Amen till Gud, amen till livet

Årets övergripande tema för Korsväg är Längtan. Det här numret har Längtan efter tro som specifikt tema. Korsväg har sedan lång tid erbjudit ett bibelstudium i varje nummer. Syftet är att sätta in temat och den mänskliga erfarenheten i ett bibliskt perspektiv. I år väljer vi att göra några nedslag i Bibelns texter tillsammans med samtalsfrågor som kan användas för fördjupat bibelstudium.

Människan behöver orientera sitt liv från en yttersta grund för att uppleva att det är en del av en mening. I en intervju i Kyrkans tidning 11 april 2025* sade psykologen Siri Helle, med anledning av sin bok Existensboosten, att forskning pekar på att både troende och ateister har bättre förutsättningar att vara tillfreds med livet än agnostiker. Det är tydligt att tro kan tolkas på många sätt; på ingen Gud, en Gud, flera gudar, på att allt är tomhet eller på något annat yttersta. Men själva tron som grund för mening rör hela vår mänskliga tillvaro. Teologen Walter Kasper uttrycker det som att tro är en grundakt på vilken hela vår mänskliga existens vilar och i vilken meningen i verkligheten

som helhet öppnar sig för oss. (i Introduktion till den kristna tron).

Det specifika för vad kristen tro är har formulerats genom kyrkans historia i trosbekännelser, dogmer, dokument och texter. Men använder vi Bibeln för att slå upp vad där står om tro hittar vi inte det lika lätt. Hela poängen med det som handlar om tro i Bibelns texter är att texterna i sig är uttryck för tro och berättar om den Gud som människan i tro hör ihop med.

Gamla testamentet har inte någon motsvarande term för det som motsvarar vårt begrepp tro. Men ett grundbegrepp som särskilt uttrycker vad tro är, är det hebreiska verbet ʾāmēn, amen. Amen säger att något är tillförlitligt och säkert, att något håller vad det lovar. Amen är vissheten i tillvaron att Jahve, Gud, är tillförlitligheten personifierad. Tro betyder därför att säga Amen till Gud, att grunda sin existens på Gud. Profeten Jesaja sammanfattar vad det innebär att säga Amen till Gud: Om inte er tro består, skall inte ni bestå. (Jesaja 7:9)

Det grekiska ordet för tro, pisteúein, betyder också att ”hålla för sant” och ”lita på”.

Tilliten till Gud som skapare och till Guds löften var självklar för Jesus. Därför handlade tro för Jesus aldrig om att tro på Guds existens eller att inte göra det. Tro innebar att lita på den Guds makt som är verksam också i Jesus själv i samma stund en människa inser sin egen hjälplöshet. I evangelierna förekommer därför begreppet tro i huvudsak i samband med berättelser om botande av sjuka. I en förändrande tillit, då inget annat finns att lita till, ges utrymme för Gud att vara verksam. Tro är en stilla eller omvälvande ändring av riktning i vardagsliv såväl som i mer avgörande tillfällen i livet, som i Markusevangeliet 9:24.

För Paulus innebar att tro alltid tron på Jesus Kristus och på det apostlarna förkunnade. Men hans tro på Jesus Kristus förutsatte också hans amen till Gud. Hans tillit till Gud fanns redan när hans väg, uppdrag, kallelse och namn förändrades och han orienterade sig på nytt (Apostlagärningarna 9:1–19, Galaterbrevet 1:13-17). Och Jesus Kristus är själv ett amen till Gud.

När Paulus talar om tro på Jesus Kristus betyder det att också dopet in i Kristi liv är att säga sitt ʾāmēn till skapelsens och befrielsens Gud.

*https://www.kyrkanstidning.se/ nyhet/darfor-ar-troende-mer-tillfreds-med-livet 2025-04-11

Titta närmare på

Att själv och tillsammans med andra fundera över vilka associationer temat tro ger innan du läser bibelställena kan öppna nya horisonter och ge en god grund för det fortsatta upptäckandet och utforskandet av temat. Låt ditt sammanhang avgöra hur du arbetar vidare med texterna.

Läs någon av följande bibeltexter, eller alla tre:

• Psaltaren 56

• Markusevangeliet 9:14–29

• Efesierbrevet 2:4–8

Utgå från texten och läs den tyst för dig själv. Är ni flera kan ni med fördel läsa den högt tillsammans. Använd gärna noter och uppslagsbok i Bibel 2000 till hjälp.

Försök att besvara frågan: Vad handlar texterna om? Försök att med några egna ord återberätta det du har läst.

Frågor för fördjupning

1. I vilken situation befinner sig psalmisten i psalm 56? Vad saknar han? Vad har han? Hur är den Gud han sjunger om? Vad är det som gör skillnad för honom i hans situation? Vad betyder det för dig att ”vandra inför Gud i livets ljus” (vers 14)?

2. Fundera kring rollerna i berättelsen ur Markusevangeliet: pappan, lärjungarna, barnet, Jesus och andra. Vilken situation befinner de sig i? Ändras situationen för dem? Varför? Vers 24 är en slags vändpunkt i texten. Vad menar pappan med det han säger till Jesus i vers 24? Vad är skillnaden på tro och otro? Fundera över vers 29 och vad bön betyder och är. Vad menar Jesus när han säger att en stum ande bara kan drivas bort med bön?

3. Hur är den Gud som gör skillnad för att vara död och att vara levande, i texten ur Efesierbrevet? Vad betyder tro i texten? Vad menas med ”av nåd är ni frälsta genom tron”? Vad innebär det i din vardag att vara ”skapade genom Jesus Kristus till att göra de goda gärningar som Gud från början har bestämt oss till”?

Anna Cöster, stiftsadjunkt för gudstjänst och teologi, Göteborgs stift