Page 1

Nr 1 / 2017 vinter vol 6

en nättidning för professionella coacher

MAGAZINE

tema:

TID 1/2017 GROW magazine /  1


GROW magazine — nr 1/ 2017

GROW

MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

Nr 1 - vinter 2017 - vol 6

s 12

TID - OCH TIDEN LARS-ERIC UNESTÅHL - fil dr psykologi, grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan

s 30

ALLTID GROW

i

mag a zine

HUR LÅNG TID TAR DET ATT SKAPA EN VANA? OSKAR HENRIKSON - leg psykolog, VD Habitud

s 38 NUET I VÅRA DRÖMMAR

AGNETA OREHEIM, - drömterapeut, föreläsare

s 46 TAPPING - ÖPPNAR OSYNLIGA DÖRRAR BRITT JOHANSEN - coach, cert mindful tapping

s 49 TIDEN & LIVET

ANNA ERIKSSON - beteendevetare, coach

s 56

FÅ BETALANDE KLIENTER UTAN ATT SÄLJA? CHRISTINA LAGNELIUS, coach, utbildare, grundare av CoachCompanion

s 64

BYGGA VARUMÄRKE - SÅ MYCKET MER ÄN BARA REKLAMEN LENA GUSTAFSSON, coach, ordförande för ICF Sverige

s 72

LJUVLIGA DRÖMMAR

JOHANNA NILSSON, beteendevetare, ooach

s 74

VINTERDAG PÅ SOMMARÖN

ANN CATRIN REDIN, pedagogista Reggio Emiliia

2  �

GROW magazine 1/2017

GROW / SPANING nedslag i det som gror just nu - idéer, företeelser människor TEMA för fokuserad fördjupning TIPS & TRICKS idéer till professionell utveckling I COACHENS VERKTYGSLÅDA teori, metoder, modeller TANKAR FRÅN EN COACH tankar och funderingar från gästande coacher BRANSCHNYHETER nytt inom coachsamfundet JOBBSITUATIONER forum för jobbdiskussion coacher emellan RETREAT platser i världen för inspiration, tankar, avkoppling GROWING / INSIKT saker som berör UR ARKIVET personer, idéer, händelser i coachingens historia


nr 1 / 2017

— GROW magazine

INNEHÅLL - vol 6 - nr 1/2017

P

I

Perspektiv

06 GROW / SPANING

70

10 TEMA: TID 12 OM TID - och tiden Jan-Eric Uneståhl, fil dr psykologi,

grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan

30 ledaren / HUR LÅNG TID TAR DET ATT SKAPA EN VANA? Oskar Henrikson, leg psykolog, VD Habitud 38 NUET - I VÅRA DRÖMMAR Agneta Oreheim, drömterapeut, föreläsare 46 tankar från en coach / TAPPING - EN METOD SOM ÖPPNAR OSYNLIGA DÖRRAR Britt Johansen, coach, cert mindful tapping 49 vd-coachen reflekterar över TIDEN & LIVET Anna Eriksson beteendevetare, coach

I 72

LJUVLIGA DRÖMMAR Johanna Nilsson,

K

coach, beteendevetare 74

RETREAT: gotland

EN VINTERDAG PÅ DEN ÖSTRA SIDAN AV SOMMARÖN

UR ARKIVET / GTD - Getting Things Done

V

Verktyg

K

Karriär

56 FÅ BETALANDE KLIENTER UTAN ATT SÄLJA?

lär dig konsten att kunna leva på din coaching! Christina Lagnelius, coach, grundare av CoachCompanion

I COACHENS VERKTYGSLÅDA / 62 BRANSCHNYHETER Teori & Metod: COACHING PÅ LINJEN 64 Del V- Driva eget som coach: Joseph O'Connors & BYGGA VARUMÄRKE Andrea Lages tidslinje - SÅ MYCKET MER ÄN SJÄLVA REKLAMEN 54 TIPS & TRICKS Lena Gustafsson, coach, för professionell företagsrådgivare, ordförande ICF Sverige utveckling /

28

TVÅ ÅR & 100 KLIENTER

Thomas Leonard

P

Inspiration

Intryck

I

A

Avtryck

79 GROW / INSIKT

V

VIN

sid

A

4

N!

I

Ann Catrin Redin,

pedagogista, Reggio Emilia, Region Gotland 1/2017 GROW magazine /  3


GROW magazine — § vinn!

Vi n n!

TING TAR TID!

6 mars!

EN POSTER LOTTAS UT! T.T.T. - Ting Tar Tid. En av Piet Heins grukar som du kan läsa mer om på sidan 79. Ting Tar Tid har också blivit en poster, från omslaget av detta nummer av GROW magazine, och en lottas ut! Skicka ett mail innan den 6 mars till:

info@growmagazine.se och skriv VINNARE! på ämnesraden. Då kommer du också per automatik med i GROW magazines prenumerationslista - helt kostnadsfritt. Om du inte redan är det, förstås. Som prenumerant kommer du att få tidningen direkt i din mailbox 4 gånger om året - vinter, vår, sommar, höst och GROWs nyhetsbrev. Lite då och då. Postern är i A3-format, 297 x 420 mm.

GROW for it!

Grattis! GRATTIS! till BODIL PERSSON, vinnare av förra numrets poster ADDICTED TO LEARNING. Den har skickats till Bodil per post. 4  �

GROW magazine 1/2017


§

GROW

MAGAZINE

T

INCHECKNING

— GROW magazine

incheckning

iden - den dyrbara

Tänker på den gamla gåtan Vad är det som går och går och aldrig kommer till dörren?, den första gåta jag lärde mig som barn. Svaret? Klockan, förstås. Idag, som vuxen, skulle istället svaret kunna bli, kanske inte Tiden för vi vet att vi förr eller senare kommer att befinna oss framför en dörr bakom vilken vi inte vet vad vi kommer att möta. Men visst kan det kännas som att man går och går och aldrig riktigt kommer fram? Kommer fram till den där dörren bakom vilken allt det där man vill nå finns? Och det därför att man tycker att tiden inte riktigt räcker till. I alla fall kan jag känna så. Eller så här - En som inte har mig försöker vinna mig och den som har för mycket av mig försöker göra mig kortare. Vem är jag? Tiden. Som kunde gå riktigt långsamt som barn och som man som vuxen försöker vinna på massor av olika sätt. För att spara tid och få mer. Det intressanta är att vi alla har lika mycket av den. Tiden är demokratisk på det sättet. Det är upp till oss själva vad vi fyller vår tid med - och hur vi gör det. R E D A K T I O N ANSVARIG UTGIVARE & REDAKTÖR : Lena Weesar · lena@growmagazine.se

ANNONSBOKNING: maila: info@growmagazine.se för mer information

GRAFISK FORMGIVNING & BILDREDAKTÖR : Lena Weesar · lena@growmagazine.se

MEDVERKANDE SKRIBENTER I DETTA NUMMER : Lars-Eric Uneståhl, Christina Lagnelius, Lena Gustafsson, Anna Eriksson, Britt Johansen, Johanna Nilsson, Ann Catrin Redin

KONTAKT: info@growmagazine.se growmagazine.se Omslag och omslagsbild: Lena Weesar Samtligt material i GROW magazine är redaktionellt om ej annat är angivet. GROW magazine är en digital kvartalstidskrift som vänder sig till professionella

N

är jag arbetade i Västafrika kändes tiden annorlunda. Man jagade till exempel inte minuter. Bussen gick när den var fullsatt, inte 08.37. Handlade man på marknaden fick man inte ha bråttom, köpslåendet tog sin tid och det förväntades av en. Ett slags socialt uppförande där man synade och klämde på varan, diskuterade för- och nackdelar, skämtade och skojade för att till slut enas om det bästa priset. För köparen och säljaren. Ovant och konstigt för mig, en västerlänning, men svårt att vänja mig av med när jag kom hem till Sverige igen. Jag fortsatte att köpslå, pruta. Vi ser helt enkelt olika på tiden. Värderar den efter prestation, upplevelser eller social samvaro. Bland annat. Men att tiden är betydelsefull för oss, det är nog något vi kan enas om. Även de stunder då vi tycker att den går riktigt, riktigt långsamt.

T

iden, vår dyrbara tid, är temat på årets första nummer av GROW magazine. Ett tema nog värt att lägga ner lite tid på - för att göra år 2017 till det allra, allra bästa! LENA W

Lena Weesar - redaktör - lena@growmagazine.se - growmagazine.se

coacher men även andra intresserade av coaching, personlig utveckling och närliggande områden. GROW magazine tar även upp livsstils- och samhällsrelaterade frågor i stort med förhoppning att inspirera och ge idéer. Tidskriften GROW magazine ges ut av

ANNONSERA I GROW magazine? maila: info@growmagazine.se för MER infoRMATION

Vox Orange Stockholm, Artillerigatan 91, 115 30 Stockholm. Kontakt: voxorange@mail.com

1/2017 GROW magazine /  5


Illustration: Misha

PERSPEKTIV — § GROW / SPANING

6  �

GROW magazine 1/2017


§

GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

GROW / SPANING

NEDSLAG I DET SOM GROR JUST NU - IDÉER, FÖRETEELSER, MÄNNISKOR

Å

R 2017 är Tuppens, den röda eldtup-

pens år enligt den kinesiska kalendern. Ett år där skarpsinne, flit och beslutsamhet råder. Ett år som också är extra gynnsamt för självförverkligande och förbättring av den egna personligheten, även det yttre som utseendet. För under Tuppens år är det intrycket som räknas. I den traditionella kinesiska kalendern infaller det nya året, vårfesten som det också kallas, vid den andra nymånen efter vintersolståndet och i år är det den 28 januari enligt den gregorianska kalendern, den kalender vi följer. I Thailand firas nyår, Songkran, då solen går in i Vädurens tecken strax före regnperioden kring den 13 april. Enligt judisk tradition infaller nyåret - Rosh Hashanah, hela skapelsens »födelsedag« - den första och andra dagen i den judiska månaden tishri. I år från solnedgången den 20 till natten den 22 september och inom islam börjar det nya året, Al Hidjra, den första dagen i den muslimska månaden muharram. Den månad då profeten Muhammed reste från Mecka till Medina vilket enligt vår kalender infaller vid solnedgången den 21 september. Fler nyår firas under hösten, bland annat den hinduiska ljusfesten Diwali, ljusets seger över mörkret, i år den 19 oktober och den motsvaras i många länder av nyår. Skulle vi fortsätta att gå igenom världens kulturer och religioner märker vi snabbt att vi kan fira nyår så gott som varje månad. Det är himlakropparna som styr vårt sätt att uppfatta och dela in tiden kronologiskt i kalendrar och almanackor utifrån sol- och, eller, månåret. Årets början styrs av andra principer religiösa händelser och årstidsväxlingar.

T

ID. Veckor, dagar, timmar. minuter. Då. Nu. Sen. Tid, något vi alla har och har gemensamt men som har blivit en bristvara för alltför många och kommer så att vara under 2017. Utan planeringskalendern står vi oss slätt. Den styr i mångt och mycket vår tid och våra liv.

TIDSPANING VI JAGAR TID, SÄGER VI I VÅR KULTUR. DET VI EGENTLIGEN MENAR ÄR ATT VI LÅTER KLOCKTIDEN JAGA OSS, OCH ATT VI STENHÅRT INRIKTAR OSS PÅ ATT FÖRSÖKA SPARA TID, TILL EXEMPEL GENOM ALLEHANDA TEKNISKA FINESSER. MEN DET SOM VI LÄNGTAR EFTER HAR NOG INGENTING MED KLOCKAN ATT GÖRA. DET ÄR DEN PERSONLIGA, DEN UPPLEVDA TIDEN SOM VI VILL HA LÅNG. DET ÄR DEN VI VILL FÅ GOTT OM. - BODIL JÖNSSON

T

ID - DET ENDA DU HAR, skriver Bodil Jönsson i Tio tankar om tid (Brombergs förlag 2002) en bästsäljare som blivit något av en klassiker, och hon fortsätter: »I mitt liv finns det inte så många idoler. Kanske bara en, min farmor. Orsakerna till det starka minnet av min farmor är säkert många, men just nu tänker jag främst på en: min farmor hade inte ont om tid. Med våra mått mätt hade hon ont om plats, ibland säkert ont om mat, värme och ljus. Men hon hade inte ont om tid. Det kändes inte så för henne, hon såg inte på livet på ett sådant sätt. Två generationer senare tillhör jag en generation och en kultur som inbillat sig att den har ont om tid. Ont om det enda en människa har.«

T

ID - LIVET ÄR INTE KRONOLOGISKT skriver Alex Schulman och Sigge Eklund tretton år senare i sin bok med samma titel (Bookmark Förlag 2015): » ... vi märker vi att vi ständigt återvänder till tiden. Den håller oss i ett fast grepp. Det är kittlande att tänka på den, och samtidigt ger den oss ångest. Vi har upptäckt att tiden påverkar oss mycket mer än vad vi kunnat tro. Kanske är vi inte ensamma om det.« Tid. Klocktid. Upplevd tid. Tiden är fri för oss alla att förhålla oss till. Och att använda. ˜ 1/2017 GROW magazine /  7


PERSPEKTIV — § GROW / SPANING

GROWING - FRISKVÅRD/

TOP 10 - POPULÄRASTE FRISKVÅRDSAKTIVITETER 2016 De mest populära friskvårdsaktiviteterna förra året var enligt statistik från Wellnets friskvårdsplattform: 1. Gym & gruppträning - som oinskränkt ligger i topp år efter år, kanske beroende på den variation av träning ett gym erbjuder. 2. Massage - har blivit efterfrågat, inte minst bland dem som får friskvårdsbidrag från sin arbetsgivare. 3. Simning - fler och fler verkar byta ut gymmet mot simhallen. 4. Fotvård - en önskad friskvårdsaktivitet för att öka det kroppsliga välbefinnandet. 5. Onlineträning - ökar liksom utbudet av onlineträning där man kan hitta allt från yoga och mindfulness till löp- och styrke träning. 6. Yoga - ökar stadigt i popularitet år efter år. 7. Racketsport - tennis, badminton och det nya pendeltennis. 8. Mindfulness - och andra aktiviteter med fokus på psykiskt välmående blir intressantare för allt fler. 9. Kostrådgivning - särskilt online via mobil eller surfplatta ökar. 10. Osteopati - en friskvårdsbehandling med mjuka manuella rörelser.

GROWING - COACHER /

ENERGICOACH, HÅLLBARHETSCOACH, SPARBANKSCOACH, VASALOPPSCOACH, KANOTSLALOMCOACH Titeln, eller begreppet, coach används inom fler och fler områden: Energicoach - Med statligt stöd kommer Linköpings kommun att anställa en coach - energicoach - på 50% som ska stödja kommunens små och medelstora företag för att energieffektivisera, meddelade Linköpings kommun i december förra året. Detta ingår i ett treårigt projekt där kommunens företag bland annat ska få individuell rådgivning. Samtidigt ska den energirådgivning som redan finns i kommunen utökas med 50%. Hållbarhetscoach - Det är karriärplattformen Sustainergies vilken arbetar för att stärka kompetensen om hållbarhet hos studenter på svenska universitet och högskolor som erbjuder frivilliga studenter att verka som hållbarhetscoacher inom näringslivet. Under hösten sökte till exempel hotellkedjan Nordic Choice Hotels 60 hållbarhetscoacher till sina hotell runt om i Sverige. Sparbankscoach - Sparbankernas Riksförbund har under hösten startat ett pilotprojekt med sparbankcsoacher, ett projekt som också karriärplattformen Sustainergies ligger bakom. Fyra studenter från Malmö högskola, Örebro, Lunds respektive Stockholms universitet har utsetts till sparbankscoacher under det att de pluggar ekonomi, miljö, marknadsföring /kommunikationsvetenskap och nationalekonomi. Vasaloppscoach - Det finns sex officiella Vasaloppscoacher inom längdskidor i Sverige vilka erbjuder sina tjänster som träningsrådgivare inför Vasaloppet. Slalomcoach i kanotslalom - Kanotslalom går ut på att paddla snabbt och precist i en fors och förutom SM anordnas världscuper och VM i sporten. Slalomcoach kallas tränarna inom kanotslalom.

TTT - Ting Tar Tid / Piet Hein 8  �

GROW magazine 1/2017


GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

Foto: bst 2012

§

GROWING -TEMA: TID/

TIDSFORSKNING

Tidsforskning - forskning om hur vi använder vår tid - Time Use Research. Det handlar alltså inte om den typ av tidsstudier som hade sin upprinnelse i USA på 1930-talet när produktionen inom industrin skulle effektiviseras genom klockade analyser av hur lång tid olika arbetsmoment skulle ta. Som vid arbete vid det löpande bandet. Tidsforskning inom tidsanvändning handlar istället om hur vi människor använder vår tid under en vanlig dag för ge svar på frågor av samhälleligt intresse: Stadsplanering (hur överensstämmer samhällsplaneringen med hur människor använder sin tid?), informationsteknologi (vilken roll och på vilket sätt påverkar teknologin människors liv?), jämställdhetsfrågor, balansen mellan work-life och mycket mera kan tidsforskning ge perspektiv på.

GROWING - TID FÖR VÄLBEFINNANDE /

THRIVEGLOBAL - ATT ÅTERTA TIDEN OCH KONTROLLEN ÖVER SITT LIV

Thrive - att växa och frodas, blomstra, trivas. ThriveGlobal - More than living. Thriving. - är en sajt och mediaplattform för hälsa och välbefinnande som startade under hösten av Arianna Huffington, en av grundarna till den amerikanska nättidningen Huffington Post. I de inledande orden när sajten lanserades den 20 november förra året skriver hon bland annat att ThriveGlobal fötts ur behovet att ta kontroll över livet när teknologin gjort att tempot ökat med en hastighet som gjort att vi förlorat förmågan att hantera oss själva och våra liv. Genom att ge strategier och verktyg baserade på den senaste forskningen vill ThriveGlobal ge hjälp att just hantera de oavsiktliga konsekvenser de teknologiska förändringarna lett till på grund av ett högt tempo med stress och utbrändhet. Vilket även Arianna Huffington själv erfarit då hon en natt kollapsade, somnade framför sin dator och vaknade upp på golvet, blodig med brutet kindben. Varför hände detta? Läkarna sa att inget var fel på henne men hon kände att allt var fel, skriver hon. Och hon frågade sig själv Är det detta framgång leder till? Händelsen blev en ögonöppnare för henne till att leva ett balanserat liv med, inte minst, god sömn. Nättidningen Huffington Post startade som blogg och reaktion mot, vad man upplevde, en alltför ensidig nyhetsrapportering i amerikansk media. 2011 köptes HuffPost, som tidningen också kallas, av Time-Warner koncernen/America Online, för 315 miljoner dollar. Arianna Huffington har under åren rankats som en av världens mest inflytelserika kvinnor (Forbes). ˜

1/2017 GROW magazine /  9


PERSPEKTIV — § TEMA: TID

A: M TE TID

Illustration: tai111

10  �

GROW magazine 1/2017


§

TEMA: TID

— PERSPEKTIV

TEMA: TID

C

ARPE DIEM! - Fånga dagen, lita ej på morgondagen! Njut och ta vara på den flyende dagen för den kommer inte tillbaka. Så diktade den romerske poeten Horatius kring Kristi födelse. 1990 fick filmen Döda Poeters Sällskap en Oscars. Filmen där läraren mr Keating inspirerar sina elever till att fånga dagen genom poesi - Carpe diem. Och många av oss som såg filmen då, och senare, blev starkt berörda. Både av filmens budskap och av de tragiska konsekvenser som det ledde till. Att fånga dagen och gå sin egen väg i en ultrakonservativ miljö som den internatskola filmen skildrar, möter kompakt och ödesdigert motstånd. Men uppmaningen Carpe diem! spred sig, hördes var och varannan dag, skrevs på husväggar, debatterades i tidningarna. Länge. Lev nu! Inte för imorgon.

M

EN HUR SER DET UT IDAG? 2017? Carpe diem lever vidare. Men vi kanske har ett mer komplicerat förhållande till Tid idag än vad man hade när Horatius skrev sin dikt för 2000 år sedan. En ren spekulation förstås. Tid är alltså temat i det första numret av GROW magazine 2017. LARS-ERIC UNESTÅHL, grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan, inleder med en personlig översikt över vad tid kan vara, hur man kan uppfatta tid och vad tid kan betyda i olika sammanhang. Med många exempel ur sin egen verksamhet, flera som man själv kan testa. OSKAR HENRIKSON, VD för Habitud, det psykologiska gymmet på nätet, utmanar oss att utmana våra vanor. Men hur lång tid tar egentligen att förändra en vana? Läs vad han kom fram till - genom att utmana sig själv. AGNETA OREHEIM, drömterapeut och föreläsare, ser våra drömmar som en spegelbild av vår aktuella livssituation. Genom våra drömmar kan vi få perspektiv på nuet. För, som hon säger, drömmar handlar inte om att sova - utan att vakna! VD-coachen ANNA ERIKSSON reflekterar över Tiden och Livet - och ställer många tänkvärda frågor vi kan ställa oss nu i början av året. Som vilka förändringar skulle göra dig själv, din familj och din organisation gott under det kommande året? Coachen BRITT JOHANSEN berättar om tapping, en metod som bland annat kan reducera stress när livet och tiden snurrar på för snabbt. JOHANNA NILSSON, coach, inspirerar till att förankra oss i nuet genom att baka, i det här numret av GROW ljuvliga kokosdrömmar. Och ANN-CATRIN REDIN, pedagogista/Reggio Emilia, som flyttade från Stockholm till Gotland för några år sedan beskriver en helt vanligt vinterdag på sommarön med 100% närvaro i nuet. Planerar du att se över ditt företag nu i början av året? Eller håller du på att starta upp? LENA GUSTAFSSON, coach och företagsrådgivare, går igenom vad du bör tänka på när du bygger ditt varumärke. Och CHRISTINA LAGNELIUS, grundare av CoachCompanion, lär dig konsten att kunna leva på din coaching! 1/2017 GROW magazine /  11


PERSPEKTIV— § ledaren - TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

TID

D

ET VI KALLAR TID uppstod troligtvis vid »Big Bang«. Människan har sedan gjort tiden till en mänsklig konstruktion som vi har införlivat som en nödvändig del av vår verklighet.

12  �

GROW magazine 1/2017


§

TEMA: TID

— PERSPEKTIV

TEMA TID

:

Text: Lars-Eric Uneståhl Fil dr i psykologi President SIU Grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan siu.nu - slh.nu 1/2017 GROW magazine /  13


PERSPEKTIV —

§

TEMA: TID

TID

SOM EN

MÄNSKLIG SKAPELSE VI HAR SKAPAT EN TIDSORDNING där hela vår tillvaro bygger på den LINJÄRA TIDEN, vilket gör det möjligt att få ordning på tillvaron genom att vi, till exempel, kan skilja på orsak och verkan.

D

U HAR SÄKERT HÖRT det gamla

VAD ÄR DÅ OBJEKTIV TID?

talesättet: Tid är naturens sätt att hindra allt från att hända på samma gång. Samtidigt har tiden för många blivit en belastning och »tidssjukan« utgör idag vår kanske vanligaste orsak till negativa stressproblem. I den »verkliga verkligheten«, VV, finns varken tid eller rum. Vår subjektiva verklighet, SV, kan betraktas som en begränsad fiktiv atomär spegling av VV, en spegling med grund i vår tredimensionella materia.

T

Vår hjärna har inte förmågan att förstå en evighet som varken har en början eller ett slut utan hjärnan är begränsad i tidens och rummets dimensioner.

i har också definierat tidsinnehållet genom att bestämma vad en sekund är - en sekund definieras genom »the electronic transistion frequency of caesium atoms« - eller en minut, timma, dag, månad, år. Denna tid kallas för den objektiva tiden och är gemensam för alla, även om mätmetoderna kan variera. Den vanligaste universella tiden kallas för UTC och mäts med atomklockor. Till vardags används ofta enkla operationella definitioner, till exempel »tid är vad klockan visar«.

V

I vet intellektuellt att tiden upphör att existera när vi kommer upp i ljusets hastighet och vi kan spekulera om tiden kommer att gå bakåt om ljusets hastighet kan överskridas, men samtidigt kan vi inte förstå hur vi skulle kunna fungera i en verklighet utan tid - eller där verkan kan komma före orsaken. 14  �

GROW magazine 1/2017

IDEN BETRAKTAS som den 4:e dimensionen tillsammans med de tre spatiala dimensionerna. Dessa dimensioner utgör inte universella egenskaper utan är delar av en fundamental intellektuell struktur. Vi definierar objektiv tid som en mätbar period under vilken en handling eller process äger rum eller fortsätter. Det är alltså ett icke rumsligt kontinuum som går från det förflutna till framtiden genom att passera nuet.

V

TID OCH BIOLOGISKA KLOCKOR

M

ÄNNISKAN har accepterat och anpassat sig till Soldygnet, det vill säga 24-timmarsdygnet som är naturens egen tidsenhet. Soluren blev därför de första tidmätningsinstrumenten. Dagen delade man in i 12 timmar. De första klockorna med större noggrannhet var pendeluren (farfarsklockorna) där rytmen i pendels gång utgjorde tidsenheten. På 1900-talet kom kvartsuren som bygger på svängningarna hos kvartskristaller och senare på 1900-talet atomuren, som bygger på exakta molekylsvängningar. Med en felmarginal på en sekund på 500 år.

D

e biologiska klockorna styr processer med en period på drygt 24 timmar - cirkadianska processer. Dygnsrytmen vid isolering ligger dock på 25 timmar, så människor borde egentligen vara kvällsmänniskor. De biologiska klockorna kan alltså påverkas av yttre situationer och kan i viss mån påverkas av träning.


§

TEMA: TID

— PERSPEKTIV

SUBJEKTIV TID

DEN UPPLEVDA SUBJEKTIVA TIDEN påverkas ännu mer av situationen och varierar mycket mellan olika individer. Den subjektiva eller personliga tiden - vår tidsupplevelse - har stora intra- och interindividuella variationer, det vill säga, den varierar både mellan l SITUATION,l INDIVID och l KULTUR.

l

SITUATION

Det kända exemplet om att - hur fort eller sakta som tiden går beror på vilken sida om toalettdörren man befinner sig - ger uttryck för situationens och vårt sinnestillstånds betydelse för tidsupplevelsen. Tiden kan till exempel gå mycket sakta när man har tråkigt och jättefort när man har roligt.

TEST

l

l

HÄR kan du sitta i egna tankar, tills någon annan på dörren bankar.

INDIVID

Jag ber ibland människor att blunda och sträcka upp handen när de upplever att en minut har gått. De första händerna brukar komma upp efter 20 sekunder och de sista när 2 minuter passerats.

KULTUR

Det finns också kulturella skillnader. En god vän som är psykiater i »mañanakulturen« Brasilien påpekade en gång att det i Brasilien sågs

som ett tecken på neuros om man kom i tid.

1/2017 GROW magazine /  15


PERSPEKTIV —

§

TEMA: TID

SOM

TID

ALTERNATIVA MEDVETANDETILLSTÅND JAG HAR ÄGNAT MÅNGA ÅRS FORSKNING till att undersöka de varianter till vårt vanliga medvetande som jag kallat ALTERNATIVA MEDVETANDETILLSTÅND (AMT).

H

ÄR FINNS TILLSTÅND som sömn, dröm, hypnos, trance, flyt med mera. I dessa tillstånd skiljer sig tidsupplevelsen radikalt jämfört med när vi är i vårt dominanta »vakna« medvetandetillstånd, DMT. Här är några exempel: Hur har du sovit i natt? brukar jag fråga. Oavsett svaret fortsätter jag med frågan: Hur vet du det? När vi är i ett AMT vet vi nämligen inte om att vi är där. Det är först efteråt som vi blir medvetna om att vi sov, drömde eller hade flyt. De elitidrottare som jag samarbetar med säger till exempel: »Om jag blir medveten om att jag har flyt, så försvinner det.«

D

et finns människor som påstår att de inte fått en blund i ögonen under hela natten, trots att de fysiologiska mätningarna visar att man sovit flera timmar. Orsaken är att man på morgonen bara är medveten om de tider man legat vaken. Samma sak gäller drömmen. Man kan uppleva rädsla under en dröm därför att man inte vet att det »bara« är en dröm. Just då är det »verklighet«. 16  �

GROW magazine 1/2017

D

etta är dock bara den ena sidan.

Även om man inte är medveten om tiden i ett AMT kan man programmera in tiden mycket exakt. Jag har gjort många experiment där jag till exempel säger till en försöksperson, som är i hypnos: »3 min och 21 sek efter det att du vaknat kommer din högra hand att vidröra ditt högra öra. Du kommer inte att minnas den här instruktionen.«

E

xakt 3.21 efter att personen slagit upp ögonen höjs högerarmen till örat. Om jag efter det frågar: Vad gjorde du (eller din högra arm) nyss? - så blir svaret: Jag gjorde ingenting. . Här utför kroppen en uppgift utan att man är medveten om det och utförandet kommer exakt efter den tid som är inprogrammerad.

F

ör att ta reda på mer hur den icke medvetna delen kan ha kontakt med en »exakt klocka« gör jag just nu experiment på Universitetssjukhuset i Örebro för att ta reda på varför man kan lära kroppen att vakna på en exakt tid på morgonen efter att ha »programmerat in« den tiden innan man somnar. Ingen forskare har hittills kunnat förklara hur det är möjligt att till exempel vakna 07.07 utan väckarklocka och utan att man är medveten om tidens gång på natten.

» ALTERNATIVA MEDVETANDETILLSTÅND som sömn, hypnos, trance, flyt med mera tillstånd där tidsupplevelsen skiljer sig radikalt mot vårt »vakna« medvetandetillstånd.«


§

TEMA: TID

— PERSPEKTIV

NÄR TIDEN GÅR FORTARE ELLER SAKTARE ALLA MÄNNISKOR har upplevt hur olika fort tiden kan gå beroende på situation och sinnesstämning. Tidens gång upplevs också olika hos barn respektive gamla. Den kan också påverkas genom så kallade l TIDSDORTIONSMETODER under hypnos.

l

l

I SNABBA SPORTER - SLALOM

Ett annat område där detta har en stor användning är i snabba sporter:

KOMPRIMERAD TID

Jag har till exempel i olika hypnosexperiment visat att man kan uppleva en 2-timmars långfilm på ett par minuter eller komprimera en 20-minuters migränattack till någon enda minut.

V

id ett tillfälle när jag arbetade med det kanadensiska alpina landslaget, så hade en av åkarna problem som berodde på att hon »ville för mycket«, vilket gjorde att hon jobbade för mycket med det jag kallar DKS – dominanta kontrollsystemet – viljemässig ansträngning, vilket orsakade blockeringar i prestationen, till exempel i form av antagonistspänningar.

J

l

ag beslöt då att göra ett experiment i samband med I SNABBA en internationell slalomtävling i Salt Lake City. SPORTER Jag lät henne göra första åket för sig. Det andra åket FORMEL 1 gjorde däremot jag genom att jag »lånade hennes kropp«. (Det gick till så att jag mellan åken »programmeör Markus Eriksson i rade hennes kropp« i det mentala rummet). Formel 1, Kenny Bräck Efteråt fick hon instruktionen: Jag har programmerat (Indianapolis), Thed Björk in »mitt åk« så det enda du behöver göra är att ta på (STCC) och många andra skidorna, överlämna åt kroppen och »låta det hända«. företrädare för snabba sporon gjorde ett fantastiskt bra åk, men trodde själv ter har detta varit ett viktigt att det andra åket gick mycket långsammare. Orsätt att använda den mentala saken var att hon upplevde åket i slow motion, där tiden träningen. går långsammare och där man därför hinner med att igger man i flera hundra göra bra saker. kilometer med bilar runt När hon jämförde tiderna från första och andra åket omkring så är metoder för att och förstod hur mycket bättre det gick i andra åket, så sakta tiden både av prestablev hon jättemotiverad att lära sig att själv skapa »flyt« tions- och ibland livsavgörangenom att ta kontroll över detta alternativa kontrollsysde betydelse. tem (AKS).

F

H

L

E

fter en tid hade hon lärt sig att sköta detta själv och ett år senare tog hon en guldmedalj i olympiaden i Innsbruck. 1/2017 GROW magazine /  17


PERSPEKTIV — § TEMA: TID

TIDSLINJEN, TIDSLUNKEN & TIDSSJUKAN

TID

NU

Dåtiden borta. Nuet kort men avgör vad som kommer - planeras. Tidskrav. Stress. Tiden får ej slösas bort. Dödssynd i USA - blev också det med Lenin i Ryssland. Spara tid, mät tid, arbeta snabbt. Jag hinner inte. Har- inte-tid-syndromet. Tidens tyranni.

DÅ ...

SEN?

I VÅR KULTUR ser vi tiden som en linje.

O

CIRKELN

representerar kontinuitet, årstider, födelse, död, ändlös upprepning. Morgondagen har jag redan varit med om för den hände redan i går. Idag kommer igen i morgon. Livet blir lugnt. Fridfullt. Detta passar en del även i vår kultur medan de flesta blir uttråkade och stressade av för lite av stimulans och utmaningar.

18  �

GROW magazine 1/2017

M DETTA synsätt har sina rötter i den grekiska kulturen så har »Tidslunken« eller »Tiden som en cirkel« sitt ursprung i den kinesiska kulturen.


§

TEMA: TID

— PERSPEKTIV

TIDSSJUKAN

l

ÄVEN OM MAN KAN bli stressad av understimulering och av att ha för lite att göra (arbetslöshet med mera), så är det motsatsen som de flesta förknippar med l NEGATIV STRESS. I fortsättningen skriver jag bara l STRESS istället för negativ stress, men det är viktigt att påpeka att det också finns en l POSITIV STRESS som är helt nödvändig för att fungera på ett bra sätt.

POSITIV STRESS

Ska man fungera bra i en viss situation (till exempel i en fotbollsmatch) så behöver kroppen en stressreaktion där kropp och sinne ställer om från »naturliga« funktioner till »beredskapsfunktioner«.

D

essa viktiga positiva stressreaktioner ska dock vara temporära och följas av avkoppling och återhämtning med en återgång till de naturliga och vardagliga funktionerna. .

O

fta är det just bristen på denna viktiga återhämtning som gör att den positiva stressen går över i en negativ form.

l

STRESS MANAGER

Ett yrke som vi på Skandinaviska Ledarhögskolan utbildar till heter Stress Manager. Efter en kort introduktion följer ett halvår av egenträning. Här kommer några glimtar från den delen av kursen som har med »Tidssjukan« som Stressor.

N

är man klagar över att man är stressad så är några av de vanligaste påståendena: »Jag hinner inte med…«,»Jag har för lite tid«, »Hur ska jag hinna med allt som måste göras…?«, etc. Det gör att Tidshantering, Time Management, blir en viktig del av en Stress Manager kurs.

T

idsbrist finns ju inte i sig eftersom alla människor har lika mycket tid till förfogande - 24 timmar per dygn. Det blir därför en fråga om hur man använder tiden, det vill säga hur man prioriterar sin tillvaro.

D

ärför kan man inte arbeta med Time Management förrän man har »bestämt sin framtid« - gjort upp målen för sitt liv.

l

MURA - I MENTAL TRÄNING

Den mentala träningen utgår från en modell jag kallar för MURA Mål – Utgångsläge – Resurser – Aktivitet. När man arbetar med M-faktorn - som en del av »Skapa din egen framtid«, så är de två viktigaste frågorna:

TEST

1. HUR VILL JAG HA MITT LIV? 2. HUR VILL JAG FUNGERA SOM MÄNNISKA?

E

fter det att man på det sätt designat sin framtid så kan man börja TIDSPLANERA och PRIORITERA utifrån hur viktiga saker och ting är.

M

an prioriterar de saker och aktiviteter som leder till de framtidsmål man själv bestämt. Här ingår många övningar som till exempel POÄNGSÄTTNING AV ALLT DET MAN GÖR UNDER EN DAG utifrån den effekt aktiviteten har på arbetsmål, relationsmål, hälsomål, etc.

E

n annan övning är att DELA UPP I DET SOM ÄR VIKTIGT OCH DET SOM ÄR BRÅTTOM för att sedan betona det som är viktigt. Det är lätt att hamna i det som på engelska kallas PROCRASTINATION - att man skjuter upp viktiga saker därför att det som är bråttom kommer före. 1/2017 GROW magazine /  19


PERSPEKTIV —

§

TEMA: TID

AVSPÄND EFFEKTIVITET

EN ANNAN DEL av Stress Management är att lära det jag kallar för l AVSPÄND EFFEKTIVITET. Många människor förknippar fortfarande ordet effektivitet med ansträngning - att jobba hårt, hinna med många saker och använda all den kraft och energi som man kan uppbåda. Effektivitet har dock mer med l KVALITET än KVANTITET att göra. Att göra de rätta sakerna istället för många saker.

l

FLYT

Begreppet AVSPÄND EFFEKTIVITET skapade jag när jag arbetade med landslagen och olympialagen på 1970-talet.

M

an berättade då något som jag själv hade märkt när jag var aktiv idrottsman, nämligen att man gjorde den bästa prestationen när man hade FLYT, när man inte behövde varken tänka eller anstränga sig utan man »överlämnade åt kroppen« och njöt av ett tillstånd där saker och ting hände av sig självt på ett bra sätt.

TEST

l

FLYT I VARDAGSLIVET ÖVERSÄTT DINA FRAMTIDSMÅL TILL MÅLBILDER

F

lyt kan och bör man också ha i vardagslivet och vägen dit går genom att de attraktiva framtidsmålen översätts till målbilder, varefter dessa programmeras in i »det mentala rummet«.

P

å det sättet skapas program i hjärnan, som styr automatiken i livet (det mesta i livet är automatiserat) i riktning mot målen och tillåter oss att leva i nuet och njuta av processen på vägen mot målet. Jag har hittills aldrig upplevt att de som lärt sig detta har klagat över tidsbrist eller negativ stress.

DELEGERING

I ledarskapskurserna ingår också DELEGERING som en viktig del för att både »spara tid« och själv kunna ägna sig åt det som är viktigast.

H

är ingår också att få bort »måsturbin« att inte göra saker för att jag måste utan för att jag vill, känner för det och är motiverad att göra det. Motivationen och känslan av EMPOWERMENT ökar också när man transformerar tid som man inte styr över (okontrollerbar, fastställd tid, responstid, etc) över till tid som man styr och kontrollerar.

20  �

GROW magazine 1/2017


§

— PERSPEKTIV

ÄR

PENGAR

Illustration: denisismagolov

TID

TEMA: TID

TID OCH EKONOMI HÖR IHOP. Det är mer arbetstiden som vi betalar för än innehållet, speciellt på senare år när ackorden försvunnit. Samma sak gäller studier. På universiteten världen över ges poäng, credits etc, utifrån den tid man lägger ner, KVANTITET, vilket är lättare att bedöma än KVALITÉN.

1/2017 GROW magazine /  21


PERSPEKTIV —

TID

§

TEMA: TID

INDELNING & UPPDELNING AV TID

EFTERSOM TIDEN ÄR EN MÄNSKLIG KONSTRUKTION så är det också naturligt att det är vi som bestämt hur tiden ska uppdelas, vad som är en sekund, en minut, en timme etc. Detta är ju grundläggande för vår uppfattning och vår kommunikation om tiden.

E

N ANNAN vanlig tidsuppdelning är ju att skilja på Dåtid – Nutid - Framtid. Av dessa är dåtid och framtid lättast att definiera utifrån »det som varit och det som kommer«. Den definitionen förutsätter dock att tiden är linjär, vilket inte alla håller med om.

N

utiden är svårare att definiera och detta trots att allt fler människor vill lära sig att »leva i nuet«. Nuet är ju en skärningspunkt, det som kommer mellan Dåtid och Framtid. Det betyder att nuet inte finns i sig eftersom det är en direkt övergång mellan dåtid och framtid. Denna kan inte ha en utsträckning i tid.

N

är vi därför i mental träning och i mindfulness betonar nuet som det viktigaste så använder vi nuet som en metafor, där nuet blir en process där man utan analys följer tidens gång utan att tänka på dåtid eller framtid. * The Time Paradox: The New Pshychology of Time That Will Change Your Life, av Philip Zimbardo och John Boyd, Atria Books, 2008 (första utgåvan). 22  �

GROW magazine 1/2017

I

sin banbrytande bok om tiden – »The Time Paradox« så relaterar PHILIP ZIMBARDO tiden och tidsupplevelsen till det mesta i livet.*

S

om exempel så ser han olika former av mental ohälsa som tidsstörningar. I mani går tiden för snabbt och i depression för långsamt. Schizofreni ses som en sammanblandning av dåtid, nutid och framtid. Paranoia som en bias toward future. Ångest – som en bias towards past och personlighetstörningar som bias towards present etc. Bristande impulskontroll relateras till oförmågan att skjuta upp tillfredsställelse (iämför Marshmallowexperimentet**) för att nämna några exempel. ** Marshmallowsexperimentet, en av »klassikerna« inom psykologin, en studie i hur barn utövar självkontroll och hur uppskjuten belöning fungerar gjord av psykologen Walter Mischel vid Standforduniversitetet, USA, på 1970-talet. Uppföljningar gjordes av barnen i vuxen ålder. Några av slutsatserna är att stark självkontroll visar sig redan i förskoleåldern och kan förutsäga ett bättre liv (på gruppnivå), att alla kan träna upp sin förmåga och att självkontroll kräver mer än endast beslutsamhet - även strategier, insikt, mål och motivation.

l

LYCKA - I DÅTID, NUTID, FRAMTID

Andra delar av livet som Zimbardo delar upp utifrån tidsaspekten gäller den mentala hälsan, välbefinnandet.

TEST

LYCKA DÅ, NU, IMORGON

I likhet med positiv psykologi och mental träning kopplar Philip Zimbardo ihop LYCKA med dåtid, nutid och framtid. Tänk efter - Hur, och Var, kan du själv hitta lycka i ... DÅTIDEN - genom Tacksamhet - Förlåtelse - Att undvika grubblerier. NUTIDEN - genom Vänlighet - Flyt - Njutning - Glädje. FRAMTIDEN - genom Optimism - Coping strategier - Mål. Zimbardo har också lagt till en »extra framtid« som han kallar Trancendental Future (existensiella frågor)


§

TEMA: TID

— PERSPEKTIV

NUFIXERING EN INTRESSANT KONFLIKT mellan nuet och framtiden togs upp av FREUD, som bland annat hävdade att l FÖRÄLSKELSEN var ett patologiskt tillstånd.

l

KONFLIKTEN MELLAN NUET OCH FRAMTIDEN

I

BETONINGEN av att »LEVA I NUET« - till exempel MINDFULNESS - har man sett det förflutna (automatiserade tankar och handlingar) och framtiden (stressframkallande mål och uppgifter) som viktiga hinder, vilket ibland har lett till förslag om att bryta alla vanor (även goda) och till en skepsis mot måltänkandet.

I

nom MENTAL TRÄNING ses däremot de automatiserade vanorna och de attraktiva målen och framtidsbilderna som förutsättningar för att kunna leva fullt ut i nuet. Genom de goda automatiserade och energibesparande handlingarna och mentala processerna (tankar och bilder) så frigörs den energi som behövs för att kunna få en »medveten närvaro«. Denna behövs för att medvetandegöra ovanor och negativa tankemönster, vilka sedan kan brytas och ersättas med positiva och önskvärda alternativ. När detta är gjort är det viktigt att föra över dessa på »ryggmärgsnivå« för att sedan kunna ta itu med den övriga automatik som behöver förändras. På samma sätt transformerar den mentala träningen målen till automatiseringar genom målprogrammering, vilket skapar förutsättningen för att kunna leva i nuet.

FÖRÄLSKELSE

Orsakerna till att Freud menade att förälskelsen skulle vara ett patologiskt tillstånd skulle just vara att förälskelsen binder fast den förälskade så fast i nuet att framtiden lätt blir lidande.

H J

an gick så långt att han kallade förälskade för »nu-fixerade imbecilla« som är döva för framtidens språk. ag är ingen Freudian utan har tvärtom försökt vederlägga många av Freuds teser men här har Freud faktiskt en viktig poäng. De senaste årens neurovetenskaper har visat att förälskelsen leder till förändringar i pannlobsområdet, som gör det svårare att både planera och fatta rationella beslut.

M

an blir så fixerad i nuet att omdömesförmågan vad gäller perspektiv på omvärlden och framtiden försämras. När jag tjänstgjort som gästprofessor vid asiatiska universitet, bland annat vid Panjab universitetet i nordvästra Indien, har jag mött många studentskor, även på doktorandnivån, som försvarar seden där deras föräldrar utser den mest lämplige att gifta sig med. Vanliga argument är till exempel: »Ni träffar någon som ni blir förälskad i, men eftersom förälskelsen är blind och dessutom temporär, så kommer skilsmässorna när väl förälskelsen är över. Eftersom det är kärlek och inte förälskelse som avgör om en relation ska hålla, så tror vi att våra föräldrar lättare kan välja en partner med vilken man tillsammans kan bygga upp en kärleksrelation.«

1/2017 GROW magazine /  23


PERSPEKTIV — § TEMA: TID

TID CHRISTINA MASLACH, professor emerita i psykologi vid Berkeleyuniversitetet, USA, har skrivit flera böcker om utbrändhet. På svenska finns bland andra Sanningen om utbrändhet: Hur jobbet förorsakar personlig stress och vad man kan göra åt det, Natur&Kultur, 1999.

VISION - MISSION - PASSION PÅ 1970-TALET, när den mentala träningen var ny, så talades det mycket om PASSIONENS betydelse, att brinna för sin sak, att bli en eldsjäl. 10 ÅR SENARE när begreppet »Burnout« lanserades (CHRISTINA MASLACH) så visade det sig att man behövde brinna för att bli utbränd - att det var eldsjälarna och de passionerade som lättast råkade ut för utbrändhet.

M

ED ÅREN kunde man se fler och fler nackdelar med passionen - att nu-fixeringen skapade blindhet för vidsynthet, perspektiv, klarsyn, kompromisser med mera, och hur lätt passionen kunde leda till starkt negativa känslor mot andra (svartsjuka, hämnd vid sviken passion - eller mord på alla som inte delar IS världsbild).

TEST

l

BRINN INTE! UNDERHÅLL DIN GLÖD ISTÄLLET!

Jag ersatte därför redan på 90-talet VISION - MISSION - PASSION med Vision - Mission - GLÖD.

»TÄND PÅ« - FÖR MOTIVATION OCH MENINGSFULLHET

D

et innebär att det är viktigt att tända på något som ger MOTIVATION FÖR och MENINGSFULLHET I LIVET, men att istället för att flamma upp, brinna och riskera att slockna, så går tändningen över i en glöd, som varar livet ut.

G

LÖDEN HÅLLS VID LIV genom en regelbunden påfyllning av bränsle/energi både genom »tank-stationer« i det mentala rummet och genom en livslång vision, som ger daglig energi, kraft, motivation och meningsfullhet.

24  �

GROW magazine 1/2017


§

TEMA: TID

SKAPA DIN EGEN FRAMTID

— PERSPEKTIV

TID

EN SAK SOM SKILJER mental träning från gamla tiders psykologi och terapi är just synen på DÅTID, NUTID och FRAMTID.

F

ÖRR SÅG MAN på människan som en produkt av det förflutna och för att förstå sig själv (få insikt) ägnade man lång tid till att gräva i det förflutna för att så småningom få en insikt om »vem man är«. Det ledde ofta till en passivitet: »Sån här är jag och det är inte så konstigt att jag är som jag är med tanke på min bakgrund. «

R

isken var uppenbar att man sedan fortsatte att vara sådan resten av livet, eftersom man trodde sig veta de bakomliggande orsakerna. Det långa, ibland årslånga, grävandet i det förflutna var inriktat på att kartlägga problem, svårigheter, trauman och andra negativa upplevelser.

P

å samma sätt som man genom detta fixerades vid det negativa i dåtiden så kom man också att fokusera på hot och möjliga påfrestningar i framtiden. Till de allt vanligare stressklinikerna kom människor med stressorer som ofta förlas till framtiden: »Hur ska jag klara alla krav, hinna med allt som måste göras?« Etc.

D

etta ledde till förslag från visst håll om att »koppla bort framtiden och bara leva i nuet«, ett förslag som kan leda till förödande konsekvenser (drogmissbruk, med mera).

D

en mentala träningen, som startade 1968, och den positiva psykologin, som startade 30 år senare, ser istället på människan som en »orsak till framtiden« och behandlar därför Dåtid-Nutid och Framtiden på ett annat sätt.

F

D

D

et första är att transformera de intellektuella målen till MÅLBILDER, en helhetsfunktion som påverkar kropp och sinne betydligt mera än »tankarna«.

åtiden blir en guldgruva och en skattkammare där man kan identifiera och hitta massor av resurser samt hämta upp positiva känslor och upplevelser, som kan användas på vägen mot framtiden.

L

ivet ses som ett »gör-detsjälv« projekt där varje människa kan skapa sin egen framtid genom att först författa sitt livsmanuskript, sedan ta över rollen som »livsregissör« för att slutligen få den viktiga uppgiften att spela huvudrollen i »livsskådespelet«. En roll som tillkommit under senare år är »teamledarrollen«, där man blir teamledare över de olika egostates eller delpersonligheter, som finns hos alla och som kan innebära en hel del av »motstridiga viljor«.

D

etta innebär inte att man kan bestämma allt som kommer att hända men man kan bestämma hur man kommer att uppleva det som händer och eftersom Livet är en subjektiv upplevelse så ligger kontrollen där.

ör att förhindra att de höga, djärva och attraktiva mål som ingår i skapandet av en ideal framtid blir stressfaktorer och stör den viktiga Nu-processen, så ingår två unika tilläggsdelar i den mentala träningen.

D

et andra är att programmera målbilderna i det MENTALA RUMMET, ett alternativt medvetandetillstånd där bildinformationen tar en annan väg in till individens inre och skapar ett »kognitivt program«, som styr individen mot målen genom att de automatiserade processer - som utgör över 90% av vår dagliga tillvaro – också blir målstyrda.

D

etta innebär att man undviker de negativa stresseffekterna som en djärv framtid kan innebära. Istället kan man leva i processen, nuet, och njuta av den medan man förs mot målen.

1/2017 GROW magazine /  25


PERSPEKTIV — § TEMA: TID

TID

EN FRAMTID UTAN TID JAG STARTADE DEN HÄR ARTIKELN med påståendet att tiden var en mänsklig konstruktion som bara existerar i vår mänskliga och begränsade verklighet - och att den verklighet som varken har tid eller rum utan består av en oförstörbar energi inte kan nås genom vårt vanliga medvetande.

J

AG FÅR IBLAND FRÅGAN från journalister: »Tror du på Gud?« Mitt svar: »Nej, jag tror inte på Gud. Jag vet ju att Gud finns och då behöver man inte tro«. På frågan hur jag vet att Gud finns så hänvisar jag till det som nog de flesta håller med om – att »Gud« inte är en han eller hon utan ett namn och uttryck för denna eviga och oförstörbara energi, som ligger bakom tid och rum. Svårigheten blir då att få kontakt med den eviga Guden eftersom vi har dessa tid-rums begränsningar när vi är i vårt vanliga medvetande. Kontakten måste därför tas och nås genom ett alternativt medvetande (mentala rummet, meditation, bön, etc.)

D

e som har lyckats bäst med denna kontakt (Jesus, Muhammad, Buddha med flera) har sedan försökt beskriva den gudomliga verkligheten för oss andra men har då varit tvungna att använda ord med alla de begränsningar som det innebär. Det är därför inte så underligt att beskrivningarna av Gud (det finns naturligtvis bara en) och vägen till Gud skiljer sig en del i olika religioner. Detta borde leda till att man säger: »Jag är glad över att jag som kristen har hittat min väg till Gud och jag är glad att du som muslim har hittat din väg till Gud«. Istället för att man bekämpar och till och med. slår ihjäl människor som inte delar min väg till Gud.

J

ag nämnde att Zimbardo hade lagt till en andra »framtid« – en »efter livet« framtid. Ordet »framtid« passar dock inte in där eftersom tiden då inte finns med i en eventuell existens. Den stora, viktiga och spännande frågan i neuroscience just nu är frågan om vårt medvetande kan existera utanför hjärnan, det vill säga fortsätter vi att existera i någon form efter döden. 26  �

GROW magazine 1/2017

E

n sammanfattning av forskningsläget just nu är att det verkar finnas lika många forskare (inte minst kvantfysiker, forskare på nära döden upplevelser med flera) som tror på ett liv efter döden jämfört med de som inte tror (vilket även det är en tro).

F

ör några år sedan lät jag översätta en bok av en amerikansk kollega (en av de mest kända och respekterade forskarna) med titeln: »Kontakt med andra sidan. Om banbrytande vetenskapliga experiment om livet efter döden«. I förordet berättar jag om diskussionen med en svensk kollega som är ateist och som absolut inte tror på något existens efter döden. Efter många diskussioner gick han med på att jag hade rätt och han fel. Två av argumenten:

1. OM HAN HAR RÄTT får vi aldrig reda på det, bara om jag har rätt – alltså har jag rätt.

2. SOM EN FÖRETRÄDARE för »nyttofiloso-

fin« förstod han att om tron på ett liv efter detta skapar en större meningsfullhet i detta liv, så är det en fördel att tro på det, oavsett om det skulle visa sig vara fel.

D

et sista är ett exempel på en del i den mentala träningsfilosofin, där jag försöker ersätta många ofruktbara diskussioner om vad som är Rätt/Fel eller Sant/Falskt med en bedömning utifrån Bra/Dåligt.

F

ÖRHOPPNINGSVIS kan denna artikel bidraga till att göra den begränsade tid du lever här nere på jorden mer fruktbar och givande för att du sedan ska kunna njuta av en evig tillvaro utan tidsbegränsningar.

˜


§

TEMA: TID

— PERSPEKTIV

? 1/2017 GROW magazine /  27


COACHENS VERKTYG — § TEORI & METOD

COACHING

PÅ LINJEN

1971

före 1971

Coching inom idrott och atletsport - individuell, team

1974

EST etableras Timothy av Werner Gallweys Erhard bok The Inner game of Tennis publiceras

» GROW fo

1976

1977

1983-87

NLP - neurolingvistisk programmeriing - skapas av Richard Bandler, John Grinder, med flera

Ontologisk coaching Fernando Flores är upphovsmannen

Thomas Leonard startar upp kurser i "Design Your Life"

hitmore

ONTOLOGISK COACHING

The INNER GAME EST-TRAINING

NLP

U

DESIGN YOUR LIFE

GROW MODELLEN

R EN TRASSLIG HÄRVA av tankar, teorier och metoder från varandra skilda och oberoende källor. Så beskriver VIKKI BROCK hur coachingen vuxit fram och utvecklats över tid (GROW magazine nr 3-4/2016, vol 5).

»PSYKOLOGI borde vara lika delaktig i att bygga styrka som att åtgärda skada.«

N MER ORDNAD och enkel beskrivning ger JOSEPH O'CONNOR och ANDREA LAGES i How Coaching Works (2009) - coachingens framväxt och utveckling på en prydlig tidslinje Hur det verkligen förhåller sig? Ja, välj själv. Eller ta till dig båda!

Tidslinjen ovan är en något förkortat version av hur coaching utvecklats - hämtad ur How Coaching Works av Joseph O'Connor och Andrea Lages (A&C Black Business Information and Development 2009).

E 28  �

Sir John Whitmores Coaching for Perfomance publiceras Inner game och coaching sprids till Storbrittannien och Europa

r it!«

Sir John W

1989-90

GROW magazine 1/2017

Martin Seligman

19

Coac etab föret den


992-93

§

teori & METOD

— COACHENS VERKTYG

» EN LIVSSTIL är vad du betalar för. ETT LIV är det som betalar dig.« Thomas Leonard

1995

ching Thomas Leonard bleras inom grundar ICF tagsvärlInternational Coach Federation Samma år grundas EMCC Europea Monitoring & Coaching Council

INTEGRALA MODELLER

1998 - 2001 Coaching etableras i Europa, sprids till Australien, Asien Ontologisk coaching etableras i Latinamerika och Spanien

BETEENDE MODELLER

2001

2003

2004 - 2007

Joseph O'Connor och Andrea Lages grundar ICC - International Coaching Community

Integrala modeller börjar praktiseras inom coaching

Coaching med inriktning på beteende etableras inom företagsvärlden

Kurser på högre nivå inom coaching sprids

POSITIV PSYKOLOGI

»DET VERKLIGA SYFTET med EST var att skapa utrymme för människor att delta i livet - en plats att få frihet att leva.« Werner Erhard

»OM DU GÅR GENOM LIVET och tittar efter excellens, då finner du excellens. Om du går genom livet och ser efter problem, då finner du problem. Eller som det arabiska talesättet säger: Hur du ser en bit bröd beror på hur pass hungrig du är.« Joseph O'Connor

Martin Seligman introducerar Positiv Psykologi Ökad acceptans för coaching inom universitetsvärlden i USA, Europa, Asien Evidensbaserad coaching på frammarsch

»JAG GJORDE EN EGEN utvärdering av mitt liv och jag började leva det. Det var frihet« Fernando Flores

» I VARJE mänsklig strävan finns två arenor för engagemang - den yttre och den inre.« Timothy Gallwey

˜ 1/2017 GROW magazine /  29


PERSPEKTIV— § TEMA: TID

Foto: David Brohede

OSKAR HENRIKSON

leg psykolog, organisationskonsult, vd

habitud.se

- det psykologiska gymmet på nätet

30  �

GROW magazine 1/2017

HUR LÅNG TID TAR DET ATT SKAPA EN VANA?


§

N E R A D LE

TEMA: TID

— PERSPEKTIV

TEMA TID

:

» VI GÅR TILL GYMMET för att träna oss fysiskt. Lika vanligt borde det vara att gå till ett gym för att träna oss mentalt - bygga styrka för att må bra !« För att må bättre än bra handlar det ofta om att bryta vanor. Tänka nytt. Göra nytt. Särskilt idag när förändringstakten är högre än någonsin. Men hur lång tid tar det egentligen att skapa en ny vana? För OSKAR HENRIKSON, leg psykolog och vd för habitud.se, det psykologiska gymmet på nätet, tog det 30 dagar att skapa vanan att bada utomhus varje dag. Att se fram emot sitt morgondopp oavsett väder och årstid. Det som började som ett experiment blev till en vana. En vana som gjorde att han mådde bra. Väldigt bra. Text: Lena Weesar 1/2017 GROW magazine /  31


PERSPEKTIV — § TEMA: TID

A: M TE TID

H

ABITUD

DET PSYKOLOGISKA GYMMET

»D » 45% AV ALLT vi gör sker på rutin. SE TILL att göra det som är viktigt för dig!«

32  �

GROW magazine 1/2017

E FLESTA PSYKOLOGER jobbar likt sjukgymnaster, det är någon vi söker upp när vi fått problem. Vi vill vara motsvarigheten till ett gym några man arbetar med för att bygga stykra, må bättre och utveckla organisationer till hälsosamma arbetsplatser.«

Så presenteras Habitud på hemsidan. Och det säger också OSKAR HENRIKSON, vd, när GROW magazine träffar honom. Habitud - det psykologiska gymmet där man utmanar sig själv, bygger upp sin styrka för att må bra i en föränderlig värld.


§

TEMA: TID

— PERSPEKTIV

» UTMANA dina vanor! Skapa din egna mentala träning!«

H

UR HANTERAR VI FÖRÄNDRINGAR när dagens snabba förändringstakt lätt lockar till kortsiktiga beslut? När vi prioriterar det snabba, lätta och enkla som löser problemen för stunden? När vi tappar bort våra visioner, det som är viktigt på lång sikt - vad vi egentligen vill bli, vart vi vill nå på det privata planet, med organisationen eller vårt egna företag?

E

N NYCKEL är att utmana våra vanor. Bryta invanda mönster, tänka om och skapa nytt som leder till att vi faktiskt gör de förändringar vi önskar och kommer dit vi säger att vi vill vara. Det säger OSKAR HENRIKSON, leg psykolog och vd för Habitud, det psykologiska gymmet på nätet. Därför har Habitud också skapat en utmaningsbank med konkreta träningstips. Träningstips som utmanar oss att tänka och göra nytt, bryta vanor. För likaväl som man går till gymmet för att träna sin fysik bör man också träna sig psykologiskt. Dels för att må bra, dels för att hantera vardagens utmaningar, utvecklas och nå dit man önskar - sina mål. Det är tanken bakom Habitud.

P

SYKOLOGERNA PÅ HABITUD arbetar alltså efter principer i den positiva psykologin - att ta psykologin till hjälp för att öka välbefinnande och välmående genom att fokusera på det positiva, det friska, istället för att, som det traditionellt sett länge har varit, ta kontakt med en psykolog när

saker och ting går snett. I GROW magazine vol 4, nr 2/2016 med temat Lycka kan du läsa mer om positiv psykologi.

V

ARJE DAG läggs en ny utmaning ut på Habituds hemsida, en utmaning som vill utmana oss till att utvecklas, må bättre, hjälpa oss att nå våra mål - utmaningar som också är vetenskapligt förankrade. Dessutom lätta att testa i sin vardag. Blir man medlem, de har förresten över 5000 medlemmar idag, får man feedback. Man kan också gå en kurs via nätet eller boka en workshop eller en föreläsning.

D

ET HÄR ÄR här är ett välbekant område för alla coacher - att stötta kunden eller klienten till förändringar för att nå de mål i livet eller i sin verksamhet hon eller han har formulerat. Det är ju därför man anlitas som coach. Och att förändringar, att bryta vanor, ofta är svårare än det låter, det är man nog som coach väl så medveten om. Kanske också vad det gäller i sitt eget liv?

F

ÖR ATT BRYTA vanor krävs att vi gör vissa investeringar. En investering är i TID, en annan i beslutsamhet. Tid man upplever inte finns när livet snurrar på för fullt. Beslutsamhet som försvinner som ett visset löv i vinden när den invanda bekvämligheten frestar med jag-gör-det-sen. Imorgon. I nästa vecka ... Ingrodda vanor tar tid att bryta. Föresatser bryts lika lätt som de getts. Det sägs till exempel att knappt 10% av de nyårslöften som ges varje år verkligen hålls. 1/2017 GROW magazine /  33


PERSPEKTIV — § TEMA: TID

D

ET VAR BLAND ANNAT detta Oskar Henrikson och jag talade om när jag träffade honom på hans kontor i Gamla stan i Stockholm - förändringar, vanor och tid. Men också om att vara närvarande här och nu, i det vi kallar medveten närvaro eller mindfulness. Att vara förankrad i nuet.

M

EN STOPP! Vänta lite! Träffades vi på hans kontor? Javisst gjorde vi det. Men kontor? Det låter fel. Mottagning, då? Absolut inte! Arbetsplats? Nej, alldeles för opersonligt. Jobb? Firma? Byrå? Ingenting känns rätt. I mailet där vi gjorde upp om plats och tid för mötet föreslog Oskar att vi skulle ses »hos oss« med adressen till Habitud i Gamla stan.

I

STÄLLET BÖRJAR vi tala om flow och medveten närvaro, två företeelser som också förändrar vår uppOS OSS« - det är också så det levelse av tid. Flow, där man är 100% känns när jag stiger in genom fokuserad på uppgiften, så fullständigt dörren till Knackeriet där jag uppslukad att tiden tycks stå still. träffar Oskar Henrikson - i en coworking Medveten närvaro, mindfulness, där space för entreprenörer inom web, design vi stannar upp, förankrar oss i nuet, & business, en space med mycket atmosfär, trivsam känsla av hemma-hos och hög stänger av vår autopilot, lämnar alla nivå av avslappnad koncentration på en av tankar om vad vi ska göra, vad vi har gjort och gör oss medvetna om Stockholms äldsta gator, Svartmangatan, det som är just här, nu och ingenting något kvarter från Stortorget. I samma hus där förresten Bellman hade sitt kontor annat. Jag frågar hur han själv förhåller sig som »Kungl. Hof-Secreterare« på Nummerlotteriet under Gustav III:s tid. Svart- till sin tid, som vd för Habitud. Kanmangatan, en gång en av Stockholms hu- ske med tips till oss andra? vudgator. Idag kallar vi det för en gränd. A, DET KAN VARA att du strukturerar din arbetstid, gör en ÖTET BÖRJAR som en tidsresa struktur för ditt arbete där du där jag befinner mig i två århundutgår från när du är som mest produkraden. Samtidigt. 1700-tal och tiv - och minst. 2000-tal. Men det är inte det vi talar Hur det ser ut för mig personligen? om. På förmiddagarna, då handlar det om 34  � GROW magazine 1/2017

»

H

M

J

»


§

TEMA: TID

— PERSPEKTIV

mer intellektuella uppgifter, då tänker jag bäst, känner mig som mest stimulerad för det. Det mer sociala, som möten, lägger jag senare på eftermiddagen som en belöning. Och så har jag särskilda tider för mailen, en på förmiddagen, en på eftermiddagen. Det funkar för mig. Men hitta det som fungerar bäst för dig. Vi har förresten en utmaning för det på habitud.se - Skriv dagbok och få mer gjort - där du undersöker din egen produktivitet. När du presterar bäst - och sämst.«

P

Å HABITUD-SAJTEN finns utmaningar i praktiskt taget det mesta som vi kan tänkas vilja förändra, eller utforska, hos oss själva. Över 300 stycken ligger där nu. Nyttiga, roliga, kreativa utmaningar, vetenskapligt belagda, som man kan göra i sin vardag. Som att Hitta en motståndskraftig rutin, Curla hjärnan för bättre mående, Träna på kärlek ... det är bara några. Före jul hade man Snällkalendern, ett projekt på nätet tillsammans med Friends som också var en kurs i att göra världen lite bättre genom att gå med i »snällhetsrevolutionen« och anta en ny snällhetsutmaning varje dag fram till julafton. Snällkalendern gjordes också som en adventskalender som bland annat såldes på Coop. Pengarna gick till Friends arbete med att bekämpa mobbing. Själv tror jag att Habitud-sajten kan vara väldigt intressant för coacher. Vad tror Oskar?

J

» Foton: habitud.se & baluchis

AVISST! SJÄLVKLART! Som coach skulle man kunna använda habitud.se som ett coachverktyg 1/2017 GROW magazine /  35


PERSPEKTIV — § TEMA: TID

och hitta inspiration i utmaningarna. Kanske som hemuppgifter till sina klienter? Om jag kan rekommendera några? Ja, här är en - Sätt mål som en olympisk simmare. Den handlar om att sätta ett antal delmål om dagen för att nå sitt största mål. Det var det John Naber gjorde, simmaren som tog fem olympiska medaljer och fyra världsrekord - och hade en av sporthistoriens bästa mustascher. En annan som handlar om att ändra sitt beteende är Hitta dina triggers - det är en utmaning för att hitta de situationer när man är sårbar, gör saker som inte stämmer överens med det mål man satt upp. Ofta handlar det om små saker i vardagen. Och Var SMART - att formulera smarta mål så att det ökar chanserna att nå dem. Lika användbart i grupp, med kollegorna eller medarbetarna som för dig själv.«

TV-SPEL

överöser sina spelare med positiv feedback och fängslar miljontals personer varje år.

VARFÖR ÄR INTE ARBETSPLATSEN

lika beroendeframkallande? / habitud.se

S

P

Å HABITUD tränar man också själva. Alla utmaningar testas. Handlingsorienterad psykologi kallar Oskar Henrikson det för. Psykologi i praktiken, alltså. Han utmanade till exempel sig själv med att bada utomhus varje dag under ett år. Det var hans privata utmaning, ett experiment för att se hur lång tid det tar att skapa en vana. En studie menade att det kunde ta mellan 18 till 254 dagar med ett snitt på 66 dagar, men stämde det? Oskar utmanade sig själv med 66 dagars utomhusbad. Efter en månad, 30 dagar, kände han hur kroppen sa Ja!, allt tidigare motstånd han känt hade försvunnit. Och efter de 66 dagarna med morgondopp fortsatte han, det blev till ett år trots att han var tvungen att hacka hål i isen när Årstaviken frös. Det sista doppet tog han i Riddarfjärden i augusti förra året, ett år efter det första. Med bild på första sidan i Svenska Dagbladet. 36  �

GROW magazine 1/2017

Å DÄR HAR HAN alltid varit, berättade han, ända sedan han gick i skolan och hans mor, som börjat läsa till psykologilärare, berättade för honom om roliga och spännande saker inom psykologin. Och han började experimentera, testa själv - och bestämde sig för att bli psykolog. Att det var den positiva psykologin han skulle komma att ägna sig åt var helt givet.

E

»

N NATURLIG plats att jobba med positiv psykologi är inom organisationer och med chefer som vill påverka till en god arbetsmiljö. Och att arbeta med grupper. Att få med alla, få alla att känna sig engagerade istället för att några sitter och tänker på typ sin Thailandsresa, visst, det kan vara en utmaning. När vi håller workshops har vi dem alltid i organisationens eller företagets miljö, det funkar bäst tycker vi. Uppföljningen gör vi via nätet.«


§

1 AV 5

SVENSKAR

har kroniska uppskjutarproblem.

I SNITT VAR 15:E MINUT

tappar du koncentrationen på jobbet.

DET TAR 10 MINUTER

att få tillbaka fokus när du blivit avbruten. / supertimmen.se

TEMA: TID

— PERSPEKTIV

Oskar Henrikson:

3 GODA RÅD • UTMANA dina vanor - skapa din egna psykologiska träning - träna dig mentalt till att bli en superhjälte för att utvecklas och att nå dina mål! • STRUKTURERA din arbetstid - utgå från när du är som mest produktiv, och minst - planera dina arbetsuppgifter utifrån det. • SE TILL att du får EN supertimme med koncentrerad arbetstid per dag, helt utan störningsmoment.

H

ABITUD SAMARBETAR också med företag, som till exempel Adecco där det senaste samarbetet var appen Supertimmen. Appen stänger ute alla störningsmoment under en timme så att vi kan fokusera på en arbetsuppgift helt ostört. För att ha många bollar i luften, multi-taska, fungerar inte längre, säger Oskar Henrikson. Vi har så många störningsmoment runt oss idag att vi i snitt tappar koncentrationen var 15:e minut. Vilket gör att vi skjuter upp saker. Var femte svensk lider av kroniskt uppskjutarbeteende. Vi behöver längre stunder av ostörd koncentration för att få saker och ting gjort.

J

UST NU skriver han också på en bok tillsammans med kollegan KATARINA BLOM, som han startade Habitud tillsammans med. Vad den handlar om? Jo, hur man botar en egoist. Och den kommer ut på Na˜ tur&Kultur till hösten.

Foton: instagram.com/minhabitud

1/2017 GROW magazine /  37


Foto: captblack76

PERSPEKTIV — § TEMA: TID

» DRÖMMAR handlar inte om

att sova - utan att bli medveten och vakna! «

Agneta Oreheim

drömterapeut, föreläsare i personlig utveckling

agnetaoreheim.se dromskolan.se

38  �

GROW magazine 1/2017


§

TEMA: TID

— PERSPEKTIV

Foto: Lena Öritsland

TEMA TEMA : : TID TID

NUET - i VÅRA DRÖMMAR NUET - där vi befinner oss i vår aktuella livssituation, det är det våra drömmar ger oss perspektiv på. Bland annat. Det säger AGNETA OREHEIM, drömterapeut och föreläsare i personlig utveckling. GROW magazine tyckte det lät spännande och tog kontakt för att få veta mer ...

Text: Lena Weesar 1/2017 GROW magazine /  39


PERSPEKTIV — § TEMA: TID

A: M TE TID

K

RAFTEN INOM DIG

V

I KOMMER ÖVERENS OM att göra intervjun via Skype, AGNETA OREHEIM och jag, och Agneta, som bor i Göteborg, är just den här veckan på Masesgården i Dalarna och håller kurs. Vi får kontakt och trots att hon säger att hon känner sig lite matt efter en intensiv kursdag, liksom jag själv som dessutom är ordentligt förkyld, blir samtalet - ja, hur »VÅRA DRÖMMAR ska jag beskriva det - en exploger fantastisk sion av positiv energi! Som ger vägledning till kraft. självinsikt Vilket är precis det som henoch nes kurs på Masesgården ock healing.« så handlar om - att hitta Kraften inom sig där drömmarna är en kraftkälla. 40  �

GROW magazine 1/2017


§

D

»DRÖMKÄLLAN är en välvillig gratiscoach, alltid i tjänst, som aldrig skickar några fakturor!«

RÖMMAR HANDLAR INTE om att sova - utan om att bli medveten och att vakna upp! Våra drömmar är en otrolig resurs som tar tempen på vår aktuella livssituation, var vi befinner oss just nu. De ger oss en fantastisk vägledning till självinsikt och healing. Kanske inte alltid så kul eftersom vi också kan tvingas bli medvetna om sidor hos oss själva som vi helst inte vill se. Våra skuggsidor. Men - är du intresserad av personlig utveckling? Eller - är du det inte?«

A

— PERSPEKTIV

J

»

»

GNETA OREHEIM, drömterapeut, föreläsare i personlig utveckling, astrolog sedan mitten av 1970-talet och i botten socionom med mera, kan verkligen inspirera. Man, i det här fallet jag, blir genast tagen av hennes entusiasm och engagemang. Och jag måste fråga för att förtydliga: Så du menar att drömmarna, sett ur ett tidsperspektiv alltså, berättar för oss om nuet?

A, DRÖMMARNA BERÄTTAR för oss om vår aktuella livssituation, nuet, om än extra uppförstorat. Men de kan också ge oss en spegling om vad som kan komma att ske eller som irokesindianerna säger: Vi drömmer allting innan det händer. Vi kan få hintar, varningar om hur vi inte ska agera, till exempel.«

V

AD MAN SKA KOMMA IHÅG är att drömkällan, alltså varifrån drömmarna kommer, vill oss väl. Den är en inre vän som visar oss det egot inte vill se. Alla drömmar är bra för oss, de vill hjälpa oss, tala om vad vi kan göra för att må bra. Även mardrömmarna fungerar så. Drömmarna vill coacha dig, tala om för dig vad du ska tänka på för att du ska må ännu bättre i nuet i din vardag. Drömkällan är alltså en välvillig gratiscoach, den allra bästa som alltid är i tjänst, och som aldrig skickar några fakturor. Kan det vara bättre?«

Illustration: Romolo Tavani

»

TEMA: TID

1/2017 GROW magazine /  41


PERSPEKTIV — § TEMA: TID

V

I DRÖMMER mellan fyra till sex drömmar per natt och 90% av alla våra drömmar handlar om oss själva. Även när vi drömmer om andra människor är det oftast någon aspekt av vår egen person som drömmen vill uppmärksamma oss på, säger Agneta. Och det är inte av en slump. Men de budskap drömmarna ger är inte alltid roliga att ta till sig - Agneta talar om personlighetens skuggsida och solsida, där skuggsidan är delar av ens personlighet man helst inte vill erkänna för sig själv, sidor man kanske förtränger. Men som man har, liksom sin solsida. Mardrömmar kan vara sådana, de kan till exempel innehålla egenskaper hos sig själv man inte vill veta av.

»

»

S

JÄLVKÄNNEDOM gör ont, men vad som är viktigt är att inte lägga skuld på sig själv. Och inte heller se sig som ett offer utan istället se hela livet som en skola där vi kontinuerligt lär oss om oss själva. Men vi måste träna. Och träna. Självkännedom är spännande men fordrande och också ganska tufft att gå igenom. Vad man också ska inse är att vi faktiskt är precis där vi ska vara just nu i detta nu. Och att drömmarna är mycket klokare än "vi själva".«

Foto :ruslan1117

I

D

ET FANTASTISKA med våra drömmar är också att de går förbi vårt intellekt som gärna vill rationalisera och bestämma. Det undermedvetna styr våra liv så mycket mer än vad vi någonsin är medvetna om och det är där våra drömmar kommer in. Man kan till exempel jämföra med mental träning eller vanlig terapi som också utgår från intellektet. Drömmarna går rakt på sak, pang på rödbetan!, och därför går det oftast också så mycket snabbare att komma framåt med drömterapi än genom andra terapier.«

»

42  �

GROW magazine 1/2017

NOM DRÖMTOLKNINGEN finns flera skolor där Carl Gustav Jungs analytiska psykologi med tankar om drömmar och drömmars betydelse har haft stor betydelse, om inte den allra största för alla som arbetar med drömmar. Inom forskarvärlden har däremot analyser, eller tolkningar, av drömmar ansetts som ointressant men under senare tid har ett vetenskapligt intresse uppstått. Man har upptäckt att drömmar kan visa på hur det står till med hälsan, den fysiska som den psykiska.

V

I HAR ALLA SVAREN inom oss om vad våra drömmer betyder«, säger Agneta. »Jag fungerar mer som ett slags bollplank och kan hjälpa klienten att hitta förståelse för de symboler som kommer upp i drömmarna, vad de kan handla om. Men det är alltid drömmaren som vet vad som är sant för henne eller


§ TEMA: TID — PERSPEKTIV

honom, det finns ingen given mall för hur man ska tolka en viss dröm för en viss individ. Och vad som också är viktigt att känna till är att man kan tolka drömmarna på flera olika nivåer.«

»

Drömlexikon ska man alltså ta med en nypa salt och vara försiktig med, enligt Agneta. Om hon ska rekommendera ett så blir det Tony Crisps Drömlexikon. Läs den - och glöm den, tillägger hon. För tolkningen av drömmarna är helt individuell.

D

ET FINNS VISSA arketypiska, klassiska symboler som kan vara bra att känna till, men den slutgiltiga tolkningen ligger ändå hos drömmaren. Om du till exempel drömmer om vatten så är den klassiska tolkningen att det handlar om känslor, det intuitiva. Men nästa fråga blir hur drömmaren upplever vatten, har

hon eller han några personliga upplevelser av vatten, eventuella minnen och vad kan det stå för? Vad associerar drömmaren med vatten, vilka känslor kommer upp? Hur relaterar du? Det kan lika väl handla om ormar eller bilar och så vidare. Känslan drömmen gav, eller ger, är alltså viktig. Man ska också vara uppmärksam på symboler som kommer tillbaka i sina drömmar. Och återkommande drömmar visar på något jag inte förstår om mig själv, det är därför drömmarna återkommer gång på gång. Inte förrän vi förstått drömbudskapet och gjort förändringen i vakenlivet, slutar drömmen att komma. Så ställ alltså frågan till dig själv - Vad är det jag ska ta till mig just nu? Vad är det jag inte förstår? Svaren på frågorna är ju olika för alla och det är också därför vi har olika sätt att ta till oss våra drömmar. Om jag får en direkt fråga om en tolkning så bör jag ju naturligtvis ge ett svar. Men då blir det i termer av att: Om det här vore min dröm, så skulle jag ... Att tvärsäkert tala om för en person vad hans eller hennes dröm betyder ... ja, det är som att våldföra sig på personen!« ˜ KLARDRÖMMAR, medvetandedrömmar, är en typ av drömmar där man är medveten om att man drömmer - medan man drömmer. Och det finns metoder att öva upp sin förmåga till det. Det är under REM-SÖMNEN man vanligtvis drömmer. Under REM-sömnen (Rapid Eye Movement) rör sig ögonen snabbt och hjärnans neuroner har samma aktivitetsgrad som när man är vaken. Den förekommer fyra eller fem gånger per natt och är totalt omkring en och en halv timme till två timmar lång. Perioderna är ganska korta i början av natten och längre mot slutet. 1/2017 GROW magazine /  43


PERSPEKTIV — § TEMA: TID

"LILLA DRÖMSKOLAN"

A.

. KOMMER DU INTE IHÅG DINA DRÖMMAR?

AGNETA OREHEIM:

tips!

Att inte komma ihåg sina drömmar är inte ovanligt. Vill du kan du träna upp dig att komma ihåg dem. Vad det handlar om är din intention - alltså: 1. Bestäm dig för att drömmar är viktiga - säg till dig själv innan du somnar: När jag vaknar i morgon kommer jag att komma ihåg en dröm.

2. Ha inte för bråttom att gå upp när du vaknar, ligg kvar en stund - blunda

och memorerar din dröm innan du skriver ner den. Ta tag i känslan av den och berätta den för dig själv.

2. Ha papper och penna eller någon inspelnings"moj" bredvid sängen - så att du kan skriva ner eller spela in din dröm. Drömmar är flyktiga, skriv ner den direkt medan du kommer ihåg den.

C.

. VILL DU LÄRA DIG MER OM DRÖMMAR?

• Gå en kurs - till exempel på nätet - dromskolan.se • Gå med i en drömgrupp • Studera litteraturen Agneta rekommenderar böcker av Robert Moss och Louise Minerva Li

44  �

GROW magazine 1/2017

B.

. VILL DU TOLKA DINA DRÖMMAR?

1. Sätt en titel på din dröm Typ "filmtitel"

2. Vilka känslor hade du i drömmen? När du vaknade?

3. Vad händer i drömmen? Vad gör du?

Är du passiv? Aktiv? Skriv ner verben ser du ett mönster?

4. Associera till din drömbild

Vad tänker du på? Minnen, upplevelser? Vad säger den dig? Vilka känslor får du?

5. Vilken funktion har drömbilden? Vad gör den? Hur fungerar den?

6. Lägg ihop dina känslor från drömmen med det som händer i den

Ser du ett mönster? Vad i ditt liv kan den spegla? Vilken situation i nuet kan du relatera den till?


§

TEMA: TID

— PERSPEKTIV

1/2017 GROW magazine /  45


PERSPEKTIV — § TANKAR FRÅN EN COACH

På hjässan På benet under ögat Under näsan

Ögonbrynets början På benet vid sidan av ögat Under munnen Under nyckelbenet

TAPPINGPUNKTERNA

Under armhålan

– ca 5 cm nedanför själva armhålan

Karatepunkten

– sidan av handen som används vid karateslag

T

TANKAR FRÅN EN COACH:

46  �

Text: Britt Johansen - handkraften.se Illustration och foto: tillhör Britt Johansen

APPING - EN KROPPSBASERAD METOD

SOM ÖPPNAR OSYNLIGA DÖRRAR

Coachen Britt Johansen kombinerar sin coaching med en för många mer eller mindre okänd metod - tapping. Här berättar hon vad tapping är och vad man kan uppnå med metoden:

GROW magazine 1/2017


§

TANKAR FRÅN EN COACH

— PERSPEKTIV

» TAPPING är en självhjälpsmetod som

går ut på att man knackar lätt på akupunkturpunkter på kroppen.«

J

»

AG FICK UPP ÖGONEN FÖR EFT (Emotional Freedom Techniques), den ursprungliga och mest utbredda formen av så kal�lad tapping, för flera år sedan. Då såg jag den i första hand som en terapiform som hjälper oss att bli fria från traumatiska minnen som har etsat sig fast i vårt undermedvetna och som förorsakar såväl psykiska som fysiska sjukdomssymtom. Efter hand har jag insett att tapping kan användas för att få till förändring på livets alla områden, vilket gör det till ett fantastiskt coachingverktyg. Jag har gått certifieringskursen till ICFcoach och håller nu på att slutföra certifieringen. Min coachingresa startade för cirka två år sedan då jag bestämde mig för att bryta med den bana jag hade valt många år tidigare. Då hade jag arbetat med försäljning och marknadsföring inom flygbranschen, upplevt flera organisatoriska förändringar och sett arbetskamrater lämna på grund av nedskärningar. Jag blev själv kvar och försökte hålla huvudet över vattenytan med massor av bollar i luften och samtidigt vara ett stöd för mina medarbetare. Jag kände att det var dags att istället inrikta mig på att stödja människor på ett annat sätt. Ett hållbart sätt som stärker individer och hjälper dem att själv hitta sina svar. Det sättet visade sig vara coaching - och tapping visade sig vara ett av de mest effektiva verktyg jag stött på. BRITT JOHANSEN

är professionell coach, certifierad i Mindful Tapping och i Extended Disc. Mer att läsa om tapping finns på Britts hemsida: handkraften.se.

VAD ÄR TAPPING OCH VILKEN EFFEKT KAN DEN HA?

T

APPING ÄR EN SJÄLVHJÄLPSMETOD som går ut på att man knackar lätt på akupunkturpunkter på kroppen medan man mentalt fokuserar på något problem man vill lösa eller ett område där man vill få till en förändring. De punkter man stimulerar är ändpunkterna på meridianerna som löper genom kroppen. Utgångspunkten är att oavsett vilket område i livet som behöver förbättras ligger olösta emotionella problem i vägen. Det kan även gälla för fysiska problem. Emotionell stress kan nämligen hämma kroppens naturliga förmåga till läkning. Emotionell stress förorsakas av negativa känslor som beror på en störning eller blockering i i kroppens energisystem, det vill säga energiflödet i meridianerna, som uppstår när minnet av obehagliga händelser lagras i kroppen. Detta försvårar läkning och ligger som en blockering i vårt undermedvetna som hindrar oss från att gå vidare. Tapping hjälper till att lösa upp blockeringen och gör så att energin kan flöda fritt igen. Kroppen och sinnena kan släppa taget om det som gjort ont och låta läkningen ske. Metoden används till exempel för smärtlindring, viktminskning, stressreducering, behandling vid trauman, beroenden, fobier och rädslor. Den används även för att hjälpa människor att ändra på begränsande uppfattningar de har om sig själva och världen som hindrar dem att utvecklas på olika områden. Tapping har visat sig vara ett effektivt verktyg som är lätt att lära och använda. Det är en självhjälpsmetod som kan användas varje dag på allt från mindre besvär till att få till genomgripande förändringar i livet. 1/2017 GROW magazine /  47


PERSPEKTIV KARRIÄR — —§§JOBBIGA TANKAR SITUATIONER FRÅN EN COACH

» ETT HÅLLBART SÄTT som TAPPING FÖR STRESSREDUCERING

stärker individer och hjälper dem att själva hitta sina svar är coaching - och tapping är ett av de mest effektiva verktyg jag stött på .«

E

N ANNAN, mer västerländsk förklaring till varför metoden är så effektiv är att tapping skickar lugnande signaler till nervsystemet vilket stoppar fly-eller-fäktaresponsen i kroppen och minskar eller suddar bort negativa kopplingar till olika händelser som finns lagrade i våra kroppar. I forna tider handlade det om överlevnad när fly-eller-fäktaresponsen aktiverades. Idag är det oftast interna faktorer som sätter igång stressresponsen. Hos många triggas reaktionen av minnen och tankar från trauman och händelser som kan ligga långt bakåt i tiden. Responsen är densamma oavsett om den är ett svar på ett yttre hot eller ett minne som är negativt laddat – stresshormoner flödar, hjärtfrekvensen ökar och så vidare.

STÖD I FORSKNING FÖR EFFEKTEN AV TAPPING

E

FFEKTIVITETEN AV TAPPING som terapiform får alltmer stöd i forskning. Jag ger här exempel på studier som visat på positiv effekt inom olika områden: En studie visar en minskning av kortisolhalten med i genomsnitt 25 procent efter en timmes tapping med EFT. Kortisolhalten hos kontrollgrupper som fick annan eller ingen behandling minskade med cirka 14 procent. Gruppen som fick tapping rapporterade även om en minskning om 50 procent av psykiska symptom som ångest och depression.

48  �

GROW magazine 1/2017

I en annan studie har det visats att tapping och liknande metoder stimulerar hjärnan att producera deltavågor som kan sudda ut den emotionella aspekten av traumatiska minnen. Neurologer kallar detta för depotentiering vilket innebär att nervbanorna löses upp. Tapping har även använts i skolor i Australien i ett försök att hjälpa studenter att nå bättre självkänsla vilket i sin tur har påverkat deras studieresultat. Flertalet studier visar på effekten av tapping (i form av EFT) för bland annat psykiska symptom (ångest, depression, fobier), fysisk smärta, autoimmuna tillstånd (fibromyalgi, psoriasis), insomnia, viktminskning, beroenden, prestationer (sport, tala inför grupp, studieresultat) och PTSD med mera.« ˜

REFERENSER:

The effect of Emotional Freedom Techniques (EFT) on stress biochemistry: A randomized controlled trial - www.eftuniverse.com Varför fungerar tapping? - mindfultapping.se Clinical EFT as an Evidence-Based Practice for the Treatment of Psychological and Physiological Conditions - www.eftuniverse.com


§

A: M E T TID

V

vd-coachen har ordet

— PERSPEKTIV

D-COACHEN reflekterar över

TIDEN & LIVET

ETT NYTT ÅR HAR BÖRJAT, år 2017, och vi har gjort bokslut över det år som gått: Vad kännetecknade 2016, året som passerat? Vad var riktigt roligt och värt att fira? Vad har varit svårt? Hur hanterade du det? Är du igenom än? Vad har du lärt dig? Här vill jag ge dig ytterligare perspektiv och frågor att fundera över inför det nya året vi har framför oss.

J

AG SKULLE VILJA BÖRJA MED att påminna om de stora cyklerna. Planeten jorden har funnits i knappt 4 miljarder år och den första människan (homo sapiens) sedan 125 000 år. Jorden har varit med om ett antal istider, upp till 100 000 år i taget. Sett i det lite hisnande perspektivet blir vår egen tideräkning förhållandevis nära. Den inleds med Jesus födelse för över 2000 år sedan. Så stort var detta fenomen att vi än idag har vår tid kopplat till en man som stod upp för kärlek, förlåtelse och helande. Ett budskap som är lika aktuellt idag – drivs vi av kärlek eller av rädsla? Vågar vi möta en »okänd« och det okända med öppenhet och tillit?

J

AG HAR NYSS LÄST att Google har urskiljt psykologisk trygghet som den enskilt viktigaste komponenten i de team som är framgångsrika. Det stämmer väl överens med vad många andra också har erfarit. Det är med andra ord väldigt viktigt hur vi är med varandra – hjälper vi till att skapa trygghet och tillit eller väcker vi den andres försvarslust? Med lite medvetenhet är detta en enkel sak att träna på och utöva i varje enskilt möte. Pröva till exempel med ett leende och ett tyst ja till den/det du möter.

I

VÅR TID, och nu talar jag närtid, är stress ett alltmer pockande tillstånd (stressrelaterade sjukdomar har ökat med 70 % sedan 2010). Allt fler drabbas så pass UFÖRTIDEN VET VI MYCKET om att de blir långtidssjuka i så kallad utmattvår hjärna. Amygdala är den del i ningsdepression. Sveriges regering ser allhjärnan som står för våra primitiva varligt på det hela eftersom det innebär draförsvarsfunktioner – som i alla lägen försömatiskt ökade kostnader för sjukskrivning ker avgöra om det vi möter är ett hot eller (31 miljarder årligen). Arbetsmiljöverket har inte. Initiativ, koncentration, omdöme och beslutsfattande sker från pannloben – den är på regeringens uppdrag i år uppdaterat den tillgänglig först när vi känner oss trygga och föreskrift som tar upp arbetsgivarens ansvar, AFS 2015:4 avseende den organisatoriska upplever tillit. och sociala arbetsmiljön.

N

1/2017 GROW magazine /  49


KARRIÄR — §— PERSPEKTIV JOBBIGA § vd-coachen SITUATIONER har ordet

Livets trappa - Ålderstrappan i kurbitsmåleri av Winter Carl Hansson i Danielsgården, Bingsjö, 1799.

Varför blir man så stressad egentligen? Ja, vad är din förklaring? Beror det på yttre omständigheter eller inre, mer personliga faktorer, både och, eller vad tror du?

P

ERSONLIGEN TYCKER jag att vår fantasi och vårt sinne spelar stor roll. Det vi är rädda eller stressade för har sällan bäring i verkligheten när vi undersöker det lite närmare. Till skillnad från de flesta yttre faktorer så kan vi träna och utveckla vår egen medvetenhet. Vid sekelskiftet rönte Freud stor uppmärksamhet när han hävdade att vi har ett omedvetet inre som påverkar oss. Idag är meditation och mind50  �

GROW magazine 1/2017

fulness etablerat – metoder som utgår ifrån att vi alla är så mycket mer än vår kropp och vårt sinne (mind). Det innebär att vi har möjlighet att betrakta det som sker och därmed också välja hur vi vill förhålla oss till och hantera det som händer. HAR NI TÄNKT PÅ hur vanligt det är att referera till tid som en (yttre) omständighet? Och lika vanligt att vi accepterar det som skäl. Jag har inte tid säger vi, när det egentligen handlar om att jag (omedvetet eller medvetet) prioriterar min tid annorlunda. 24 nya timmar varje dygn. Eller 1440 minuter. Går inte att spara. Går inte att få tillbaka.


§

vd-coachen har ordet

— PERSPEKTIV

»HAR NI TÄNKT PÅ hur vanligt det är att referera till tid som en (yttre) omständighet? Och lika vanligt att vi accepterar det som skäl.« Hur kan man överhuvudtaget tala om tidsbrist – när det fylls på varje dygn oavsett vad vi gör eller ej? Det är egentligen väldigt hoppfullt. Varje dag är en ny dag. Unikt! Vi kan börja om, pröva nytt eller bara fortsätta.

V

AD JAG ÖNSKAR att fler skulle uttrycka det som faktiskt finns där – det egna ja:et – det vi gör eller känner, när vi svarar att vi inte har tid. Men den som är stressad har sannolikt inte så mycket att komma med. Men tänk om vi alla faktiskt har förmågan att vara närvarande i det som är och talar inom oss och tänk om fler vågade uttrycka det. Tänk vad mycket mer vi skulle kunna uppleva om vi var mer närvarande. För visst ser, hör och känner vi mer när vi saktar ner? Inte bara det som är utanför oss utan även vårt inre visar sig då.

B

ODIL JÖNSSON har givit oss flera ord för tid – speciellt den viktiga ställtiden. Jag tycker om historien om indianen som har åkt tåg och som när han kommer fram sätter sig och väntar på att själen ska komma ikapp. Eskimåerna har många begrepp för snö. Vi skulle kunna ha många för tid. Arbetstid, fritid, mertid, övertid, flextid, ledig tid, arbetstidslagen. Ibland, när vi är i ett flow, står tiden stilla och vi känner inte av den alls. Beroende på vad vi gör och upplever kan tiden rusa, rinna iväg eller så går vi i väntans tider. Vi kan också vara på exakt tid (punktlig) – visst är det lite roligt när man tänker på det. Exakt rätt. Eller mer skämtsamt »Time is just a magazine«.

T

IDEN KAN BESKRIVAS som linjär med start och stopp eller som cyklisk, som solen som går upp och ned varje dag eller som vår »biologiska klocka« som talar om för oss när vi behöver äta och sova.

» HUR KAN MAN ÖVERHUVUDTAGET tala om tidsbrist – när tiden fylls på varje dygn oavsett vad vi gör eller ej?«

12

Jesus hade 12 lärjungar, vi har 12 månader, 12 timmar på klockan, 12 djur i zodiaken. Livet kan delas in i sjuårscykler för att markera de lite större uppgifterna vi har att möta. Livets trappa symboliseras med uppgång och nedgång, vid ett visst läge står vi på toppen. Någon berättade en gång att de ryska gummorna symboliserar tid: den yttersta stora – året, sen vidare inåt kvartal, månad, vecka, dag, timme, ögonblick. Nu för tiden pratar vi om livspussel – att få ihop alla bitarna – vilka de nu är – när så mycket är möjligt. Coacher använder sig ibland av livshjulet för att både illustrera hur en dag används samt hur man mer medvetet skulle vilja ha det.

7

O

CH SEN FINNS DET förstås en uppsjö av effektivitets- och tidsplaneringsverktyg, så att vi hinner mer eller hinner det vi vill eller åtminstone så att vi har en viss kontroll över det hela. Tror vi. Vem befinner sig inte »råtthjulet« då och då – utan möjlighet eller mod att hoppa av. Snabbare blir mottot … Om vi inte har lärt oss att blocka ET (egen tid), har svart bälte i

»Någon berättade en gång att de ryska gummorna symboliserar tid: den yttersta stora – året, sen vidare inåt kvartal, månad, vecka, dag, timme, ögonblick.« 1/2017 GROW magazine /  51


KARRIÄR — §— PERSPEKTIV JOBBIGA § vd-coachen SITUATIONER har ordet

»Nu för tiden pratar vi om livspussel – att få ihop alla bitarna – vilka de nu är när så mycket är möjligt.«

vardagseffektivitet eller till exempel använder Pomodorometoden där vi maximerar prestationen under 25 minuter i taget för att sedan vila i 3-5 minuter. Det intressanta med dessa verktyg är att de uppmanar oss att tänka på vad vi vill med våra liv.

H

ELT ANDRA SÄTT att bemöta tiden är att ändra sitt förhållande till tid. En coachkollega berättade att han har en antik vacker klocka i sitt samtalsrum som bara visar rätt tid två gånger per dygn. Den inger en positiv och avslappnande effekt och kunderna tränas i att träna sin intuition istället.

E

N ANNAN ÖVNING är att betrakta sitt liv som om vi har det bakom oss – vad vill vi kunna säga om vårt liv? Gick det bara? Eller var vi med och skapade det? - Hur vill vi bli ihågkomna?

52  �

GROW magazine 1/2017

Ju äldre vi blir desto mindre tid har vi kvar (även om vi blir äldre och äldre). Det kan upplevas som att tiden är kort, att det är lite tid kvar. Det blir vi även påminda om när någon dör hastigt mitt i livet, för tidigt, säger vi ibland. Vi vet inte när. Ingen vet. En del hinner till och med dö innan de föds. SÅ NU – ett ögonblick i sänder – vad vill du göra nu? Vad är viktigt för dig? Vad vill du uppleva? Jag uppmuntrar dig att ge frågan lite tid – att ha den med dig när du tänker på nya året.

Om du lyssnar noga – vilka förändringar skulle göra dig, familjen och/eller organisationen gott? Vilken intention vill du ha för ditt liv?

V

D-COACHEN

ANNA ERIKSSON, ICF Master Certified Coach, Fil kand beteendevetare avalona.se


§

vd-coachen § JOBBIGAhar SITUATIONER ordet — PERSPEKTIV — KARRIÄR

» HUR KAN MAN ÖVERHUVUDTAGET tala om tidsbrist – när tiden fylls på varje dygn oavsett vad vi gör eller ej?«

Fritid & Rekreation

Personlig utveckling

Fysisk miljö - Boende Inre tillfredsställelse

Jobb & Karriär

Ekonomi

Hälsa

Relationer

»COACHER använder

sig ibland av LIVSHJULET för att både illustrera hur en dag används samt hur man mer medvetet skulle vilja ha det.« 1/2017 GROW magazine /  53


TIPS & TRICKS — § coachens verktyg

Tips & Tricks FÖR PROFESSIONELL UTVECKLING

TVÅ ÅR &

100 KLIENTER

C O A C H I N G

Januari

Februari

Januari Januari

Februari

Mars

April

Mars

April April

Maj

Juni

Maj

Juni

Juli

Augusti

Juli

Augusti

September

Oktober

September

Oktober

November

December

November

December

C O A C H I N G

MÅL! 54  �

GROW magazine 1/2017


§

coachens verktyg

— TIPS & TRICKS

»HITTA 100 INDIVIDER som du coachar under de kommande TVÅ ÅREN. Det är allt.«

Thomas Leonard

NY SOM COACH?

Ä

R DU NY SOM COACH? Behöver du referenser för att känna dig trygg i din marknadsföring? Det här är vad THOMAS LEONARD, av många an- • DU KOMMER ATT TJÄNA TILLRÄCKLIGT för att klara dig - i vilket fall sedd som skaparen av livscoachingbransom helst om du behåller ditt jobb och schen, skulle göra: coachar på kvällar och helger.

H

AN SKULLE HITTA 100 INDI• DU FÅR ÖKAT SJÄLVFÖRTROENDE VIDER som han coachar under som coach eftersom du kommer att lära de kommande två åren. Det är allt. dig oerhört mycket av dina 100 klienter. De kan betala honom - eller inte. Vissa kommer bara en gång. Andra stannar i • DU FÅR REFERENSER inom en månad två år. - och antalet referenser växer ju bättre du och oavsett vad, blir på vad du gör. kommer detta att hända: • DU FÅR 100 MENTORER - se dina klienter som dina mentorer som lär dig hur du bäst coachar dem. THOMAS LEONARD - var en av dem som betytt mest för hur Life Coaching, livscoaching eller den personliga coachingen, vuxit fram sedan 1980-talet i USA. Grundare av Coach U, Coachville och ICF, International Coach Federation, pionjär inom teleklasser i coaching (virtuell distansundervisning), författare till ett stort antal böcker och utbildningsprogram och mycket mer gick han bort 47 år gammal 2003. Texten ovan är hämtad från hans Coach100 ebook.

• DU FÅR REKOMMENDATIONER och kan visa på resultat från klienter som du stolt kan visa upp för framtida kunder. • DU BEHÖVER INTE KÄNNA DIG OSÄKER att coacha - för du coachar ju gärna utan att ta betalt. • DU KAN BE OM ÄRLIG FEEDBACK på din coaching från de klienter du coachar gratis - även de som slutar att komma. Kanske särskilt dem!

1/2017 GROW magazine /  55


KARRIÄR — § JOBBFORUM

CHRISTINA LAGNELIUS, CoachCompanion:

FÅ BETALANDE KLIENTER UTAN ATT SÄLJA?

LÄR DIG KONSTEN ATT KUNNA LEVA PÅ DIN COACHING! 56  �

GROW magazine 1/2017


§

JOBBFORUM

— KARRIÄR

Ä

LSKAR DU ATT COACHA?

Ha klienter som växer och utvecklas och når det liv de önskar och är värda? Som i sin tur ger dig det liv du önskar? Med frihet att sätta din egen agenda, välja hur mycket du vill jobba och varifrån i världen? Få bra betalt för dina tjänster? Som gör att ditt övriga liv också blir rikt, meningsfullt och givande?

M Illustration: fotomek

EN HUR SKA DET GÅ TILL TÄNKER DU KANSKE?

Jag som inte gillar att sälja. Att marknadsföra mig. Det finns ju så många coacher idag. Alla coachar. Varför ska nån välja just mig? När det finns så många långt mer erfarna. Det där med frihet och pengar verkar too good to be true!

J

AG KAN FÖRSÄKRA DIG, DET ÄR FULLT MÖJLIGT!

Vill du veta hur? Här kommer lösningen i sju steg:

CHRISTINA LAGNELIUS, professionell coach, ägare och grundare av utbildningsföretaget CoachCompanion med affiliates i Finland och Sydafrika - coachcompanion.se christina.lagnelius@coachcompanion.se

Text: Christina Lagnelius

Foto: tillhör Christina Lagnelius 1/2017 GROW magazine /  57


KARRIÄR — § JOBBFORUM

STEG 1: VEM ÄR DU?

A

LLT BÖRJAR MED OSS SJÄLVA. Vem är du förutom att du är coach? Vad har du gjort tidigare? Idag räcker det inte alltid att säga att jag är coach, vi behöver nischa oss som coacher. Då utmärker vi oss och då får kunden lättare att hitta just mig. Och nischa oss gör vi utifrån vem vi själva är. Här är exempel på frågor du kan ställa dig själv: • Vilket kunnande har du, vilka erfarenheter från tidigare/nuvarande jobb? Vad står i ditt CV? • Personliga intressen, var har du passion för? • Vilka personliga upplevelser har du haft i livet hittills som satt djupa avtryck? Skilsmässa? Utbrändhet? Fattigdom? Mobbing?

En annan invändning som du kanske har är »vi har ju lärt oss att vi kan coacha alla, varför ska jag då nischa mig?« Helt rätt, visst kan du kanske coacha alla men du kanske inte kan marknadsföra dig mot alla! Vilket är ett villkor för att få klienter!

• VEM ÄR DU som coach?

STEG 2: VEM ÄR DIN IDEALA KLIENT?

H

AR DU GJORT DIN hemläxa väl i punkt ett kommer denna punkt förmodligen bli en mer eller mindre kopia av dig. Har du varit utbränd och nu kommit tillbaka, betydligt mer hel, trygg och harmonisk än innan kanske din målgrupp är personer som är i riskzonen för det. Eller du har lång erfarenNär vi ökar självinsikten utmejslas en tydlihet av skolans värld och hur den fungerar och gare bild av vem just du är som coach. Och då har dessutom ett rikt kontakt nät där, då kanspelar det ingen roll att många andra också är coacher. Det finns bara en Du! Ofta hittar mina ske du väljer pedagoger eller rektorer som din målgrupp. deltagare i distansutbildningen »Få betalanKänn verkligen in hur det känns att coacha de kunder« utan att sälja kopplingar antingen jobbmässigt – någon har jobbat inom bank och just denna klient. Det ska kännas wow! Det här är de stora penseldragen. Sen kommer finans och vill coacha personal där, nån annan har jobbat med sälj hela livet och brinner för att finliret. Avatar – gör en person av din ideala klient – ålder, kön, utbildningsbakgrund, intrescoacha andra säljare att lyckas. Eller så kan det sen, familjesituation. You name it. Varför det? finnas en passion för ett område eller en målgrupp, barn och ungdomar till exempel. Andra Jo, för att ju mer du talar till en person än till en anonym massa ju mer kommer ditt budskap att har istället erfarenhet av livshändelser som landa. »Hon talar ju till mig, hon beskriver prepåverkat dom så starkt att de vill stödja andra i cis hur jag har det« ska läsaren/åhöraren tänka liknande situation, till exempel utbrändhet. och känna. Det gör faktiskt också att snarlika »Men hallå, vi har ju lärt oss att vi är inte experter, varför ska jag då gå till ett område jag har målgrupper också kommer att attraheras av erfarenhet om?« Undrar du kanske. Så sant, vi är denna tydlighet. Många känner en stor rädsla här – varför ska inte experter som coacher, men att ha passion för sin målgrupp är ovärderligt, liksom det för- jag begränsa mig så? Jag missar ju så många! troende du inger genom att ha kunnande inom Det är snarare tvärtom. Om du vill ha klienter ska du begränsa dig så mycket som möjligt! Mer ditt område. Kunden förstår att du förstår. Har du dessutom ett upparbetat kontaktnät snabbar om det i punkt 5. det förstås på marknadsföringsprocessen. • Vilken är DIN IDEALKLIENT? 58  �

GROW magazine 1/2017


§

STEG 3: DIN PITCH OCH STORY

N

U ÄR DU REDO är du redo att formulera din PITCH– en kort mening om vem du hjälper med vad. I det här sammanhanget presenterar jag mig som »Jag hjälper coacher att få betalande klienter utan att sälja«. När du har en pitch blir det så mycket enklare för dig att presentera dig på mingel, på hemsidan, på föreläsningar och så vidare.

• Vilken blir DIN PITCH?

S

TORY – en historia kommer vi ihåg, en historia väcker känslor. En historia säger så mycket mer än bara fakta. »Facts tell, stories sell«. Utgå från din egen historia, var du har varit i livet, vilken inverkan coaching haft på dig och din transformering till där du är i dag. Varför brinner du för att hjälpa just din målgrupp? Det här blir också igenkännande för dina blivande klienter, »hon har också varit där, hon förstår hur jag har det«. Har du noterat en sak – än så länge har vi inte ens sagt ordet coaching! Det blir mer som ett verktyg. Det viktigaste är att vi kan bidra med resultat för våra klienter!

• Hur skulle du vilja BERÄTTA DIN STORY? » ALLT BÖRJAR MED OSS SJÄLVA. Vem är du förutom att du är coach?«

JOBBFORUM

— KARRIÄR

» STORY -

EN HISTORIA KOMMER VI IHÅG, en berättelse väcker känslor. En historia säger så mycket mer än bara fakta.«

STEG 4: MÅL, HINDER OCH SUPPORT

M

ÅL - Låt oss börja med framtiden och arbeta oss bakåt. När du bestämt vart du vill (och framför allt vet varför du vill det!) kan du arbeta dig bakåt och varje dag från och med idag kunna avgöra – leder det jag nu väljer att göra mot målet eller inte?

K

OM IHÅG ihåg SMARTE – sätt tydliga mätbara mål, även rent ekonomiskt. Då blir det lättare att räkna på vad du behöver göra, hur många klienter, hur många exemplar av respektive produkt och så vidare som behövs för att nå det målet? Våga ta betalt! Kom ihåg att det är inte priset i första hand som gäller för kunden. Kunden vill ha en upplevelse, vill känna förtroende, vill nå resultat. Ge honom det! Förstärk ditt mål med målbild för alla sinnen, ett collage kanske, och med svar på alla dina »Varför-frågor«. HÄR har du dina drivkrafter! Här finns kraften, här finns energin. Och den ska du tanka från varje dag. Titta på ditt collage, lyssna på din egen inspelning av din målbild i mobilen och så vidare. Varje dag!

• Hur ser DIN MÅLBILD ut?

1/2017 GROW magazine /  59


KARRIÄR — § JOBBFORUM

» VAD SÄGER

dina sabotörer? VEM eller VILKA är din support?«

H

INDER- har det inte hänt förr i den här processen lär det göra det nu – dina sabotörer gör sig påminda! Och vad händer då? Du blir RÄDD! Detta är en kritisk punkt. Du är nu på väg att kliva utanför din komfortzon, här där du är trygg, ut i det okända. Det är ett val du måste göra. Antingen stanna i tryggheten, eller kliv ut trots att du är rädd. Det finns inget mellanting. Det är fullkomligt naturligt att vara rädd i den stunden. Men du, det går snabbt över. Och du måste ut för att nå de riktiga framgångarna. Det är du värd. De stora pengarna väntar. Fokusera på målbilden. Inga ursäkter!

• Vad säger DINA SABOTÖRER?

S

UPPORT - just på grund att vi alla har sabotörer som försöker sitt bästa att hålla oss kvar i vår »litenhet« ska vi unna oss support. »Du ska ha minst två coacher« var budskapet på ett internationellt event med enbart miljonärer som talare jag nyligen var på. Du behöver nån som tror mer dig än vad du själv gör, du behöver nå'n som kommit längre än dig själv. Som drar dig i håret. Om du nu verkligen vill förändring och utveckling. Jag släpper aldrig min klient som vill men som är rädd. Jag finns där och det är en stor trygghet för klienten. Samtidigt som jag kan vara världens utmanare. Av kärlek och av min tilltro till min klient.

• Vem/vilka är DIN SUPPORT? 60  �

GROW magazine 1/2017

STEG 5: DITT ERBJUDANDE

N

U KOMMER VI TILL en annat typ av erbjudande än många coacher har idag. Och det bygger på de steg vi jobbat fram hittills i 1,2 och 3. När vi har vår nisch där vi också har erfarenhet, passion, engagemang tar jag på mig ledartröjan i den nischen. Tänk vilken mental skillnad det gör! Du är nu inte en av alla coacher, du är DEN coachen som leder den nischen. Känn på den! Det här påverkar förstås ditt erbjudande, som består av coachingen men också mycket mer. Vad beror på vem du är och vad du gillar och var dina talanger finns. Är du en supertalare som älskar att stå inför en stor pubilk? Gör det! Och ta betalt för det. Älskar du att skriva? Skriv e- böcker, sprid gratis som marknadsföring och skriv fler e-böcker och ta betalt för dem. Eller i pappersform. Du kan trycka on demand så slipper du lager. Är du bra på att sätta ihop koncept? Skapa utbildningsmaterial – light och djupare, flera steg, sälj som online utbildning eller live. Upplevelseresor? Kombinera med coaching. Individuell coaching eller i grupp? Hur långa ska dina coachsamarbeten vara? 3,6, 12 månader? Ju längre ju tryggare för dig. Du väljer vad som passar dig. Ju mer du kan addera värde för din kund ju mer kan du erbjuda i form av olika produkter.

• Så här skulle jag vilja att MITT ERBJUDANDE SER UT !

» VEM skulle du

vilja samarbeta med?«


§

JOBBFORUM

— KARRIÄR

STEG 7: SAMARBETE

STEG 6: FRÅN IDEAL KLIENT TILL BETALANDE KLIENT

N

U HAR DU GJORT hemläxan. Nu är det verkligen dags att kliva utanför komfortzonen. Synliggöra dig! Hur ska annars dina klienter få reda på att du finns och vad mycket du har att erbjuda dem? Hur gör du det?

Å

TERIGEN – välj vad som passar dig allra bäst och där det är enklast att börja. Facebook och övriga sociala media såklart, bjud in till webinars, håll föreläsningar du själv ordnar eller se till att du blir inbjuden av andra arrangörer, mingla, nätverka. Kom ihåg tumregeln – ge innan du får. Det vill säga - bjud på dina erfarenheter, dela med dig. Du är på väg att tydliggöra dig själv i din målgrupp, låta din målgrupp veta om dig och vad du kan erbjuda, börja så smått bygga relationer. Att sen kunna bjuda in till ett kostnadsfritt coachsamtal för att hjälpa klienten avgöra om han vill bli coachad eller inte är ett suveränt sätt att få nya klienter. När det samtalet genomförs korrekt. Det finns teknik för det också. Och när den används fullt ut blir det resultat! Samla alla emailadresser du får, så du kan fortsätta hålla kontakt med din målgrupp. Var hela tiden aktiv och fundera över vad mer du kan addera värde till befintliga kunder.

• Hur gör du för att SYNLIGGÖRA DIG?

D

EN HÄR PUNKTEN GILLAR JAG! Ensam är inte stark. Tänk att kunna samarbeta med kollegor som har annan inriktning men med produkter eller tjänster som mina klienter kan ha glädje av! Då skapar vi vinn-vinn situationer för alla parter! Och även här är det ju nödvändigt med att synliggöra sig, hur ska annars intressanta samarbetspartners kunna hitta dig? För oss som coachutbildare innebär det till exempel att en kursdeltagare som gått diplomutbildning/certifieringsutbildning och sen genomfört distansutbildningen i »Att få betalande kunder utan att sälja« blir samarbetspartner till oss efter ett par år. Är inte det fantastiskt?!

• Vem skulle du VILJA SAMARBETA MED?

J

AG HOPPAS ATT denna första introduktion i konsten att få betalande klienter utan att sälja varit givande för dig. Stort lycka till!

» KOM IHÅG

TUMREGELN - ge innan du får! Bjud på dina erfarenheter, dela med dig.« NYFIKEN PÅ MER?

Konsten att få betalande kunder utan att sälja finns som ebook och kan beställas hos coachcompanion.se

1/2017 GROW magazine /  61


KARRIÄR — § BRANSCHNYHETER

Branschnyheter. KONFERENSER 2017 Ett axplock av årets internationella konferenser inom coaching Ó

JANUARI 2017: Coach Congress 2017 - vänder sig till coacher och andra inom träningsbranschen, Bosön, Lidingö. Föreläsningar, workshops, särskilt fokus: affärsutveckling. FEBRUARI 2017: International Coaching Congress, Jakarta, Indonesien. ICC - International Coaching Community. Tema: Coaching for Innovation and Talent Development. Internationella föreläsare. MARS 2017: 23rd European Mentoring and Coaching Conference, EMCC - Edinburgh, Skottland. Föreläsningar, sessioner, masterclasses. MAJ 2017: International Coaching Week, ICF - International Coach Federation, med aktiviteter arrangerade av ICFs lokalföreningar. JUNI 2017: 7th EMCC Reserach Conference, EMCC, London, England. Program ej fastställt. JULI 2017: Annual Conference, Coaching at Work, London, England. Program ej fastställt. 11th ICCE Global Coach Con62  �

GROW magazine 1/2017

ference, 1CCE - International Council för Coaching Excellence, coaching inom idrott/sport, Liverpool, England. Tema: Challenging Sport Coaching Frontiers: The Role of Sport Science and Technology. AUGUSTI 2017: ICF Global Convention, Washington DC, USA. Program ej fastställt. OKTOBER 2017: Coaching in Leadership and Healthcare Conference, Institute of Coaching, Belmont, USA. Leadership, Positive Psychology, Health & Wellness, Advanced Practice, Research Symposium. DECEMBER 2017: International Congress of Coaching Psychology, International Society for Coaching Psychology, London, England. Program ej fastställt.

THE RIDLER & COs SJÄTTE RAPPORT Strategiska trender inom executive coaching Ó

Ridler & Co Ltd är ett Londonbaserat coachföretag inom executive coaching som vartannat år genomför sponsrade undersökningar bland 105 organisationer och större företag. 2016 presenterades Ridler & Co sin sjätte rapport vilken gjorts i samarbete med EMCC - European Mentoring and Coaching Council UK. Fokus var lagt på fyra områden: utvärdering av coaching, uppstart av coaching inom organisationer, teamcoaching och interncoaching. Nägra av slutsatserna var att: - Majoriteten av organisationerna utvärderar effekterna av coaching mätt i tillfredsställelse hos de coachade samtidigt som man önskar utvärderingar i ekonomiska termer mätt i resultat/finansiell investering. - Att organisationer kommer att utveckla sin satsning på coaching samt att coaching också ökat inom den brittiska statsförvaltningen, något som även gett spin-off effekter på hela coachingsamfundet. - Team-och gruppcoaching förvantas öka vilket även driver på utvecklingen av en coachande kultur inom organisationer. - Interncoaching har blivit en norm. Hela rapporten finns för nedladdning mot en kostnad på ridlerandco.com


§

BRANSCHNYHETER

— KARRIÄR

Branschnyheter. VAD INNEBÄR DET ATT VARA YRKESVERKSAM SOM PROFESSIONELL COACH? Inte bara coaching.

Ó

Ó

I senaste numret av Coaching World, ICFs - International Coach Federation - tidskrift ställer man frågan till coacher om de trender och den tekonlogi som kan förväntas påverka coachingen inom den kommande femårsperioden. Så här svarade man: - Genom den teknologiska utvecklingen kan det bli möjligt för coacher att via datortillämpningar anpassa och individualisera meddelanden i motiverande syfte för kunden. Nya programmerbara verktyg i form av bärbar teknik kommer att ge ökade möjligheter till fördjupad inlärningsförmåga både för coacher och klienter. - Nytänkande kring företagsstrategier där passiva inkomster och automatiseringar innehar nyckelroller. - Virtuell coaching med ökad använding bland annat av appar.

I ICFs globala studie 2016 Global Coaching Study 2016 - beskrivs bland annat hur den professionella verkligheten ser ut för coacher världen över. Studien är baserad på svaren från 15 380 respondenter i 137 länder. Flest externa coacher - De flesta av de tillfrågade (79%) var externa coacher, det vill säga egenföretagare alternativt partners med andra coacher med vilka de drev ett coachföretag. 6% var interncoacher anställda inom företag/organisationer, 15% var både externoch interncoacher. 14 timmars coaching/vecka Under en normal arbetsvecka uppger man att man utövar coaching, coachar, i snitt 13,9 timmar per vecka, alltså mindre av hälften av tiden under en 40-timmars arbetsvecka. Fler klienter ger fler timmar av coaching - hade man fler än 20 klienter var timantalet alltså högre, då arbetade man i medelsnitt 34 timmar per vecka som coach. 93% erbjuder ytterligare tjänster - I medelsnitt erbjöd 93% av de tillfrågade coacherna i medel cirka 3 tjänster utöver coaching - som konsult, utbildare, facilitator, inom mentorskap och rådgivning.

TRENDER & TEKNOLOGI INOM COACHING Bärbar teknik, nytänkande kring företagsstrategier, virtuell coaching

GROW for it!

En externcoachs vardag 15 timmar eller 38% av tiden under en normal arbetsvecka, bedrev en extern coach klientcoaching. 7 timmar (17%) per vecka gick till att driva företaget, inräknat administrativa uppgifter. Lika stor tid, 7 timmar per vecka (17%) lade man ner på att utveckla sitt coachföretag, 6 timmar (15 %) på egenvård och välbefinnande och 5 timmar använde man till professionell utveckling. Eller med andra ord i ungerfärliga termer: En externcoach arbetar med - klientcoaching 2 dagar/vecka - med sitt företag 2 dagar/vecka - egenutveckling 1 dag/vecka.

COACHER I VÄRLDEN Flest coacher i Västeuropa och USA Ó

I rapporten ICF Global Study 2016 verkade de flesta av de medverkande coacherna i Västeuropa (35%), följt av USA, Latinamerika, Östeuropa, Asien, Mellanöstern och Afrika och Australien/Oceanien (4%). Läs mer på coachfederation.org

»Coaching is the universal language of change and meaning.«

- CNN

1/2017 GROW magazine /  63

˜


KARRIÄR — § JOBBFORUM

R BB JO IONE T för A n TU um sio

Varumärkes-

SI - for kus llan dis me b e job cher coa

löften

Kommu-

nikation

D

Rutiner & Nätverk

K

Vision Illustration: dizain

VARUMÄRKE FEMTE ARTIKELN i serien om att driva eget som coach handlar om ditt varumärke. Omgivningens uppfattning om vad ditt företag är, hur det ser ut och vad man kan förvänta sig av det. 64  �

GROW magazine 1/2017


§

JOBBFORUM

— KARRIÄR

-

Design

BYGGA VARUMÄRKE

Kärn-

SÅ MYCKET MER ÄN BARA REKLAMEN

ärden

Lena Gustafsson

LENA GUSTAFSSON,

ICF PCC coach guldkanten.com

Egenföretagare sedan 2002 samt verksam som företagsrådgivare. Lena är även ordförande för ICF Sverige och i Företagarnas Branschförbund.

foto: Jakob Möller

PCC coach och företagsrådgivare fortsätter här GROW magazines artikelserie om att driva eget som coach - START-UP-BASICS. Text: Lena Gustafsson 1/2017 GROW magazine /  65


KARRIÄR — § JOBBFORUM

BYGGA VARUMÄRKE - så mycket mer än bara reklamen. Många som driver eget som coach gör det som soloföretagare och det personliga varumärket förknippas starkt ÅNGA MISSTAR SIG och tänker att med företagets. när jag bara bestämt mig för loggan,

H

UR DU VILL GÖRA DET är ditt val. För en del är det självklart att bygga varumärket så att du och ditt företag är i kundens ögon samma sak – det personliga varumärket blir också företagets. För någon annan är det lika självklart att det är skilda saker. Företagets varumärke byggs mer oberoende av personen för att i en framtid kunna omfatta fler och kanske säljas en dag när coachkarriären avslutas. För de flesta blir det en mix. Ditt företag har ett varumärke antingen du vill eller inte. Just med varumärkesarbete är det så att du inte kan hoppa över det. Gör du inte det själv kommer det att göras ändå, omgivningen kommer att bilda sig en uppfattning om ditt företag och det blir ditt varumärke.

I den här artikeln kommer vi att sortera lite i begreppen kring varumärkesbyggande och ge några tips på hur du kan arbeta för att själv ta ökad kontroll över hur det ska se ut.

VARUMÄRKESGRUNDENS TVÅ GRUNDSTENAR

L

ÅT OSS BÖRJA MED GRUNDSTENARNA. Det finns två begrepp som båda omfattas av det övergripande ordet varumärke. Det fysiska uttrycket, logga, profilfärger och liknande och det med värdeladdade brand. 66  �

GROW magazine 1/2017

M

gjort några visitkort och designat hemsidan så är varumärket satt. Kör inte i det diket. Din logga och dina profiluttryck finns där för att förstärka helheten av ditt varumärke men ensamma är de inte på långa vägar nog. Det måste till arbete med branding, med identiteten och uppfattningen av vad ditt företag lovar sina kunder, det är i de delarna din logga får sin innebörd för kunderna.

Låt oss ta det i rätt ordning. Innan du börjar designa loggan har du ett grundarbete att göra. Du behöver vara klar över vad det egentligen är för företag tänker driva. Varför finns det här företaget alls?

VISION, KÄRNVÄRDE OCH VARUMÄRKESLÖFTE

N

U KOMMER VI TILL välbekant mark för en coach. Det handlar om att formulera en tydlig vision. Förmodligen gjorde du det redan när du skrev din affärsplan. Om inte är det dags nu. Vad vill du egentligen med ditt företag? Här måste du ta dig förbi det självklara som att företaget är en väg att kunna få coacha. Såklart kan det vara så men du driver inte företaget för din egen skull. Du kommer med en uppsättning talanger och förmågor för att erbjuda en nytta för omgivningen och för att du brinner för något. Så vad är din vision med att driva just det här företaget? Vad är det du vill – egentligen?


§

Skriv ner din vision. Det är kärnan i ditt varumärke och resonansbotten för ditt fortsatta arbete.

N

ÄR DU NU HAR VISIONEN framför dig kommer nästa fråga. Hur gör du det? Vilken känsla vill du förmedla när du gör det du gör. Vad är din idé om hur ditt företag ska framstå och uppfattas? Släpp loss hjärnstormen en stund och skriv ned alla ord som kommer upp i tanken.

S

E SEDAN OM DE ORD du har framför dig hänger ihop på olika sätt. Kan de grupperas? Finns där logiska kopplingar? Intressanta motsättningar? Sortera dem så som det faller sig rätt för dig. Ta din vision som grund, se över rubriker, grupper och fristående ord i ditt hjärnstormsmaterial utifrån kopplingen till visionen. Nu är det dags att vaska fram vad det egentligen står för – vad i det här är dina kärnvärden?

Skriv ner det viktigaste. 3 - 5 ord som på riktigt beskriver det du vill vara på marknaden.

N

U ÄR DU JU SJÄLV COACH och förmodligen duktig på att jobba med dig själv men jag vill ändå rekommendera att ta coachning på det här för att verkligen nå din kärna och bli tydlig med den. Det är lätt att vilja mycket och vara vag i konturerna. Låt en coach utmana dig att mejsla fram just dina exakta uttryck. Vad är unikt, bärande och brännande för dig? När du nu har din vision och dina kärnvärden återstår frågan: Vad lovar du därmed dina kunder? Vad är ditt varumärkeslöfte? När man anlitar ditt företag får man x, y och z? Vad är det? På riktigt, inte bara »kvalitetscoachning i si och så många timmar för det och det priset«.

På riktigt. Vad är det du lovar dina kunder? Skriv ner dina löften.

JOBBFORUM

— KARRIÄR

VARUMÄRKETS YTTRE ATTRIBUT

B

RA JOBBAT. Nu har du gjort grundarbetet och kan börja fundera på de yttre attributen. Nu kan du be en grafisk designer börja skissa på din logga. Eller om du föredrar att göra jobbet själv kan du börja fundera på: Hur ser ett sådant företag ut? Med din vision, dina kärnvärden och dina löften till kunden? Är det mjuka former? Rakare linjer? Vilka färger? Har du en favoritfärg du vet med dig att du själv ofta använder och du vill ha ditt personliga ditt personliga varumärke nära ditt företags kan du gärna inkludera den färgen i din logga eller göra den till din profilfärg.

Bygg din hemsida, dina visitkort, dina broschyrer och inredningen på ditt kontor för att avspegla och förstärka ditt varumärke. Skapa dig en stil som uttrycker det du tänker med din varumärkesgrund: visionen, kärnvärdena, löftena.

L

OVAR DU exklusivitet och utvaldhet ska du välja visitkort som återspeglar det snarare än dussinmall. Är personlig närhet ett av dina kärnvärden ska denna kännas när jag besöker din hemsida. Är corporate professionality en del av din vision ska du kanske inte pryda broschyrerna med kattungar och sommarblommor även om de är fina.

TÄNK NU PÅ att ditt visuella uttryck ska spegla det varumärke du jobbat fram, inte din egen personliga smak. Det handlar om vad ditt företag står för och lovar på marknaden, inte vem du är. 1/2017 GROW magazine /  67


KARRIÄR — § JOBBFORUM

SÅ HÄR BYGGER DU DITT VARUMÄRKE:

VAD LOVAR du dina NÄR MAN ANLITAR man x, y och z - vad

1. VISION

ta fram en DITT VARUMÄRKE tycling vision ÄR STARKT när det tydligt och klart uttrycker de värden ditt företag levererar och omvärlden uppskattar det de förVARFÖR finns knippar det med. ditt företag? VAD VILL du med ditt företag?

M

ED ETT VARUMÄRKE som ligger nära dig som person är det lätt att blanda samman dem. Öva på att skilja på jaget och företaget även om du rent faktiskt vill bygga ett starkt personligt varumärke. Du behöver vara genuin. Du behöver vara äkta. Du behöver vara DU och gilla det du gör. Men du får fortfarande också ha ett privatliv. Hela du behöver inte komma till uttryck i varumärket, här handlar det om din professionella persona. Du väljer själv hur mycket av din hela identitet du vill uttrycka där. 68  �

GROW magazine 1/2017

F

3. VARUMÄRKESLÖFT

formulera din varumärkeslöften

2. KÄRNVÄRDEN välj kärnvärden som återspeglar visionen

VAD ÄR VIKTIGT för ditt företag? VAD VILL du vara på marknaden?

UNDERA OCKSÅ PÅ hur du rent faktiskt lever ditt varumärke i din arbetsvardag. Vad blir självklart att göra med de löften du ger kunden? Vilka rutiner kring köp, betalning, återbud osv blir rätt för ett företag med dina varumärkeslöften? Var lever du din vision och vem knyter den an till? Vilka sammanhang är rätt för dig med den profil du vill ha? Var ska du nätverka? Vad ska du stödja?


§

a kunder? R dig får d är det?

5. RUTIN & NÄTVERK

TEN

bygg företagsrutiner & nätverk i linje med ditt varumärke

na -

4. DESIGN

formge din design i linje med ditt företag

— KARRIÄR

HUR AVSPEGLAR SIG dina varumärkeslöften när du möter dina kunder? VAR ska du nätverka? VAD ska du stödja?

6. LEV & KOMMUNICERA ditt varumärke dag för dag

HUR SER ditt företag ut - din hemsida, visitkort, broschyrer, kontor?

T

JOBBFORUM

ILLÅT DIG OCKSÅ ATT VARA UNIK. Att sticka ut. Det som är det speciella med dig är det som kommer att vara det som får marknaden att lägga märke till och komma ihåg dig så dra nytta av det. När du blir alltför lik alla andra i din bransch blir det svårare och svårare för dem som möter dig att hitta en tydlig krok att hänga minnet av dig på. Vad är din grej? När du har jobbat på med att etablera ditt varumärke och folk börjar prata om dig – vad är det människor ska säga när de pratar med varandra om dig och vill påminna varandra om vem du är? »Det är ju han med…« eller »Du vet hon, hon som…«

LEV & KOMMUNICERA ditt varumärke så länge du fortsätter att driva ditt företag!

U

NDER TIDEN DU DRIVER DITT FÖRETAG kommer ditt varumärke att leva, andas och utvecklas. I samspel med dina kunder, dina konkurrenter, din marknad och din omvärld kommer ryktet om ditt företag att byggas upp. Ju mer logiskt och tydligt du kan kommunicera dina intentioner ju lättare blir det för rätt kunder att hitta dig. De som söker precis just en coach som du.

1/2017 GROW magazine /  69


§ — UR ARKIVET

GTD GETTING THINGS DONE - en metod för PERsoNLIG produktivitet

G

TD - 2001 kom effektivitetsgurun DAVID ALLENs bok Getting Things Done - på svenska Få det gjort!: svart bälte i vardagseffektivitet - ut. Första gången. Den blev en världssuccé, av vissa kallad bibel, och översattes till 30 språk i ständiga uppdateringar och nytryck. Idag har David Allen och GTD blivit en omfattande affärsverksamhet, en industri.

K

ANSKE fick GTD ett sådan genomslag för att boken kom ut i rätt ögonblick, precis då man i folkmun börjat tala om stress och utbrändhet. Utbrändhet som ett tecken på att man inte kan kontrollera sin livssituation.

70  �

GROW magazine 1/2017

STRESSAD? FÖR MYCKET ATT GÖRA? HINNER DU INTE MED? SKJUTER DU UPP? PROKRASTINERAR?

GTD

V

AD DET HANDLAR OM? Jo, helt enkelt att bli effektiv i vardagslivet utan stress. Med olika metoder för att hinna mer, nå bättre resultat och få tid över. Med andra ord: att hitta sitt personliga arbetsflöde - workflow - och skapa balans mellan arbete och sitt personliga liv - work/life.


UR ARKIVET — §

TA KONTRollEN över din

mailbox!

T

APPAR DU BORT mail i din mailbox? Fylls högen på så du glömmer bort de som är viktiga? Har du svårt att hitta dem? Blir du stressad av alla pip i datorn när ett mail kommer? Här kommer enkla GTD-tips på hur du kan ta kontrollen över dina mail:

GTD HUR GÖR MAN?

Jo, genom att arbeta (och leva) smartare och mer strukturerat. Strukturen får man genom olika steg:

1. SKAFFA ÖVERBLICK - gör

• SKAPA FOLDRAR - En Att göra-folder, en Väntar-på-svar-folder, Delegerat-folder och en Mötes-folder. Det är ett sätt. Ett annat sätt är att göra foldrar för olika projekt du arbetar med, typ: Projekt 1, Projekt 2 etc - eller för särskilda avsändare eller ämnen. När du läst eller besvarat dina mail lägger du in dem i respektive folder - du hittar dem lätt om du skulle behöva och dessutom vet du att du har åtgärdat dem. Bonus: de ligger inte och skvalpar i inboxen. • 2-MINUTERS MAILEN - Svara direkt på alla mail som tar kortare tid än två minuter att besvara. De som tar längre tid kan du förslagsvis lägga i din Väntar-på-svar-folder för att ta itu med vid ett senare tillfälle.

en överblick av allt som du har framför dit, både arbetsmässigt och i ditt privata liv.

• SLÄNG reklam, spam och andra oviktiga mail på DIREKT! Eller om du vill spara dem av någon anledning - gör en folder, kanske för Nyhetsbrev.

2. ORGANISERA SMART -

• AVSLUTA kampanjutskick och prenumerationer som du vet att du ändå aldrig läser.

vissa saker kanske du kan delegera till exempel.

3. PRIORITERA - gör saker i rätt ordning. Det absolut viktigaste först, det mindre viktiga sist. Och så vidare.

LÅTER ENKELT? Ja. Men i praktiken är det inte alltid så. Som till exempel att ha kontroll över sin överfyllda mailbox ...

• GÅ IGENOM din mailbox vid särskilda tider - då du sköter din mailkorrespondens. Och låt dig inte avbrytas genom att läsa mail när du gör annat vilket gör att du tappar koncentrationen från det du just då håller på med. Läs dem på morgonen, efter lunch och sedan på eftermiddagen. Eller tider som passar dig. • ANVÄND SÖKFUNKTIONEN - de flesta epostklienter har en sökfunktion. Använd den om du ändå inte skulle hitta ett mail,. ˜ 1/2017 GROW magazine /  71


KARRIÄR — § JOBBIGA INSPIRATION - § TEMA:SITUATIONER TID

något slag så är jag ofta redan på väg vidare. Det är svårt för mig att verkligen stanna upp och njuta. Att ta mig tid att vänta på att det jag skapar hinner ta plats, växa och svalna för att kunna avnjutas på bästa sätt. Det är ibland svårt för mig att ens ha tålamod att blanda ihop mina egna ingredienser som kan hjälpa mig att nå mina drömmar.

J

D

Text: Johanna Nilsson

ET TAR 15 -18 MINUTER. Kanske lite längre, beroende på ugnen och hur stora de är. Det går inte att veta exakt hur lång tid det tar och det går inte heller att skynda på gräddningen. Det handlar helt enkelt om att ge de små underverken tillräckligt med tid att växa och ta plats.

AG TÄNKER ATT DET HANDLAR OM HUR JAG FÖRHÅLLER MIG TILL MIN TID. Tiden att stanna upp. Pausa. Inte bara när resultatet är klart och jag sätter mig ned för att mumsa de spröda småkakorna. Utan att stanna upp redan när kakorna är i ugnen. Stanna upp och njuta när jag funderar kring vad jag ska baka. Och att stanna upp under tiden jag blandar ihop smeten.

E

N DRÖM UNDER 2017 är att ge ännu mer tid till bakningen. Och framförallt att ge ännu mer tid till att baka tillsammans. Tillsammans med min familj. Mina vänner. Och andra. Jag tror nämligen att jag genom bakningen AKNING FASCINERAR MIG oerkan lära mig ännu mer om mig själv. Och att hört. Inte bara för att det finns jag genom att baka tillsammans med andra oändliga möjligheter att upptäcka nya smaker och upplevelser. Inte heller bara kan lära mig mycket av de som bakar med för att resultatet av bakningen kan glädja så mig. många människor på så ofantligt många oli- Hur de tar om hand sin egen tid. Hur de gör ka sätt. Fascinationen handlar även om något när de väljer vad de vill baka. Hur de tar sig tid att blanda ingredienserna. Hur de tar större. Om att stanna upp och bli medveten om hur jag använder min tid. Om hur jag ger sig tid att blanda smeten. Hur de använder tiden när kakorna är i ugnen. Och hur de tar tid till mig själv. Och om att verkligen ge tid sig tid till att verkligen njuta av de underbatill det som är viktigt. ra kakorna när de väl svalnat och är redo att avnjutas. AKNINGEN HAR UNDER ÅREN kommit att betyda så otroligt myckRÖMMAR ÄR TILL FÖR ATT et mer för mig än bara bakandet FÖRVERKLIGAS - och tiden är en och njutningen i sig. Bakningen har blivit fantastisk tillgång för oss alla som vi en metafor för livet, för hur jag lever och hur behöver vara rädda om. jag skulle vilja leva. Hur jag ser på den tid jag har, hur jag använder tiden och hur jag framöver vill använda all den tid jag har.

B J

AG KAN IBLAND VILJA NJUTA av att ha lyckats förverkliga en dröm innan jag ens bestämt mig för vad jag vill förverkliga. Och när jag väl förverkligat en dröm av 72  �

GROW magazine 1/2017

D

Foto: Johanna Nilsson

B


TEMA: TID

LJUVLIGA KOKOSDRÖMMAR 100 gr rumsvarmt (ej smält) smör 2 dl socker 1 tsk vaniljsocker ca 2 dl vetemjöl 1 dl kokosmjöl 1 dl kokosflingor 1 tsk hjorthornssalt 1 dl neutral olja (t e x solros) Sätt ugnen på 150 grader. Blanda smör, socker och vaniljsocker varsamt. Stanna upp och ta ett mjukt andetag. Blanda kärleksfullt i vetemjölet, kokosmjölet, kokosflingorna och hjorthornssaltet i smör- och sockerblandningen. Häll sakta i oljan lite i taget. Rör om mjukt och försiktigt. Le. Smeten ska vara härligt kladdig men gå att forma små bollar av.

§ — INSPIRATION

Foto: Metamorphose

Lägg de små bollarna på bakplåtsklädd plåt. Grädda i mitten av ugnen i ca 15 18 minuter. Låt drömmarna få växa och ta nu en paus. Ta sedan ut plåten och välkomna de små underverken. Låt nu svalna. Vänta tills dina drömmar har svalnat … Sätt dig sedan ned och njut! Det är du som väljer hur du stannar upp och tar dig tid. Tiden är din. Och dina drömmar likaså. JOHANNA NILSSON

är beteendevetare och professionell coach. Johanna har medverkat som skribent i tidigare nummer av GROW magazine och hon driver bloggen mydreamsandcookies.blogspot.se.

1/2017 GROW magazine /  73


INSPRIATION — § RETREAT

R

EN VINTERDAG PÅ DEN ÖSTRA SIDAN AV SOMMARÖN

Ann Catrin Redin. pedagogista, Reggio Emilia, Region Gotland 74  �

GROW magazine 1/2017

Text: Ann Catrin Redin Bilder: bearbetade efter Ann Catrins foton


§

RETREAT

RETREAT

— INSPIRATION

GOTLAND PLATSER I VÄRLDEN - FÖR INSPIRATION, TANKAR, AVKOPPLING GOTLAND - sommar, semester, bad. Sommarboende och turister bakom praktiskt taget varenda buske för alla älskar vi ju en retreat på Gotland under sommaren! Men hur är det på vintern?

För några år sedan lämnade Ann Catrin Redin och hennes man livet i Stockholm till livet i en 1800-tals gård på Gotland. Ett liv med 100% närvaro i nuet, i varandet. Ett helt nytt liv med Sebbe, Wilma och islänningarna Kelda och Audur ... 1/2017 GROW magazine /  75


INSPRIATION — § RETREAT

ETT LUGN som lägger sig som balsam över en liten människosjäl. Tiden står stilla och samtidigt går tiden alldeles för fort. Alla göromål med hundar och hästar får ta den tid det tar det ger mig en underbar känsla av att vara mitt i nuet!

T

idig morgon. Hundarna släpper jag ut på innergården och det gnisslar lite i ytterdörren till vårt drygt 120-åriga kalkstenshus när jag öppnar den på glänt. Snabbt glider Sebbe och Wilma ut i mörkret. Jag kikar ut bakom gardinen. Där ute står hästarna, stolt poserande, bakom det gamla knotiga äppelträdet i en röd soluppgång. Våra kramgoa islandshästar med ulliga, långa vinterpälsar. En morgonvy som jag kan leva på en lång stund under dagen. Lyckokänsla i magen!

D

et är en förmån att få leva och bo här på den östra delen av ön – att varje dag kunna höra havets brus från gårdsplanen, att färdas i en vidunderlig natur på väg till jobbet, att vara ensam på vägen och bara njuta av allt jag passerar. Det känns som en ynnest att varje morgon börja resan till min arbetsdag i vackra omgivningar. Jag tänker tillbaka på hur jag bara för några år sedan åkt pendeltåg, varje morgon hemifrån till arbetet - om nu tågen gick - från södra delen av Storstockholm till den norra. Nej, jag vill aldrig byta tillbaka. Det är min känsla idag.

P

ackar in båda hundarna i bilen och kör till mitt absoluta favoritställe: Gothem Hammar. Platsen som väntar på mig alla dagar och alla tider när lusten faller på. Jag parkerar bilen längst ut på udden – på vägen dit ut kan jag aldrig veta riktigt vad som kommer att möta oss. .

76  �

GROW magazine 1/2017


Ä

r havet lugnt, vilt, blått eller grått? Slår stora vågor in mot stenarna och skapar ett härligt rasslande ljud eller ligger havet blankt som en spegel? Simmar svanarna, ejdrarna eller svärtorna längs kustlinjen idag? Kommer havsörnen att slå sina mäktiga vingslag ovanför våra huvuden? Vi behöver inte fundera på om vi kommer att möta människor därute – under höst, vinter och vår är vi nästan alltid helt ensamma. Kanske stöter vi någon gång på en på ön bofast hundägare som också utnämnt platsen till sitt hjärteställe. Sommartid däremot, då knakar det i buskarna, glada turister och sommargotlänningar, i färgglada kläder, joggar, campar, umgås, fiskar, badar, grillar - det är mycket på gång på Gothem Hammar en högsommardag. Idag är det vinter - tomt och lugnt.

A

tt leva med två islänningar är fantastiskt – arbetsamt, javisst, men en oerhört givande tillvaro. När hästarna - Kelda och Audur - flyttade hem till oss på gården konstaterade jag raskt att de kommer att lägga beslag på mycket av min fritid – men, då får det bli så. Och så har det blivit. Men det ger också så mycket tillbaka, jag lär mig ständigt nya saker, det jag behöver för att vi ska ha ett så bra liv som möjligt tillsammans. Under senhösten röjde vi och stängslade en fin skogshage någon kilometer från vår gård. Hästarna älskar att komma dit, byta miljö en stund - precis som vi också behöver göra ibland.

A

§

RETREAT

— INSPIRATION

tt ta in sin häst, borsta och göra hovarna rena och fina. Lägga sadeln till rätta och sedan själv klämma in sig i skyddsväst. På med ridhjälmen – och vi är klara för upptäcktsfärd. Att rida längs de små arbetsvägarna som stryker förbi vår lada, ner mellan åkrarna och sedan in i skogen är alltid lika spännande denna årstid.

S

kogsgallringstider! Plötsligt är hela skogen på den ena sidan av ridvägen borta – istället ligger höga timmertravar på rad ute vid vägen. Den underbara gräsbevuxna ridvägen som går genom kornas stora sommarbeteshage där vi ofta rider – helst barbacka – har bytt skepnad och är nu två avgrundsdjupa, vattenfyllda och leriga hjulspår som skogsmaskinerna lämnat kvar som ett minne efter sin framfart. Men redan efter några veckor börjar vattnet försvinna, leran är inte lika djup och det går att rida vägen fram igen. Naturen har en förunderlig förmåga att läka sår.

E

n tur ner till de små sjöbodarna vid havet ger en feelgood-boost i hjärtetrakten. Så vackert och så fridfullt att betrakta det vintriga havet mellan två ulliga hästöron. Att på kvällen gå ner i stallet, ge hästarnas kvällsmat, göra lite rent och fint, mocka i hagen och fylla på friskt vatten - det är rena rama terapin! Huvudet får vila, kroppen jobba lite till ackompanjemang av hästarnas rytmiska och så lugnande tuggande på hö. Underbart!

A

tt vara i stallet – det är verkligen att vara exakt i nuet och ingen annanstans. Först när jag kommer upp till vårt hus och är inne i köket ser jag att tiden har rusat iväg. Så får det va! ˜

1/2017 GROW magazine /  77


GROW magazine — § GROW för it!

Jag är coach,

och jag har mer än

att läsa

GROW MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

growmagazine.se 78  �

GROW magazine 1/2017


§ JOBBIGA SITUATIONER — § AVTRYCK KARRIÄR

INSIKT /

Sätt upp på en plats, där du var dag kan se det kryptiska tänkespråket T.T.T. När du känner hur lite du uppnår med ditt flit, är det nyttigt att minnas att Ting Tar Tid. / Piet Hein

Piet Hein

skrev tusentals GRUKAR, små vardagsfilosofiska verser som den här. Han var vetenskapsman, författare och konstnär, född i Köpenhamn. Tillsammans med arkitekten Daniel Helldén ritade han Sergels torg i Stockholm och med möbelarkitekten Bruno Mathson utformade han spännbenet vilket revolutionerade möbelformgivningen - samt bordet Superellipsen. 1/2017 GROW magazine /  79


GROW magazine 3-4/ 2016 — § UTCHECKNING

UTCHECKNING från GROW magazine nr 1 / 2017. vol 6

Utmana dina vanor - skapa din egna mentala träning!

Positiv stress är helt nödvändig för att fungera på ett bra sätt.

Lars-Eric Uneståhl Ett hållbart sätt som stärker individer och hjälper dem att själva hitta sina svar är coaching - och tapping är ett av de mest effektiva verktyg jag stött på.

Oskar Henrikson

Christina Lagnelius

Live your dream - drömmar är till för att förverkligas!

Vad är viktigt för ditt företag? Vad vill du vara på marknaden?

Johanna Nilsson

80  �

GROW magazine 1/2017

Agneta Oreheim

Allt börjar med oss själva vem är du förutom att du är coach?

Britt Johansen

Drömkällan är en välvillig gratiscoach alltid i tjänst, och som aldrig skickar några fakturor!

Lena Gustafsson

Hur kan man överhuvudtaget tala om tidsbrist när tiden fylls på varje dygn oavsett vad vi gör eller ej?

Anna Eriksson

T.T.T Ting Tar Tid!

Piet Hein


§

nästa nummer

— GROW magazine 3-4 / 2016

Vill du få NÄSTA NUMMER

av GROW direkt i din mailbox ?

maila: info@growmagazine.se growmagazine.se GR for OW it!

Nästa nummer? Det kommer ut i april 2017!

vi ge r ä s ad a. V det h a J om å ---? ,d här

Tid?

Jamen det, det ligger ju helt rätt i tiden!

1/2017 GROW magazine /  81


KARRIÄR — § JOBBIGA SITUATIONER

§

nästa nummer

— GROW magazine 1 / 2015

NÄSTA NUMMER_ NÄSTA NUMMER:

april 2017

GROW! for it 82  �

GROW magazine 1/2017

GROW magazine 1/ 2017 vol 6 - TEMA: Tid  

GROW magazine - en nättidning för professionella coacher och dig som är intresserad av personlig utveckling - growmagazine.se

GROW magazine 1/ 2017 vol 6 - TEMA: Tid  

GROW magazine - en nättidning för professionella coacher och dig som är intresserad av personlig utveckling - growmagazine.se