Gynsamposten nr 2 2014

GYNSAM posten GYNSAM – GYNCANCERFÖRENINGARNAS NATIONELLA SAMARBETSORGANISATION

NR 2 JUNI 2014

Möte med invandrarkvinnor

MARGARETHA HAR ORDET

Gynsamposten ges ut av Gynsam som är en ideell intresseorganisation för kvinnor med gynekologisk cancer ÅRGÅNG 14

Storgatan 52 B, 852 30 Sundsvall 08-23 30 20, info@gynsam.se www.gynsam.se PLUSGIRO

129 69 63-0 BANKGIRO

374-9660 ORG NR

837001-3008

ANSVARIG UTGIVARE

Margaretha Sundsten REDAKTIONSKOMMITTÉ

redaktor@gynsam.se Maude Andersson, redaktör Birgit Feychting Gun-Brith Ottosson Wiveka Ramel MANUSSTOPP

Nr 1: 21 januari Nr 2: 23 april Nr 3: 28 juli Nr 4: 21 oktober Manus för publicering insändes till redaktionen per e-post eller cd. Redaktionen ansvarar ej för insänt material samt förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare.

ETT STORT TACK för förtroendet att få leda Gynsam ytterligare ett år. Utan ert stöd skulle det inte fungera. Mina styrelseledamöter ställer alltid upp, liksom de som arbetar i våra lokalföreningar. Alla hjälper till på olika sätt.

Våra 10 lokala föreningar har haft sina årsmöten, medlemsantalet ökar, idag har Gynsam 750 medlemmar. Det kan väl tyda på att Gynsam behövs. Det är stimulerande att få träffa alla dessa kvinnor som kämpar och har kämpat med sin sjukdom. Tyvärr träffar jag också kvinnor som inte är så nöjda med vården. Väntetiderna är långa och väntan på besked är en mardröm. När man väl hamnar i vårdapparaten så upplever de flesta att det fungerar bra. Bemötandet är mycket viktigt och när jag är ute och träffar vårdpersonal så är det en av många frågor som vi diskuterar.

Våren har varit ganska hektisk med en hel del resdagar. Har bl. a varit i Gävle och träffat en grupp kvinnor som deltar i ett rehabiliteringsprojekt. Underbart att träffa dessa kvinnor som inte är färdigbehandlade men är fulla av optimism. Att Gynsam har stödpersoner som de kan vända sig till visste de inte.

Vi hade en välbesökt kunskapsdag och Riksstämma ned många nya deltagare. Två givande dagar med intressanta föreläsare och bra diskussioner på stämman.

Cancerfonden arrangerade två halvdagar i Stockholm för styrelseledamöter från olika patientorganisationer.

I maj deltog jag i ett seminarium om rehabilitering. Det var ett kunskapsseminarium som satte fokus på hur viktig cancerrehabilitering är.

Meningen var att jag skulle åka på ett studiebesök på Vidarkliniken i Järna men tyvärr satte en förkylning stopp för det. Hoppas att det blir flera tillfällen.

För första gången i Gynsams 14 åriga verksamhet har vi fått statsbidrag. Med anledning av det så var jag inbjuden som ”föreläsare” till Stora Rådets möte på Socialstyrelsen. Där fick jag möjligheten att berätta om Gynsams verksamhet. Många av deltagarna hade aldrig hört talas om oss.

Innan vi tar ”sommarlov” så ska vi klara av ett styrelsemöte. Två nya ledamöter valdes in, de presenteras på annat ställe i tidningen. Även i år kommer Gynsam att delta i Globe-athon i Kungsträdgården den 21 september. En föreläsningskväll kommer också att arrangeras i Lund i september.

På vår hemsida www.gynsam.se kan ni läsa vad som mera är på gång.

Det är snart val och jag hoppas att våra politiker gör vad de kan för att alla ska få en fortsatt bra vård. Önskar er alla en riktigt skön sommar. Njut av solen men var i skuggan mellan kl. 11-15 då är solen som starkast.

Referat ur artiklar och andra källor om läkemedel och behandlingsmetoder innebär inget ställningstagande från Gynsams sida.

Margaretha Sundsten Ordförande

ANNONSER

Kontakta Gynsam på info@gynsam.se PRENUMERATION

250 kronor per kalenderår Gynsamposten utkommer med fyra nummer per år.

LAYOUT OCH TRYCK

Ågrenshuset, Bjästa 2014 ISSN

1651-4351 OMSLAGSBILD

Selmagruppen i Karlstad

GYNSAM posten

INNEHÅLL 2

Margaretha har ordet

4

Börge Nilsson – vem är han?

5

Möte med invandrarkvinnor i Karlstad

8

De olika tandvårdsstöden

11

Gynsams 14:e Riksstämma

12

RCC fokuserar på att förbättra vårdprocessen

13

Ny cancerbehandling

15

Träna bäckenbottenmuskler

17

Med min självkänsla behåll!

19

Filmtips

21

Boktips

GYNSAM – GYNCANCERFÖRENINGARNAS NATIONELLA SAMARBETSORGANISATION

NR 2 JUNI 2014

Möte med invandrarkvinnor

2

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

Systerskapsfestivalen i Karlstad 2014 Lördagen den 8 mars på internationella kvinnodagen så var det dags för Systerskapsfestivalen i Karlstad. Det var föreläsningar, internationell dans, hantverkare, mat och mycket, mycket mer. Det var 11:e året som festivalen anordnades. Biljetterna till föreläsningarna tog slut på tre timmar. Årets talare var Margot Wallström, som också invigde festivalen på Stora Torget i Karlstad.

Margot Wallström talade om sin tid som särskild representant för att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och andra konflikter. Hon talade också om hur kvinnor ska kunna skyddas undan konflikter och hur deras ställning stärks vid fredsförhandlingar och under arbetet med återuppbyggnad. Margot Wallström har varit FN:s särskilda representant för detta arbete.

En mycket intressant föreläsning, och vi hoppas få återkomma med en artikel i ett senare nummer av Gynsamposten där Margot skriver om sitt kvinnoarbete under sin tid i FN.

Nästa föreläsare var Anna Odell, regissör. Mest känd för Okänd, kvinna 2009–349701 som var hennes examensarbete på Konstfack där hon ville synliggöra maktstrukturer inom vården samt samhällets syn på psykisk sjukdom.

Hon spelade själv huvudrollen som den sjuka kvinnan som skulle ta sitt liv. Det blev mycket skriverier och kanske var det hennes stora genombrott.

Anna talade också om sin film Återträffen som visades efter föreläsningen.

Filmen tar upp mobbning i skolan. För den här filmen belönades Anna Odell med en Guldbagge 2014.

Sedan var det naturligtvis många utställare av olika slag – duktiga kvinnor som skapar konst av alla slags material, eller som jobbar som volontärer, driver små företag, och mycket mera.

Vi delade ut Gynsamposten och sålde vår symbol och pratade med unga kvinnor, äldre kvinnor, politiker, läkare, psykologer, barnmorskor och andra som lovordade vårt engagemang. Alla våra tidningar försvann på en liten stund. Vi önskade att vi hade tagit med ett par hundra tidningar till, men nu vet vi till nästa gång.

Det var många som reagerade på vår hemmagjorda skylt: Vi reser till månen, men vi kan inte tala om gynekologisk cancer, det är fortfarande tabu år 2014.

TEXT OCH FOTO MAUDE ANDERSSON

3000 kvinnor får gynekologisk cancer varje år, av dessa dör 1500.

Ett tusental personer besökte Kvinnofestivalen, och många kvinnor från andra länder deltog. Det var mycket lyckat och vi ser fram emot nästa års Kvinnofestival!

Margot Wallström.

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

3

BÖRGE NILSSON – vem är han och vem var Anna Politkovskaja?

Fatma Bäckman

Margareta Lood

Bengt Tholander

Elisabeth Åvall Lundqvist

TEXT: MAUDE ANDERSSON

Varje vecka så är det lyssnarlunch på Karlstads universitet, där någon inbjuden författare, en student eller någon som känner för att delta läser ur sina favoritböcker. Vi tar matlådan med oss och så lyssnar vi på föreläsaren, äter vår medhavda mat och sedan diskuterar boken.

Mycket inspirerande! Idag var det Börge Nilsson som läste ur sin nya bok Ensam, alldeles ensam: 98 minuter med Anna Politkovskaja.

Börge Nilsson är frilansjournalist och fotograf med Östeuropa som specialområde. Han är 50 år, gift med Annika Lindqvist (också frilansjournalist), fyra barn och bor på en gård utanför Arvika i Värmland. När boken skrivs har han gjort närmare fyrtio reportageresor i det forna östblocket för nordisk bransch-, fack- och fackförbundspress.

Boken handlar om Anna Politkovskaja som avrättades med fyra skott på nära håll i hissen till sitt eget hem i Moskva.

Kvar i trappuppgången låg tomhylsorna, en Makarov-pistol med ljuddämpare och Anna Politkovskajas kropp. Två år tidigare satt Börge Nilsson vid Annas köksbord och där hon berättade om risken att dödas för att hon gjorde sitt jobb.

Hela intervjun – 98 minuter är resultatet från intervjun som nu finns i bokform.

Den handlar om förgiftningen som hon precis hade överlevt, om ryska militärers övergrepp i Tjetjenien, om varför hon tyckte så illa om president Putin på vars födelsedag hon sedan mördades och varför hon var tvungen att fortsätta rapportera fast hon visste att det var farligt.

Vi får följa hur hon hotades till livet som fånge hos militären och hur hon tvingades fly landet och sedan förflytta sig från

4

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

GYNSAMS ADVISORY BOARD TEXT OCH FOTO MAUDE ANDERSSON

land till land, men även hur hon längtade hem och till barnbarnet som hon aldrig fick se. Flera av hennes nära vänner och medarbetare har efter hennes död fått sluta sina liv med ett skott i huvudet.

Ett Advisory Board är en rådgivande resurs till GYNSAMS ordförande och styrelse och består av framstående läkare och forskare inom cancervården som med sin specifika kompetens och kontaktnät kan bidra till cancerutveckling.

Gynsams Advisory Board består av följande läkare (i bokstavsordning): Överläkare Fatma Bäckman Universitetssjukhuset Örebro Medicinskt ansvarig Tumörteamet Kvinnokliniken Överläkare Margareta Lood Centralsjukhuset Karlstad Kvinnokliniken Överläkare Bengt Tholander Akademiska Sjukhuset Uppsala Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap

VILL DU VINNA DEN SIGNERADE BOKEN?

Skicka ett e-mail till: maude.andersson@telia.com eller ett sms till 070-555 38 85.

LYCKA TILL!

Professor Elisabeth Åvall Lundqvist Nationella styrgruppen för gynekologisk cancer Ordförande, Sektionen för gynekologisk onkologi Institutionen för onkologi-patologi (OnkPat), K7 President of the Nordic Society of Gynaecological Oncology

Möte med invandrarkvinnor i Karlstad

TEXT OCH FOTO MAUDE ANDERSSON

Måndagen den 17 mars kl. 10.00 var Birgit Olsson och jag själv inbjudna till Selmagruppen i Karlstad för att informera om gynekologisk cancer.

Selmagruppen har drivits sedan maj i fjol och är en politiskt och religiöst obunden ideell förening. Selmagruppen består av invandrarkvinnorna som har gått samman för att få undervisning i samhällsorientering, svenska, träning med sjukgymnast och information om kost. Ibland åker gruppen på studieresor och ibland umgås man och bekantar sig med varandras matkulturer. Det är många olika nationaliteter och språk, men tolken och Selmagruppens ordförande, Nazanin Amin, säger att det går mycket bra. Hon säger vidare att de vill stärka kvinnornas självförtroende och upplever att de gör stora framsteg.

Allt arbete görs ideellt, ändå har gruppen lyckats knyta till sig kompetenta kursledare. Det är kvinnor som gör ett oerhört viktigt arbete.

- Det är svårt att hitta rätt nivå i undervisningen. Några har ganska bra utbildning, medan andra är analfabeter, säger Doris Eriksson, som undervisar i svenska. Hon har andra frivilliga kvinnor som hjälper henne, vilket gör det möjligt att dela upp klassen i mindre grupper. En annan frivilligarbetare är den pensionerade sjukgymnasten Katarina Kullander.

- En stark kropp är en frisk kropp.

Därför fokuserar vi både på motions- och styrketräning. Vi pratar också om kost för att försöka undvika övervikt, berättar Katarina.

Vi i gyncancerföreningen Musslan var inbjudna för att tala om gynekologisk cancer vilket vi också gjorde. Det var ca 20-25 kvinnor samlade denna måndag, vilket enligt kvinnorna själva var en sämre dag att samlas på, bäst var onsdagar. Många yngre

kvinnor, kvinnor med barn och äldre kvinnor kom till Kronoparkskyrkan i Karlstad där man har sin samlingspunkt. Några av kvinnorna hade blivit opererade för både bröst- och gynekologisk cancer tidigare, men då i sina hemländer. Det var kvinnor med ödem som ville ha behandling. Vi fick många frågor om ”allt” och då menar jag allt. De frågade om vi kunde komma varje vecka och informera så att alla kvinnor, även de som inte var där denna måndag skulle få information. Vi sa att vi skulle komma tillbaka och då försöka få med en av våra kvinnliga läkare som kan svara på det som vi inte kunde.

Vi informerade om olika gynekologiska cancerdiagnoser. Vi informerade också om senkomplikationer och om sexuella problem.

Vi diskuterade cervixcancer och de var intresserade av att veta hur och varför man får denna form av cancer. Vi berättade då att detta oftast sker vid första samlaget då pojkarna smittar flickorna. Vi sa också att vi i Gynsam arbetar för att pojkarna också ska vaccineras precis som flickorna gör i skolan. Då fick vi applåder av en äldre kvinna.

Frågor som kvinnorna ställde var bland andra: Hur vet man om man har cancer?

Hur ser man det? Vad är screening? Blir man kallad till undersökning? Hur ofta blir man kallad? Vad händer om man är gravid och får cancer? Väntar man då med operation och strålning tills barnen fötts? Kan man spara äggstockarna vid en operation, om det inte är äggstockscancer?

Har vikt något med cancer att göra? Hör bröst- och äggstockscancer ihop? Genetiskt? Var kan jag få hjälp med ödem i armarna efter en bröstcancer? Vem ska informera oss om detta på sjukhuset? Vi fick frågor om spiraler kan orsaka cancer, om östrogen och p-pillar orsakar cancer. Om kondomer kan förhindra cancer? Om det är ett virus som man kan få, precis som en förkylning? De frågade om strålning, cellgifter och annan behandling. Vi berättade

Nazanin Amin till höger. om detta men även om Brachyterapi som man också får ibland. Symtomer på cancer? Vi svarade svullen mage, ingen aptit, kissa ofta, flytningar, smärtor, och ibland inga smärtor alls, blödningar, trötthet och inga symtomer alls, t.ex. att äggstockscancer är ”den tysta cancern”. Vilken ålder får man cancer? Hur länge blir man kallad till sjukhus, om man blir kallad? Blödningar vid menopaus är det cancer? Kan man få cancer om man fött många barn?

Vi informerade om cellprov och om skrapning och hur strålningen går till.

Vi sa också att cancer är så många olika sjukdomar och att all cancer inte bildar tumörer. Det var många, många frågor och kvinnorna var mycket intresserade, och som sagt, de ville att vi skulle komma tillbaka.

Birgit och jag berättade om vilken typ av cancer som vi hade haft och som vi har.

Birgit berättade att hon gick på behandling varje vecka eftersom hon fått recidiv (återfall). Då ryckte Birgit av sig sin peruk och visade att hon tappat håret efter cellbehandlingen och detta var kvinnorna inte beredda på och de blev mycket förvånade.

En kvinna sa, och jag som tycker synd om mig själv för att jag har allergi ibland och klagar hos min familj och så har ni gått igenom så mycket svårt, jag skäms nästan.

De frågade också hur man orkar och vad man skulle göra om någon av dem skulle få ett cancerbesked. Vi svarade att man måste gå vidare med sitt liv och göra sådant som man tycker är viktigt och som man tycker om att göra och leva som man gjort innan. Det är ibland den bästa medicinen – att leva i nuet bland familj och vänner!

Ett fantastiskt möte med fantastiska kvinnor. TACK för att vi fick komma till er!

Vi frågade om vi fick fotografera dem och svaret blev: ”Bara om vi får vara på omslaget till tidningen!”

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

5

Bakre raden fr v: Siw K. Gundersen Haugseth, Laila Gottenborg, Ingunn Eike och Anne Marthe Överås. Främre raden fr v: Jeanette Hoel (ordförande) och Christin B.N. Horseng

Ellisiv Stifoss-Hanssen.

Norska gyncancerföreningens landsmöte 2014 i Oslo TEXT MAUDE ANDERSSON FOTO MAUDE ANDERSSON OCH EDDY GRÖNSET

Den 25-27 april höll vår systerförening Gynkreftföreningen i Norge sitt landsmöte på Soria Moria hotell i Oslo och Gynsam var inbjudna, så var också vår danska systerförening KIU (Kreft i underlivet), som tyvärr inte kunde delta på grund av att de hade sitt årsmöte i Danmark samma dag.

Det kom representanter från olika delar av Norge. Det var också representanter för Kreftföreningen i Norge (motsvarar Cancerfonden i Sverige) samt många andra.

Ordförande Jeanette Hoel hälsade alla välkomna och öppnade mötet. Sedan blev det sedvanliga mötesförhandlingar.

En föreläsning av författaren Ellisiv Stifoss-Hanssen som har skrivit boken ”La meg sovet til dette bare er en dröm”.

En bok om cancer och kärlek. En mycket stark bok! Den översätts nu till engelska

6

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

då hon har fått ett kontrakt med ett amerikanskt förlag som tyckte att boken var viktig Jag frågade henne om boken kommer att översättas till svenska också, men det kunde hon inte svara på i dagsläget.

En punkt på dagordningen var en strategisk debatt: ”Hur kan Gynkreftföreningen stärka sitt stödpersonsarbete?”

Turid Andersen från Östfold är en av stödpersonerna och hon berättade hur situationen ser ut idag och hur man skulle kunna förbättra det arbetet. En pärm med tips för alla stödpersoner delades ut och vi i Gynsam fick också en. Mycket bra information!

Det var många bra och heta diskussioner. Jag måste säga att alla representanterna var mycket pålästa om de ämnen som skulle diskuteras. Efter en lång dags diskussioner väntade en mycket god festmåltid som intogs i Soria Moria hotellets stora festsal tillsammans med 100 representanter för hjärntumörföreningarna i Norge. Mycket trevligt och underhållande!

Dag två startade med en debatt om Gynkreftföreningens strategiska mål, och författaren och Kreftföreningens generalsekreterare Ole Alexander Opdalshei höll

en föreläsning om dessa mål. Jag frågade honom om det var ett liknande arbete som RCC i Sverige höll på med, och det trodde han.

Slutligen diskuterade vi det nordiska samarbetet som vi påbörjade i Odense, Danmark i januari 2014 och som vi kommer att fortsätta att planera under våren 2014. Målet är att få till stånd en nordisk patientorganisation för gyncancerpatienter. Idag finns NSGO (Nordic Society of Gynaecological Oncology) som är ett samarbete mellan de nordiska läkarna och där professor Elisabeth Åvall Lundqvist från Sverige är president, och professor Mansoor Raza Mirza från Danmark är President-Elect samt naturligtvis läkarrepresentanter från Finland, Norge och Island. I NSGO finns inga patientrepresentanter så därför vill vi skapa ett motsvarande forum för de nordiska gyncancerföreningarna. Vi får hoppas på det bästa!

Tack Norge för ett välordnat landsmöte! Som Gynsams representant överlämnade jag två ljusstakar från Kosta Boda, vilket uppskattades.

10-årsjubileum

TEXT OCH FOTO KERSTIN HEMSTRÖM

GCF Mariarosen hade sin våravslutning och jubileumsfest den 16 maj på Djäkneberget i Västerås, föreningen fyllde 10 år den 2 mars och det tyckte vi skulle firas med en riktig fest.

Vi har gått från att vara 34 medlemmar år 2004 till 56 medlemmar i dag.

Kvällen började med en guidad tur på Djäkneberget med en lokal guide och vi förstod att det finns enormt mycket lokal historia på berget. Vi fortsatte sedan till Djäknebergets restaurang för att äta en god middag och umgås. Maten var jättegod och vi tror att alla hade en trevlig kväll.

Styrelsen önskar alla medlemmar och anhöriga en trevlig sommar och vi återkommer med höstens program så snart vi kan.

Gynsam gratulerar till jubileet.

hos GCF Mariarosen

GCF Liljan, Uppsala 5 april deltog vi på Gynsams riksstämma i Stockholm. Innan sedvanliga årsmöteshandlingar fick vi, av Gudrun Khemiri, lära oss lite om Taiji Qigong samt prova på några övningar.

7 april så har Gynsam genom Gcf Liljan funnits på Akademiska sjukhuset för att visa att vi har en patientförening.

Vi har prata med folk samt sålt våra fina pins!

På kvällen var det dags för Gyncancerdagen på Södra teatern i Stockholm, vi fick lyssna på många intressanta föreläsningar.

Gyncancerdagen arrangerades av Nätverket mot gynekologisk cancer.

Vårruset 2014 bjöd på strålande solsken och härlig sommar värme!

Vi var 10 st medlemmar från GCF Mariarosen & NYCK Västerås som deltog i denna underbara tjejfest. Efter den härliga promenaden som tog ca 50 min avnjöt vi god mat från picknick­ kassarna. Det blev en väldigt trevlig kväll i hälsans tecken.

Vårruset 2014

TEXT JANITA STRUTZ FOTO KERSTIN HEMSTRÖM

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

7

Hans Östholm

DE OLIKA TANDVÅRDSSTÖDEN TEXT MAUDE ANDERSSON FOTO PRIVAT

Den 10 mars var Hans Östholm, tandvårdschef på Folktandvården i Värmland samt landstingets ansvarige i tandvårdsfrågor, inbjuden till Handikappförbunden Värmland (där gyncancerföreningen är representerad) för att informera om vilka rättigheter man har till tandvård vid olika sjukdomar/handikapp.

Alla personer känner inte till att man kan få tandvårdsbidrag på grund av sjukdom, så därför kommer vi att redogöra för vad som gäller. Man kan läsa om detta på 1177.se också eller på TLV.se.

Ersättningarna kan skilja sig från landsting till landsting. Alla ersättningar gällde från den 1 januari 2013.

Det finns ett Allmänt tandvårdsbidrag – ATB som utgår till alla vuxna den första juli varje år och bidragets storlek beror på åldern. Man får 150 SEK per år i åldrarna 30-74 och 300 SEK per år i åldrarna 20-29 år och från 75 år. Detta bidrag kan sparas i högst två år och man väljer själv när man vill använda bidraget.

Tandvården i Sverige kostar 24 miljarder årligen vilket är en mycket hög kostnad.

Den är till exempel högre än den samlade kostnaden för landstingens psykiatrivård. Ändå är vi det land i Europa som har bäst tandstatus enligt siffror från EU. Man vet ju sedan länge att dålig tandhygien och sjukdomar hör ihop.

Forskarna misstänker att många allvarliga sjukdomar försvåras eller orsakas av inflammationer och bakterier i munnen.

Därför är det mycket viktigt att sköta sina tänder ordentligt.

Högkostnadsskydd

Inom tandvården råder fri prissättning. Folktandvårdens taxor beslutas av landstingsfullmäktige. Vid vuxentandvård finns ett högkostnadsskydd baserat på en statlig fastlagd referensprislista.

Högkostnadsskyddet börjar gälla när man får tandvårdsåtgärder utförda som sammanlagt har ett referenspris som överstiger 3 000 SEK. Efter detta får man ersättning för 50 % av kostnader med ett referenspris mellan 3 000 och 15 000 SEK och 85 % av kostnader med ett referenspris som överstiger 15 000 SEK. Sedan finns det ett särskilt tandvårdsbidrag – STB, som riktar sig till den som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som medför risk för försämrad tandhälsa. Bidraget är högst 600 SEK per halvår och gäller enbart för undersökning, förebyggande tandvård eller abonnemangstandvård. I det flesta fall krävs ett läkarintyg att man har en av dessa sjukdomar.

nervosa eller bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom • Svårinställd diabetes • Dialysbehandling • Immunosuppression på grund av läkemedelsbehandling • Organtransplantation Det finns också N-tandvård – nödvändig tandvård

Du som har ett bestående behov av omfattande vård och omsorg kan ha rätt till N-tandvård. Det innebär att du betalar samma patientavgifter för din tandvård som för övrig vård – enligt det nationella högkostnadsskyddet för öppna hälso- och sjukvården med samma rätt till frikort efter 1100 kronor i betalade patientavgifter.

Vid en undersökning bedöms ditt behov av N-tandvård, det vill säga förebyggande åtgärder eller behandling som lagning, rotfyllning, utdragning eller avtagbara proteser.

När du har ett intyg om N-tandvård har du rätt till en undersökning per kalenderår samt förebyggande och nödvändig tandvård. Fasta broar, kronor och implantat beviljas normalt inte. Läs mer i faktarutan längst ner på sidan.

Du kan själv välja tandläkare och behöver inte ha genomgått en Munhälsobedömning.

Barn- och ungdomstandvård

Alla barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med det kalenderår de fyller 19 år. Vården omfattar all tandvård, även specialisttandvård såsom tandreglering om detta bedöms nödvändigt. Man kan välja vårdgivare fritt inom allmäntandvården: Folktandvård eller privat tandläkare.

Tandvårdsstöd – STB

• Muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling • Muntorrhet på grund av strålbehandling i öron, näsa, mun och hals • Sjögrens syndrom • Kronisk obstruktiv lungsjukdom • Cystisk fibros (CF) • Ulcerös kolit • Crohns sjukdom • Tarmsvikt • Frätskador på tänderna och anorexia

8

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

S-tandvård, tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling under begränsad tid

Du kan beviljas Särskilt Tandvårdsstöd för medicinskt motiverad tandvård som ett led i en behandling av sjukdom under begränsad tid. Det innebär att du betalar samma patientavgifter för din tandvård som för övrig vård – enligt det nationella högkostnadsskyddet för öppna hälso- och sjukvården med samma rätt till frikort ef-

ter 1100 kronor i betalade patientavgifter.

Läkarintyg krävs i vissa fall. Förhandsbedömning krävs vid all S-tandvård.

Grupperna som omfattas av S-tandvård är: • Medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet • Defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller ansiktet • Tandskada som uppkommit vid epileptiskt anfall • Kirurgiskt ingrepp eller medicinsk behandling där fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav • Sjukdom, medicinering, nedsatt immunförsvar har fått förändringar i munslemhinnan • Utredning misstanke om ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom • Strålbehandling i öron-, näs-, mun eller halsregionen • Långvariga och svåra smärtor i ansiktseller käkregionen (orofaciala smärtsyndrom) • Patienter som utreds och behandlas för allvarlig sömnapné • Extremt tandvårdsrädda personer • Patienter som får tandfyllningar utbytta på grund av avvikande reaktioner mot dentala material • Patienter som får tandfyllningar utbytta som ett led i medicinsk rehabilitering • Patienter som fått frätskador på tänderna som orsakats av anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom på patienter som är medicinskt rehabiliterade.

kvinnan

Mannen bakom TEXT: MAUDE ANDERSSON

Oftast talar man om att det är en kvinna bakom en framgångsrik man, och så kanske det är i många fall, men när det gäller kvinnosjukdomar så glömmer vi oftast bort mannen. Så vi i Gynsam tänkte skriva om mannens känslor och tankar när hans kvinna blir sjuk.

Vem ska han fråga? Talar han med sina manliga vänner om sin frus, fästmös eller mammas underliv?

Några gör det säkerligen, men långt ifrån alla. Därför kommer vi nu att ha en frågespalt som vi kommer att kalla Stigs hörna. Här kan alla ni män ställa frågor.

Stig är inte läkare, han är civilingenjör, så han är den kompis som man kan fråga saker om som man inte frågar andra män om. Stig har varit med och stöttat sin Kerstin hela resan – gyncancerresan, så han vet en del.

F-tandvård

Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, F-tandvård, omfattar personer som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling på grund av: • Svår psykisk funktionsnedsättning • Parkinsons sjukdom • Multipel skleros (MS) • Cerebral pares (CP) • Reumatoid artrit • Systemisk lupus erythematosus (SLE) • Sklerodermi (SSc) • Amyotrofisk lateralskleros (ALS) • Orofacial funktionsnedsättning • Symtom som kvarstår sex månader efter det att personen har fått hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke) • Sällsynta diagnoser

Vem är han då Stig?

Jag är en helt vanlig person som gillar barbershopsång, att gå på gym, umgås med barn och barnbarn och våra vänner förstås. Jag har arbetat på Ericsson som chef och rest världen runt och lärt mig mycket om människor och idag är jag styrelseordförande i ett företag i Västerås.

När min Kerstin fick livmodercancer kom det som en chock för oss båda.

Att vi skulle klara av detta var emellertid självklart, tillsammans var också självklart. Resan blev oerhört tuff, det är jobbigt att se någon man älskar ha så ont och behöva gå igenom dessa tuffa behandlingar, operation, cellgifter och strålning. Jag kände mig ofta maktlös men visste ändå att mitt stöd var jätteviktigt för henne.

Stig Hemström.

Kerstin är en stark och positiv person och idag mår hon bra. Vi är båda aktiva i den lokala gyncancerföreningen Mariarosen i Västerås där Kerstin nyligen blev ordförande. Hon har många idéer för framtiden och jag fortsätter att stötta henne i det arbetet med föreningen.

Samtidigt ser jag att det saknas män som engagera sig i det här arbetet och hoppas att jag med min lilla ”hörna” dels kan hjälpa andra män i liknande situationer och dels inspirera andra män att också engagera sig.

Andra män som har stöttat sina kvinnor som haft gynekologisk cancer är: Gunnar Rehlin, filmkritiker, som har stöttat och stödjer sin fru Susanne Pierce Brosnan, skådespelare, som stöttade både sin fru och dotter Nils-Åke Häggbom, balettchef vid Kungliga Baletten och dansör som har stöttat och stödjer sin fru Kjerstin Dellert Sven Wollter, skådespelare, som stöttade sin fru Viveka Seldahl Magnus Utvik, författare, som stöttade sin fru Anna Barack Obama, USA:s president, som stöttade sin moder Ann Dunham.

Ställ dina frågor till info.gynsam.se.

Vi förmedlar frågorna vidare till Stig.

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

9

NY KVINNOKLINIK

TEXT OCH FOTO MAUDE ANDERSSON

på Centralsjukhuset i Karlstad ger bättre vård för kvinnor med underlivscancer Den 31 mars invigdes kvinnosjukvårdens mottagning för gynekologisk onkologi vid Centralsjukhuset i Karlstad under pompa och ståt och GCF Musslan i Värmland deltog naturligtvis.

Richard Lindgren, verksamhetschef för kvinnosjukvården och Margareta Lood, överläkare är mycket glada för den nya mottagningen och säger att nu kan vi också bedriva dagvård här. Under ett år utförs cirka 120 canceroperationer inom kvinnosjukvården. Cirka 500 kvinnor behandlas med cellgifter. På mottagningen sker till exempel utredning, operationsplanering, cytostatikaplanering, behandling och rådgivning. Vid en eventuell operation får kvinnan träffa samma doktor som hon mött tidigare på mottagningen.

– Karakteristiskt för den här specialiteten är att diagnostik och behandling bygger på samverkan mellan gynekologiska och onkologiska metoder och färdigheter.

Nu har vi fått möjlighet att samla hela vårt team runt patienten, säger Richard Lindgren, verksamhetschef för kvinnosjukvården.

GCF Musslans ordförande Maude

April månad i Karlstad Belinda Haraldsson.

Andersson blev också intervjuad av Sveriges Radio och gratulerade CSK för den nya kvinnomottagningen och berättade om Musslans arbete i Värmland.

TEXT MAUDE ANDERSSON

Gyncancermånaden april uppmärksammades på många olika sätt av Gynsams medlemsföreningar i Sverige.

I Värmland stod Birgit Olsson, Jill Ericson och Belinda Haraldsson från GCF Musslan på Stora Torget i Karlstad den 26 april och delade ut Gynsamposten, sålde våra pins och talade med folket som var i farten denna lördag. På lördagarna är det bland annat marknad och kommersen är livlig, vilket vi också upplevde.

En härlig dag och vi fick chansen att tala med många personer och förhoppningsvis nådde vi ut med vårt budskap denna dag.

10

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

Gudrun Khemiri.

Wiveka Ramel och Birgitta Gruvfält.

Gynsams 14:e Riksstämma

TEXT MAUDE ANDERSSON FOTO MAUDE ANDERSSON OCH ULLA SAMUELSSON

Den 14:e Riksstämman genomfördes den 5 april 2014 på Citykonferensen i Stockholm. Det var ett stort intresse för stämman vilket var glädjande. Lokalerna låg centralt och var mycket bra, liksom maten som serverades.

Ordföranden Margaretha Sundsten hälsade alla deltagare välkomna till Stockholm och presenterade dagens föreläsare Gudrun Khemiri, leg. fysioterapeut med basutbildning i psykoterapi och Taiji qigong-instruktör. Detta var en mycket intressant, lärorikt och kul föreläsning som vi kanske återkommer till vid något annat tillfälle. Vi bifogar ett schema som du enkelt kan följa själv. Se sidan 20.

Efter lunch började stämmoförhandlingarna. Gynsams ständiga stämmoordförande Birgitta Gruvfält höll med fast hand i ordförandeklubban. Till sekreterare utsågs Wiveka Ramel, som också hon har blivit ”ständig stämmosekrete-

rare”. Föredragningslistan godkändes.

Verksamhetsberättelsen, kassaberättelsen och revisorernas berättelse godkändes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2013. Prenumerationsavgiften för Gynsamposten ska vara oförändrad för 2015 och likaså medlemsavgiften. Ett styrelsearvode på 500 kronor ska utgå.

Detta arvode ska täcka kostnader för telefon och annat kontorsmaterial som varje styrelsemedlem måste köpa in. Inga inlämnade motioner fanns att behandla.

Gullbritt Palm föreslog att Riksstämman ska satsa på teknik för att underlätta deltagande vid sammanträden, kommunikation och beslutstagande.

Birgit Feychting informerade om att gynekologisk onkologi återigen är hotad som specialitet. Det förs en debatt i bl a Tidskrift för Svensk Onkologisk Förening. Gynsam ska vid behov gå in i debatten för att stödja att specialiteten bibehålls.

Så var det dags för valberedningen att presentera sitt förslag till styrelseledamöter.

Till ordförande på ett år omvaldes Margaretha Sundsten, Sundsvall

Till kassör på två år valdes Kari Sturén Nilsson, Stockholm (nyval) Till ordinarie ledamot på två år omvaldes Maude Andersson, Karlstad Till ordinarie ledamot på ett år valdes Birgit Olsson, Karlstad (nyval) Till suppleant valdes Christina Wallentin, Stockholm, nyval på två år och till revisor omvaldes Asteri Bokföringsbyrå och som suppleant Catherine Dahlström, båda på ett år.

Till valberedning valdes Birgit Feychting, Stockholm (sammankallande), Gull-Britt Palm, Skåne och Katarina Wedin, Sundsvall.

Ordföranden Margaretha Sundsten tackade för förtroende att få leda Gynsam ytterligare ett år, hon tackade också valberedning för deras arbete att finna en ny styrelse. Hon påminde också om att nästa år fyller Gynsam 15 år och då måste vi börja tänka redan nu på vad vi ska göra.

Ett stort tack till er alla – och ha en trevlig sommar!

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

11

RCC fokuserar på att förbättra vårdprocessen för gynekologisk cancer TEXT LARS HOLMBERG

Regionalt cancercentrum (RCC) i Uppsala Örebro regionen arbetar med att stödja och förbättra cancervården med hjälp av nätverk sammansatta av personal i vården, representanter för landstingens linjeorganisationer och patientföreträdare.

De två viktigaste formerna av nätverk är vårdprogramgrupper och lokala RCC råd. Vårdprogramgrupperna har som en av sina främsta uppgifter att säkra en bra vårdprocess för alla patienter med en viss typ av sjukdom. Vårdprogramgruppernas uppgift är att tänka regionalt och säkra vårdprocessen för alla var än i vår region man befinner sig. De lokala RCC råden stödjer linjeorganisationen i det egna landstinget att införa och vidareutveckla vårdprogramgruppernas rekommendationer och förslag och göra praktisk verklighet av dem i varje landsting.

En säker väg för patienten genom vården

I Uppsala Örebro regionen finns en vårdprogramgrupp för gynekologisk cancer där också patientrepresentanter ingår. Gruppen har arbetat med att definiera vårdprocesserna för de olika diagnoser som ingår i deras verksamhetsområde. Olika arbetsgrupper arbetar med att skapa ett modernt multidisciplinärt och multiprofessionellt omhändertagande för varje diagnos: målet är att alla patienter med gynekologisk cancer ska ha tillgång till den bästa kunskapen och erfarenheten som finns i regionen. Primärvård, röntgen och patologiavdelningar, gynekologiska och

onkologiska enheter med flera skall samverka och skapa en säker väg för patienten genom vården. En viktig del i processen är kontaktsjuksköterskefunktionen och vi ser att allt fler införs på de kliniker som behandlar gynekologiska tumörer. Målet är att alla patienter inom diagnosområdet skall ha tillgång till en egen kontaktsjuksköterska. RCC arbetar nu aktivt för att en samarbetsgrupp för kontaktsjuksköterskor inom gynekologisk cancer ska bildas för att snabbt kunna sprida goda exempel och arbetsmetoder till hela regionen.

Förverkliga god och lika vård

Uppsala Örebro regionens samverkansnämnd har gett vårdprogramgruppen för gynekologisk cancer uppdraget att se över hur vi regionalt kan organisera vården och hur arbetsfördelningen mellan olika landsting och sjukhus bör se ut för att förverkliga god och lika vård för alla med gynekologisk cancer. Vårdprogramgruppen arbetar nu intensivt med dessa frågor för att hitta bra lösningar så att regionens landsting kan samverka effektivt, speciellt när det krävs mer omfattande diagnostik och behandling.

Nationella vårdprogram för kunskapsstyrning

Alla landets RCC samverkar för att nationella vårdprogram ska tas fram.

För livmoder- och äggstockscancer finns nationella vårdprogram och de är nu under uppdatering. En grupp har tillsatts för vårdprogram för livmoderhalscancer.

Vårdprogrammen är mycket viktiga för en kunskapsstyrning av vården för att säkra högkvalitativ vård med moderna metoder och lika vård för alla. Det faktum att det finns nationella vårdprogram innebär även att det finns en standard att mäta mot och frågor kan ställas till kvalitetsregistren för gynekologisk cancer om alla får den vård som förväntas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Arbetet på RCC pågår även för att göra data från kvalitetsregistren mera aktuella och lättillgängliga, vilket kommer att möjliggöra en snabbare återföring av de olika sjukhusens resultat till gagn för förbättringsarbete.

Regional cancerplan under hösten 2014

Regionens samverkansnämnd har kraftfullt engagerat sig för att stödja RCCs arbete och direktivet för gynekologisk cancer är ett exempel på intresse för ett område där man gärna ser en snabb förbättring. Man avser att under senhösten 2014 ta ett beslut om en cancerplan där såväl lokala vårdprocesser för gynekologiska cancerpatienter som arbetsfördelningen och samverkan i regionen kommer att behandlas. Planen kommer också att ta ställning hur vi i framtiden kan både rekrytera och utveckla kompetens inom cancervården – gynekologisk cancer givetvis inräknad.

Lars Holmberg, Professor/chef för Regionalt cancercentrum (RCC) Uppsala Örebro

Rehab med utsikter Vi skräddarsyr ditt program utifrån dina behov, önskemål och förutsättningar – med många olika aktiviteter och inspirerande föreläsningar. Du får också tid för återhämtning i vacker kurortsmiljö.

Men viktigast av allt – du får värdefull kunskap med dig hem.

Nyfiken? www.brackediakoni.se/mosseberg

Rehabcenter Mösseberg

12

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

Ny cancerbehandling genom reaktivering av tumörsuppressorn p53 TEXT KLAS WIMAN, PROFESSOR

Vi börjar få en allt klarare bild av vad som ligger bakom uppkomsten av cancer.

Cancer utvecklas från en normal cell i flera steg.

Mutationer (genförändringar) ger cancercellerna nya egenskaper som selekteras i en slags evolutionsprocess.

Det finns två viktiga typer av gener som är inblandade i cancer: dels onkgener som driver celltillväxten (”gaspedal”), och dels tumörsuppressorgener som hämmar celltillväxten (”broms”). Onkgener som t.ex.

Myc och Ras kan bli överaktiva på grund av olika typer av mutationer och kromosomförändringar. Det leder till ökad och okontrollerad celltillväxt, vilket kan ge upphov till en tumör. Samtidigt kan tumörsuppressorgener som t.ex. p53 och PTEN inaktiveras på olika sätt, vilket gör att cellens normala kontroll av celltillväxt och cellöverlevnad sätts ur spel. Tillsammans gör dessa genförändringar att cancercellen får helt andra egenskaper än en normal cell. Cancerceller kan t.ex. växa och dela sig utan tillväxtstimulerande signaler utifrån, och de har lärt sig att undgå cellens normala mekanismer för celldöd, s.k. apoptos. I ett senare skede kan andra genförändringar ge cancercellerna förmåga att invadera omkringliggande vävnand och bilda dottertumörer, metastaser, på andra ställen i kroppen. p53-genen är den gen som är muterad i högst frekvens i cancer. Vi vet att åtminstone hälften av alla tumörer har mutation i p53. Även tumörer som inte har mutation i p53-genen har ofta något annat fel på p53, t.ex. för hög produktion av proteinet Mdm2 som fungerar som en hämmare av p53. I normala fall aktiveras p53 av skador på arvsmassan, DNA, eller vid okontrollerad celltillväxt efter aktivering av vissa onkgener (”onkogen stress”). p53 sätter då stopp för celldelningen eller aktiverar cellens självmordsprogram, apoptos. Därigenom elimineras celler med

skadat DNA eller aktiverade onkgener som annars hade kunnat utvecklas mot cancer. p53 fungerar alltså som en slags poliskonstapel som reagerar när fel på cellen uppstår.

I cancerceller som har mutation i p53-genen fungerar inte detta. Cellerna undgår celldöden och lever vidare, och kan så småningom få ännu mer elakartade egenskaper. p53-mutation i tumören är ofta (men inte alltid) kopplat till sämre svar på behandling med cytostatika.

Eftersom p53-genen är muterad i så många tumörer vore det önskvärt att på något sätt få p53 att fungera igen. Det borde sätta igång cancercellens självmordsprogram och därmed eliminera tumören. Ett tänkbart sätt att åstadkomma detta är genterapi, d.v.s. att man för in en intakt kopia av p53-genen i cancercellerna med hjälp av skräddarsydda virus.

Det har dock visat sig vara problematiskt i praktiken, bl.a. därför att det är svårt att nå alla cancerceller i en tumör med genterapi. Cancerceller som inte behandlats med intakt p53 kan leva vidare och senare ge återfall i sjukdomen. Hittills har det också varit svårt att använda genterapi vid spridd cancer.

En annan möjlighet är att utveckla nya läkemedel i form av små molekyler som återställer normal funktion till muterat p53. Det är denna väg som jag och min forskargrupp vid Karolinska Institutet har valt. Tanken är att reaktivera p53-proteinet som den muterade p53genen kodar för, och på så sätt aktivera självmords-programmet i cancercellerna. För snart 15 år sedan upptäckte vi molekylen PRIMA-1 som visade sig kunna återställa funktionen till flera olika muterade former av p53 och aktivera självmordsprogrammet i olika typer av cancerceller. I samarbete med företaget Aprea AB, som vi själva varit med och grundat, har vi vidareutvecklat PRIMA-1 mot kliniken. Den närbesläktade molekylen APR-246 (PRIMA-1Met) har ännu bättre effekt än PRIMA-1. Vi har lagt ner stor möda på att försöka förstå hur PRIMA-1 och APR-246 fungerar

på molekylär nivå, och vi vet nu att båda omvandlas till molekylen MQ som sedan binder sig direkt till muterat p53 och återställer dess funktion.

APR-246 har testats i en första klinisk studie på patienter med olika typer av leukemier eller prostatacancer. Vi fann att APR-246 ger relativt begränsade biverkningar och vi såg också en effekt på cancersjukdomen hos två patienter. Aprea AB har nu inlett en s.k. fas I/II-studie med APR-246 i patienter med avancerad äggstockscancer. Många av dessa patienter har tumörer med p53-mutation och svarar sämre på behandling med cytostatika. APR-246 kommer att ges tillsammans med cytostatika hos patienter som har fått återfall efter en första behandlingsomgång. Idag finns ingen effektiv behandling för patienter med sena stadier av sjukdomen.

Vi har en bra bit kvar innan vi, i bästa fall, har ett färdigt läkemedel, men vi hoppas att APR-246 ska öppna möjligheter till bättre behandling av olika typer av cancer genom att återställa funktionen hos p53 i tumörcellerna. Eftersom p53genen är muterad i så många tumörer skulle detta kunna få mycket stor betydelse i kliniken.

Klas Wiman, professor Inst. för onkologi-patologi, Cancer Center Karolinska (CCK) Karolinska Institutet

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

13

Existentiell hälsa Åtta grundstenar för existentiell hälsa enligt WHO, World Health Organisation.

Andlig kontakt:

kontakt med något större som hjälper en att uppleva trygghet och tillförsikt.

Mening och syfte med livet:

att det finns ett speciellt syfte med att just jag lever.

Upplevelse av förundran över tillvaron: att man kan känna inspiration och tacksamhet inför sin omgivning, t.ex. naturen, konsten och musiken.

Emma Marrone är en bra förebild för Italiens unga kvinnor.

LA MIA CITTÁ TEXT: MAUDE ANDERSSON

”LA MIA CITTÁ” (min stad) heter Italiens bidrag till Melodifestivalen 2014 i Danmark. Sångerskans namn är Emmanuela ”Emma” Marrone och hon är född 1984 i Florens och är en mycket älskad artist i Italien. Hennes genombrott var talangtävlingen ”Amici Maria De Filippi” sedan dess har hon vunnit många tävlingar och gett ut många album.

Men det är inte bara sången som Emma är känd för. Hon har deltagit i flera initiativ för solidaritet, socialt engagemang och välgörenhet. År 2011 och även år 2012 deltog Emma i ”Se non ora quando”, (”Om inte nu, när?”) en rörelse som kämpar för kvinnors rättigheter i Italien.

Hon törs ta ställning i många politiska och svåra frågor till exempel kärnkraft och invandring och hon backar sällan.

14

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

När hennes karriär var på toppen drabbades Emma av livmodercancer. Hon flög till Rom där hon opererades. När hon blev utskriven från sjukhuset inledde hon en kampanj som skulle öka medvetenheten bland ungdomar hur man kan förebygga att få cancer.

Hon blev också AIRCs (Associazione Italiana per la Ricerca sul Cancro) ansikte utåt. AIRC är den italienska föreningen för cancerforskning.

Emma engagerade sig också i ANT (National Association of Cancer).

Helhet:

att tankar, känslor, handlingar, kropp, psyke och det andliga är en enhet.

Andlig styrka:

att hitta ett sätt att komma igenom det som är svårt och känna glädje i livet.

Harmoni och inre frid:

att vara tillfreds med sig själv och känna lugn.

Hoppfullhet och optimism:

att ha en framtidstro även när livet är svårt.

Egen personlig tro

(behöver ej vara av religiös art): som ger styrka i vardagen och hjälp att njuta av vardagen.

Att träna bäckenbottenmuskler vid inkontinens efter gynekologisk cancer TEXT ANNA LINDGREN, LEG. SJUKGYMNAST OCH MEDICINE DOKTOR OCH ANNA ENBLOM, LEG. SJUKGYMNAST, INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN OCH HÄLSA LINKÖPINGS UNIVERSITET

Ibland uppstår problem med inkontinens efter gynekologisk cancer.

Inkontinens innebär att läcka urin, gas eller avföring. Vid inkontinens rekommenderas bäckenbottenmuskelträning.

Det är dock inte känt om bäckenbottenmuskelträning har samma goda samma effekt hos kvinnor som genomgått behandling mot gynekologisk cancer som hos kvinnor generellt.

Därför startas nu en studie om effekten av bäckenbottenmuskelträning hos kvinnor som genomgått behandling mot gynekologisk cancer.

Efter kirurgi och strålbehandling mot gynekologisk cancer får vissa kvinnor problem med läckage. Problemen kan yttra sig som till exempel svårighet att hålla urin, gas, eller avföring. Detta kan göra att vardagen begränsas av att behöva ha nära till en toalett. Det kan vara svårt att utföra tyngre vardags- eller yrkesarbete eller att motionera utan att läcka. En del kvinnor känner sig begränsade i socialt umgänge och samliv, av oro för läckage.

Sammantaget kan läckageproblemen därför sänka livskvaliteten och det är därför viktigt att behandla inkontinensen.

Den vanligaste behandlingsmetoden för inkontinens hos kvinnor generellt är träning av bäckenbottenmusklerna i underlivet och i nedre delen av bålen, så kallade ”knipövningar”. Musklerna består av både långa långsammare muskelfibrer som avgör hur uthålliga vi är, och

korta snabbare muskelfibrer som avgör hur starka och snabba musklerna är.

Att träna upp bäckenbottenmusklernas uthållighet hjälper till att kunna hålla urin eller avföring längre, så att ett toalettbesök hinns med. Att träna upp musklernas styrka hjälper till att kunna hålla emot större mängder urin eller avföring utan att läcka. För att kunna utnyttja bäckenbottenmusklerna optimalt i vardagen behöver också musklernas snabbhet tränas upp, för att snabbt kunna spänna musklerna för att hålla emot vid till exempel en nysning eller vid ett lyft.

Träningen utförs ofta strukturerat minst tre månader med stöd av till exempel ett strukturerat träningsprogram eller efter instruktion av vårdpersonal, till exempel en sjukgymnast eller en sjuksköterska med kunskap om träningen. Sedan behöver träningen underhållas. Alla kvinnor som har varit gravida rekommenderas bäckenbottenmuskelträning. Bäckenbottenmuskelträning, eller ”knipövningar”, är därför en välkänd metod hos kvinnor generellt, men det kan vara svårt att följa rekommendationerna.

Efter en cancersjukdom och dess behandling med till exempel kirurgi och strålbehandling så kan förändringar i bland annat muskelvävnaden ha uppstått, så som exempelvis ärrvävnad och förändrad elasticitet. Det är därför ännu inte är känt om bäckenbottenmuskelträningen, som kvinnor generellt rekommenderas, är effektivt hos kvinnor efter gynekologisk cancer och vilket som är bästa sättet att träna. Det kan vara svårt att hitta musklerna och träna med god teknik. Därför kan ett tillräckligt bra stöd i träningen behövas. Stödet kan bestå av tydliga skriftliga träningsinstruktioner och/eller guidning i träningen individuellt eller i grupp. Ibland används även tekniska stödmetoder som visar hur musklerna aktiveras, så kallad bio-feedback.

Eftersom det inte finns några fullskaliga studier som jämför effekten av de olika träningsmetoderna mot läckageproblematik efter gynekologisk cancer så planeras nu en sådan svensk studie. Studien kommer att genomföras i flera delar av landet, men just nu så söker vi Dig som bor i Östergötland och har avslutat cancerterapi för någon typ av gynekologisk cancer och själv upplever att Du besväras av någon form av ofrivilligt läckage. Är du intresserad av att få mer information om studien så är Du varmt välkommen att kontakta oss.

KONTAKT: Projektkoordinator Anna Lindgren, leg. Sjukgymnast, Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet, anna.lindgren@liu.se eller 010-1031765

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

15

NYA I STYRELSEN

VEM ÄR CHRISTINA WALLENTIN?

Christina Wallentin blev invald som suppleant i Gynsam vid Riksstämman 2014 och så här beskriver hon sig själv: ”Jag fick diagnosen Livmoderhalscancer hösten 2011 efter en tid med diffusa symtom.

Behandlades på Radiumhemmet under tre intensiva månader med yttre och inre strålning i kombination med cytostatika. Under denna tid och kanske framför allt efter min behandling väcktes ett stort intresse att bidra med att uppmärksamma Gyncancer.

Vi behöver nå ut till allmänheten och absolut vara med i olika sammanhang för att bidra med vår erfarenhet och kunskap.

Förebyggande aktiviteter, vikten av vaccination och screening, bästa möjliga vård under behandlingsperioden, vikten av kontaktsjuksköterskor, och möjlighet till rehabilitering efter den tuffa behandlingen, detta är områden jag nu brinner för. Är också styrelsemedlem i GCF Stockholm och nu invald som suppleant i Gynsam där jag hoppas kunna bidra till ökad uppmärksamhet för oss med Gyncancer.”

KARI – NY KASSÖR I GYNSAM

Kari Sturén Nilsson: Jag är 56 år. Naturvetare som arbetat med IT. Numera arbetar jag som lärare i No/teknik och Matematik. Bor i Stockholm med min man Per. Vi har två tonårsbarn.

Jag diagnostiserades med äggstockscancer sommaren 2010. Jag opererades på hösten och fick cytostatika under vintern. Är sedan 2012 styrelseledamot i Stockholms lokalförening, GCF Stockholm.

När jag fick cancer hade jag ett stort behov av information och ville träffa andra i samma situation. Därför kändes det naturligt att engageras sig i vår organisation och genom detta arbete kunna vara med och bidra till att nå ut till kvinnor som drabbats och deras anhöriga.

Att ta steget upp till Riksorganisationen känns väldigt spännande. Gynsams arbete med att göra gyncancerpatienterna synliga och sprida information om våra diagnoser är viktig.

Gyncancer har ofta väldigt diffusa symptom och information om symptomen men också om vikten av att gå på de undersökningar och provtagningar som erbjuds. Mer forskning behövs för att hitta sätt att tidigt upptäcka gyncancer.

På fritiden gillar jag att handarbeta, allt från att snickra till virkning. Jag gillar också att sporta. Håller på med Friskis o Svettis och joggar.

SALONG! - inom alternativt hår och peruker.

Boka fri rådgivning.

INFORMATION: CARLMLUNDH.SE ELLER FACEBOOK.

PERUKER & TURBANER FÖR BÄSTA KÄNSLA & KOMFORT. Vi erbjuder ett stort utbud av peruker och turbaner i olika modeller och utförande. I vårt peruksortiment hittar du en mängd olika frisyrer, i material som stämmer väl överens med ett naturligt hår.

Kontakta oss för fri konsultation.

Välkommen till Carl M Lundh!

Mineralbaserad make-up. I butik!

CARL M LUNDH – BUTIKER & SALONGER: Stockholm CML: Storg. 11, 08-545 66 800 Stockholm Perukshopen: Gamla Brog. 34, 08-20 10 06 Göteborg CML: Västra Hamng. 5, 031-10 23 80 Göteborg Salong Wivi: Sahlgrenska Sjukhuset, 031-342 17 17 Malmö CML: Kalendeg. 12, 040-733 20 Helsingborg CML: Karlsg. 1B, 042-14 30 00 Jönköping CML: Borgmästargränd 1 D, 036-15 02 70 Kalmar CML: Funkabotorget 1, 0480-268 30 Örebro USÖ: Universitetssjukhuset, 019-14 83 63. Saknar du en salong där du bor? Ring 020-36 87 00. Besök oss på carlmlundh.se, för mer information.

Följ oss på FACEBOOK!

carlmlundh_GYNSAM_2014_nr2.indd 1

16

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

2014-05-26 07:57

Med min

självkänsla i behåll!

De år som följde efter min gynekologiska cancerdiagnos blev många flera än någon kunde tro?

Det fanns en stor osäkerhet om jag skulle klara mitt liv. Året var 2001 och det hade gått två år som jag sökt vård för mina buksmärtor.

Jag upplevde en kränkning när läkaren trodde att det var ”psykiskt” och jag ansåg att läkaren inte hade kompetensen till denna bedömning! Vårdcentralens läkare kände till min tidigare ryggskada som han också kallade psykiska besvär men det var en kotglidning efter ett olycksfall i arbetet som sjukgymnast! Tiden gick utan undersökningar och mina smärtor bara ökade. Till slut då jag inte kunde gå ur sängen för enorm buksmärta så togs jag in på medicinkliniken på lasarettet.

Efter en serie av röntgenundersökningar konstaterades en stor tumör i buken och den hade vuxit sig igenom bukhinnan och var 5x7 cm! En gynekologisk cancer stadium fyra!

TEXT MARGARETHA AHLSTRÖM LEG SJUKGYMNAST/ HYPNOSPSYKOTERAPEUT, WWW.LIVSKVALITEFRISKVARD.SE

När jag äntligen kom till kvinnokliniken så fick jag uppleva en mycket omtänksam vårdpersonal och engagerade läkare och jag kom att bo på kvinnokliniken för en lång tid framåt. Jag blev både strålbehandlad och opererad och fick efter en tid biverkningar med lymfödem i båda mina ben. Året 2003 var jag färdigbehandlad och då tog jag beslutet att flytta för jag hade tappat förtroendet för sjukvården där jag bodde. En förändring blev nödvändig för att återfå ny livskraft. Jag behöll min självkänsla! Även vårdpersonal kan komma att uppleva en patientroll och förhoppningsvis blir det självklart att låta patienten vara delaktig i sin egen vård!

Min friskförklaring kom året 2006. Min sjukhistoria är smärtsam att läsa igenom men det finns mycket att ta lärdom av som kan bli en bok. Jag valde att skriva om mina upplevelser under åren och jag har förstått hur minnena finns lagrade när jag gick vidare för att glömma och lämnade mina daganteckningar och minnesanteckningar som jag skrev ner.

Idag vet jag ju att det blev bra trots allt.

När kroppen har återfått en ny livskraft så finns ett behov att tänka tillbaka på det som har hänt. Efter en längre tids bearbetning av minnena upplever jag en lättnad det känns som att lyfta av en tung börda som inte ska bäras i all framtid.

Det har blivit många fina år och jag mår bra idag. Jag har fått gå keramikutbildning, sjungit i kör, målat i olja, planerat min trädgård och varit politiskt engagerad! Och nu kommit igenom händelserna av att jag hade en cancerdiagnos och överlevde och fick ett bättre liv!

En cancerdiagnos ställer till så mycket i ens liv men jag har aldrig funderat på sjukdom bara att jag har en egen självläkande förmåga. Det har fått ta sin tid och jag har fokuserat på en dag i taget och helt klart har många förändringar inträffat. Idag är det viktigt att välja det som är mest väsentligt av engagemang för det finns en begränsad energi. Jag har hittat mitt eget inre lugn. Jag jämför mig inte med andra. Det är viktigt att tänka efter vad jag själv står för och tycker. Jag kan inte begära att andra ska förstå när jag väljer och tackar nej ibland. Även om jag är frisk idag så bär jag med mig vetskapen om att livet kan vara en skör tråd, jag vill inte använda tiden till struntsaker och onödiga problem. När allt var svårt tänkte jag ”vid nästa vägskäl samlar jag nytt mod”.

Under många år har jag undervisat i en medicinsk stresshanteringsmetod, och haft patienter i samtalsterapi och hypnospsykoterapi dessutom arbetat som sjukgymnast i ett team med kursprogrammet ”att leva med cancer” Jag talade om fysisk smärta! Sedan blev jag själv patient och därefter min egen terapeut!

Jag har numera erfarenhet av lymfterapi och jag själv vårdar mina ben och använder kompressionsstödstrumpor.

Mitt liv är förändrat, jag fick en sämre ekonomisk situation men jag finner en harmoni i min trädgård, bor nära havet och cyklar för att få fysisk träning. Ett arbete några timmar i min trädgård ger både muskelstyrka och uthållighet. Dock är det viktigt att inte pressa kroppen till alltför stor ansträngning. Reservkrafter finns inte som tidigare. Livsenergin efter en cancersjukdom är en färskvara och kan variera varje ny dag! Därför är egenvården en viktig förutsättning för att må bra!

Skäret 2014 Margaretha Ahlström

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

17

Gynekologisk cancer

SUS Lund – 3 september 2014

Arbetsmaterial

Arrangör: Sjukhusbiblioteken med Patientforum, Regionalt Cancercentrum Syd, Nätverket mot gynekologisk cancer och Gyncancerföreningen Viola.

Moderator, utvecklingsbarnmorska Anna Palmstierna.

18.00 Inledning Sjukhusbiblioteket/PIL. 18.10 Vad är gynekologisk cancer? Vilka behandlingar finns idag?

Susanne Malander, specialistläkare gynekologisk onkologi, Regionalt Cancercentrum Syd. 18.30 Kirurgisk gynekologisk behandling. Christer Borgfeldt, överläkare, VO Kvinnosjukvård SUS. 18.50 Paus. Sjukhusbiblioteket har öppet hus. Föreningarna och biblioteket har bokbord. Frukt serveras.

ÄNTLIGEN SOMMAR!!!

TEXT MAUDE ANDERSSON

Jag vill tacka er alla för all er hjälp med bidrag till att göra Gynsamposten så välmatad, som jag tycker att den har varit, men jag är ju part i målet!

Trots att det ska vara sommarlov nu så ska det ut en ny tidning i september och då måste vi börja redan nu med förberedelserna för detta nummer 3. Så därför uppmanar vi all som vill, kan och törs skicka in artiklar som kan vara av intresse för oss alla, det kan handla om forskning, min historia, nyheter inom cancervården, kuriosa mm. Ni får två A4-sidor på er att skriva. Men jag behöver artiklarna senast 15-20 augusti för att de ska hinna med i vårt septembernummer. Naturligtvis kan du/ni också skriva för vårt decembernummer och då måste vi ha artiklar senast 15-20 november.

Men några dagar ska vi väl ha semester och då kanske ni vill ha något gott att dricka när ni sitter i hängmattan. Jag föreslår en rysk dryck som våra vänner i vi-talar-ryska-föreningen rekommenderar. Här är receptet!

3 l vatten, 1 dl honung, 1 cm färsk skivad ingefära, 1 tsk torkad mynta, 1 stång kanel, 5 nejlikor (1 glas bär eller rabarber eller 1 citron) koka 10 minuter och sila, servera varmt. Var så god!

En trevlig och skön sommar och semester önskar Gynsam er alla!

Gynsam/ Maude Andersson, redaktör, www.maude.andersson@telia.com

18

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

19.10 Aktuell forskning. Susanne Malander, specialistläkare gynekologisk onkologi, Regionalt Cancercentrum Syd. 19.30 Efter cancerbehandlingen: om relationer, närhet och sexualitet Helena Cewers, barnmorska, Region Skåne.

20.00–20.30 Hur kan man förebygga gynekologisk cancer?

Susanne Malander om hereditetsscreening, Lotten Darlin, läkare VO Kvinnosjukvård SUS, om Humant Papillomvirus och livmoderhalscancer, Anna Palmstierna om gynekologisk cellprovtagning.

Onsdagen den 3 september, kl 18.10–20.30, Aulan i Blocket, plan 1, Entrégatan 7, SUS Lund.

Välkommen!

Fri entré – alla är välkomna!

Patientforum/Sjukhusbiblioteket i Lund, telefon 046-17 17 25, www.skane.se/sus/patientforum

Patientforum Information och Lärande

GYNCANCERFÖRENINGEN ADA & BEDA GÖTEBORG JUBILERAR TEXT OCH FOTO KERSTIN MÅRDBERG

Den 14 maj 2014 firade Gyncancerföreningen Ada & Beda Göteborg sitt 10-årsjubileum på restaurang Hotell Liseberg Heden. Ett tiotal damer slöt upp till middagen och det blev en mycket trevlig kväll med god mat och många minnen.

Gynsam gratulerar till jubileet.

FILMTIPS

FILMFESTIVALEN I CANNES Av GUNNAR REHLIN

Tro inte på bilden. Så lugnt är det sällan på filmfestivalen i Cannes.

Det handlar i stället om att gå upp runt 6.45 varje morgon, för att slänga i sig frukost innan jag skyndar iväg till Palais du Festival för att se 08.30-filmen. Även om jag har den bästa ackreditering som det är möjligt att få, måste jag ibland köa tidigt för att få min favoritplats (långt bak, till höger, helst vid gången).

Efter filmen startar det verkliga racet.

Intervjuer, intervjuer, intervjuer, ofta på olika håll på de olika lyxhotellen längs Croisetten (det är där jag står på bilden), vilket innebär snabba promenader bland långsamt flanerande turister. Lunch?

Om jag har tur, blir det en halv baguette med ost och skinka från någon av de små kiosker som står längs gatan.

På kvällen KAN det bli middag, om jag har tur. Annars visas det nya filmer såväl 19 som 22. Och över huvud taget innebär en späckad festival som den i Cannes att det är omöjligt att se allt – jag åker alltid hem smått frustrerad efter att ha missat filmer som jag verkligen ville se för att i stället varit tvungen att se filmer jag måste se, eftersom jag skulle göra intervjuer med regissörer och skådespelare.

I år missade jag bl a den australiensiska thrillern ”The Rover” och rysaren ”It Follows”. Nåja, det kommer säkert att finnas

möjligheter att se dem senare. Öppningsfilm i år var den mediokra ”Grace of Monaco”.

Den har redan gått på bio, kommer Gunnar Rehlin. på DVD i september, men kan lätt glömmas. Synd på Nicole Kidman.

Bäst i år var i höst bioaktuella ”Turist” av Ruben Östlund. Nej, det handlar inte om patriotism, utan denna Östlunds fjärde film är utmärkt och borde ha varit med i huvudtävlingen. Nu visades den i sidosektionen Un Certain Regard, där den vann andrapriset.

Andra bra filmer från den 67:e Cannesfestivalen: ”The Salvation”, en dansk (!) westernfilm med Mads Mikkelsen och Mikael Persbrandt som danskar i USA på 1870-talet. En hårdför, brutal hyllning till spagettiwesterngenren med mängder av referenser för den som vill leta sådana. ”Clouds of Sils Maria” av Olivier Assayas, ett intrikat drama om en hyllad aktris och hennes assistent, där Kristen Stewart från ”Twilight”-filmerna i rollen som assistenten gör sin hittills bästa insats på en bioduk. ”Mr Turner” av Mike Leigh, en biografi över målaren Turners sista år, med en lysande Timothy Spall i en huvudroll

som gav honom festivalens skådespelarpris. ”The Homesman”, ett av Tommy Lee Jones regisserat drama om kvinnor i vilda västern och om deras ofta tragiska livsöden. ”The Search”, gjord av ”The Artist”-regissören Michel Hazanavinius, ett drama om livsöden under kriget i Tjetjenien. ”Coming Home”, ett tragiskt, sorgligt men också romantiskt drama, regisserat av kinesiske mästaren Zhang Yimou.

Merparten av dessa filmer kommer till Sverige senare i år – men det finns en del att se även för den som vill gå på bio nu under sommaren. Några tips: ”Medicinen” är Colin Nutleys bästa film på flera år, en mörk komedi om arbetsplatshierarki och om lyckopiller. Med Helena Bergström, Maria Lundkvist, Ewa Fröling m fl. ”Draktränaren 2” är ett animerat äventyr, en fortsättning på, just det, ”Draktränaren”. Fartfyllt, massor av action (i en 3D som faktiskt fungerar), men det blir kanske lite väl många drakar till sist. ”Hemma”, lågmäld romantisk dramatik med Moa Gammel och Simon J Berger.

Utspelas i Sverige men är inspelad på Island vilket ger en något absurd känsla. ”Sånger från Manhattan”, romantik med Keira Knightley och Mark Ruffalo, om en musikproducent på fallrepet som hittar en ny talang.

Och så måste jag självfallet nämna ”Hercules”, även om jag ännu inte sett den. En av huvudrollerna spelas av svenskan Rebecca Ferguson, och bara därför tänker jag se den.

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

19

Taiji Qigong fyra rörelser In = inandning, ut = utandning

Lenita Lundin (till vänster) och Margareta Wärja (till höger)

Inledande rörelsen

Gynsams kunskapsdag 2014

Utgångsläge: Lite böjda knän, fötterna i axelbredds avstånd, armarna nedåt och handflatorna bakåt.

Lyft armarna framåt-uppåt till axelhöjd + knästräck + in, sänk + knäböj + ut. Effekt: man kommer till ro, förbättrar cirkulationen, mjukar upp alla leder.

Utgångsläge: vä fot ett halvt steg fram, hö fot lite utåt. Tyngden på vä fot, vänd handflatorna mot varann. För armarna rakt utåt sidan och gå bak med tyngden, lätta på främre foten + in, för fram armarna till utgångsläget och gå fram med tyngden + ut.

Rak rygg. Effekt: motverkar depression, ökar lungfunktionen, bra för axlarna, ökar cirkulationen.

Den flygande gåsen Utgångsläge: knäböj, armarna vid sidan av kroppen, handflatorna inåt. Lyft armarna utåt-uppåt till mjuk V-form + in och lyft ev hälarna mot slutet av armlyftet. Sänk armarna till utsidan av låren + knäböj + ut. Effekt: stärker ben och njurar, övar upp balansen, bra för humöret.

Insamlingen Raka öppna eller lite böjda knän. För långsamt händerna utåt-uppåt med handflatorna vända uppåt tills armarna är sträckta uppåt. Tänk att du hämtar in all den kraft du behöver. Böj i armbågarna, så att handflatorna vänds nedåt och för händerna mot toppen av huvudet och vidare nedåt framför kroppen. Tänk att du för in kraft till dig själv. Strax nedanför naveln samlar du ihop händerna, valfri hand täcker den andra. Gör övningen tre gånger och andas flera gånger i egen takt under varje insamling.

Effekt: fördriver sjukdomar, hjälper vid kroniska besvär och ämnesomsättningsproblem

G

Gudrun Khemiri Legitimerad fysioterapeut med basutbildning i psykoterapi, taiji qigong-instruktör Drakenbergsg 15, 3 tr, 117 41 Stockholm, tel 0737-89 17 44, e-post gudrun@khemiri.se, www.andasut.se

Olivia Rehabilitering – med kunskap och känsla Vi erbjuder två veckors rehabilitering för dig som har genomgått cancerbehandling samt två eller tre veckors rehabilitering för dig som har drabbats av lymfödem. Målsättningen är att du efter rehabiliteringen ska ha fått nya verktyg för att hantera din livssituation. Olivia Rehabilitering har avtal med Stockholms läns landsting. Vi som arbetar här är sjukgymnaster och lymfterapeuter och vi samarbetar med Olivias Rehabteam. Låter detta intressant? Besök gärna vår hemsida eller ring oss!

Lymfprogrammet: Karin Sofios, 08-522 509 32, karin@oliviarehabilitering.se Onkologiprogrammet: Gisela Gyllby, 08-522 509 38, gisela@oliviarehabilitering.se

Olivia Rehabilitering • Vendevägen 85 B • 182 53 Danderyd • www.oliviarehabilitering.se

20

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

Bild: Diane Bimont Text: Gudrun Khemiri. Kopiera gärna men ange källan.

Den flygande duvan

TEXT OCH FOTO: MAUDE ANDERSSON

Gynsams kunskapsdag den 4 april inleddes av Mathias Svahn från Roche som föreläste om ”Vad händer inom medicinsk behandling av cancer? Han redogjorde om cancerns historia, allt ifrån Wilhelm Conrad Röntgen på 1895 fram till framtidens cancerfrågor – hur kommer cancerutvecklingen att se ut i framtiden? Mycket intressant.

På eftermiddagen var det två andra föreläsare, dels Lenita Lundin från Venusmottagningen som talade om ”Vaginalt och själsligt välbefinnande för kvinnor med gynekologisk cancer” och ”Kropp, sexualitet och existens. Vägen vidare efter behandling för gynekologisk cancer”.

Kunskapsdagen slutade med att Margareta Wärja, leg. Psykoterapeut lärde oss att lyssna på musik och skapa bilder under titeln ”Musiklyssnande och bildskapande i arbete med cancerrehabilitering – att pröva på”. Alla föreläsningarna var mycket givande och intressanta. Margareta Wärjas föreläsning har tidigare presenterats i Gynsamposten.

G

Gudrun Khemiri

BOKTIPS

Banbrytande mode

Sankmark

GCF Mariarosen

– från korsett och kuvertväska till kortkort.

TEXT: KERSTIN HEMSTRÖM FOTO: STIG HEMSTRÖM

KARINA ERICSSON WÄRN

JHUMPA LAHIRI

Utgiven på Atlantis Bokförlag mars 2014 ISBN 978-91-7353-661-5

Översättning Meta Ottosson Utgiven på Brombergs bokförlag ISBN 978- 91-7337-566-5

Karina Eriksson Wärn skriver om mode på ett ytterst personligt sätt och har gett ut flera böcker i ämnet. Hon har sin bas i trendiga Stockholm och Paris. Tillsammans med designern Camilla Thulin driver hon nätmagasinet Oss granntanter emellan. Hon har ett förflutet som curator med inriktning på samtida konst.

Jhumpa Lahiri föddes i London 1967 av föräldrar av bengaliskt ursprung, men växte upp i Rhode Island, USA. Hon debuterade 1967med novellsamlingen Den indiske tolken för vilken hon tilldelades Pulitzerpriset 2001.

Kerstin Hemström och Ulla Samuelsson.

GCF Mariarosen stod på Västerås Sjukhus 9-10 april.

Denna gång blev det en riktig succé då vi fått hjälp med att marknadsföra oss via P4 Västmanland och Västerås Tidning.

P4 Västmanland genomförde 2 st intervjuer, den första sändes i radio 27 februari, den handlade mycket om våra krav på att kvinnoklinikens patienter ska få kontakt-sköterskor, och där intervjuades Helena Ahlbom, Kerstin Hemström och Ulla Samuelsson. Onsdagen den 9 april sändes del 2 och den intervjun tog upp problema-tiken med unga kvinnor som får gyncancer och där var det bara Helena Ahlbom som intervjuades.

Vi fick också hjälp av VT med en halv sida intervju med ordföranden Kerstin Hemström, den hade ett mer allmänt tema om att vi inte får ut till alla att kvinnor med gyncancer nästan inte får någon uppmärksamhet alls.

Både radiointervjuerna och tidningsartikeln gjorde att vi denna gång fick ordentligt gehör dessa två dagar på sjukhuset. Vi fick ge ut mycket mer material, tidningar, vi sålde många fler pins och också vår nya, fina kasse, och framför allt var det många fler som kom fram och pratade med oss och ställde frågor. Helena Ahlbom och Kerstin Hemström fick dessutom träffa en patient som just fick sin första behandling, besöket uppskattades mycket, av både patient- Helena och Kerstin- och personal och denna person är redan medlem i vår förening.

Vi får hoppas att vi även nästa år får lika mycket uppmärksamhet så att vi kan berätta att stödföreningen Mariarosen finns för de kvinnor som drabbas.

Tre glada Mariarosenflickor som glatt delade ut material. Anni Lauding, Ulla Samauelson och Inger Andersson.

Banbrytande mode handlar om plagg, detaljer, personer och företeelser som haft stor betydelse för modet genom tiderna, som orsakat en förändring - ett före och ett efter. Genom väskor, accessoarer och kända designernamn berättar Karina Eriksson Wärn om hur populärkultur, medicinska upptäckter, politiska ideologier och nya levnadssätt fört modet framåt (vilket inte är detsamma som att det alltid blivit bättre). Hennes egen favorit av alla de modefenomen hon belyser i BANBRYTANDE MODE är fransyskans rödmålade läppar: ”Läppstiftet blev under nazisternas ockupation av Paris en viktig protest. Nazisterna ville förbjuda skönhetssalonger och ha kvinnorna så naturliga som möjligt. Fransyskan protesterade genom att lägga än mer krut på sin makeup”.

Gun-Brith Ottosson.

Två bröder hopsvetsade av en tragedi.

Bara femton månader skiljer i ålder mellan bröderna Subhash och Udayan.

De är oskiljaktiga och förväxlas ofta med varandra i den förort till Calcutta där de växer upp. Men de är också varandras motsatser och deras framtid ser helt olika ut. Det är 1960 - tal och Udayan, som är karismatisk och impulsiv, dras till Naxaliterörelsen, som slåss mot ojämlikheter och fattigdom. Han riskerar allt för det han tror på. Subhash, den plikttrogne, delar inte sin yngre brors politiska engagemang. Han lämnar hemmet för vetenskaplig forskning i en lugn kustort i Amerika. Men när Subhash får veta vad som hänt brodern återvänder han till Indien. Där hoppas han kunna samla ihop det som återstår av den splittrade familjen och läka de sår Udayan har lämnat efter sig.

Det är en spännande och inträngande roman Sankmark. Den är en fängslande familjehistoria som spänner över generationer och geografiska platser.

Gun-Brith Ottosson.

Gynsams kansli är STÄNGT under JULI månad,

vi läser e-post men bara sporadiskt.

Brådskande ärenden ring ordförande.

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

21

Härlig vandring på Söders höjder TEXT KARI STURÉN NILSSON

GCF Stockholm hade vårutflykt på ett soligt och syrenblommande Söder. Vi träffades på konditori Munken på Renstiernas gata och följde därefter med på en vandring i ”Mina drömnmars stad” guidad av Kent Josefsson. En vandring som bjöd på härliga vyer över Stockholm och spännande historier i Per Anders Fogelströms fotspår. Vandringen slutade på Fjällgatan 30, Per Anders bostad, där hustru Sara fortfarande bor.

Tack för trevligt sällskap!

GCF Stockholm höll sitt årsmöte den 19 mars på Stigbergets Borgarrum på Fjällgatan TEXT WIVEKA RAMEL

Vi har haft vårt årsmöte där flera gånger och det uppskattas av våra medlemmar att träffas i en vacker och avslappnad miljö.

Catherine Dahlström var ordförande under årsmötesförhandlingen. Birgit Feychting omvaldes som ordförande. Wiveka Ramel, Catharina Rahm, Susanne Rehlin och Kari Sturén Nilsson omvaldes som ordinarie ledamöter. Till nya suppleanter valdes Tina Lindberg och Irmeli

Holmetz-Bonow. Båda har varit aktiva i styrelsen tidigare. De avgående ledamöterna Catherine Dahlström och Maja Aase (ej närvarande) avtackades.

Därefter fick vi lyssna till Monica Lauritzen, litteraturvetare, radioproducent och författare som berättade om Anne Charlotte Leffler, 1849-1892, som var en svensk dramatiker och författarrinna.

Monica berättade väldigt inlevelsefullt och spännande om Anne Charlottes livsöde. Hon berättar om hennes uppväxt i en liberal och bildad medelklassfamilj,

om hennes barnlösa äktenskap p.g.a. mannens impotens och hur hon till sist träffar en ny man och flyttar till Italien och föder en efterlängtad son när hon är 42 år. Hon dör en kort tid efter detta i bukhinneinflammation. Monica berättade också om hennes författarskap som inte var väl emottaget av dåtidens manliga författare bland annat av jämgamla Strindberg. Läs mer i ”Sanningens vägar” av Monica Lauritzen.

Efter den spännande föreläsningen åt vi en gemensam middag och hade tid för olika diskussioner och meningsutbyten.

VIDARKLINIKEN – HELHETSSYN SOM GER LIVSKVALITET Vidarkliniken bedriver kvalificerad vård och rehabilitering för patienter med cancer i alla stadier. Vi ger en vård som berör och som präglas av respekt för varje människa, dess unika behov och förmåga.

Vidarkliniken har avtal med flera landsting och regioner men tar även emot patienter genom andra finansieringsformer. Kontakta oss gärna för att veta vad som gäller för just dig. Hjärtligt välkommen!

Tel 08-551 509 07 (inskrivning) 08-551 509 00 (växel) VIDARKLINIKEN www.vidarkliniken.se/sjukhus E N U N I K K O M B I N AT I O N AV S K O L M E D I C I N OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

100, 35, 27 215

95, 40, 49

22

216

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

GYNSAM KONTAKT

GYNSAMS STYRELSE

GYNSAMS MEDLEMSFÖRENINGAR

ORDFÖRANDE

GCF Ada & Beda

GCF Stockholm

GÖTEBORG MED OMNEJD

STOCKHOLMSOMRÅDET

Önnereds Bryggväg 69 D 421 57 Västra Frölunda 031-69 18 03 bea.andreasson@posten.se www.adabeda.se Plusgiro 25 79 48-0

Box 22245, 104 22 Stockholm 08-644 84 46, 070-644 20 41 Info.gcfstockholm.se www.gcfstockholm.se Plusgiro 2 55 94-3

Margaretha Sundsten 060-12 77 54 Mobil 0730-82 23 24 ordforande@gynsam.se KASSÖR

Kari Sturén Nilsson 073-896 82 44 kari.sturen@gmail.com

GCF Viola GCF Anemonen

SKÅNE

LEDAMOT OCH REDAKTÖR

HALLAND

Maude Andersson 054-18 52 90 maude.andersson@telia.com

Gun-Brith Ottosson 070-35 30 480 anemonen.halland@gmail.com Bankgiro 5883-7428

Gullbritt Palm Brunkelstorp 3086, 283 91 Osby 0479-152 00 gcfviola@hotmail.com Plusgiro 921 31 12-7

GCF Linnéa

GCF Örebro

MEDELPAD

ÖREBRO

Margaretha Sundsten Storgatan 52 B, 852 30 Sundsvall 060-12 77 54 info.gcflinnea@gmail.com Plusgiro 498 01 70-7

Teija Bonnelid Sergeantvägen 7 E, 632 36 Eskilstuna 0730-82 23 24, gcf.orebro@live.se Bankgiro 754-5593

LEDAMOT

Birgit Olsson 054-86 12 24 gote_birgit@hotmail.com LEDAMOT

Janita Strutz 073-632 45 02 janitajohnsson@hotmail.com SUPPLEANT

Yvonne Subay 013-21 10 46 subay@live.se SUPPLEANT

Christina Wallentin 08-659 88 75 christina.wallentin@telia.com REVISOR

Asteri Bokföring REVISORSSUPPLEANT

Catherine Dahlström

GCF Anni GCF Mariarosen

ÖSTERGÖTLAND

VÄSTERÅS MED OMNEJD

Yvonne Subay Dalgatan 12 B 582 17 Linköping telefon: 013-21 10 46 e-post: subay@live.se Bankgiro: 172-4400

c/o Kerstin Hemström Fyrbåksvägen 3, 12 tr, 722 10 Västerås 070-361 00 47 info@gcfmariarosen.se www.gcfmariarosen.se Plusgiro 24 48 46-2

GCF Liljan GCF Musslan

UPPSALA

VÄRMLAND

Ann-Louise Lindkvizt gynsamuppsala@yahoo.se http://gcfuppsala.wordpress.com

Maude Andersson Östra Kanalgatan 4, 652 20 Karlstad 054-18 52 90 maude.andersson@telia.com Plusgiro 607 68 16-5

DISKUSSIONSFORUM PÅ INTERNET På Cancerfondens hemsida, www. cancerfonden.se, hittar du forumet ”Diskutera cancer”. Det finns flera olika rubriker, bland annat ”Gynekologisk cancer” och ”Anhörigas situation”.

GYNSAMS ADRESSREGISTER Gynsam har ett centralt medlems­ register för distribution av Gynsamposten. Uppgifterna behandlas med sekretess och lämnas inte ut till obehöriga. Är du medlem i lokal GCF och upptäcker felaktigheter – eller om du flyttar och ändrar adress – kontakta din lokala GCF för rättelse.

I övriga fall kontakta Gynsam

KALENDARIUM för Gynsam finns på Gynsams hemsida, www.gynsam.se

STÖDPERSONER

Vill du tala med någon som lyssnar?

Våra stödpersoner träffas på sina hemtelefoner – välkommen att ringa.

Yvonne Subay 013-21 10 46 Ulla Samuelsson 021-248 71 Britt-Marie Moberg 0226-711 40 Iréne Andersson 0346-817 79 Maude Andersson 054-18 52 90 Marie-Louise Jansson 0550-520 72 Ann-Christine Broström 0707-664996 Birgit Feychting 08-644 84 46 eller 070-644 20 41 Cecilia Hägglund 070-777 80 45 Ann-Christin Hjertström 060-53 68 16 Iris Westman 0611-103 12 Susanne Rehlin 08-580 303 92

FÖR ANHÖRIGA

Wiveka Ramel 08-660 51 31 Ann Håkansson 070-35 30 480

En stödperson • har själv haft gynekologisk cancer eller är närstående • vet genom egen erfarenhet hur viktigt det är att ha någon att tala med om sin situation • har tid att lyssna • har moralisk tystnadsplikt • hänvisar till sjukvårdspersonal i medicinska frågår • är ett komplement till sjukvården • är utbildad för sin uppgift • träffas på sin hemtelefon eller via Gynsams hemsida.

GYNSAMPOSTEN NR 2 JUNI 2014

23

POSTTIDNING B Returadress: Gynsam Margaretha Sundsten Storgatan 52 B, 852 30 Sundsvall

Gynsam stödjer kvinnor med gynekologisk cancer och deras anhöriga VAD ÄR GYNSAM? Föreningens medlemmar är kvinnor som insjuknat i underlivscancer (patientmedlemmar) och deras anhöriga samt övriga som stödjer Gynsams verksamhet (stödmedlemmar).

Gynsam ger stöd och information till patientmedlemmar och deras anhöriga via stödpersonsverksamheten, www.gynsam.se, tidningen Gynsamposten och olika aktiviteter i de lokala medlemsföreningarna.

Gynsam informerar och debatterar med politiker och andra som i sitt beslutsfattande påverkar situationen för kvinnor med gynekologisk cancer.

Vårt mål är att alla kvinnor med gynekologisk cancer ska ha tillgång till optimal sjukvård.

STÖD TILL VERKSAMHETEN Företag och organisationer kan stödja Gynsam genom gåvor och annonsering i Gynsamposten.

Genom att stödja vårt arbete i Gynsam är ni med och påverkar vården för kvinnor med gynekologisk cancer!

BLI MEDLEM Bli medlem, kontakta föreningens ordförande på 08-23 30 20 eller e-post ordforande@gynsam.se. Årsavgiften är 150 SEK som sätts in på Gynsams plusgiro 129 69 63-0 eller bankgiro 374-9660.

Uppge namn och adress, samt om du önskar vara patient- eller stödmedlem.

Företag, organisationer och mottagningar stödjer genom sitt medlemskap verksamheten och får tidningen Gynsamposten.

BESTÄLL GÄRNA VÅR SYMBOL Symbolen kostar 30 kronor som sätts in på Gynsams plusgiro 129 69 63-0 eller bankgiro 374-9660.

Uppge namn och adress och att betalningen avser Gynsams symbol. Så kommer den per post.