6 minute read
När hoppet blir vardag - möt Årets Falkenbergare
from Korsväg 2 2025
by Korsväg
Hon kom till Näringslivsdagen i Falkenberg i tron att hon skulle prata om familjediakoni men lämnade scenen med titeln Årets Falkenbergare 2024.
– Det känns helt fantastiskt, en jättestor glädje. Jag blev också väldigt förvånad men framför allt känns det som ett stort förtroende att få den här utmärkelsen, säger Helena Hedelund, diakon i Falkenbergs församling.
Helena Hedelund är diakonen som med matkassar, vardagsnära möten och ett outtröttligt engagemang, blivit en trygg punkt för utsatta barnfamiljer i Falkenberg. Med utmärkelsen hamnar hon i gott sällskap med tidigare pristagare som Gekås förre vd Boris Lennerhov, komikern Annika Andersson och flera av traktens stora företagsledare. I en tid där behoven växer bygger hon broar mellan kyrka, kommun och civilsamhälle.
Att bli uppmärksammad på en scen där näringslivet vanligtvis står i centrum var inget Helena hade förväntat sig. Hon var inbjuden till Näringslivsdagen för att berätta om familjediakonin i Falkenberg, något hon ofta och gärna gör, och anade ingenting förrän motiveringen började läsas upp. Den lät misstänkt lik den beskrivning av henne själv som hon fått inför dagen.
– Jag tänkte: ”Kan det vara sant? Nej, jag kan väl aldrig få ett sådant pris? Det ska ju gå till någon som äger Gekås.” Men så var det sant, säger Helena och skrattar. Motiveringen lyfte fram hennes engagemang och vilja att göra skillnad för barnfamiljer i utsatthet genom att samla människor och bygga broar i samhället. – Jag blev så glad. Det här visar att folk ser värdet i det vi gör. Kyrkan betraktas som en aktör att räkna med i Falkenberg.
Enligt Helena är Falkenberg en stad i perfekt storlek för att möjliggöra ett samspel mellan kyrka, samhälle och kommun, något hon tycker att de har lyckats med. Arbetet med familjediakonin startades för 15 år sedan av hennes företrädare Eva Ånhammar och sedan dess har det vuxit och utvecklats.
– Vi har jobbat hårt med utåtriktat arbete, berättar hon. Jag har träffat alla rektorer i kommunen och besökt barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden samt ordenssällskap och föreningar. Resultatet märks i hur kyrkan uppfattas i Falkenberg. Folk vet vad diakoni är. Det är folkbildning, menar hon.
Att verksamheten är välkänd i stan märks också på engagemanget från lokalbefolkningen. Många hör av sig och vill skänka mat, kläder eller pengar.
Redan tidigt visste Helena att hon ville arbeta med människor. Valet föll på socionomprogrammet, en utbildning hon beskriver som bred och givande.
– Under studietiden blev jag utsatt för en yttre kallelse. Flera personer sa till mig att jag borde bli diakon. Men man vill ju gärna komma på det själv. Trots det tog jag, efter socionomexamen, kontakt med Göteborgs stift för att ansöka om att bli diakonkandidat. Jag tänkte att om jag får ett ja, så tolkar jag det som Guds vilja med mitt liv. Och så blev det. Jag har inte haft någon stor uppenbarelse eller dröm, det har vuxit fram, berättar hon. Hon var 26 år gammal och nyvigd när hon började sin första tjänst som diakon i Torsby pastorat.
– Jag ville kavla upp ärmarna och börja arbeta. Tjänsten jag tillträdde hade varit en pedagogtjänst, vilket satte sin prägel på arbetsuppgifterna. Det var roligt, men jag var inte mycket till diakonal resurs, berättar hon. Ändå blev åren i Torsby en viktig skola.
– Med tiden har jag lärt mig mycket. Jag har gått på en del nitar, men det är just det som ger värdefull erfarenhet. Bara mötet med människor har format mig otroligt mycket, menar hon.
När Helena började som diakon i Falkenberg var tjänsten spretig. Med åren har dock lyhörda chefer låtit henne forma en roll som passar henne som handen i handsken. Idag fokuserar hon nästan helt på familjediakoni.
Familjediakonin i Falkenberg riktar sig främst till ensamstående föräldrar, i synnerhet mammor. Under pandemin och den efterföljande inflationen ökade behoven och en tydligare avgränsning blev nödvändig.
– Socialstyrelsen har pekat ut ensamstående mammor som en särskilt utsatt grupp, och det kändes naturligt att fokusera på dem.
Barn till ensamstående löper fem gånger högre risk att växa upp i fattigdom. Mammorna har också sämre hälsa, lägre utbildningsnivå och sämre betalda jobb än icke ensamstående mammor, säger Helena.
Att stötta dessa kvinnor och deras barn ser Helena som ett djupt kyrkligt uppdrag, att förmedla hopp. I det arbetet betonar hon vikten av ett gott bemötande.
– Många har tuffa erfarenheter av Socialtjänsten. Här möts de av något annat. Vi ska inte gå in och ta ett ansvar som ett av världens största skattetryck är tänkt att täcka. Kyrkans roll är att kritisera systemet och hjälpa människor att få den hjälp de har rätt till, menar Helena.
Stödet inkluderar samtal, utdelning av matkassar och kläder, gemenskapsaktiviteter och stora festmiddagar. Dessutom erbjuds praktiskt stöd i form av presentkort, busskort, cyklar och hjälp med avgifter. En gång i månaden hålls familjemässa som är öppen för alla.
Helena uttrycker en stolthet över kyrkans och civilsamhällets insatser för utsatta familjer.
– Vi gör något viktigt, men egentligen borde det inte vara kyrkans uppgift att täcka upp för ett samhällssystem som brister, menar hon. Det är galet att behoven bara växer.
Hon önskar att kyrkan kunde bli en starkare röst på en mer övergripande nivå.
– Det är fantastiskt att kunna göra skillnad här och nu, men min dröm är att kyrkan också ska kunna påverka i det stora. Vi borde kunna utmana myndigheterna. Det är frustrerande att känna sig maktlös när någon sitter här i soffan och berättar att livet håller på att rasa.
Samtidigt ser hon ett hopp i att fler söker sig till kyrkans verksamhet.
– Det viktigaste är att vi får finnas, inte bara med matkassar, utan också med hopp. Och hoppet är det allra viktigaste inför framtiden.
Helenas tips till församlingar som vill utveckla sitt diakonala arbete
Gör en omvärldsanalys. Kartlägg behoven i församlingen och se vilka andra aktörer som arbetar med målgruppen. Samverka där det är möjligt.
Inventera era egna resurser. Hur många kan jobba med detta? Finns kompetens, finansiering eller fonder att använda?
Gör ett gediget förarbete. Sätt tydliga mål för vad ni vill uppnå. Ett bra förarbete ger riktning och trygghet.
Starta i liten skala och bygg upp verksamheten efter hand. Falkenberg började med två familjer.
Förankra internt. Involvera kollegor, chefer och församlings-/kyrkoråd redan från start. Detta är särskilt viktigt när verksamheten växer.
Text: Kristine Ålöv
Foto: Daniel Hultenmo
