2 nov av

Page 3

Amcho Awaz Nov 2_Layout 1 11/1/2013 8:07 PM Page 3

Ponnje<Sonvar, 2 Novembr, 2013<

Ganv-ganvamni

Amcho Avaz

Renve khatir mezat 10 hozar rupiya!

Padr Agnel-achi novenam ani porob

Bandkam vevsay sonkhottant, khorch dobrad… Amcho AvAz Protinidhi

Ponnje: Kaim mhoineam fattim ek ttrok renve khatir 2 hozar rupiya puro zatale. Punn, hea disamni 2 hozar rupiyam suvater 10 hozar rupiya mezche poddtat. Oxe toren hem renvechem mel vaddlolean, sadea loka sangata bandkam mollacherui oddchoneo uprasleat. Bazarant sod’deak kando mharog zalolean lokachem jevonn-khann mharog zalam. Renv mharog zalolean, ek ghor bandpachem sopon purai zavpak kotthin zalam. National Green Tribunal-an purai Bharat-ant nodintli renv kaddpacher bondi ghatlea. Hi bondi ghatlea tacho porinnam purai desa sangata, Gõy raj’jeacherui zala. Hea vixim uloitana, Karapur-Sanklle hangacho gonvddo (mason) Balkrishna Naik hannem mhonnlem, “150 chovkonn metram lugaracher ghor bandtolo zalear, unnech unnem 25 ttrok renv lagta. Adim hi itli renv haddpa khatir 50 tem 55 hozar rupiya khorch yetalo. Atam hi itli renv mellpakuch

na. Choriyechea margantlean kaddloli renv gheupak vochot zalear, tacho khorch 2.5 lakh rupiya khorch zatolo. Tea xivai chire, ximitt, ani her vostu gheupacho khorch pollelo zalear, eka sadea mon’xak atam ek novem ghor bandunk khupuch kottin zatolem. Setembr mhoineant thavn hanvem ekui novem ghor bandpachea kamank survat keloli na,” oxem Naik hannem ugddapem kelem. Goa Infrastructure Development Corporation hannim hatant ghetlolim kaim vikas kama chalu asat. KerimTerekhol hangacho pul, sorkari iskolanchi durusti, Goa Dental College-icho vistar korpachem kam ani her sabar sorkari bandkama sod’deak chalu asat. Sod’deak renvecho khupuch unnav aslolean, tannim hatant gheun chalu kelolea soglleach bandkamancher vaitt porinnam zala, oxem Sanjit Rodrigues hea unchlea sorkari odhikarean sanglem. Class I kontrador je sorkari bandkama kortat, tankam ‘work order’ pas zavn meren

Renvencho dhondo mottea promannan cholta

te koslinch bandkama hatant gheunk fuddem yenant, oxem PWD Khateacho Bandkam Vibhagacho mukhel odhikari J S S Rego hannem mhonnlem. Gõy Vidhyapitt vattharant khellam moidanchea bandkama sangata anikui bandkama korpacho vaur suru asa. Lusofonia khellam khatir sorkaran Bambole vattharant sabar bandkama korpacho vaur hatant ghetla. Hantunt Fatorda aslolea Nehru moidanachi durusti ani Bam-

bole hangasor Athletic Track hea bandkamancho aspav asa. Sod’deak renv mellpak oddchoneo upraslolean, hea sogllea bandkamancher zobor porinnam zala ani him bandkama korpacho vaur khupuch sovkasaien cholta, mhonnpachem nodrek ailam. Gõyant Kerim, Kiranpanni, Devsu, Naibhag, Kamurli, Kolvale, Rewada, Pirna, Vazari, Amona ani Banastari hea bhagamni renv kaddpacho vaur cholta. National

3

Green Tribunal-an nodintli renv kaddpachi bond korpacho adex (order) dilea uprant Gõyant renv kaddpachem atam bond zalolem asa. Renv kaddpachea dhondeant sumar 642 voddiyeo (canoes) gunthloleo asat. Eka renv kaddpachea mosomant (season) dispottim 3 hozar 852 ttrok renv hangachea nodintlean kaddpant yeta. Sod’deak hi renv kaddpachi bond aslolean, hea ttrokanche ddraivor poryan bekarik sampoddleat.

Pilar: Novembrache 20 tarker Padr Agnel-achi porob, Pilar hanga zatoli. Ani porbechea toyaren, Novembrache 11 tarker saun novenanchi survat zatoli. Novenanchea disamni, sokallchea 5.30, 6.45, 8.00, 9.15, 10.30 vazta ani sanjechea 3.45, 5.00 ani 6.15 vazta, misam bhettounk yetolim. Nimnnem mis, mhunnlear sanjechea 6.15 vazta zaupi mis Inglez bhaxen astolem. Dor eka misachea uprant piddek sampoddloleam pasot khas magnnim korunk yetolim. Novembrache 20 tarker, 9.30 vorancher festachem mis Karwar-cho Bisp saib, Derek Fernandes bhettoitolo. Hea vorsachea somorombhnnecho vixoy oso asa “Padr Agnel: Kristi somudayem modem bhavartacho govai.”(Ven Agnelo: Witness to faith in the Communities) Padr Agnel khor bhavartacho monis aslo ani aple jinnen tachea bhonvtonnchea lokam vangdda tannen ho tacho bhavart ximpddailo, oxem ‘Vice-Postulator for the cause of sainthood’ Pri Hilario Fernandes-an sanglem. Hea novenanchea disamni, sogllea pattlevelea somudayenchea vangdda amcho bhavart thir korchea pasot ami magchem. Padr Agnel-ak ‘Blessed’ mhunn man mellchea pasot, ek ‘first class’ milagr zaunchea khatir hea 10 disam khatir khas magnnim korchim mhunn Pri Hilario Fernandes-an bhavarteam lagim vinoilam. Sukrara disa, mhunnlear Novembrache 15ver 3.45 vorancher povitr telache makhnne vangdda

pekovnnechem khas mis zatolem. Ani, hea disa sanjechea 5.00 vorancher mis zaunchem na. Novembr 16ver, sokallchea 11.45 vazta khas ontor-dhormik magnnim zatolim ani sanjechea vellar 9.30 te 5.00 voram meren ‘night vigil’ zatolem. Aitara disa, mhunnlear Novembrache 17 tarker 11.30 ani 12.45 vazta, Tamil ani Malayalam bhaxen khas misam zatolim. Toxench, Khumsarachea ani ‘counselling’achea pasot padri hajir astole. Padr Agnel-ache bhokt sonvsarbhor ximpoddlole asat hem manun gheun, xokeo asa zalear Novembrache 20 tarker vo ghoddta tea disa ap-aplea firgozen vo vattharan ektthaim yevun, Padr Agnel-achea santikoronnachea (sainthood) pasot novenachem magnnem korunk ani mis bhettounk Pri Hilario-n vinoilam.

GMC-nt ‘research laboratory’ sthapon kortele

Vahatukecho prosn soddoupa khatir…

Ponnjent ‘signals’ gorjechinch! G Amcho AvAz Protinidhi

Ponnje: Gõyant Poryatton Mosom (Tourism Season) suru zalolean, Ponnje xarant Traffic pulisanchi sonkhea vaddoupant ailea. Vahananchi vaddti sonkhea, oxir roste, vahatuk pulisancho unnav adi, hacho porinnam mhonnlear, vahatukecher tabo dovorpa khatir vahatuk pulisank khupuch oddchoneo uprastat. Hea vaddot vetolea vahanacher niyontronn dovorpa khatir hea xarant sabar zageancher ‘traffic signals’ asop gorjechem zalam. Rosteancher ravon he vahatukecher nodor dovorta astana, sabar pavtti zuttiyer aslolea pulisank mottorancho dhopko boson obghat ghoddpacheo ghoddneo vaddonk lagleat. Torui astana aplea “Ponnje xarant vaddot aslolea mottorancher tabo dovorpa khatir sabar kodden ‘traffic signals’-anchi goroz asa. Sov tem sat mhoineam adim xarachea sabar bhagamni zhoim mottoram addkollun urtat, thoim oxe torechim ‘signals’ bosovchim mhonn ek prostav ami sorkara kodde phattoun dilolo. Ho prostav vego-veg nikalant kaddun, xarant goroz te suvater ‘signals’ bosoilim zalear, xarant vahatukek zatat teo oddchoneo niyontronna khala haddunk sompem zatolem.” - Dharmesh Angle, PI Traffic Department

jivachi porva korinastana, rosteancher ubhe ravon vahatuk nittayer dovorpacho vaur tankam korcho poddta. Hem kortana vahatuk pulisek aplo jiv riskar ghalcho poddta. Xarant sokallchea ani sanjechea vellar vahananchi gorddi khupuch vaddta. Haka lagon, unnim vahanam yo-

voch kortat thoinsor poryan don-don pulisank dovorpachi palli vahatuk khateacher ailea. Tantuntlea tantunt vahatuk pulis khateant pulisancho unnav asa, ani dusre vatten hea disamni poryattonacho mosom suru zala. Hea vahatuk pulisancher tanchea vauracho khupuch tann (pressure) vaddpak laglolean, kaim pavtti thoddea pulisank jevnnank poryan vochpak vell favo zaina. Otubr mhoineache gorment ani votachea dhogdhogant eke-eke suvater eka-eka vahatuk pulisak ek tem don voram ubho ravon apli ‘duty’ korchi poddta, oxem nodrek ailam. Vahatuk vibhagant ekaeka pulisak chodd kall dovorpachi goroz asta. Proxikxonn purai zavche adinch tanchi bodli her vibhagamni korpant yeta. Haka lagon sabar pulisank ‘traffic jam’ yog’geo ritin soddovpak zaina. Taka lagon, xaramni vahatuk pulis ason poryan sabar kodden ami ‘traffic jam’ polletat, tedna lok thoim dhovim anglim ghalun aslolea vahatuk pulisacho guneanv kortat.

“Duty-ir astana sabar pavtti amcher mottoranche dhopke bostat. Amchem ani amche familichem pott bhorpa khatir amkam amcho jiv muttint dovrun vaur korcho poddta. Sorkaran ‘traffic’ pulisancheo oddchoneo lokxant gheun, xaramni modlea bhagantlea rosteancher ubhe ravon je pulis vahatukecher niyontronn dovortat, tankam surokxit koxem ek sthan korunk zai. ‘Rent-a-bike’ hache vhelean vochpi bhonvddekar khupuch vegan apleo mottor saikoleo vhortat. Tannim sabar pavtti amchea pulisancher dhopko divn tankam zokhmi keleat. Sabar pulisank hea vaddtea vahanancher dekrekh dovorpak kotthin zalam.” - Ek Bail Vahatuk Pulis (Lady Constable)

oa Medical College ani Hospital haka sodh (research) sovloti toyar korchea khatir ‘Cadaveric Research Laboratory’ sthapon korpachi soglli toyari zalea. Hea khatir Gõy sorkaran kendrache Bholayke Montraloy hache koddem ek koblot (memorandum) sohi korpachi asa. Gõy Sorkarachea eka unchlo odhikari hachea koddlean koll’lam tea pormonnem ‘Cadaveric Research Laboratory’ hi sthapon korpak kendr sorkaran 5.25 krutt rupiyanchem Gõy sorkarak dhan dilolem. Hi ‘laboratory’ sthapon ke-

lea uprant GMC-nt vavurtolea dotorank operesan-

vam korpache babtin khub faideak poddtolem.

Hi ‘laboratory’ Indian Council of Medical Research hachea adharan sthapon korpant yetoli zaka lagon je upchar (formalities) korpak zai te 31 Otubr he tarke poilim korun ghetole. Hea unchlea sorkari odhikarean fuddem sanglem ki GMC-chi adli moddim sambhallun dovorpachi suvat (morgue) asa tantun ghaltole zhoim 300 sq. metram poros chodd zago mellta. He toreche ‘laboratory’-chi sovlot sonvsarantlea borea bore hospitolamni duentink mellta ti Gõyant azun poriant nasli.

Rogot-dhan hem ek povitr dhan! Dr. Wilfred Mesquita-che udgar… Amcho AvAz BAtmidAr

Vasku: Sada-Vasku Deepvihar Kolejichea Raxttriya Seva Yojana hachea udexim Goa Medical College-iche ‘blood bank’ hanchea adharan halinch ek rogot-dhan xibir (blood donation camp) ghoddoun haddlem. Hea xibirachi ugttavni Gõycho NRI Commissioner Dr. Wilfred Mesquita hachea hatantlean zali. Dr. Mesquita hea xibirak Mukhel Soiro hea natean hajir aslo. Hea vellar zalolea dobajea vellar vedicher Kolejichi Principal Dr. Mrinal Korgaokar, Motilal Pednekar, Murganv Xikxonnik Sonvsthecho Sor Chittnis Eddy Rodrigues, Dr. Sanjay Korgaokar, Raxttriya Seva Yojana-cho odhikari Prof. Sunil

Shet hajir asle. Rogot-dhan korop hem kitlem mhotvachem zavn asa, ani rogotdhan kelem zalear kitlea lokache jiv salvar korpak zatat, hea vixinchem mhotv Dr. Wilfred Mesquitan ugddapem korun sanglem. Rogot-dhan korpa itlem dusrem xrextt ani povitr dhan na, oxem Dr. Mesquitan mhonnlem. Eddy Rodrigues ani Sunil Shet hanchim-i hea vellar bhaxonnam zalim. Deepvihar Kolejichi Principal Mrinal Korgaokar hinnem xibirak hajir zaloleank yevkar dilo. Raxttriya Yojana hacho odhikari Prof. Nandkumar Satardekar hannem hem Deepvihar Kolejint rogotdhanachem xibir ghoddoun haddpak khupuch thokos ghetlo. Hea vellar Dr. Sanjay Korgaokar,

Sadashiv Mangeshkar, Digamber Narvekar, Anita Gonsalves, Dhanshree Shirodkar, Sandeep Chodankar tech porim Priyanka Ozha, Praneeta Naik, Priyanka Ugrani, Akansha Fadte, ani her sabar manestam hajir aslim.

Ghor vikhlem ektteak, bhaddeak dilem dusreak! Amcho AvAz BAtmidAr

Moddganv: Gõyant ‘second hand’ ghor ghevpeamni atam aplim panvlam chotrayen ubharchim poddtolim. Karann, tumi vikhtem ghetlolem flett dusreak bhaddean divpachi dhatt xok’keotai asa. Kolva pulis chovker oxech torechi ek tokrar uzvaddak ailea. Vikhlolea eka flettant tea ‘builder’-an bhaddeak bhonvddekar dovorle. Apnnank vikhlolea flettant tea ‘builder’-an dusrea mon’xank bhaddeak dovorleat, oxem kolltanch tea flettachea dhonian Kolva pulis chovker tokrar nond keli. Hea prokronnant ‘builder’ Ranjit Kota Carvalho hachea virudh ek tokrar nond kelea ani to ‘builder’ bepot’to asa, oxem pulisamni sanglem. Ranwaddo-Betalbatim hangasor ‘Golden Sand Appartments’ hantunt

hi ghoddni ghoddli. Ani, hech imarotint oslech torechim anikui tin-chear prokronnam ghoddleant mhonnpachem ugddapem zalam. Dil’lintlea kaim mon’xamni hech imarotint kaim flettam vikhtim ghetlolim asat. Diwali, Natalam ani New Year hea porbam vellar he monis Gõyant bhonvdde khatir yeun thoim ravtat. He je flettanche dhoni apnnem vikhtea ghetlolea flettamni zobor yenant tem polleun, tea ‘builder’-an tacho faido gheun tim flettam bhaddeak dilolim. Disak 4 hozar rupiya bhaddeacher tea ‘builder’-an ek flett bhonvddekarank bhaddeak dilolem, oxem pulisamni kelolea topasa udexim spoxtt zalam. Gudgao hangachi Meher Rasida he ostoren gelea Sonvara Kolva pulis chouker ek tokrar nond kelea uprant ‘builder’ Carvalho hannem

kelolea hea prokronnacher uzvadd poddlo. Pulisamni Meher he ostoren kelole tokrarichi dok’kol gheun ‘builder’ Carvalho hachea virudh IPC 448 hea koloma khala guneanv nond kela. Kolva pulis chovkecho Hawaldar Vithu Jhalmi he kexicho fuddlo topas korta. Meher Rasida he Gudgaoche ostoren 2008 vorsa te imarotint ek flett vikhto ghetlolo. Heach imarotint Meher anik don flettanchi ‘care taker’ mhonn kam polleta. Gelea Brestara ti aplea vevsayachea nimitan Gõyant ailoli. Tea vellar ti aplea flettant geli tedna, tika aplea svotachea flettant ek Russian zoddpem ravta mhonnpachem nodrek poddlem. Hea Russian zoddpeak aplea flettant polleun Meher samkich ragan tambddi zali. Tinnem somtench Kolva pulis chovker yeun te ghoddnechi mahiti pulisank dili.

Pulisamni he ghoddnechi chovkoxi keli tea vellar, Carvalho hannem ho ticho flett tea Russian zoddpeak bhaddean dilo mhonnpachem ugddapem zalem. Carvalho hannem oxech toren her sabar flettanchea dhoniank tanche nodre add te imarotintlim flettam bhaddeak dileant mhonnpachem pulsanche chovkoxent sid’dh zalem. Itle mozgotim khobor mell’lea tea pormonnem, Saxtti vattharant zaiteach ‘builders’-amni oxe toren dusreamni vikhtim gheun dovorlolim flettam bhonvddekarank bhaddeak dilolim asat. Flettam ghetlolea oxea zaiteach lokamni hea ‘builders’am virudhan ‘Consumers Forum’ hantunt dhanv ghetlea. ‘Consumers Forum’ sonvsthen oxe torecheo zaiteoch kexi nikalant kaddun, flettanchea dhoniyank nit melloun dilea mhonnpachem sangpant yeta.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.