in på länken Upphandlingsdagarna.se och klicka på Ladda ner presentationer från Upphandlingsdagarna 2010.

Karolinska Institutet

Efter lunchen berättade Annika Bondesson, upphandlingschef på

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


UPPHANDLING

Karolinska Institutet om hur de lyckats styra upp upphandlingsrutinerna på Karolinska Institutet. Och det har inte varit någon lätt uppgift. Med traditioner som sitter i väggarna, KI firar 200 år i år och omsätter 5,5 miljarder kronor och där skickliga forskare får bidrag från jordens alla hörn och tycker – det är mina pengar. Det är ett universitet och därmed en statlig myndighet som lyder under LOU. Men genom att se Upphandlingsenheten som en serviceenhet, och få alla att förstå att upphandlinsgenheten kan hjälpa dem till bättre affärer och skapa en situation som kan kallas vinna – vinna har hon framgångsrikt fått gehör för Upphandlingens regler och förtjänster. Upphandlingsnehten upprättar varje år cirka 70 ramavtal. Antalet medarbetare sex.

Varför är folk så intresserade av Bert? Redan innan han skulle tala drog

Bert karlsson uppmärksamheten till sig. För i entren till Upphandlingsdagarna lät han sig fotograferas och intervjuas av Sveriges Television. Men det gälle hans nästan ”egna” program – Melodifestivalen. Bert var en av debattörerna i Livsmedelsupphandling – fokus kött. Debattens utgångspunkt var livsmedelshantering, djurskydd och möjliga krav vid upphandling av kött. Men under debattens gång slingrade den i krokiga svängar runt både E-nummer, tillsatser i maten, näringspolitik, djurtransporternas miljöpåverkan och svensk lagstiftning kontra bestämmelser inom EU. Bert Karlsson riktade verbala råsopar mot både leverantörer och upphandlare och menade att det rådde ren misär i skolornas kök och var starkt kritisk till den mat som tillagades där. Han framhöll exempel på kommuner med sund mathållning, men hade, på det stora hela, inget till övers för kunskapen

bland livsmedelsupphandlare ute i kommunerna. På en direkt fråga från de övriga i panelen på vad som borde göras svarade Bert Karlsson:

Privatisera skolköken!

Jenny Lundström ansvarig för offentlig upphandling och livsmedelsfrågor på LRF, Lantbrukarnas Riksförbund deltog också i debatten. Hon förkastade helt Bert Karlssons förslag och pratade istället om vikten av att ställa krav på bra varor, djurskydd och djurhållning inom ramen för offentlig upphandling. Enligt henne finns det en felaktig inställning ute bland upphandlare att det inte går att ställa krav, men det är fel. Ett annat problem,  enligt Jenny Lundström på LRF, är att det är alldeles för få aktörer som lägger anbud. En orsak kan vara att regionala, mindre aktörer skräms bort av krångliga avtal och förfrågningsunderlag.

Debatten slutade med att deltagarna, även Bert, enades om en viktig punkt, nämligen att det går att ställa krav, det finns krav att utgå ifrån och man ska ställa krav som upphandlande myndighet. Efter debatten tog Bert på sig månglarkostymen igen. Han satte sig vid ett bord i utställningslokalen och började kränga signerade böcker med honom som en av författarna. Som synes av pengahögen gick affärerna bra.

Tack!

Vi tackar alla besökare och utställare som kom på Upphandlingsdagarna och lät sig inspireras. Vi tackar alla föreläsare för deras intressanta föredragningar och debatter, alla timmar de lagt ner på förberedelse för att än en gång göra Upphandlingsdagarna till ett mycket lyckat arrangemang. Klas Bergqvist

Tack för i år! Välkommen tillbaka 2-3 februari 2011! www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

19


UPPHANDLING

Årets bästa upphandling

Väinö och Christer tog hem segern Det är en rörd Väinö Östhult från Borås Stad som tillsammans med kollegan Christer Norberg ropas upp på scen vid galamiddagen i Gyllene salen i Stockholms Stadshus. Applåderna ekar när de tar emot det ärofyllda priset Handslaget här under Upphandlingsdagarna 2010. –  Det känns omtumlande, det är verkligen en stor glädje för alla inblandade, säger Väinö Östhult när han väl tar till orda. ”Genom att skickligt engagera och utnyttja de tre viktiga faktorerna för strategiska inköp har man lyckat få en stor hävstång på priset med en ökad kvalitet och säkrat kontinuiteten under hela avtalsperioden” löd den vinnande motiveringen. –  Det känns väldigt överraskande, fantastiskt fint, vi trodde aldrig att vi skulle vinna, fortsätter en leende Christer Norberg. Upphandlingen avser skolskjutsverksamheten i Borås kommun där avtalets totalvärde ligger på 43 MSEK och löper från den 1 juli nu i år och sex år framåt. Den årliga kostnadsbesparingen kommer att ligga på 7,2 MSEK för skattebetalarna, vilket är mer än 38 procent av 2009 års kostnad.

Stort mottagande i Borås

–  Väl hemma igen var det verkligen roligt, alla var här och gratulerade, samtidigt var även familjen väldigt glad. Trots att min hustru inte längre finns i livet, vet jag att hon vet att vi har vunnit detta. Hon var ett oerhört stort stöd för mig, tror att det är få upphandlare förunnat att kunna

20

dela sina tankar som jag haft glädjen att göra, säger Väinö dagarna efter mottagandet av utmärkelsen. –  Det var gratulationer överallt när vi kom hem, alla tyckte det var jättekul, fortsätter Christer och berättar vidare om det täta samarbetet som han och Väinö har haft sedan upphandlingen drog igång.

Upphandling av skolskjutsverksamhet Det hela började med att Gatukontoret fick i uppdrag av kommunstyrelsen att koordinera persontrafiken i början av förra året. Christer Norberg som är Gatukontorets avdelningschef beställde upphandlingen av Upphandlingsavdelning där Väinö Östhult arbetar. Efter att de möttes samlade Christer och Väinö ihop skolorna och trafikansvariga. Strategin var att isolera det verkliga transportbehovet och noggrant beskriva turerna med allt vad det innebär för att få ett totalgrepp kring hela skolskjutsverksamheten. Vem visste då att startskottet ljöd till något som senare skulle visa sig bli en alldeles utmärkt god affär. –  För att tillgodose våra kunder som ytterst är skolbarnen, handlar det först och främst om att göra en noggrann analys. Man måste ha väldigt klart för sig exakt vad det är man vill ha, vilken kvalitet man vill ha och vad man vill betala för, säger Väinö och fortsätter: –  Det handlar om att ta ett helhetsgrepp, få kontroll och vetskap om varje körsträcka, få klart för sig det totala elevantalet, göra en geogra-

fisk analys, bestämma vilka krav fordonen skall ha, vilken säkerhet som skall gälla och hur många dagar skolskjuts som behövs - då får man en total kontroll på vad exakt det är man behöver köpa. Till skillnad mot om man lägger allt i ett enda stort block, då kan man omöjligt veta.

skulle vara utrustade med Euro fyra motorer, fortsätter Christer. –  Bussregistrerade fordon fick inte vara äldre än tio år under avtalsperioden, taxiregistrerade ej äldre än fem år - bränsle, däck, bromsar alla möjliga miljökrav hade vi med, säger Väinö.

Den noggranna analysen skapade möjligheter för alla

Bra stöd från referensgruppen

–  Eftersom upphandlingen var så detaljerad och ringade in varje enskild körsträcka gav det möjlighet för alla att kunna vara med och konkurrera. Tidigare upphandlingar har riktat in sig på en leverantör per kommundel som har haft både stora och små fordon att tillgå - men nu kunde även småföretagarna vara med, fortsätter Väinö. Upplägget medförde att aktörer som bara hade mindre fordon till sitt förfogande kunde lämna anbud på vissa delar i en kommundel vid sidan om de typiska trafikbolagen som lämnade på de körsträckor som krävde större bussar. Den minsta offererbara enhet var en viss sträcka för hela läsåret.

Som bollblank har Väinö och Christer haft en referensgrupp med representanter från kommundelarnas skolor som säkrade indatan, behovet och geografin. Väinös chef, Bosse Ekdahl, var också med, så väl som Gunnar Isaksson förvaltningschef för Gatukontoret. På ”referensgruppståget”fanns också berörda politiker med och backade upp. –  Priset vi fick vid Upphandlingsdagarna beror på alla berörda i kommunen, inte minst skolorna som har gjort ett jättebra arbete med att ta fram alla körsträckor och allt elevunderlag. Jag måste säga att vi har haft ett mycket bra samarbete med alla under processens gång, det har verkligen varit kul, säger Christer. Uppenbart är att Väinö och Christer brinner för sina arbeten, klarar av att gå från idé till handling samtidigt som de även lyckas spara en del skattemedel åt boråsarna, men inte bara det – det är lika uppenbart att de har en alldeles särskild förmåga att sprida engagemang och agera värdigt.

Högt ställda kvalitetsoch miljökrav I upphandlingen var det även högt ställda kvalitets- och miljökrav, utan att för den skull driva aktörer till köp av fordon för att en modern fordonspark skulle kunna utföra uppdraget. –  Personbilsregistrerade fordon skulle vara godkända enligt miljöklass 2005, och 2005 PM för dieselfordon, och bussregistrerade fordon

Tina Lundberg Åsén

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


UPPHANDLING

Och de nominerade var... På trappan upp från Blå hallen i Stockholms stadshus samlades de nominerade till ”Handslaget” inför kvällens galamiddag i Gyllene salen. Från början var de totalt femton föreslagna, men efter urvalsprocessen återstod fem nomineringar.

Väinö Östhult/Christer Norberg, Borås Stad Upphandling/Borås Stad Gatukontor fick erkännande genom följande motivering från Borås Stad: ” Genom att skickligt engagera och utnyttja de tre viktiga faktorerna för ett strategiskt inköp har man lyckat få en stor hävstång på priset med en ökad kvalitet och säkrat kontinuiteten under hela avtalsperioden. Beskrivning &

Börje Hoflin och Christina Taraldsson, Östersunds kommun var nominerade med följande motivering: ” Börje och Christina har under 2009 genomfört en sk kombinatorisk upphandling av äldreboende och hemtjänst till ett värde av närmare 1 miljard kr. Genom att erbjuda anbudsgivare att lämna anbud i olika kombinationer har kommunen fått både små och stora utförare, vilket var ett av målen. Det har också blivit ett mycket gott ekonomiskt utfall av upphandlingen. ” Fredrik Andersson, Eskilstuna Energi & Miljö var föreslagen av Henrik Artman på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm: ” Fredrik har oförtrutet fokuserat hög grad av användbarhet i de upphandlingar han har projektlett. Fredriks fokusering gör att beställarorganisationen blir tydligare aktiv i utformning av IT-systemen. Fokuseringen innebär att användare inkluderas med professionella användbarhetsmetoder redan i upphandlingen, och att systemleverantören får en tydlig målbild att utgå ifrån då de bygger IT-systemen. Fokuseringen på användbarhet innebär en långsiktig nytta för organisationen snarare en kostsiktig kostnadskalkylering. ” Manne Didehvar, Posten AB hade nominerats av Posten AB: ” Posten AB nominerar Manne Didehvar, koncernansvarig bemannings- och rekryteringsstrateg till utmärkelsen ”Handslaget”. Manne Didehvar har varit ansvarig för ett av Postens största upphandlingsarbeten avseende bemannings-, rekryterings- och Executive Searchtjänster för hela koncernen bestående av cirka 33 000 medarbetare. Upphandlingsarbetet bedrevs i projektform med en tight och engagerad grupp medarbetare där varje deltagares unika kompetens tillvaratogs. Mannes unika erfarenhet från bl a marknad och försäljning samt hans kreativitet kom att spela

en avgörande faktor för de avtals- och prismodeller som arbetades fram. De nya avtalen och arbetsmetoderna ska säkerställa Postens konkurrenskraft, leveranssäkerhet och kvalitet genom: - villkor som säkerställer leveranssäkerhet och kvalitet - en affärsmodell som ökar Postens konkurrenskraft - avtalsvillkor som är enkla att tyda och förstå De nya avtalen har slutits på tre års tid och kommer att innebära stora besparingar för Posten på uppskattningsvis 10 MSEK. ” Tomas Hägg/Inköpssystem Nacka kommun hade gjort följande som gav honom en plats bland de nominerade: ” En otroligt väl genomförd upphandling av inköpssystem. Tomas använde fiktiva case som leverantörer fick komma och visa för ett antal personer inom kommunen. ”

Resultat Upphandlingen avser skolskjutsverksamheten i Borås Stad från 2010-07-01 och med en avtalstid om max 6 år. Avtalet totalvärde är 43 MSEK ( 11,7 SEK/år)i 2010 års värde och med högt ställda kvalitets / miljökrav. Årlig kostnadsbesparing uppgår till 7,2 MSEK, mer än 38% av 2009 års kostnad (18,9 MSEK) Drivande faktorer: Det goda resultatet kunde uppnås genom att Upphandlingsavdelningen tillämpade strategiska inköpsprinciper i upphandlingen, Det fanns en stark part i form av Gatukontoret som kunde samla och styra volymen i upphandlingen och det fanns en väl fungerade referensgrupp i form av kommundelarnas skolor som säkrade indatan (behovet inkl. geografin). Resultatet är också ett uttryck för det arbete på Borås Stads upphandling

som inriktar sig på att få en tydligare startegisk inriktning på de upphandlingar man genomför. Detta arbete syftar till att synliggöra den potential till kostnadsbesparingar som ett väl utvecklat strategiskt inköp medför. Upphandlingen: Upphandlingen startade i början av 2009 då Gatukontoret (som fått Kommunstyrelsens uppdrag att koordinera persontrafikverksamheten) beställde upphandlingen av Borås Stads Upphandlingsavdelning. Strategin var att isolera det verkliga transportbehovet och noggrant beskriva det i lätt definierade turer där samtliga påstigningsplatser, tider och avstånd tillsammans med avstigningsplatserna definierades. Samtidigt definierades perioditeten och avräkningsmodell vid tillkommande/avgående körsträcka/tid. Att sedan ställa höga kvalitetskrav och miljökrav som var vassa, utan att för den skull driva till köp av nya fordon, så att en befintlig modern fordonspark skulle kunna utföra uppdraget. Att möjliggöra för såväl stora som mindre aktörer att lämna anbud befrämjade konkurrensen. Den totala volymen delades upp i de olika kommundelarna där minsta offererbara enheten var en viss tur för hela läsåret. Detta för att få med mindre aktörer att lämna anbud. Anbuden skulle lämnas som läsårskostnad för respektive tur och avses att prisreglerar 1/7 varje år samtidigt som förändringar i turer, upphämtningsplatser mm körsträcka mm definieras och avtals för kommande läsår enl. redan fastställda principer / priser. Upplägget medförde att aktörer som bara hade mindre fordon i sitt bestånd kunde lämna anbud på vissa delar i en kommundel vid sidan om de typiska trafikbolagen som lämnade på de turer som krävde större bussar. Tidigare upphandlingar hade riktat in sig på EN leverantör per kommundel som har ställt såväl stora som små fordon till förfogande. De drivande i denna upphandling har varit Väinö Östhult (Upphandlare, Administrativa kontoret) och Christer Norberg (Avdelningschef persontransporter, gatukontoret). Som referensgrupp har respektive kommundels skolors rektorer verkat Bo Ekdahl Gunnar Isaksson Upphandlingschef Förvaltningschef Adk Upphandling Gatukontoret Borås Stad Borås Stad .” Marie Clancy

Tack för i år! Välkommen tillbaka 2-3 februari 2011! www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

21


UPPHANDLING

”Vi får ju den mat man ac

Bert Karlsson, välkänd svensk entrepenör och före detta skivbolagsboss och politiker, har aldrig tvekat att göra sin röst hörd, och han är inte nådig i sin kritik av skolmaten i Sverige. Han var en av talarna på Upphandlingsdagarna i början av februari, under rubriken ”Livsmedelsupphandling – fokus kött” och han kom beväpnad med sin nya bok som han beskriver som ”en bibel om hur man gör det rätt”.

Det är genom sin medverkan i TV4:s program ”Matakuten” där Bert Karlsson granskat den svenska skolmaten, som han har fått insyn i vad som serveras på de svenska skolmatstallrikarna, och han skräder inte orden när han ifrågasätter kunskapen hos upphandlare av skolmaten: –  Det är ju såna okunskaper överallt. Det är väl det som är det stora problemet i hela den här biten. Värst är det hos politikerna, beslutsfattarna har inte nån aning om hur man gör de bästa upphandlingarna.Det finns en del kommuner som förstått det

22

här att man inte har kompetensen, så man tar in duktiga kockar, köksansvariga på restauranger som hjälper dom med upphandlingen. –  Visserligen löd rubriken ”Livsmedelshantering – fokus kött”, men det handlar inte bara om kött, det handlar om principen, hur man gör upphandlingarna av skolmaten, tycker Bert Karlsson och han tar upp flera saker som han anser är fel med den svenska skolmaten. Enligt honom finns det mängder med tillsatser och han målar upp en dyster bild av vad svenska skolbarn

får i sig varje dag: –  Ja, den är så dyster. Om det snart inte finns en svensk produkt i skolköksmatsalarna, då förstår du väl att det är dystert. Vi tar in en massa skit från länder som inte håller sig i närheten av vår lagstiftning. Det är därför som vissa kommuner ställt krav nu på upphandlingarna, att man ska ha svensk lagstiftning som underlag när man gör upphandlingarna. Det har ju blivit diskussion om man får ställa såna krav i EU, men det får man. Det är så illa så det är inte sant där ute. Det är ungefär 50

tillsatser per vecka och måltid på skolorna idag. Det är 50 tillsatser som dom inte har en aning om, det finns ingen forskning på dem ens. Vi får ju den mat man accepterar i Rumänien. Bert Karlsson är mycket kritisk till hur det ser ut i svenska skolkök idag, en inblick som han har fått tack var sin medverkan i programmet ”Matakuten” och där han uppvaktade makthavare för att försöka förändra landets skolmatspolitik. Missförhållandena berodde inte bara på att han ansåg att politiker och upphandlare

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


UPPHANDLING

ccepterar i Rumänien” var okunniga, det var ”på golvet” de verkliga bristerna uppdagades: –  Men käre Gud, det räcker väl att du går ut i ett kök så ser du väl för fan vad dom har för varor. Det räcker att titta på det de har köpt in så förstår du att de inte har några kunskaper om nånting. Det behöver man inte vara en Einstein för att se. Men det är inte kökspersonalen som ska få en släng av kritikersleven, tycker Bert Karlsson. –  Nej, egentligen inte. Sen är det kostcheferna som är underställda politikerna och de ger ju såna förutsättningar så det är omöjligt att sköta sitt jobb, egentligen. Det är såhär i hela Sverige. Det finns ju naturligtvis undantag och dem kommer jag med i en bok så småningom. Där får man se alla de bra undantagen som finns. Men de är inte så många. Politiker och andra beslutsfattare har uppvaktats för att få förändringar till stånd av skolmaten men Bert Karlsson har inte mycket till övers för deras engagemang: –  Men de bryr sig inte om det.

De hänvisar ju bara till EU hela tiden,och EU gör ju så mycket undantag hela tiden för att tillfredsställa även de sämst ställda länderna. Vi får ju den mat man accepterar i Rumänien. Man kan tycka att Bert Karlsson utdelar rallarsvingar åt höger och vänster men själv anser han att det är befogat att gå ut hårt. –  Så illa är det! Det finns ingen forskning. Vad finns det för forskning om våra tillsatser när man rör ihop dem? Det finns ingen sån forskning. All forskning i det här sammanhanget görs av industrin själv. De flesta tillsatserna tillverkas i Kina, och jag tror inte att tilltron är så hög till Kina och deras kontroller. Det sjuka är ju att det kommunerna som kontrollerar sig själva. När det gäller livsmedelshanteringen ute i restauranger, då är de noga, men när det gäller att kontrollera själva så gör de inte det. Det är bara en enda sak som gäller, och det är priset. Men trots denna dystra bild av hur skolmaten ser ut i landet så finns det

faktiskt ljusglimtar. Allt är inte nattsvart, även om ljuset i tunnels slut är långt borta, tycker Bert Karlsson. –  Den här diskussionen har ju lett till det men det går långsamt. Vi tar ju små steg. Vi har ju fått många kommuner nu som har tagit ansvar. Falköping, Tibro, Skövde är några på nära håll här, dom har tagit initiativ i den här riktiningen nu, så det händer ju saker. Men det tar ju tid. Ett annat bra exempel är Rättvik som har egna kor. Det finns en lösning bortom den kommunala upphandlingen, anser Bert Karlsson och förespråkar privatsiering. –  Då slipper du alla upphandlingar. Det har ju många kommuner gjort nu, i storstäderna är det jättevanligt. Man kan ha små enheter, inte storföretag som omsätter flera miljarder kronor och vill sälja varor. Funkar de inte så tar man ju bara bort dem, det är så enkelt. Men däremot när man går in i de här stora avtalen med de här stora företagen så är det inte så lätt. Vid

en privatisering köper man på det närmaste hållet, man behöver inte ta hänsyn till nånting. Det är självklart en bättre lösning. Det är bara att titta på den privatisering som finns. Dom är outstanding jämfört med dom andra. Okunskapen är så total i det här sammanhanget att man blir mörkrädd. Det finns inget lägre stående inom skolan än att jobba i kök. Jag kan lova att det inte finns många skolkök som skulle få ha öppet om man tittar noga. Bert Karlsson är inte alls rädd för att reta upp folk eller skapa debatt, snarare tvärtom: –  Det är väl det som är avsikten. De måste ju nån gång få verkligheten framför sig. Alla som kan det här och som forskar om det här vet hur viktigt det är med maten. Ju sämre mat, ju sämre skolresultat. Vad har man gjort? Jo, man har skrivit in i skollagen att det ska vara näringsrikt. Jag trodde det var självklart. Marie Clancy

Revisions tjänster s Med nya Eniro Up ökes phandlin nya leve gb

rantörer och spara lir det smidigare a både ink tt hitta pengar. öpsavde Tjänsten lningar o Du får stä är till för ch enskil ndig tillg da företa ång till E och före gare. niros lev tagstjän erantörs ster. Des komma ig re gister s u tom är d å n g, s å a et enkelt nmäl dig att re dan idag w w w.en ! iroupph andling .se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

UPPHANDLING

23 Sveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer


UPPHANDLING

”Den bästa upphandling jag varit med om” Så var omdömet från de inblandade i den upphandling som ledde till att Posten AB nominerade koncernens bemannings- och rekryteringsstrateg Manne Didehvar, till utmärkelsen ”Handslaget” som delas ut av tidningen Offentliga Affärer vid Upphandlingsdagarna i februari.

nerad, och med ödmjukhet och kunskap beskriver han den väg som upphandlingen tog som ledde till att han, av femton nominerade, till slut var med i den grupp av fem där vinnaren skulle utses: –  Det är en fanstastisk glädje att bli nominerad. Jag är smickrad.Det är ett kvitto på att vi gjort något bra och att upphandlingen uppmärksammas på ett positivt sätt, säjer Manne Didehvar och han hoppas att fler inspireras att göra den goda affären.

Motivering

Det viktigaste är att man uppmuntrar till fler idéer och låter alla förstå att en god idé är välkommen, säger Manne Didehvar. Stimmet och sorlet bland deltagarna på den galamiddag som anordnades under Upphandlingsdagarna på Stockholms stadshus var uppsluppet och glatt och, i några fall, förväntansfullt. Det var de som nominerats till utmärkelsen ”Handslaget” som måhända upplevde en extra skärpa av sina sinnen denna kväll. I Gyllene salen stod borden med gnistrande vita dukar, och korrekta servitörer i

vita jackor såg till att gästerna serverades smidigt och proffessionellt utan minsta glapp i serveringskedjan. Vid ett av borden satt Manne Didehvar,koncernansvarig bemannings- och rekryteringsstrateg vid Posten AB. Han var klädd i en mörk kostym och bländande blå skjorta, och när jag lyckas få ett kort samtal med honom före middagen, talar han om glädjen över att bli nomi-

Så här lät nomineringen: ”Posten AB nominerar Manne Didehvar, koncernansvarig bemannings- och rekryteringsstrateg till utmärkelsen ”Handslaget”. Manne Didehvar har varit ansvarig för ett av Postens största upphandlingsarbeten avseende bemannings-, rekryterings- och Executive Searchtjänster för hela koncernen bestående av cirka 33  000 medarbetare. Upphandlingsarbetet bedrevs i projektform med en tight och engagerad grupp medarbetare där varje deltagares unika kompetens tillvaratogs. Mannes unika erfarenhet från bland annat marknad och försäljning samt hans kreativitet kom att spela en avgörande faktor för de avtals- och prismodeller som arbetades fram. De nya avtalen och arbetsmetoderna ska säkerställa Postens konkurrenskraft, leveranssäkerhet och kvalitet genom: • villkor som säkerställer leveranssäkerhet och kvalitet

• en affärsmodell som ökar Postens konkurrenskraft • avtalsvillkor som är enkla att tyda och förstå. De nya avtalen har slutits på tre års tid och kommer att innebära stora besparingar för Posten på uppskattningsvis 10 MSEK. 

Lyckat recept

Vad är då hans recept på en lyckad affär? Ja, enligt honom själv var grundstenarna i samarbetet mellan alla inblandade kommunikation, affärmässighet, kreativitet (tänka utanför boxen), och att alla hade möjlighet att påverka under hela processen, från början till slut. Det var verksamhetens behov som var utgångspunkten för kravspecifikationen. Något som inte är självklart i verkligheten, enligt Manne Didehvar. Det som han har lärt sig av den här affären är att det är viktigt med erfarenhet, och att samarbeta med duktiga, kloka kollegor. Manne Didehvar är noga med att understryka att upphandlingen har varit resultatet av mångas arbetsinsats, och att idéer inte känner några gränser; –  En god idé kan komma från VD, eller den kan komma från golvet. Det viktigaste är att man uppmuntrar till fler idéer, och låter alla förstå att en god idé är välkommen, varifrån den än kommer, avslutar han. I Gyllene salen på Stockholms stadshus har servitörerna börjat hälla upp vin i höga glas på fot och Manne Didehvar och jag säjer adjö, och vi intar våra platser under de välvda takbågarna. Festen kan börja. Marie Clancy

Kammarkollegiet lanserar upphandlingsportal I slutet av januari öppnade Kammarkollegiet webbportalen upphandlingsstod.se. Webbplatsen kommer bland annat att innehålla vägledande information om upphandlingsprocessens olika delar. Målet är att underlätta för leverantörer att delta i offentliga upphandlingar. Kammarkollegiet kommer löpande att lägga ut ny information och utveckla portalen till en mötesplats för upphandlare och leverantörer.

Kammarkollegiet utvecklar en webbplats för att stödja upphandlande myndighet och leverantörer med vägledning genom upphandlingsprocessen. Webbplatsen (www. upphandlingsstod.se) ska vara driftklar i slutet av januari 2010. Målgruppen för den nya webbportalen är inledningsvis de mindre vana leverantörerna och beställarna inom offentlig sektor. Målet är att den på sikt ska utvecklas till en självklar arena för såväl professionella

upphandlare och beställare som leverantörer. –  En viktig del av vårt uppdrag är att underlätta för leverantörer att delta i de offentliga upphandlingarna. Som leverantör ska man kunna lämna anbud utan att behöva ta hjälp av konsulter och vi ska erbjuda det stödet, säger Daniel Moius, ansvarig projektledare på Kammarkollegiet.  Arne Öster

Tack för i år! Välkommen tillbaka 2-3 februari 2011! 24

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


UPPHANDLING

EU-kommissionens problemlösningsnätverk Anser du att en myndighet i något EU/EES-land hindrar dig från att ta tillvara på dina rättigheter på den inre marknaden?

SOLVIT är ett informellt problemlösningsnätverk i Europeiska kommissionens regi som tillkom år 2002. I varje medlemsstat inom EU, liksom i EES-länderna finns ett SOLVIT-center som på tio veckor skall lösa olika problem som kan uppstå. I Sverige är det Kommerskollegium som är representant i nätverket och har regeringarnas uppdrag att lösa problem som privatpersoner och företag brottas med när en nationell myndighet i ett konkret ärende fattat beslut som strider mot EG-rättens regler. Fri rörlighet för varor, tjänster, kapital, personer och arbetstagare mellan länder på EU:s inre marknad skall gälla.

Regelverket tolkas på olika sätt För att EU:s gemensamma regelverk skall fungera är den givna förutsättningen att regelverket efterföljs, problemet är bara att regelverket tolkas och tillämpas av många myndigheter i flera olika länder, där alla har sina egna traditioner och skiftande kulturella bakgrunder. Det här kan naturligtvis skapa problem och frustration.

För att du som privatperson eller företagare snabbt och enkelt skall få hjälp att komma till rätta med det du brottas med, kontakta SOLVIT. Ibland kan det gå snabbt, andra gånger tar det längre tid. Nätverket gör det lätt att komma i kontakt med myndigheterna i de andra medlemsländerna. Om det behövs tar SOLVIT även hjälp av EU:s egna institutioner, Sveriges ambassader i EU-länderna, handelskontor, svenska myndigheter och organisationer.

Saknas ibland gemensamma EU-regler Visar sig problemet vara svårlöst har SOLVIT möjlighet att lyfta problemet vidare till regeringskansliet. I några fall kan det även handla om att problemet inte går att lösas eftersom det visar sig att det inte finns några gemensamma EG-regler i grunden.

Tjänsten är kostnadsfri

De tjänster som SOLVIT erbjuder privatpersoner och företag är kostnadsfria. Tina Lundberg Åsén

nnes fi r e t s n ä j t Revisionpsphandling blir det sTmjäidnigstearen är

gar. Eniro U tjäna pen tändig M e d ny a ärer och . Du får s ff g a a ta y re n fö ta r it ra h to tt a ch s miljarde de s må o r för flera te ng. e å h ig ig a jl till för bå komm ärsmö tt ff a a r! lt ll e ti k g n ya affäre det e tillgån juda på n sutom är b s a e rj D ö r. b o kron g och redan ida Anmäl dig .se andling iroupph n .e w w w

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

UPPHANDLING

25 Sveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer


UPPHANDLING

Debatt på Upphandlingsdagarna:

Ökad kunskap om svensk lag räcker för att ställa krav på bra kött ”Det finns vettiga krav att ställa – ställ dem!” Den uppmaningen kommer från Jenny Lundström, handläggare på LRF. Under Upphandlingsdagarna deltog hon i en paneldebatt med fokus på kött, där en av debattörerna var Bert Karlsson, välkänd svensk skivbolagsboss och nu senast aktuell med sitt program ”Matakuten” om skolmaten i tv4. Dessutom deltog företrädare för Miljöstyrningsrådet, Konkurrensverket, Menigo och advokatfirman Lindahl.

Debatten fortsatte långt efteråt! Rolf Solomonsson, Menigo Grossist. Charlotta Frenander KKV. Bert Karlsson. en ökad marknadsföring av Miljöstyrningsrådets kriterier, och att upphandlingarna följs upp i vettiga system. Som det nu är saknas en viktig bit i kommunikationen mellan kommuner och grossister, och det är viktigt att verifieringssystemen förbättras.

Underlätta för fler aktörer

Paneldebatt, Fokus: kött. Längst ut th Bert Karlsson, Monica Sihlén MSR. Debattens utgånsgpunkt var livsmedelshantering, djurskydd och möjliga krav vid upphandling av kött. Men under debattens gång slingrade den i krokiga svängar runt både E-nummer, tillsatser i maten, näringspolitik, livsmedelstransporternas miljöpåverkan och svensk lagstiftning kontra bestämmelser inom EU. Bert Karlsson riktade verbala råsopar mot både leverantörer och upphandlare och menade att det rådde ren misär i skolornas kök och var starkt kritisk till den mat som tillagades där. Han framhöll exempel på kommuner med sund mathållning, men hade, på det stora hela, inget till övers för kunskapen bland livsmedelsupphandlare ute i kommunerna. På en direkt fråga från de övriga i panelen på vad som borde göras svarade Bert Karlsson: –  Privatisera skolköken! Det finns ingen annan väg.

Detta förslag fann inget gehör hos de övriga i panelen; Rolf Salomonsson från Menigo, ett grossistföretag för restauranger, storkök och servicehandel i både Sverige och Norge, Charlotta Frenander från Konkurrensverket, Olof Hallberg från advokatfirman Lindhal, Jenny Lundström LRF och Monica Sihlén från Miljöstyrningsrådet. Istället ville Jenny Lundström från LRF återföra debatten till ursprungsfåran, som handlade om livsmedelupphandling – fokus kött.

Utrymme finns för krav

Jenny Lundström är ansvarig för offentlig upphandling och livsmedelsfrågor på LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. Till skillnad från Bert Karlsson såg hon inte privatisering som den enda vägen utan pratade istället om vikten av att ställa krav på bra varor, miljö- och djurskydd och djurhålling inom ramen för offentlig

Jenny Lundström LRF. upphandling. Enligt henne finns det en felaktig inställning ute bland upphandlare att det inte går att ställa krav, men det är fel. Det går visst att ställa krav, men kommunerna måste bli tuffare gentemot grossisterna. Jenny Lundström säger, att det händer att kommuner som använt Miljöstyrningsrådets kriterier vid upphandlig, ändå får ”EU-kött” levererat utan att verifikationer på uppfyllnad av de specifika kraven finns med, och i det läget är det jobbigt för varje enskild kommun att ta den fighten. –  Tyvärr finns det en felaktig inställning att det inte går att ställa krav. Men om fler och fler kommuner använder Miljöstyrningsrådets kriterier vid upphandlingen kommer detta så småningom att lösa sig. Framförallt behövs ökad kunskap hos kommunernas upphandlare om de möjligheter som ryms inom lagen om offentlig upphandling när det gäller vilka krav som kan ställas. Jenny Lundström efterlyser också

Ett annat problem, enligt Jenny Lundström på LRF, är att det är alldeles för få aktörer som lägger anbud. En orsak kan vara att regionala, mindre aktörer skräms bort av krångliga avtal och förfrågningsunderlag. Där har kommunerna ett ansvar att underlätta för fler leverantörer med avtal som är konstruerade på ett mer lättillgängligt sätt. Jenny Lundström framhåller svensk lagstiftning som reglerar grisskötsel, slaktförfarande och som t ex förbjuder att klippa av svansar på grisar, något som är tillåtet inom EU. Redan idag finns det möjlighet att ställa väl underbyggda krav på livsmedelsgrossisterna som ger livsmedel som har producerats i enlighet med krav på både djuromsorg och miljöprestanda. För trots allt är en offentlig upphandling en bra affär, inte minst för leverantörerna, eftersom det erbjuder långa säkra avtal. Debatten slutade med att deltagarna, även Bert Karlsson, enades om en viktig punkt, nämligen att det går att ställa krav, det finns krav att utgå ifrån och man ska ställa krav som upphandlande myndighet. Marie Clancy

Tack för i år! Välkommen tillbaka 2-3 februari 2011! 26

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


UPPHANDLING

Små och medelstora företag

Offentlig upphandling inom EU –  Det viktigaste för svenska leverantörer att känna till vid offentlig upphandling utanför Sveriges gränser inom EU är att de regler som styr offentlig upphandling över tröskelvärdena motsvaras av liknande regler inom hela EU, säger Charlotte Brunlid upphandlingssakkunnig vid Konkurrensverket. –  Reglerna styrs av direktiv som skall införlivas av alla medlemsstater. Det innebär i praktiken att svenska leverantörer har samma möjlighet som nationella anbudsgivare att lämna anbud, samma rättighet att få tillgång till dokumentation kring upphandlingar i vilka man deltar och samma möjlighet att tillämpa rättsmedlen som nationella anbudsgivare, fortsätter Charlotte Brunlid.

Små och medelstora företag

Vilka svårigheter små och medelstora företag kan möta beror givetvis på vilken sorts upphandling det handlar om, vad som upphandlas och vem det är. –  Man brukar säga att mindre företag missgynnas på olika sätt i upphandlingar, till exempel på grund av att stora volymer efterfrågas, att upphandlingen avser stora geografiska områden och att kvaliFortsättning på sid 29.

From Stockholm to Warsaw 3 times daily Experience a LOT of Polish hospitality onboard and enjoy a LOT of convenient connections to Athens, Barcelona, Bucharest, Istanbul, Larnaca, Nice, Rome and many more in Southern and Eastern Europe For booking please contact your travel agent

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

27


UPPHANDLING

Kan mindre företag konkurrera om ramavtal? Konkurrensverket, KKV,  har på regeringens uppdrag genomfört en undersökning som bland annat tar upp vilka åtgärder som de ramavtalsslutande myndigheterna har gjort för att underlätta för små företag att delta i ramavtalsupphandlingar. Undersökningen är första hand avsedd som en förstudie med syfte att skapa kunskap om vilka statliga ramavtalsupphandlingar som kan användas när man planerar nya studier och analyser. Den statliga inköpssamordningen ska bland annat se till att staten sparar pengar, och den besparingen är positiv på två sätt: Dels genom den fördelar som stordrift ger och den köparmakt som ger staten möjlighet att köpa upp mycket stora volymer samtidigt, dels för att upphandlingarna ger ens smidigare administration eftersom staten kan använda de färdiga ramavtalen istället för att genomföra egna upphandlingar. På minussidan finns risken att just denna inköpssamordning snedvrider konkurrensen till nackdel för, inte minst, småföretag. Detta kompliceras ytterligare av att frågan huruvida ett ramavtal får negativa effekter påverkas av vad det är som upphandlas och hur upphandlingen genomförs i övrigt, t ex hur krav och villkor formuleras i förfrågningsunderlaget.

Enkät till elva myndigheter

Detta regleras förordningen om den statliga inköpssamordningen och där slås fast hänsyn ska tas till små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandlingarna.

28

För att få en uppfattning om detta har Konkurrensverket skickat ut en enkät till elva myndigheter som idag har ansvar för statliga ramavtal för att få en bild av hur man arbetar med de här frågorna. Enligt enkätsvaren framgår att de elva ramtalsansvariga mydigheterna har totalt 186 delområden, där FMV står i särklass, eftersom man där står för cirka hälften av dessa, 85 stycken. Men Konkurrensverket betonar i sin rapport att  antalet delområden kan vara betydligt fler än 186. Störst omsättning står Kammarkollegiet för. Deras ramavtal på IT-området omsätter omkring 3,7 miljarder kronor per år och det är nästan hälften av den totala omsättningen inom den statliga inköpssamordningen. I jämförelse omsätter övriga myndigheters ramavtal betydligt mindre. Så vad visade då enkätundersökningen? Ja, enligt de ramavtalsansvariga myndigheterna var bedömningen att 43 procent av delområdena som avser varor eller tjänster var särskilt lämpliga för småföretag, medan 33 procent inte var det.

Vad görs redan nu för att underlätta? Tidigare rapporter och andra publikationer om hur man kan underlätta för småföretag att delta i upphandlingarna har i första hand förespråkat förslaget att tillåta regionalt avgränsade anbud. I nuläget tillåts detta inom 20 delområden, vilket motsvarar 11 procent. Ett annat vanligt förslag är att de upphandlande myndigheterna har kontakter med småföretag i samband med förstudier inför upphandlingarna. Av enkätsvaren framgår att myndigheterna har haft kontakter med småföretag i omkring 35 procent av upphandlingarna. Flera myndigheter har dessutom understrukit att de genomför marknadsundersökningar och förstudier där det kan ingå kontakter med branschorganisationer och/eller träffar med leverantörer. Bara en myndighet har svarat att de inte har några kontakter alls med småföretag.

Bättre statistik och uppföljning För att få bättre statistik och uppföljning av den offentliga upphandlingen vill nu Konkurrensverket att en statlig myndighet som står fri i förhållande till den statliga inköpsanordningen, får i uppdrag att följa och utvärdera inköpssamordningens effekter på de aktuella marknaderna. Den statistik som redan finns anser Konkurrensverket vara bristfällig, och vill därför inleda diskussioner med övriga myndigheter och aktörer om hur statistiken om offentliga upphandlingar kan förbättras. Konkurrensverket har redan tidigare föreslagit att den statliga inköpssamordningen bör samlas till en enda

myndighet. Inom regeringskansliet bereds redan ett förslag som kan innebära att ansvaret för de statliga ramavtalen ska samlas på en eller två myndigheter, något som Konkurrensverket ställer sej positiv till. Men Konkurrensverket höjer ett varnande finger, eftersom man anser att det finns ” uppenbara risker med ramavtal som omfattar hela den statliga förvaltningen, inte minst eftersom sådana som regel innebär stora åtaganden för leverantörer som det kan vara svårt för små företag att uppfylla”.

Stöd efter behov

Konkurrensverket anser därför att den sakkompetens och marknadskännedom som byggs upp inom den nya ramavtalsmyndigheten inte enbart ska användas för upphandlingar av ramavtal, utan även till att ge stöd till myndigheter att göra egna upphandlingar inom områden där de behöver anpassa upphandlingen efter myndighetens specifika behov. Just därför bör den nya ramavtalsmyndigheten inte finansieras genomavgifter som grundas på utnyttjandet av ramavtal, utan genom stadiga anslag, så som det nationella upphandlingsstödet finansieras. Det finns annars risk att den nya ramavtalsmyndigheten uppmuntras att alltid förorda lösningar som innebär ramavtal, istället för att se till den lösning som är bäst för marknadens funktionssätt och för den samlade statsförvaltningen. Marie Clancy

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


UPPHANDLING Fortsättning från sid 27.

FAKTA

fikationskraven är onödigt omfattande, menar Helena Henriksson, handläggare vid Konkurrensverket. Hon säger att om kontrakten görs för stora saknar ofta små och medelstora företag möjlighet att vara med och tävla.

”Small Business Act”

–  Det pågår, och har så gjort under en längre tid, arbete med att öka användandet av elektronisk upphandling vilket kan underlätta för företag. Detta ansvarar Kammarkollegiet för i Sverige. Kommissionen antog ”Small Business Act” i juni 2008. Genom dokumentet vill kommissionen förankra principen ”tänk småskaligt först”, fortsätter Helena Henriksson. ”Small Business Act” syftar till att minska kostnader och den administrativa bördan, så väl som att göra upphandling mer begriplig. SBA bygger på tio vägledande principer som ett steg mot ”ett Europa för företagare med mindre byråkrati” som åsyftar att små och medelstora företag fullt ut skall kunna dra nytta av den inre marknaden och expandera internationellt. Principerna skall styra utformningen och genomförandet av politiken på EU-nivå och i medlemsstaterna såsom beviljande av en andra chans för företagskonkurser,

underlätta tillgången till finansiering och göra det möjligt för små och medelstora företag att omvandla miljöproblem till affärsmöjligheter. Övertygelsen att uppnå bästa möjliga ramvillkoren för dessa företag beror först och främst på samhällets erkännande av företagare och att göra det attraktivt att kunna starta eget.

”Code of Best Practice”

tags tillträde till offentlig upphandling. I dokumentet finns ett antal goda exempel från medlemsstaterna hur dessa arbetar för att främja företagens deltagande i offentliga upphandlingar. Sammanfattningsvis kan det sägas att det pågår ett ganska omfattande arbete inom EU för att främja små och medelstora företag, menar Helena Henriksson.

–  Kommissionen har vidare antagit ett arbetsdokument, en ”Code of Best Practice” i juni 2008, för att underlätta små och medelstora före-

Offentlig upphandling är reglerat inom EU genom två direktiv som syftar till att samordna upphandlingarna mellan medlemsstaterna. Det är dels direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster och direktiv 2004/17/EG om Samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Direktiven reglerar hur upphandling ska gå till över vissa tröskelvärden, det vill säga procedurregler. Dessutom finns direktiv om rättsmedel, 2004/66/EG om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling. Detta direktiv reglerar möjligheterna för leverantörer att få en upphandling överprövad. Hur olika länder har implementerat direktiven skiljer sig åt. Många länder har gjort som Sverige, det vill säga infört reglerna i nationella lagar, i andra länder gäller direktiven enligt sin lydelse direkt. Källa: Helena Henriksson Konkurrensverket.

Tina Lundberg Åsén

Myndigheternas leverantör sedan 1993

Connecting Cultures

Space 360 AB är certifierat enligt SS-EN ISO 9001:2008

space 360 erbjuder helhetslösningar inom global kommunikation och är upphandlade av rps på alla tre delar inom språk.Vi levererar snabb och noggrann översättning, granskning och redigering av texter. Vi erbjuder även tolkning, copywriting, transcreation, grafisk design och medieutbildningar. Vill du veta mer? kontakta oss!

KontaKt

Space 360 aB Tjurhornsgränd 6, 121 63 Johanneshov Tel: 08 449 23 90 Fax: 08 449 23 99 E-post: info@space360.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

www.space360.se 29

Grafisk produktion • Copywriting • Transcreation • Språkgranskning • Tolkning • Översättning • Event • Medieutbildningar


UPPHANDLING

Non-profit inom vård och omsorg

FAKTA

Kartläggning över de ideellas insats

Under SCB:s genomförande kommer de bilda en referensgrupp som representerar ideella organisationer, Sveriges kommuner och Landsting, forskare och relevanta myndigheter.

Det finns cirka 500  000 volontärer som är verksamma ideellt inom social service i Sverige idag. –  51 procent av befolkning arbetar 14 timmar i månaden, säger Kerstin Eriksson näringspolitisk ansvarig vid Famna.

inom de olika organisationerna bär en tydlig värdegrund, har en lång tradition och står för långsiktighet och kontinuitet.

Producenterna inom sjukvård och social service tror man idag utgörs av följande: Sveriges kommuner och Landsting

85 %

Svårigheter med LOU möjligheter med LOV

Privat sektor

12 %

Non-profit, ideella organisationer

3%

Regeringen vill se att både den ideella, så väl som den privata sektorn växer. Vad beträffar den ideella, eller civilsamhällets organisationer som det också kallas, menar Kerstin Eriksson att det är svårt att komma in på marknaden om man inte är känd. –  Vi har länge efterfrågat ett mer gediget statistiskt underlag och uttryckt en tydlig vilja att bidra med information och kunskap, säger hon. Regeringen har beslutat att ge SCB, Statistiska centralbyrån, i uppdrag att ta fram statistik om det civila samhällets organisationer. Syftet är att förbättra och kunna belysa organisationernas verksamhet, omsättning och betydelsen för samhällsekonomin.

Svårigheter de ideella organisationerna ofta möter när det gäller offentlig upphandling är att det många gånger är för stora kontrakt, för kortsiktiga avtal, så väl som tjänster med hög komplexitet som är svårt att hantera. –  Ett exempel på svårigheter som Famnas medlemsorganisationer kan möta var när en riksorganisation inom missbruksvården hade svårigheter med ramavtalet. Administrationen är tung och konkurrensen utgår enbart från bästa pris. –  När det gäller LOV ser det däremot annorlunda ut, hittills ser vi möjligheter genom att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna utan konkurrensen baseras på kvalitet och långsiktiga engagemang, det är bra. Däremot kan svårigheterna med LOV vara när det gäller ersättningssystemen, lågt inflytande över intagningsprocessen, start av nya företag och informationen till brukarna.

Röstbärare som skapar opinion

Spännande att se vad SCB belyser

–  Vi kan aldrig komma ifrån att det finns ett tydligt behov för våra tjänster hos brukarna, medarbetarna

–  Det skall bli intressant att ta del av vad SCB kommer fram till när de redovisar resultatet av det civila

och belyser även hur viktigt det är att förbättra villkoren för utförarna.

Mer kunskap om civilsamhällets organisationer

Kerstin Eriksson, Famna. Enligt regeringen är nödvändigt att samarbetet mellan den offentliga, privata och ideella sektorn ökar för själva utvecklingen av samhället. Inom den offentligt finansierade välfärden behöver mångfalden bli betydligt större, säkerheten och tillgängligheten prioriteras - och den enskildes rätt att göra fria val stärkas. –  Mitt uppdrag är att synliggöra de ideella organisationerna inom vård och omsorg som professionella utförare, fortsätter Kerstin Eriksson

Tar aktörer till domstol vid regelbrott –  Äntligen blir det nu möjligt att ta kommuner eller andra myndigheter till domstol om de hanterat skattepengar på ett sätt som strider mot lagen, säger Dan Sjöblom, generaldirektör vid Konkurrensverket. Vid halvårsskiftet skärps lagen om offentlig upphandling och det är inte längre några problem för Konkurrensverket att gå till domstol med aktörer som bryter mot reglerna. –  Det är bra. Otillåtna direktupphandlingar kan handla om stora belopp, eller vara av allvarlig karaktär på annat sätt, fortsätter Dan Sjöblom. –  Bara hotet att kunna drabbas av marknadsskadeavgift om man gör otillåtna direktupphandlingar kommer att leda till att fler offentliga upphandlingar annonseras och genomförs enligt reglerna.

30

Konkurrensutsätta i varje läge, kan ibland vara skadligt

Mathias Sylwan, förbundsjurist vid Sveriges Kommuner och Landsting, menar att  ”skyldigheten att konkurrensutsätta i varje läge, kan ibland vara skadligt för den allmänna nyttan. Exempelvis när det gäller kommunernas ansvar för återvinning av hushållsavfall.” Vad anser du om Mathias Sylwans ord? –  Generellt sett ser jag flera fördelar med en ökad konkurrensutsättning. Det gäller även för kommuner och andra myndigheter när olika tjänster skall utföras eller varor köpas in. Med

offentlig upphandling där fler aktörers tjänster och priser kan vägas mot varandra ökar möjligheterna att göra bra affärer till allmänhetens bästa. Fler inköp av varor och tjänster bör göras enligt de regelverk som finns, säger Dan Sjöblom.

Ser fram emot att använda reglerna Sjöblom är medveten om att de flesta upphandlingar följer spelreglerna, men i de fall det inträffar dumdristighet får nu Konkurrensverket en möjlighet att ingripa i sin nya roll. –  Vi ser fram mot att få tillämpa de nya reglerna som riksdagen skall besluta om under våren. Bara vetskapen om att det nu finns möjlighet till påföljd kommer förhoppningsvis att vara självsanerande i sig. Tina Lundberg Åsén

Det civila samhällets organisationer är indelade i följande branscher: utbildning

43 %

idrott

19 %

internationellt bistånd 15 % vård och omsorg

13 %

politik

5%

kultur

2%

övrigt

3%

Famnas medlemsorganisationer är verksamma inom följande branscher: sjukhus och sjukvård

22 %

hemlösa

17 %

LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 9% äldreomsorg

8%

övrigt, rehabilitering, barn och unga, terapi 3 % diversifierad verksamhet 41 %

samhällets organisationer. Inte minst med tanke på att vi har bakats ihop med den privata sektorn. Tina Lundberg Åsén

FAKTA – förslagen som presenterats i lagrådsremissen handlar bland annat om: Möjlighet för förvaltningsdomstol att döma ut marknadsskadeavgift för den upphandlande myndighet som exempelvisa har gjort en otillåten direktupphandling. Avgiften föreslås vara lägst 10 000 kronor och högst 10 miljoner kronor, men samtidigt högst 10 procent av kontraktsvärdet. En avtalsspärr införs som innebär att inget tilldelningsbeslut kan leda till avtal innan det gått en tidsfrist om 10 eller 15 dagar. En förvaltningsdomstol skall kunna ogiltigförklara ett avtal som ingåtts utan att upphandlingen annonserats. Den upphandlande myndigheten får uppgiften att begära in vissa intyg som leverantören i dag skall ta fram. Ett helt nytt upphandlingsförfarande införs, en så kallade konkurrenspräglad dialog. Nuvarande gräns för ”lågt värde” för direktupphandlingar kan variera mellan olika upphandlande myndigheter. Nu föreslås ett fast belopp på cirka 287 000 kronor enligt LOU och 577 000 kronor enligt LUF. Detta skall sätta stopp för godtycke och skapa tydlighet i alla upphandlingar.

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


Svenska Spikmattan ORIGINALET med piggar som tar på djupet

NYHET!

SOFT, den mjuka spikmattan för säte/ben eller axlar/nacke.

Svenska Spikmattan finns även som Classic och Combi Svenska Spikmattan kan lindra: Ryggskott, diskbråck, träningsvärk, stelhet, ischias, stress, kronisk värk, frusen skuldra, huvudvärk, sömnproblem, whiplash, fibromyalgi mm. Du kan reglera trycket från spikarna, med en T-shirt. Därför passar Svenska Spikmattan både den smärtkänslige och den smärttålige.

www.spikmattan.com CuraComp AB Malmö, Tel 040-915198

®


expertpanelen svarar Outsourcing av tjänster har blivit vanligare. Men skall man tro på vad som står i tidningarna är det är inte alltid resultatet blivit helt lyckat.

Johan Kahn, Advokat, Delphi & Co

Ann Linde Koolman, upphandlare Alingsås Kommun

1. Har du egen erfarenhet av outsourcing? Positivt/ negativt 2. Vad tror du, kommer outsourcing att öka i framtiden? 3. Om ja, vilka områden tror du kommer att öka?

1. Advokatfirman Delphi är en av Sveriges ledande advokatbyråer inom såväl outsourcing som offentlig upphandling. Så fort en outsourcing rör offentlig sektor eller en s.k. upphandlande myndighet måste reglerna om offentlig upphandling tillämpas tillsammans med kunskapen om outsourcingaffären i sig. Vi har fokuserat vår kompetens inom detta komplexa område genom att inrätta en särskild specialistgrupp för rådgivning kring outsourcing. Denna grupp arbetar ofta tillsammans med gruppen för offentlig upphandling. Delphi har varit rådgivare i många av de större IT-outsourcingaffärerna som genomförts i Sverige. Historiskt har de flesta outsourcingaffärer avsett IT och då främst infrastrukturella tjänster såsom olika typer av drifttjänster. Under senare år har andra områden blivit föremål för outsourcing i växande omfattning. Inom IT handlar det ofta om utvecklingstjänster vilka genom så kallad off-shoring kan komma att produceras i länder med hög kompetens och lägre kostnader som exempelvis Indien. I teorin är outsourcing ett sätt att öka effektiviteten genom att utnyttja en specialiserad leverantörs högre kompetens och större skalfördelar. Grundsceniariot är att en organisation ska ägna tid och kompetens åt det som är dess kärnverksamhet och köpa in stödjande funktioner. Det vill säga att köpa in istället för att tillverka själv eller med andra ord, koncentrera verksamheten på sin core business eller kärnverksamhet. En outsourcingaffär är till sin natur

juridiskt komplex och ställer stora krav på parterna och deras rådgivare. Ett outsourcingavtal spänner vanligen över flera olika rättsområden, förutom outsourcingrätt och upphandlingsrätt,  också köprätt, arbetsrätt, IT-rätt, immaterialrätt och skatterätt. En kund i en outsourcingaffär har ett utsatt läge i förhandlingen i och med att det inte sällan är första eller andra gången man är med om en outsourcing, leverantören å sin sida har gjort oräkneliga affärer av samma typ och har därigenom ett naturligt övertag. Väl inne i outsourcingrelationen kan ett starkt leverantörsberoende uppstå och inte sällan även inlåsningseffekter vilket minskar, och i vissa fall helt eliminerar, kundens möjligheter att ta sig ur eller omförhandla ett obalanserat eller i övrigt ofördelaktigt avtal. Enligt vår erfarenhet beror misslyckade outsourcingaffärer på ett otillräckligt avtals- och förhandlingsarbete som i sin tur resulterar i obalanserad eller otillräcklig avtalsreglering. En outsourcingaffär tar tid att planera. Om man arbetar med offentlig upphandling är detta i sig inget ovanligt ñ att upphandla bra och enligt upphandlingslagarna tar tid och kräver hög kompetens. För kundens del är en typisk risk, utöver leverantörsberoendet, att de syften som låg till grund för outsourcingbeslutet inte materialiseras genom avtalet. För leverantörens del kan riskerna exempelvis bestå i att ersättningen visade sig för låg och att avtalet ger otillräcklig eller obefintlig lönsamhet.

2. Ja, absolut. Det är få organisationer som har en så pass hög effektivitet och kompetens utanför sina kärnverksamheter att det lönar sig för dessa att producera stödfunktioner på egen hand istället för att köpa dem från en specialiserad leverantör. I takt med att kunder och leverantörer inser vikten av gediget grundarbete och att outsourcingavtalen utvecklas till välfungerande och balanserade styrdokument kommer även antalet misslyckade affärer att minska. Vi tror också att outsourcing av flera myndigheters stödfunktioner, s.k. shared services, kommer att öka. Dessa affärer är många gånger komplexa och affärsjuridiskt stöd behövs för att nå en lyckad outsourcing. Outsourcingaffärer (lyckade sådana) kan också vara ett bra sätt att reducera kostnader, vilket inte minst under besparingstider gör att antalet outsourcingaffärer ökar. Oftast är det dock strategiska beslut om inriktningen på kärnverksamheten som ligger bakom ett beslut att välja outsourcing.

1. Vi har erfarenhet från vår egen städverksamhet som övergått i privat drift. Samtliga kommunens och de kommunal bolagens lokaler städas av en privat entreprenör sedan drygt 1,5 år tillbaks. Upphandlingen baserades på den Nordiska standarden för städkvalitet SS 62 78 01. Städresultatet följs regelbundet upp och kvalitetskontroller i enlighet med standarden görs fyra gånger per år av vår egen städsamordnare.

2. Generellt går det inte att svara på den frågan. Outsourcing beror till viss del på vilken politisk majoritet som styr och till viss del på om erfarenheterna av outsourcing är bra eller dåliga. Fler faktorer finns givetvis, där en betydande del är om man tjänar pengar på att outsourca eller ej.

3.Inom de områden där outsourcing fungerar idag och kanske främst verksamheter som ej är kärnverksamhet och där det finns skickliga, seriösa och konkurrenskraftiga aktörer.

3. Vad gäller standardiserade IT-tjänster blir det spännande att följa utvecklingen av den just nu omtalade produktionsmodell som benämns Cloud Computing, även om vi inte sett något större genomslag ännu. Outsourcing av affärsprocesser såsom vissa inköps- och HR-funktioner kommer sannolikt att bli vanligare liksom paketering av långsiktiga tjänsteerbjudanden inom säkerhet och fastighetsservice. Advokatfirman Delphi har den kompetens som behövs för att bistå i dessa typer av affärer.

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se


UPPHANDLING

Mats Odell på Upphandlingsdagarna

Femte året i rad. Nytt är att årets upplaga av Upphandlingsdagarna ägde rum på Kistamässan. På plats med mer än 500 deltagare och rekordmånga utställare fanns även Kommun och finansmarknadsminister Mats Odell som höll sitt traditionella välkomstanförande med att berätta om vad som händer i Upphandlarsverige, idag och framtiden. I en dialog med moderatorn Fredrik Tamm berättade Mats Odell om den lagrådsremiss som regeringen nyligen lagt fram. Det viktigaste förslaget i propositionen är att det äntligen skapas skarpa rättsmedel som gör att man kan ta itu med många av de oriktiga upphandlingar som trots allt görs idag och inte föranleder några åtgärder. Enligt det gamla regelverket var det inte mycket man kunde göra åt dem, sanktionsmöjligheter saknades. Och de som förlorade mest på detta var de seriösa leverantörer som höll sig till regelverket. Enligt propositionen måste det gå 10-15 dagar från tilldelning till att man faktiskt tecknar avtal, vilket gör

att man tror sig kunna minska antalet överprövningar. Samtidigt har man redan infört sanktionsavgifter vilket Konkurrensverket har att hantera. Men KKV kommer aldrig att bli inblandade i överprövningar – även i fortsättningen skall det hanteras av våra förvaltningsdomstolar.

Direktupphandling

Man har också angett en tydlig gräns för direktupphandling. Nu är det 15 procent av tröskelvärdena som gäller. Synpunkterna på detta är många, lika många tycket det är för högt som tycker att det är för lågt, så det är nog ett ganska bra värde. Vi har faktiskt utredningar som visar att det är lönsamt att göra fullständiga

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

upphandlingar redan vid belopp på 150 – 200 000 kr. Trots byråkratin. Dessa förändringar kommer troligen under en övergångsperiod att öka antalet överprövningar. Tills vi har prejudikat framme. På sikt var Odell övertygad om att antalet överpr��vningar kommer att minska.

Privata utövare av statlig inköpssamordning Mats Odell fick också frågan om det kan vara möjligt med privata utövare av statlig inköpssamordning. I dagsläget finns inga sådana förslag, vet inte hur det skulle kunna gå till, principiellt har jag inget emot det. Men när det gäller den statliga samordningen, det nationella upphandlingsstödet, deras webbportal, kommer det att leda till större kunskap om reglerna. All erfarenhet visar nämligen att ju kunnigare upphandlarna är om reglerna, desto oftare får även mindre leverantörer en chans.

Elektronisk förvaltning

vi oss toppen med stormsteg. I EU-kommissionens jämförelse har vi avancerat från en delad sjunde plats till andra plats. Vad vi arbetar väldigt hårt med nu är att göra det elektroniska Sverige kundanpassat, hela Sverige skall vara med. Exempel på detta E-delegationen, den nationella e-legitimationen och så vidare. Mycket av inspirationen till detta kommer från Norge – allt inn – säger de. Med det menar de att om man lämnat in uppgifter till en myndighet, skall man inte behöva lämna in dem till ytterligare myndigheter. Bo

Närköp conta EU regler

EU har ju upphandlingsregler som innebär att man inte får diskriminera någon leverantör. Men vi har faktiskt infört i upphandlingsreglerna att man bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn, men man får inte diskriminera. Klas Bergqvist

För närvarande går den elektroniska förvaltningen snabbt framåt och i ett europeiskt perspektiv närmar

33


UPPHANDLING

Inspirationsmöten för ökad dialog om konkurrens och valfrihet Under hösten 2009 hölls fem inspirationsmöten om konkurrens och valfrihet i lika många svenska regioner,nämligen Västmanland, Skåne, Skaraborg, Västebotten och Östergötland.Tanken var att öppna upp för en dialog mellan näringslivet och upphandlande kommuner ,och bakom initiativet stod Svensk Näringsliv, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Tillväxtverket och respektive politiska företrädare i varje region som besöktes.

Dialog och samverkan var ledorden när näringslivets parter mötte lokala kommunpolitiker och upphandlare i de olika regionerna,och för varje region som besöktes växte antalet delatgare,men i genomsnitt kom drygt hundra personer och lät sig inspireras. Sammankomsten tog en förmiddag där diskussionen om det kommunala uppdraget stod i fokus. Deltagarna fick praktisk information om lagen om upphandling och valfrihetssystem,och vad som är på gång inom dessa områden.

Dialog A och O

Dialogen mellan parterna betyder allt när vi talar om lagen om offentlig upphandling, LOU, och lagen om valfrihetssystem, LOV. Dialogen har förbättrats, men kan säkert bli ännu bättre så att det går att lösa upp fler knutar, menade  Birgitta Laurent, Svenskt Näringslivs expert på offentlig upphandling och konkurrensfrågor. Enligt henne finns det stora skillnader mellan olika kommuner när

34

det gäller omfattningen av uppdrag som läggs ut på privata företag: –  Några kommuner lägger i dagsläget ut mellan 40 och 45 procent av sin verksamhet på entreprenad, men det förekommer också att kommuner väljer att driva nästan allt i egen regi, förklarar Birgitta Laurent. Hennes rekommendation till intresserade företagare var att komma till möten anordnade av kommuner och landsting och att alltid ställa frågor när något är oklart. Hon betonade också vikten av att förbereda sig inför kommande upphandlingar genom att ta reda på hur de nuvarande avtalen ser ut och när de löper ut. Konferensen,som var kostnadsfri, riktade sig inte bara till redan etablerade företag,utan även till dem som funderar på att starta företag och ska leverera varor och tjänster till kommunen.Deltagarna fick i sin tur lära sig mer om hur det kommunala uppdraget ser ut idag, praktiska kunskaper om lagen om offentlig upphandling (LOU),praktiska

kunskaper om hur kommuner inför valfrihetssystem, tips och råd om hur du kan komma igång med sitt företag och under den efterföljande lunchen erbjöds mingel och möjlighet att nätverka och skaffa värdefulla kontakter.

Upplysning åt båda håll

Birgitta Laurent på Svenskt Näringsliv kan inte nog poängtera vikten av upplysning och ömsesidigt utbyte av erfarenheter när det gäller offentlig upphandling.Problemet kan många gånger vara att kommunkationen mellan företag och upphandlare inte fungerar,menar hon.Man får inte in så många anbud som man förväntat sig,vilket i sin tur leder till sämre konkurrens.Vad beror det på? Är uppdraget för stort eller ställs det för höga krav? Kan uppdraget delas upp på något sätt? Som exempel nämner Bigitta Laurent en städupphandling eller anbud på ett äldreboende: –  En städupphandling kan delas upp och gälla mindre områden,och när det gäller äldreboende skulle man

kunna dela upp det och lägga anbud på ett eller flera.Det måste inte alltid handla om hela kommunen,eller alla äldreboenden.Det finns olika sätt som upphandlare kan förenkla sina anbud, samtidigt som företagen är rädda för att beskyllas för särbehandling om de frågar för mycket,menar hon. Enligt Birgitta Laurent fanns ett stort behov av upplysning åt båda håll: –  Vi lär oss genom att träffas,säjer hon. Det är lätt att ha förutfattade meningar,men på det här sättet får upphandlarna veta att företagen tycker det är bra att följa upp en affär,och leverantörerna får veta att de behöver läsa på mer om upphandlingar,de behöver öka sin kompetens , men att deras feedback också är viktig för upphandlarna.

”Den goda affären”

I grunden handlar det om att nå ”den goda affären” och för att det ska vara möjligt måste bägge sidor tala med varandra,och det tycker Birgitta Laurent att höstens inspirationsseminarier har lyckats med: –  Jag anser att vi skapade en arena där man kunde träffas, föra en dialog, höja sin kompetens och skapa kontakter.Vi hoppas att dialogen mellan parterna fortsätter och att vi inspirerat till ett nytt tänk. Det behöver inte vara så formellt, en frukost eller lunch räcker. Omkring 500 miljarder kronor varje år läggs på offentlig upphandling, och Birgitta Laurent anser att båda parter har allt att vinna på en ökad ömsesidig förståelse. Marie Clancy

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


juridik

Ny lagstiftning om in houseanskaffningar

Advokaten Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl KB, beskriver i denna artikel regeringens förslag till tillfällig in house-lagstiftning. Helena Rosén Andersson är specialiserad på processoch upphandlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domstolar och med lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet.

I denna artikel beskriver jag lagförslaget enligt lagrådsremissen Upphandling från statliga och kommunala företag den 17 december 2009. Jag har i Offentliga Affärer nr 4/2009 redovisat regeringens förslag i departementspromemorian Ds 2009:36. Lagrådsremissen innehåller regeringens förslag till svensk lagstiftning rörande in house-anskaffningar sedan regeringen beaktat remissinstansernas synpunkter på förslaget i departementspromemorian. Lagrådsremissen behandlas nu av Lagrådet. Sedan Lagrådet yttrat sig kommer regeringen att besluta om en proposition. Därefter skall riksdagen besluta i lagstiftningsärendet. Under förutsättning att regeringen beslutar om en proposition senast under mars månad kan riksdagen besluta om lagregelns ikraftträdande under denna vår och lagändringen träda i kraft den 1 juli 2010. Regeringens lagförslag i lagrådsremissen utgår i likhet med förslaget i departementspromemorian från att det i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) förs in en regel som innebär att upphandlande myndigheter inte behöver tillämpa LOU när de anskaffar varor, byggentreprenader eller andra tjänster från en juridisk person, t.ex. ett aktiebolag eller ett kommu-

36

nalförbund som de innehar eller är medlemmar i. Det gäller under förutsättning att två villkor, de s.k. Teckalkriterierna, är uppfyllda. Som jag tidigare beskrivit, och som för många vid det här laget är väl känt, består Teckalkriterierna av kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet. Kontrollkriteriet innebär att den upphandlande myndigheten måste utöva en kontroll över den juridiska personen som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning. Verksamhetskriteriet innebär att den juridiska personen måste utföra huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de upphandlande myndigheter som innehar eller är medlem i den juridiska personen. Om dessa två kriterier är uppfyllda kommer avtalet mellan den upphandlande myndigheten och den juridiska personen inte att utgöra ett kontrakt i LOU:s mening. Anskaffningen anses istället ske inom en och samma upphandlande myndighet. Ingen upphandling behöver ske. Lagrådsremissens lagförslag utgår i likhet med departementspromemorians ifrån att lagstiftningen skall införas tillfälligt under tiden fr.o.m. den 1 juli 2010 t.o.m. den 31 december 2012. Det innebär att den undantagsregel som införs genom lagstiftningen upphör att gälla fr.o.m.

den 1 januari 2013. Frågan om det är lämpligt att införa en permanent lagregel om in house-anskaffningar är föremål för utredning (dir. 2009:81). Det är fortfarande min förhoppning att den permanenta utredningens lagförslag behandlas i så god tid före den nu föreslagna tillfälliga lagstiftningens upphörande, att onödiga omställningar av den offentliga sektorns bolagsinnehav undviks. Lagrådsremissens lagförslag skiljer sig i ett mycket väsentligt avseende från departementspromemorians. Det gäller vilka upphandlande myndigheter som skall kunna tillämpa in house-undantaget. Departementspromemorian utgår från att alla upphandlande myndigheter skall kunna tillämpa in houseundantaget. Lagrådsremissen utgår emellertid från att endast statliga och kommunala myndigheter, en beslutande församling i en kommun eller ett landsting eller en sammanslutning av en eller flera statliga och kommunala myndigheter eller församlingar skall få tillämpa in house-undantaget vid sina anskaffningar. Enligt lagrådsremissen skall offentligt styrda organ, t.ex. statliga eller kommunala aktiebolag, inte få tillämpa in houseundantaget vid anskaffningar från t.ex. ett dotterbolag. Regeringen motiverar undantaget för offentligt

styrda organ med att EU-domstolen ännu inte har prövat huruvida dessa organ kan tillämpa in house-undantaget eller inte. Jag konstaterar att den svenska lagstiftaren ställs inför svåra tolkningsproblem när den behöver införa genomförandelagstiftning för att EU-domstolens praxis skall gälla i Sverige. I Sverige har det blivit nödvändigt att införa sådan genomförandelagstiftning rörande det EU-rättsliga undantaget för in house-anskaffningar, som en följd av Regeringsrättens domar i SYSAV-målen. När det EU-rättsliga in house-undantaget nu ska genomföras, i vart fall temporärt, i svensk rätt är det dock mycket viktigt att den svenska lagstiftningen överensstämmer med EU-rätten. Det vore nämligen mycket olyckligt – med hänsyn till de stora ekonomiska konsekvenser för den offentliga sektorn som en omställning enligt den svenska lagregeln innebär – om det svenska undantaget för in houseanskaffningar får ett annat innehåll än det EU-rättsliga. Jag kan inte se att EU-domstolens rättspraxis utesluter offentligt styrda organ från möjligheten att tillämpa in house-undantaget. De in houseregler som finns i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


vatten, energi, transporter och posttjänster, i form av undantaget för anskaffningar från anknutna bolag eller från samriskföretag, innehåller inte heller något motsvarande undantag vad gäller begreppet upphandlande enhet. Det är min uppfattning att en så omfattande inskränkning av in house-undantaget inte låter sig göras genom en enkel lagteknisk omdefinition av begreppet upphandlande myndighet utifrån enbart den svenska lagstiftarens tolkning av hittillsvarande EU-domstolspraxis. I syfte att säkerställa att svensk rätt överensstämmer med EU-rätten bör regeringen åtminstone ha underhandskontakter med EU-kommissionen och samråda med andra EU-länders lagstiftare om nödvändigheten av att införa ett undantag för offentligt styrda organ. Om offentligt styrda organ undantas från möjligheten att tillämpa in house-undantaget enligt svensk rätt, finns en risk att den svenska undantagsregeln för in house-anskaffningar framdeles visar sig vara oförenlig med EU-rätten. För offentligt styrda organs anskaffningar kvarstår således det oklara svenska rättsläget även om lagregeln om in house-anskaffningar införs i LOU. Det är problematiskt, särskilt med

hänsyn till att EU-domstolen i mål C-305/08 har betonat den offentliga sektorns behov av att kunna förlita sig på nationell lags förenlighet med EU-lagstiftningen. Avslutningsvis konstaterar jag att den svenska lagstiftaren i lagrådsremissen bekräftar att EU-fördragets bestämmelser och principer inte gäller vid anskaffning av tjänstekoncessioner om Teckalkriterierna är uppfyllda. När det gäller tjänstekoncessioner är den svenska lagstiftarens utgångspunkt således att EU-rättens in house-undantag gäller fullt ut. Helena Rosén Andersson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

37


juridik

Nya regler och förenklingar väntar – med Sofia Mårtensson och Hugo Norlén (Advokatfirman Lindahl) Nyheterna som är att vänta har diskuterats på flera seminarier under Upphandlingsdagarna. Och torsdagens seminarium om kommande nyheter har upphandlingar under tröskelvärdena eller b-tjänster (dvs utanför s.k. direktivstyrt område) som fokus. Tyvärr användes dock i princip samma bilder som under Onsdagens seminarium om förslag till nya regler, varför det inte finns anledning att gå igenom dessa en gång till. Vi hänvisar därför till artikel här intill om Direktupphandling och preskriptionsfrister. Några frågor kom dock upp till diskussion och dessa kommenteras i det följande.

EG- direktiven omfattar ju som bekant inte den upphandling som understiger de särskilda tröskelvärdena eller som rör s.k. B-tjänster. Föreläsarna noterar att majoriteten av upphandlingar i Sverige också är utanför direktivstyrt område och alltså omfattas av kapitel LOU/ LUF 15 kap-reglerna. Detta torde dock egentligen sakna någon märkvärdig betydelse i praktiken. Man konstaterar att det råder en tämligen enhetlig reglering mellan direktivstyrt och icke direktivsstyrt område eftersom Sverige implementerat hela direktiven (med undantag för regler om tjänstekoncession). Målet med förslagen är att åstadkomma effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling och därmed komma till rätta med vad man uppfattar som två väsentliga problem: a) Raise the signature, dvs. införa vad man kallar avtalsspärr och b) motverka otillåtna direktupphandlingar (genom att införa s.k. ogiltighetsförklaring). Ds 2009:30 om nya rättsmedel (och den s.k. lagrådsremissen) innehåller också en rad andra ändringar, se faktaruta. Bland annat har direktupphandling alltså fått en justerad definition, vilket egentligen bara är en korrigering av den tidigare misslyckad ändringen (då skriftligt togs bort). Direktupphandling kan ske om 4 kap är uppfyllt. Dvs. om inga lämpliga anbud inlämnats, av tekniska skäl, om det är absolut nödvändigt att tilldela ett kontrakt eller vid synnerlig brådska m.m. Krav på riktlinjer tas också bort (15 kap 3 §). Den egentliga skillnaden mellan områdena blir därmed endast att det inte finns krav på skriftlighet utanför direktivområdet. Några nyheter föreslås också om

38

ramavtal (för LOU). Av främsta intresse är kanske att alla villkor kan ingås med valfritt antal leverantörer. Dvs. 2 leverantörer är ok, och inte som tidigare 1 eller 3. Fråga uppstår från auditoriet om man som upphandlare skall ange antalet leverantörer som är tänkt kontrakteras? Något riktigt svar på denna fråga ges tyvärr inte. Rätt att åberopa annat företags kapacitet införs också som uttrycklig regel, och här måste leverantör också tillhandahålla åtagandet och visa att det gäller för kontrakterad period. Denna blir

alltså vad man kallar en kodifiering av redan etablerad uppfattning från praxis (EG-domstolen Holst Italia C176/98). Några ”onödiga” regler i 15 kap upphävs också. T.ex. bestämmelsen om att anbud kan antas utan föregående förhandling och om rätten för leverantör att få ta del av förfrågningsunderlag m.m. Den regelförenklingen som nu sker och skall vara klar hösten 2010 har som målsättning att minska företagens administrativa kostnader med minst 25 %. (Förenklingsarbetet innebär inte nödvändigtvis endast borttagande av bestämmelser, min notis). Två nya bestämmelser införs för att förtydliga (och därmed förenkla): 1) Upphandlaren bär ansvar för

leverantör kan uteslutas om man inte lämnar i intyg m.m. Här görs en viktig notering om att problem kan uppstå vid användning av relativa utvärderingsmodeller, Om man väntar med kvalificering till sent skede och en leverantör tas bort sent i processen, så förändras anbudssumman för jämförelse i en relativ modell. Detta kan naturligtvis leda till en skev utvärdering.

att begära in uppgifter från offentliga register (SKV och KFM ) om skatter och sociala försäkringsavgifter (t.ex. SKV 4820). Dessa menar föredragshållarna kan medföra vissa sekretessproblem m.m. 2) Rätt av begränsa kontroll av intyg och andra bevis på leverantörens lämplighet införs för situationer som a) den som skall tilldelas kontrakt eller b) de anbudssökande eller anbudsgivare som bjudits in att delta i anbudsgivning eller förhandling i selektiv eller förhandlat förfarande. Tidsfristen måste vara skälig och

Föreläsarna avslutar med uppmaningen att se över mallar och riktlinjer. Inte kanske så revolutionerande och t.o.m. lite ironiskt med tanke på att man just konstaterat att kravet på riktlinjer i lagstiftningen tas bort. Fler oklarheter och möjligheter till debatt och vilsna analyser samt överprövningar verkar vara resultatet, snarare än förenklingar och förtydliganden - i alla fall av vad som framkom vid detta något ostrukturerade och lite tunna seminarium.

Vilka är då de viktigaste förändringarna? Ja, kanske framförallt de gemensamma reglerna om avtalsstopp, ogiltigt, förhandsinsyn m.m. (ser mer om dessa i artikel här bredvid). Men också de fasta beloppsgränserna för direktupphandling samt Direktupphandling enligt ”4 kap kriterierna”.

Per Hammarstedt

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


foto: www.strinnhed.se åkestam.holst

En gång i tiden trodde man att jorden var platt. Sen trodde man att den här stenbumlingen som vi bor på var okrossbar. Nu vet vi lite bättre. Vi vet att allt vi gör får konsekvenser. Att det spelar roll hur vi använder våra resurser. Så tänkte vi när vi tog fram Klimatekonomisk DR, marknadens mest miljöanpassade direktreklam. När du kommunicerar med Klimatekonomisk DR vet du att allt, från tryck till papper, uppfyller Svanens kriterier. Att alla inblandade aktörer är certifierade enligt ISO 14001, att transporten är vald med hänsyn till miljön och att distributionen är klimatkompenserad. Det är kort sagt reklam där du kan ta kontroll över din påverkan. Klimatekonomisk DR kostar inget extra att skicka. Skillnaden ligger inte i prislappen utan i miljövinsten. Ska vi göra marknadens mest miljöanpassade DR tillsammans? Läs mer på Posten.se/dr. Där hittar du verktyget som gör halva jobbet åt dig. Den andra halvan gör vi.


juridik

Mer direktupphandling – men med avtalsspärr och skadeavgift? I ett seminarium titulerat ”Direktupphandling och preskriptionsfrister enligt de nya reglerna” ger advokaterna Anders Nilsson och Henrik Seeliger en inledning till de nyheter som är på gång inom lagstiftningen.

ling gäller endast under tröskelvärdena. Den väsentliga nyheten för direktupphandlingar är dock att lågt värde föreslås försvinna och ersättas med fasta beloppsgränser. Lagrådsremissen föreslår 15 % av tröskelvärdet för varor och tjänster, dvs. 287 tkr respektive 577 tkr (försörjningssek-

Det populära och därmed välbesökta seminariet om de stundande juridiska nyheterna resulterade i ett nödvändigt, hastigt men inte odelat positivt byte till större lokaler. Väl inräknade och redo för en juridisk duvning ger advokaterna en snabbrusning genom nyheter som är att vänta. EU:s s.k. ändringsdirektivet (2007/66/EG) ligger bakom de nyheter som är tänkt att införas i LOU/LUF den 1 juli 2010, något försenat. Det faktum att de redan borde varit implementerade i svensk lag ger upphov till en del frågetecken som t.ex. direkt effekt (av ändringsdirektivet) och om att möjligheten att ogiltighetsförklara ett avtal därmed redan gäller, inleder före-

torn). Här kan konstateras att remissvaren är kritiska och menar att det är för låga tröskelvärden. Och auditoriet håller hummande med. Men förslaget om fasta belopp följer enligt föreläsarna gällande rätt. Så mycket som 10-12 basbelopp verkar vara en vanlig direktupphandlingsgräns, även om man tidigare talat om lågt värde (ett par basbelopp).

40

dragshållarna. Regeln om möjlighet till avtalsspärr kan alltså oberopas även om regeln ännu inte trätt ikraft i svensk rättsordning. Sk. Även om reglerna inte antagits ännu konstateras att vi i det närmaste kan förvänta oss att förslaget kommer genomföras enligt den lagrådsremiss som nu föreligger (och som överlämnades av regeringen den 17 december 2009). Vad menas då med direkt upphandling? Förslaget innehåller en något förändrad formulering än nu gällande, nämligen: ”Med direktupphandling avses en upphandling utan krav på anbud i viss form (min kurs.)” Möjligheten till direktupphand-

Förhandlat förfarande (direktupphandling) utan krav på föregående annonsering möjligt Beräkning av ett kontrakts värde skall alltid uppskattas till det totala

belopp som skall betalas enligt kontraktet. Dvs eventuella optionsoch förlängningsklausuler skall också beaktas (som också gäller redan idag). Direktupphandlingar av samma slag under samma år skall också räknas med. Förutsättningarna för när förhandlat förfarande utan föregående annonsering är uppfyllda framgår av tilltänkt ny bestämmelse i 15 kap 3 §. (Bestämmelsen i 15 kap 5 § LOU/LUF ersätts alltså). Detta innebär dock förmodligen ingen förändring i sak eftersom det är möjligt att tillämpa regler under tröskelvärdena även om lagtexten inte uttryckligen säger det. Bestämmelserna blir i praktiken tillämpliga i yttersta undantagsfall och gäller endast om inga eller inga lämpliga anbud inkommit eller om det av tekniska eller konstnärliga skäl (eller synnerlig brådska som man själv inte svarar för) m.m. Denna möjlighet till direktupphandling skall alltså läsas och tolkas ytterst restriktivt och så att säga återhållsamt. Vad som dock inte framgår av seminariet men som är av synnerlig vikt är att man enligt bestämmelserna i 15 kap. 18 § LOU/LUF måste dokumentera vilka skäl som ligger till grund för beslutet att tillämpa direktupphandling om värdet överstiger direktupphandlingsbeloppet. Det åligger nämligen den som ansvarar för upphandlingen att kunna visa att det föreligger godtagbara skäl. Föreläsarna gav också några typiska exempel på otillåtna direktupphandlingar, såsom tillämpning av väsentligen förändrade kontraktsvillkor (vilket är att jämställa med ny upphandling) eller otillåten förlängning. Lagförslaget innehåller dock inga särskilda förändringar mot vad som redan gäller. Däremot föreslås sanktioner som instrument för att förhindra otillåten direktupphandling.

Strängare sanktioner mot otillåten direktupphandling Förutom vad som redan gäller om sanktioner i form av skadestånd och möjlighet till rättelse efter överprövning föreslås alltså, dels möjligheten att ogiltigförklara (överpröva) ett avtals giltighet, dels marknadsskadeavgift om 10 tkr - 100 tkr. Överprövning av upphandlingen kan enligt förslaget ske innan utgången av avtalsspärren, dvs 10-15 dgr efter underrättelse, (beroende på val av kommunikation av underrättelsen). ­­ En viss möjlighet att skydda sig från en avtalsogiltighetsförklaring (sic!) presenteras i vad som kommit

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


juridik att kallas ”Förhandsinsyn”. Dvs en annonsering efter tröskelvärden i TED respektive allmänt tillgänglig databas (på så sätt som redan sker idag) vilket tillsammans med en 10 dagars avtalsspärr skänker immunitet mot överprövning av avtalet. Denna lösning bygger alltså på att annonsering också verkligen sker i praktiken. Här konstaterar att det kommer ställa krav på både upphandlaren och dennes förmåga att annonsera, såväl som på leverantörer att hålla koll på alla tilldelningsbeslut, innan denna nya ordning kommer fungera tillfredsställande. Tidsfrister för överprövning av ett avtal är som huvudregel inom 30 dagar från eventuell efterannonsering eller underrättelse om att avtal slutits (inklusive avtal efter förnyad konkurrensutsättning) . I annat fall är tidsfristen sex månader från det att avtal slutits. Överprövning av ett avtals giltighet är således förslag till ett nytt och eget institut som inte skall sammanblandas med möjligheterna till överprövning av själva upphandlingen. Särskild tidsfrist för marknadsskadeavgift uppgår till normalt 6 mån. Dvs. marknadsskadeavgift kan tilldelas inom 6 månader från det att

1) lagakraftvunnen dom som säger att avtal får bestå (trots att avtalsspärr ej iakttagits) eller 2) om otillåten direktupphandling då en eller flera begärt överprövning i tid Om ingen ansökan om överprövning skett (pga. att ingen leverantör t.ex. inte kunnat känna till en direktupphandling) är fristen dock ett (1) år från det att avtal slutits. Sammanfattningsvis verkar åhörarna inte särskilt imponerade över kommande förslag, främst med hänsyn till att möjligheten att ogiltighetsförklara avtal uppfattas väl och onödigt lång (genom att överprövning kommer i praktiken kunna ske i 30 dgr). Ett ändå välbehövligt och viktigt seminarium med hänsyn till de viktiga förändringar som kan väntas, även om väl mycket tid gick åt till frågor vid sidan av förslaget och nyheterna, på bekostnad av en lite rörig och mindre täckande beskrivning av bakomliggande motiv och väntade effekter av en regel om avtalsstopp. (En kanske mer tydlig beskrivning kan fås genom att läsa lagrådsremissens inledande 2 sidor med sammanfattning om förslagets innehåll). Per Hammarstedt

Fakta i korthet om förslaget: • Avtalsspärr om 10-15 dagar inom vilken avtal inte får ingås • Särskilda tidsfrister för ansökan om överprövning (sammanfaller med avtalsspärren) • Förlängd avtalsspärr vid överprövning tills dess dom fallit • Möjlighet att föra talan om ogiltighet av avtal, t.ex. vid otillåten direktupphandling eller brott mot avtalsspärr och annan bestämmelse. • S.k. förhandsinsyn ger skydd till avtalsprövning genom möjlighet att offentliggöra upphandling och iaktta avtalsspärr om 10 dagar • Avtalsspärr och ogiltighet av avtal gäller utanför direktivet • Marknadsskadeavgift vid otillåten direktupphandling och som alternativ sanktion vid brott mot avtalsspärr (dvs. alltjämt gällande avtal). • Fast direktupphandlingsgränser (15 % av tröskelvärdena) • Förhandlat förfarande utan annonsering även möjligt under tröskelvärdena (Utanför seminariet:) • ”Konkurrenspräglad dialog” blir nytt upphandlingsförfarande • Inköpscentraler införs • Miljöhänsyn och sociala hänsyn bör beaktas när det är påkallat • Förenklingar för inhämtning av kvalifikationskrav Källa: Lagrådsremiss 2009-12-23 Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet

VI BIDRAR TILL ATT DET FUNGERAR.

TEXTILIA är Sveriges största leverantör av textilservice till hälsa och sjukvård och vi finns över hela Sverige. Som din textilservicepartner tar vi ett helhetsansvar för din textilhantering. Genom våra pålitliga arbetsprocesser och vår långa erfarenhet kan vi hjälpa dig att effektivisera din verksamhet.

www.textiliaab.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

41


ekonomi

Nya elpriser slår mot sydliga kommuner De nya elpriserna som införs 2011 kan medföra höjda kostnader i miljonklassen för kommuner i södra Sverige. Bakgrunden är den kritik som EU-kommissionen riktat mot den svenska modellen att prissätta el. Därför har Svenska Kraftnät nu beslutat att dela upp Sverige i fyra områden för att balansera elpriset. I korthet betyder det att elen är billigast att köpa där den produceras, vilket i praktiken innebär att norrlandskommuner får köpa billig el, medan kostnaderna ökar avsevärt för landets befolkningstätaste område, nämligen södra Sverige.

EU-kommissionens kritik handlar om att man tycker att den svenska modellen att prissätta el gynnar södra Sverige, eftersom den billiga el som produceras i Norrland är lika billig i hela landet, trots att det  innebär distributionskostnader att skicka den till södra Sverige. För att möta denna kritik har Svenska Kraftnät beslutat att dela in landet i fyra olika anmälningsområden, det vill säga områden med olika prisnivå på el. Förändringen träder i kraft 1 juli 2011. Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg ger uttryck för entusiasm när han i ett pressmeddelande skriver: ”Övergången till en modell med uppdelning i alla flaskhalsar i Sverige resulterar i mer korrekta elpriser  och långsiktiga prissignaler som ger incitament till effektiv lokalisering av produktion och förbrukning av el.”

Flytta alla fabriker till Norrland? Vad generaldirektör Mikael Odenberg ger uttryck för, kan på papperet se ut som en uppmaning att flytta all kostnadskrävande produktion till det elprisbilliga Norrland, men vad det i praktiken får för konsekvenser är betydligt ökade energikostnader för kommuner i södra Sverige, det säjer Ulf Dahlin, VD för det oberoende elhandelsbolaget Energi Försäljning AB: –  Elen produceras i Norrland men konsumeras i södra Sverige, och sedan man lade ner Barsebäck finns inget som täcker upp det bortfallet. Egentligen borde elnätet byggas ut för att få bort alla flaskhalsar, men det har man inte gjort. Istället införs nu de nya elpriserna för att balansera upp elpriset. Ulf Dahlin  anser att följden

42

blir att konkurrensen mellan elbolagen  försvåras, och det leder i förlängningen till att antalet elbolag minskar. Det blir också svårare att sätta bra priser, eftersom man löper risk att ta ut högre priser för att  ha marginal, och i slutändan blir det konsumenterna som får betala.

Höjda skatter?

De nya elpriserna kommer ofelbart att leda till ökade kostnader för kommunerna i södra Sverige, men riktigt hur mycket och på vilket sätt är än så länge svårt att säja. Den svenska elmarknaden domineras av tre aktörer; Vattenfall, Fortum och Eon, där Vattenfall har 50% av marknaden, men i genomsnitt har bolagen ungefär lika många kunder var. Enligt Ulf Dahlin på elbolaget Energi  Försäljning Sverige AB kan följden av de nya elpriserna leda till ökade kommunkostnader på flera miljoner. Hur kommunerna väljer att  tackla detta kan vara genom att man blir tvungen att höja skatterna för att finansiera det ökade kostnadstrycket. Men det ställer dessutom ytterligare krav på kommunerna som konsumenter säjer Ulf Dahlin: –  Kommunerna måste bli  mer aktiva i sin elhandel .Man behöver tänka nytt, framförallt kommunala bostadsbolag kan se över sin elhandel och bli mer aktiva vid upphandling av el och inte bara ta första bästa elpris och nöja sej med det i kanske fem år. Kraven på både upphandlande kommuner och fristående elhandelsbolag kommer att öka, tror Ulf Dahlin. Ett sätt att möta de ökade elpriserna är att i större utsträckning köpa tjänster och branschkunskap från sitt elhandelsbolag som inte står för elproduktionen, för att på så

Nya zonerna för differentierat elpris. sätt öka möjligheterna att få ut bästa möjliga elpris, och därmed minska risken för ökade kostnader. Men exakt hur de nya elpriserna kommer att slå är ännu osäkert. Det som är

säkert är att det blir betydligt dyrare i framtiden att köpa el för de sydliga kommunerna i landet. Marie Clancy

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


ekonomi

Forskare vill granska den nordiska elmarknaden Den nordiska elbörsen Nord Pool bör kunna synas i sömmarna. Det vore naturligt att en sådan granskning möjliggörs i alla nordiska länder. Det menar docenten i nationalekonomi Thomas Tangerås som deltog i Nordiska rådets möte i Köpenhamn i slutet av januari. Tangerås har tillsammans med kollegan Sven-Olof Fridolfsson undersökt konkurrensen och prissättningen på Nord Pool. En central fråga har varit att utreda om elbolagen utövar marknadsmakt, det vill säga utnyttjar sin storlek, för att trissa upp priserna. Frågan var högaktuell i december förra året då elpriset formligen exploderade i samband med en köldknäpp. Prishöjningen förklarades av lägre kärnkraftsutnyttjande – men samtidigt frågar sig  många varför utnyttjandet är lågt när det är som kallast.

I dag är data om prissättningen i Nord Pool inte tillgänglig för utomstående, i motsats till motsvarande data vid flera europeiska elbörser. Relevant data bör bli tillgänglig för en bredare krets också i Norden, betonar Tangerås och Fridolfsson. De nordiska parlamentarikerna i Nordiska rådet borde enligt forskarna ta upp frågan på regeringsnivå. Forskarna från Institutet för näringslivsforskning i Stockholm kom med uppmaningen på Nordiska rådets januarimöten i Köpenhamn. Ärendet behandlades på ett gemensamt möte mellan rådets näringsut-

skott, medborgarutskott samt miljöoch naturresursutskott. –  Det här är en viktig konsumentfråga. En större tillgänglighet till data är samtidigt en förutsättning för att öka konsumenternas förtroende för elmarknaden, menar Ann-Kristine Johansson och Lisbeth Grönfeldt Bergman, ordförande för

miljö- respektive näringsutskottet. Nord Pool ägs gemensamt av de fyra statsägda systemoperatörerna i Norge, Sverige, Finland och Danmark (Statnett, Svenska Kraftnät, Fingrid respektive Energinet.dk). Källa: Svenska Kraftnät

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet. RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

43


ekonomi

Rekordstort underskott i statsbudgeten Ett kraftigt underskott i statsbudgeten i december försvagar det årliga utfallet. Budgetsaldot i visar ett underskott på 117,5 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än beräknat i ESV:s senaste prognos. Årets budgetsaldo visar ett underskott på 176,0 miljarder kronor. Marginalen till utgiftstaket uppgår preliminärt till 24,7 miljarder kronor.

Underskottet i december

Orsaken till budgetsaldot i december beror främst på den höga nettoutlåningen hos Riksgäldskontoret, de ökade bidrag till kommuner och ett lågt skatteutfall. De takbegränsade utgifterna uppgick till 118,4 miljarder kronor, vilket är 4,1 miljarder kronor högre än prognosen. Statsbudgetens totala utgifter uppgick till 134,5 miljarder kronor, vilket är 7,4  miljarder kronor lägre än beräknat. Bland annat blev Riksgäldskontorets nettoutlåning 8,4 miljarder kronor lägre än kalkylerat. Statsbudgetens inkomster uppgick till 17,0 miljarder kronor, vilket är 6,6 miljarder kronor lägre än man uppskattat. Betalningsdifferenser uppgick till 35,8 miljarder kronor, vilket är 11,4 miljarder kronor lägre än prognosen och beror bland annat på lägre företagsvinster.

God marginal till utgiftstaket

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 964,3 miljarder kronor under

2009, vilket är 20,9 miljarder kronor högre än 2008. Ökningen förklaras främst av tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting, högre utgifter till följd av den högre arbetslösheten och ökade utgifter för ålderspensioner. Utfallet blev 24,7 miljarder kronor lägre än taket. Utgiftstaket för 2009 är fastställt till 989  miljarder kronor, vilket är 3,3 procent högre än taket för 2008.

Kraftigt underskott i statsbudgeten
 Underskottet i statsbudgeten blev preliminärt 176,0 miljarder kronor. Det är 311,2 miljarder kronor lägre än 2008. Den stora försvagningen beror främst på Riksgäldskontorets nettoutlåning som ökade med 132,6 miljarder kronor, främst till följd av utlåning till Riksbanken på 95,3 miljarder kronor och löpande redovisade skatter som minskar med 111,2 miljarder kronor. Årsutfallet för de totala utgifterna blev preliminärt 885,3 miljarder kronor, vilket är 119,2 miljarder kronor (15,6 procent) högre än 2008. För 2009 uppgick inkomsterna preliminärt till 709,3 miljarder kronor, vilket är en minskning med 192 miljarder kronor (21,0 procent)

jämfört med 2008. Inkomster av försåld egendom var 76,4 miljarder lägre jämfört med år 2008 då Vin & Sprit AB och Vasakronan AB såldes. Löpande redovisade skatter minskade med 111,2 miljarder kronor (15 procent), vilket förklaras av högre kommunalskatter, tredje steget i jobbskatteavdraget, höjd skiktgräns för statlig skatt så väl som lägre företagsvinster till följd av finanskrisen och lågkonjunkturen.

Årsutfallet kan förändras

Det preliminära årsutfallet för statsbudgeten kan komma att förändras till följd av myndigheternas bokslutsjusteringar. Det totala utfallet för 2009 publiceras av ESV den 15 mars. Tina Lundberg Åsén

Starkare prognos för de offentliga finanserna De offentliga finanserna fortsätter att visa en utveckling som är starkare än väntat. Finansdepartementet reviderar därför upp sin prognos för de offentliga finanserna. Bedömningen visar att det finansiella sparandet skillnaderna mellan inkomster och utgifter - uppvisar balans 2012 och överskott 2013. –  Förstärkningen av de offentliga finanserna ger vid handen att det föreligger ett visst och begränsat utrymme att förstärka krispolitiken. Inriktningen bör vara att förstärka jobbpolitiken och mildra effekterna av krisen bland dem som påverkats tydligt, säger finansminister Anders Borg. Prognosen för de offentliga finanserna baseras på den konjunkturbild som presenterades i januari och sträcker sig över perioden 20102014. En starkare arbetsmarknad och mer positiva hushåll som ökar sin konsumtion medför att utgifterna

44

minskar och intäkterna ökar. Finansdepartementet reviderar därför upp prognosen för utvecklingen av de offentliga finanserna. Det finansiella sparandet väntas bli negativt under både 2010 och 2011 (-2,5 respektive -0,9 procent), men nå balans 2012 (0,3 procent). Åren 2013 och 2014 väntas det finansiella sparandet vara tillbaka på överskott (1,4 respektive 2,2 procent). Därmed nås målet om överskott i det finansiella sparandet på 1 procent av BNP ett år tidigare än i föregående prognos som presenterades i december. Regeringen uppger att den svenska ekonomin utvecklas starkare än väntat samt att uppgången i arbetslösheten förutses stanna av tidigare och därefter minska snabbare under de kommande åren. Arbetslöshetsprognosen för 2010 ligger nu på 9,5 procent, vilket kan jämföras med tidigare prognos som

var 10,7 procent. Arbetslöshetsprognosen för 2011 ligger på 8,9 procent och under 2012 väntas arbetslösheten ha minskat till 7,6 procent. 2014 väntas arbetslösheten ligga på 6,6 procent. Läget på arbetsmarknaden väntas inte bli lika varaktigt bekymmersamt som väntat. Anders Borg räknar med 6-7 procents varaktig arbetslöshet efter krisen, vilket är ungefär samma nivå som före krisen enligt finansministern. Någon åtstramning av de svenska offentliga finanserna behövs inte, uppger han och tillägger att de offentliga finanserna väntas stärkas ytterligare i takt med att prognosen för tillväxt och arbetsmarknad revideras upp. Starkare offentliga finanser gör att Sverige snabbare går tillbaka till balans och överskott. Källa: Finansdepartementet

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


ekonomi

Signera avtal elektroniskt? Det är inte så svårt som det låter och dessutom slår du ett slag för miljön. Besök vår nya hemsida på www.chambersign.se där du kan läsa mer om denna och andra möjligheter.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

45


outsourcing

Outsourcing

– mer än bara sjukvård

I debatten kring offentlig upphandling av tjänster hamnar vård, omsorg och friskolor ofta i förgrunden. Men fastighetsförvaltning, städning och mat svarar redan idag för en allt större del av outsourcingen. Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL står fastighet, städning och mat för en femtedel av de cirka 500 miljarder kronor som det upphandlas för varje år. Offentliga Affärer har talat med Lars Täuber på ISS om outsourcing och utvecklingen inom branschen. I Sverige är ISS ett av de ledande tjänsteföretagen med 12 000 medarbetare, och ingår i den globala ISS-gruppen med mer än 480  000 medarbetare i 53 länder. Lars Täuber är affärsområdeschef för Facility Management inom ISS, med 2000 anställda och han ser en tydlig positiv utveckling för outsourcing. Enligt honom finns det utrymme att upphandla för ytterligare 300 miljarder kronor, vilket skulle innebära att sektorn fastighet, mat och städning skulle kunna öka sin volym från nuvarande 20 procent till att fördubblas och omfatta ytterligare 20 procent. Men det dröjer innan denna ökning uppnås och anledningarna är, enligt Lars Täuber, många. Alltifrån att det har fattats ett medvetet beslut om att inte göra denna typ av upphandling till att det kan vara en fråga om okunskap, man vet helt enkelt inte riktigt hur man ska göra, menar Lars Täuber. Det kan också bero på att man inte förstår vilket kraftfullt verktyg outsourcing är, ett verktyg som bland annat kan ge den offentliga verksamheten möjlighet att ha bättre koll på ekonomi och därmed kunna balansera kostnaderna.

Politiska aspekter

Den politiska aspekten får inte heller glömmas bort, menar Lars Täuber. –  Även om det här med höger och vänsterskalan har minskat. Förr var detta en mycket hetare fråga. Idag är

46

det inte lika hett att upphandla tjänster. Jag läste om ett fall där en vänsterpartist i en kommun var positiv till att handla upp skolmat. Det vore otänkbart för bara tio år sedan. Efter hand som offentliga sektorn utvecklas så mognar även inställningen till upphandling av tjänster och produkter. Och min bedömning är, fortsätter Lars Täuber att de 300 miljarderna som finns som potential, blir verklighet under närmaste åren. Men sedan får vi ju inte bortse ifrån att det finns kommuner och landsting som tagit beslutet att inte outsourca delar av den offentliga verksamheten. Men enligt Lars Täuber, som följt branschen, så blir de allt färre som fattar ett sådant beslut. Outsourcing har mest handlat om vård, skola och omsorg. Så har det varit och så ser den traditionella bilden av outsourcing ut, men nu håller det på att förändras till att omfatta även städning, fastigheter och mat. Kommuner och landsting inser mer och mer de positiva effekter som kan uppnås. Kostnaderna som sänks och möjlighet att fokusera på kärnverksamheten. En av huvudsakerna är att man ser att det ger positiva effekter. –  Kommunerna och landstingen kan koncentrera sig på att vara beställare och på att ställa krav. Förutom tydliga

Lars Täuber, ISS.

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


kostnadsbesparingar ger det också kvalitetshöjningar och de offentliga verksamheter ser att de aktörer som är verksamma inom området tillför utveckling i en verksamhet som tidigare varit mer olönsamma och kvalitetssäkrade.

Framtid och utveckling

Framtidens utveckling kommer att innebära att beställarna vågar göra ännu större upphandlingar inom outsourcing, tror Lars Täuber. I förlängningen innebär utvecklingen av outsourcing att mat och städning kombineras med fastighetstekniska tjänster, där det också kan ingå en del bevakning och transporter. Även själva samordningen kan outsourcas för att ge till en övergripande synergieffekt. En annan fördel är att kommunen eller landstinget får en större kontaktyta. Enligt Lars Täuber finns det ett bra praktisk exempel redan: –  Ett bra exempel är Nya Karolinska sjukhuset, som valt att gå ut och leta efter en aktör som tar hand om alla stödtjänster. Det är en nyhet och en växande trend. Problemet med att upphandla från flera mindre aktörer innebär ökade krav på beställarna då antalet kontaktytor blir fler. Samtidigt innebär utvecklingen inom outsourcing ökade krav på leverantörerna, något som Lars Täuber anser vara positivt: –  Det är framförallt tre saker som ISS är duktiga på: ledarskap, bra verktyg och bra processer. Vi måste ju vara duktiga på själva processen, det vill säja mäta, analysera och visa på förbättringar.

Kan småföretag konkurera?

Om utvecklingen inom outsourcing är att upphandlande myndigheter köper in större och större paket finns det risk att de mindra företagen inte kan konkurrera, men Lars Täuber på ISS ser framtida möjligheter även för dem: –  Jag tror att det finns en marknad för dem också. Det kommer alltid att finnas kommuner och landsting som fortsätter att välja att handla upp singeltjänster. Däremot kommer andelen kommuner och landsting som väljer att lägga ihop flera tjänster att öka, men jag tror inte att småföretagen kommer att slås ut. I förlängningen kommer detta att lösa sig, menar Lars Täuber. Den som vinner en upphandling kommer at vara den som kan erbjuda bäst kvalité till bäst pris. Ökar dessutom det ekonomiska utrymmet för outsourcing med ytterliga 300 miljarder ökar det även möjligheten för fler aktörer.

Var går gränsen för outsourcing?

deras kärnverksamhet och dels, vilka områden de vill lägga ut, säger Lars Täuber. Det kommer säkert att finnas tjänster som av olika skäl inte kan läggas ut. Ett konkret exempel kan vara brand och räddningsverksamhet. Ska det läggas ut? Är brandkåren ett område som ett privat företag kan göra bättre, eller finns det andra intressen som väger tyngre där?

Outsourcing, besparingar och kvalité Fördelarna med outsourcing är att kostnaderna minskar, med mellan 15-20 procent. Dessutom bibehålles, eller ökar, kvalitén. Men för Lars Täuber på ISS är en fördelaktig outsourcing inte helt avhängig av siffror: –  Det är väl självklart positivt om man sänker kostnaderna med 5 procent. Branschen talar om en besparingspotential på runt 15-20 procent. Det finns kunder, offentliga verksamheter, som tjänat mer och det finns de som tjänat mindre. Jag har personlig erfarenhet av besparingspotentialer som legat ännu högre, ända uppemot 30-40 procent.

Kundrelationer

Enligt Lars Täuber har det senaste tio åren inneburit en positiv utveckling för beställarsidan. De har blivit mer professionella och duktigare på att hantera den nya roll de har. Behovet av att ytterliga vässa sina färdigheter som beställare ser Lars Täuber som en gynnsam utveckling för beställarsidan: att sätta mål, göra uppföljningar och korrekta mätningar som visar att de fått rätt leverans. Förutsättningen för en god affär är att både kund och leverantör känner att de gjort en lyckad affär. Enligt Lars Täuber har ISS flera kunder som sänkt sina kostnader i de nivåer som tidigare nämnts. Flera kunder har varit nöjda och fortsatt att lägga sina upphandlingar hos ISS. Som exempel nämner han Försäkringskassan där kunden fått en sänkt kostnad över en längre period och att kvalitén ökat.

IT-styrning IT-upphandling Organisationsutveckling Sentensia - din partner när det gäller verksamhetsnytta och IT-effektivitet I omställnings- och förändringsarbete skapar vi trygghet genom vår erfarenhet och breda kompetens. Vi arbetar alltid med beprövad metodik, branschstandard och best practice.

Personalrelationer

Ett outsourcingsföretag tar inte sällan över hela verksamheten, inklusive personalen. Vid sådana tillfällen är det viktigt att personalen mår bra, poängterar Lars Täuber. En personalstyrka kan känna sig utsatt och det ger grogrund för negativitet och oro. Här är erfarenheten att personalen mår bättre och upptäcker att den nya arbetsgivaren kan erbjuda nya arbetskamrater och kanske till och med en ny karriär, avslutar Lars Täuber, områdeschef för Facility Management inom ISS.

–  Det som sätter gränsen är dels, vad kunden bestämmer sig för är

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

Marie Clancy

www.sentensia.se

47


outsourcing

IT-outsourcingmarknaden – i finanskrisens spår ASP Sverige utger årligen en marknadsanalys som tar temperaturen på den Svenska IT-outsourcingmarknaden och dess aktörer. Här får läsaren ta del av styrkor och svagheter hos leverantörerna, deras ekonomiska situation samt vilket förhållande de har till olika sourcingtjänster. Marknadsanalysen ger också viktiga tips för den som överväger ett outsourcingalternativ för sin IT-verksamhet. Marknadsanalysen omfattar underlag från företag och offentliga verksamheter och myndigheter i Sverige och en leverantörsundersökning bland de främsta leverantörerna på den svenska marknaden.

till en tidigare kraftig expansion vilket fick till konsekvens att både nya och gamla kunder blev lidande. När konkurrensen hårdnar gäller det att fokusera på varje enskild kund för att behålla och utveckla kunden.

Kundrespons

I princip samtliga branschsegment finns representerade i vår marknadsanalys som omfattar både offentlig och privat sektor. Tillverkning och produktion är den dominerande sektorn med en representation på c:a 21 % vilket innebär c:a 150 företag. Storleken på de företag och organisationer som svarat på marknadsanalysen varierar från < 50 IT-användare till > 5 000 IT-användare.

Kundernas inställning till Outsourcing Då vi jämför hur respondenterna svarat på frågan ”Har ni inom er organisation outsourcat någon del av IT-verksamheten kan vi konstatera att antalet företag som inte har outsourcat över huvudtaget stadigt minskar i antal. Skillnaden mot föregående års undersökning är drygt 6 %. Kunder som outsourcat någon del av sin IT-verksamhet har ökat från 28 % till 32,5%. Vad som förvånar är möjligen att kunder som outsourcat merparten av sin IT-verksamhet endast ökat med strax över 1 % mot föregående års analys.

Kundernas förväntan på outsourcing

Marknadsutveckling

Volymen för marknaden av IT-outsourcingtjänster var 2009 över 20 miljarder kronor vilket motsvarar en tillväxt mot föregående år på cirka 6 – 7 %. En tydlig trend är att huvuddelen av denna tillväxt finns inom segmentet mellanstora företag och offentlig sektor Bedömare anser att outsourcingmarknaden globalt kommer att öka med 5-6 %under 2010.Då ett flertal stora svenska Outsourcingkontrakt ligger för omförhandling skall under 2010 kontrakt för ca 45 miljarder omförhandlas. Inom den offentliga sektorn sker en tillväxt inom IT-outsourcing som inte funnits tidigare. Både myndigheter och den kommunala sektorn lägger i allt högre grad ut driften av

48

IT-relaterade tjänster till en extern part.

Leverantörerna

Den ekonomiska situationen har fortsatt varit god för leverantörerna. Somliga uppvisar till och med starka resultat vilket tyder på en kombination av nya uppdrag och att man utvecklar befintliga kunder avseende tilläggstjänster och projekt. Den allmänna konjunkturen har påverkat förutsättningarna för leverantörerna bland annat genom strävan hos kunderna att förändra IT-relaterade tjänster genom att sänka sina driftskostnader. Man kan konstatera att marknaden fortsätter att konsolidera sig. Exempel på detta är TeleComputings köp av Kentor, Fujitsus köp av

Mandator samt ErgoGroups förvärv av SYSteam. Leverantörerna håller - med vissa undantag - generellt en hög kvalitetsnivå för sin verksamhet. Framförallt är det mindre och medelstora leverantörer som har mest nöjda kunder och utvecklar sin verksamhet med nya processer, verktyg och metodik. Det finns också stora leverantörer som har uppenbara problem med hanteringen av sina kundrelationer vilket tydligt framgår av svaren från kunderna. Stora leverantörer har ofta svårigheter att både behålla och attrahera medelstora och framförallt små kunder. Flera stora leverantörer har en utmaning i att säkerställa relationen och leveransen till nuvarande kunder. En del av detta missnöje kan härledas

Kunderna som svarat på marknadsanalysen fick ange två positiva förväntade effekter Den mest förväntade positiva effekten i grupperna Drift i egen regi och Delvis Outsourcat var att IT-avdelningen i större grad kommer att få tid och möjlighet att fokusera på strategi och funktionalitet. Man har stora förväntningar vad gäller förutsägbara driftskostnader. Att få lägre driftskostnader kommer först längre ner på listan vid en outsourcing. Däremot finns det liten förväntan på att leverantören kan åstadkomma en högre stabilitet avseende driften vid en outsourcing än i den egna driften. Det hänger sannolikt samman med förmågan att mäta tillgänglighet på IT-system som driftas i egen regi gruppen Outsourcat merparten är det förväntan på att få förutsägbara kostnader som dominerar. Skillnaden mellan grupperna som outsourcat vad beträffar storleken på IT-staben kan förklaras Fortsättning på sid 50

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


outsourcing

Är du också en samhällsbyggare?

ACCESS E-SAMHÄLLSTJÄNST – ett publiceringsverktyg för offentlig verksamhet som möjliggör att du kan samla, strukturera och publicera dokument i informationsintensiva processer.

Behov & idé Faktainsamling

Förvaltning/enhet

Kommun/myndighet

Ta del av publicerat material

Formella processer

Leverantör/entreprenör

Vi har inget att sälja och du har inget att köpa! Här bredvid finner du våra lokalkontor där du ser vilket datum vi kommer till dig för att informera om hur enkelt det är att komma igång utan att det är förenat med några kostnader. Ge oss en timme av din dyrbara tid och du är igång! Tveka inte...maila oss namn och vilken ort senast två veckor före aktuell informationsträff. Vi startar kl 14 och adress meddelas en vecka innan träffen, beroende på antal anmälningar.

samhallstjanst@arkitektkopia.se

Borås

9 april

Nyköping

19 april

Eskilstuna

20 april

Skellefteå

29 april

Gävle

21 april

Stockholm 22-23 mars

Göteborg

29-30 mars

Strängnäs

26 mars

Jönköping

12 april

Sundsvall

4 maj

Kalmar

13 april

Södertälje

23 mars

Karlstad

22 april

Trollhättan

31 mars

7 april

Kristianstad

Uddevalla

30 mars

Lidköping

16 april

Umeå

27 april

Linköping

14 april

Uppsala

24 mars

8 april

Västerås

23 april

Växjö

27 april

Örebro

26 april

Ljungby Luleå

28 april

Malmö

6-7 april

Norrköping

15 april

Norrtälje

25 mars

Östersund

3 maj

WWW.ARKITEKTKOPIA.SE www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

RÄTT I TIDEN

49


outsourcing

w

med att förändringen inte har slagit igenom om man delvis outsourcat. Respondenterna i grupperna Delvis outsourcat och Outsourcat merparten vad de ansåg vara de mest negativa effekterna på deras verksamhet vid en outsourcing. Respondenterna i gruppen fick välja två negativa effekter. Tungrott att göra ändringar och att det är svårt att få gehör för speciella behov visar på att leverantörerna måste bli mer lyhörda för sina kunders behov. Samtidigt ligger det i sakens natur att leveransen måste bli så likformad som möjligt för att driftsleverantörerna skall få storskalefördelar i sin tjänsteleverans och därmed kunna reducera driftskostnaderna för sina kunder. Man kan se att det finns två dimensioner på de negativa erfarenheterna: Kostnader: • Högre driftskostnader • Dyrt att göra ändringar • Kundens speciella behov: • Tungrott att göra ändringar • Svårt att få gehör för speciella behov

Leverantörernas förbättringspotential enligt kunderna Respondenterna fick betygsätta leverantörernas förbättringspotential

inom några områden. Två områden dominerade: • Mätning och rapportering av tjänstekvalitet • Proaktivitet Dessa områden anges av mer än hälften av respondenterana som de främsta förbättringsområdena. Som oberoende rådgivare och upphandlingskonsult möter vi alltför ofta kunder som är missnöjda med att leverantören inte visar tillräcklig proaktivitet och fokus. Ofta är detta på en relativt god nivå till en början i en ny affärsrelation till att sedan minska över tiden. Samma sak gäller leverantörernas rapportering och mätning av tjänstekvalitet. Detta skapar tyvärr en situation som på sikt kan eskalera så att kunden väljer att inte förlänga existerande avtal utan se sig om efter en ny leverantör.

Kvalitetskrav

I varje driftsituation krävs att man har relevanta och mätbara kvalitetsmål, exempelvis som mål tillgänglighet, svarstider och lösningsgrader. Man kan konstatera att bara hälften av de som outsourcat delar av sin IT-drift mäter kvalitetsmål. Lägger man till de respondenter som har kvalitetsmål men utan sanktioner så utgör dessa

grupper mellan 83,4 – 89,9 %. Det är uppseendeväckande att det är så stor del av respondenterna som inte har kvalitetsmål eller saknar mätmetoder på utfallet av uppsatta kvalitetsmål. Vi kan bara förklara detta med att kunderna inte har kunskap om vilka mål som är rimliga att sätta upp och än mindre att man skall mäta uppfyllanden av dessa mål. Här behöver kunderna hjälp av experter på upphandling av outsourcingtjänster för att ställa relevanta krav och att mäta hur dessa krav blir uppfyllda. Samma sak gäller de som har outsourcat merparten av sin IT-drift. Det är anmärkningsvärt att så stor del som nära en tredjedel av respondenterna låter en driftsleverantör drifta merparten av IT-miljön utan kvalitetsmål i form av SLA. Lägger man därtill gruppen som har kvalitetsmål men inte har sanktioner för avvikelse mot dessa mål så blir resultatet att hela 73,2 % av de som outsourcat merparten av sin IT-drift bortser från möjligheten att sätta press på leverantören att leverera det som avtalats.

Sammanfattning

Outsourcingmarknaden visar alltjämt tillväxt, f.n. med 5-6 % för år 2010. Störst tillväxt förväntas inom

marknaden för små och medelstora företag samt inom den kommunala sektorn. Bland förväntningarna på effekter hos de företag och organisationer som funderar på att outsourca återfinns förutsägbara driftskostnader, högre stabilitet avseende driften och möjlighet för IT-avdelningen att fokusera på strategi och funktionalitet. Respondenterna upplever att en outsourcing av IT-driftstjänster medför att det är svårt att få gehör för speciella behov och tungrott att göra ändringar i leveransen. Leverantörerna uppges ha en förbättringspotential med avseende på proaktivitet i kundrelationen samt vad avser mätning och rapportering av tjänstekvalitet. Slutligen konstaterar vi att det finns en anmärkningsvärd stor del av leveranserna som inte har kvalitetsmål för uppföljning eller där det finns kvalitetsmål finns inga korrigeringsparametrar. Håkan Kalmermo, ASP

ASP Sverige är enav Sveriges ledande rådgivare, analytiker och upphandlingskonsult inom IT-outsourcing med Skandinavisk bas

21 april – Hilton, Stockholm Lyssna till hur andra har utvecklat sina ledningssystem för att möta morgondagens utmaningar! 20 seminarier med talare från offentlig och privat verksamhet inom områdena: • Kvalitetsledning och Lean Management • Ökad konkurrenskraft med strategiskt miljöarbete • Riskhantering - minimera hot och maximera möjligheter Du får verktyg och arbetssätt för att kunna lyfta din organisation till nästa nivå när det gäller kvalitet, effektivitet, servicegrad och användarnytta. Boka på: www.perspektivdagen.se Pris: 3 995 kr, boka senast den15 mars betala

3 495 kr

SIS Förlag AB, Telefon: 08-555 523 10, E-post:sis.sales@sis.se, www.sis.se

50

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


outsourcing

Sex av 10 misslyckas med sin IT-outsourcing Det berättade Tord Schultz från Sentensia på Upphandlingsdagarna. Siffrorna kommer från en undersökning som Accenture genomförde för något år sedan. Ändå tror Tord Schultz att all kommunal och statlig IT-verksamhet kommer att utmanas ur ett outsourcing perspektiv i en nära framtid. Vändningen har under senare år varit väldigt tydlig. Bland annat pekade han på den nuvarande trenden går mot outsourcing av IT offshore, till utlandet, bland annat Indien. En annan trend är att man outsourcar kompletta funktionsåtaganden med ansvar för hela verksamheter. Att man samverkar kring en gemensam shared service. Nya finanslösningar kan också vara en del av nya IT-lösningar och nämner som exempel hur Pulsen själva utvecklat och finansierat ett system åt socialtjänsten i en av Stockholms kranskommuner.

Om outsourcing

Outsourcing innebär att man överför eller överlåter ansvaret för delar av verksamheten till en eller flera externa parter. Att man outsourcar IT kan bero på flera faktorer. Det kan vara för att man känner lågt förtroende för den nuvarande IT-avdelningen, höga eller skenande kostnader och stort beroende av ett fåtal nyckelpersoner. Det kan också vara av strategiska skäl – icke kärnverksamhet – teknikutvecklingen kanske kräver stora nyinvesteringar.

Orsaker till IT-outsourcing

Det som är speciellt när kommun, landsting eller stat vill outsourca IT-verksamhet är att det enligt LOU måste det bli en affär med begränsad avtalstid. Många gånger kräver också beställaren särskilda säkerhetskrav, det känns som man vill ha både hängslen och livrem, och dessutom som salig Sträng en gummisnodd runt plånboken. Måttstocken är också många gånger oklar, vad är rätt nivå. Och om man inte vet det blir det svårt att mäta effektiviteten.

Sourcingmodeller

I det enklaste fallet väljer man att enbart arbeta med en leverantör av IT tjänster. Men många gånger krävs det flera leverantörer för att säkerställa bästa driften av IT avdelningen (Multisourcing). För att själv slippa och hålla på med komplicerade gränsdragningar och uppföljning av olika IT-specialister är det därför många gånger lämpligt att kunden/ uppdragsgivaren arbetar med ett ombud som exempelvis sentensia. Det är många gånger enklare med bara en förhandlingspart.

Affärsprocessen i outsourcing

IT-outsourcing är inte ett teknik-

Etablering

Etableringsfasen är då allt skall igång. Avsätt tid, det tar alltid längre tid än man överoptimistiskt tror. Se till att resurser finns på bägge sidor. Och se till att leverantören använder de resurser som varit delaktiga i affären till att också deltaga i implementeringen. Och betala inte ut bonusen förrän allting verkligen fungerar. Etableringen innebär bland annat definition av driftmiljö, projektledning, systemkonfiguration, test och validering. Instruktioner för användare och etablera förvaltningsrutiner. Naturligtvis också systemdokumentation och drifthandbok.

Tord Schultz, vd Sentensia

Klas Bergqvist

projekt. Det handlar istället om att använda verksamhetens resurser på bästa sätt så att man får ut mesta möjliga nytta, det vill säga ett verksamhetsprojekt där verksamhetssidan i högsta grad skall vara involverad. Enklast kan affärsprocessen i outsourcing delas upp i fyra delar, analys, upphandling, etablering, leverans.

tillägg. Lämpligen finns också en klausul som incitament till förbättringar under avtalsperioden. Avtalet bör också innehålla definitioner av hur man skall mäta att outsourcingen uppfyller avtalet. Det bör också definiera när krav på när skadestånd kan krävas och hur det skall beräknas.

Föreläsaren Tord Schultz är VD för konsultbolaget Sentensia. Tord har mer än 20 års erfarenhet som konsult och projektledare i stora förändringsprojekt. IT-chef samt säljare och säljansvarig. Sentensia har tecknade ramavtal inom stat, kommun och landsting.

Analys

I analysdelen ingår processkartläggning, verksamhetsnytta, modellering, marknadsanalys, leverantörskrav, samverkansmodell, strategiska vägval, krav på kapacitet och tillgänglighet, former för ändringshantering, krav på användbarhet, användningsfall och former för test och acceptans. I analysfasen bör man framförallt undvika att falla i fallgropar som fel omfattning, fel kravställning och/eller fel målbild. Därför måste man hela tiden involvera hela verksamheten, förankra och stämma av under förstudie och analysarbetet. Helt enkelt, vad kostar verksamheten idag? Vad får vi idag, till vilken servicenivå, vad finns som standard på marknaden, vad behöver utvecklas. Vem tar ansvaret för den befintliga verksamheten, personal, utrustning och lokaler – ingår de i outsourcingen. Hur kommer vår framtida beställarorganisation att se ut. Se framförallt till att bestämma vilka krav som är relevanta. Vilka krav måste vara uppfyllda, och vilka bör uppfyllas. Väl genomarbetade krav spar massor av tid.

DIN MÖTESPLATS I STOCKHOLM

Avtalet

För själva avtalet gäller att noggrant precisera både kundens och leverantörens ansvarsområden och skyldigheter. Det gäller att i samförstånd ha en bra dialog och avstämning med leverantören så att ni bägge menar samma sak, att alla utfästelser och löften också skrivs in i avtalet. Avtalet bör också reglera och skapa utrymme för förändringar och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

NALEN, REGERINGSGATAN 74, STOCKHOLM. BOKNING: 08 505 292 35.

51


outsourcing

Viktigt att förbereda och följa upp outsourcingen När ett outsourcingavtal är underskrivet och klart är jobbet ofta över – för upphandlarna. Skallkrav, bör-krav och prisnivåer är värderade och betygssatta; den eller de som fått högsta poäng har fått uppdraget. Men det är då som det egentliga arbetet börjar, och det är också då som upphandlarna och beställarna avgör om leveransen ska bli lyckad eller ej.

man kom överens om när samarbetet inleddes. Tyvärr är det inte alltför sällan som dessa, lite mjukare värden glöms bort när avtalen ska omsättas i praktiken.

Partnering ett viktigt steg

Processen för att starta ett outsourcingprojekt kan traditionellt delas in i tre ”hårda” faser: Kontraktsgenomgång, etablering samt själva

Utläggning av tjänster. Facility management. Upphandling. Eller kanske privatisering? Kärt barn har som bekant många namn. Alla är de en del av den moderna utkontrakteringstänkandet som ryms under begreppet outsourcing. Outsourcing är i dag ett vedertaget begrepp i Sverige och många organisationer har numera ett moget förhållningssätt till det uttryck som för bara tio år sedan kunde framkalla många frågor och funderingar. Och intresset ökar stadigt. Enligt Outsourcingbarometern 2010, som TNS Sifo genomförde för ISS räkning i januari i år, tror närmare 80 av Sveriges kommuner att outsourcingen kommer att fortsätta öka inom de närmaste fem åren. Bland de främsta skälen till att outsourca kommunal verksamhet anges effektivitet och kostnadsbesparingar samt även en önskan att fokusera på kärnverksamheten.

52

Som ett konkret resultat av detta arbete undertecknar alla inblandade hos både beställare och utförare en så kallad partneringdeklaration. Denna deklaration går ett steg längre än de juridiska avtalen, kontrakten och de detaljerade aktivitetsplanerna och är ett ”moraliskt kontrakt”, som tar upp de värderingar och mål som man är överens om ska gälla för uppdraget. Ledorden är Samsyn, Samarbete och Dialog. Med partnering uppnår man en tydlig förbättring av innehållet i tjänsteleveransen, eftersom alla involverade parter, funktioner och personer är mer delaktiga. Och en bättre förståelse för projektet leder alltid till högre kvalitet och större effektivitet. En annan faktor, som det tyvärr ofta slarvas med, är uppföljningen av de outsourcingavtal som träffas. I upphandlingsunderlagen anges ofta ganska detaljerat vad man vill ska utföras. Mer sällan anges vad man vill uppnå och hur resultatet ska mätas. Här har upphandlarna en viktig funktion att fylla. Dels genom att mer i detalj specificera de mål som finns med upphandlingen, men dels framför allt genom att vara med och säkerställa att de önskemål som finns också förverkligas. Inte bara när det gäller ekonomi, utan även avseende funktion, kvalitet och tid.

Rätt hanterad innebär outsourcing en högre kvalitet och en bättre utveckling av verksamheten. Men för att optimera sin upphandling måste beställaren lära sig att sätta tydliga, mätbara mål samt att göra uppföljningar och korrekta mätningar som visar att leveransen är rätt. Att lägga ut tjänster till externa leverantörer är en process där många saker kan gå och snett och i slutändan göra det hela till en mycket dyrköpt erfarenhet. Kontroll och effektivitet i denna process är med andra ord viktiga faktorer för att lyckas som beställare. Det finns många viktiga saker att tänka på när man outsourcar tjänster inom statlig, kommunal och landstingsverksamhet. Den allra första är givetvis att fundera över varför man över huvud taget ska göra en upphandling och vad man vill uppnå. Är det ekonomi? Effektivitet? Rationaliseringar? Utveckling? Eller en kombination av dessa?

Moraliskt kontrakt

Hur ska man mäta?

Sätt mål och följ upp

Fråga varför

projektet och redan från första början skapa tillit, ordna mötesstrukturer och hantera risker och konflikter.

Priset inte allt

Även förfrågningsunderlaget måste, som en följd av den första analysen, vara tydligt. Men en ofta bortglömd faktor är vad som händer när upphandlingen väl är genomförd. Då gäller det att få till stånd ett väl fungerade samarbete mellan beställare och utförare. Och – inte minst – att se till att kontinuerligt följa upp och utveckla leveransen, så att den motsvarar det

projektstarten. Tjänsteföretaget ISS har till exempel utvecklat ett fjärde, ”mjukt” mellansteg, kallat Partnering. Partneringarbetet kommer in tidigt i projektstartsprocessen – efter kontraktsgenomgången, men innan etableringen och själva projektstarten. Det genomförs i form av en gemensam workshop, som syftar till att skapa en samsyn kring

Det sägs ofta att kvaliteten i en tjänsteleverans är lika viktig som priset. Sanningen är dock att fokus i många upphandlingar oftare ligger just på priset. Uppföljningen av kvaliteten i leveransen är sällsynt, trots att det finns beprövade metoder för detta. Precis som i alla andra verksamheter är förberedelserna A och O för att resultatet ska bli bra och användbart. Och på samma sätt är det – för både beställare och utförare – viktigt att kontinuerligt följa upp att leveransen motsvarar bådas förväntningar. Den som lär sig att behärska dessa två, egentligen ganska självklara saker har redan vunnit mycket när det gäller outsourcing. Robert Nyström

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


outsourcing

Outsourcing, ännu ej tydligt för upphandlingsansvariga Uppenbart är att ”outsourcing” ännu inte är ett gemensamt och tydligt begrepp för upphandlingsansvariga. Det betyder lite olika saker beroende på vem du talar med, påvisas när Offentliga Affärer ringer runt för att förhöra sig om kommunen använder outsourcing. Outsourcing är ett engelskt lånord som betyder att ett företag, låter ett annat bolag sköta en eller flera processer så att företaget som ”outsourcar” skall kunna fokusera på sin kärnverksamhet. Exempelvis kan företaget specificera DVD-apparater, men låter ett annat som är specialiserade på tillverkning, producera. Eller när Landstinget, låter de en privat vårdcentral erbjuda sjukvård. Syftet är att uppnå högre kvalitetsnivåer på tjänster och produkter, så väl som när det kan gälla IT kunna klara av att ”hänga med” i den tekniska utvecklingen.

Kiruna kommun

–  Vi är väldigt försiktiga med outsourcing. Vi gör det mesta själva, säger Joakim Thelin, upphandlingsansvarig i Kiruna kommun. Varför är ni försiktiga? –  Det är nog mest en politisk inriktning kring hur vi skall jobba. Det måste vara ett politiskt beslut

bakom i så fall, det är min uppfattning, fortsätter han.

Borås Stad

–  Begreppet ”outsourcing” för mig innebär att man lägger ut stödprocesser på entreprenad, exempelvis IT, ekonomi och motsvarande, men det gör inte vi i Borås Stad, säger Bo Ekdalh, upphandlingsansvarig. Varför inte? –  Jag har varit här för kort tid för att kunna svara på det, men det vi lägger ut på entreprenad är driften av LSS-boende och äldreboende, fortsätter han och säger: –  Outsourcing är ett alternativ som definitivt bör utvärderas och att vi ser på nyckeltalen.

Karlstads kommun

–  Med outsourcing tänker jag på hemtjänsten som vi har lagt ut på entreprenad. Vi outsoucar verksamheter eller delar av verksamheter, men har inga program för hur vi

skall göra utan det är upp till varje nämnd att fatta beslut om. Sedan tänker jag på IT som vi också har lagt ut på entreprenad, där har vi köpt datorer som är installerade med programvaror som vi behöver, säger Jerker Bäckström, upphandlingsansvarig i Karlstads kommun.   Tillsammans med ALMEGA har kommunen tagit reda på vad de behöver tänka på för att lägga ut

verksamhet på entreprenad. Dels har de tittat på vilka förprocesser som myndigheten behöver gå igenom, sedan på själva övergången när personal vid hemtjänsten erbjuds att gå över till företaget. –  Outsorcing är mycket bra i vissa bitar, men inte i andra, fortsätter Jerker Bäckström. Tina Lundberg Åsén

Öppen fråga om staten ska outsourca mer it Det är långt ifrån klart att staten ökar sin it-outsourcing. I höstas föreslog regeringens e-delegation i ett betänkande att staten skulle fördubbla sin it-outsourcing, en affär som skulle betyda att över tre miljarder kronor per år flyttades ut på tjänstemarknaden.

Nu är förslaget ute på remiss, och sista datum för att lämna synpunkter på förslaget från remissinstanserna är 16 februari 2010. Därefter är det regeringens sak att ta ställning till vilken respons förslaget har fått. Men enligt kommittésekreterare Dan Kostovski på e-delegationen är det långt ifrån säkert att förslaget blir verklighet:

–  Det är upp till regeringen att gå vidare. Det kanske blir av, det kanske blir fördröjt, eller det kanske inte blir av alls, menar han. Tanken med att staten ökar sin it-outsourcing är att det blir en bättre harmonisering mellan myndigheterna, lägre kostnader och högre produktivitet. Därför bör statsförvaltningens externa inköp av it-tjänster

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

växa från dagens 12 procent till 30 procent 2014, enligt förslaget. Det finns dessutom andra  skäl till att staten bör öka sin it-outsourcing, enligt E-delegationen. En viktig faktor är de stora pensionsavgångar som sker från 2011. E-delegationen lyder under Finansdepartementet, och delegationens första uppgift, att utforma ett förslag till strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning, redovisades till regeringen den 19 oktober 2009. Därefter ska delegationen koordinera de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt och följa upp dess effekter för medborgare, företagare och medarbetare. Delegationen ska också koordinera vissa IT-standardiseringsfrågor men också bistå regeringen i det internationella arbetet inom det här

området. Delegationen ska årligen lämna delrapporter med underlag och förslag till regeringen. En slutrapport ska lämnas senast den 31 december 2014. Statens it-kostnader kan uppgå till så mycket som 18 miljarder enligt Riksrevisionen. Om de externa inköpen ska vara 30 procent av totalkostnaden innebär det att myndigheterna om fyra år köper it-tjänster för 5,4 miljarder kronor årligen – att jämföra med 2,2 miljarder med dagens grad av outsourcing. Det innebär att leverantörerna får slåss om ytterligare 3,2 miljarder skattekronor per år. Men om det blir så är en fråga för framtiden. Det är idag oklart när regeringen tar ställning till förslaget. Eller om. Marie Clancy

53


vård

Stafettläkare – ett svar på när saker inte fungerar Det är inte stafettläkaren det är fel på, utan förutsättningen att kunna arbeta som distriktsläkare. Det som från början var tänkt som en kortsiktig lösning för att täcka upp tillfälliga vakanser, är nu uppenbart ett permanent virrvarr av förlorare åt alla håll. Patienter förlorar, skattebetalare förlorar, distriktsläkare mår inte bra.

Missnöje

Orsaken till att distriktsläkarna många gånger väljer att arbeta som stafettläkare visar sig bero på missnöje över arbetsmiljön, ledarskapet och lönen – de väljer bort anställning i landstingets regi och går istället till bemanningsföretag. Där får de bättre

betalt och möjlighet att pröva på något nytt, samtidigt får de ett större inflytande över sin situation och sitt eget arbete. Kvar står patienterna.

Samma läkare skapar trygghet Det bästa för patienterna vid vårdcentralerna är givetvis att mötas av ett välbekant ansikte som känner igen dem. Bara vetskapen om att ha samma läkare skapar trygghet som i sin tur påverkar eventuell oro som patienten kan bära med sig kring sitt sjukdomstillstånd. För att inte tala om tryggheten det genererar när

det gäller komplicerade sjukdomar, långvariga tillstånd eller kronisk sjukdom. Som det ofta är nu får patienterna istället berätta samma historia gång på gång inför olika ansikten. Hur negativt påverkar inte detta dem som redan befinner sig i en jobbig situation?

Skapa bättre förutsättningar

Tveklöst är det av yttersta vikt att skapa förutsättningar så att distriktsläkarna både orkar och vill stanna kvar på sina arbetsplatser. Den dagsaktuella situationen kräver att förbättra distriktsläkarnas arbetsvillkor, höja lönen och se över ledarskapet. Som det är nu rimmar det inte någonstans.

Lyssna in tre gruppers behov

I Västra Götaland fortsätter exempelvis kostnaderna för stafettläkarna att öka. Trots beslut om att kostnaderna behöver minska, visar fjolårets bokslut att prislappen nu är uppe i en halv miljard. Runt om i Sverige syns samma sak. En genomlysning över situationen i sin helhet genom att lyssna av samtliga gruppers behov, därefter ta ett handfast åtgärdsgrepp skulle garanterat resultera i att patienter, distriktsläkare och skattebetalare blev aningen mer nöjda.  Och stafettläkare skulle kunna vara det som de var ämnade till från början. Tina Lundberg Åsén

Affärstidningen för offentlig sektor www.offentligaaffarer.se 54

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


personal & ledarskap PERSONAL-, ORGANISATIONS- & LEDARSKAPSUTVECKLING

Möjliggör för personalen att finna lösningar FTK, FamiljeTerapeuterna Korsvägen AB, i Göteborg är en dynamisk mötesplats för dem som tror på samtalet som verktyg.   De bedriver utbildningar för chefer, verksamhetsledare och personal inom företag och offentliga sektorn. Det handlar om att fokusera resurser och möjligheter och skapa nya konstruktiva sammanhang, snarare än att fokusera på problemområden och det som inte fungerar.

Ligger i framkant

FTK består av fjorton delägare som sedan 1998 har utvecklat nya idéer och metoder inom psykosocialt och terapeutiskt arbete och ligger i dag i framkant inom dessa områden. Samtliga delägare är legitimerade psykoterapeuter som står under Socialstyrelsens tillsyn. Som en resurs till företaget finns även ett nätverk bestående av välmeriterade medlemmar.

Systemteoretiskt perspektiv

Tjänsterna de erbjuder utgår från en systemteoretisk förståelsemodell, vilket innebär att skeenden och resultat i organisationen är konsekvenser av samspelet mellan delarna, och mellan delarna och helheten. En skolenhet är ett exempel på ett system, där åtgärder i en del av systemet får återverkningar i hela eller andra delar av systemet. Värdegrunden bygger på respekt, engagemang, möjligheter och resurser.

Organisations- och ledarskapsutveckling Ett organisationsutvecklingsuppdrag kan omfatta specifika projekt på olika nivåer, men kan även bestå av traditionellt arbete med gruppens interna relationer över längre tid eller konfliktbearbetning i akuta krissitua-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

tioner. Många gånger kan olika delar av en organisation ha kommunikations- eller samarbetsproblem, och med hjälp av en utomstående organisationskonsult kan grupperna hitta och utveckla resurser för kreativa och konstruktiva lösningar.

Teambuilding

Nya arbetsgrupper kan genom ”teambuilding” få professionell hjälp att snabbt komma igång med ett fungerande samarbete. Genom olika gruppövningar och aktiviteter lär man känna varandras resurser och utvecklingsområden. Organisationskonsulten fungerar här som en katalysator som underlättar och effektiviserar de grupprocesser som annars kan ta mycket lång tid att genomföra. Teambuilding kan även användas i gamla grupper, som behöver omorganiseras, till exempel på grund av nya arbetsuppgifter, nya medarbetare eller nya samarbetspartners så väl som vid interna eller externa konflikter.

Ledarskapsutveckling

I ledarskapsutveckling fokuseras konsten att balansera mellan de ofta motstridiga kraven från den underordnade arbetsgruppen och de överordnade strukturerna av politiker och chefer, samtidigt som man behåller sin egen identitet. Ledarskapsutvecklingen kan ske som internutbildning inom större organisationer, men kan även utformas individuellt i generella eller specifika program. En annan variant är handledning över längre tid eller ett mindre antal konsultationer för stöd i ledarrollen eller bearbetning av ledarskapsproblematiken. Oavsett vilken nivå beslutet om organisationsutveckling eller ledarskapsträning fattas på, måste uppdraget formuleras av den grupp FTK skall arbeta med. Arbetet måste ske i samförstånd med alla inblandade. Tina Lundberg Åsén Källa: FTK

55


personal & ledarskap OM KUNDVAL OCH EFFEKTIV FÖRVALTNING

Han kan konsten att entusiasmera Med en kommundirektör som brinner, tutar och kör är det inte konstigt att det går bra för Nacka Stad. – Allt går att göra, jag tror på dem, jag gillar dem, säger Lennart Jonasson om sina kollegor.

Med en intensitet och slagkraftighet vinner Lennart Jonasson även åhörarnas intresse när han föreläser vid Upphandlingsdagarna 2010. Uppenbart är att han inte tvekar att driva saker till sin spets om det är till gagn för kommunen, lika lite som att säga exakt vad han tycker. –  Det finns så många fega tjänstemän som inte agerar, det är inte bra, vi måste tro, satsa och tänka till, säger han samtidigt som jag inte kan undgå att höra hur åhörarna skrattar till innan han fortsätter: –  Det finns inte ett sätt att göra saker på, utan massor, det är också något vi skall främja, vi skall ha högt i tak så att alla kan växa. Det handlar om att ge medarbetarna stor frihet och känslan av jag litar på dem.

nämnderna medel att finansiera verksamheterna. Vem som skall utföra arbetet bestäms i princip på två olika sätt, det ena är de individuellt riktade tjänsterna så som barnomsorg, skola, hemtjänst och äldreboende väljs inom ramen för kundvalssystemet. Sedan har vi tjänsterna som riktar sig till medborgarna, dessa bestäms

Lennart Jonasson, Nacka kommun

Kommunen är uppdelad i tre delar

56

Den enskilde vet bäst

–  Jag tror på att den enskilde vet bäst vad som är mest rätt, lika mycket som vikten av att låta var och en få välja själva. Det handlar också om att hålla nere kostnaderna, tänker på det här med att vi har minskat med totalt sex nämnder, vilket innebär att vi har halverat antalet politiker i kommunen. Minns när jag frågade om vi skulle dra ner på lärare eller på politikerantalet, eller när vi förde in skriftliga omdömen, oj vilket liv det blev då skrek Skolverket. –  Vi försöker jobba som Ingvar Kamprad, vi skall vara tillgängliga, ge bra kvalitet och ha låg skatt.

Han brinner

Drivkraften föddes tidigt i livet, Lennart var ett maskrosbarn som i unga år fick ta ett stort ansvar. Där såddes fröet att mobilisera kraften att senare i livet kunna klara av att hantera många järn i elden, gilla det han gör och människorna han möter. –  Vad har jag gjort nu då, varför sa jag så, kan jag ibland tänka. Jag kan gapa och skrika, men gör jag något tokigt så säger jag det, har inga problem med att be om ursäkt det är oerhört viktigt att kunna det, lika viktig som att man skall ha kul också. Om du skulle beskriva dig själv vad skulle du säga då? –  Prestigelös, mycket humor och kan uppfattas som plump.

Nackas vision, värdering och mål Nackas visionvision handlar om öppenhet och mångfald, där den grundläggande väderingen bygger på förtroende och respekt för människors kunskap, egen förmåga och vilja att ta ansvar. –  Detta skall genomsyra allt som görs, varje beslut som fattas, vare sig det handlar om övergripande frågor om samhällsplaneringen, eller mötet mellan personalen eller den enskilde medborgaren. –  Vår styrmodell består av två delar, där den ena utgör själva styrprinciperna som handlar om att särskilja finansiering och produktion, konkurrens genom kundval eller upphandling, konkurrensneutralitet och delegera ansvar och befogenheter till lägsta effektiva nivå. Den andra delen går under rubriken ”Mål- och resultatstyrning” som bland annat utgörs av våra åtta övergripande mål - en god kommunal service, ett effektivt resursutnyttjande, ett starkt medborgarinflytande, stor valfrihet, lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter, ha ekonomin i balans, hålla en god livsmiljö och långsiktig hållbar utveckling och att vi skall vara en trygg och säker kommun. Sedan handlar det också om strategiska mål med nyckeltal, löpande uppföljning och utvärdering och årsbokslut till fullmäktige.

med samma belopp. En förutsättning för konkurrensneutralitet och verklig konkurrens är att samtliga kostnader för kommunalt anordnad verksamhet är identifierade och täcks av det pris tjänsten kostar. –  Därför använder vi oss av internhyror och internpriser.

–  Vi har tre delar med olika uppdrag för ett gemensamt mål. Verksamheten och organisationen består i grunden av tre delar – en politisk, en med huvudmannauppgifter och myndighetsutövning och en för produktion. –  Ansvaret för hur man organiserar det dagliga arbetet ligger på den som utför tjänsterna. Det kan vara ett företag, en ekonomisk förening eller den kommunala produktionsverksamheten.

Konkurrens genom kundval eller upphandling –  Vi konkurrensutsätter allt, redan på 80-talet kom vi på kundvalssystemet - alla skall få vara med och tävla. Fullmäktige sätter ramarna för ekonomin och ger de ansvariga

genom upphandling. När det gäller kundvalssystem fastställer kommunfullmäktige ersättningen till den som utför tjänsten, vilket innebär att de som utför uppdragen konkurrerar med kvalitet i tjänsteutförandet och inte med pris. När det gäller upphandling tittar Nacka på både kvalitet och pris.

Tjänsterna betalas lika

–  För att konkurrensen skall ge effekt skall nämnderna som är ansvariga för system och finansiering vara neutrala mot både våra kommunala och privata anordnare. En viktig grund för konkurrensneutralitet är att tjänsterna betalas lika oavsett vem som håller i det. Ersättningen inom kundvalssystemen har alltid utgått

Tina Lundberg Åsén FAKTA OM NACKA KOMMUN 88 invånare varav 27 % är barn och ungdom, 60 % arbetande åldrar och 13 % pensionärer En snabbt växande kommun 16 procent utrikes födda 100 km2 40 procent är små hus och 60 procent lägenheter Låg arbetslöshet En kommunbudget på 3,5 Mdr 4 200 anställda Tre av fyra nackabor kan starkt rekommendera sina vänner och bekanta att flytta till kommunen, det påvisar resultatet av SCB:s medborgarundersökning som genomfördes hösten 2009.

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


Låt oss visa dig en

dold skatt • Upp till 12 % energibesparing i dina befintliga armaturer, 30 kr per rör/år

• Minska dina underhållskostnader

med 2/3

• Minska CO2-utsläppen

Genom att använda ECO SAVER energibesparande lysrör sparar du 30 kr per lysrör och år i minskad energiförbrukning. Dessutom får du en livslängd vid HF-drift på nästan 14 år! Kontakta oss för en personlig kalkyl!

info@auralight.se •www.auralight.se


miljö

Klimatförändringar påverkar kommuner i hög grad

En majoritet av landets kommuner arbetar numera med att anpassa sig till ett förändrat klimat i det fysiska planeringsarbetet. Det visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Klimatfrågan diskuterades på en global nivå på FN:s klimatmöte i Köpenhamn. Men klimatförändringarna är även en lokal fråga. I Sveriges kommuner har det förändrade klimatet nu börjat påverka det fysiska planeringsarbetet. Numera arbetar nio av tio kommuner med klimatanpassning enligt en ny rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Av kommunerna som deltog i undersökningen var det dessutom hela 25 procent som angav att de i hög utsträckning arbetar med anpassning till klimatförändringarna. Här handlar det om att ta hänsyn till risken för översvämningar vid planeringen av nya

58

bostäder eller ha beredskap för olika typer av naturkatastrofer. I undersökningen framkommer det att nästan alla kommuner saknar statligt stöd i det här arbetet. Flera myndigheter, så som Statens geotekniska institut, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SMHI, Lantmäteriet och Boverket med flera behöver förtydligade uppdrag att ta fram och tillgängliggöra underlag så kommunerna fullt ut kan sitt ansvar för klimatanpassningen. –  Det här är inte bra. Kommunerna påverkas i hög grad av det förändrade klimatet och arbetar hårt för att anpassa sig till de nya förutsättningarna. För att kunna göra det

behöver även staten ta sitt ansvar och förse kommunerna med bra planeringsunderlag. Blir inte kommunernas fysiska planering bra drabbar det i slutändan medborgarna, med till exempel broar som riskerar rasa, översvämmade vägar eller byggnader som inte klarar stormar, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. Det behövs även ett nytt finansiellt system för att klara anpassningen till klimatförändringarna. Många och stora kostnadskrävande förebyggande åtgärder måste göras i befintliga miljöer. Här räcker det inte till med kommunernas fysiska planering.

–  Staten måste ta ett brett ansvar för att finansiera anpassningar till klimatförändringarna. Redan i Klimat- och sårbarhetsutredningen uppskattades samhällets behov till 100-300 miljoner kronor per år för förebyggande fysiska åtgärder under de närmsta tio åren till följd av klimatförändringarna. Idag finns ett anslag på 45 miljoner kronor per år för kommunerna att söka. Det räcker inte långt, säger Anders Knape. Källa: SKL

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


Hur klarar kommunen ett större värmeavbrott? Vad händer när uppvärmningen i hus och lokaler slutar att fungera? Vad kan landets kommuner göra för att förbättra sin förmåga att hantera en kris i värmeförsörjningen? Konsekvenserna av längre värmebortfall bör ingå som en del av kommunens obligatoriska risk- och sårbarhetsanalys. Även om individen har ett stort eget ansvar för att ta hand om sig själv och sina närmaste och lindra konsekvenser av el- eller värmeavbrott kommer det vid större kriser att behövas kommunala insatser för att ta hand om gamla och sjuka, ge stöd till andra och för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. När vinterstormarna Gudrun och Per inträffade år 2005 och 2007, ställdes många kommuner i södra Sverige på hårda prov. Vi fick en tydlig påminnelse om det

moderna samhällets sårbarhet vid elavbrott och en fingervisning om att uppvärmning av bostäder och arbetsplatser är en basfunktion som vi tar alldeles för självklar. Stormarnas konsekvenser satte samtidigt fart på diskussionen om vad som krävs av den lokala beredskapen för att minimera skadeverkningarna på människor och egendom. Energimyndigheten ger nu ut skriften ”Värmeavbrott”  som är en guide baserad på gjorda erfarenheter. Där kan kommunen hitta vägledning för hur man i samverkan med andra utarbetar en strategi för att möta en eventuell värmekris. Hur klarar byggnaderna i kommunen en

värmekris? Hur många kommuninvånare behöver samhällets hjälp?

Om Energimyndigheten och trygg energiförsörjning Energimyndigheten har ett övergripande ansvar inom området trygg energiförsörjning och verkar för att säkra energiförsörjningen i Sverige på lång och kort sikt. Vi pekar på behov av åtgärder från andra aktörer och ger stöd till andras planering och förberedelser. Myndigheten föreslår också lagändringar och bistår offentliga organ på regional och lokal nivå med stöd inom energiområdet. En viktig del i vårt uppdrag är att ge olika aktörer och elanvändare råd och vägledning om hur de kan förebygga och lindra konsekvenserna av störningar i el- och värmeförsörjningen såsom el- och värmeavbrott. Källa: Energimyndigheten

Statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Regeringen har beslutat om en förordning om statligt stöd till de kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektivisering i den egna verksamheten. Totalt avsätts 99 miljoner kronor per år för kommuner och landsting. Satsningen ingår i ett nytt femårigt energieffektiviseringsprogram för perioden 2010-2014. Svenska kommuner har bland annat genom sin energi- och klimat-

rådgivning till hushåll och företag sedan länge spelat en viktig roll i arbetet med att effektivisera energianvändningen. Kommunerna, och även landstingen, kan också göra mycket för att minska sin egen energianvändning i till exempel fastigheter, transporter och kontorsverksamhet. –  Den offentliga sektorn ska vara ett föredöme i arbetet med energieffektivisering, säger näringsminister

AL-2020

AL-2040

AL-2060

AR-M200

AR-M201

AR-M165

AR-M207

AR-M256

AR-M316

MX-M283N

MX-M363N

MX-M363U

MX-M453N

MX-M453U

MX-M503N

MX-M503U

DX-B350P

DX-B450P

MX-C310

MX-C311

MX-C380

MX-C381

MX-1800N

MX-2300N

Maud Olofsson. För att beviljas stöd ska en kommun eller ett landsting: • upprätta en strategi för energieffektivisering, med mål och handlingsplan • arbeta aktivt för att genomföra strategin • ställa krav på energieffektiva varor och tjänster, exempelvis vid offentlig upphandling.

Statens energimyndighet kommer att hantera stödet och bistå de kommuner och landsting som beviljats stöd med information och råd om energieffektivisering. Källa: Näringsdepartementet

30 nyanser av Sharp Samtliga av våra multifunktionssystem har granskats från råvara till avfall utifrån deras miljöpåverkan. Ingen lätt granskning men det var inte det vi sökte. Resultatet: 30 modeller som ger dig allt du behöver i fråga om säker dokumenthantering – Svanenmärkt. Du hittar alla 30 modeller och mer om vårt miljöengagemang på www.sharp.se

MX-2600N

MX-3100N

MX-3501N

MX-4501N

MX-4101N

MX-2301N

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

59


Nya Volvo S60 fordon

– skandinavisk design när den är som bäst

Nya S60 är ”sculpted to move you” – formad för att sätta både dig och dina sinnen i rörelse. Det är utan tvekan den mest dynamiska bilmodellen Volvo någonsin tagit fram – och fotgängarskyddet Pedestrian Detection med full autobroms är en världsnyhet på säkerhetssidan. –  Den sportiga designen ger ett visuellt löfte om entusiastiska köregenskaper och jag garanterar att nya S60 lever upp till det löftet. Köregenskaperna är bättre än i någon tidigare Volvo. Bilens nya teknologi hjälper dig dessutom att bli både en bättre och säkrare förare, säger Volvo Personvagnars VD Stephen Odell. Skandinavisk design beskrivs ofta med rationella adjektiv som funktionalitet, enkelhet och tydlighet. Vid formgivningen av nya S60 har designteamet även tillfört en modern touch, detaljer som skapar spänning, kontraster och lekfullhet.

Pedestian Detection

Pedestian Detection med full automatisk bromskraft är en banbrytande tekniklösning. Den kan både upptäcka fotgängare som kliver ut framför bilen, varna föraren - och

60

automatiskt aktivera fullbroms om föraren inte reagerar i tid och kan undvika en kollision med en fotgängare i hastigheter upp till 35 km/h om föraren inte själv reagerar i tid.

City Safety standard

Nya Volvo S60 har också City Safety som standard. Med City Safety bromsar bilen automatiskt om föraren inte reagerar i tid när framförvarande bil saktar in eller stannar - eller om han eller hon kör för fort mot ett stillastående föremål. Tekniken kan mildra eller helt förhindra lågfartskrockar bakifrån i hastigheter upp till 30 km/h.

Årsmål 90 000 bilar

Det inledande årsmålet för nya Volvo S60 ligger på 90 000 bilar. Nya S60 byggs vid Volvo Personvag-

nars fabrik i belgiska Gent. De första bilarna levereras till kund i början av sommaren 2010. Klas Bergqvist Källa Volvo Cars

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


fordon

Äntligen nya Saab 9-5 Turerna har varit många runt Saab. Men nu tycks den äntligen komma. Den mycket efterlängtade nya Saab 9-5. Den nya modellen är slank, sofistikerad och omisskännligen en Saab. Med kombinationen av iögonfallande formgivning och avancerad teknologi blir Saabs nya flaggskepp ett intressant och spännande alternativ i stora premiumklassen när försäljningen startar under modellår 2010. Saabs nya flaggskepp i premiumsegmentet är företagets mest tekniskt avancerade bil någonsin. Den ska byggas i Trollhättan, där även merparten av utvecklingsarbetet har skett. Den imponerande listan över högteknologisk utrustning inklu-

derar bland annat en flygplansinspirerad head-up display (Pilot HUD), adaptiva strålkastare (Bi-Xenon Smart Beam), adaptiv farthållare, Saabs adaptiva chassi DriveSense, nyckellöst lås/tändningssystem, trezons luftkonditionering, dynamisk parkeringshjälp och industrile-

dande teknik för fyrhjulsdrift, Saab XWD med aktiv bakhjulsdifferential (eLSD) som vid behov omfördelar drivkraften mellan bakhjulen.

Klas Bergqvist Källa Saab, foto ©GM.corp

Tre år är lång tid att vänta på en dagisplats men inte för att bygga en motorväg. Ett sjusiffrigt belopp på en prislapp har helt olika betydelse beroende på om den sitter på en penna eller ett hus. Det handlar om att se saker i sitt sammanhang. Att koppla ihop punkterna. Varje företag eller organisation har olika förutsättningar och mål. Därför kan utveckling inte köpas i färdiginslagna paket.

Ekan annons off affärer 185x65 (4.0).indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

Det är här Ekan kommer in. Vi förenar egenskaper med möjligheter. Genom noggranna analyser och utvärderingar hittar vi er organisations unika egenskaper och ger er sedan redskap inom styrning, verksamhetsutveckling och införande av IT-system. Vi kallar det “connecting the dots”. www.ekan.com

09-02-09 09.19.39

61


IT

Genomförandet av GSIT rullar på Våren 2009 genomförde Stockholms stad upphandling av en ny gemensam IT-service (GSIT) för stadens fackförvaltningar, stadsdelsförvaltningar, bolag och skolor. Ansvariga för jätteprojektet är Volvo IT. Stockholms stad räknar med att outsourcingen av den lokala IT-driften ska leda till lägre kostnader och stordriftsföradelar. Upphandlingen innebär att samtliga PC byts ut, support och service samordnas, liksom serverdriften. Datorerna förses med Windows 7, Office 2007, Outlook och Communicator. Skolorna får möjlighet att använda kommunikationssystemet Microsoft Live@edu. Totalt berörs cirka 2  000 verksamhetsställen, cirka 48  000 medarbetare och cirka 80  000 elever av förändringen. Inom ramen för GSIT finns det ett stöd för användarna i form av ett 20-tal i huvudsak interaktiva webbutbildningar men också möjligheter till lärarledd utbildning Volvo IT kommer att kunna erbjuda support dygnet runt via telefon eller om det behövs ta över

62

datorns skrivbord på distans för att lösa eventuella problem som kan uppstå. I ett sista steg kommer det också att finnas teknisk support på plats.

Standardiserade och individanpassade Datorerna individanpassas i Volvo ITs fabrik. Ingen information förs över från de gamla till de nya datorerna – all information som användaren vill ha kvar ska ligga på servrar. Volvo IT skapar sedan nya användarkonton i den nya servermiljön, och för över användarnas personliga data. –  Utbytet ska vara helt klart i slutet av 2011. Vi får det senaste operativ-

systemet och senaste versionen av Officepaketet. Sedan får vi standardiserat e-postsystem från Microsoft. En gemensam standard innebär nya rutiner och inte minst ett lyft för säkerhetsnivån i förvaltningen, där vi bland annat har infört speciella tjänstekort med pinkort. Det är mycket planering för att kunna genomföra ett sånt här stort projekt men det rullar på och så här långt har detta i huvudsak mottagits positivt. Hittills har bland annat stadsledningskontoret och vissa stadsdelsförvaltningar, de tre kommunala bolagen Svenska Bostäder, Bostadsbolaget och Micasa Fastigheter och några skolor fått sina datorer, även om allt inte är klart ännu, berättar Anette Holm,

IT-direktör för Stockholms stad. Sommaren 2010 ska införandet vara genomfört på samtliga 250 grundskolor och 30 gymnasieskolor i Stockholm, enligt Anette Holm, som anser att behovet av support inte kommer att vara lika omfattande som i dag när plattformen blir densamma i alla skolor. Det blir inte fler datorer i skolorna i inledningsskedet. Däremot kommer det endast att vara ett nät vilket innebär att både elever och lärare kan arbeta på vilken dator som helst i huset. Tidigare har det oftast varit en uppdelning på lärardatorer och elevdatorer. Arne Öster

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


säkerhet

Behörig – var god passera Passerkontroll är en grundläggande säkerhetsfunktion som begränsar tillträdet till olika lokaler och som säkerställer att endast behöriga personer kommer in. Passerkontroll kan också vara en funktion i ett integrerat säkerhetssystem som i en och samma hårdvara och mjukvara även integrerar vitala säkerhetsfunktioner som exempelvis inbrottslarm, videoövervakning och brandlarm. I dagens samhälle krävs att allt fler dörrar hålls permanent låsta, för att förhindra att obehöriga tar sig in. Olika typer av verksamhet kan också präglas av krav på allt från öppenhet med många personer som passerar in och ut, till slutenhet med en begränsad grupp som har tillgång till utvalda utrymmen. För att såväl behöriga som besökare ändå ska kunna röra sig i dessa lokaler, på ett smidigt sätt, så växer behovet av andra lösningar än ett traditionellt nyckelsystem. Det kan vara allt från elektriska eller elektroniska kodlås till olika typer av mer eller mindre avancerade passerkort och/eller biometriska system. Så kallade motorlås passar i kombination med passersystem i miljöer där extra risk för intrång

finns, exempelvis skalskydd. Motorlåsen ersätter många gånger då elslutbleck. Beroende på säkerhetsbehovet kan kunderna i vissa passersystem blanda fritt med biometriska läsare och beröringsfria RFID kortläsare. Genom att använda olika typer av sensorer kan man med olika tekniker mäta individers unika fysiska egenskaper för att säkerställa identiteter. Fördelarna är självklart att identiteten inte kan stjälas, mistas eller kopieras på samma sätt som pinkoder och nycklar. De biometriska teknikerna man talar om är fingeravtryck, handavtryck, ansiktsskanning, irisavläsning eller ögonblodkärlsanalys (retina), röstigenkänning och signaturverifiering. En kort- eller kodläsare kan vara

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

aktiv och styra andra enheter i ett säkerhetssystem som exempelvis kameror och digitala bildlagringssystem. Till skillnad mot traditionella nycklar ger ett passersystem möjligheter att tidsstyra behörigheter, man kan således dela ut ett passerkort/tagg till en person som bara får tillträde på till exempel vardagar, dagtid. Om man av någon anledning vill spärra ett passerkort/tagg, exempelvis vid förlust eller stöld ger passersystemet möjlighet att omedelbart göra detta. På så sätt bibehålls säkerhetsnivån utan kostsamma låsbyten. Vid ombyggnationer eller omorganisationer ändras enkelt behörigheten till den nya situationen. Passersystemet ger dig även möjlighet att se vem som passerat vilka dörrar och när.

Höjd säkerhet kan fås genom att vid valda dörrar och valda tidpunkter även kräva personlig kod. De flesta företag, institutioner och organisationer har ett system för passagekontroll och ett annat för redovisning av närvaro och tid. I de fall man styr och övervakar olika fastighetsfunktioner, till exempel värme/kyla/luft, belysning, brandoch inbrottslarm är dessa ofta helt fristående system. Med en mjukvarubased integration med andra system, kan samma plattform också användas för att styra andra driftrelaterade system i verksamheten. Det ökar affärsnyttan och kan sänka kostnaderna, samtidigt som säkerheten höjs. Arne Öster

63


utbildning

En skolmodell av pedagogik och familjestöd

Familjeklasser på frammarsch i Sverige Östersund, Göteborg och Kungsbacka är några av de kommuner som nu satsar på Familjeklasser. –  Både elever och föräldrar ges möjlighet till utveckling. Föräldrarna får stöd av både lärare och andra professionella, men också av andra föräldrar som möter liknande situationer, säger Ulla Westling Missios, en av handledarna för utbildningen ”Att arbeta med familjeklass och familjesamarbete” vid GCK i Göteborg.

hitta rätt. Exempel på mål kan vara – sitt still, räck upp handen, prata inte rätt ut, ha tecken till fröken. –  Elever och föräldrar mår mycket bättre, relationerna utvecklas, skolan fungerar, det är verkligen kul. Föräldrarna kan ringa oss när som helst, att vara tillgänglig är viktigt. –  Det här är oerhört intressant tycker jag, det handlar om att bygga broar mellan olika yrkesgrupper och teorier, samtidigt som modellen också lyckas integrera det systemiska

GCK, Göteborgs centrum för konsultation, startade våren 2009 tillsammans med Marlborough Family Education Centre i London den 1-åriga utbildningen ”Att arbeta med familjeklass och familjesamarbete”. Utbildningen vänder sig till lärare vid skolor, så väl som till andra professionella som också arbetar med elever och föräldrar vid bland annat familjeinstitutioner och familjecentraler. Modellen har visat sig vara en synnerligen konstruktiv modell för barn som möter olika svårigheter i skolmiljöns situationer och sammanhang. Fokus ligger på att stötta elevens inlärningsförmåga, så väl som trivselfaktor i klassen. –  Familjeklass är en integrerad modell av pedagogik och familjestöd som bygger på ett nära samarbete mellan eleven, föräldrarna, skolan och socialtjänsten, fortsätter Ulla Westling Missios.

Politiskt intresse

I Storbritannien, Danmark och Norge har utvecklingen av familjeklasser pågått under många år med mycket goda resultat. Uppenbart är att samarbetsmodellen bryter en destruktiv spiral för samtliga involverade. Att bedriva familjeklasser har som form dessutom visat sig vara kostnadseffektivt på både kort och på lång sikt - så till den grad att det nu har väckt ett stort politiskt intresse inte minst i London.

Från Östersund till Kungsbacka Det är 16 deltagare som går utbildningen. Spännvidden är bred geografisk, vissa deltagare reser långväga och kommer ända från Östersund, andra kommer från Göteborg med omnejd. Samtliga är anställda inom socialtjänsten och skolan, vissa har chefsbefattning, andra inte. Men en sak har de alla gemensamt – de brinner för barnen och vill göra det riktigt bra för dem och deras föräldrar i skolan. Vad är det då som är så bra med Familjeklasser? –  Jag upplever att det är en modell som sparar mycket lidande, det är evidensbaserat från alla håll och vinklar, menar en deltagare. –  Vissa av barnen har psykosociala problem, andra har inlärningsproblem. Vad vi försöker göra är att vända problem till möjligheter.

64

inte meningen att du som förälder skall känna skuld, eller uppleva att du är en dålig förälder, utan att det här är en form som stöttar både dig och ditt barn. –  För oss handlar det om att se det friska i eleverna, många gånger kommer vi lärare med negativ information, men för oss handlar det om att skapa ett sammanhang där vi lärare har en större förståelse för eleverna. Nu handlar det om att få med de andra lärarna, de vill väl, men vi ser att det är lätt att fastna i gamla mönster och att vi vuxna inte vill förändras, fortsätter en annan deltagare. –  När det väl var förankrat politiskt hos oss, gick det fort. För oss handlar det om hemmaplanslösningar från årskurs 2 till 9, menar en annan. –  Vi arbetar på ett behandlingshem och tankegångarna vi lär oss här under utbildningen har kommit för att stanna, vi tar med oss idéerna till socialtjänsten, fortsätter en tredje. –  Vi såg hur vi kunde komma vidare med föräldrarna, hur vi kunde hitta ett gott samarbete. Vår rektor är mycket positivt inställd och ser hur samarbetsmodellen öppnar upp och skapar broar till förbättring, säger en deltagare som är lärare i Kungsbacka.

Tina Lundberg Åsén

–  Metoden har vuxit fram, det handlar om för oss att behålla eleverna i skolan och att arbeta med hela familjen, menar en lärare, en specialpedagog och en ungdomsarbetare som arbetar som team med familjeklass vid Härlanda SDN. –  Det gäller att ha samma syn- och grundsätt. Vi försöker vara flexibla, vi utgör tre olika professioner och har tre olika erfarenheter men tillsammans eftersträvar vi att hela tiden

i familjeterapin, säger en annan deltagare. –  Vi vill att Östersund skall samarbeta med föräldrarna, har vi inte dem med kommer vi ingen vart. För oss handlar det om att fokusera det friska och även stötta lärarna att tro stenhårt på det här, säger en skolchef från Östersund. –  Vi tillbringar mycket tid tillsammans med föräldrarna, jag är glad för det är så många som är med. Det är

KORT FAKTA ”Att arbeta med familjeklass och familjesamarbete”. Brenda McHugh och Neil Dawson från Marlborough Family Education Centre är lärarna som håller i utbildningen, samtidigt som även GCK:s handledare Ulla Westling Missios, Ulla Hansson, Marianne Källblad och Lasse Vennman deltar vid varje kurstillfälle.

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


utbildning

Kartläggning över upphandlingsutbildningar UTBILDNING

ORT

UTBILDARE

Basic 1 - Offentlig sektor som kund

Göteborg Malmö Stockholm

OPIC AB

Basic 2 – Framgångsrik försäljning mot offentlig sektor

Göteborg Malmö Stockholm

OPIC AB

Basic 3 – Skapa attraktiva anbud

Göteborg Malmö Stockholm

OPIC AB

Lag om offentlig upphandling

Göteborg Karlstad Malmö Stockholm Sundsvall

Novo Utbildning AB

Offentlig Upphandling

Göteborg Malmö Stockholm

Edupoint Företagsutbildning

Offentlig upphandling av byggentreprenader och tjänster

Göteborg Luleå Malmö Stockholm

EGA

Aktuellt - De nya upphandlingsreglerna

Stockholm

OPIC AB

Allmän kurs i upphandling

Stockholm

SIPU

Expert - Public Bid Manager

Stockholm

OPIC AB

Nya LOU i praktiken

Stockholm

Silf COMPETENCE AB

Offtentlig Upphandling

Stockholm

BFAB / STF

Offentlig Upphandling

Stockholm

Fakultetskurser

Offentlig Upphandling

Stockholm

Företagsuniversitetet

Offentlig Upphandling, uppdateringsdag

Rikstäckande

BFAB / STF

Offentlig Upphandling - Rangordning, viktning och utvärdering

Stockholm

BFAB / STF

Offentlig Upphandling för leverantörer, praktiska råd

Stockholm

Stockholms Handelskammare

Semi-Expert – Affärs- och upphandlingsjuridik

Stockholm

OPIC AB

Semi-Expert – Aktuella rättsfall och överprövning

Stockholm

OPIC AB

Semi-Expert – Elektronisk upphandling

Stockholm

OPIC AB

Semi-Expert – Förhandling vid offentlig upphandling

Stockholm

OPIC AB

Semi-Expert – Miljökrav i offentlig upphandling

Stockholm

OPIC AB

Upphandling av IT

Stockholm

Silf COMPETENCE AB

Upphandling av IT-system

Stockholm

Dataföreningen Kompetens AB

Upphandling och avtal - grundkurs i entreprenadjuridik

Stockholm

BFAB / STF

Upphandling Stockholm

Stockholm

Stockholms Handelskammare

Rikstäckande

Lunds Universitet

FÖRETAGSANPASSAD UTBILDNING Strategier för hållbar offentlig upphandling Källa: FindCourses Global AB/ Studentum AB

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

65


krönika

Kvinnojourer svek den som gick i fronten ”Jag vill tvätta bort ’flumfeminismen’ som jag kallar det för när exempelvis ROKS sa att ”män är djur”. För mig går det inte att generalisera på det sättet, lika lite som att dra gubbväldet i Göteborg över en kam” sa en kvinna till mig vid en intervju för tre år sedan. Häromdagen pratade jag med henne igen. Minns så väl den där dagen för tre år sedan när jag satt framför Malin Mellstam. Vilka visste då att hon levde under skyddad identitet efter att ha blivit misshandlad av pojkvännen som var polis. Vilka kunde ana sig till vilket helvete hon ibland mötte när hon nu satt här vid köksbordet och skrattade. Vilka förstod innebörden av att under tre års tid ha fått flytta, gömma sig, för att få flytta igen samtidigt som hon nu var i full färd med att planera Hjärtslaget. En manifestation rörande mäns våld mot kvinnor som hon var fast besluten att sjösätta.

Fick arbeta kvar som polis

Hennes förre pojkvän dömdes för misshandel både i tingsrätten och hovrätten, trots det fick han arbeta kvar som polis i Göteborg. –  Även om bevis fanns hävdade han att jag hade diktat ihop misshandeln. Stundtals har hon känt sig värdelös och upplevt en intensiv känsla av skuld och skam. Inte var det lättare när närstående svek. –  Det var hårt att bli ifrågasatt och misstrodd, det var svårare än själva misshandeln. Men det fanns en sak som var värre, min son. Det gör så ont när jag tänker på det, han såg hur jag såg ut och kunde inte undgå

66

att ta del av hur jag mådde. Han har verkligen fått gå igenom tuffa saker. Min son var huvudvittnet i rättegångarna.

Startskottet för HjärtSlaget

Efter rättegångarna nådde Malin sin gräns en sensommardag 2006. Sju mord hade begåtts på kort tid i Västsverige. –  Jag blev så oerhört arg över att inget konkret gjordes, plötsligt släppte vanmakten över att hela tiden vara rädd. Jag bara kände att jag måste göra något. Beslöt mig för att gå ut med mitt riktiga namn och stå upp för både min och andras rätt till att kunna känna trygghet i vardagen – och tillit till rättsväsendet. Det blev startskottet för Hjärtslaget. Malin vägrade acceptera sin situation. Hon var trött på att gömma sig, trött på att flytta, trött på att ständigt se sig om. Framför allt var hon så in i helvete arg.

En namninsamling

Hjärtslaget var ingen gala där pengar skulle samlas in, utan byggde på en namninsamling. –  Det handlade om att göra sin röst hörd där varje namnteckning var en gåva. Ett annat syfte var att skapa opinion och få igång ett samarbete med rättsväsendet.

Den 28 mars 2007 på Lorensbergsteatern Det var fullsatt den där kvällen när manifestationen ägde rum. På scenen bakom Ingvar Oldsberg rullade varje namnunderskrift upp på duk. Det var mäktigt att se hur många som hade skrivit på. Sedan kom talarna fram, Göran Johansson kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Claes Malmberg, Claes Eriksson, David Lega, Katarina Wennstam och Lotta Engberg för att nämna några som sa sitt rörande mäns våld mor kvinnor. I slutet av manifestationen kom kvinnor fram, kvinnor som alla levde under skyddad identitet. De sa sitt rätta namn, ålder och yrke.

att det kunde skicka ut fel signaler till kvinnorna vid kvinnojourerna i Göteborg. Men pengar fick kvinnojourerna efteråt av Göteborgs kommun.

En del att tacka för

Kvinnojourerna i Göteborg har en del att tacka Malin Mellstam för, inte minst lära av hennes önskan om att bygga broar som förenar istället för att låta förutfattade meningar styra. Det handlar om självkännedom och respekt. Jag önskar Malin lycka till med sitt nya projekt som hon nu precis har börjat dra igång. Tina Lundberg Åsén

Kvinnojourerna vägrade delta

Vad inga visste om den där kvällen var vad Malin hade fått möta av kvinnojourerna under processens gång. Till en början hade kvinnojourerna i Göteborg stöttat Malin fullt ut, men efter att de hade fått veta att Göran Johansson, Leif Nilsson vid Göteborg & Co och Ingvar Oldsberg skulle medverka mobiliserades samtliga och drog sig ur, förutom en kvinna och Partilles kvinnojour. –  De önskade mig lycka till, men vägrade delta om vissa ur ”gubbväldet i Göteborg” var med. De menade på

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


utbildning

Lindahl. Når resultat. Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens och kontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss. På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhetssyn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på. Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Årets Advokatbyrå 2009. Advokatbyrån som bevisligen når resultat.

stockhol m

göteborg

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

helsingborg

malmö

uppsala

örebro

www.lindahl.se

67


68

Offentliga Aff채rer 4 1 2008 2010 | www.offentligaaffarer.se


Landet Runt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Kiruna i norr till i Ystad i söder. Kiruna: Planeringen av bygget av nya Raketskolan är i full gång I september 2009 beslutade kommunfullmäktige att en ny skola ska byggas för att ersätta Lomboloskolan som brann ner förra vintern. Skolan ska byggas i anslutning till Raketskolan och ska ha verksamhet för elever från förskoleklass till åk 9. Till höstterminens start  2012 planeras den nya skolan stå klar och innan dess är det mycket som ska hända. Under de närmaste månaderna ska synpunkter och tankar från barn, ungdomar, föräldrar, personal, föreningar med flera samlas in och kommer att  ingå i  underlaget för arkitekten som ska rita skolan.

Sollefteå: Bifall på tre projektansökningar I december 2009 fick kommunen bifall på tre projektansökningar. Det var Europeiska Socialfonden (ESF) respektive Tillväxtverket som var beslutande organ och projekten avsåg: En förstudie med syftet att öka ungdomars drivkraft samt anställningsbarhet hos dem som står långt utanför arbetsmarknaden. Ett projekt med inriktning mot att öka effekten av arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar/unga vuxna i åldersgruppen 16-24 år. Ett projekt för lokalt och regionalt utvecklingsarbete med inriktning mot utvecklingen av företags möjligheter att delta i den offentliga marknaden via bland annat e-tjänster inom upphandling och fakturering.

Sundsvall: Nytt busslinjenät kan öka bussresandet med 15 procent

En analys har gjorts av linjenätet och nu finns förslag på förändringar både på kort och lång sikt. Busslinjerna behöver anpassas till de stora förändringarna som sker i Sundsvall, till exempel ett nytt resecentrum. I linjenätsanalysen har två alternativ tagits fram, ett för hur staden ser ut år 2010 och ett för år 2016. Observera att det endast är förslag som måste bearbetas, så det

är inte alls säkert att de kommer att genomföras. Dagens linjenät utgör stommen i förslagen. Några av de större förändringarna som föreslås under 2010 är: • I Bergsåker föreslås nuvarande slinga tas bort • Linje 2, 3 och 4 kan passera nytt resecentrum via Köpmangatan och Parkgatan. Trivector anser att Parkgatan är att föredra som en följd av det ökade antalet bomfällningar som drabbar andra gator som korsar järnvägen, i samband med trafikstarten på Botniabanan. • Nuvarande linje 1 föreslås inte passera nytt resecentrum • Antalet pluslinjer föreslås minskas Några av de större förändringarna som föreslås till år 2016 är: • Ny bussgata föreslås genom Granlo och genom Nacksta • Ny bussgata förslås mellan Granloholm och Sjukhuset Sammantaget antas det föreslagna nya linjenätet generera en resandeökning på cirka15 %. Förslagen har presenteras för politikerna i Kommunstyrelsens samordningsutskott den 15 december. Därefter kommer tjänstemän från kommunen, länstrafiken och Busslink att bearbeta konsultens föreslagna förändringar och ta fram ett förslag till förändringar som kan genomföras.

Stockholm: Stimulans för Stockholm För att motverka lågkonjunkturen och långsiktigt stärka stadens ekonomiska utveckling och arbetsmarknad har kommunfullmäktige beslutat om Stimulans för Stockholm. Det innebär omfattande satsningar på utökat bostadsbyggande, upprustning och miljöeffektivisering av stadens miljonprogramområden, skolor och äldreboenden. Särskild vikt läggs på åtgärder som ger effektivare energianvändning och som skapar trygghet. Satsningen omfattar 20 miljarder kronor åren 20092013. Stockholms stad är också med och finansierar mycket stora inves-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 1 2008 2010

teringar för framkomlighet som till exempel Norra Länken, Citybanan och Förbifart Stockholm. Detta arbete är en bärande del i budgeten för kommande år. Totalt beräknas Stimulans för Stockholm sysselsätta 3.000 personer.

Stimulans för Stockholm i korthet • Nya bostäder i de kommunala bostadsbolagen. • Upprustning av kommunala hyresrätter. • Renoveringar av äldreboenden. • Underhåll av skolor. • Nya förskolor och upprustning av befintliga förskolor. • Trygghetssatsningar i parkeringsgarage.

Lund: Stor satsning på föräldrastöd i Sverige – Lund deltar Förebyggandeenheten i Lund ingår i en stor nationell studie där resultaten av fem olika föräldrautbildningar kommer att jämföras. De program som kommer att erbjudas i Lund är Föräldrakomet 3-11 år, Cope 3-12 år samt en självstudiegrupp som kommer få en bok skriven av Martin Forster, ”Fem gånger mer kärlek”, som föräldrar själva får läsa. Denna självhjälpsgrupp kommer också att ha tillgång till en jourtelefon där erfaren personal sitter redo att ta emot deras frågor. När du som förälder anmält ditt intresse för att delta i studien kommer du att bjudas in till informations möte där du får träffa de personer som ansvarar för forskningsprojektet i södra Sverige.

Göteborg:Detaljplan för Marieholmstunneln och angränsande verksamheter

Planområdet ligger nordost om Tingstadstunneln på båda sidor om älven. Planförslaget innebär att Marieholmstunneln med tillhörande anslutningar kan byggas. Det innebär också ändringar av lokalvägnät och kvartersmark för verksamheter i Marieholm och Tingstad. Stadsdel: Backa/Gamlestaden Stadsdelsnämnd: Kortedala/Backa

Hur långt har planprojektet nått? Just nu befinner sig planen i utställningsskedet för detaljplan. Detta innebär att du kan lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Lämna dina synpunkter senast den 2 mars 2010 via brev eller e-post. Den som inte senast under utställningstiden framför skriftliga synpunkter på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.  Planförslaget finns utställt för granskning under tiden 3 februari 2 mars 2010 och visas på • S t a d s b y g g n a d s k o n t o r e t , Köpmansgatan 20, • Backa Bibliotek, Selma Lagerlöfs Torg 16 • Gamlestadens Bibliotek, Brahegatan 11

Ystad: Aktualisering av översiktsplanen Den nu gällande översiktsplanen, som antogs av kommunfullmäktige i Ystad den 17 november 2005, kommer att aktualiseras genom att den kompletteras med bland annat en tillväxtstrategi som svarar mot målet att kommunens befolkning ska växa med 1 procent om året. En  befolkningsökning innebär att kommunen växer med nya områden för bostäder, handel och verksamheter. Tillväxtstrategin ska ge vägledning kring var och hur dessa områden ska växa fram.

VAD HÄNDER I ER KOMMUN? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till arne.oster@hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

69


konferens

Yasuragi Hasseludden En genuin upplevelse av Japan Yasuragi är inget vanligt spa. Utan är inspirerat av Japanska seder och ritualer sedan årtusenden tillbaka. –  Det handlar om att varva ner, hitta tillbaka till energin och åka härifrån med förnyad kraft, menar Lars Sandberg VD för Yasuragi Hasseludden.

70

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


konferens

Att komma hit till Yasuragi rofyllda oas möter du en del av själva livsnerven i den japanska kulturen. Sinnet, tanken och själen står i fokus för att finna den inre balansen i sökandet efter välbefinnande. Här är en plats där den stilla stunden är lika viktig som mötet i respekt och värdighet. Du kan inte undgå att registrera hur personalen möter upp, eller hur den fridfulla stunden i det japanska badet påverkar. Hela miljön andas genuina inslag av Japan. De heta källorna, behandlingarna och tillagningen av maten. Den noggranna precisionen går igen i allt. Det syns i de rena, enkla formerna som arkitekturen utgör, lika mycket som när du befinner dig strosande i den japanska trädgården som leder ner till vattenbrynet. Att bara gå här i ”Vandringens och stillhetens trädgård” fyller sinnet med ro. –  Vi vill att gästerna skall veta att de får ett lugnt möte här hos oss, att de olika upplevelserna fyller på energin i en omvärld som så ofta är fylld av krav och stress, fortsätter Lars.

Fokuserade i allt de gör

För många gäster är det första gången som de kommer i kontakt med den japanska kulturen när de kommer hit till Yasuragi. –  Det är så totalt annorlunda i Japan, än vad det är här. I Japan går de till ytterligheterna, till precisionen, det handlar hela tiden om ständiga förbättringar i små små steg, lika mycket som det handlar om respekt till allt de gör och alla de möter. Det är oerhört inspirerande, människorna där är så otroligt fokuserade i allt de gör. –  De kan vara superspecialiserade parallellt som deras tusenåriga tradition lever kvar. De står med ena benet i den gamla kulturen och det andra i det högteknologiska moderna. Medan vi här i Sverige många gånger anser att vi måste välja och söker kickar utan någon egentlig mening. I händelse av att vi nu skulle ta till oss det nya, behöver det ju inte innebära att vi måste förkasta det gamla.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

Allting har sin tid, sin plats

–  Vi kan ju inte bli japaner, men vi är inspirerade av deras tusenåriga kultur och försöker ta till oss så mycket vi kan av deras seder och bruk. Ett exempel är det här med badritualen. I Japan fungerar det så att direkt efter att man kommer hem från jobbet tar man av sig kläderna för att ta sig sitt reningsbad. Därefter äter man middag med familjen. Man går in i en annan fas där man släpper arbetet, och fokuserar sina nära.

En urgammal badritual

I årtusenden har badritualen i Japan varit en viktig del för att skapa kroppslig och själslig balans, allting hänger ihop. I badritualen stillas tanken och samlar sinnet. Efter badet är närvaron ett faktum och kreativiteten kommer smygandes. –  Den urgamla badritualen kräver tid och sker i ett lugnt tempo. Innan gästen byter om berättar badvärdinnan om det japanska badet. Det första steget innebär att kroppen skall renas och andra, själen. Man börjar

Lars Sandberg, vd Yasuragi. i tvagningrummet där det står en rad träbyttor och pallar uppställda längs väggen. Genom små, långsamma rörelser mot hjärtat tvättar man sig, fyller byttan med vatten och lyfter den över huvudet och sköljer. När kroppen är ren, är det själens tur. Då sjunker man ner till hakan i den heta källan, eller så kan man inleda med en långsam simtur i vår stora

71


konferens

bassäng. När man känner sig redo, stiger man ner i utomhuskällan och bara ligger där och njuter.

Från färg- och ljudterapi till zenmeditation –  Vi har även olika behandlingar för både kropp och sinne, från massage till färg- och ljudterapi. Vi har också andra aktiviteter som skänker lugn och  ger ny energi, allt ifrån zenmeditation, Qi Gong, Karate-Do, Taiji Svärd för att nämna några exempel. På helgerna finns även en grön teprovning som öppnar  dörren till det gröna teets historia. Och Sushiskolan där du får en introduktion till matlagningskonsten att tillaga sushi. 

Den visuella upplevelsen lika viktig som smaken Restaurangen Teppanyaki restaurang är något alldeles särskilt. Här står en kock vid varje bord och tillagar maten på en stekhäll vid bordets mitt. Råvarorna är av högsta kvalitet och ingen kan undgå att se även här precisionen. –  I den japanska matlagningen är den visuella upplevelsen lika viktig som smaken. Man kan koppla av med en drink under tillagningen av en 5-rättersmiddag och avnjuta den i samvaro med dem man ha sällskap med.

72

–  I anslutning till restaurang finns ett riktigt sushiband. Här kan man beställa sushi som i Japan. Mitt i rummet står en av kockarna och tillagar sushi. Vartefter bitarna blir klara placeras de ut på bandet som löper runt bordet framför gästerna. Efter återkommande besök i Japan har kockarna förenat svenska och japanska matlagnings-traditioner på ett spännande och ofta oväntat sätt. Baren ligger på samma våningsplan som Restaurang Tokyo. Där kan du slå dig ner en stund med ett glas sake och njuta av den sagolika vyn över Stockholm hamninlopp.

20 000 kvadrat meter

Yasuragi erbjuder japanskt bad och heta källor, massage och behandlingar, energigivande aktiviteter och en hotelldel. Det finns två restauranger, en bar och 30 mötesrum. Det finns gott om plats för byggnaden mäter drygt 20 000 kvadrat meter. –  Vi kan ta emot upp till 300 personer utan att gästerna upplever att det är trångt, max kapaciteten ligger på 400 personer. Vi är en plats för stora grupper, par, eller om man vill komma hit själv. Det finns tre varma källor utomhus, nio varma källor inomhus

och en stor simbassäng.

Vandringens och stillhetens trädgård –  Vår japanska trädgård är en kombination av det svenska skärgårdslandskapet och japanska trädgårdsprinciper. Växlingen mellan rörelse och stillhet, vandring och vila, mellan natur och trädgård skapar en möjlighet att mer kunna upptäcka vilka vi är. Runt om i trädgården finns svenska körsbärsträd, japanska lönnar och rönnar, med magnolia

FAKTA 1970 köpte LO mark på Hasseludden och den japanske arkitekten Yoji Kasajima fick uppdraget att rita anläggningen. Under de första tjugo åren fungerade anläggningen som LO-skola. Under 90-talet minskade behovet av centrala utbildningar och skolan lades ner. Hasseludden blev en vanlig konferensanläggning. När Lena Tryggstad kom till Hasseludden ställdes hon inför en stor utmaning för att få fart på verksamheten. Våren 1997 öppnade man portarna till det nya Yasuragi Hasseludden. Sedan 2006 ägs och drivs Yasuragi Hasseludden AB av Choice Hotels Scandinavia AS. Utveckling är en del av Yasuragi och med de nya ägarna

och bambu mitt i naturen. Här finns också den så kallade Rundillen, ett trägolv av virke och sittkanter av murad sten. Här kan den som vill meditera och se ut över en fantastisk utsikt över Höggarnsfjärden. –  Hela Yasuragi Hasseludden vill förmedla hur man på olika sätt kan fokusera egen kraft och göra det man gör med en känsla av värdighet och stolthet. Tina Lundberg Åsén

görs omfattande investeringar för att förädla konceptet Yasuragi. Svenska Spahotell är en  förening för svenska högkvalitativa hotell med spaverksamhet. Medlemskap innebär en garanti för gästerna att spahotellet har ett visst utbud av behandlingar och aktiviteter samt att dessa utförs av välutbildad personal. Närheten till naturen är en hörnsten i Yasurag Hasseludden verksamhet. Därför sträcker sig målsättningen med deras miljöarbete längre än att tillmötesgå lagen. Yasuragi Hasseludden är miljöcertifierade enligt ISO 14001 standard.

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


konferens

Tack för alla trevliga besök i vår monter. Efter två härliga dagar är vi nu laddade med nya idéer och inspiration för framtiden. Vi hoppas att även ni blev inspirerade och snart besöker oss på Särö. Varmt välkomna!

Säröhus Konferenshotell mail@sarohus.se www.sarohus.se Tel. 031-936090

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2010

73


KONFERENSGUIDEN Möten nära Stockholm, i underbar miljö Konferenser · Dagkonferenser · Fest Villa Söderås, Elfvik, Lidingö. 08 765 28 95. www.villasoderas.se

Marieborgs Kursgård Konferera i Norrköping! Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

Telefon: 011-21 96 11 www.marieborg.net

First Hotel Reisen

Unna eR det lilla extRa Fri tillgång till internet / gym / bastu / avsvalkningspool - och vår populära FrukostbuFFe F i r s t H o t e l r e i s e n / t: +46 08-22 32 60 / www.Firsthotels.se

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan. Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss. Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen. För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan. Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss. Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

www.diplomathotel.com

Testannons.indd 1

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. www.wreta.com

2009-03-31 14:21:57

Affärstidningen för offentlig sektor www.offentligaaffarer.se 74

Sigtunahöjden Hotell och Konferens 15 min från Arlanda för effektiva möten - med inspiration från Kina!

sigtunahojden.se 08-592 577 00 Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


Profil- och presentartiklar Kontantkort Konferenshotell och kursg책rdar


AVTALSNYTT / profil- och presentartiklar

Det handlar om att synas – på rätt sätt Att visa upp en unik profil med hjälp av profiloch presentartiklar som stämmer överens med myndighetens värderingar stärker varumärket.

Lantmäteriet har upphandlat ramavtalsområdet Profil- och presentartiklar, inom ramen för Statlig Inköpssamordning. På ramavtalen kan du avropa gåvokort, profilartiklar, giveaways, presentartiklar samt tjänsterna förädling, webshop, lagerhållning och konsultation. Avtalsperiod 2009-12-11 – 2011-06-30, med möjlighet till två årsvisa förlängningar Avropsrutiner: Kombination av rangordning och förnyad konkurrensutsättning beroende på behovets volym. Upphandlande organisation Lantmäteriet Ansvarig upphandlare Ingmarie Wester Telefon: 026-633 270 E-post: ingmarie.wester@lm.se Antagna leverantörer för anbudsområdet Profil- och presentartiklar: TriffiQ Företagsprofilering AB Roupéz Profile Collection AB Antagna leverantörer för anbudsområdet Gåvokort: Roupéz Profile Collection AB TriffiQ Företagsprofilering AB IDÈ House of Brands Sweden AB

Profilering, presenter och gåvokort Profilartiklar kan bidra till att stärka teamkänslan samt vara ett bra sätt att synas i olika sammanhang. Exempel på profilartiklar är kläder, väskor,

76

kepsar, kaffemuggar, badlakan, reflexer och tablettaskar, artiklar som förädlas med myndighetens logotyp. En presentartikel däremot är en gåva som oftast inte är förädlad med logotyp, några exempel på artiklar är glasskål, vas, ullpläd, kökskniv och chokladask. Gåvokorten kan vara ett trevligt alternativ som t.ex. julklapp till personalen, ett kort där den anställde får välja mellan flera olika produkter inom ett tema och få den hemskickad till bostaden.

Förenklat avropsförfarande för små behov För avrop gäller en kombination av rangordning och förnyad konkurrensutsättning, beroende på behovets volym. Det innebär att du vid små behov ska vända dig direkt till den leverantör som är rangordad 1:a i första hand, 2:an i andra hand osv. Vid större behov skall en förnyad konkurrensutsättning göras och alla leverantörer skall ges möjlighet att inkomma med anbud. Läs mer om avropsregler och beloppsgränser på sidan för ramavtalsområdet på www. avropa.se.

Enstaka avrop eller leveransavtal Du kan avropa ett enstaka köp alternativt avropa ett leveransavtal om du vill ha en leverantör under en längre period för att enkelt och snabbt kunna avropa när behovet uppstår. Använd avropsblanketter och stödmaterial som finns på sidan för detta ramavtalsområde på www.avropa.se.

Konsultation

Ta hjälp av leverantörernas kreativitet och kunnande inom området.

Du beskriver behovet och förutsättningarna (syfte, målgrupp, tema, maxpris), leverantörerna får möjlighet att offerera sin idé till lösning. Använd särskild avropsblankett, idé, när du avropar.

Miljökrav

I upphandlingen har det ställts särskilda krav på leverantörernas miljöarbete, ett av dessa miljökrav skall följas upp och redovisas till Lantmäteriet varje år. Särskilt miljökrav har även ställts på sortimentet av produkter, leverantörerna kan därmed erbjuda textilier som uppfyller Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för textil och läder, nivå 1. Leverantörerna kan även erbjuda ett utbud av produkter med andra miljövänliga egenskaper. Samtliga tre avtalsleverantörer är idag ISO14001-certifierade.

Sociala och etiska krav

Leverantörerna skall respektera och verka för att grundläggande sociala krav efterlevs i sin verksamhet. Leverantören skall bland annat verka för att produkter som levereras till statliga myndigheter och organisationer med fullmakt skall vara framställda under förhållanden som är förenliga med ILO:s åtta kärnkonventioner (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182), FN:s barnkonvention, artikel 32, det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet, samt den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. Att detta arbete pågår i företaget och hur det har genomförts under det senaste året skall följas upp och redovisas en gång per år till Lantmäteriet.

Fakta

Statliga myndigheter och organisationer med fullmakt har avropat profil- och presentartiklar (inkl tjänster) på de tidigare ramavtalen för cirka 60 miljoner kronor under en treårsperiod. Fördelat på cirka 50 procent profilartiklar, 20 procent profilkläder och 30 procent presentartiklar. Området Gåvokort ingick inte i det tidigare ramavtalet, dessa har tillkommit i den nya upphandlingen. Myndigheternas enkätsvar inför ny upphandling visade på att det finns ett stort intresse av att ställa krav på leverantörernas miljöarbete och ett sortiment av miljövänliga produkter samt krav på att barnarbete inte förekommer i produktionen. Dessa önskemål har beaktats i upphandlingen. Myndigheterna och de tidigare avtalsleverantörerna efterfrågade även en förenkling av avropsrutinerna vid små behov. Dessa önskemål har även de beaktats i upphandlingen.

Att tänka på:

• Det finns särskilda regler för skattefria gåvor, läs mer på www.skatteverket.se. • Det finns risker med att ge och ta emot en gåva. “När du vill visa gästfrihet – kan det vara bestickning” och “När du låter dig bjudas – kan det vara en muta”, läs mer på www.institutetmotmutor.se Ingmarie Wester Ansvarig upphandlare Lantmäteriet

Avtalsnytt 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


Produkter som stärker ditt varumärke Att målmedvetet arbeta med profilkläder och andra typer av profilartiklar är ett bra sätt att synas i olika sammanhang och stärka dina relationer med kunder, anställda och samarbetspartner. Idag är det svårare än någonsin att fånga människors uppmäksammhet. Ett koncept med en stark idé (som också samordnas med en genomtänkt grafisk profil) gör inte bara ditt namn, din produkt eller tjänst mer känd utan knyter även anställda och kunder närmare ditt företag, orga-

nisation eller myndighet, samtidigt som de stöder ditt varumärke. Profilartiklar förädlas med logotyp och tas kanske även fram i särskilt utvalda färger. Exempel på sådana artiklar kan vara kläder för arbete och fritid, väskor, kepsar, pennor, kaffemuggar, handdukar, badlakan,

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 1 2010

reflexer, karameller och tablettaskar. En presentartikel däremot är en gåva som oftast inte är förädlad med logotyp, några exempel på artiklar är glasskål, vas, ullpläd, kökskniv, delikatesskorg och chokladask.

Gåvokort till ditt företag eller organisation? Detta är det bekväma valet till dina kunder, anställda eller kanske till jubilaren. Ett kort där mottagaren får välja mellan flera olika produkter uppdelade på ett eller flera teman och få den hemskickad till bostaden. Det finns särskilda regler för skat-

tefria gåvor. Det kan också finnas risker med att ge och ta emot gåvor. Gränserna när det gäller gåvans ekonmiska värde och sammanhanget är dock inte entydiga. Gåvor som ges inom en vänskapsrelation är inte mutor, även om det samtidigt finns ett tjänstesamband mellan givare och mottagare. Det fastslår Högsta domstolen i sin dom i målet med vinimportören som skänkt en vinkyl till sin offentlige försvarare. Arne Öster

77


» profil- och presentartiklar «

AVTALSNYTT / lantmäteriet

Roupéz Profile Collection Kompetent företag inom profil- och presentreklamprodukter sedan 1986 Roupéz produktområden

Profilreklam handlar om att synas, på rätt sätt. Vi på Roupéz hjälper våra kunder att visa en unik profil med hjälp av profil- och presentreklam som stämmer överens med kundens värderingar. Produkterna hjälper till att skapa lojalitet och stärker varumärket. Profilkläder är ett bra val för att stärka teamkänslan och sammanhållningen. Det är också ett bra sätt att synas och stärka varumärket i olika sammanhang. Roupéz har ett mycket brett sortiment av marknadens bästa varumärken och plagg för detta ändamål. Vi tar även fram helt specialdesignade kollektioner. Gåvor handlar om att visa uppskattning för exempelvis en bra arbetsinsats eller att uppmärksamma en speciell händelse. Roupéz har ett stort antal idéer och förslag på produkter som kan förmedla den rätta känslan i varje sammanhang. Vi har även ett brett sortiment med gåvokort.

Erfarenhet och kompetens

Kärnan i vårt koncept är att fungera som samarbetspartner. Roupéz fokuserar på resultatet och den effekt produkterna kan skapa för kunden. Vår ambition är att de produkter och tjänster vi levererar, skapar lönsamhet och nytta i kundens verksamhet. Vi

har erfarenhet och kunskap sedan 1986. Vi besöker årligen flera mässor både i Europa och Asien för att hålla oss uppdaterade med omvärlden. Vi är medlemmar i branschföreningen som jobbar för en sund utveckling av branschen.

En aktiv partner genom processen Vi behärskar hela processen från idé och designförslag till färdig levererad produkt. Roupéz jobbar aktivt med att ta fram nya och intressanta produkter för våra kunder. Vi samarbetar med de ledande leverantörerna och tillverkarna i Sverige, EU samt i Asien och har därför tillgång till produkter från hela profilmarknaden. Vi ordnar självklart all form av märkning och förädling. Roupéz är en expertpartner och erbjuder utvalda produkter från det bästa av profilmarknadens utbud.

Webbshop och logistik

Webbshoppen är enkel att använda och utvecklas kontinuerligt. Plattformen är flexibel och kan anpassas efter kundens önskemål. Lager och märkning finns i stor utsträckning på samma plats. Det innebär korta ledtider och minskade transporter. Vi har erfarenhet av webshopslösningar för avrop sedan 2001.

Företagsnamn: Roupéz Profile Collection Omsättning: Ca 30 miljoner Antal anställda i Sverige: 13 st

fakta

Etablerat år: 1986 Huvudkontor: Jönköping Regional representation i Sverige: Växjö, Värnamo.

Kvalitet och miljö

Roupéz är ett av mycket få företag i branschen som är tredjepartscertifierade enligt både ISO-9001:2008 kvalitet, samt ISO-14001:2004 miljö. För oss är det viktigt att tåla en sådan granskning och inte bara sätta upp fina formuleringar och policys. Vi jobbar aktivt med att hela tiden förbättra vår verksamhet och våra rutiner. Detta innebär en stor trygghet för våra kunder.

Framtiden

Roupéz skall med engagerade ägare och kunnig personal fortsätta utvecklas tillsammans med befintliga och nya kunder i en takt som säkerställer att våra kunders höga krav på service och kvalitet kan infrias samt förbättras. För Roupéz är en nöjd kund nyckeln till nya kunder. En viktig målsättning för oss är att bygga upp ett långsiktigt samarbete med kunden vilket bygger på förtroende och kunskap om kundens behov. Välkommen till Roupéz Profile Collection AB!

Aktuellt ramavtalsområde/aktuella samarbetspartner: Profil och presentartiklar, Gåvokort Giltighetstid: 2011-06-30 Referenser: SYSteam, Aspen, Neova, Skeppshult, Alfa Moving, Ecco, Banverket, Skogsstyrelsen Kontaktperson: Tomas Persson Tel 036-351092 tomas.persson@roupez.se Hemsida: www.roupez.se

Certifieringar miljökvalitet: ISO-9001, ISO-14001

78

Avtalsnytt 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


AVTALSNYTT / kontantkort

Nytt ramavtal för

kontantkort Riksgälden tecknade den 8 december 2009 ramavtal avseende kontantkort med ICA Banken AB. Med kontantkort blir det enklare att göra utbetalningar till personer som saknar svenskt bankkonto. I dag används bland annat kontanter och utbetalningsavier. Kontantkortet är ett säkrare och mer effektivt alternativ i de här fallen. Ramavtalet trädde i kraft den 1 januari 2010 och gäller till och med 2012-12-31. Möjlighet finns att förlänga avtalet med 12 månader till och med 2013-12-31. Kontantkort är en ny utbetalningstjänst som underlättar offentliga utbetalningar som av olika anledningar inte kan göras direkt

80

till ett svenskt bankkonto. Detta kan till exempel bero på att mottagaren saknar id-handlingar och/eller möjlighet att själv skaffa ett bankeller betalkort. Myndigheter laddar kortet med pengar, men man kan inte själv sätta in pengar på kortet. I dag används i sådana fall bland annat kontanter, utbetalningsavier

och utländska checkar. Med kontantkortet krävs mindre administration, vilket innebär lägre kostnader. Dessutom innebär minskad kontanthantering att risken blir lägre för både utbetalaren och mottagaren. Kontantkort är ett elektroniskt kort som laddas med ett visst kontantbelopp. Utbetalaren laddar kontantkortet med det som ska betalas ut i form av bidrag eller ersättning. Kontantkortet kan användas för både enstaka och återkommande betalningar. Mottagaren kan sedan ta ut pengarna eller använda kortet att handla med, med hjälp av en pin-kod. Kortet kommer att fungera i alla betalkortsterminaler och i bankomater. Motsvarande kort finns i bland annat Storbritannien och USA.

–  Kontantkortet är en nyhet i Sverige som innebär stora fördelar för både utbetalaren och mottagaren, säger Anita Schönbeck, projektansvarig på Riksgälden. Migrationsverket, som idag har en liknande lösning, Kriminalvården och Försäkringskassan är några av de myndigheter som är intresserade av tjänsten, liksom de större universiteten och ett stort antal kommuner. Enligt Anita Schönbeck är det dock svårt att ange några volymer och antal kort i dagsläget. –  Eftersom vi under fem års tid har hanterat utbetalningar till asylsökande, är detta inte något nytt för oss, säger Jörgen Wennberg, VD på ICA Banken. Arne Öster

Avtalsnytt 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


Kontantkort underlättar offentliga utbetalningar Den som saknar ID-kort och inte är svensk medborgare råkar snabbt i praktiska problem i vardagen. Det går till exempel inte att öppna bankkonto, och det kan bli svårt att få ut lön eller ersättning från till exempel Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Nytt kontantkort kan underlätta. Skatteverket började utfärda ID-kort den 1 juni 2009. Alla som är folkbokförda i Sverige, har fyllt 13 år och kan styrka sin identitet kan få ett ID‑kort. Därmed tillgodoses behovet av ett ID-kort för personer som inte kan få någon av de andra godkända ID-handlingar som finns i Sverige, såsom nationellt ID-kort, körkort eller ID-kort som utfärdas av en bank. För att öka tillgängligheten och förbättra servicen kommer Skatteverket att utöka antalet servicekontor

som utfärdar ID-kort. Senast i slutet av 2011 kommer det gå att ansöka om ID-kort på 48 platser runt om i Sverige. Många av de nya ansökningsställena ligger i storstadsregionerna där behovet är som störst. För att ytterligare öka tillgängligheten ska det även bli möjligt att hämta ut sitt färdiga ID-kort på valfritt servicekontor i landet. –  För att ansöka om ID-kort krävs det ett besök på ett av våra kontor. Många som ansöker måste dessutom ha en intygsgivare med sig för att

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 1 2010

styrka sin identitet. Därför är det viktigt att kunna ansöka i närheten av där man bor, säger Eva Månsson på Skatteverket. När en person får uppehållstillstånd i Sverige får de ett svenskt personnummer av Migrationsverket. Men det här räcker inte för att få en legitimation. En nära släkting eller partner måste följa med till Skatteverket och intyga vem du är. För många nyanlända personer finns bara handläggaren som möjlig intygsgivare.

Nytt kontantkort från årsskiftet I mitten av 1990-talet lanserades Cashkortet. Tanken var att butiker och kunder skulle slippa krånglet med kontanter vid småbetalningar. Men Cashkortet blev ingen succé och skrotades efter några år. Nu kommer ett nytt försök att lansera ett kontantkort. Denna gång är det

ICA-banken och Riksgälden som står bakom. ”Den nya tjänsten innebär att statliga myndigheter, kommuner och landsting kommer att kunna betala ut pengar på ett säkrare och effektivare sätt.”, skriver Riksgälden i ett pressmeddelande. Kortet kommer att fungera i alla betalkortsterminaler och i bankomater. Man betalar genom att signera med en pin-kod. Myndigheter laddar kortet med pengar, men man kan inte själv ladda kortet med pengar. Tanken är att underlätta för de som till exempel saknar bankkonto eller ID-handlingar. Kriminalvården, Migrationsverket, universiteten, Försäkringskassan och ett flertal kommuner har anmält intresse. Arne Öster

81


AVTALSNYTT / konferenshotell och kursgårdar

Konferenshotell och kursgårdar

82

Danderyd

- Norrmalm

Umeå

Stockholm:

- Östermalm

Uppsala

- Kungsholmen

Sundsvall

Konferenshotell: Borgholm

Karlskrona

Stockholm:

Borås

Kinda:

- Globen *

Båstad

- Rimforsa

- Norrmalm

Gislaved:

Kiruna

- Södermalm

- Hestra

Kristianstad:

- Älvsjö

Götene:

- Åhus

- Östermalm

- Lundsbrunn

Kungsör

Sundsvall

Haninge:

Lidingö

Södertälje *

- Handen

Linköping

Sölvesborg

Helsingborg

Malmö

Trelleborg:

Dessa är vidare fördelade på kommun och sedan ort (om så finns) inom kommunen enligt nedan. Stockholm är även uppdelad i stadsdelar. Se tabell.

Huddinge:

Nacka *

- Smygehamn

- Kungens kurva

Norrköping *

Umeå

Håbo:

Norrtälje *

Uppsala

- Bålsta

Nyköping

Vänersborg

Fotnot * • Globen avser området  Enskede, Årsta och Vantör • Södertälje inkluderar Järna • Nacka inkluderar området Saltsjöbaden samt Saltsjö-Boo • Norrköping inkluderar  Kolmården och Åby

Järfälla

Oskarshamn

Ystad

Jönköping

Ronneby

Åre

Karlshamn

Skellefteå

Ängelholm

Håbo:

Norrköping

Vellinge:

- Skokloster

Sala:

- Höllviken

Norrtälje inkluderar Grisslehamn

Kristianstad:

- Sätra Brunn

Vindeln

- Åhus

Södertälje

Åre:

Linköping:

Trelleborg

- Duved

Huddinge

Ljungby:

Stockholm:

Kristianstad:

- Lagan

- Vällingby

- Fjälkinge

Nora

Södertälje:

Landskrona:

Norrköping:

- Hölö

- Glumslöv

- Åby

Tierp:

Nyköping

- Söderfors

Det finns tre parallella avtal för Inrikes Konferensavtal Staten. Det senast upphandlade avtalet (FM-219-09) är giltigt från 2010-01-01 till 2010-1231. Förlängning kan därefter ske med 24 månader. Övriga avtal kommer beroende på nyttjandegrad, att förlängas i ytterligare ett år. –  Avrop av konferens sker genom rangordning, vilket innebär att förfrågan ställs till den leverantör som är högst rangordnad inom respektive kategori. Oavsett kategori finns det dock grundläggande krav på anläggningarnas kapacitet när det gäller att erbjuda konferensmöjligheter som är lika för alla. Nya orter och anläggningar har också tillkommit i det senaste avtalet. Information om detta samt en snabbguide till samtliga konferensanläggningar finns lätt tillgängliga på avropa.se, berättar Ingela Mildton-Patzelt, sakansvarig på Försvarsmaktens logistik, Beställningsavdelningen. –  Sedan vi började erbjuda de här ramavtalen till statliga myndigheter, och organisationer,har de fått ett fantastiskt genomslag. Under 2008 omsatte avtalen 125 miljoner kronor och vi räknar med att siffran för 2009 kommer att bli högre. Huvudsyftet med avtalen är att spara tid och pengar. Det är roligt att avtalen utnyttjas i så stor utsträckning och att vi får in önskemål från användarna som vi kan ta med oss i kommande upphandlingar. Förnyad konkurrensutsättning är en av de möjligheter som vi överväger, säger Ingela Mildton-Patzelt. Du kan avropa konferenshotell och kursgårdar på följande orter som numera är uppdelade på respektive kategori:

Endagskonferens:

• • • •

Endagskonferens Konferenshotell Kursgård Slott/herrgård

–  Endagskonferenser är något som ökar i framför allt Stockholmsområdet. Kortare konferenser i kombination med övernattning och helpension är också ett vanligt alternativ. Någon form av aktivitet förekommer kanske i samband med konferensen men om det är ett fullt program är det inte alltid man hinner med detta. Det beror ju också på vilken kategori av anläggning man har valt, säger Ingela Mildton-Patzelt. Arne Öster

Kursgård:

- Brokind Slott/herrgård:

Avtalsnytt 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


Scandic Infra city Det smarta valet för möten och konferenser scandichotels.se/infracity Tel: +46 (0) 8 517 344 00

www.offentligaaffarer.se Quality Hotel Winn erbjuder ett trevligt och personligt mötesforum strax utanför Göteborg City. Vi gör det enkelt att planera ditt evenemang och ser till att dina gäster känner sig som hemma.

En perfekt miljö för kurser, konferenser & oförglömliga fester.

Fri parkering, tillgång till pool och bastu samt ordinarie konferensutrustning ingår i priset. Som en extra service bjuder vi på popcorn och mjukglass till alla våra konferensgäster.

tel 0494-792 90

Quality Hotel Winn Tel: 031-750 19 00

fax: 0494-212 51 info@rimforsastrand.se www.rimforsastrand.se

Konferens.q.winn.goteborg@choice.se

KONFERENSER • MÖTEN KICKOFFER • FESTER Vill du veta mer? Gå in på www.lovik.se eller ring vår bokning på telefon 08-506 180 90.

www.conventum.se

Lovik – En del av Fazer Konferens

conventum örebro | +46 19 766 45 00 info@conventum.se

Konferens med spa Travel is more than A to B. Travel should empower you for success.

– bäst mellan himmel & hav! Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket!

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

62 0

50

S, KONFEREN END K SPA & WEE EN I ROSL AG

B

ok a

01

1-

NYTT STATLIGT KONFERENSAVTAL PÅ

Möt våren

Clarion Hotel Stockholm & Clarion Hotel Sign

...med en konferens i natursköna Kolmården!

Hos oss finner ni förutsättningarna för den riktigt givande konferensen i storlagen natur och varmt ombonad inomhusmiljö!

Varmt välkommen!

Clarion Hotel Stockholm | Ringvägen 98 | 08-462 10 00 | clarionstockholm.com Clarion Hotel Sign | Östra Järnvägsgatan 35 | 08-676 98 00 | clarionsign.com

www.getahotell.se HOTELL | KONFERENS | TEAMBUILDING | BED & BREAKFAST | RESTAURANG | FEST & BRÖLLOP

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 1 2010

Untitled-1 1

2010-02-15 83 12:00:53


AVTALSNYTT / konferenshotell och kursgårdar

EFFEKTIVA MÖTEN MED MYCKET ENERGI Bosön är en prisvärd anläggning som ligger vackert beläget på Lidingö, med utsikt över Askrikefjärden bara 15 minuters bilfärd från Stockholms innerstad. Här kan du arrangera det mesta, såväl liten som stor konferens, middag eller event med upp till flera tusen personer. Valmöjligheterna är oändliga!

www.boson.nu 08-699 66 06 bokning.boson@fazer.se

Vitt och vackert

Konferens och fest

Kronlund Kursgård ligger vackert vid Vindelälven. 8 mil från Umeå, nära och ypperligt för möten. Avskilt och lugnt med eller utan äventyrliga upplevelser. Grillstuga, heta badtunnor med svalkande vak. 88 bäddar, möteslokaler, all teknisk utrustning och ett ypperligt kök – ett bestående intryck.

Service och själ Tfn 0933-240 38 info@kronlundkursgard.se www.kronlundkursgard.se

Mötesplats Fjällen Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler www.valadalen.se 0647-35300

Tel. 026-726 35 • info@alvkarleoherrgard.com www.alvkarleoherrgard.com

Sätt lite guldkant på ditt gröna möte! www.umea.fh.se www.gronaremoten.se

STJÄRNHOLM MED SLOTTSPARK OCH HAVET INPÅ KNUTARNA

0155-22 27 00 www.stjarnholm.se HOTELL • RESTAURANG • KONFERENS • SKULPTURPARK

Vi får dig att längta tillbaka...

Mellan hav och sjö, endast 20 min från Stockholm. www.skepparholmen.se 08-747 65 00

84

Avtalsnytt 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


DIN MÖTESPLATS I STOCKHOLM

Krångla inte till det?

NALEN, REGERINGSGATAN 74, STOCKHOLM. BOKNING: 08 505 292 35.

Konferera hos oss mitt i city. Kontakta oss på telefon 08-507 33000. För ytterliggare information om hotellet se vår hemsida www.mornington.se

Möjligheternas Mötesplats Avtalspartner för stora och små möten

0370-33 97 58 · www.isaberg.se

Konferera och bo till avtalspris på Elite Hotels i Malmö. www.elite.se

www.offentligaaffarer.se

Bäckaskog Slott

Vi erbjuder en unik miljö för konferenser, representation och företagsaktiviteter. Ett kök värt att pröva! Hotell (60 rum) Konferens Restaurang Fest Helgpaket av olika slag Barumsvägen 255, Fjälkinge, Tel. 044-53020, www.backaskogslott.se, info@backaskogslott.se

BEST I KALMAR Modernt hotell mitt i centrum för dig som reser, både i tjänsten och privat. • Restaurang/bar • Garage • Relaxavdelning

• Konferensmöjligheter • Hotellpaket

Best Western Kalmarsund Hotel Boka på 0480-48 380 • www.kalmarsundhotel.se

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 1 2010

Söker du prisvärd konferens? Här finns den! Mitt i Roslagen nära, storstad, men ändå borta Bergby Gård Hotell & Konferens Tel 0175-31255 | www.bergbygard.se

85


AVTALSNYTT Pågående upphandlingar Bohagstranspoarter

En omarbetad upphandling genomförs under våren 2010 och avser ett ramavtal för bohagstransporter med tillhörande kringtjänster för vilka Arbetsförmedlingen beviljar flyttningsbidrag samt bohagstransporter för statstjänstemän. Transportören skall kunna utföra bohagstransporter inom Sverige, till de nordiska länderna och länder inom Europa, främst inom EU. Upphandlingen omfattar inte kontors- och arkivflyttningtjänster. Dessa tjänster avropas via det av Skatteverket upphandlande ramavtalet för flyttjänster.

Upphandlande organisation Arbetsförmedlingen Kontaktperson Mats Johansson E-post: mats.johansson @arbetsformedlingen.se Sammanfattning av upphandlingsarbetet, se tabell 1.

Arkivhyllor och Skåp

Försvarets materielverk (FMV) ansvarar för framtagning av ramavtal för Arkivhyllor och Skåp inom möbelområdet.

Tabell 1

Upphandlingsfas

Observera att ramavtalsområdet Särskilda förvaringsenheter har bytt benämning till Arkivhyllor och Skåp. Upphandlande organisation Försvarets Materielverk Kontaktperson Anna Söderholm E-post: anna.soderholm@fmv.se Upphandlingen annonserades på FMV:s hemsida den 15 juni 2009 och sista dag för inlämnande av anbud var den 9 oktober 2009. Befintliga ramavtal avseende

Särskilda förvaringsenheter gäller t.o.m. 2010-02-28. En förstudie genomfördes under vintern 2008-2009. Befintliga ramavtalsleverantörers erfarenheter och synpunkter under avtalsperioden har även tillvaratagits i studien och kommer att beaktas i upphandlingen, i den mån det är möjligt utifrån EG-rättsliga principerna om likabehandling, icke-diskriminering, transparens/ öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Sammanfattning av upphandlingsarbetet, se tabell 2.

Tabell 2

Tidsplan

Förstudie

Kommentar/staus

Upphandlingsfas:

Preliminär tidplan:

Kommentar/ Status

Klar

Framtagning av underlag

juli-dec

Klar

Förstudie

vinter 2008-2009

Klar

Annonsering

januari

Klar

Inbjudan/Annonsering

15 juni

Klar

Utvärdering

mars-april

Planerad

Sista ansökningsdag

9 oktober

Klar

Tilldelningsbeslut

april

Planerad

Tilldelningsbeslut

januari 2010

Klar

Avtaltecknas

april

Planerad

Avtalstecknande

jan/feb 2010

Planerad

Nytt Ramavtal

maj

Planerad

Nytt ramavtal gäller fr.o.m.

1 mars 2010

Planerad

Planerade upphandlingar

Ekonomiadministrativa system (EA-system) Ekonomistyrningsverket (ESV) har som uppgift att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativ system, med tillhörande stöd. Det har ESV gjort framför allt genom statliga ramavtal som gjort det möjligt för enskilda myndigheter att skaffa systemlösningar utan att gå ut i egna upphandlingar. Upphandlande organisation Ekonomistyrningsverket Kontaktperson Birger Tellman E-post: birger.tellmann@esv.se

86

För närvarande finns det inget ramavtal för EA-system. Ekonomistyrningsverket har därför beslutat om att gå ut i en upphandling av statliga ramavtal för EA-system. Detta då med målet att avrop från ramavtal skulle kunna göras från slutet av 2010. ESV förberedelser för upphandling av statliga ramavtal för IT-stöd inom EA-områdena går nu in i sitt slutskede. Ramavtalen kommer att upphandlas i tre separata delar: • Ekonomiadministrativa system • IT-stöd för budgetering och rapportering • IT-stöd för projektredovisning och projektstyrning

Myndigheters behov och önskemål är avgörande

Dessa ramavtalsupphandlingar kommer under 2010 att samordnas med den pågående upphandlingen av IT-stöd för elektronisk handel (EH). Läs mer om bakgrund till upphandling samt utgångspunkter för EA-systemupphandlingen på www.esv.se. Sammanfattning av upphandlingsarbetet:

Arbete med att sammanställa det material som hittills tagits fram, utforma avtalstexter och slutligt förankra ett färdigt förfrågningsunderlag, är nu i sitt slutskede. Inriktningen är att skicka ut förfrågningsunderlaget under första kvartalet 2010.

Myndigheternas medverkan i upphandlingen är av avgörande betydelse för att de tecknade ramavtalen och de system dessa kommer att erbjuda, har en inriktning och ett innehåll som överensstämmer med myndigheternas behov och önskemål. ESV bedömde det därför som angeläget att personer från myndigheterna skulle få delta i projektet till exempel genom att medverka i workshops och referensgrupper. Detta arbete har nu genomförts och slutförts.

Ekonomiadministrativa system

IT-stöd för budgetering och rapportering

material som hittills tagits fram, utforma avtalstexter och slutligt förankra ett färdigt förfrågningsunderlag, är nu i sitt slutskede. Inriktningen är att skicka ut förfrågningsunderlaget under första kvartalet 2010.

IT-stöd för projektredovisning och projektstyrning Arbete med att sammanställa det material som hittills tagits fram, utforma avtalstexter och slutligt förankra ett färdigt förfrågningsunderlag, är nu i sitt slutskede. Inriktningen är att skicka ut förfrågningsunderlaget under första kvartalet 2010.

När ramavtalen finns på plats

ESV kommer att ge stöd till myndigheterna, genom bl.a. lanseringsmöten och lämna vägledning vid avrop. Om du har frågor angående upphandlingarna kontakta då Projektledaren Birger Tellmann, ESV, telefon 08-690 43 00, mobil 0708-904530 eller via e-post birger. tellmann@esv.se.

Arbete med att sammanställa det

Offentliga Affärer 1 2010 | www.offentligaaffarer.se


Conductives konferenser för dig inom offentlig sektor 2010 Framtidens LSS kräver nya arbetssätt Minskade kostnader med bibehållen kvalitet Konferens i Stockholm den 17-18 mars 2010

Sjukgymnastens nya roll och funktion Beteendemedicin och smärtproblematik – arbetssätt som ger resultat! Konferens i Stockholm den 17-18 mars 2010

Attraktiv Näringslivskommun Effektiv samverkan för ökad tillväxt Konferens i Stockholm den 23-24 mars 2010

Nya sekretesslagen Offentlighet och sekretess i arbetet med barn och unga Kurs 23-24 mars 2010 Stockholm

Regelverk och praxis för socialrätt och LVM Praktisk tillämpning och handläggning av vuxenärenden Kurs Stockholm 21-22 april 2010 Malmö 19-20 maj 2010

Bygglovsprocess i utveckling Effektivare bygglovshandläggning – Nya PBL – Regelverk och praxis – Praktisk tillämpning Konferens i Stockholm den 27-28 april 2010

Personalstrategiska nyckeltal i offentlig sektor Stärkt HR-funktion genom effektiv mätning och styrning Konferens i Stockholm den 19-20 maj 2010

Forum för nämndsekreterare 2010 Nya krav på framtidens nämndsekreterare Konferens i Stockholm den 1-2 juni 2010

Ekonomichefens nyckeltal Effektiv kommunal verksamhetsstyrning Konferens i Stockholm den 9-10 juni 2010

Forum för kommunala arkivarier 2010 – Arbetssätt och strategier för framtidens arkiv Konferens i Stockholm den 18-19 augusti 2010

För mer information, se www.conductive.se ANMÄLAN

Bokningslinje 08-670 84 80 www.conductive.se bokning@conductive.se

Skillnaden mellan prat och konkreta resultat.


posttidning

Ett gott råd till dig som ska köpa kontorsmaskiner Att köpa en skrivare eller en fax kan vara en rejäl utmaning. Det finns ju en del välja på. Därför vill vi ge dig ett litet råd: Titta inte för länge i produktkatalogerna. Se dig omkring där du sitter istället. Det är nämligen det Canon alltid gör först – innan vi börjar diskutera maskiner, programvaror eller tjänster. För det är dina behov och förutsättningar som ska avgöra vilken lösning som passar. Inte vad leverantören har på lagret. Tanken är enkel. Vi tror inte på färdiga standardlösningar. Vi tror nämligen inte heller på standardkunder. Därför kommer vi aldrig att rulla in en lagom bra maskin hos dig och sedan försvinna ut genom dörren med en vink. Kanske är det anledningen till att 95% av våra kunder säger att de skulle rekommendera oss?*

Canon hjälper svenska företag och organisationer att skapa en bättre utskriftsmiljö, som gör det dagliga arbetet enklare, säkrare och ofta billigare. Det har gjort oss till Sveriges ledande leverantör av kontorsmaskiner. Hos oss hittar du ett brett sortiment med skrivare, multifunktionella kopiatorer, faxar och enklare skannrar. Dessutom får du tillgång till vår rikstäckande serviceorganisation – 43 servicecenter i hela landet med 200 av marknadens skickligaste servicetekniker. www.canon.se

*Canon Post Service Visit Survey, Sverige, jan-april 2009

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg


Offentliga Affärer nr-1 2010