Gp nr 3 2016 by Gynsam

GYNSAM posten GYNSAM – GYNCANCERFÖRENINGARNAS NATIONELLA SAMARBETSORGANISATION

NR 3 SEPTEMBER 2016

Njut av hösten!

MARGARETHA HAR ORDET

Slut på sommaren!!! Gynsamposten ges ut av Gynsam som är en ideell intresseorganisation för kvinnor med gynekologisk cancer ÅRGÅNG 16

Storgatan 52 B, 852 30 Sundsvall 08-23 30 20, info@gynsam.se www.gynsam.se BANKGIRO

374-9660 ORG NR

837001-3008

ANSVARIG UTGIVARE

Margaretha Sundsten REDAKTIONSKOMMITTÉ

redaktor@gynsam.se Maude Andersson, redaktör Birgit Feychting Gun-Brith Ottosson Wiveka Ramel MANUSSTOPP

Nr 1: 21 januari Nr 2: 23 april Nr 3: 28 juli Nr 4: 21 oktober Manus för publicering insändes till redaktionen per e-post eller USB-minne. Redaktionen ansvarar ej för insänt material samt förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare.

Efter en skön sommar har vi i styrelsen haft vårt första styrelsemöte. Ett möte som bl. a handlade om planering av Gynsams första Nordiska konferens i Göteborg. Att planera en nordisk konferens kräver tid, pengar och kontakter. Flera av de tillfrågade föreläsarna har tackat ja. Varför lägger vi en konferens i Göteborg? De har fina konferenslokaler och det blir lätt för våra nordiska gäster att ta sig dit. Konferensen är planerad till 19 och 20 maj 2017. Mer om konferensen på annan plats i tidningen. Mera information kommer också att finnas på vår hemsida www.gynsam.se. Med stor besvikelse och även lite ilska så har jag sett att i Västernorrlands län har cellprovtagningarna minskat. 11 % av kvinnorna fick ingen kallelse alls. Det är 3900 som egentligen skulle ha undersökts. Det är med sorg i hjärtat jag skriver detta för här har vi tidigare haft bra statistik. Inte nog med det så har Landstinget i Västernorrland beslutat att höja avgiften för cellprovtagningen från 150 till 200 kronor. Något som naturligtvis är helt oacceptabelt. Hoppas att de kvinnor som blir kallade inte avstår med anledning av det höjda priset. En cellprovskontroll kan rädda liv. Efter kontakt med ansvarig landstingspolitiker har jag fått denna förklaring: ”eftersom avgiften för besök hos läkare är 200 kronor så införde man samma avgift för cellprovtagningen”. Mammografin är avgiftsfri. Tyvärr kan jag inte se logiken i detta. Har kontaktat ansvariga politiker i mitt landsting men tyvärr utan någon större framgång. Jag och mina kollegor kommer i alla fall att fortsätta kämpa för att även dessa kontroller ska bli avgiftsfria. En annan fråga som också känns angelägen är att inte bara flickor utan även pojkar ska vaccineras mot HPV och att även det rymmas inom skolhälsovården. Än en gång vädjar jag till alla kvinnor att gå på de kontroller vi blir kallade till även om det kostar pengar. Ha en skön höst, ring gärna eller mejla om ni har några funderingar

Referat ur artiklar och andra källor om läkemedel och behandlingsmetoder innebär inget ställningstagande från Gynsams sida.

Margaretha Sundsten Ordförande

ANNONSER

Kontakta Monica Berglund monica.berglund@agrenshuset.se 0660-29 99 60 PRENUMERATION

250 kronor per kalenderår Gynsamposten utkommer med fyra nummer per år.

Artificiell intelligens överlistar cancer

Ett besök på nya operationshuset i Karlstad

1651-4351

Älska livet

OMSLAGSBILD

Norskt-svenskt möte i Oslo

LAYOUT OCH TRYCK

Ågrenshuset, Bjästa 2016 ISSN

Fotot är taget av Claes Grundsten

GYNSAM posten GYNSAM – GYNCANCERFÖRENINGARNAS NATIONELLA SAMARBETSORGANISATION

NR 3 SEPTEMBER 2016

Njut av hösten! 2

INNEHÅLL

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

Det vi inte talar om

Kronisk brist på D-vitamin är ett allvarligt tillstånd

Filmtips

Boktips

Ingen har nämnt ordet sex

Från föreningarna

Artificiell intelligens överlistar cancer TEXT OCH FOTO MAUDE ANDERSSON KÄLLA BBC NEWS WEBSITE (JAMES GALLAGHER) 2016-06-08

Tidiga studier har visat i kliniska tester att ett läkemedel som utvecklats med hjälp av artificiell intelligens (AI) kan bromsa tillväxten av cancer. Datainsamlingen kommer nu att användas i mera avancerade försök. Idén att utnyttja artificiell intelligens (AI) för att utveckla en terapeutisk behandling är ganska spännande. Hur kommer det att förändra läkemedelsindustrin? Forskarna hävdar att vi nu är inne i ett stadium av explosiv sammansmältning av framsteg inom datateknik och medicinsk forskning. Inte ens den skarpaste av mänskliga hjärnor kan upptäcka alla skillnader mellan en cancerdrabbad cell och en frisk. Därför har det amerikanska bioteknikföretaget Berg matat in så stor mängd data som varit möjligt för deras forskare att mäta på cellernas biokemi i en superdator. Syftet var att låta en artificiell intelligens föreslå ett sätt att ändra en cancerangripen cell till en frisk. Detta har lett fram till deras första

medicin, kallad BPM31510, vilken försöker ändra på Warburgeffekten, fenomenet när cancerangripna celler fyller på sitt energibehov. (Warburgeffekten – cancerceller producerar energi genom att ta upp glukos i mycket högre grad än andra celler beskrevs av Nobelpristagare Otto Warburg redan på 1930-talet). Data från 85 patienter visade tecken på att tillvägagångssättet skulle kunna döda tumörer. Försöket gjordes för att enbart testa för toxiciteter, men hos en patient krympte tumören med 25 procent. Dr. Niven Narain, en av Bergs grundare, säger att det är fortfarande för tidigt för att börja använda läkemedlet, men hävdar att superdatorer är framtiden för cancer. Dr. Niven Narain säger också: ”Jag tror att vi är på en mycket explosiv scen. Denna blandning av biologi med teknik för att hjälpa oss att förstå grunden för denna sjukdom mer fundamentalt. Det kommer att tillåta oss att fatta bättre beslut om hur vi utvecklar läkemedel i framtiden så att vi kan öka överlevnadsresultatet.”

tillbaka in i artificiell intelligens för att ytterligare rikta in behandlingen för de mesta svarsbenägna. Företaget tänker att cancer med höga energikrav kommer att gynnas mest och planerar en mer avancerad studie på patienter med bukspottkörtelcancer. Dr. Alan Worsley från Cancer Research UK, säger att vi är bara i början av att utnyttja de enorma framsteg som gjorts och görs i beräkningen att förstå cancer. ”Vi har fortfarande inte till fullo förstått hur cancerceller får den energi de behöver för att växa eller hur detta skiljer sig från normala celler. Det återstår att se om ett läkemedel som utvecklats med hjälp av denna information kommer att hjälpa cancerpatienter, men vi måste hitta nya sätt att hitta innovativa behandlingar för patienterna.” Men Dr. Worsley säger också, att för att utforma en personlig cancerbehandling - som svarar på de genetiska förändringar som sker inuti varje patientens tumör - då är det datorer, inte läkare, som kommer att analysera data.

Innovativa behandlingar

Resultaten från dessa patienter matas

MÅNADENS OMSLAGSBILD TEXT MAUDE ANDERSSON FOTO CLAES GRUNDSTEN

Månadens omslagsbild är tagen av den världsberömde och flerfaldigt prisbelönte fotografen, författaren, biologen och geologen Claes Grundsten på Ingarö, Stockholm. Han har rest och fotograferat mycket – cirka 90 länder har det blivit under åren. Hans naturböcker är översatta till många språk. Han har också promoverats till filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet. Claes Grundsten har fotograferat landskapsbilden från Sarek som pryder baksidan på den nya 1000-lappen. Läs mer om Claes Grundsten på http://claesgrundsten.se/ Omslagsbilden är tagen i Abisko.

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

Utsmyckningen gjord av Inga-Lena Klenell.

Ett besök på nya operationshuset i Karlstad

TEXT OCH FOTO MAUDE ANDERSSON

Ett nytt unikt operationshus är klart och invigt! Ett sjukhus där patienten sätts i centrum! Fantastiskt tycker vi patienter. Sjukhuset har kostat 1.3 miljarder och är värt varje krona eftersom det är framtidens operationssjukvård vi talar om här, med en utrustning som är toppmodern. Det finns två preoperativa centrum, rum där patienterna förbereds inför operationen. Det finns ett smärtcentrum, endoskopimottagning och en uppvakningsavdelning. Vi talar om Sveriges mest högteknologiska sjukhus! Allt under ett tak! Patienten går in genom dörren till operationcentrumet och där finns allt – inget spring mellan olika delar av sjukhuset utan allt finns på ett ställe. Detta ökar patientsäkerheten. Fokus ligger på patientens resa genom sjukvården, vilket betyder att professionen kommer till patienten i stället för tvärtom. Lokalerna är utsmyckade med mycket vacker konst bland annat glas som IngaLena Klenell har skapat. Det finns också många fantastiskt vackra tavlor. Men vad tycker då professionen om opera-

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

tionshuset? Jag frågade Margareta Lood, verksamhetschef och specialistläkare på kvinnosjukvården och Beata Sikorska, specialistläkare, gynekologi båda på Kvinnokliniken. Båda tycker att det är fantastiskt att få allt arbete förlagt till ett hus. De talar om att ventilation är lika bra oavsett var man är i huset, ljuset är fantastiskt, kameror överallt så man kan följa med under en operation samt att det är mycket gott om plats. Fram till år 2018 kommer det att vara de riktigt prioriterade som man kommer att operera. Idag finns de nio operationssalar helt

klara, och för att utnyttja dessa opererar man fram till kl. 17.30. Så här i början kommer det sannolikt att bli köer till operation (innan alla operationssalarna är tagna i bruk). Medelbytestiden är just nu 80 minuter men man hoppas på att korta dessa tider inom kort. Det kommer snart att vara 21 operationssalar efter semestern. För patienten innebär det att man kan gå direkt till pre-op från hemmet alternativ från patienthotellet. Förberedelserna är gjorda hemma. Vid en laparaskopi får patienten åka hem samma eftermiddag.

Margareta Lood, Daniel och Beata Sikorska.

Vid övrig kirurgi och robotkirurgi får patienten vara kvar på avdelningen för övervakning innan hen skickas hem. I nästa nummer av Gynsamposten får vi följa en patients resa genom det nya operationscentrum – det vill säga det standardiserade vårdförloppet som vi alla har hört talas om, men som alla inte riktigt vet vad det innebär.

fakta

28 000 kvm yta, 21 operationssalar, 60 uppv.platser, 600 rum, ortopedi, kirurgi, öron-näs-hals, käkkirurgi, gynonkologi samt ögon. Huset – kallas hus 60 – invigdes den 19 februari 2016 och den första patient som opererades var den 6 april.

IMAGES: ©CHRISTINE HEADWEAR / ©PERUCCI - ELLEN WILLE

En annorlunda salong! Med det mesta inom peruker och turbaner. Vi träffar dagligen personer med olika typer av håravfall, bl a håravfall som biverkan vid cytostatikabehandling. Och vi vet att det finns många frågor och funderingar kring det som inträffar och vid val av peruk. Hos oss hittar du ett stort utbud av peruker och turbaner i olika modeller och utförande – för att vi på bästa möjliga sätt ska kunna hitta just det du söker, för bästa känsla och komfort! Vårt mål är alltid att hitta en lösning som du känner är bra och fungerar för dig. Kontakta oss gärna för fri konsultation.

Varmt välkommen till någon av våra peruksalonger! Personalen på Carl M Lundh & Perukshopen Gynsam 2016-03

CARL M LUNDH – BUTIKER & SALONGER:

VÄRDEKUPONG - CARL M LUNDH

Stockholm CML: 08-545 66 800 Stockholm Perukshopen: 08-20 10 06 Göteborg CML: 031-10 23 80 Göteborg Salong Wivi: Sahlgrenska Sjukhuset, 031-41 45 10 Malmö CML: 040-733 20 Helsingborg CML: 042-14 30 00 Lund CML: Fd. Lasarettsfrisörerna, C-block (huvudentrén) 04614 17 70 Jönköping CML: 036-15 02 70 Kalmar CML: 0480-268 30 Örebro USÖ: Universitetssjukhuset, 019-14 83 63 Umeå Salong Huvudform: Norrlands Universitets-sjukhus, 090-12 16 72. Saknar du en salong där du bor? Ring 020-36 87 00. Se carlmlundh.se, för mer information.

Lämna in värdekupongen och få tillhörande skötselkit (resekit) vid köp av en valfri peruk. Kupongen gäller t.o.m den 31/12-2016 och kan ej kombineras med andra erbjudanden/rabatter.

STOCKHOLM

GÖTEBORG

MALMÖ

HELSINGBORG

LUND

JÖNKÖPING

KALMAR

ÖREBRO

UMEÅ

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

älska LIVET TEXT CHARLOTTA LINDGREN

FOTO MARIA WESTLING

Maria förlorade kampen mot cancern. Trots att hon skrek NEJ till cancer så högt hon kunde. Det är så mycket som ligger gömt i dessa meningar. De flesta läser nog bara orden och inte allt som står osynligt. Orden vi tänker. Känslan vi får i kroppen. Tankarna som fortsätter där orden tog slut. ”Att förlora”. Betyder det att man hade kunnat kämpa lite mer så hade man vunnit? Om vi säger ”NEJ” men ingen lyssnar. Betyder det då att vi inte varit tillräckligt tydliga? ”Kämpa” säger kompisen uppmuntrande. ”Du som är så stark kommer klara dig”. Jag vet att du menar väl. Men om jag dör, tycker du att jag kämpade för dåligt då? Om kroppens celler löper amok ännu en gång och bildar nya tumörer, var jag inte stark nog då? Det blir en känsla av skuld i meningen som fortsätter hos mig efter att du satt din punkt. Innan jag blev sjuk så sa jag också så, som de flesta andra som står utanför cancervärlden. Jag tänkte inte på det. Det gör jag nu. Jag vet att väldigt många som har/har haft cancer tänker på det. Det kan ju vara vi som blir benämnda som förlorare nästa gång. Jag tror inte nån vill ha det skrivet på sin dödsruna. Jag ska berätta en liten historia om mig nu. Det skulle kunna bli en hel bok men jag ska försöka sammanfatta det kort. Jag blev helt oväntat, det skulle vara omöjligt, gravid, bara sju månader efter min behandling. Jag trodde alla gravidsymptom var biverkningar från cellgifterna därför missade jag det totalt. Tills jag var i vecka 18. Det låter helt otroligt va? Det var det! Ett mirakel. En glädje utan slut. En oros början och ett hopp om liv. Jag ville visa cancervärlden att mirakel kan ske, jag ville ge hopp till de hundratals kvinnor jag lärt känna genom meddelanden och inlägg i slutna grupper på Facebook. Så jag bestämde mig för att gå till en fotograf och ta en bild av min stora vackra mage och enbröstade kropp med svullen ödemarm och ärr efter porta-cath och min sköldkörteloperation. Ja, det var cancer även där. Så jag frågade kvinnorna i ”Cancertjejer” och ”Bröstcancer den ovälkomna gästen” vad de tyckte att jag skulle skriva. Det var nog då mina egna funderingar började på riktigt om vad som lät bra och vad som inte lät bra när jag tänkte ett varv till. Det kom många förslag. «Jag vann över cancern ”lycka” var det första förslaget. ”Jag är stark” var nästa. Reaktionerna väntade inte. Det var så jag började fundera på hur mycket som göms i en ynka liten rad. När man börjar fundera. När tankarna går ett extra varv. ”Fuck cancer” och ”Carpe diem” blev några nya förslag. Nog om historien om mig. Hur var det då med Maria som förlorade kampen mot cancern? Hon förlorade inte. Hon dog. Det kommer Du också göra. Tro det eller ej. Hon dog av en sjukdom som tog över hennes kropp. Som det inte fanns något bot mot. Hon blev till slut immun mot cellgifterna och när läkarna inte hade mer alternativ

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

att prova med så hade kroppen ändå vunnit tid. Tid med nära och kära. Så hon förlorade inte. Hon dog av sjukdom. Risken är rätt stor att även du kommer göra det. Även om du säger ”NEJ, jag vill inte”. Vad det blev för text på min mage? ”ÄLSKA LIVET”.

Vad vill vi kvinnor ha svar på? TEXT OCH FOTO MAUDE ANDERSSON

Som redaktör för Gynsamposten så får jag många förfrågningar, en del kan jag svara på, andra inte, men då kontaktar jag någon av läkarna i Gynsams Advisory Board, ett fantastiskt team som består av professor Elisabeth Åvall Lundqvist samt överläkarna Bengt Tholander, Margareta Lood samt Lenita Lundin, sjuksköterska på Cancerrådgivningen. Det som efterlyses av de flesta kvinnorna är: • Bra och tillförlitlig och lättillgänglig information om vilka biverkningar som kan uppstå efter olika behandlingar, t.ex. urinvägsinfektioner, tarmvred, inkontinens, kalla fötter, minnesförlust (kemohjärna), trötthet och mycket mera. • Vilken kost som kan underlätta till exempel illamående och läkning när tarmarna är strålskadade. • Träning för styrka, vad kan och får jag göra? • Smärtlindring? • Läkning? Finns det någon speciell kost för att läkningen ska gå fortare? • Varför behöver man äta hormoner och t.ex. testosteron hos kvinnor? • Ska man äta vitamintillskott? • Sex och samlevnad efter cancerbehandling.

• Barnlöshet. • Alternativbehandling/”mirakelkurer” funderar de mycket över, vad är sant/ej sant? • Rehabilitering. Vilka får rehabilitering och vart vänder man sig? • Kan man söka bidrag för rehabilitering? Får anhörig följa med? Det här är ett axplock från alla de funderingar som kvinnorna ute i Sverige funderar över. Även deras anhöriga hör av sig och frågar. Många av dessa frågor har vi svarat på i tidigare nummer av Gynsamposten, men tyvärr så insjuknar det nya kvinnor som behöver denna information och vi ska nu börja med att försöka besvara deras frågor och funderingar. Vi börjar med sex och samlevnad efter cancerbehandling som ni kan läsa om i detta nummer av tidningen.

Sjuksköterskan Lenita Lundin som är ansvarig för vår frågespalt, kommer också att besvara några frågor om urinvägsinfektioner. Sedan ska vi försöka besvara alla frågorna allteftersom. Vi planerar att få till en liten databas där alla kan hitta svar på sin fråga. Är på planeringsstadiet just nu. En bra bok som ger många svar på dessa frågor är ”Rehabilitering vid cancersjukdom – Att möta framtiden” under redaktion av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. (Natur & Kultur). Ni kan alltid skicka frågor och förslag till mig: redaktion@gynsam.se eller direkt till mig maude.andersson@telia.com. Ni får även höra av er om ni vill delge oss ”Min historia” eller ”Min resa”, det skulle vi och våra läsare uppskatta. Ett stort tack på förhand!

VidaRkLiniken - ReHabiLiteRing tiLL en bättRe VaRdag På uppdrag av Stockholms och Jönköpings läns landsting erbjuder vi nu även cancerrehabilitering under 12 dagar. Läs mer på Vårdguiden 1177. ”Som cancerpatient ska man alltid kunna få den rehabilitering man behöver.”

www.1177.se

Vidarkliniken har avtal med flera landsting avseende cancerrehabilitering. Hjärtligt välkommen! 08-551 509 07 inskrivning@vidarkliniken.se 08-551 509 00 08-551 509 77 studiebesok@vidarkliniken.se www.vidarkliniken.se/sjukhus Remiss- och patientservice Växel Studiebesök

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

Norskt-svenskt möte i Oslo TEXT OCH FOTO BELINDA HARALDSSON

Så här glad blir man av att ha träffat Jeanette Hoel, Gynkreftforeningen, och Ellisiv Stifoss-Hanssen författare till boken ”La meg sove til dette bare er en drom” efter besöket på Gynkreftforeningens kontor i Oslo. Vi har ett gott samarbete med de norska kvinnorna när det gäller gynekologisk cancer, men vi ska försöka se till att det blir ännu bättre. En av frågorna som vi diskuterade var: Vad kan vi göra gemensamt för kvinnorna och deras närstående i samarbete Norge-Sverige? Många andra frågor diskuterades också, bland annat det nordiska mötet i Göteborg 2017. Vi återkommer med mera information i nästa nummer av Gynsamposten. Oslo en vacker stad med goa människor!

Ljusföroreningar kan påverka din hälsa negativt och orsaka cancer! TEXT MAUDE ANDERSSON FOTO http://www.sciencemag.org/news/2016/06/nighttime-light-pollutioncovers-nearly-80-globe och European Southern Observatory.

Forskare från olika universitet i USA och Europa har forskat på ljusföroreningar och vilken inverkan det har på människors hälsa och välbefinnande. Ljusföroreningarna leder till att det blir svårare att se stjärnorna om natten och detta påverkar vår hälsa negativt.

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

Travis Longcore, en av forskarna vid University of Southern California i Los Angeles, säger att det är hemskt för mänskligheten att leva i ständig skymning och aldrig kunna se stjärnorna. Det blir inte bättre, utan ljusföroreningar har intensifierats under det senaste halvseklet, cirka sex procent i både USA och Europa, vilket är alarmerande. Sextio procent av Europas befolkning och cirka åttio procent av USA:s befolkning kan inte längre se Vintergatan. Världens första karta över vilka länder som ligger sämst till när det gäller ljusföroreningar har tagits fram av olika forskare och den visar på att Singapore har världens mest ljusförorenade himmel, följt av Kuwait, Qatar och Förenade

Arabemiraten, alla tätbefolkade länder, vilket naturligtvis drabbar dessa länders innevånare också. Vad är orsaken då? Vi använder elektrisk ljus dygnet runt, detta förorenar nattmörkret och gör det svårare för stjärnornas ljus att nå fram till oss – alltså ljusföroreningar. Dessa ljusföroreningar kan bidra till att vår dygnsrytm rubbas och detta påverkar kroppens hormonproduktion. Vad händer då om dygnsrytmen rubbas? Förutom sömnbrist så kan vi bli fetare, få diabetes, drabbas av depression och även få vissa former av cancer. För att ni ska ha möjlighet att se vår vackra Vintergata så kommer här ett foto från European Southern Observatory.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos TEXT MAUDE ANDERSSON

En annan broschyr som jag rekommenderar är ”Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos” som handlar om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Förordet: Alla tjänar på ett starkt team! För att skapa en bättre cancervård krävs det att vi arbetar tillsammans. Det inkluderar dig som patient och många olika professioner som tillsammans bildar ett team. För att kunna arbeta tillsammans krävs det både att varje individ förstår sitt eget uppdrag och att det finns en medvetenhet om förutsättningar, kompetens och erfarenhet.

Nationella arbetsgruppen för kontaktsjuksköterska/ Min vårdplan och nationella cancerrehabiliteringsnätverket

Många har hört av sig till Gynsam och frågat om Cancerrehabilitering. Vad är det som gäller? Vilka resurser finns för mig och min familj? Vilken hjälp kan jag få? Var söker man pengar? Och många andra frågor. Vi kommer att till nästa nummer av Gynsamposten (december 2016) att skriva ihop vad som gäller. Men redan nu kan ni läsa om detta på sidan 12 i denna broschyr. Broschyren har tagits fram av RCC och mer information om broschyren finns på www.cancercentrum.se.

GCF STOCKHOLM I oktober fyller GynCancerFöreningen GCF Stockholm 20 år. Det är stort tycker vi, och uppmärksammar detta genom att inbjuda medlemmar och särskilda gäster till en buffémiddag i gemenskapens tecken på Söders höjder. Vill du vara med och fira detta kl 18 den 13 oktober, hör av dig på 073-650 36 66 (mobilsvar) eller info@gcfstockholm.se Föreningen bildades alltså för tjugo år sedan, den 8 oktober 1996, efter att Nina och Jerzy Einhorn hållit varsin föreläsning vid ett evenemang som Annelise Prebo, dåvarande kurator vid Radiumhemmet, hade arrangerat. I deras anda anordnar vi därför – med stöd av Radiumhemmets Forskningsfonder – två intressanta föreläsningar den 24 oktober kl 18-20 i Föreläsningssalen på Radiumhemmet (1 tr). Daria Glaessgen, specialistläkare gynekologisk onkologi, Med Dr Karolinska Universitetssjukhuset, kommer då att tala om ”Gynekologisk cancer och ärftlighet” och Kenny Rodriguez-Wallberg om ”Fertilitetsbevarande åtgärder och gynekologisk cancer”. Välkommen!

Ersättning för vård utomlands TEXT MAUDE ANDERSSON

Många patienter reser utomlands för att få vård vilket har varit både dyrt om omständligt. Fram till i dag så har Försäkringskassan betalat ut ersättning motsvarade vården patienten fått i annat EU-land skulle ha kostat i Sverige. Nu kan det dock bli ändring. EU:s patientrörlighetsdirektiv säger att patienterna ska få ersättning för vården upp till vad motsvarande vård skulle ha kostat i patientens hemland. Det är Försäkringskassan som administrerar utbetalningen av ersättningarna men det är landstingen som står för kostnaderna. Det är cirka 1200 patienter som söker vård utomlands av dessa är det 100 cancerpatienter. De länder man väljer att få vår i är i första hand Danmark, Finland, Spanien och Tyskland, sedan beror det naturligtvis på vad man vill ha vård för. Gynsam får anledning att återkomma i senare nummer av Gynsamposten när lagen trätt i kraft.

Rehab för livet Rehab hos oss på Bräcke diakoni handlar om att växa, utvecklas och skapa något nytt. På Rehabcenter Sfären i Stockholm och Rehabcenter Mösseberg i Falköping skräddarsyr vi program utifrån dina behov och förutsättningar. Med allt från yoga och stavgång till föreläsningar om t ex mindfulness, kost och stress. Här träffar du andra i liknande situation och får tid för återhämtning och reflektion. Rehabcenter Mösseberg

Rehabcenter Sfären

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

Det vi

INTE talar om

TEXT OCH FOTO MAUDE ANDERSSON

Det finns något som vi svenskar har mycket svårt att tala om och det är döden. Men döden är en del av livet och det är det enda som vi med säkerhet vet ska drabba oss alla. Men hur och när vet vi inte. Inom sjukvården talar man palliativ vård när döden närmar sig, vilket har medfört att orden fått en mycket dålig klang. För de flesta som hör orden palliativ vård så tänker man direkt att det är det samma som döden! Men så är det inte! Vad är då palliativ vård? De flesta av oss svarar säkert – det är vård i livets slutskede. Men palliativ vård är så mycket mera. Enligt WHO så är definitionen av palliativ vård följande: ”Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående, genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom. (Ref: National cancer control programs: policies and managerial guidelines, 2nd ed. Geneva, World Health Organization, 2002) Ett av den palliativa vårdens huvudsakliga mål är att lindra smärta och andra symtom. Men den palliativa vården ska inte bara lindra den fysiska smärtan utan även erbjuda psykologiskt, socialt och andligt/existentiellt stöd för patient och närstående. Palliativ vård fokuserar på symtomkontroll och livskvalitet. Därför ska vi ta upp den palliativa vården i Sverige i nästa nummer av Gynsamposten med några som kan förklara detta mycket bra.

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

Låt oss istället tala om döden en stund. Kan vi vara förberedda inför döden? Synen på döden är väldigt varierande men i så gott som alla kulturer finns uppfattningen att något lämnar kroppen när vi dör. Borde vi vara mera medvetna och förberedda på döden och prata mer om detta för att kunna ta hand om varandra i en sorg? Plötsligt, mitt i livet så dör någon som vi håller av och vi vet inte hur vi ska förhålla oss till de närmaste, till grannar, till arbetskamrater och det är likadant för dessa personer, vad ska jag säga, törs jag säga något? Vi kanske också säger, varför drabbar det mig och min familj och inte min granne, vi lever ungefär på samma sätt? Vi måste tvingas konfronteras med idén att en dag tar det slut. Människan är det enda djuret som tvingats ha insikt om att vi ska dö, ändå lever vi som om det inte ska hända. Vi tror inte att vi ska dö, samtidigt ställer vi oss också frågan finns det ett liv efter detta? Men det finns inga svar vad som händer efter döden, vi får inga svar.

Nils Ferlin, vår värmländske poet skrev: ”Inte ens en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist det finns på den andra sidan och det tycker jag nog blir trist. Inte ens en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist och aldrig en björk som står vit. Men den vackraste dagen om sommaren ger har de hänt att jag längtat dit.” Dela livet med andra då blir livet så mycket mer spännande. Pastor Jönsson som jag lärde känna då jag arbetade på Ericsson i Stockholm sa: ”man är långt ute på en stupkant, det finns inga skyddsräcken där ute på kanten, men plötsligt blir man stående och säger – vilken utsikt!” Vi vet att vi ska dö. Vi har ett liv att leva och vi måste ta ansvar för detta liv! Det är bra om vi reflekterar över detta. Vår tillvaro är skör i några år, vi har varandra i några år, vi får inte smita! Krama om våra kära det är det som är det viktiga i livet! Stillheten finns utanför dig och innanför dig. Den längtar efter dig!

KRONISK BRIST PÅ D-VITAMIN ÄR ETT ALLVARLIGT TILLSTÅND TEXT MAUDE ANDERSSON

Två forskare i Finland, Susanne Bejerot och Mats Humble, ställer sig frågan varför de svenska myndigheterna inte agerar efter allt prat om riskerna med för litet intag av D-vitamin. Kronisk brist på D-vitamin är allvarligare än vad vi i Norden först trodde. Vi måste ta frågan på allvar. Låga D-vitaminnivåer utgör en förbisedd och allvarlig riskfaktor för en lång rad kroniska sjukdomar. Varför är då D-vitaminbrist oroande för forskarna? Anledningen till detta är vårt läge i Europa. Här i Norden lyser solen bara 3-4 månader om året, vilket gör att D-vitaminnivåerna rasar under hösten och vinter då UVB-strålarna har belyst oss för kort tid. D-vitamin är nödvändigt för vårt immunförsvar och brist kan ge upphov till värk, muskelsvaghet och kognitiva nedsättningar. MS, Alzheimer, Parkinson, barndiabetes, tjocktarmscancer, schizofreni, fetma, autism, utvecklingsstörning och depression är också sjukdomar där Dvitaminbrist är konstaterat. D-vitaminbrist under graviditeten kan också bidra till en autismutveckling hos barn eftersom Dvitamin krävs för en normal hjärnutveckling, enligt forskarna i Finland. Undersökningen visade också på att barn från Afrika och Mellanöstern hade de lägsta nivåerna när det gäller brist av D-vitamin. De båda forskarna lyfte fram undersökningar där de upptäckt att D-vitaminnivåerna hos barn följde sitt etniska ursprung - de lägsta nivåerna uppmättes hos personer med rötter i Afrika och Mellanöstern. Mörk hy hämmar bildningen av D-vitamin. Ljus hy är ett resultat av en lång evolutionär anpassning så att D-vitaminproduktionen fungerar så effektivt som möjligt. En studie på gravida kvinnor födda i Somalia men boende i Sverige visade på svår D-vitaminbrist hos 90 procent av dessa kvinnor. Dessutom

led de också av svår muskelförsvagning, vilket gjorde att de inte kunde resa sig från huksittande. Forskarna tror att detta beror på D-vitaminbrist. Solstrålningen under sommarmånaderna, när solen står som högst på himlen, är en förutsättning för att vi ska kunna producera D-vitamin i huden. En nordisk forskning visar på att ansiktet, armarna och händer hos en ljushyad person borde utsättas för starkt solljus 6-8 minuter åt gången 2-3 gånger i veckan och för en person med mörk hy krävs mycket mera, ca 10-15 minuter i solen per dag för att kroppen ska kunna producera 5-10 µg/Dvitamin D3.

Hur mycket ska man då ta av Dvitamin? I Finland rekommenderas 10 µg/ dygn året runt, men för personer över 70 år rekommenderas 20 µg. Många läkare anser att rekommendationerna som ges både i Finland och Sverige är för låga och har föreslagit mångdubbelt större doser. En trygg övre gräns för intag anses vara 25 µg/dygn för barn under 12 månader och 50 µg/dygn för barn mellan 13 månader och 11 år. För unga och vuxna anses en trygg dos vara upp till 100 µg/dygn. Så om du inte sitter i solen så lång tid så köp en D-vitaminburk på apoteket då vet du att du får i dig tillräckligt med D-vitamin.

Cancerrådgivningen Telefon: 08-123 138 00 1177.se/sthlm-cancerradgivningen Cancerrådgivningen drivs av Regionalt cancercentrum Stockholm – Gotland.

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

Ni missade väl inte Annika Lantz’ sommarprogram?

Foto: Mattias Ahlm, Sveriges Radio

TEXT MAUDE ANDERSSON FOTO MATTIAS AHLM, SVERIGES RADIO

Ja, då missade ni verkligen något mycket bra och intressant. Men vi har länken kvar så glöm inte att lyssna nu! http://sverigesradio.se/sida/ avsnitt/754615?programid=2071 ”Som barn bodde hon i Algeriet och hade svårt att tro att hon var svensk när hon skulle börja i andra klass i Sverige. Starka skådespelarambitioner gjorde att hon sökte till scenskolan utan att komma

in, det fick bli radion i stället. Ett liv i allmänhetens tjänst. I sitt Sommar pratar hon om arbetslivet, barndomsdrömmar och stora rädslor. Hon började på Radio Stockholm 1993 och nu tjugotre år senare så går det inte att räkna antalet timmar hon tillbringat i etern. Annika har pratat om det mesta, kommenterat raljerat och skämtat, men aldrig tidigare pratat om cancer. Sjukdomen som drabbade henne förra året.” LYSSNA!!!

Trötta och svullna fötter? Åderbråck?

STÖDSTRUMPOR är svaret!

Livslust för dig som har eller haft cancer Kurser på tre, fyra eller fem dygn. Nästa grupp fredag, lördag och söndag på Brännö pensionat Bagge den 4-6 november

D it t fo t s töd i livet!

www.strumpis.se • 046-240 7008

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

Verksamhetsansvarig Stig Dahlgren och hans team av mycket erfarna terapeuter håller regelbundet rehabiliterande kurser i psykologisk bearbetning för dig som har eller har haft cancer. Kurserna bekostas av deltagarna själva eller ofta av diverse fonder eller arbetsgivare. På hemsidan www.livslust.net kan du läsa mer om kurserna och vart man söker bidrag.

FILMTIPS

Nocturnal Animals Årets bästa!

AV GUNNAR REHLIN

En av de bästa härifrån Venedig, musicalen La La Land, kommer till Sverige först i januari, så den får vänta till nästa nummer (och den är någonting att vänta på, jag lovar). Men här är några andra Venedigfilmer som kommer till Sverige under hösten: Nocturnal Animals är den andra film som modeskaparen Tom Ford har regisserat (han debuterade med En enda man för sex år sedan). Det är den bästa film jag har sett i år, en thriller som fick mig att lämna biografen nästan psykiskt utmattad. Jag hade suttit på helspänn i nästan två timmar och sett ett mästerverk. Huvudperson är en kvinna i Los Angeles, som en dag får ett bokmanus från sin före detta man, som hon en gång svek på ett grymt sätt. Hon börjar läsa boken, som är en mycket våldsam berättelse om en familj som på en bilresa råkar mycket illa ut. Gradvis inser hon att trots att det egentligen inte finns några likheter finns det ändå paralleller till hennes egen historia och att boken är exmakens sätt att utkräva hämnd. Snygg, välspelad, oerhört spännande och berättad i nutid och dåtid och med handlingen i boken visualiserad är detta en film som jag definitivt kommer att se om och som, som sagt, är den bästa film jag sett i år. Under många år har Mel Gibson gjort sig känd för skandaler, med fyllekörning, rasistiska utbrott, struliga skilsmässor mm.

Nu gör han tio år efter ”Apocalypto” comeback med den mycket välgjorda krigsfilmen ”Hacksaw Ridge”. Den baseras på den sanna berättelsen om en man som under andra världskriget anmälde sig som frivillig till den amerikanska armén men vägrade bära vapen. Under det blodiga slaget om Okinawa räddade han, med fara för eget liv, mer än 75 personer som annars skulle ha dött. Det är en mycket välgjord och ofta mycket intressant film, om än något för lång. Stridsscenerna är fyllda med kaos och blod och får oss att känna oss som om vi befinner oss mitt i detta virvlande helvete. Alltför lång är också ”Fyren mellan haven”, ett drama med Alicia Vikander och Michael Fassbender i huvudrollerna (de möttes under inspelningen och är som bekant ett par sedan dess). Ett par som bor på en ödslig fyrstation utanför Nya Zeelands kust försöker förgäves få barn. När en båt med ett avliden man och en baby strandar på ön, begraver de liket och säger att detta är deras eget barn, något som några år senare kommer att få ödesdigra konsekvenser. Spelet från de båda huvudrollsinnehavarna är ypperligt och regissören Derek Cianfrance får fint fram ödsligheten i den vindpinade existensen. Det är ingen dålig film, men jag hade väntat mig mer. En av mina favoritregissörer är Denis Villeneuve, som tidigare gjort bl a den

Foto: Hanna Reh lin.

När detta skrivs sitter jag i ett rum på ön Lido strax utanför Venedig. Jag har bevistat den 73:e årgången av världens äldsta filmfestival. Bakom mig har jag tio intensiva dagar. Jag har sett tjugo filmer och gjort ett trettiotal intervjuer. Det har varit en utmärkt festival, med flera filmer som kommer att få premiär nu under hösten och som definitivt kommer att finnas med när Oscarsnomineringarna tillkännages i slutet av januari nästa år. lysande ”Nawals hemlighet” och thrillern ”Prisoners”. Nu kastar han sig över en annan genre, science fiction. I ”Arrival” kommer stora rymdskepp till jorden. Vad vill dessa aliens? Amy Adams spelar en tolk som ska försöka hitta ett sätt att kommunicera med dem. Gradvis utvecklar sig ”Arrival” till någonting annat än sedvanlig sci fi, det blir en film om sorg och smärta och om själva begreppet tid. Det är en mycket bra film, och som jag tänker se om. Till sist hoppar vi från Venedig i september tillbaka till Cannes i maj, och Woody Allens nya film ”Cafe Society”. Det är en mix av drama och komedi som utspelas i Hollywood på 1930-talet. En ung man kommer från New York till LA för att jobba hos sin morbror, en framgångsrik agent. Ynglingen inleder ett förhållande meds morbroderns sekreterare – föga anande att hon också är morbroderns älskarinna. Komplikationer följer. En av Woody Allens bästa filmer på många år – och i rollen som sekreteraren visar Kristen Stewart än en gång att hon har både komisk timing och dramatisk förmåga. I Cannes premiärvisades också Pedro Almodovars ”Julieta”, ett drama om en mor-dotter-relation som är iskall och om orsaken till detta. En bra film, med ypperligt skådespelare och med en thrillermässig spänning över det som i grunden är ett drama.

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

BOKTIPS

DEN GRÖNA VÄGEN

FLORENCE STEPHENS FÖRLORADE VÄRLD

JAG SÅG LIVET TVINGAS I MIG

ANNE ENRIGHT

AV LENA EBERVALL & PER E SAMUELSON

AV LINA KALMTEG

Advokaterna Lena Ebervall och Per E Samuelson har återigen i romanform skildrat ett svenskt rättsfall. Tidigare har de skrivit om Haijbyaffären, rättsövergreppen mot Olle Möller och bombmannen Lars Tingström.

Lena Kalmteg, född 1978 och bosatt i Stockholm är kulturskribent. Jag såg livet tvingas i mig är hennes debutroman.

Översättning Ulla Danielsson Utgiven på Brombergs förlag under augusti månad 2016 ISBN 978 91 73377 744 7

Anne Enright är en irländsk författare, född i Dublin 1962. The Gathering (2007) blev hennes internationella genombrott. Hennes författande utforskar teman som familjerelationer, kärlek och sex. Enright har tidigare arbetat som TV- producent och skrivit för tidningar som The New Yorker och The Paris Revlew. Rosaleen Madigan meddelar sina fyra vuxna barn att detta blir den sista julen i huset, sedan ska deras bardomshem säljas. Alla bestämmer sig för att komma hem. Den stundande förändringen gör att det känns som om deras historia håller på att raderas ut och familjen Madigan hamnar i ett vägskäl som består av att komma varandra närmare eller fortsätta vara som främlingar för varandra. Den gröna vägen är ett familjedrama från en liten stad vid den irländska atlantkusten. Den mörka och skimrande berättelsen spänner över trettio år och är en historia om uppbrott, egoism, medkänsla och starka men inte helt enkla familjeband. Det är en roman om sorg och kärlek. Gun-Brith Ottosson

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

Utgiven på Piratförlaget under september 2016. ISBN 978-91-642-0493-6

Utgiven på Bokförlaget Atlas under augusti 2016 ISBN 978 91 73 8952 62

Huseby bruk var i början av 1900-talet Smålands mäktigaste egendom, masugnens eld dånade, skogen och jorden bar rikedom till familjen Stephens. Det var i denna ljusa tillvaro Florence växte upp. Men livet igenom hade Florence en stor svaghet – kärleken till kungahuset. Hon blev som vuxen ett lätt offer när ögonstensen prins Carl Bernadotte och hans tvivelaktige vän gjorde entré. Det tog inte många år förrän Huseby bruk stod på ruinens brant. Husebyskandalen skakade Sverige på femtiotalet. Florence Stephens värld sjönk sakta ner i mörkret. Det är sannsagan om hur hon förlorade sitt slott och sitt kungarike.

Hannas kropp tynar bort, men hon ser det inte själv – en ung kvinna som bara lyckas fokusera på en sak: att äta så lite som möjligt och förbränna så mycket som möjligt. Hon vägrar att äta. Ändå känner hon sig stark. Hon har kontroll. Medan hon koncentrerar sig på att bli ingenting skickas hon fram och tillbaka i vårdmaskinen. Hon är lika fast i de oändliga sjukhuskorridorerna som i sitt eget huvud. Hon hittar ingen väg ut, men börjar förstå att hon inte är ensam. Hon finner tröst hos medsystrarna från förr – Twiggy, Kate Moss och Sylvia Plath. Berättelsen varvas med utdrag ur sjukhusjournalen. Lina Kalmtegs roman skildrar en ung kvinnas orubbliga sätt att möta livet, ett sätt som får världen utanför att förlora all mening. Det är en mörk berättelse som också innehåller en våldsam kraft, både vad gäller språk och handling.

Gun-Brith Ottosson

loungewear

by T W I L F I T

Omlottopp 299 kr T-shirt 199 kr Byxa 299 kr

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

Ingen har nämnt ordet SEX – kärlek, lust och sex under och efter en cancerbehandling Anmälan

med namn och telefonnummer/mailadress görs senast den 12/10 via mail till christina.fehrman@regionhalland.se eller via tfn 035-14 61 03. Entré 50 kronor, betalas på plats.

Else-Marie Rasmusson, forskare vid Malmö högskola, har skrivit licentiatarbetet "Ingen har nämnt ordet sex".

födelsedagar ska firas och hemmet städas. Hela tiden med tusen frågor i bakhuvudet. Hur ska det gå? Vad händer nu? Vad händer sedan?

Allt fler lever med en botad eller kronisk cancersjukdom. Olika behandlingar kan alla påverka sexuell hälsa. Därtill kommer de psykologiska aspekterna av att ha en allvarlig sjukdom. Tidigare forskning visar att både män och kvinnor upplever sexuell påverkan av cancersjukdom. Relationer till en eventuell partner kan påverkas negativt, speciellt om det finns svårigheter att kommunicera om situationen. Sjukvårdspersonal har en skyldighet att ge information om behandlingar och deras biverkningar. Dock visar både internationella och nationella studier att informationen om sexuell hälsa är bristfällig.

Denna dag är ett samarrangemang mellan - Bröstcancerföreningen Johanna i Halland som har till uppgift att främja och tillvarata bröstcancerbehandlades intressen beträffande behandling, vård och rehabilitering samt att vara ett stöd bland annat genom samtal. – CaPriN – Cancer Prostata i Halland vars mål är att man ska få en bra livskvalitet. CaPriN arbetar för att öka kunskapen och sprida information om prostatacancer. I samverkan med sjukvården utbildar CaPriN stödpersoner till vilka man kan vända sig. Föreningen arrangerar också föreläsningar av specialister och informerar om olika behandlingar, biverkningar, hjälpmedel och rehabilitering. – Gyncancerföreningen Anemonen i Halland som arbetar för en optimal sjukvård för alla kvinnor som har eller har haft gyncancer. Har också som sin uppgift att föra ut kunskap om gyncancer och vara ett stöd för drabbade och deras anhöriga bland annat genom samtal. – Regionhandikapprådet i Halland som är ett samrådsorgan för olika handikapporganisationer och myndigheter i Halland. Rådet sprider information om funktionsnedsättningar, behandlar remisser och bevakar frågor inom området funktionshinder.

Inga-Lill Lellky, Cancerkompisar - hjälper den som hjälper! Cancerkompisar är en förening som drivs utan vinstintresse. De finansieras av privata donationer och av bidrag från stat och landsting. Det är kostnadsfritt både att vara och att få en cancerkompis. Vårt mål är att ingen ska bli sjuk av att vara anhörig. Inte du. Ingen annan. Vi vet hur tufft livet blir när någon du älskar är svårt sjuk. Rädslan, maktlösheten och frustrationen. Samtidigt ska livet gå vidare som vanligt. Barn ska hämtas, träningskläder tvättas,

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

licentiatexamen i medicinsk

vetenskap. Verksamhetsområde erkompisar - hjälper den som

hematologi, onkologi och strålningsfysik. n förening som drivs utan 12.00 Paus - Vi bjuder på smörgås! nsieras av privata donationer och Möjlighet att titta på utställh landsting. Det är kostnadsfritt ningen å en cancerkompis. mål attsex… 13.00 forts. Vårt ”Kärlek, lustäroch att vara anhörig. Inte du. Ingen 14.00 Cancerkompisar - Är du anhörig eller närstående till någon ir när någon du älskar svårt som har är eller har haft cancer? Inga-Lill Lellky, vårdlärare, sheten och frustrationen. verksamhetsledare, vidare som vanligt. Barn ska grundare och ambassadör Cancerkompier tvättas, födelsedagar ska firas sar. Hela tiden med tusen frågor i det gå? 15.00 Avslutning

händer sedan?

Varmt välkommen!

ngen

Entré 50 kr

n, forskare vid Malmö högskola, PROGRAM etet "Ingen har nämnt ordet sex". 10.30 Utställningen öppnar med botad eller kronisk produkter och informationsmabehandlingar kan alla påverka terial kommer de psykologiska 11.00 VÄLKOMNA! en allvarlig sjukdom. Tidigare Gun-Brith Ottoson, ordförande de män och kvinnor upplever Anemonen Knut Lawesson, ancersjukdom. Relationer till en ordförande Caprin Monica påverkas negativt, speciellt om Lindberg, styrelseledamot Bcf att kommuniceraJohanna om situationen. r en skyldighet ge information 11.10 att ”Kärlek, lust och sex under och deras biverkningar. visar efter Dock en cancerbehandling” ch nationella studier att Rasmusson, leg Else-Marie uell hälsa är bristfällig. onkologisjuksköterska, sexolog,

- kärlek, lust och sex under och efter en cancerbehandling

Lördagen den 15 oktober 2016 kl 10.30 – 15.00 Laxbutiken Heberg

rådet

”Jag är mer än bara cancer” TEXT MAUDE ANDERSSON

”Vad är det som händer? Mitt liv ska ju inte vara slut nu!” RCC, Väst har gett ut ett arbetsmaterial som är mycket läsvärt. Det är en broschyr som heter ”Jag är mer än bara cancer”. Nils Conradi som är verksamhetschef på RCC Väst skriver i förordet: ”En sjukdom som berör oss alla. Var tredje människa i Sverige får någon gång cancer och siffran ökar. År

2020 räknar med att varannan svensk kommer att insjukna någon gång under sin livstid. En cancerdiagnos förändrar livet – och inte bara för den som är sjuk. Även människor runt omkring påverkas, från familj och vänner till kollegor och klasskompisar.” För att ta del av hela materialet samt den film som också har producerats med samma titel ”Jag är mer än bara cancer” kan du läsa/se om på https:// www.cancercentrum.se/globalassets/

patient-och-narstaende/vast/mer-anbara-cancer.pdf. ”Varje dag är en enda jävla väntan. Någon slags längtan efter ett normalt liv igen, som man hade det innan.” ”Själv gjorde jag en liten ask som jag la i mitt hjärta. Där i bevarade jag mina rädslor. Det brukar funka hela tiden under behandling. Men när man är färdigbehandlad står den där lilla asken på glänt.” REKOMMENDERAS!

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

FRÅN FÖRENINGARNA

GCF ANNI

GCF LILJAN

GCF ANNIS HÖSTPROGRAM

GCF LILJAN PÅ AKADEMISKA SJUKHUSET

TEXT YVONNE SUBAY

Här kommer GCF Annis höstprogram dit alla är välkomna! • Måndagen den 3 oktober kommer Anna-Lena Sörenson från Socialutskottet och föreläser. • Tisdagen den 15 november kommer professor Elisabeth Åvall-Lundkvist och föreläser om nya behandlingsmetoder vid äggstockscancer. • Tisdag den 6 december bjuder GCF Anni på jultallrik. Inbjudan kommer att skickas ut innan varje föreläsning. VARMT VÄLKOMNA!

TEXT OCH FOTO ANN-LOUISE LINDKVIST

Den 18 maj besökte GCF Liljan gyncancermottagningen på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Det var vårt första besök på just den mottagningen och vi hade även premiärvisning av föreningens fina roll-up. Vi sålde pins, delade ut Liljans broschyr samt Gynsamposten. Den här gången var det mest vårdpersonalen själva

som var intresserade, men ju mer vi syns ute, desto lättare hoppas vi att det blir att ta kontakt med oss och prata gyncancer och underliv. En givande och trevlig dag!

Några dagar senare samlades 14 medlemmar i Mariarosen för en bussutflykt till det stora brandområdet, Hälleskogsbrännan. Alla minns väl den största branden som inträffat i modern tid och vi i Västmanland har alla på något sätt drabbats eller upplevt brandkatastrofen på nära håll. Vår guide, Christian de Wilde, guidade oss genom en del av brandområdet och vi fick bl.a. se en utbränd skogsmaskin som brandmän och medhjälpare inte hann rädda ur elden, bara den maskinens värde var ca 2,5 Mkr.

Naturen återhämtar sig snabbt och vi fick denna gång se björksly, många sorters gräs och både ljung och lingon finns åter i området och vi kan också skryta med att vi nog var bland de sista som fick se den unika växten, Svedjenävan, den kommer bara upp efter bränder i skogsmark och nu fanns det bara några exemplar kvar och när de vissnat dröjer det till efter nästa brand innan den dyker upp i vårt område igen, förhoppningsvis blir det ingen brand här på minst 100 år.

GCF MARIAROSEN MARIAROSEN PÅ PUBEN OCH BUSSUTFLYKT

TEXT OCH BILD KERSTIN HEMSTRÖM

Mariarosen har startat en tradition att börja höstens arbete med att besöka en av stadens pubar och denna gång blev det Pitchers som fick se 12 medlemmar äta middag och ta en drink tillsammans. Vädret var väl inte det bästa men humöret var på topp.

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

GCF ANEMONEN

GCF MUSSLAN BYTT ÄR BYTT GYNSAMPOSTEN MOT ROSENBLADET Text och foto: Maude Andersson

GCF Musslan i Värmland deltog i 2016 års konstutställning i Stadsträdgården i Karlstad vilket var mycket trevligt. Många konstnärer, skulptörer och författare hade samlats för att visa upp sina alster i denna vackra park. Naturligtvis var GCF Musslan där och talade med alla som var intresserade, vilket var ovanligt många. Vi delade ut Gynsamposten, sålde pins, drack kaffe och åt glass. Det var en härlig dag med mycket solsken – som det alltid är i Karlstad! Representanter från Svenska Rosensällskapet var där och de ville byta Rosenbladet mot Gynsamposten vilket de naturligtvis fick. Fick många goda råd bland annat att man ska använda havregryn mot mördarsniglar? Strö havregryn på sniglarnas rygg så tar skatorna sikte på havregrynet och äter upp allt, och ditt problem är löst! Fick också recept på Rosensmör att användas till rostat bröd eller skorpor. Recept: 2 dl finstrimlade rosenblad, 1 msk honung blandas med 50 gram mjukt smör. Blir jättegott, fick smaka denna delikatess! Det är alltid givande att träffa kvinnor även utanför sjukvården! Hoppas på en återträff nästa år.

KONSTVANDRING MED GCF ANEMONEN, HALLAND TEXT OCH FOTO ANN-CHRISTIN OLSSON

En solig onsdag i maj reste 14 glada medlemmar i GCF Anemonen Halland till vår sydligaste stad i landskapet nämligen Laholm. Efter en härlig lunch samlades vi tillsammans med den duktige guiden Daniel Sanjay. Daniel tog oss på en konstvandring i den lilla staden, som tack vare en konstintresserad borgmästare på 1900-talet, Axel Malmqvist, har över trettio offentliga konstverk runt om i staden. Vi såg bl.a. den fina lilla skulpturen ”Clownen” av Lars Trollberg på Stortorget och den vackra granitskulpturen med vatten ”Staffan Stalledräng” av Stig Blomberg på Gamleby torg. På Stortorget finns också den stora ”Laganfontänen” av John Lundqvist, som

innehåller forskarlen med sju vattenfall. Den sägs symbolisera floden Lagans ursprungliga sju vattenfall. Lite varstans i staden, insmugna på fasader, på gatstenar, på caféväggar och i fönstersmygar finner man väldigt verklighetstrogna bilder av olika vardagsföremål. Dessa är gjorda av den engelske konstnären Kirke Ralph, som var verksam i Laholm till sin död. Vi avslutade vandringen i Apotekarlunden där träsnidare Anders Öhlunds bänkar i almträ lät oss vila benen efter vandringen.

Ta med kameran och skriv några rader när ni har någon aktivitet i er förening!

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

Sexualiteten har betydelse för patienter med cancer och vården måste förhålla sig till det!

Kvinnor som behandlas för gynekologisk cancer har olika behov av information om hur sjukdom och behandling påverkar deras sexualitet. Men inte alla sjuksköterskor kan tänka sig ge information och stöd till sina cancerpatienter om deras påverkade sexualitet. Brist på tid och kompetens beskrivs som orsaker, men också tabu och ämnets känslighet präglar fortfarande samtalen om sexualitet, visar både nationell och internationell forskning. Vad är sexualitet?

Oavsett ålder, hälsotillstånd, sexuell läggning och relationsstatus är alla personer sexuella individer. Sexualitet kan för den enskilda kvinnan ha olika betydelser genom livets olika faser. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar sexualitet som en del av allas personlighet, och beskriver det som en integrering av fysiska, psykiska, intellektuella och sociala aspekter hos individen, som positivt berikar och förbättrar individens personlighet, kommunikation och kärlek till sin partner. Samlag, med eller utan orgasm, kan vara en del av sexualitet, men WHO framhåller att sexualitet handlar om att vara såväl sensuell som sexuell, och inkluderar våra tankar, känslor, handlingar och interaktioner. Begreppet sexualitet har beskrivits på olika sätt beroende på i vilken vetenskaplig disciplin det uppstått: medicin, omvårdnad, psykologi eller sociologi. Under det senaste århundradet har forskare konstruerat flera modeller (fysiologiska, psykologiska och sociala) för att förstå människans sexualitet. Inom ramen för cancervården, har omvårdnadsforskarna Cleary och Hegarty (2011) sammanställt forskning avseende sexualitet hos kvinnor med gynekologisk cancer. De menar att tidigare i litteraturen har i huvudsak fokuserat fysiska aspekter av kvinnornas sexualitet och att en bredare beskrivning med fler perspektiv saknas. De förslår en modell för att förstå kvinnors sexualitet som innefattar dimensionerna sexuell självbild, sexuella relationer och

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

sexuell funktion. Den sexuella självbild innefattar frågor relaterat till kvinnans kroppsuppfattning, sexuell självkänsla och tankar om de sexuella aspekterna av jaget – alltså vad kvinnan tänker och känner om sig själv. Sexuella relationer avser frågor gällande kommunikation och intimitet med partnern. Kvinnans erfarenhet av att ge och ta emot njutning vid sexuell aktivitet och hur hon fysiskt fungerar innefattas i sexuell funktion. Skulle det ske en förändring i någon av de tre dimensionerna kan det innebära efterföljande förändringar i de andra delarna och kvinnans sexuella hälsa kan påverkas. Som ett komplement till Cleary och Hegarty s (2011) modell, har Bober och Varelas (2012) lagt till en sociokulturell dimension som innefattar personens övertygelser, värderingar och normer. Sammantaget beskrivs sexualitet i omvårdnadsforskning som ett komplext begrepp som innefattar fysiologiska, psykologiska, sociala och sociokulturella dimensioner som samverkar på ett komplext sätt. Inom cancervården, ökar komplexiteten ytterligare av det faktum att cancer och dess behandling påverkar alla aspekter av sexualitet. Därför måste ett flerdimensionellt begrepp för sexualitet som inte enbart fokusera på möjligheten för sexuell aktivitet tillämpas, för att till fullo förstå effekterna av cancer och dess behandling på sexualiteten. Cancer och dess behandlings påverkan på sexualiteten

Det är väl känt att diagnos och be-

handling har en betydande inverkan på cancerpatienters sexualitet, från funktionella till känslomässiga och psykologiska effekter. Cancerpatienter får en mängd olika behandlingar, ofta i en kombination av cytostatika, antikroppar, hormoner, strålbehandling och kirurgi. Problem relaterade till sexualitet på grund av cancer och dess behandling beskrivs ofta som infertilitet, sexuell dysfunktion, minskad lust och påverkade förmåga till sexuell aktivitet. Behandling i bäckenområdet som vid gynekologisk cancer kan skada nervbanor och/eller påverka patientens blodcirkulation, vilket kan orsaka sexuell dysfunktion så som minskad lubrikation, känselförändringar och svårigheter att genomföra ett samlag. Detta kan vara direkt till följd av kirurgisk behandling eller efter månader eller år på grund av sena biverkningar av strålbehandling. Under pågående strålbehandling är slemhinnan i vagina känslig och kan reagera med svullnad, rodnad och ömhet och akut kan svampinfektioner uppstå. Efter behandlingen, om inte kvinnan får information och stöd gällande användande av en stav (dilator) kan en sammanväxning av vagina utvecklas med ökad risk för förkortning och förträngning av vagina. Premenopausal kvinnor kommer också ofta in ett för tidigt klimakterium. Patientens kroppsuppfattning kan också påverkas på grund av faktorer såsom håravfall, viktförändringar, ärrbildning, minskad ork och förekomst av en rad besväranade symtom så som urin- och avföringsinkontinens, smärta och orkes-

TEXT CECILIA OLSSON, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I ONKOLOGI MED LÅNG KLINISK ERFARENHET INOM ONKOLOGISKOCH PALLIATIV VÅRD

löshet. Negativa effekter på det sexuella förhållandet mellan patienter och deras partner beskrivs också, såsom påverkade intimitet och kommunikation med partnern. Allt detta visar på komplexiteten när vården ska möta patientens behov i frågor relaterat till sexualitet.

samtala eller inte samtala om sexualitet. Överdriven respekt och en rädsla för att göra fel eller kränka patienter beskrivs som andra skäl till varför sjuksköterskor avstår från att tala om sexualitet. Sjuksköterskorna mötte patienterna i olika faser av vårdkedjan, men i den fas de mötte patienten ansåg de att det oftast passade mindre bra eller inte alls att samtala om sex. Bristen på tid och kontinuitet i patient-vårdarrelationen i dagens cancervård med korta möten med olika vårdpersonal ansågs som hindrande. Det förekom få samtal om sexualitet och de få sjuksköterskorna som samtalade med patienterna baserade sina samtal på patienternas sexuella problem. Informationen och stödet till patienterna berörde främst praktiska frågor. Dessutom är det en vanlig attityd bland sjuksköterskor inom cancervården, såväl i den svenska studien, som i internationella studier, att sjuksköterskorna uppfattade att patienterna prioriterade sexualitet lågt oavsett var i vårdkedjan de befann sig. Som en följd av detta, togs sexualiteten sällan upp. Att samtala om sex

Brist på tid och kompetens hos sjuksköterskorna

Sjuksköterskor förväntas arbeta med en helhetssyn som omfattar fysiska, psykiska, sociala och andliga dimensioner av den enskilda patientens hälsa och välbefinnande. Detta innebär att hjälpa patienter att hantera olika typer av problem i det dagliga livet som uppstår under och efter behandling. Bedömning av och stöd utifrån cancerpatienternas behov är en del av sjuksköterskans ansvar, vilket även omfattar bedömning av deras behov relaterade till påverkad sexualitet. Dock har studier rapporterat att patienter saknar information och stöd om sexualitet både under och efter behandlingen. I en av studierna i min avhandling, intervjuades sjuksköterskor som i sitt dagliga arbete vårdade cancerpatienter. Studien visade att sjuksköterskorna ansåg att de borde samtala om sex med sina patienter, och att de ansåg att det ingick i deras yrkesansvar, men att de av olika skäl vanligtvis inte gjorde det. De pratade sällan om sexuella problem med sina patienter på grund av bristande kunskap om sexualitet, brist på färdigheter i att samtala om känsliga ämnen, samt att förhållandena i vården, påverkade deras syn på att

En av sjuksköterskans kärnkompetenser är att kunna samtala med sina patienter, detta gäller även i frågor som kan uppfattas som känsliga. Vår studie tillsammans med andra tidigare studier har rapportera att sjuksköterskor av och till brister i detta. Detta understryker behovet av intensifierad utbildning i kommunikation om känsliga ämnen, och avseende sexualitet i synnerhet. Ett sätt att visa patienter att sexualiteten är en aspekt av omvårdnad är att lyfta frågan. Då tar också sjuksköterskan sitt ansvar. Därefter bör sjuksköterskan lyssna och varsamt svara på frågor utan att kränka patientens värdighet och integritet. Informationen och stödet till patienten måsten individuellt anpassas och vara baserat på patientens behov och önskemål. I den kliniska vardagen är det också uppenbart att kliniska sjuksköterskor bör ha möjlighet att diskutera attityder och personliga hinder för att utveckla sina förmågor och färdigheter i att samtala om känsliga ämnen, till exempel i handledning. Därigenom kommer sjuksköterskors förmåga att hantera samtal om sexualitet med sina patienter att kunna förbättras. Ett sätt kan vara att lyfta ämnet sexualitet i en övergripande fråga i samband

med behandlingsstart, och på så sätt bekräfta att sexualitet är ett ämne som ingår i vården av cancerpatienter. Exempel; ” – Patienter i liknade situation som du har beskrivit att sexualiteten kan påverkas av sjukdom och behandling? Är det något du märkt av? Till exempel har minskat sexuellt intresse och sexuell lust beskrivits som en följd av orkeslösheten som kan komma utav behandlingen. Om det är något du tycker är viktigt och märker av, så finns jag här nu eller senare om du vill prata.” De patienter som säger att sexualiteten har stor betydelse inledningsvis kan på så vis identifieras före behandling och andra patienter har fått veta att det är okej att samtala om sex. Avseende kvinnor med gynekologisk cancer bör alla bli informerade om att deras sexualitet kan bli påverkad. De kvinnor som får strålbehandling ska erbjudas en vaginalstav för att undvika utveckling av vaginala förändringar. Det råder inte fullständig konsensus om användandet, men enligt internationella rekommendationer används den vaginala staven dagligen första månaden och därefter 2-3/ggr per vecka i minst tre år. För slemhinnebesvär bör kvinnorna även erbjudas lokalt östrogen. Om kvinnan önskar vara sexuellt aktiv finns också vatten- eller silikonbaserade glidmedel som kan underlätta. Har vården förutsättningarna?

En av utmaningarna i framtidens cancervård är att cancerrehabiliteringen bör förbättras med en utveckling av det psykosociala stödet till patienterna, där sexualiteten är ett viktigt område. Förutom tidigare nämnda stöd för att utveckla sjuksköterskornas kompetens i att samtala finns åtgärder inom organisationen som måste göras. Genom att organisera en personcentrerad cancervård som utgår ifrån individens behov, där sjuksköterskepatientrelationen främjas genom kontinuitet, alltså patienterna möter samma sjuksköterska med hög kompetens varje gång. I de frågor där andra kompetenser i teamet behöver initieras, gör sjuksköterskan det. Patient-sjuksköterskemötet kan utifrån patientens önskemål vara fysiskt eller via telefon/skype, men med tydlig tid avsatt. Då ges förutsättningar för en individuellt stödjande vård av god kvalitet under hela vårdkedjan för kvinnor med gynekologisk cancer.

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

Cancerresan och trädet på magen TEXT OCH FOTO GUNNILA ASTRIDSDOTTER

I november 2013 ringde jag min gynekolog och fick en tid samma vecka. 19 december fick jag mitt svar: Livmodercancer. 2014 operation, cytostatika, strålning. 18 augusti utskrivning. Klagade vid varje återbesök på ont i ryggen. De hittade aldrig något fel. Hösten 2015 alltmer ont i ryggen. Åter datortomografi. Väntan, starka värktabletter. Inläggning på onkologen. Provar nya värkmediciner som ger lindring. Diagnos: Metastaser i lungorna. Åter cytostatika. Datortomografi återkommande. Cytostatikan har haft effekt, men delar av metastaserna finns kvar. Nu i sommar ett längre uppehåll, ny röntgen i slutet av juli. En cancerresa lik många andra. Omtumlande. Full av känslor och tankar. Eller bara tomhet. Jag är en skapande människa, men det hjälpte inte mycket i svåra stunder. När jag kom hem efter operationen i januari 2014 tittade jag mig i spegeln. Magen svullen, gul och blå, en rad med agraffer. Jag tänkte en kreativ tanke för första gången på mycket länge. Jag såg ett träd! Denna bild har funnits med

mig sedan den dagen. Liksom håret som sedan föll. De första stora hårtussarna formade sig som ett fågelbo. Någon ska ligga där tänkte jag. Någon jag kan forma i mina händer. Det blev så småningom mina första lerkvinnor. Lite längre fram traskvinnor som reste sig upp. Jag har tidigare använt skurtrasor i mitt skapande. Lera är däremot nytt för mig. Några fick en klocka eller ett timglas i sin mage. (Skulpturerna är ca 15 – 25 cm långa). Så småningom under en period blev det också dikter. Poesi och bildskapande har annars varit vitt skilda åt i mitt liv. Jag började måla en gång när orden inte räckte till. Så var det också nu. Cancern har för det mesta tagit all min kraft, men skapandet har också kunnat ge ny energi. För några veckor sedan visade jag bilder på mina skulpturer för några gyncancerkvinnor. De kunde känna igen sig! Det stärkte mig i att fortsätta med planerna på en utställning.

matfrisk.

280:inkl. porto

Boken har tiLLkommit med stöd av BaLticgruppen som sedan tidigare stöttar cancerForskningen i norrLand. en deL av Bokens FörsäLjning kommer också att tiLLFaLLa cancerForskningen.

Boken har tillkommit med stöd av Balticgruppen som sedan tidigare stöttar cancerforskningen i Norrland. En del av bokens försäljning kommer också att tillfalla cancerforskningen.

För att beställa boken ring 0660-29 99 51 eller maila pren@agrenshuset.se

(Du kan även betala in direkt på bg 5358-8240, glöm ej att ange matfrisk och ditt namn och adress.)

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

matfrisk. mat som kan förebygga cancer andersson beckman franzén

Lars Beckman och Lars Franzén Recepten är skapade av TV-kocken Fredric Andersson tillsammans med läkarna.

Idén med boken matfrisk, mat som kan förebygga cancer är att visa hur vi kan äta mycket gott och samtidigt minska risken för flera vanliga cancersjukdomar. På ett personligt sätt hoppas vi väcka nyfikenhet utan att skrämmas, genom att på ett enkelt sätt förklara sammanhang, sprida kunskap och bjuda på rätter som är lättlagade. Vi hoppas också på att öka förståelsen för att cancer inte är en sjukdom utan en mängd olika. Det gäller därför att vara kritisk när någon vill marknadsföra läkemedel, hälsokost och mirakelkurer mot cancer i allmänhet. Använd istället pengarna till god och omväxlande mat och var kritisk till olika dyra piller som lovar mer än vad som verkar rimligt. Tillsammans har vi över 50 års erfarenhet av cancerbehandling och samtal med patienter och deras anhöriga. Den erfarenheten och kunskapen vill vi dela med oss.

Kanske till våren... Då finns plats på galleriet där jag vill ställa ut. Men det är svårt att planera med cancer i kroppen.

matfrisk. mat som kan FöreBYgga cancer

kock fredric andersson överläkare lars beckman professor lars franzén

GYNSAM KONTAKT

GYNSAMS STYRELSE

GYNSAMS MEDLEMSFÖRENINGAR

ORDFÖRANDE

GCF Ada & Beda

GCF Mariarosen

GÖTEBORG MED OMNEJD

VÄSTERÅS MED OMNEJD

Kerstin Mårdberg Nordenskiöldsgatan 20 413 09 Göteborg 031-12 16 15 kerstin.mardberg@telia.com www.adabeda.se Plusgiro 25 79 48-0

c/o Kerstin Hemström Polstjärnegatan 25 B, 724 60 Västerås 070-361 00 47 info@gcfmariarosen.se www.gcfmariarosen.se Bankgiro 5124-0034

Margaretha Sundsten 060-12 77 54 Mobil 0730-82 23 24 ordforande@gynsam.se LEDAMOT, VICE ORDFÖRANDE OCH REDAKTÖR

Maude Andersson 054-18 52 90 Mobil 070-555 38 85 maude.andersson@telia.com LEDAMOT

Yvonne Subay 013-21 10 46 subay@live.se

GCF Musslan GCF Anemonen

VÄRMLAND

HALLAND

Maude Andersson Östra Kanalgatan 4, 652 20 Karlstad 070-555 38 85 maude.andersson@telia.com www.gcfmusslan.se Bankgiro 447-0027

Gun-Brith Ottosson 070-35 30 480 anemonen.halland@gmail.com Bankgiro 5883-7428

LEDAMOT

GCF Anni

Christina Wallentin 08-659 88 75 christina.wallentin@telia.com

ÖSTERGÖTLAND

GCF Nyponrosen

Yvonne Subay Dalgatan 12 B, 582 17 Linköping telefon: 013-21 10 46 e-post: subay@live.se Bankgiro: 172-4400

UMEÅ

GCF Fjärilen

GCF Stockholm

GÄVLE

STOCKHOLMSOMRÅDET

c/o Maja Hemström Rävpasset 8 C, 806 35 Gävle 070-325 50 06 info@gcffjarilen.se Bankgiro 5016-3534

Box 22245, 104 22 Stockholm 073-650 36 66 Info.gcfstockholm.se www.gcfstockholm.se Plusgiro 2 55 94-3

GCF Liljan

GCF Viola

UPPSALA

SKÅNE

Ann-Louise Lindkvist Valthornsvägen 35, 756 50 Uppsala gcfliljan@gmail.com http://gcfuppsala.wordpress.com Bankgiro 593-6554

Gullbritt Palm Brunkelstorp 3086, 283 91 Osby 0479-152 00 gcfviola@hotmail.com Bankgiro 352-0319

GCF Linnéa

GCF Örebro

MEDELPAD

ÖREBRO

Professor Elisabeth Åvall Lundqvist Överläkare Bengt Tholander Överläkare Margareta Lood

Margaretha Sundsten Storgatan 52 B, 852 30 Sundsvall 060-12 77 54 info@gcflinnea.se Plusgiro 498 01 70-7

c/o Elenor Ekstrand Vändhakevägen 9, 716 30 Fjugesta 0739-88 24 81 info@gcforebro.se Bankgiro 754-5593

DISKUSSIONSFORUM PÅ INTERNET

STÖDPERSONER

SUPPLEANT

Belinda Haraldsson 072-2085630 belindaharaldsson@hotmail.com SUPPLEANT

Ann-Louise Lindqvist 070-688 37 55 mail: lindkvizt@Yahoo.se ADJUNGERAD

Wiveka Ramel 08-66051031 wiveka.ramel@gmail.com REVISOR

Anna-Lena Sjölin Byström Kerstin Mårdberg

c/o Jessica Bagglund Haddingen 19, 922 66 Tavelsjö info@gcfnyponrosen.se Bankgiro 283-5205

REVISORSSUPPLEANT

Catherine Dahlström ADVISORY BOARD:

På Cancerfondens hemsida, www. cancerfonden.se, hittar du forumet ”Diskutera cancer”. Det finns flera olika rubriker, bland annat ”Gynekologisk cancer” och ”Anhörigas situation”.

GYNSAMS ADRESSREGISTER Gynsam har ett centralt medlemsregister för distribution av Gynsamposten. Uppgifterna behandlas med sekretess och lämnas inte ut till obehöriga. Är du medlem i lokal GCF och upptäcker felaktigheter – eller om du flyttar och ändrar adress – kontakta din lokala GCF för rättelse. I övriga fall kontakta Gynsam

KALENDARIUM för Gynsam finns på Gynsams hemsida, www.gynsam.se

Vill du tala med någon som lyssnar?

Våra stödpersoner träffas på sina hemtelefoner – välkommen att ringa. Yvonne Subay 013-21 10 46 Ulla Samuelsson 021-248 71 Britt-Marie Moberg 0226-711 40 Iréne Andersson 0346-817 79 Maude Andersson 054-18 52 90 Marie-Louise Jansson 0550-520 72 Ann-Christine Broström 0707-664996 Birgit Feychting 08-644 84 46 eller 070-644 20 41 Cecilia Hägglund 070-777 80 45 Ann-Christin Hjertström 060-53 68 16 Iris Westman 0611-103 12 Susanne Rehlin 08-580 303 92 FÖR ANHÖRIGA

Wiveka Ramel 08-660 51 31 Ann Håkansson 070-35 30 480

En stödperson • har själv haft gynekologisk cancer eller är närstående • vet genom egen erfarenhet hur viktigt det är att ha någon att tala med om sin situation • har tid att lyssna • har moralisk tystnadsplikt • hänvisar till sjukvårdspersonal i medicinska frågår • är ett komplement till sjukvården • är utbildad för sin uppgift • träffas på sin hemtelefon eller via Gynsams hemsida.

GYNSAMPOSTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

POSTTIDNING B Returadress: Gynsam Margaretha Sundsten Storgatan 52 B, 852 30 Sundsvall

Gynsam stödjer kvinnor med gynekologisk cancer och deras anhöriga VAD ÄR GYNSAM? Föreningens medlemmar är kvinnor som insjuknat i underlivscancer (patientmedlemmar) och deras anhöriga samt övriga som stödjer Gynsams verksamhet (stödmedlemmar). Gynsam ger stöd och information till patientmedlemmar och deras anhöriga via stödpersonsverksamheten, www.gynsam.se, tidningen Gynsamposten och olika aktiviteter i de lokala medlemsföreningarna. Gynsam informerar och debatterar med politiker och andra som i sitt beslutsfattande påverkar situationen för kvinnor med gynekologisk cancer. Vårt mål är att alla kvinnor med gynekologisk cancer ska ha tillgång till optimal sjukvård. STÖD TILL VERKSAMHETEN Företag och organisationer kan stödja Gynsam genom gåvor och annonsering i Gynsamposten. Genom att stödja vårt arbete i Gynsam är ni med och påverkar vården för kvinnor med gynekologisk cancer! BLI MEDLEM Bli medlem, kontakta föreningens ordförande på 08-23 30 20 eller e-post ordforande@gynsam.se. Årsavgiften är 150 SEK som sätts in på Gynsams plusgiro 129 69 63-0 eller bankgiro 374-9660. Uppge namn och adress, samt om du önskar vara patient- eller stödmedlem. Företag, organisationer och mottagningar stödjer genom sitt medlemskap verksamheten och får tidningen Gynsamposten.

BESTÄLL GÄRNA VÅR SYMBOL Symbolen kostar 30 kronor som sätts in på Gynsams plusgiro 129 69 63-0 eller bankgiro 374-9660. Uppge namn och adress och att betalningen avser Gynsams symbol. Så kommer den per post.