Välkommen
Guiden som gör det lätt att göra rätt
1
Svensk
English
Deutsch
B A REK RAFT
S
EN M Ä R K
Trycksak 3041 0995
E
T
N VA
Välkommen hit – vi är glada att ha dig här! Här finner du kunskap och inspiration om vad som kan vara bra att veta under din vistelse. Det är nämligen så att ju fler som besöker oss, desto mer ökar trycket på både vår natur och lokalsamhället – därför vill vi att det ska vara lätt för dig att göra rätt. Genom att göra så gott du kan för människor, djur och natur bidrar du till en ännu bättre plats för oss alla.
Hållbarhetens tre dimensioner: • Social hållbarhet är MÅLET • Ekonomisk hållbarhet är MEDLET • Ekologisk hållbarhet är VILLKORET
FOTO: Bea Holmberg
4
Innehåll Västerbotten 6 Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka
8
Sápmi 10 Västerbotten Experience
14
Handla lokalt
16
Lokal mat
22
Parkering 26 Vilda och tama djur
30
Renbete och kalvningsperioden
32
Vad gör man med skräpet
34
Sociala medier och fotografering
37
Bra tips för utflykter
39
Fordon i terräng
40
Allemansrätten 44 Att följa naturen
46
Medverkande företag och kommuner
51
Ser du en QR-kod? Scanna av den med din mobilkamera för att läsa mer!
5
Västerbotten Västerbotten är landets näst största län och täcker mer än en åttondel av Sveriges storlek! Här kan du uppleva slättlandskapet vid Bottenviken och en skärgård med sandiga öar.
Hemavan Tärnaby
Inlandet präglas av skog, berg och kullar med omväxlande barrskog, myrar och hedar. I fjälltrakterna hittar du majestätiska fjäll och glaciärer. För att inte tala om de älvar, sjöar och vattendrag som berikar landskapet! Visste du att Vindelälven är en av fyra nationalälvar i Sverige?
Vill du ha tips och idéer om vad du kan göra här? Kontakta turistinformationen, Naturum, infopoints och Visitor Centers eller prata direkt med några av våra företag!
6
Vilhelmina
Malå Storuman
Vi n
de
lä
Norsjö lv
en
E12
Skellefteå
Lycksele Vindeln
E4 Umeå
7
FOTO: Felicia Morén
8
Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka Stora delar av Västerbotten ingår i Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka. Vad är det, kanske du undrar? Vår plats är utsedd av FN-organet Unesco till ett modellområde för hållbar utveckling. Det innebär att här finns värdefull natur och kultur, och att människor jobbar tillsammans för att hitta lösningar så både människor och miljö ska må bra. Här sträcker vi på ryggen lite extra eftersom vi är ett av bara några få biosfärområden i Sverige! Lär känna biosfärområdet mer via deras Instagram: @vindelalven_juhttatahkka Hemsida: vindelalvenbiosfar.se 9
Sápmi När du är här befinner du dig även i Sápmi, det landområde som samerna har bott och verkat på i tusentals år. Samerna är ett av världens många urfolk med de norra delarna av Sverige, Finland, Ryssland och Norge som sitt ursprungliga område, långt innan dessa stater fanns. Samerna försörjde sig länge på renskötsel, jakt och fiske, och under 1800och 1900-talen blev turism, slöjd, konst och musik nya inkomstkällor. Samerna bibehåller än idag de traditionella näringarna och språken, men finns även på många andra platser och arbetar i alla slags yrken.
Tre snabba om Sápmi
Trondheim
Antal samebyar i Sverige: 51 Nationaldag: 6 februari Nationalsång: Sámi soga lávlla, Samefolkets sång, med text av Isak Saba och melodi av Arne Sørlie, båda från Norge.
Oslo
10
Murmansk
Tromsö
Enare
Narvik
Haparanda
ELN RK I C POL
Luleå Skellefteå Umeå
Nyfiken på Sápmi? Sök gärna upp ett samiskt besöksnäringsföretag eller läs mer på www.samer.se PS. Visste du att en sameby inte är en by? Det är en ekonomisk samarbetsform och ett geografiskt område där renskötsel bedrivs.
Sundsvall Söderhamn
Helsingfors
Stockholm
11
FOTO: Aaron Burden
12
Svensk – Samisk språkparlör I Sápmi talas det flera olika samiska språk där vi listar några exempel nedan. På många vägskyltar kan du läsa ortsnamnet på både svenska och samiska. SVENSKA ENGLISH
SYDSAMISKA UMESAMISKA
Hej!
Hi!
Buaregh!
Bürest, Buarajk!
Hur mår du?
How are you?
Guktie veasoeh?
Gukttie viäsuoh?
Vill du ha kaffe?
Do you want coffee?
Sijhth prihtjegem?
Sïjth káhvub?
Vill du ha Do you want blood blodpalt? dumplings?
Sijhth maelie- Sïjth gámsub? gaamsoem?
Det är varmt ute It’s warm outside Bijveles olkene Leä báhkkas ulgguone Adjö
Goodbye
Nåå-nåå
Guvnate
13
Hållbara upplevelser Vill du uppleva god mat, äventyr och det genuina Västerbotten samtidigt som du stöttar företag som jobbar för hållbarhet? Leta efter det gröna krysset, sigillet Västerbotten Experience! Det är Västerbottens sätt att lyfta fram företag som tillsammans arbetar för mer ansvarsfulla natur- och kulturupplevelser. Boendeanläggningar, aktivitetsföretag och restauranger kan erhålla sigillet Västerbotten Experience. Läs mer om vilka på vasterbottenexperience.se
Våga fråga de företag du besöker vilka insatser de har gjort för mer hållbarhet!
14
FOTO: Forsknäckarna
FOTO: Ida Eriksson
15
Stötta platsen du tycker om!
Att lära kä nna männ iskorna och kulture n är en de l av upplevelse n.
TIPS N RESE RBOTTE E T S VÄ
BUCKETL
IST
Jag har: Köp t lok alpr odu cera de sou ven irer
Anl itat en lok al guide Hyr t utr ustn ing av e t t lok alt före
16
tag
Häls at på lok albe folk ning en Lärt kän na den lok ala kult uren /his
tori en
Genom att handla och hyra lokalt, och att anlita lokala guider, stöttar du inte bara lokalsamhället – du får en bättre helhetsupplevelse. 17
Mervärde Utvecklingsinsatser kräver både engagemang och resurser. Därför arbetar flera destinationer med en finansieringsmodell som heter Mervärde! Du som gäst kan bidra till lokal utveckling genom att köpa utvalda varor och tjänster hos de företag som är anslutna till Mervärde. De insamlade pengarna hamnar i en pott som sedan investeras i lokala insatser som ökar platsens attraktivitet, både för dig som gäst och för de som bor här. Välj en Mervärdesprodukt!
Mveärr-de and annat Mervärde finns bl mavan He i Lycksele, Malå, ö. sj Tärnaby och Nor
18
FOTO: Cecilia Wallinder
19
FOTO: Roaming Roads
20
21
ept och hitta rec pleva u d n a k up Här låter dig m o s t a ann ur: matkult mi.com samisk s food ap w lo .s w ww
ST
ETLI
K BUC
22
Smaka på Västerbotten Både din smakupplevelse och våra lokala producenter vinner på att du äter färska och närproducerade livsmedel som inte fraktats jorden runt. När ett livsmedel är i säsong är det både gott och näringsrikt. www.matkompassen.info
Den digitala tjänsten Matkompassen gör det enkelt för dig att hitta lokala producenter. Håll även utkik efter fysiska skyltar som Lokal mat. Våga fråga din lokala handlare eller restaurang var maten kommer ifrån!
Ja g ha r: Ät it tu nn bröd
Ät it näro dla d po ta tis
Köpt en lok alp ro du cer ad
Tes ta t k af feo st
dr yc k
Be sök t en gårds bu tik Ät it en tra dit ion ell sami
sk målti d
målti d Köpt en lok alp ro du cer ad på en res ta ura ng
23
FOTO: Malin Hedman
FOTO: Bea Holmberg
24
Hur gör man då rätt?
För att din och andras upplevelse ska bli så bra som möjligt vill vi på följande sidor ge dig några viktiga saker att tänka på när du är här.
“Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill Jorden vi är vde och lunden, den gröna” Så hyllade Evert Taube naturen i sin kända visa Änglamark, inspirerad av Vindelälven. Naturen är härlig och kan ge mycket energi och vi är många som vill njuta av den.
25
Visa omtanke Till andra människor och naturen Ibland vill vi ha samma naturupplevelse samtidigt som många andra. Då det blir för fullt blir upplevelsen sämre och det tär mer på naturen. Ha gärna ett alternativt utflyktsmål att ta dig till ifall du kommer till en plats där det redan är många andra!
Att ställa bilen i vägen för någon annan eller parkera på någons tomt är inte bra. Då är det klokare att ha en plan B.
26
Norra ngen ri Parke
Västra gen n parkeri
27
Ch ec kl ist a: fin ns så mång a Välj pla tse r där de t int e nn männ isk or. Mån ga mä isk or inn ebär . Ka ns ke sk a du högre tr yc k på na tu ren tse r un de r pla välja bo rt välbe sök ta l e t t an na t til högsäson g oc h le ta dig t. smult ron ställe i ställe
FOTO: Gold of Lapland
FOTO: Ricke Johansson
28
v B om ni int e Pla ne ra in e t t alt er na ti t pa rk era på. at lle hit ta r e t t säk ert stä na tu ru m, Ta hjälp av en inf op oin t, ito tu ris tin for ma tio n, vis r cen ter ell er t hit ta an dra lok alb efo lkn ing en för at be sök a. t at at tra kt i va gu ldk or n
l skyddad Du kan hitta al platser och natur med rast på vandringsleder naturkartan.se
FOTO: Roaming Roads
29
FOTO: Marianne Lindgren
30
Vid möte med vilda djur – visa respekt, håll avstånd. Gå tillbaka en bit, stanna upp och njut av att du ser ett djur i sin naturliga miljö. Mata inte djur i hägn om du inte har tillåtelse av djurägaren. Kom ihåg att du är en besökare i djurens värld, inte tvärtom.
Vilda och tama djur Ta gärna med dig hunden, katten eller annat djur ut i naturen och kom ihåg att du ansvarar för att ditt husdjur inte orsakar någon skada. Under den känsliga perioden mellan den första mars och tjugonde augusti måste du ha full koll på ditt husdjur. Det är nämligen då både däggdjur och fåglar får sina ungar. 31
Renbete och kalvningsperioden Du vistas nu i samma fjäll, skogar och landskap där flera samebyar bedriver renskötsel. Renar är känsliga för störningar från andra markanvändare och rovdjur, därför är det viktigt att du som gäst vet hur du bäst beter dig när du möter dem.
Tänk på följande när du besöker renbetesland • Visa särskild hänsyn under kalvningstiden (april–juni). • Håll alltid hundar kopplade. • Gå inte mot renen. • Ju tystare du är desto lugnare blir djuren. • I kikare kan du betrakta renarna varsamt på avstånd. • När större flockar är i rörelse, sätt dig ner, betrakta och njut. • Under sommaren söker sig renarna till snöfält som ger skydd mot värme och besvärande insekter – undvik därför såna snöfält när du ser renar i närheten.
32
Extra känsligt är det när vårbete och kalvningsland utsätts för störningar. Ser du renar är det därför väldigt viktigt att inte störa dem genom att närma dig dem för att fotografera – sätt dig ned och njut av upplevelsen i stället!
33
34
Vad gör man med skräpet? Ta med en påse att lägga ditt skräp i. Plocka gärna annat som inte hör hemma i naturen också. Då blir både din och andras upplevelse mycket trevligare! Tänk på att matrester också är skräp som ska tas omhand. Lämna inget till djuren. Portionssnus och fimpar hör inte heller hemma i naturen!
Se Håll Sverige rents film om hur man får en skräpfri upplevelse och hur ett toalettbesök i naturen går till.
35
det r lång tid u h u d t e V yts skräp br tar innan n? re ned i natu
Tidningar 6 veckor
Konservburkar
Ballonger
5-100 tals år
200-500 år
Glasflaskor Cigarettfimpar
1-100 år
Organiskt material 1 månad
Petflaskor
450-1000 år
Tuggummi 20-25 år
Plastpåsar
50-100 tals år
36
1 miljon år
Sociala medier Fotografering, geotagging och #fyrkanter Var ansvarsfull när du checkar in på sociala medier. En fantastiskt naturskön plats kan snabbt förstöras om den utsätts för för hårt tryck om ditt inlägg blir viralt. Det är trevligare både för besökare, lokalsamhället och natur om besökstrycket i naturen inte blir för stort. Berätta gärna att du är här, men berätta inte om den exakta platsen, så kallad geotagging. Du får mer än gärna checka in hos, eller tagga, verksamheter som caféer, hotell, campingplatser och restauranger i dina inlägg, det blir vi bara glada för!
Pssst: Tänk på vem eller vilka du fotograferar, fråga om det är okej för dem att vara med på bild eller synlig i sociala medier...
PHOTO: Anja Sundberg
...det gäller även foton av någons fastighet, tomt eller privatmark som kan bidra till oönskat tryck av besökare!
37
FOTO: Anna Israelsson
Och du! Kom ihåg att berätta för någon var du planerar gå – och meddela när du kommit tillbaka igen! 38
Tips för en utomhusupplevelse Kom alltid ihåg • Påse för att ta med skräpet hem • Vatten att dricka, drick inte direkt ur sjö eller bäck • Mellanmål som ger extra energi • Toalettpapper för olika behov • Förstärkningsplagg om vädret förändras • Plåster m.m.
Om du ska vara ute lite längre ta även med • Sköna, tåliga skor som har bra grepp • Regnjacka eller annat förstärkningsplagg, det kan ju komma en regnskur • Karta eller GPS för orientering samt kompass • Fulladdat batteri till telefonen • Första hjälpen-kit
Förgyll din utflykt • Ta med gott fika, hellre för mycket än för lite så att du kan äta dig mätt. Utomhus är aptiten större! •
Förbered några roliga lekar för barnen, för att göra utevistelsen roligare. Till exempel ett enkelt bingo över saker att hitta i naturen, såsom kottar, stenar och mossa. Hur många Eko-rrar kan barnen hitta i denna guide?
• Passa på att bada, även ett kallt dopp förhöjer naturkänslan • Stanna upp och njut av tillvaron
39
Cykling, med eller utan elmotor Att cykla är härligt. Och vad bra vi har det som har möjlighet att cykla i naturen och på enskilda vägar. Kom ihåg att inte cykla över någons tomt, över mark som kan ta skada eller över planteringar.
Cykla skonsamt genom att: • Undvika mjuka stigar när det är blött i marken • Undvika känsliga marker såsom lavmarker, ängsmarker och kärrmarker • Undvika grovmönstrade däck på ömtålig mark
Jo, en till sak! Vill du cykla på motionsspår och vandringsleder? Tänk då på att ta det lugnt och att dela sträckan med andra. Visa varandra hänsyn oavsett om du vandrar eller cyklar. På vissa ställen kan lokala föreskrifter förbjuda cykling – ta reda på vad som gäller där du vill trampa fram.
Trampar du iväg på en elcykel? Isåfall kan du läsa här om vad som gäller då!
40
Terrängkörning Snöskoter, ATV, fyrhjuling, vattenskoter Hur och var får man som privatperson föra fram motor- och eldrivna fordon egentligen? Olika regler gäller för olika platser så säkerställ vad som gäller där du är. Reglerna finns till för att skydda naturen, floran och faunan men även av respekt för olika näringsutövare. Det kan ta lång tid för växter och djur att återvända till en sönderkörd plats.
Terrängkörning
Kör gärna, m en omsorgsf ullt, för att inte störa an dra som vist a s i naturen. Viktigt är äve n att ta hänsy n till det som finns un der snön, va tten- och markytan. L ös le av alla fina so dkort och använd dig mmar- och vi nterleder istället!
FOTO: Louis Broskij
41
FOTO: Bea Holmberg
42
FOTO: Roaming Roads
FOTO: Anna Israelsson
FOTO: Bea holmberg
43
Vad är allemansrätten? Allemansrätten är fantastisk. En unik möjlighet att vara i naturen och en förutsättning för att njuta av det friluftsliv vi älskar. För att den ska fungera krävs att vi som är ute i naturen respekterar allemansrättens gränser. Har du koll på vad som gäller när du vandrar i skogen, gör upp eld eller cyklar nära någons hus? Tack vare allemansrätten kan du gå ut i naturen nästan var som helst. Du kan tillfälligt, med hänsyn, vara på någon annans mark utan att fråga om lov. Du får till exempel promenera, vandra, cykla, rida, bada eller åka båt i naturen under devisen Inte störa – inte förstöra.
Tänk på det här: • Du får inte vara i odlingar, på åkrar och där marken kan skadas • Håll avstånd till privata hem och tomter • Visa hänsyn till naturen, växt- och djurlivet, markägare och andra besökare • I naturreservaten finns särskilda regler – tänk på att i fågel- och sälskyddsområden är det inte alls tillåtet att vara under vissa perioder • Ta reda på vilka lokala förhållningsregler som gäller om du kör motorfordon eller elcykel • Väljer du att övernatta på en rastplats kan du i regel stanna i högst 24 timmar • Du får plocka blommor, bär och svamp för husbehov – tänk på att vissa arter är fridlysta • Skräpa inte ner i naturen – ta hem sopor • Ha alltid din hund under god uppsikt och kom ihåg att hundar ska vara kopplade i de flesta naturreservat
44
Allemansrätten –så funkar den!
Jag vet hur jag gör mina behov i skogen.
Jag har koll på min hund.
Jag tältar bara så länge jag får och där jag får.
Jag skadar inte skog och mark.
Jag eldar inte på klippor eller om det finns en brandrisk.
Jag stänger alltid grinden.
Jag visar alltid hänsyn mot djur och människor i naturen.
Jag tar med mig mitt skräp.
Jag plockar bara de blommor, svampar och bär som jag får plocka.
Jag badar där jag får och jag lägger min båt där det är okej.
Jag håller koll på vad som gäller när jag är i ett skyddat område.
Jag kör bara motorfordon där jag får.
Illustrationer: Johnny Dyrander
Jag håller mig tillräckligt långt bort från någons hem.
Att sluta cirkeln Renar följer naturens växlingar under året genom åtta årstider. Vi människor behöver bli bättre på att göra detsamma. Att gå med naturen och inte emot. Genom medvetna handlingar och val kan vi tillsammans hjälpas åt att spara på naturens resurser. Att gå från att vara konsumenter till att bli cirkulenter. Det är på det viset vi kan lämna över en frisk plats för kommande generationer att vistas, verka och växa i.
Upplevelser och råvaror
Konsumtion och produktion
Reducera, återbruka och återvinn
46
FOTO: Thea Holmqvist
47
48
FOTO: Thea Holmqvist
49
Tack för att du läst vår guide, gå nu ut och njut!
50
B AA REKRAFT B REKRA FT
52
