Gaudeamus3_2014

NUMMER 3/2014 STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅRS TIDNING ÅRGÅNG 90

Gaudeamus

OBEROENDE JOURNALISTIK – FÖR DIG SOM STUDERAR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

Bakom kulisserna De skruvar, städar och grubblar medan du pluggar.

Sid 16–19

Studen t news page 9 Studen t Union info page 3 1

VÄNSTERN SEGRADE

VANLIGAST PÅ SU

LÄRAREN I FOKUS

Med nästan hälften av rösterna tog VSF hem kårvalet. Nyheter, sid 4

Typstudenten heter Anna, är 24 och Ett stimulerande yrke som har en pluggar ekonomi. Porträttet, sid 20–21 förmåga att äta upp en. Karriär, sid 14

Sätt ett kryss i rutan framför den kandidat du vill rösta på.

25 maj är det val till Europaparlamentet Du kan personrösta i valet till Europaparlamentet.

Du kan bara personrösta på en kandidat.

Läs mer på www.val.se eller ring 020-825 825.

NR 3/2014

Innehåll

Gaudeamus nr 3 2014 4. Nyheter 7. Ett ögonblick 9. News in English 10. Forskning 14. Karriär 16. Reportage 20. Porträtt 22. Kultur 26. Tips & Pepp 27. Debatt 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor

”Många glömmer bort vilket privilegium det är att ha gratis utbildning i upp till sex år.”

Studiemedel och bostäder stod i fokus när tre SU-studenter möttes i ett samtal om politik. Joakim Holmertz från makthavare.se​ var en av dem. Nyheter sid 6.

”Det är viktigt att arbeta förebyggande.”

SU utlyser 70 000 kronor i en jämlikhetspott för studenter. Men få känner till att pengarna går att söka. Nyheter sid 5.

Intro:

Doldisarnas tid ARTISTER, ELDSJÄLAR OCH kändisar är exempel på

personer som brukar porträtteras i Gaudeamus.

Den här gången ville vi i stället låta en helt vanlig student stå i rampljuset. Så vi plockade fram statistik över de vanligaste studenterna och bokade in en intervju med en 24-årig ekonomistudent vid namn Anna (sid 20–21).

Vi hyllar även det vanliga i Ett ögonblick (sid 7) och reportaget (sid 16–19). Nyutexaminerade mastern Lessié ser fram emot att få glänsa på SU:s magisterpromotion, medan Lars, Emma och André berättar om sin vardag i SU:s skrubbar och vrår.

Vad drömmer en 58-årig vaktmästare om egentligen?

MEN SAMTIDIGT SOM vi hyllar det vanliga passar vi

på att syna normer. Konstvetare på universitetet har kommit fram till att bilden av svensken som vit, blond och blåögd är en myt som upprätthålls med hjälp av allt från Anders Zorn-tavlor till ljus heminredning (sid 10). Ett ämne som är minst sagt aktuellt nu under valåret när främlingsfientliga partier är på agendan. Ett annat spännade exempel är den normkritiska sittning fri från sexism och sprithets som ordnades på SU i maj (sid 5).

Slutspurta lugnt och ha en skön sommar! Åsa Kahn, chefredaktör och ansvarig utgivare Mimmi Nilsson, reporter och redigerare

Sommarkurs i Italien

De städar och fixar

Hej medarbetare

En av sommarens mer annorlunda kurser är "Fältarkeologi i etruskernas land" med fältarbete i Toscana. Kultur sid 22.

SU:s många städare, vaktmästare och tekniker får universitetet att rulla. Möt människorna bakom. Reportaget sid 16–19.

Jenna Emtö började plugga masterprogrammet i statsvetenskap på Stockholms universitet i höstas och blev strax därefter engagerad i Gaddens redaktion. Efter tre år på Lunds universitet såg hon det bland annat som ett sätt att lära känna sitt nya universitet på nära håll.

– Genom Gadden får jag en annan koppling till universitetet än om jag bara hade gått på föreläsningarna, säger Jenna.

Det har blivit en rad artiklar för både papperstidningen och webben under året, och i det här numret står Jenna för Ett ögonblick (sid 7) och en recension av boken Orange Is the New Black (sid 25).

Vilken nytta har du av statsvetenskapen som reporter?

– Jag har en insikt i politik som är bra att ha, annars hade jag kanske varit osäker när jag skulle skriva om en valdebatt till exempel.

Den genomsnittliga SU-studenten En typisk SU-student heter Anna, är född 1990 och pluggar juridik eller företagsekonomi.

Anna Lindström är en av dem. Porträttet sid 20–21.

Gaudeamus Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 6 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor.

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Sophie Atkins, Joel Attermark, David Bernvi, Jenna Emtö, Erika Groth, Touba Guerroumi, Yasmine Härnebo Grapenwall, Toivo Jokkala, Joel Linde, Christofer Laurell, Tanja Metelitsa, Alexander Nyström, Sara Sharifpour, Linnéa Sundberg, Robin Söderström, Salma Syed.

CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Åsa Kahn, 08-674 62 49, asa.kahn@sus.su.se REPORTER/REDIGERARE Mimmi Nilsson 08-674 62 30, mimmi.nilsson@sus.su.se

Omslagsbild: Tanja Metelitsa.

Korrektur: Erik Gunnarssson, Linnéa Sundberg, Yasmine Härnebo Grapenwall.

Grafisk formgivning: Jesper Weithz (2008) samt redaktionen.

KONTAKT Besöksadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 E-post: gaudeamus@sus.su.se Annonser: Tomat Annons & Reklam 046-13 74 00, info@tomat.se Hemsida: www.gaudeamus.se 341 068 Twitter: @gaudeamus_su Facebook: facebook.com/tidningengaudeamus Tryckeri: V-TAB, Örebro Upplaga: 35 400 ex (TS 2013) Nästa nummer: 25 sept

VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Tidningen skickas till alla studenter enligt ett avtal mellan Stockholms universitet och studentkåren.

Gaudeamus finansieras delvis av Stockholms universitet.

VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ ofullständig. Du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

3/2014 Gaudeamus 3

Nyheter

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

FRÅN GAUDEAMUS.SE 15 april Kritik mot Juridiska föreningens affisch ”There were three men in her life.

One to take her, one to love her, one to kill her”.

Det var budskapet på Juridiska föreningens affisch som gjorde reklam för en herrmiddag. Socionomstudenten Fredrich Thor Holst tyckte att affischen var stötande.

– Det refererar till att en kvinna ska älskas och dödas. Det kändes viktigt att säga ifrån när jag såg den, säger han.

Efter kritiken valde föreningen att ta ner affischen.

Till vänster: Valnämndens ordförande Charlotte Wöhlecke tillkännager valresultatet. Till höger: Valstation i Glasrummet vid biblioteket.

Foto: Mimmi Nilsson

25 april Kårpartierna samlades till debatt Vid lunchtid den 24 april hölls en debatt inför kårvalet 2014 i Studenthuset på Frescati. Fyra av de fem partier som kandiderade till valet den 5 till 9 maj närvarade: Moderata studenter, Vänsterns studentförbund, Studentpartiet och S-studenter.

Årets kårval avgjort Storseger till Vänsterns studentförbund, men fortsatt lågt valdeltagande Vänsterns studentförbund, VSF, tog hem segern i årets kårval med närapå hälften av alla rösterna.

Två andra nyheter var att Studentpartiet och Liberala studenter tog sig in i kårfullmäktige.

Men faktum kvarstår: Trots en liten ökning har kårvalet fortfarande ett mycket lågt valdeltagande.

MIMMI NILSSON

14 maj Miljön i fokus Cykelreparation, loppis och valdebatt om miljöfrågor. Det var några av många aktiviteter på schemat under Stockholm Earth Week som anordnades på Stockholms universitet den 12–16 maj.

– Målet är att belysa miljö- och hållbarhetsfrågor ur olika perspektiv, berättar Jonas Andersson, vice ordförande i miljöföreningen Symbios som var en av arrangörerna.

HÅLL KOLL PÅ DET SENASTE!

På gaudeamus.se publicerar vi aktuella nyheter varje vecka under terminerna. Vill du vara säker på att inte missa det viktigaste? Gilla Tidningen Gaudeamus på Facebook och följ oss på Twitter: • facebook.com/tidningengaudeamus • @gaudeamus_su

4 Gaudeamus 3/2014

Valresultatet i årets kårval tillkännagavs av valnämndens ordförande Charlotte Wöhlecke, i trappan som leder ner till bottenplan i Studenthuset, den 9 maj.

Största parti blev Vänsterns studentförbund, VSF, som fick 601 röster, vilket är cirka 40 procent av rösterna. Därmed får partiet 18 mandat i kårfullmäktige som är kårens högst beslutande organ. Förra året fick VSF 10 mandat och året dessförinnan 8.

– Det var en chock att det gick så bra.

Vi visste att vi hade gjort en bra valrörelse, men inte att det skulle gå så här bra. Vi drev lokala och ideologiska frågor med fokus på feminism och miljöpolitik. Sedan har vi även affischerat mycket och synts ute på campus, säger Elin Melander från VSF.

Nystartat parti tog sig in Övriga partier som tog sig in i fullmäktige var S-studenter som fick 300 röster och 8 mandat, Studentpartiet som fick 282 röster och 8 mandat, Moderata studenter som fick 162 röster och 4 mandat samt Liberala studenter som fick 106 röster och 3 mandat.

Det nystartade Studentpartiet, som är en sammanslagning av de tidigare kårpartierna Kårpartiet Juridicum, Humanisterna och samhällsvetarna, Kårpartiet Ekonomerna samt Kårpartiet Natur-

vetarna är nöjda med resultatet.

– Vi är skitglada, med tanke på att vi är ett nystartat parti. Vi tackar för studenternas förtroende, säger Anna Wallgren från från Studentpartiet.

En annan nyhet för i år är att Liberala studenter tog sig in i kårfullmäktige.

Partiet ställde upp i förra årets kårval, men fick då inte tillräckligt med röster för att ta sig in.

”Vi visste att vi hade gjort en bra valrörelse, men inte att det skulle gå så här bra.”

ELIN MELANDER, VSF Kårvalet, som pågick den 5–9 maj, lockade 1 486 personer av totalt 17 394 röstberättigade kårmedlemmar till valurnorna. Det innebar att valdeltagandet landade på 8,5 procent. Kårvalet har under flera år haft ett lågt valdeltagande, förra året röstade 8,1 procent av kårens medlemmar. Det gör att deltagandet jämfört med förra året ökade med 0,4 procentenheter.

– Jag känner mig trots allt nöjd med valdeltagandet, det är jätteskönt att det blev procentuellt bättre än förra året. Vi har kämpat hela veckan med att synas på campus och webben vilket har gett resultat, säger valnämndsordförande Charlotte Wöhlecke.

Kritik mot siffrorna Efter att valresultatet publicerats kommenterades och diskuterades det livligt på Stockholms universitets studentkårs hemsida. Där hördes både hurra- och burop över resultatet. ”Hur representerar man studenterna när man bara har 8,5% av de som man vill representera bakom sig?” undrade någon.

Elin Melander från VSF håller inte med.

– Det har alltid varit ett lågt valdeltagande. Vi vill visa att kåren kan göra skillnad genom att driva de frågor som vi vill satsa på, säger hon.

Nästa steg i processen är valfullmäktige den 5 juni. Då beslutar de nya kårfullmäktigeledamöterna vilka som kommer att bli Stockholms universitets studentkårs ordförande och vice ordförande, samt vilka som kommer att sitta i kårens styrelse under nästa verksamhetsår.

Det här är kårvalet Stockholms universitets studentkår anordnar kårval varje år, där alla kårens medlemmar är berättigade att rösta. Under kårvalet kan du som medlem påverka kåren genom att lägga din röst på det parti som du vill ska företräda studenterna under kommande år. Du kan även personvalsrösta.

!

Kårfullmäktige är kårens högst beslutande organ och besår av 41 platser som fördelas efter antalet röster. Under verksamhetsåret beslutar fullmäktige och styrelsen om kårens arbete.

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

Jämlikhetspengar utlyses För andra året i rad går det att söka pengar till studentprojekt som uppmärksammar jämlikhets- och likabehandlingsarbete från Stockholms universitet. Men få känner till att möjligheten existerar.

att Vänsterns studentförbund twittrat om att han inte kommer rösta vänster i kårvalet på SU med tillägget "Men det är lugnt, vi har stöd av Jonas Sjöstedt." I den fortsatta diskussion kontrade Vänsterpartiets

Förra året beslutade rådet för jämställdhets- och jämlikhetsfrågor att årligen utlysa pengar till studentprojekt som främjar jämlikhetsarbetet på universitetet.

– Vi vet att det finns idéer och projekt där ute som behöver stöd. Det är viktigt att arbeta förebyggande, genom detta kan attitydförändringar komma till, säger Danijela Semunovic, som arbetar som jämlikhetssamordnare på Stockholms universitet.

partiledare Jonas Sjöstedt med tweeten "Jag har inte påbörjat mina :)".

SU VANN SM I JURIDIK

Uppsatser kan belönas

Ingen sökte Men intresset har hittills varit svalt. Vid starten i fjol var det ingen som ansökte om pengar. Danijela Semunovic tror att anledningen till att ingen sökte då var att universitetet inte marknadsförde

”Visserligen inte avslutat mina universitetsstudier, men tror trots detta knappast jag har rösträtt i kårvalet.”

Utrikesminister Carl Bildt på Twitter efter

MIMMI NILSSON

Pengarna kan sökas av alla studenter och studentorganisationer på Stockholms universitet en gång varje termin.

Ett av kriterierna för att få ansökan beviljad är att projektet ska ha en koppling till universitetets plan för lika rättigheter och möjligheter. Maxsumman som delas ut för varje projekt är 15 000 kronor, och det totala beloppet som avsatts för studentprojekten i år är 70 000 kronor.

– När det kommer till de här frågorna så handlar det hela tiden om att påverka attityder. Jag kan tänka mig att någon vill ordna ett seminarium inom ett visst område, eller kanske har skrivit en jättebra uppsats där resultaten kan spridas, säger Danijela Semunovic.

Nyheter

Danijela Semunovic, jämlikhetssamordnare på Stockholms universitet.

möjligheten tillräckligt bra, i år har man satsat på mer informationsspridning.

– Det kanske inte kommer vara jätte­ många som söker nu heller eftersom det fortfarande är nytt, men om vi kan bevilja en ansökan kan fördelarna med detta spridas vilket kommer att ge positiva reaktioner, säger hon när Gaudeamus träffar henne ett par dagar före den sista ansökningsdagen för vårterminen.

Varje år görs en uppföljning av uni-

”Vi vet att det finns idéer och projekt där ute som behöver stöd.”

Foto: Mimmi Nilsson

versitetets likabehandlingsarbete, både centralt och ute på institutionerna. Som Gaudeamus tidigare rapporterat om visar uppföljningen som presenterades i höstas att många institutioner inte följer de aktiva åtgärder de själva tagit fram för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter.

Danijela Semunovic tror att den nya möjligheten att söka pengar till studentprojekt kan vända den negativa utvecklingen.

– Det finns många institutioner som vill arbeta mer med de här frågorna, men tycker att det är svårt att hitta hur de ska arbeta konkret. Det är inte omöjligt att en student som har en idé på ett projekt kan samarbeta med institutionens jämställdhetsgrupp. Goda idéer kan spridas som ringar på vattnet.

Stockholms universitet är svenska mästare i juridik. Det stod klart när den tolfte upplagan av SM i juridik avgjordes den 9 maj.

Det var studenterna Rikard Malmi och David Sturesson som tog hem titeln som bästa kärandelag, och en prissumma på 10 000 kronor.

– Det känns otroligt kul att få ta hem den här titeln. Det var ett snårigt case och jag tror att vi vann på att vi hade hittat en tydlig och pedagogisk struktur, säger Rikard Malmi i ett pressmeddelande.

Uppsala universitet tog hem motsvarande pris för bästa svarandelag. Tävlingen anordnas av en ideell förening grundad av de juridiska föreningarna på sex universitet, i samarbete med advokatbyrån Mannheimer Swartling. I år stod Juridiska föreningen i Göteborg som huvudarrangör. ÅK

GADDENSIFFRAN

2 222 Så många har sökt Förskollärarpro-

grammet på Stockholms universitet till hösten, viket gör utbildningen till den mest sökta lärarutbildningen i hela lan-

Inga sexistiska sånger på sittningen Måste en sittning alltid innebära sexistiska sånger, alkoholhets och blodig biff? Stockholms universitets studentkår och en rad andra kår- och fakultetsföreningar bestämde sig för att tänka om.

Den 16 maj ordnade de en normkritisk sittning på Juristernas hus.

MIMMI NILSSON

Idén var att utmana normerna som råder kring till exempel kön, alkohol och kött och skapa en sittning som vände upp och ner på föreställningarna om hur en sådan ”ska” vara. Inför sittningen listade därför arrangörerna saker som de såg som typiska när det kommer till alltifrån inbjudan till sånghäften.

– För att utmana normerna måste man först hitta och synliggöra dem, säger Anna Wallgren som var en av arrangörerna.

De som stod bakom var Stockholms universitets studentkår och dess jämlikhetsnätverk, Humanistiska föreningen, samt föreningen RainbowS. Juridiska föreningen bistod med att hyra ut sittningslokalen, Juristernas hus.

Festen finansierades i huvudsak av kuvertpriset på 200 kronor, och kårföreningen RainbowS sökte även kårbidrag för att dryga ut kassan.

– Förhoppningen är att vi kanske ska kunna söka fler bidrag i fall vi väljer att göra det här igen i framtiden, säger Mikael Berg.

det. Sökantalet är också en ökning på 20 procent jämfört med förra året.

Behöver du någon att prata med?

Jag erbjuder gestaltpsykoterapi till rabatterat pris för studenter.

Jag finns på Gestaltmottagningen på Götgatan 59.

Mikael Berg och Anna Wallgren.

Foto: Mimmi Nilsson

Varmt välkommen!

Gestaltterapeut Mia Rotberg För tidsbokning: miarotberg@hotmail.com Mer info: www.gestaltterapeuterna.se 3/2014 Gaudeamus 5

Nyheter

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

Studenter om stundande val Fler studentbostäder behövs, studiemedel är ett privilegium, de trygga jobben är för få.

Gadden samlade tre politikintresserade SU-studenter och pratade jobb, bostäder och arbetsliv inför de stundande valen till EUparlament och riksdag.

MIMMI NILSSON

Vilken politisk fråga tycker du är viktigast inför de kommande valen?

Jonas Andersson (JA)– Ur ett studentperspektiv känns det som att boendet är en väldigt viktig fråga. Det skulle be-

”Ur ett studentperspektiv är boendet en väldigt viktig fråga.”

JONAS ANDERSSON hövas en politik där man försöker hitta lösningar och bygga även för studenter, inte bara nya bostadsrätter.

Cecilia Bergengren (CB)– Den viktigaste politiska frågan för mig är jobben.

Det behövs fler trygga jobb och färre visstidsanställningar. Som blivande lärare behöver jag ju inte oroa mig, för

där finns det jobb, men alla i min närhet oroas över det på ett eller annat sätt.

Joakim Holmertz (JH)– Jag skulle väl egentligen säga att jobben eller ungdomsarbetslösheten är den viktigaste politiska frågan även för mig. Men för att vara originell säger jag utbildning över lag. Jag tror att en viktig anledning till att ungdomsarbetslösheten är så hög är att många inte klarar av sin skolgång.

Nyligen kom ett förslag om att sänka studiebidraget, som senare drogs tillbaka. Vad är er åsikt om detta?

(JA)– Det måste vara möjligt för alla studenter att plugga. Förslaget ger en högre skuldsättning och det kan göra att många inte vågar börja studera.

(CB)– Jag tycker att heltid ska vara heltid om man är student. Man ska inte behöva arbeta extra för att klara sig utan kunna leva på lån och bidrag från CSN. (JH)– Jag tycker att många glömmer bort vilket privilegium det är att ha gratis utbildning i upp till sex år som vi har i Sverige och få försörjning under den tiden.

Påverkar det faktum att ni är studenter hur ni röstar?

(JH)– För mig påverkar det nog inte så mycket. Jag tar inte så stor hänsyn till mitt egenintresse just nu. Det finns även en moralisk aspekt, vilket typ av samhäl-

le vill vi ha?

(JA)– Så känner jag också. Det är mer en helhet som styr hur jag röstar, att vara student ingår i den helheten, men jag röstar inte bara som student.

(CB)– Det finns en stor medvetenhet

”Jag tycker att det är viktigt att man som student bygger upp en medvetenhet kring politik.”

JOAKIM HOLMERTZ bland unga akademiker på högskolan.

Man formas och förändras som människa under tiden man pluggar, det hoppas jag påverkar. Men bara för att man är student behöver det inte påverka vilket parti man lägger sin röst på. Är det viktigt att engagera sig politiskt när man är student?

(JA)– Det är viktigt att engagera sig generellt i sin studietid, men det kan vara svårt att engagera sig politiskt om man inte sympatiserar med något av de politiska partier som finns.

(CB)– Jag tycker att studietiden är ett ypperligt tillfälle att börja engagera sig i ett studentparti som kan trycka på de

politiker som sitter högst upp i landsting eller kommun.

(JH)– Jag tycker att det är viktigt att man som student bygger upp en medvetenhet kring politik. Därutöver är det upp till var och en att avgöra vad de tycker är nyttigt och roligt. Jag antar att man måste påtala vad politiken har för inverkan på människors liv.

Kan man som student ha något inflytande över politiken som förs i EU? (JA)– Jag tror nästan att det kan vara lättare där, man kan påverka genom att rösta dit personer som har studentfrågor högre upp på sin agenda.

(CB)– Många EU-beslut påverkar studenter, till exempel Erasmus som gör att vi kan studera avgiftsfritt i ett annat europeiskt land.

(JH)– Det finns alla möjligheter att påverka EU genom påverkansarbete i studentpartier eller paneuropeiska föreningar för studenter, de brukar vara väldigt öppna för inspel från olika håll.

”Många EU-beslut påverkar studenter, till exempel Erasmus.”

CECILIA BERGENGREN

Joakim Holmertz Läser Politiskt kandidatprogram och skriver just nu sin C-uppsats. Är även chefredaktör för politiksajten makthavare.se.

!

Cecilia Bergengren

!

Läser till SO-lärare men arbetar just nu som studiebevakare på Stockholms universitets studentkår. Aktiv i ­S-kvinnor och S-studenter.

Cecilia Bergengren, Joakim Holmertz och Jonas Andersson samlade för att prata politik ur ett studentperspektiv.

6 Gaudeamus 3/2014

Jonas Andersson

!

Läser kandidatprogrammet i biogeovetenskap.

Vice ordförande i miljöföreningen Symbios på Stockholms universitet.

Foto: Mimmi Nilsson

GADDEN INTERVJUAR

Lessié Cano Kollmuss firar sin masterexamen i Aula Magna den 23 maj. Efter många års studier i både Venezuela och Sverige känner hon sig nu redo att lämna studentlivet bakom sig.

Ett ögonblick

Foto: Jenna Emtö

”Min chans att stå i rampljuset” Lessié Cano Kollmuss, en av de 250 masterstudenter som deltar i magisterpromotionen i Aula Magna den 23 maj Grattis till den stundande examen, hur känns det?

– Tack, det känns kul att äntligen vara färdig. Jag känner mig nöjd med att vara klar med studierna och redo att börja jobba.

Vad och var har du studerat?

– I Venezuela utbildade jag mig till kemiingenjör på universitetet Rafael Urdaneta. Innan jag började mina studier på Stockholms universitet läste jag ett masterprogram i projektledning och verksamhetsutveckling på Kungliga tekniska högskolan. Jag började på Stockholms universitet våren 2010 då jag läste en fristående kurs innan jag hoppade på masterprogrammet i analytisk kemi. Jag skrev klart mitt projektarbete i analytisk kemi år 2012 och åkte därefter på Erasmus-utbyte i San Sebastian i Spanien.

Där pluggade jag tillämpad kemi och tog de resterande poängen som behövdes för att kunna ta min masterexamen.

Oj, du har hunnit med många utbildningar!

– Jag vet, mina vänner brukar reta mig för det och frågar om jag någonsin kommer börja arbeta. Jag har trivts så bra med att vara student och tror det är

därför jag valt att fortsätta så pass länge.

Men nu känner jag mig redo att lämna studentlivet bakom mig och börja jobba. Fast jag har även några tankar på doktorandstudier.

upplevelse som jag kan rekommendera.

Något jag kommer sakna med universitetet är det gröna campusområdet. Jag uppskattade verkligen att promenera i de fina grönområdena.

Hur kom det sig att du började plugga på SU en gång i tiden?

– Jag besökte Stockholms universitet för första gången år 2007. Då gick jag in i Aula Magnas hörsal mitt under en föreläsning i företagsekonomi, och det kändes häftigt fast jag inte förstod något eftersom föreläsningen var på svenska.

Sedan gick jag vidare till Arrheniuslaboratoriet och tänkte att jag kanske en dag skulle läsa en kemikurs där. Det känns roligt att jag nu sju år senare ska ta min examen i samma sal som jag först besökte på campus.

Varför deltar du i magisterpromotionen?

– Jag ser det som min möjlighet att få stå en stund i rampljuset. Jag kommer aldrig vinna ett nobelpris i kemi utan jag ser på denna ceremoni som min motsvarighet till det. Jag har jobbat så hårt under mina studier och tycker därför att jag förtjänar att bli uppmärksammad för det och då känns det självklart att delta i magisterpromotionen.

Hur ser du tillbaka på din tid på SU? Finns det något du kommer sakna?

– Jag har trivts väldigt bra på universitetet och med själva studentlivet med allt vad det innebär. Jag har gillat mina studier även om det emellanåt har betytt mycket intensivt arbete i exempelvis labben. Jag är särskilt tacksam för att jag fick åka på utbyte via universitetet för det var verkligen en spännande

Vad händer nu?

– För tillfället söker jag jobb med kvalitetskontroll inom läkemedelsindustrin

i Sverige vilket går långsamt framåt. Det är sällan jag hör tillbaka från rekryteringsfirmorna och det är givetvis frustrerande. Jag har precis sagt upp mig från mitt deltidsjobb på en restaurang för att nu på heltid kunna leta jobb och skicka iväg ansökningar.

Till sist, vad har du för förhoppningar inför framtiden?

– Jag känner mig orolig inför framtiden. Men jag kommer inte ge upp. Jag vill stanna kvar och arbeta här i Sverige eftersom detta är mitt hem. Jag tror det är möjligt men jag tror även att det kommer kräva att jag arbetar hårt för att hitta ett jobb. Jag är ändå hoppfull och hoppas på att jag inom en snar framtid lyckas.

Jenna Emtö

Magisterpromotion Magisterpromotionen anordnas en gång varje termin i Aula Magna, för nyblivna master- och magisterstudenter vid Stockholms universitet. Tidpunkten är sista fredagen i maj respektive oktober. I år hålls ceremonin den 23 maj samt den 31 oktober. Ceremonin kan följas på su.se/play.

!

3/2014 Gaudeamus 7

Nyheter

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

"SLÅ IHOP ALLA STUDENTTIDNINGAR TILL EN!" Precis som i Sverige kämpar många kårtidningar i Finland för sin överlevnad. Nu har Antti Pikkanen, ny chefredaktör för studenttidningen Ylioppilaslehti vid Helsingfors universitet, kommit med ett annorlunda förslag på lösning: att slå ihop alla studenttidningar till en.

– Jag är bekymrad över att så många andra studentkårer skär i sina studenttidningars budgetar.

Som en tidning skulle vi stärkas finansiellt och även kunna påverka universiteten mer kraftfullt, säger Antti Pikkanen, till tidningen Lundagård.

Studentsverige får nya ledare

ÅK

”Det är verkligen glädjande att se att ämnet varje år fortsätter att locka så många studenter.”

Ett ökat intresse för genus och jämställdhet syns inte bara i politiken, utan även

Rebecka Stenkvist och Johan Alvfors utgör SFS nya presidium.

Sveriges förenade studentkårer, SFS, får två nya ledare Även toppen för Stockholms studentkårers centralorganisation förändras när en SUstudent träder in.

på Stockholms universitet. Genusvetenskapens studierektor Fanny Ambjörns-

ÅSA KAHN

son uttalar sig på SU:s hemsida om det

Att Sveriges förenade studentkårer, SFS, får ny ordförande och vice ordförandeär ett av resultaten efter SFS fullmäkti-

faktum att söktrycket till genusvetenskapen är mycket stort till hösten.

ge den 9–11 maj. Nya ordföranden heter Rebecka Stenkvist och kommer från Södertörns högskolas studentkår. Hon ersätter Erik Arroy från Stockholms universitets studentkår som suttit de senaste två åren. Vice ordförande blir Johan Alvfors från Tekniska högskolans studentkår. Även SSCO, Stockholms studentkårers centralorganisation, har valt nytt presidium. Ordförande Teo Strömdahl

Östberg blev omvald på sin post, OCH ny vice ordförande blir Savas Caliskan från Stockholms universitets studentkår.

Savas Caliskan Savas Caliskan, ny vice arbetar i dag ordförande i SSCO. som andre vice ordförande på Stockholms universitets studentkår, och är även engagerad kårpolitiskt i nybildade Studentpartiet.

SFS är Sveriges nationella studentorganisation och driver gemensamma frågor som rör studenter nationellt och internationellt. I dag har organisationen ett fyrtiotal medlemskårer vilket omfattar runt en kvarts miljon studenter. SSCO är ett samarbetsorgan för student- och elevkårer i Stockholmsområdet och jobbar bland annat mycket med bostäder.

En omdiskuterad fråga på SFS fullmäktige var den om att höja medlemsavgiften för studentkårerna. Förslaget om en kronas höjning per student röstades dock ner, eftersom det ansågs bli ett för hårt slag mot de små kårerna.

Annons

LÄMNA

BÖCKER

IN

DINA

INNAN

SOMMAREN! ar det Vid kursstart i augusti bruk r butik. vara väldigt högt tryck i vå idé att Därför kan det vara en god eratur lämna in din gamla kurslitt inför redan nu innan vi stänger sommaren, den 5 juni!

Håll dig uppdaterad! Gilla Tidningen Gaudeamus på Facebook och följ oss på Twitter, @gaudeamus_su.

Gaudeamus SSIF toppmodernA tränIngSmÖJLIgHeter pÅ UnIVerSItetSomrÅdet & I deSS närHet! Sommarerbjudande!

Köp ett kombikort till förmånligt pris och träna med SSIF hela sommaren!

Sommarkortet gäller 15/5-7/9 2014 Pris: 700:-/800:-/1000:-

Kortet går att köpa i Frescatihallens reception fr.o.m 15/5. reducerat gruppträningsschema vecka 23-36.

Du hittar oss i Allhuset, Frescati och på www.campusbutiken.se 8 Gaudeamus 3/2014

• Frescatihallen • www.frescatihallen.se • 08-15 27 00 • SSIF • www.ssif.su.se • 08-15 10 75 • T-Universitetet • Öppettider 16/6-10/8: Mån-tor 14-21 • Fre 14-19 • Lör 12-17 • Sön 12-19

GAUDEAMUS IN ENGLISH

Student news

Victory to Left Wing Students Left Wing Students, VSF, won the Student Union Elections with 601 votes, which grants them 18 mandates in the Student Union Council.

In the evening of May 9, the Election Committee chairwoman Charlotte Wöhlecke announced the election results in the Studenthuset building. Left Wing Students got almost half of the votes.

– I knew that we did a good campaign but I am suprised that it went this well, Elin Melander from VSF said.

Other parties with chairs in the Council are the Social Democratic Students with 300 votes and 8 mandates, the Student Party with 282 votes and 8 mandates, the Moderate Students with 162 votes and 4 mandates and the Liberal Students with 106 votes and 3 mandates.

The Student Party, recently founded and consisting of the former union parties Juridicum, HumSam (Humanists and Social scientists), Ekonomerna, and Naturvetarna (Science students), is very

content with the results.

– We’re really happy, considering that we’re a new party. We thank the students for their confidence in us, says Anna Wallgren who got the most personal votes in the Student Party.

Out of the 17 394 entitled to vote, 1486 people, or 8,5 percent participated – an increase by 0,4 percentage units compared to last year.

– I feel content with the participation in the election. It feels good that there was a percentage increase compared to last year. We have worked all week to be visible on campus and online and it has generated results, says Charlotte Wöhlecke.

At the representative assembly on June 5, the new chairperson and board for the upcoming financial year will be elected.

Original article: Mimmi Nilsson Translation and summary: Joel Linde The Election Committee chairwoman Charlotte Wöhlecke annonces the election results.

Foto: Mimmi Nilsson

Grant for equality work at the University For the second consecutive year, students at Stockholm University can apply for money for equality projects. But few know of the opportunity.

Foto: Mimmi Nilsson Danijela Semunovic, the Coordinator for the Equal Treatment of Students.

Last year the Council for Equal Rights and Opportunities decided to annually offer grants for student projects that promote equality work at the University.

It could be, for example, to hold a lecture or to distribute an excellent essay.

– We know there are ideas and project out there in need of support. It’s important to work preventative, then we can achieve changes in attitude, says Danijela Semunovic, the Coordinator for the Equal Treatment of Students.

The maximum amount a project can be granted is 15 000 sek, and the total amount available each semester is 70 000.

Last year no one applied. Danijela Semunovic believes it was due to insuf-

ficient marketing, but this year they’ve tried to change that. She thinks that even just one granted application could spread the good news to promote the program.

– Good ideas can spread like ripples in a pond.

Original article: Mimmi Nilsson Translation and summary: Joel Linde

A student's thanks to Stockholm University COLUMNIST SALMA SYED HAPPY AND FULFILLED

with a new family life in Sweden, I began to explore further study options held on pause since my Bachelor’s degree in London 13 years ago. I was yearning to come back to academia and breathed a huge sigh of relief when I came across Stockholm University’s International Master’s Program in Political Science.

As many fellow mature students probably can relate to, I was much more appreciative and motivated to learn than ‘back in the day’, when partying took priority! I began the course excited to re-launch my career aspirations of long ago.

SUDDENLY SOMEWHERE ALONG the way, I was struck

with countless journeys in an ambulance half unconscious. The memory is hazed and my children’s

tears were the only thing that remained with me ­throughout the loud sirens and IV filters. Months in and out of hospital, I was forced to drop out of university during my second semester. My ill-health hurt me and my family in more ways than the ob-

”Suddenly, I was struck with countless journeys in an ambulance half unconscious.” vious but I was also devastated that it could now cost me my Master’s degree and internship at an institution I dreamt of joining since I landed here.

I phoned the course administrator Maria Appelgren from my hospital bed. There are no words to describe her compassion and full-fledged support to get me back on track. That said, this gratitude extends to the Course Director and all the relevant teaching

staff (you know who you are!). They did everything possible for me to continue studying from the hospital and home. By January 2014, I passed my exams and I will forever wonder how. Though, I will always know that the thoughtful care and on-hand support by the staff at Stockholm University was a catalyst for my life to change around.

I AM NOW on the road to recovery and every bit rejuve-

nated serving as an SU intern at International IDEA. I was suddenly braver and submitted an abstract to International Feminist Journal of Politics. Surprisingly, they accepted it and invited me to present my paper this month at the University of Southern California, Los Angeles!

I just wanted to let you all know how many potential life opportunities there are, even for us mature students juggling priorities, thanks to Stockholm University.

Salma Syed is originally from London and re-located to Stockholm eight years ago when she got married.

3/2014Gaudeamus Gaudeamus11 9 4/2013

Ny forskning

KOLL PÅ AKADEMIN

Hallå där ... … Örjan Gustafsson, forskningsledare för den första etappen av SWERUSC3-expeditionen med isbrytaren Oden i Arktiska oceanen i sommar.

Vilka kommer att följa med på Oden i sommar?

– SWERUS-C3 är ett svensktryskt-amerikanskt samarbete. Omkring 75 forskare kommer att delta i expeditionen, bland annat miljövetare, atmosfärsforskare, geovetare, oceanografer och meteorologer. Nästan hälften kommer från Stockholms universitet.

– Med oss hem kommer vi bland annat att ha en hel container med prover.

Proverna ska analyseras vid universitetet och då kommer även studenter att ha möjlighet att delta i arbetet. Örjan Gustafsson, forskningsledare för sommarens SWERUS-C3-expedition.

Varför åker ni på den här expeditionen?

– Stora mängder Foto: Eva Dalin kol finns bundet i permafrosten i Arktis, främst i form av metan. Vi vill veta mer om hur sambandet mellan klimatet, permafrosten och kolcykeln ser ut. Det är det C3 i namnet står för – climate, cryosphere, carbon.

Den delen är ren nyfikenhetsdriven forskning.

– Vi vill även ta reda på hur mycket metan som kommer att släppas ut när permafrosten tinar och hur detta kommer att påverka den pågående klimatuppvärmningen som människan orsakat. Klimatet påverkas både av mänskliga aktiviteter och av naturliga processer. Vi behöver veta mer om hur dessa samverkar.

Varför studerar ni permafrosten till havs i stället för på land?

– Permafrost finns inte bara på land utan även på havsbotten. Norr om Europa och Asien är havet grunt långt ut till havs. Detta område var land under den senaste istiden men översvämmades när inlandsisen smälte.

– I Sibirien är det mycket kallt på land, men på den grunda havsbottnen är medeltemperaturen strax över noll grader. Här kan permafrosten mycket lättare tina. Här finns det även fruset metan i form av metanhydrater som kan leda till ytterligare metanutsläpp om permafrosten tinar.

Erika Groth

10 Gaudeamus 3/2014

Illustration: Touba Guerroumi

Skev bild av svensken Vit, blond och blåögd är en vanlig bild av svensken. Ingenting tyder på att de flesta svenskar någonsin haft blont hår och blåa ögon, men myten upprätthålls av allt från Anders Zorn-tavlor till ljus heminredning. Det visar ny forskning vid Stockholms universitet.

ERIKA GROTH

Enligt Jeff Werner, professor vid Institutionen för konstvetenskap vid Stockholms universitet, började det på 1700-talet märkas i bilder, design och arkitektur att vita människor värderades högre än alla andra.

Han har skrivit boken Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur tillsammans med Tomas Björk.

la bilden av svenskarna som vita, blonda och blåögda. Vad som anses vara ett svenskt utseende märks tydligast inom reklamen, men även konst som Anders Zorns tavlor, barnboksillustrationer som Elsa Beskows Putte i blåbärsskogen och den moderna, ljusa heminredningen, som utvecklades specifikt för att passa de bleka svenskarna, har bidragit till att fastställa vad som är ett normalt utseende – och vad som inte är det.

– Vithet handlar inte om hudfärg utan om makt. Att leva som vit i Sverige är att aldrig behöva bli påmind om sin vithet.

Man noterar de som avviker men är själv färglös, säger Jeff Werner.

Den som anses vara vit befinner sig högst upp på en rangskala. Överklassen har ofta ansetts vara den rasrenaste och vitaste gruppen.

Människor med låg status, som arbetare eller den senast anlända invandrargruppen, har i stället ansetts vara mörkare än andra, oavsett faktisk hudfärg. Det märks bland annat på hur arbetarklassen har framställts i skämtteckningar.

– Vit, blond och blåögd representerar den yttersta vitheten. Därför kopplades svenskheten till dessa färger, säger Jeff Werner.

Enligt Jeff Werner verkar verklighetens

”Vithet handlar inte om hudfärg utan om makt.”

Det svenska utseendet På 1800-talet slog idén om svenskarna som en folkgrupp igenom på allvar, men i början ansåg man att det främst var språket och de gemensamma sederna som särskiljde svenskarna från andra folkgrupper. Först under det sena 1800-talet kopplades den svenska nationaliteten till ett visst kroppsligt utseende.

Konst, design och arkitektur har alla bidragit till att etablera och upprätthål-

svenskar anstränga sig för att leva upp till bilden av det ljusa, blonda och blåögda folket. Det är populärt att bleka håret och Jeff Werner påpekar att det knappast är en slump att den ljusaste av L’Oréals blonda hårfärger heter Stockholm.

Många icke-vita väljer att både blondera håret och bära blåa kontaktlinser.

Blont blev blekt Den blonda hårfärgen har dessutom blivit allt ljusare. Genom att jämföra porträttarkivens skriftliga noteringar om hårfärger med färgerna på porträtten har Jeff Werner upptäckt att definitionen av blont hår verkar ha ändrats från ljust hår i största allmänhet till dagens mycket bleka färg.

– På 60-talet gjorde vi oss av med rasbegreppet eftersom det saknade vetenskaplig grund. Men rasdiskrimineringen försvann inte bara för att vi slutade prata om raser, säger Jeff Werner.

Blond och blåögd Boken Blond och blåögd.

Vithet, svenskhet och visuell kultur av Jeff Werner och Tomas Björk är nummer sex i Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope. Boken släpptes den 1 april i år.

!

RÖSTER UR AKADEMIN

Panelen

Kårval, EU-val, riksdagsval ... Supervalåret 2014 går på högvarv. Men vad kan universitetet lära politikerna? Vi frågade tre SU-forskare vem de helst skulle vilja se bakom skolbänken.

Vilken politiker är din drömstudent?

Av MIMMI NILSSON & ÅSA KAHN MARIA JANSSON LEKTOR STATSVETENSKAP

– Jag undervisar i statsvetenskap och har haft flera politiker som studenter. Det är roligt eftersom de ofta är väldigt duktiga och lockar fram diskussioner i klassrummet, men det kan vara svårt också eftersom det är en stor skillnad på att bedriva och studera politik. Ibland kan politiker bli lite provocerade av våra statsvetenskapliga perspektiv.

– Om jag ska välja en politiker som skulle vara min drömstudent skulle det vara Gudrun Schyman eftersom hon är en spännande politisk personlighet ”Ibland kan politiker som sitter på mycket bli lite provocerade av våra statsvetenskapliga information. Som politiker har hon redan perspektiv.” de formella kunskaperna som vi försöker lära studenterna om hur politik bedrivs i riksdag och regering, men har även mycket insidekunskap om informella politiska processer. Det tror jag skulle vara intressant att diskutera ur ett feministiskt perspektiv.

PETTER ASP PROFESSOR STRAFFRÄTT

– Om vi ska hålla oss till rena politiker måste det bli fackministrarna, vilket i ett straffrättsligt perspektiv är detsamma som de ministrar som inte är justitieministrar. I vår värld är det inte statsministern som är i centrum. Även fackminstrarnas motsvarigheter i riksdagen skulle passa.

– Ingenstans i politiken behövs som där en ökad förståelse för straffrätten med dess begränsningar och villkor. Det är alltför lätt att slänga på straffrätt som bihang till de frågor man är engagerad i. ”Om vi ska hålla oss till – Får man räkna rena politiker måste det in journalister, krö- bli fackministrarna.” nikörer, opinionsbildare och andra tyckare – som har stor betydelse för att sätta dagordningen – i kretsen av politiker tror jag dock att de får platserna i första hand.

Det vore underbart med ett mer långsamt och eftertänksamt offentligt samtal om straffrätten.

HANNA OSKARSSON DOKTOR MARIN EKOTOXIKOLOGI

– Det roligaste med att undervisa är att möta studenter som är intresserade.

Min drömstudent är därför EU-parlamentarikern Isabella Lövin. Med sitt arbete för en förändrad fiskepolitik har hon visat ett stort intresse för hav och miljö, vilket ligger mitt forskningsområde nära. Med sin bakgrund som journalist och författare tror jag att hon skulle bidra till en spännande och givande dialog mellan studenterna.

– Isabella Lövin har dessutom varit delaktig i att visa att det verkligen går att förändra miljö- ”Min drömstudent är politiken och där- EU-parlamentarikern för tror jag att hon Isabella Lövin, efter en kurs i eko- representant i EUtoxikologi hos oss parlamentet.” skulle kunna bidra till att lyfta även andra viktiga miljöfrågor, som kemikalier och deras effekter på växter och djur.

Annons

Alumnnätverket – mötesplatsen för nuvarande och tidigare studenter Som studerandemedlem i Stockholms universitets alumnnätverk stärker du din karriär och skapar professionella kontakter med tidigare studenter.

Du får också nya kunskaper och insyn i din framtida arbetsmarknad.

Bli medlem – helt utan kostnad – och hitta aktuella aktiviteter på su.se/alumn

3/2014 Gaudeamus 11

Essä

FÖRDJUPA DIG

Modebloggare med makt Modebloggare som samarbetar med webbutiker, och budskap om varumärken som sprids som en löpeld på nätet. Sociala medier har blivit en allt mer kommersiell värld. Företagsekonomen Christofer Laurell har undersökt utvecklingen med fokus på modebloggar.

Av CHRISTOFER LAURELL (text) & TOUBA GUERROUMI (illustration)

S

edan mitten av 00-talet har medielandskapet förändrats radikalt till följd av sociala mediers intåg. Ett tidigt och dominerande uttryck för den här utvecklingen utifrån en svensk kontext är framväxten av bloggar som har kommit att bli synnerligen uppskattade av svenska mediekonsumenter. En grupp av bloggar som har blivit särskilt framgångsrika är de som till en början beskrevs som modebloggar och på senare år i allt större utsträckning presenterar sig själva som livsstilsbloggar.

Den första träffen på ordet “modeblogg” i mediedatabasen Retriever är en artikel från den första juli år 2005. I artikeln “Modeintresserad bloggare” som publicerades i Göteborgsposten intervjuades femtonåriga Anna Sidea med anledning av att hon nyligen hade startat sin egen modeblogg. I artikeln frågar journalisten varför någon ska lyssna på henne kring vad som är trendigt. Anna svarar kort men tydligt “för att jag har stenkoll, jag går runt med ett anteckningsblock på stan och skriver ner när jag ser saker som är snyggt.”

VARFÖR ESSÄN? Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på

universitet och högskolor, men hamnar alltför ofta i dammiga arkiv. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

12 Gaudeamus 3/2014

På frågan varför Anna håller på med bloggen svarar hon med än större tydlighet att ”jag gör det tills någon upptäcker mig och jag får ett jobb på en tidning där jag får kommentera mode”.

Att de personer som skulle följa i hennes och andra tidiga pionjärers fotspår senare skulle utvecklas till att bli ett dominerade inslag i framför allt ungdomars mediekonsumtion var på inget sätt en självklarhet år 2005. I dag kan vi dock konstatera att ett flertal av pionjärerna, och senare även deras följare, har utvecklas till att bli synnerligen inflytelserika aktörer som har kommit att ta allt mer plats både på nätet och i traditionella medier.

I takt med att den här utvecklingen har ägt rum har traditionella gränser utmanats och blivit allt mer om-

diskuterade. Särskilt uppdelningen mellan det privata och det personliga, och det privata och det offentliga, har i det här sammanhanget blivit allt mer diffus.

En annan gräns som har blivit allt mer omdiskuterad, men som ännu inte har blivit lika framträdande i samhällsdebatten, är gränsen mellan det icke-kommersiella och det kommersiella. I takt med att användandet av sociala medier har ökat över åren har nämligen allt fler företag ställt sig frågan hur de kan dra nytta av utvecklingen för kommersiella syften. Det här har lett till en utveckling som tydligt utmanar den icke-kommersiella natur som sociala medier traditionellt har ansetts kännetecknas av. I stället har sociala medier blivit en värld där entreprenöriella initiativ är vanliga bland både företag och användare.

Från socialt till kommersiellt Med utgångspunkt i den här utvecklingen har syftet med sammanläggningsavhandlingen Commercialising social media varit att analysera den process där sociala medier utvecklas från sin sociala och ickekommersiella karaktär till att i allt större utsträckning användas som ett kommersiellt verktyg. Frågeställningarna handlar om hur kommersiella värden som rör varumärken och produkter skapas och fångas i sociala medier, samt hur konsumenter och professionella aktörer interagerar med varandra genom framväxande värdenätverk.

Det empiriska materialet har i huvudsak bestått av intervjuer med centrala aktörer inom det framväxande värdenätverk som knyter samman bloggare med varumärkesägare, samt 25 000 blogginlägg från de tjugo mest inflytelserika bloggarna. Avhandlingen

”Även konsumenter kan tillskriva varumärken och produkter gynnsamma attribut och därigenom bidra och förstärka företagens egna marknadföringsinsatser.”

presenterar fyra huvudsakliga förklaringar till den i dag pågående kommersialiseringsprocessen.

För det första kännetecknas sociala medier av att det inte enbart är företag som skapar och fångar kommersiella värden relaterat till varumärken och produkter. Resultaten visar i stället att även användare kan ta del av denna process på grund av den offentlighet som präglar sociala medier. Det innebär att även konsumenter kan tillskriva varumärken och produkter gynnsamma attribut och därigenom bidra och förstärka företagens egna marknadsföringsinsatser. När det gäller att fånga kommersiella värden, genom att slå mynt av det värde man skapar, är utvecklingen i stora drag densamma. Över tid har många

”Det är uppenbart att den oberoende ställning som så ofta hävdas snarare bör betraktas som en chimär.”

av de marknadsledande aktörerna inom framför allt bloggosfären insett vilka värden som skapas via deras kommunikationskanaler.

I takt med att den här medvetenheten har ökat har även kompensationerna ökat. Sammantaget visar detta att sociala medier inte enbart representerar platser där kommersiella värden skapas och fångas av företag utan även av andra intressenter som exempelvis kunder själva. Ett tydligt exempel på detta är hur bloggare samarbetar med webbutiker i syfte att öka försäljning av produkter och samtidigt stärka butikernas varumärke och marknadsposition bland centrala kundsegment.

Det andra resultatet visar att det är en synnerligen kollektiv process att skapa och fånga kommersiella värden. Det krävs deltagande bland användare för att ge en särskild plats i sociala medier legitimitet. Legitimitet som senare kan användas för att övertyga andra om ett särskilt varumärkes förträfflighet eller en produkts innovativa egenskaper exempelvis. Det här är särskilt tydligt i och med bloggosfärens nära sammanflätning där diskussioner som förekommer på en blogg ofta snappas upp av andra bloggare inom samma nätverk.

För det tredje visar avhandlingens resultat att inflytelserika användare av sociala medier interagerar både direkt med företag och indirekt via ett framväxande värdenätverk. I värdenätverken samspelar bland annat företag som tillhandahåller tekniska plattformar, distributörer av annonser, mediebyråer, reklambyråer och användarna själva med varandra. Framväxten av det här värdenätverket innebär inte bara att användare kan fånga en del av de kommersiella värden de skapar, utan även att företag vars varumärken och produkter blir omskrivna i olika sociala medier har hittat ett sätt att hantera tidigare ohanterbara marknadskanaler.

Det fjärde och sista bidraget visar att inflytelserika användare, trots deras kommersiella framgångar, ofta framställer sina personliga varumärken med hjälp av icke-kommersiella attribut. Det handlar sannolikt om att legitimitet byggs i nära samklang med en idé om självständighet där icke-kommersiella attribut spelar en viktig funktion. Det talar för att framgångsrika och inflytelserika användares personliga varumärken även i fortsättningen kommer att betona personliga attribut snarare än entreprenöriella framgångar.

Problematiskt för användaren Sammantaget går det att konstatera att sociala medier är en dynamisk och föränderlig miljö där den pågående kommersialiseringsprocessen i stor utsträckning präglar utvecklingen. Från företags perspektiv är utvecklingen positiv då de marknadskanaler som tidigare inte gick att hantera nu är tillgängliga och går att kontrollera i betydligt större utsträckning. Från konsumentens och läsarens perspektiv däremot är det här på många sätt problematiskt, då det är uppenbart att den oberoende ställning som så ofta hävdas snarare bör betraktas som mer av en chimär.

Den här gränsdragningsproblematiken blir än mer problematisk utifrån ett legalt perspektiv. Den framväxande flora av marknadskanaler som återfinns i det sociala medielandskapet påminner om hur föråldrad marknadsföringslagen på bara några år har blivit då det i dag har blivit allt svårare att upprätthålla mark-

nadsföringens spelregler i de här sammanhangen. Det gäller särskilt med tanke på att andra aktörer än företag ofta står bakom kommersiella budskap i sociala medier.

I sin mest fundamentala betydelse innebär begreppet ”kommersialisera” att ”utveckla handel inom eller att sköta på affärsmässig grund i syfte att generera vinst”. Trots sin relativt neutrala betydelse i ordboken kan begreppet väcka starka konnotationer. Så tycks särskilt vara fallet när det gäller kulturella näringar som exempelvis musikbranschen. Att som artist kommersialisera genom att anpassa sin musik till det affärsmässigt gångbara kan få till följd att även ack så hängivna fans kan rikta anklagelser kring att band säljer ut sig själva och har vinstsyfte som främsta ambition.

Det här visar kommersialiseringens dubbla ansikte, då den både kan representera en neutral process som äger rum på fungerande marknader, och den starka mening och betydelse kommersialiseringsprocesser kan skapa för betraktare och deltagare av densamma.

För att återgå till artikeln i Göteborgsposten som skildrade en av de första modebloggarna går det att konstatera att de senaste årens utveckling varit synnerligen svår att förutspå. En viktig lärdom från musikbranschens kommersialisering är dock att den har tenderat att åtföljas av ett motstånd. Framtiden kommer att utvisa om även de sociala medier som har blivit ett allt så populärt vardagsinslag också står inför en sådan utmaning. För trots att vi har börjat känna oss hemmastadda är det viktigt att komma ihåg – det här är fortfarande bara början.

Om forskningen Christofer Laurell disputerade med sin avhandling Commercialising social media: a study of fashion (blogo) spheres i februari i år. Forskningen gjordes på Stockholm Business School på Stockholms universitet.

13 3/2014 Gaudeamus 115

Karriär

VÄGEN TILL DRÖMJOBBET

Studenten Stephanie Holm läser första terminen på Ämneslärarprogrammet på SU, med inriktning mot gymnasiet och årskurs 7–9.

Vid sidan av studierna arbetar hon som vikarie på olika gymnasieskolor.

!

Läraren Hugo Sandelin är lärare i svenska och historia på Kungsholmens gymnasium sedan sex år tillbaka. Hans studietid började med fördjupning i dessa ämnen. Därefter arbetade han ett år på Kärrtorps gymnasium, innan han läste pedagogik i ett år på dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm.

!

Foto: Yasmine Härnebo Grapenwall

Studiebesöket del 3: Hos läraren

“Varje skola har unika elever” I Gaudeamus undersökning av dagens arbetsmarknad är det dags för en yrkesgrupp som fått stor uppmärksamhet inför valet. Gymnasieläraren Hugo Sandelin berättar för lärarstudenten Stephanie Holm om en otillräcklig lärarutbildning och glädjen i att berätta en historia.

YASMINE HÄRNEBO GRAPENWALL

– Jag kom på ganska nyligen att jag ville utbilda mig till lärare. Samtidigt känns det väldigt självklart eftersom jag alltid har varit bra på att förklara saker för andra. Och så trivs jag med att prata inför stora grupper, berättar Stephanie Holm där hon står lutad mot statyn av en liten rundnätt mops i den stenintäckta entrén på Kungsholmens gymnasium.

In i lärarrummet Sekundvisaren hinner inte ta många steg innan vi blir visade in till det rum som brukar vara outforskad mark för alla elever. Lärarrummet består av ett antal omaka soffgrupper, samt ett tillhörande bibliotek, och i ett litet pentry finns en kaffemaskin. På bordet framför oss står en urdrucken kopp kaffe med skolans emblem på.

– Ibland undrar jag om det inte har med genetiska orsaker att göra att jag ville bli lärare. Jag är nämligen lärare i tredje generationen, säger Hugo San14 Gaudeamus 3/2014

delin.

Det finns många skäl till att ställa sig bakom katedern. Att ha bra förebilder i skolan är något som har påverkat både Stephanie och Hugo.

– Vi hade mycket skickliga berättare när jag gick i skolan. Berättarglädjen är det jag har tagit med mig än i dag, säger Hugo.

Men visst finns det en baksida av yrket, påpekar Hugo. Reform efter reform tillhör vardagen, med förändringar som ofta inte är förankrade i den verkliga situationen på arbetsplatsen.

– Det är så oerhört många mål man ska hinna uppfylla som lärare i den här politiskt styrda organisationen. Yrket är väldigt stimulerande men det har en förmåga att äta upp en, säger Hugo.

er till och med på samma gymnasium. Vi pratar om ”den svenska skolan” i singularis men jag tycker att vi ska prata om ”de svenska skolorna” i plural.

Lärarutbildningen måste bli mer anpassad till den faktiska verkligheten, argumenterar Hugo vidare. För att göra det krävs att man riktar in sig på problemlösning i klassrumsmiljön.

– Hur bemöter man elever? Hur bemöter man elever som har ett negativt bemötande av en själv? Det var ingenting vi talade om på lärarutbildningen. Där talades det bara om undervisning som om den pågick i

”Yrket är väldigt stimulerande men det har en förmåga att äta upp en.”

Olika verkligheter Den hundraåriga skolbyggnaden skiljer sig från andra gymnasieskolor från samma tid. De stugröda tegelstenarna som annars kännetecknar både Södra Latin och Östra Real, är utbytta mot stråk av ljusrött tegel och gulvit puts. Men det är inte bara skolans utsida som är speciell, menar Hugo.

– Varje skola är unik. Det finns en sådan enorm spännvidd mellan olika elev-

ett laboratorium.

Eftersom Stephanie arbetar för en vikariepool vid sidan av studierna får hon se hur olika skolor i Stockholm fungerar.

Hon känner igen sig i det Hugo säger.

– Jag har gynnats väldigt mycket av mitt extraarbete eftersom jag redan nu vet hur det ser ut i verkligheten. Arbetet har gett mig en ganska klar bild över var jag kan tänka mig att arbeta.

I bakgrunden kan man höra kaffemaskinen arbeta när kopp efter kopp hälls upp. En samling lärare lyssnar diskret på samtalet och nickar då och då igenkännande. Det finns kanske inget enkelt svar på hur skolans framtid kommer att se ut, men Stephanie ser nöjd ut, hon har fått svar på sina frågor.

Lärarens arbetsmarknad En majoritet av landets lärare anser att arbetsbördan har ökat samtidigt som inflytandet över de egna arbetsuppgifterna har minskat under de senaste åren, enligt flera undersökningar. Arbetsmiljöverket kom så sent som i fjol med flera synpunkter på lärares arbetsmiljö i Stockholms stad.

På sikt kan det finnas brist på ämneslärare med ämneskompetensen matematik och naturvetenskap, medan tillgången är god på lärare med inriktning mot historia och samhällskunskap. År 2018 beräknas rekryteringsbehovet vara som högst, då det kommer att behövas drygt 1 000 fler lärare än det antal som beräknas examineras.

Källor: Lärarnas tidning, Aftonbladet, studera.nu

!

VÄGEN TILL DRÖMJOBBET

Karriär

Vad ingår i abonnemanget Fastpris?

Svara utförligt.

FASTPRIS 195 KR/MÅN: (ORD. PRIS 245 KR/MÅN)

– Fria samtal, SMS & MMS – 3 GB surf – Ingen bindningstid Skaffa på comviq.se/student

3/2014 Gaudeamus 15

Reportage

BAKOM KULISSERNA

Lars Jonsson, vaktmästare Jobb Vaktmästare på Företagsekonomis­ ka institutionen. Innebär allt från att lösa passerkort till att fixa med larmet. Ålder Nyss fyllda 58.

Bor I Haninge.

Familj Frun Kristina, barnen Christian, Marie, Lollo och Marianne samt barnbarnen.

Drömmer om Att spendera mer tid på Kreta – se solen gå upp och bara relaxa.

!

18 Gaudeamus 3/2014

BAKOM KULISSERNA

Reportage

Universitetets maskineri De snickrar, städar, skruvar, mäter, grubblar.

Vaktmästaren Lars, servicechefen André och nätverks­ installatören Emma håller universitetet uppe utan att du tänker på det. Möt människorna bakom SU:s dagliga maskineri.

Av JOEL LINDE (text) & TANJA METELITSA (foto)

N

är han promenerar de drygt två kilometer­ na från Rådmansgatan till jobbet i Kräft­ riket varje morgon vet han bara två saker med säkerhet om sin arbetsdag. Han kom­ mer att hantera posten och läsa mejl. Resten är brand­ utryckningar och andra önskemål, säger Lars Jonsson som jobbar som vaktmästare på Företagsekonomiska institutionen.

– Ja, eller egentligen står det intendent, men jag tyck­ er att det låter som en gammal man som går runt i grå rock i källaren. Jag säger alltid vaktmästare.

Om dagarna ordnar han med larmet, snickrar, stä­ dar, flyttar, bygger och löser passerkort. Att sitta still har aldrig varit hans grej. Han frågade lite på skoj om han inte kunde få en flakmoppe att åka runt med, men egentligen har han inget emot att traska.

– Jag brukar säga att jag tränar på jobbet, jag behöver inte träna efteråt. Jag går nog mer än de andra på insti­ tutionen går tillsammans på en dag, säger han.

Fritt och flexibelt Friheten och flexibiliteten, tillsammans med de många sociala kontakterna han får, är de stora fördelarna med hans jobb. Det är speciellt roligt när de anordnar större evenemang. Då kommer det många entreprenörer och nya människor till Kräftriket. Det är också mer trött­ samt, men tröttheten brukar leda till mer skratt, och det uppskattar han alltid.

Men en sak skulle Lars gärna vilja förbättra.

– Om det hade varit lite bättre organiserat, så hade jag sluppit göra så många brandutryckningar, säger han och rättar till några foldrar på bordet.

– Ibland kan jag plocka fram något som ska göras och så får jag ett samtal och måste springa iväg, och så kom­ mer jag tillbaka först två och en halv timme senare.

Jobbet har han skött länge, i snart femton år. Han började innan institutionen flyttade ut till det mer sjö­ nära läget. Och där trivs han bra. Han gillar att kunna gå ut, mellan de många tegelbyggnaderna, och kanske, om det finns tid, ta en sväng ner mot sjön.

– Och det är ju skönt nu med solen, när folk börjar leva upp.

En tajt familj Lars har också ett annat jobb, hemma. Hans son Chris­ tian är 37 år och har epilepsi. Han klarar sig inte själv, och Lars måste alltid kunna finnas till hands för ho­ nom. Han har tre barn till, Marie, Lollo och Marianne, och både Marie och Marianne har egna barn.

– Jag blev morfar vid 35, konstaterar Lars glatt.

– Vi är en väldigt tajt familj, och det har nog mycket att göra med min son och hans handikapp. Alla hjälps ju åt att ta hand om honom. Det har lärt oss mycket.

Han sneglar ut genom det öppna fönstret i fikarum­ met.

– Jag brukar säga att egentligen skulle varje familj ha en handikappad medlem. Man lär sig att det inte är så viktigt hur man ser ut och sånt.

– Man får andra värderingar, och insikter om saker och ting.

Lars har sju år kvar till pension. Han räknar inte da­ garna, men han skulle gärna spendera lite mer tid på favoritplatsen Kreta. Att kunna sitta på en liten tomt med härlig utsikt, se solen gå upp och bara relaxa.

– Fast inte bara sitta still. Lite pyssel måste jag ha ock­ så. Det är många som säger det, att det är farligt om man bara sätter sig och slappnar av så fort man går i pension.

Kaffekoppen är tom. Den här gången slapp han rän­ na iväg innan han druckit klart.

”Egentligen står det intendent, men jag tycker att det låter som en gammal man som går runt i grå rock i källaren.”

3/2014 Gaudeamus 19 17

Servicechefen André Säfqvist vill få de anställda att känna att de gör ett bra och viktigt jobb. Här tillsammans med Meseret Biru.

”Det är inte så tacksamt i städbranschen. Man får ofta höra när det är dåligt men inte när det är bra.”

S

André Säfqvist, servicechef Jobb Servicechef på Miab städ som sköter städningen på Frescatis södra och norra campus. Ålder 53 år.

Bor I Tumba.

Familj Sambon Aneth, barnen Nicole, Alexander, Jani och Felix samt styvdottern Jenny.

Kopplar av med Idrott på tv. "Det finns ju alltid nå­ got att se."

!

18 Gaudeamus 3/2014

trax innan personalen börjar klockan 6 anländer André Säfqvist till universitetet. Han går runt och ser över så att allt funkar, att alla är på plats, och sen börjar arbetet med att hålla SU snyggt för de många tusen som studerar eller jobbar där.

– Jag måste ju ha koll på allt, men samtidigt är jag inte så nitisk, säger André Säfqvist som är servicechef på Miab städ.

– Jag delegerar ju och litar på folk. Jag vill motivera dem, få dem att känna att de gör ett bra och viktigt jobb.

För det är ju inte alltid så tacksamt, i städbranschen.

Man får ofta höra när det är dåligt men inte när det är bra. Men jag tar inte åt mig.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka är Miab kontrakte­ rade att sköta städningen på Stockholms universitets södra och norra campus på Frescati.

I jobbet ingår mycket jour och samverkan med andra parter, för att förebygga att problem uppstår. Att ha en chefsposition är roligt men svårt, säger han.

– Människor är ju väldigt speciella. Jag vill ju att alla ska vara nöjda, men det är många viljor och många kul­ turer. Men jag tycker det fungerar bra, säger André.

Långa kala korridorer Med Andrés passerkort tar vi oss förbi portarna till uni­ versitetets inre. Långa, kala korridorer, breda nog för fordon, binder samman de olika fastigheterna och är utgångspunkten för de 45 som håller dem snygga. Där står utnötta soffor, några städmaskiner, och kolosser av papper och rengöringsmedel gör det omöjligt att ta

miste på vilka som huserar där.

– Åkmaskinerna kostar över 100 000, och de andra lite mindre kostar väl 30, 40 sådär, säger André.

– Så det är inga billiga grejer. Det är inte så bra drag i dem, men de är bra för vad de är till för.

I Tumba där André bor har han i många år också haft en annan sysselsättning, som ungdomsledare. Det började som tränare redan 1988 för sonens fotbollslag.

Han har också varit engagerad i sin styvdotter Jennys fotbollslag, som på grund av det skoningslösa svenska klimatet ledde in på ytterligare en bana.

– Under vintern var det lite svårt att hålla uppe intres­ set för fotbollen, så vi tog med innebandyklubbor en gång och det tyckte de var jättekul.

Tillsammans med en vän startade André upp ett innebandylag som de sen har följt hela vägen upp i ton­ åren. Nu har tjejerna börjat gå skilda vägar vilket också fick innebära slutet för Andrés ledarkarriär.

En riktig sportnörd Att han är en ”sportnörd” erkänner han glatt. Hans av­ koppling består med fördel av någon idrott på tv.

– Det finns ju alltid något att se, säger han med ett brett leende och zappar med ena handen i luften.

Och precis som hans yrke så har hans engagemang inom idrotten inneburit en chans att leda och motivera människor, vilket alltid har varit en drivkraft för André.

– Ja det är ju den sociala biten, att jobba med männ­ iskor. Och jag tycker det är jätteviktigt att ungdomarna har en vettig sysselsättning.

BAKOM KULISSERNA

Reportage

”Det finns några kulvertar här under med lite råttor och spindlar. Det är väl egentligen inte så farligt.”

D

et är mycket som måste funka på ett uni­ versitet. Nätverk och telefoni är en annan vital del av verksamheten, och Emma Fridh är en av tre personer som håller SU upp­

kopplat.

Hon har inte riktigt lärt sig det enorma campus­ området än. När Gaudeamus möter henne har bara några veckor gått sedan företaget Emil Lundgren fick ett treårskontrakt med Stockholms universitet, och den första tiden har handlat mycket om att lära sig hitta.

Emma Fridh har jobbat med nätverk i ungefär ett år.

Innan det jobbade hon som elektriker, men kände att hon ville byta bana. Och omskolningen var inte så svår tycker hon.

– Kabel som kabel egentligen. De jag drar nu är lite tunnare än de jag dog förut bara. Men jag kan ju inte allt än, erkänner hon.

Morgonen vi träffas är hon på plan fem i Södra huset vid ett stort skåp innehållande en skog av kablar. Hon har precis dragit kablar till ett nytt nätverksuttag några meter bort i korridoren.

Om något inte fungerar som det ska gör hon en fel­ sökning med hjälp av ett mätinstrument. Därigenom får hon indikationer på vari felet kan ligga, men att lösa det kan ändå kräva en del grubblande.

– Jag gillar att det inte bara är fysiskt utan att man måste tänka lite också. Det är lätt ibland, tungt ibland, och så gillar jag det här med frihet under ansvar, att vi kan planera lite själva. Då kan man ju försöka lägga det så att fredagarna blir bra, säger Emma Fridh.

Råttor och spindlar Jobbet i sig har hon inte mycket ont att säga om, däre­ mot kan utrymmena där de jobbar ibland lämna mer att önska.

– Det finns några kulvertar här under med lite råttor och spindlar. Det är väl egentligen inte så farligt, säger Emma.

– Sen kan man ha lite jobbiga arbetsställningar ibland. Man kan stå och skruva, med ena tån på en ste­ ge och den andra på ett ventrör.

Totalt på firmans nätverksavdelning är de tio styck­ en, varav två är kvinnor.

– Det här är första firman jag är på där jag inte är en­ sam tjej. Men andra tänker nog på det mer än jag gör.

Och grabbarna brukar vänja sig ganska snabbt, säger Emma.

Emma Fridh, nätverksinstallatör Jobb Ser till att Stockholms universitet är uppkopplat. Ålder 26 år.

Bor Med rottweiler i Södertälje.

Familj Mamma, pappa och storebror Daniel.

Utanför jobbet Gillar idrott, bland annat tävlar hon i orientering.

!

– Jag upplever ingen särbehandling eller så, i såna fall på ett positivt sätt. De kan fråga om jag vill ha hjälp att bära till exempel. De är så ridderliga, säger hon med ett hjärtligt skratt.

Nöjd med yrkesvalet Emma bor med sin rottweilertik Alice i Södertälje. Hon gillar idrott och har alltid varit aktiv, bland annat med orientering. Hon tävlar fortfarande ibland, och tar ofta med sig Alice i orienteringsspåren.

Hon gick ellinjen i gymnasiet och efter det blev hon aldrig riktigt sugen på att läsa vidare. Att bli sjukgym­ nast har lockat, men som det ser ut nu har hon ingen direkt önskan om att förändra något i sitt yrkesliv.

– Vissa dagar undrar man ju om det är det här man ska hålla på med hela livet. Eller ska jag flytta till Aus­ tralien och plocka apelsiner ett år liksom? Men att gå tillbaka till att plugga när man har ett jobb och en bra lön … Jag trivs ju, jag är rätt nöjd med hur det är nu.

”Det här är den första firman jag är på där jag inte är ensam tjej. Men andra tänker nog på det mer än jag gör.”

3/2014 Gaudeamus 19

Porträttet

GADDEN MÖTER

Ovanligt vanlig Hon heter Anna som 744 andra studenter vid Stockholms universitet, är född 1990 som 3 172 andra och pluggar företagsekonomi som 2 846 andra. Möt den typiska studenten Anna Lindström som är långt ifrån en medelmåtta.

Av ÅSA KAHN (text) & LiNNÉA SUNDBERG (foto)

V

i har stämt möte med Anna Lindström i Kräftrikets ljusgård en torsdagsmorgon klockan 9, men blir genast osäkra på hur vi ska hitta henne i morgonvimlet. Hur känner man igen en genomsnittsstudent?

Vi gissar på studenter av alla möjliga sorter innan Anna till slut dyker upp. Hon har sitt blonda hår i en stor knut i nacken och är klädd i en ljusblå skjorta och svarta byxor.

– Det är alltid många som hetat Anna under min uppväxt. I min högstadieklass hade vi två Anna, och dessutom var vi två som hette Lindström. Jag kallas fortfarande Anna L på extrajobbet trots att det bara finns en Anna där nu, säger Anna Lindström när vi slagit oss ner i ett studierum efter att ha trängts med alla nyvakna ekonomer i Pregos kaffekö.

Anna gissar att hon fick namnet för att föräldrarna ville ha ett klassiskt namn.

– Men jag har fått höra att jag skulle heta Birger om jag varit kille, säger hon, och vi konstaterar att det hade gjort henne betydligt mer ovanlig.

Det är inte bara namnet som hade gjort att hon missat topplistan. Dessutom är det mycket vanligare att vara tjej än kille på Stockholms universitet.

Slipper fördomar När Gaudeamus tog kontakt med Anna för att berätta att hon är en genomsnittsstudent och boka in en intervju, blev hon både glad och lite besviken.

– Det är lätt att man tänker att genomsnitt betyder medelmåtta, men så behöver det verkligen inte vara.

På ett sätt är det också ganska skönt att vara vanlig, eftersom ingen har fördomar mot en. Man kan göra lite vad man vill av det, det är ingen som säger ”Jaha, du är sån”.

Anna är på ett strålande humör och berättar mer än gärna historien om sig själv. Att valet föll på företagsekonomi var inte så konstigt, även om hon fak-

tiskt började sin tid på SU med en termin psykologi. Ekonomi har alltid varit ett intresse, och redan i grundskolan skrev hon arbeten om ekonomisk historia. Dessutom kändes utbildningen som ett bra val.

– Man får en bra grund att stå på. Ekonomi är en av de viktigaste delarna i samhället, och därför är det bra

”Jag kallas fortfarande Anna L på extrajobbet trots att det bara finns en Anna där nu.”

sluta uppsatsskrivandet för dagen.

– Sedan går jag antingen och jobbar, träffar någon kompis eller går hem och lagar mat och tar det lugnt.

Jag brukar försöka springa också, men nu har jag varit lite dålig på det.

Extrajobbet är i en Icabutik där Anna jobbat i flera år och trivs utmärkt.

– Jag sitter i kassan så det är väldigt socialt. Det blir ju lite vad man själv gör av det, och jag väljer att prata mycket med kunderna. Jag jobbar ungefär tio timmar i veckan och det tycker jag är ganska lagom, säger Anna med samma positiva inställning som genomsyrar hela intervjun.

Öppen för många alternativ att kunna det oavsett vad man vill jobba med.

Företagsekonomiska institutionen är den institution där näst flest SU-studenter går, efter Juridiska institutionen. Och både Kandidatprogrammet i företagsekonomi och Företagsekonomi I brukar ligga högt i listan över de mesta sökta utbildningarna på SU. Anna tror att en av anledningarna är att utbildningen är så bred.

– Det är som flera utbildningar under en utbildning.

Man kan sätta ihop det precis som man vill.

Inrutad vardag Anna tar sin kandidatexamen till sommaren och när vi ses i början av maj är hon i slutspurten av sin C-uppsats. Tillsammans med två klasskompisar skriver hon om att förutsäga konkurser.

Varje vardag börjar med att de tre studenterna ses klockan 9.30 vid studieplatserna i Aula Magna, sedan jobbar de fram till 11 då det är dags för kaffe. Till lunch blir det matlåda när de får till det, annars fyller de oftast sina uppsatsmagar med energi på Lantis. De jobbar sedan vidare till klockan 17 då det är dags att av-

Vem vet, kanske blir det en fortsatt karriär som ekonom på Ica i framtiden.

– Det vore jättekul att gå upp till huvudkontoret på Ica. Jag har en kompis som gjorde det nyligen, säger Anna som i dagsläget ser många vägar för framtiden.

– Jag skulle gärna jobba på ett företag eller i offentlig sektor. Och så hade det varit jättekul att jobba på Finansinspektionen, säger hon, men kan också tänka sig många andra arbetsplatser.

Det viktiga är att hon hamnar på ett roligt och stimulerande ställe med mycket utmaningar.

Men än är det inte riktigt dags att ge sig ut på arbetsmarknaden. Efter attt Anna tar sin kandidatexamen till sommaren är planen att fortsätta med en master.

– Jag har sökt master både här och i Uppsala till hösten. Det är så hård konkurrens om jobben, och så tycker jag att det är så kul att plugga. Jag känner mig inte riktigt klar än.

Vi fortsätter intervjun på bussen från Kräftriket till Frescati, och säger sedan hejdå vid Aula Magna där Anna ska möta upp sina uppsatskompanjoner. Det är dags för dagens nedgrottning i nyckeltal och revisorsutlåtanden.

”Anna är jättetrevlig, glad och rolig och jag tror att både hon och jag har ett stort utbyte av varandra. Inte bara Anna, utan även hennes kamrater är väldigt ambitiösa, och hon är alltid väldigt välklädd trots den begränsade budget hon har.”

”Hon är väldigt ambitiös och noggrann och vill alltid göra allting bra. Vi har gjort mycket arbeten tillsammans, och då får ingenting vara halvdant. Dessutom är hon väldigt allmänbildad och duktig på svenska språket. Som person är hon väldigt snäll och omtänksam.”

BRITA SUNDKVIST, MORMOR

SOPHIA BERGQUIST, KLASSKOMPIS SOM ANNA SKRIVER C-UPPSATS MED

ANNA LINDSTRÖM 20 Gaudeamus 3/2014

Ålder 24. Bor Bostadsrätt på Söder. Född I Stockholm. Aktuell Som en av SU:s vanligaste studenter. I dagarna avslutar hon sin C-uppsats om att förutsäga konkurser. Pluggar Sista terminen på sin kandidatutbildning i företagsekonomi. Efter skolan Umgås med vänner och springer. Har ridit mycket när ekonomin tillåtit. Jobbar extra på Ica.

Vanligaste SU-studenten Namn 1. Anna 2. Maria 3. Sara 4. Johanna 5. Emma Vanligaste killnamnet ärJohan som kommer på plats nummer 6.

!

Institution 1. Juridik 2. Företagsekonomi 3. Pedagogik och didaktik 4. Data- och systemvetenskap 5. Barn- och ungdomsvetenskap

Kön Kvinnor 23 956 st Män 14 245 st Födelseår 1. 1990 2. 1991 3. 1992 4. 1989 5. 1988 Siffrorna är hämtade ur Ladok den 8 april 2014. Detta är registrets uppgifter om de 38 201 studenter som var registrerade på Stockholms universitet då.

3/2014 Gaudeamus 21

Kultur

ALLT FRÅN SERIER TILL SCEN

De upptäcker Toscanas historia i sommar I sommar anordnas en kurs som kombinerar teoretiska studier i etruskernas historia med en studieresa till den toskanska byn Volterra i Italien. En annorlunda sommarkurs som blev verklighet tack vare ett samarbete med kommunen i Volterra.

MIMMI NILSSON Fältarkeologi i etruskernas land 7,5 poäng sticker onekligen ut i det stora utbudet av sommarkurser på Stockholms universitet.

Kursen som anordnas för andra året i rad börjar med teoretiska föreläsningar om etruskerna, som lev­ de i mellersta och norra Italien under järnåldern, cirka 700–300 före Kristus. Studenterna läser bland annat om den etruskiska arkeologin och historian och lär sig om olika arkeologiska metoder. Sen är det dags för två veckors fältarbete i den lilla toskanska byn Volterra i Italien för att praktiskt delta i kartläggningen av etrus­ kiska fornlämningar.

– Jag sökte till kursen för att det lät så kul och är jätte­ nöjd. Vi fick chansen att pröva olika metoder, och kun­ de utforska nya forskningsområden, säger Caroline Er­ iksson.

Hon läste kursen förra sommaren och tycker att hon har haft mycket nytta av den. I vår tar hon sin kandidat­ examen i laborativ arkeologi.

– Kursen var en fin kontrast till hur arbetet som ar­

”Kursen var en fin kontrast till hur arbetet som arkeolog ofta är i Sverige.

Det var helt fantastiskt att få gå runt på den romerska teatern i Volterra.” keolog ofta är i Sverige. Det var helt fantastiskt att få gå runt på den romerska teatern i Volterra och se fjäri­ lar flyga runt omkring. Det passar in i den romantiska bilden om varför jag ville bli arkeolog när jag var liten.

Heltäckande arkeologisk bild saknas – Volterra har en nästan helt bevarad medeltida stad som är byggd ovanpå de etruskiska ruinerna, vilket gör den spännande att studera. Trots detta har man inte kartlagt alla gravar och fornlämningar som finns på platsen än, säger Arja Karivieri som är kursansvarig och arbetar som professor i Antikens kultur och samhälls­ liv på Institutionen för arkeologi och antikens kultur.

Etruskerna var även kända för sitt hantverk och var duktiga på att göra både keramik och smycken.

– I hela Etrurien finns många etruskiska gravar som har fina väggmålningar. De visar bland annat kvinnor och män som äter måltider tillsammans, det ses som ett tecken på att etruskerna var mer jämställda än ex­ empelvis greker under antiken, säger Arja Karivieri.

För två år sedan kontaktade chefen för konstmuseet i Volterra henne och ville ha hjälp av svenska arkeologer för att skapa en mer heltäckande bild av de antika läm­ ningarna i området. Detta resulterade i ett samarbete 22 Gaudeamus 3/2014

Kursdeltagarna Ebba Landfeldt, Malin Andersson, Adam Norberg och Alexander Svedberg förbereder för 3D-skanning av den romerska teatern i Volterra.

Foto: Maria Lowe Fri

mellan Volterras kommun, de arkeologiska myndighe­ terna och Stockholms universitet, vilket gjorde som­ markursen möjlig.

– Kommunen ville ha hjälp eftersom de själva inte har resurser för arkeologiska utgrävningar. Utgräv­ ningstillstånd ges numera i undantagsfall och myndig­ heterna föredrar undersökningar på markytan. Med våra verktyg kan vi kartlägga vad som finns under jord, göra underlag för en arkeologisk stadsplan och även skapa tredimensionella modeller, säger Arja Karivieri.

I år sökte ett 60–tal studenter till de 20 platserna. För­

kunskapskravet är att man ska ha läst kurserna Allmän arkeologi eller Antikens kultur och samhällsliv innan.

– Kursen ger studenter mycket praktisk kunskap som de behöver ute på fältet. De lär sig grunderna i de me­ toder som används vid arkeologisk prospektering, som till exempel georadar och magnetometer. Många av de som deltog i kursen förra sommaren har fått sommar­ arbete på olika utgrävningar tack vare detta, säger Arja Karivieri.

ALLT FRÅN SERIER TILL SCEN

Kultur

Var 20:e minut dör en art ut

STUDENTER I KULTUREN DEL TRE: LEGALLY BLONDE

GÄSTKRÖNIKÖR DAVID BERNVI KLIMATPROBLEMATIKEN HAR

Den käcka Elle Woods (Reese Witherspoon) i den amerikanska komedin Legally Blonde.

Ytlighet vinner på Harvard Komedin Legally Blonde utspelas på universitet Harvard där man får följa färgglada Elle som försöker passa in på juristlinjen och vinna en rättegång. Klichéerna om kvinnor och män haglar, men det överdrivna är också en del av filmens charm, menar journalisten och filmkritikern Emma Engström.

LINNÉA SUNDBERG

Den amerikanska komedin Legally Blonde (2001), av Robert Luketic, handlar om Elle Woods (Reese Witherspoon) som bland annat har en kandidatexa­ men i mode från CULA (City University Los Angeles) och har deltagit i skönhetstävling.

– Elle är en typisk Kalifornien-tjej, blond och storbys­ tad. Hon har vuxit upp i en familj där det feminina är ett ideal. Under filmens gång märker Elle att det finns ett värde som går bortom att vara snygg, säger Emma Engström, filmkritiker och journalist på Kulturnytt i P1.

Elles pojkvän Warner (Matthew Davis) dumpar hen­ ne när han ska börja på Harvards juristlinje. Han tyck­ er inte att Elle är tillräckligt seriös för honom och han måste lyssna på föräldrarnas förväntningar. Elle be­ stämmer sig för att börja på Harvard, hon tror att War­ ner kommer ta henne tillbaka när hon är juriststudent.

Hon blir först utstött på grund av sin färgstarka klädstil och sitt tankesätt. Efter hånskratt och förolämpningar vill Elle visa att hon kan och börjar briljera på Harvard.

Det överdrivna – filmens charm Legally Blonde använder sig av många klichéer som finns i college- och high school-filmer. Det menar Emma Engström, och säger att varken filmens kvinnor eller män är särskilt verklighetstrogna.

– Kvinnorna är antingen blåsta och glada eller smarta

och sura. Männen är antingen svikande Ken-dockor el­ ler tafsande lärare.

Samtidigt är det överdrivna en del av filmens charm, eftersom den också driver med det. Emma Engström bedömer att filmen har en självdistans och självironi som hon tycker är rolig. I inledningen får man se en tjej som cyklar till ett collegestudenthem, där en hel hög med rosaklädda tjejer tränar, dansar, skrattar och slänger med håret.

– Det är medvetet överdrivet och flirtar med en tradi­ tion av hur man i amerikansk film skildrar studenthem och genus, säger Emma Engström.

Elle och ytligheten vinner Elle får jobba på professor Callahams (Victor Garber) advokatbyrå och senare i filmen agerar hon försvarsad­ vokat i en rättegång. Emma Engström anser att det som fungerar mindre bra är klichéerna som nu dyker upp.

– Elle vinner sina ärenden på sin extremfeminina kunskap: Hon vet att man inte duschar nypermanen­ tad eller att en heterosexuell man aldrig skulle veta märket på ett par skor. Det är Elles ”kvinnliga” ytlighet som gör att hon vinner. Vi får aldrig se att Elle har gedi­ gen kompetens som en riktig jurist och hon skulle tro­ ligen inte klara sig en dag i en verklig rättegång. Det blir en löjlig bild av hur man jobbar som jurist.

Emma Engström anser att filmens sensmoral är att våga tro på sig själv, inte vara rädd för vad andra säger är rätt eller fel, titta bortom fasaden och lägga sina för­ domar åt sidan.

– Det är en halvrolig komedi. Filmen har blivit en suc­ cé för att den är medvetet oseriös, och för att vi älskar att se en underdog resa sig och ta revansch, precis som Elle gör. Dessutom är Reese Witherspoon en bra skådis, hon gör en trovärdig rollfigur, säger Emma Engström.

kommit att få ta stor plats hos de flesta som läser på Stock­ holms universitet, något du kanske kunde uppmärksamma under Sthlm Earth Week härom­ veckan. Många av oss studen­ ter är fullt medvetna om att uppvärmningen genom växt­ huseffekten kan ha ödesdigra konsekvenser i en snar framtid. Ökade havsnivåer är ett mycket verkligt och skrämmande exempel på förändringar som kan komma under vår livstid.

Men det finns något mycket allvarligare som kommit att stå i skuggan av växthuseffekten. Vi le­ ver med en ekosystemkris som i evolutionära mått närmar sig samma avdödningsnivå som när dino­ saurierna dog ut.

Varje dag avdödas 70 elefanter i Tanzania. I skri­ vande stund har över 2 000 fågelarter redan dött ut på grund av människan. Många arter av hajar har minskat med 90–99,9 procent de senaste 50 åren.

De senaste 48 åren har artförekomsten i tropikerna minskat med närmare 60 procent. Mellan 1970 och 2008 hade 44 procent av landdjuren minskat, 62 procent av havsdjuren och 70 procent av sötvat­ tensfaunan. Var 20:e minut dör en art ut!

DET SJÄTTE MASSUTDÖENDET kallar man detta. Det

har inte dött så många arter under så kort tid på 65 miljoner år. Människans snabba utveckling saknar motstycke. När större delen av världens arter är ut­ döda. Vad finns då kvar? Vilken miljö finns kvar att leva i när alla fåglar är döda? Hur kommer vi kunna leva i en värld som vittnar om död och förstörelse? Är det ens biologiskt möjligt för människan att leva i en sådan värld?

Sedan 1880 har utrotningen ”Vilken miljö av världens arter ökat kraftigt. Vi dödar nu fler arter än vi lyckats finns kvar att artbeskriva med all säkerhet. För leva i när alla tio år sedan kom flera veten­ fåglar är döda?” skapliga bevis för att vi håller på att utrota världens arter i den grad att vår egen existens kan äventyras.

Vissa framsteg har dock gjorts, för några arter har fått ett bättre skydd. Tyvärr har dock inte frågan om arternas skydd väckts lika starkt som växthuseffek­ ten. Det sjätte massutdöendet innebär i princip att vi går miste om morgondagens medicin, ett mycket stort miljöproblem ur ett humanistiskt perspek­ tiv höjt i dunkel vid sidan av klimatproblematiken.

Lösningar naturen tagit fram under miljontals år försvinner bortom människans räckhåll för alltid varje timme. De flesta av oss är ovetande om detta.

Att svartmåla framtiden är pessimistiskt. Problem är till för att lösas, något människan bevisat gång på gång att hon är duktig på. Jag uppmanar alla studenter att värna om världens arter och att satsa på att utbilda samt sprida kunskap om världen runt omkring oss. På detta sätt kan vi med förnuft skyd­ da världens arter och i förlängningen oss själva från utrotning. Upplysning är första steget från felsteget.

David Bernvi pluggar biologi på Stockholms universitet.

Till hösten tar han sin kandidat i marinbiologi med inriktning mot zoologisk systematik inom hajar.

3/2014 Gaudeamus 23

Kultur

ESSÄ

Alla har vi varit invandrare Att det bara är hundra år sedan en miljon svenskar utvandrade till Amerika, är något man kan behöva påminnas om i dagens diskussion om invandring. Det menar Sara Sharifpour som tycker att du bör ta dig en ordentlig funderare över hur du ska rösta i september.

Av SARA SHARIFPOUR (text) & SOPHIE ATKINS (illustration)

I

F

ör den som ständigt befinner sig bland tentor och eftertentafester, kan det vara lätt att glömma att det nu är valåret 2014. Ett år som inte enbart handlar om hur morgondagens skola, arbetsvillkor eller skattenivåer ska se ut, utan även om ifall det är jag som individ som är viktigast att ta hänsyn till eller vi som grupp i samhället. Detta leder till en ännu större fråga, om vilken värld vi vill att våra barn och barnbarn ska växa upp i.

När det är dags att rösta är det naturligt att många väljer ett parti med åsikter som gynnar deras egna livsstilar bäst. Vi är trots allt uppväxta i det som räknas som ett av världens mest individualistiska länder.

Detta enligt World Values Survey som mäter de värderingar som dominerar i olika nationer. Även om allt fler numera börjar se bortom sig själva och till sina närmaste vänner, är Sverige fortfarande ett högst individualistiskt samhälle. Eftersom våra åsikter till stor del formas av vår uppväxt och de människor och beteenden som omger oss, är det inte konstigt att vi i första hand ser efter oss själva.

Man kan då med all rätta säga att vi är uppfostrade av vår kultur. Med detta sagt, så finns det inför varje 24 Gaudeamus 3/2014

val och riksval skäl till att fundera på om vi verkligen vill fortsätta på samma väg mot framtiden. För att göra ett genomtänkt val, så är det viktigt att både tänka på framtiden och se till det förflutna.

E

lva år innan valet 2010, satt jag och hundratals andra tioåringar i olika klassrum i hela landet. Året var 1999 och under en veckas tid fick vi lära oss hur andra världskriget resulterade i omfattande förföljelser och avrättningar av miljontals judar. Tanken var att minnas, berätta för kommande generationer och att försöka förstå hur det kunde ske att människor fördömdes på grund av sin religion, så att det aldrig skulle ske igen.

Då berättade min lärare Marianne, att när arbetslösheten ökar och ett lands ekonomi dalar så kommer de röster som tycker att alla människor inte är lika mycket värda att höjas. Hon sa att de kommer att peka ut en grupp i samhället och att vi skulle se till att den mörka delen av världshistorien inte upprepade sig. Men trots det som hände under andra världskriget, finns det i dag de som blir beskyllda för samhällets alla problem just på grund av sin tro.

dag har det gått 65 år sedan Vilhelm Moberg författade boken Utvandrarna. När dramatiseringen av Mobergs klassiker hade premiär på Dramaten i slutet av april, sa Rolf Lassgård som är huvudrollsinnehavaren till Göteborgsposten: ”Det var inte så jävla längesen vi själva tvingades lämna vårt land på grund av fattigdom och religiös förföljelse. Det kan vara bra att påminnas om i dag.”

Jag kunde inte sagt det bättre själv.

I förra riksdagsvalet som hölls 19 september 2010, kom ett nytt parti in i Sveriges riksdag. Ett parti som i grunden anser att de med en annan religion, i detta fall islam, har mindre rätt att vara här. Sedan dess ser jag med oro hur den våg av nationalistiska tankar som sköljde över samhället 2010, växer sig starkare. För första gången finns det anledning att vara rädd för framtiden, eftersom politiken i Sverige i dag argumenterar för och emot det faktum att alla människor är lika mycket värda.

Utvandring och invandring är två sidor av samma mynt, och är utan tvivel ett lika hett ämne nu som på 1800-talet när miljontals svenskar lämnade Sverige i hopp om en ljusare framtid. Skillnaden är att det inte är vi, utan andra som lämnar sina hemländer för att komma hit.

När människor söker sig till Sverige på jakt efter frihet och skydd från förföljelser – och vårt individualistiska samhälle får oss att dra tillbaka vår hjälpande hand eftersom det är ”jag” och ”vi svenskar” som är viktigast – då bör vi fundera på om inte historien är på väg att upprepa sig.

N

är denna tidning kommer ut ser majoriteten av oss fram emot att få packa undan kurslitteraturen. För innan det är dags att rösta är det faktiskt sommarlov. En händelse, alltför viktig för att glömmas bort. Kanske ska du på en utlandsresa och spendera dagarna med att ”smutta” på en bok som du bara längtat efter att få njuta av. Jag hoppas det. Vila, skratta och fundera på hur du vill att den värld som vi ger våra barn ska se ut. Är det en värld där vi blir utpekade och dömda på grund av var vi är födda och vår tro? Eller en värld där vi sträcker ut en hjälpande hand till de som behöver den, där vi accepterar och försöker förstå varandras olikheter?

ALLT FRÅN SERIER TILL SCEN

MÅNADENS PLUGGMIX Antonio Carlos Jobim – Meditation Lugnare jazz brukar vara ett säkert kort när det kommer till pluggmusik. Här talar titeln sitt tydliga språk.

ROBIN SÖDERSTRÖMS BÄSTA BLANDNING

Dionne Warwick – I'll Never Fall in Love Again Konungen av melodier, Burt Bacharach, möter souldrottningen Dionne Warwick.

Svårslaget, på alla sätt och vis.

Carole King – It's Too Late Musikhistorien är fylld av manliga singer-songwriters som blivit genioch helgonförklarade. Hade den här låten (och hela Tapestry-skivan) spelats in av en man hade den haft samma status som Van Morrisons Moondance.

Brian Eno – 2/2 För att albumet Ambient 1: Music for Airports är pluggmusikens Rolls Royce, helt enkelt.

den 6 juni känns det oerhört passande att få sluka själva boken bakom den hyllade teveserien. Piper Kerman lever ett tryggt, priviligerat medelklassliv tillsammans med sin fästman Larry i trendiga Brooklyn, ända tills hennes förflutna som drogkurir hinner ikapp henne och hon döms till att avtjäna ett femton månader långt fängelsestraff.

Boken är en självbiografi som skildrar författarens fängelsevistelse i

det ökända federala kvinnofängelset Danbury i delstaten Connecticut. Piper tillbringar sitt år i fängelset med att lära sig grunderna i elektricitetslära, bli en mästare på att tillbereda fängelsecheesecake i mikrovågsugn och stå i stående hunden tillsammans med Yoga-Janet. Till sin förvåning blir Piper också nära vän med flera av kvinnorna i fängelset. Boken bjuder inte på samma sorts underhållning och lika många skratt som teveserien men det hade jag

inte heller väntat mig. I stället utgör boken en skildring av Amerikas skuggsida. Boken berör viktiga teman som likabehandling, rasism och maktförhållanden och författaren växlar mellan att återge sina egna upplevelser från fängelsetiden med att lyfta fram kritik mot hela det amerikanska federala fängelse­systemet. Jag blir emellanåt rörd av skildringarna och tycker boken är både ärlig och tankeväckande.

tal som med debuten Ecliptica (1999), men med de klämmiga melodierna.

Man har så att säga gått varvet runt.

Från det medryckande singelspåret "Cloud Factory" till tiominuterseposet "Larger Than Life", som mer än lovligt påminner om Queen på sina ställen.

Textmässigt går man från teknikens möjligheter och faror ("Take One

Breath") till bilracing och livets flyktighet ("Running Lights") och maratonlöpning ("Half A Marathon Man"). De senare låtarna är de mest klämkäcka och påminner om svunna tider. Alla känslospektrum täcks in: toppar och dalar, mörkt och ljust. Vokalisten Tony Kakko är inte bara en fantastisk lyriker utan har också en väldigt distinkt röst.

Den obligatoriska balladen "Love" balanserar farligt nära gränsen men faller aldrig in i kletig sentimentalitet.

Det finns egentligen inte mycket mer att tillägga: Fans av melodisk metal bör slå till. Finlands sak är i allra högsta grad vår.

Robin Söderström

Joan As Policewoman – Get Direct En av vårens bästa låtar, helt enkelt!

Så här bra har hon sällan låtit.

RECENSIONER

GADDEN BETYGSÄTTER – FRÅN A TILL F

[Bok)]

Orange Is the New Black.

Mitt år i ett kvinnofängelse Piper Kerman Norstedts

BETYG: B

I väntan på att säsong två av Orange Is the New Black ska släppas på Netflix

[Skiva]

Pariah’s Child Sonata Arctica (Nuclear Blast)

BETYG: B+ Finländska Sonata Arcticas åttonde studioalbum är ett slags återgång till rötterna. Absolut inte toksnabb power me-

En serie av TOIVO JOKKALA

Kultur

Toivo Jokkala är bildskapare, journalist och kriminolog, tidigare vid Stockholms universitet.

Guidar här i karriärvalsdjungeln.

LYSSNA! På gaudeamus.se kan du lyssna på alla pluggfavoriter via Spotify.

Jenna Emtö

Alexander Nyström

KÅSERI

En mental defekt JAG LIGGER I badkaret och läser när jag inser

att jag är sjuk. Inte att jag blivit förkyld eller så, men att jag bär på en mental defekt, det står plötsligt bortom allt tvivel. Det ohemult svåra språket i Heideggers Vara och tid har fått mig att zooma ut. Att ligga i badkaret och vänta på ett heureuka. Jag kallar min diagnos för Arkimedes komplex. Sannolikt är det själva tanken på ett livsverk som har tagit mig hit. Innan jag lade mig ner i det varma vattnet tänkte jag ungefär att ett varmt bad och intellektuell stimuli är precis vad jag behöver för att kunna åstadkomma något storartat. Vad detta ”något” skulle vara för någonting ligger emellertid höljt i dunkel. Att vara utan det är otänkbart.

Ett tag hade jag en föreställning om att skaffa ett kontor, men som vanligt antar mina drömmars arbetsplats alltid mytologiska proportioner. Bakom ett stort skrivbord i ek står en fåtölj av toscanskt läder. Väggarna dignar av allehanda konstverk och litteratur som bekräftar min redan välkända intelligencia. Mest framträdande där är förstås oljemålningen som porträtterar mig själv framför riddarhuset.

Min sjukdomsbild är komplicerad, som ni förstår. Den förutsätter att någon lämnar över stafettpinnen som det står ”ung & djup” på till mig. Jag ligger i badet och väntar.

Atte

3/2014 Gaudeamus 25

Tips & Pepp

PÅ OCH UTANFÖR CAMPUS

Studentenkäten:

På fritiden:

Stockholms FN-förening ”Många av våra medlemmar pluggar internationella relationer eller ekonomi.” höstas för att ge unga en plattform att engagera sig i internationella frågor. Nu har de cirka 300 medlemmar. Många av de Andrea Ivarsson och Olivia Lövgren Ternman är engagerade i Stockholms FNsom är engagerade är studenförenings ungdomssektion .

Foto: Mimmi Nilsson ter vid Stockholms universitet, men det är inget krav för att bli medlem.

Namnkunniga föreläsare, intressanta dis– Många av våra medlemmar pluggar internatiokussioner och möjlighet att göra studiebenella relationer eller ekonomi. De är drivna och vet sök på spännande arbetsplatser. Stockholms om att vi är nystartade. Därför kommer de gärna FN-förenings ungdomssektion är föreningen med idéer på möten vilket är kul, säger Andrea Ivarsför den som är intresserad av internationella son som är föreningens ordförande och student vid frågor och vill träffa likasinnade.

Stockholms universitet.

Ungdomssektionen vill vara den givna plattforStockholms FN-förenings ungdomssektion anord- men för unga att diskutera internationell politik och nar aktiviteter med inriktning på internationell po- FN-frågor. Trots att ungdomssektionen är knuten till litik. Under terminen som gått har föreningen bland Svenska FN-förbundet representerar den inte FN annat bjudit in föreläsare, gått på studiebesök och som organisation. haft filmvisningar. I början av maj anordnade fören– Det viktigaste som jag har lärt mig genom föringen även en biståndsdebatt som biståndsminister eningen är allt om FN och hur en förening fungerar, Hillevi Engström gästade. säger Andrea Ivarsson.

Ungdomssektionen är en del av Stockholms FNMimmi Nilsson förening som i sin tur är knuten till Svenska FN-förbundet. Sektionen startade upp sin verksamhet i

Hur får du pengarna att räcka till?

Snart den 25, vilket för många betyder att CSN-pengarna landar på kontot. Gadden begav sig ut på campus för att fråga ett par studenter om hur de bäst får pengarna att räcka till.

BJÖRN ERKUS, STATSVETENSKAP OCH NATIONALEKONOMI

– Jag tar studiebidraget och så får jag även lite andra bidrag. Det räcker väl si sådär. Jag försöker att tänka långsiktigt för att få pengarna att räcka, det gäller att planera och spara och inte impulshandla.

CLAES CARNEHEIM, STATISTIK

– Jag är över 55 år och kan varken få CSN eller bidrag från arbetsförmedlingen. Innan jag började läsa statistik jobbade jag inom läkemedelsindustrin, så i dag får jag leva på sparade pengar.

LINNEA HOLMBERG, FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

– Jag bor med min sambo och vi delar på hyran och matkostnaderna. Jag jobbar även extra på en förskola och får lite hjälp av min mamma.

Mimmi Nilsson

FLER ENKÄTER

om allt från miljö till politik på gaudeamus.se. Ny enkät varje fredag.

FRÅGA STUDENTOMBUDEN ”Nekas fortsätta efter föräldraledighet”

”The status of syllabi?”

Hej! Jag har varit föräldraledig under ett och ett halvt år och nu när jag ska ta upp mina studier igen nekas jag. Det är andra gången jag är föräldraledig och förra gången kunde jag ta upp studierna igen utan problem. Varför går det inte nu? Förra gången var jag hemma i ett år. Har det betydelse att jag var hemma ett halvår längre denna gång? Jag har aldrig lämnat in några papper eller så. Tacksam för all hjälp!

Dear Student Ombudsmen! What is the status of syllabi? I’m attending a course and was particularly interested in a minor part of the course where we were going to obtain introduction to a specific method. I saw this in the syllabus before I applied and got especially interested in the course for this reason. Now the professor responsible for the course says this part of the course has been replaced. Can he really do that? All best!

?

PETRA

?

RICHARD

Hej! Jag förstår det som att du varit föräldraledig utan att ha gjort en formell ansökan om studie­uppehåll hos din institution. Skulle du gjort det skulle du ha fått ett skriftligt beslut med besked om du beviljades återkomst och hur länge studieuppehållet skulle vara.

Om man inte gjort ett formellt studieuppehåll beviljas man återkomst i mån av plats. Ofta behöver man då ansöka om återkomst via en speciell rutin, tala med din studievägledare för att få mer information. En sådan ansökan kan behöva göras innan ett visst datum Anledningen till att det fungerade förra gången du var föräldraledig men inte nu kan bero på hur länge institutionen tillåter ett oanmält studieuppehåll utan att detta påverkar din studieplats. Möjligtvis tillåter de två terminer och därför blev det problem nu när du var frånvarande under tre. Lycka till! Vänligen,

!

Yohanna Burman, Erika Samuelsson och Cecilia Bödker Pedersen är studentombud på Stockholms universitets studentkår. Här svarar de på frågor om dina studier.

Få svar på dina frågor!

Studentkårens studentombud svarar på dina frågor, stora som små. Frågorna kan ställas helt anonymt men ska vara studierelaterade. Mejla dina frågor till studentombud@sus.su.se

Get answers to your questions!

The Student Ombudsmen will answer all of your study related questions. So if you are pondering on a question, send it to studentombud@sus.su.se anonymously and get answers.

YOHANNA BURMAN

26 Gaudeamus 3/2014

Dear Richard! You are perfectly right. The information in syllabi is legally binding and must be followed by the professor in charge.

If the department wants to change any part of the course they can only do so after a revision of the syllabus and thereafter put this into practice at the earliest next term. I suggest you talk to the professor and remind him of this and/or talk to the director of studies at your department. If you encounter resistance don’t hesitate to come back to us and we can contact the department. With regards,

!

YOHANNA BURMAN

LÄS TIDIGARE FRÅGOR på gaudeamus.se/studentombud.

GÖR DIN RÖST HÖRD

Debatt & Opinion

GADDENKRÖNIKAN MIMMI NILSSON

Jag är som folk är mest DET HÄR NUMRET av Gaudeamus går i vanligheAtt Gadden skriver "hon" om en person vars pronomen är "hen", är djupt kränkande, menar Miku Westerholm.

Foto: Åsa Kahn

Insändare

Ignorant användning av pronomen JAG LÄSER EN artikel av Gaudeamus där en person vars

pronomen jag vet är ”hen” uttalar sig. Ändå skriver tidningens genomgående ”hon” i hela artikeln. Det är djupt kränkande, och det är inte första gången den här tidningen använder fel pronomina om mina vänner.

Jag känner två personer som vid skilda tillfällen gjort uttalande i Gaudeamus och refererats till. I båda fallen har personernas pronomina varit kända för skribenterna men av någon anledning har detta glömts bort eller ignorerats av tidningen.

Den första gången ”löstes problemet” med att helt skippa personliga pronomen när personen uttalade sig igen i tidningen och genomgående nämna personen vid namn, vilket är ett osynliggörande av transidentiteten.

Nästa gång har personen fått ursäkt för att det har ”glömts” när personen själva påpekar det. Då är skadan redan skedd – att glömma transpersoners pronomen är att ignorera deras identitet. Det är bra att Gaudeamus ber om ursäkt, men eftersom det sker upprepade gånger är det också ett problem som ni faktiskt måste lösa!

DET KAN INTE vara så svårt att komma ihåg någons pro-

nomen – jag ser inte att ni gör så mot någon annan i tidningen! Det är dags att Gaudeamus inför något slags system för att alltid kunna skriva rätt pronomen, kanske att i sina anteckningar alltid skriva pronomen högst upp så att det syns tydligt. Jag vill att skribenterna föreställer sig hur det känns att se sig omskrivas i tidningen med ett annat pronomen än det en föredrar. Och sedan hur det skulle kännas om det alltid hände, gång på gång. Det som signaleras är att könsidentiteten inte respekteras, att tidningen försöker ge den omskrivna en annan identitet.

Vi transpersoner är vana vid att inte ses som seriösa i våra identiteter, men det är alltid lika sårande att inte

bli respekterad. Lika sårande som det är för en kvinna som föddes som kvinna att hela tiden antas vara man och alltid bli omtalad som ”han”. Av personer som har hört kvinnan säga ”mitt pronomen är hon”.

Ett enkelt och smidigt tips: Fråga alltid alla ni intervjuar om namn och pronomen! Det syns inte vem som är transperson och vem som inte är det, och det syns inte vilket pronomen någon föredrar.

MIKU WESTERHOLM

SVAR FRÅN GAUDEAMUS: Hej Miku! Stort tack för din insändare! Det är självklart inte okej att vi benämner intervjupersoner med fel pronomen. Jag förstår att det är sårande och det är inte en godtagbar förklaring att det har råkat glömmas. Mångfald och hänsyn är viktiga ledord för Gaudeamus.

I de två fall du refererar till känner jag endast till det senaste där en person benämndes som "hon" i stället för "hen". Jag hoppas att du kan precisera vilket det andra fallet är, så att vi kan lära av våra misstag.

Det som hänt i det aktuella fallet är att det har gått lite för snabbt, vilket gjort att den kontroll vi annars använder oss av har brustit. Tyvärr är det också så att även Gaudeamus redaktion är slavar under normerna. Hur öppensinnade vi än vill och försöker vara, så är även vi präglade av idén om två pronomen.

Jag är väldigt glad att du tar upp den här frågan. Vi behöver bli uppmärksammade på våra brister för att kunna bli bättre. Dessutom är det en fråga som jag tror att många behöver öppna ögonen inför.

Tack också för dina tips och förslag på olika system!

Vi kommer att anstränga oss för att undvika att samma sak inte händer igen.

CHEFREDAKTÖR GAUDEAMUS

Kommenterat

"Alltså, är det här framtidens jurister? Hoppas de inte ska jobba med våldtäktsrättegångar."

ANNA BENGTSDOTTER

FLER FÖGA FÖRVÅNANDE fakta om mig:

Äger ett par vita Converse Har besticken i översta kökslådan Hakade på löpar-trenden Betalar tillbaka på mitt CSN-lån Kollar på På spåret Grillar på sommaren Beställer IPA i baren IBLAND TYCKER JAG att det är skitjobbigt att vara

vanlig. Dåliga dagar kan det snudd på ge mig en identitetskris. Vad är det ens för mening med att gå upp på morgonen om man inte får känna sig som det superunika det-finns-bara-en-i-hela-universum-och-det-är-jag-exemplaret till människa? Med välgrundade och självständiga ”Ibland tankar och åsikter om exakt allt.

Men det finns också något betycker jag friande i att inse att mitt alldeles att det är egna sätt att inrätta livet inte skilskitjobbigt att jer sig så jättemycket från någon vara vanlig.” annans. Det skapar en känsla av ödmjukhet att det runt omkring mig på gatorna i den här staden går en massa människor, som också är supervanliga. Då kan jag snarare känna mig glad. Jag är som folk är mest.

ÅSA KAHN

Säg din mening på gaudeamus.se eller i sociala medier.

PÅ FACEBOOK ANGÅENDE ARTIKELN KRITIK MOT JURIDISKA FÖRENINGENS AFFISCH OM ATT REKLAMEN FÖR EN HERRMIDDAG ANSÅGS STÖTANDE.

tens tecken, det kanske du har märkt. Vi har bland annat intervjuat SU:s vanligaste student, och jag tänkte ta tillfället i akt att spinna vidare på samma ämne.

För jag är faktiskt också en jäkligt vanlig människa. Vi kan börja med efternamnet. Nilsson. Det är jag knappast ensam om. Sen bor jag i en extremt standardiserad hyreslägenhet i en högst genomsnittlig förort. Inga konstigheter. På dagarna kan man oftast hitta mig vid mitt höj- och sänkbara skrivbord på min arbetsplats, det vill säga den här tidningens redaktion. Och när det blir kväll eller helg gör jag sådant som jättevanliga människor gör mest på sin fritid. Läser böcker, äter mat, ser på teve, umgås med folk, reser bort etcetera etcetera.

Twitter: @gaudeamus_su Facebook: facebook.com/tidningengaudeamus

I DESSA VALTIDER känns det även viktigt att försöka

göra större poänger av det här ämnet. En styrka vi vanliga människor har är att vi kan göra skillnad tillsammans, och visa att det är den vanligaste saken i världen att stå upp för all människors lika värde. En bra grej att börja med är att gå och rösta på ett ickerasistiskt parti.

PÅ GAUDEAMUS.SE ANGÅENDE KRÖNIKAN ATT BLI STOR AV KALLE PERSSON

Fick mig ett gott skratt såhär på onsdag morgon, tusen tack för en härlig krönika Kalle! (: THERÉSE

Mimmi Nilsson Reporter Gaudeamus 3/2014 Gaudeamus 27

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

Stockholms universitets Centre for the Ethics of War and Peace forskar inom etiska regler vid krig och fred. Bilden är från konflikten mellan Ukraina och Ryssland.

Nytt center för etik i krig och fred I krig gäller andra etiska regler än i fred. Nu finns ett center vid Stockholms universitet som söker förklaringarna.

Den 23 maj hålls den första årliga föreläsningen vid Stockholm Centre for the Ethics of War and Peace.

Varför ställs inte soldater som dödar inför rätta? Vilka skyldigheter har segrarna när kriget är slut? Hur ska vi förhålla oss till de metoder som används för att bekämpa terrorism?

Det är exempel på centrala frågor för forskningen vid det nyinrättade The Stockholm Centre for the Ethics of War and Peace vid Filosofiska institutionen.

Föreståndare för centret är Helen Frowe som för drygt ett år sedan fick ett prestigefyllt Wallenberg Academy Fellow på 7,5 miljoner kronor under fem år för att flytta sin forskning från universitetet i engelska Kent till Stockholm. Helen Frowe forskar främst om vilken moralisk status icke-stridande har i krigstid och synen på att döda oskyldiga i självförsvar.

Men hon har även varit inne på andra forskningsområden inom etiken, som synen på dödshjälp. Helen Frowe har varit verksam vid framstående brittiska och amerikanska universitet.

Men när det stod klart att hon skulle få ett Wallenberg Academy Fellow vid Stockholms universitet var det svårt att tacka nej.

– Ett sådant här erbjudande kan

du inte få vid brittiska lärosäten. Och när anslaget är slut efter fem år finns möjlighet att ansöka om förlängning. När vi träffar Helen Frowe ekar hennes kontorsrum tomt. Hon kommer att bedriva större delen av sin forskning från Storbritannien och har inga egna saker på plats ännu.

Strävan att nå bred publik Teorierna om det rättfärdiga kriget (just war) har traditionellt utgått från stater som aktörer. Men de senaste decennierna krig och terrorismens utbredning förändrar synen på förhållandet mellan stater och individer i de legala och filosofiska modellerna. Denna nya situation väcker frågor som det nya centret ska fördjupa sig i. Flera av frågeställningarna kan kopplas till pågående konflikter som i Syrien och Ukraina. Till centret knyts även statsvetare och jurister och fler ämnesområden vid universitetet kan komma att inkluderas. Centret har en uttalad ambition att samverka med andra myndigheter och låta politiker och andra beslutsfattare ta del av forskningen, kontakt har redan tagits med bland annat Försvarshögskolan.

Helen Frowe vill även att resultatet av forskningen ska nå en bredare publik.

– Krigets etik är ett område många kan tänkas vara intresserade av och relatera till. Genom att skapa folkligt engagemang hoppas vi kunna bidra till debatten på området. Öppen föreläsning 23 maj Den 23 maj anordnas den första Wallenberg Public Lecture on the Ethics of War and Peace i Stockholm.

Den öppna föreläsningen är tänkt att ske varje år och ges av ledande forskare. Först ut är professor Jeff McMahan från Rutgers University.

De följande två dagarna anordnas den internationella konferensen The Ethics of War in the 21st Century och då är även den officiella invigningen av centret.

Att komma till Stockholms universitet har varit en positiv erfarenhet, berättar Helen Frowe.

– Det är en mycket bra forskningsmiljö. Allt är välorganiserat och jag behöver inte sköta all administration på egen hand. Det här är den mest harmoniska institutionen jag arbetat vid. stockholmcentre.weebly.com

•

3 frågor till en alumn Daniela Lazoroska är doktorand på den Socialantropologiska institutionen vid Köpenhamns universitet.

1. Vad har du studerat?

– Jag avslutade en masterutbildning i socialantropologi vid Stockholms universitet våren 2013.

2. Var utbildningen som du tänkt dig?

– Mest blev jag överraskad av studiernas sociala natur, som till exempel läsecirklar.

Sådana samarbetsmönster tycker jag är viktiga både för att utveckla idéer till en mer komplex nivå, och för att få stöd genom stresslagda perioder.

3. Vilken nytta har du haft av utbildningen?

– Att välja att studera antropologi har varit ett fantastisk beslut för mig. Det har förändrat mitt sätt att vara och att se på världen. Jag har fått tillgång till ett teoretiskt och metodologiskt tillvägagångssätt och till ett språk som har låtit mig komma närmare komplexa sociala fenomen. Jag har också njutit av den tematiska och empiriska friheten som studenter vid den socialantropologiska institutionen får. Jag kunde sålunda dedikera mitt examensarbete till mina intressen för urbana frågor och politisk aktivism. Nu har jag fått möjligheten att vidareutveckla mig som antropolog genom en utbildning på forskarnivå vid den socialantropologiska institutionen på Köpenhamns universitet.

Det är verkligen en gåva att kunna arbeta med sina intressen; det är det personliga engagemanget som gör ett yrkesval till en livsstil.

F Ö R DJ U P N I N G | Av universitetets forskningsområden har 30 bedömts vara ledande. Forskningen inom dessa är ledande nationellt och har en hög status internationellt.

Läs mer om ledande forskning vid universitetet på su.se/ledandeforskning

28 Gaudeamus 4/2013

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet Studentavdelningen i Studenthuset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se su.se/student, su.se/vagledarbloggen

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, kopiering och läsplatser.

Klicka på Ombyggnationen, på sub.su.se, för fler läsplatser runt om på Frescati 08-16 28 00, info@sub.su.se, sub.su.se

Följ oss även på: rektorsblogg.su.se facebook.com/stockholmsuniversitet twitter.com/stockholms_univ

Alumner tipsade studenter om jobbsökning I slutet av april arrangerades en ny aktivitet med syfte att ge studenter hjälp in på arbetsmarknaden.

Det hela gick ut på att studenter utifrån en låtsasjobbannons fick skriva en jobbansökan och sedan genomföra fingerade intervjuer med alumner, tidigare studenter, från Stockholms universitet.

Sammanlagt deltog 16 studenter från Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, INK, och Institutionen för geologiska vetenskaper, IGV. Fyra alumner från universitetet ställde upp på arrangemanget: Eva Rönnberg från företaget Geoveta, Lars Bolling från teknikkonsultföretaget Sweco, Peter Adler från Lantmäteriet och Eva Jirner från Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Alumn Peter Adler från Lantmäteriet var en av fyra arbetsgivare som genomförde fingerade jobbintervjuer med studenter på Låtsas söka jobb-eventet.

Inför eventet skrev alumnerna jobbannonser som studenterna fick svara på med ansökan och CV. Intervjuerna genomfördes sedan under en eftermiddag med direkt feedback efteråt. Varje intervju tog en halvtimme i anspråk och hölls i Geovetenskapens hus. Det bjöds på mingel med mat efter intervjuerna vilket också blev ett bra tillfälle för samtal mellan de presumtiva arbetsgivarna och studenterna.

Eventet blev mycket uppskattat visar utvärderingen som gjordes efteråt. Studenterna upplevde det som mycket positivt att få öva på en jobbintervju, att få direkt kontakt med arbetslivet samt att få feedback på sina CV. Alumnerna upplevde att de fick dela med sig av sina erfarenheter samt lära känna potentiella framtida medarbetare. En av studenterna fick till och med ett riktigt jobberbjudande.

Idén till eventet kom från gästprofessorn och Marie Curie-stipendiaten vid INK, Jon Harbor från Purdue University i USA, som har goda erfarenheter av liknande alumnevenemang från sitt universitet. Karin Ebert och Maria Damberg från INK, tillsammans med Elisabeth Däcker från IGV stod för arrangemanget.

– Med tanke på den stora nyttan och succén hoppas vi kunna upprepa detta årligen och rekommenderar det varmt till alla andra institutioner på universitetet, menar Karin Ebert som var eventets huvudarrangör.

Studentbostäder aktuell fråga

Gå med i alumnnätverket!

Den akuta bristen på bostäder riskerar att avskräcka studenter och forskare från att söka sig till Stockholm. Därför finns nu Sthlm6000+ – ett projekt som samlar kommuner, lärosäten, studenter, länsstyrelsen, landstinget, näringsliv och fastighetsägare i Storstockholm så att alla kavlar upp ärmarna. Målet är att ha 6 000 nya inflyttningsklara studentbostäder i de deltagande kommunerna till och med 2017.

– Stockholmsregionen växer kraftigt och lärosätena behöver erbjuda utbildning för många nya studenter. Då behövs också nya studentbostäder. Sthlm6000+ är ett viktigt projekt för lärosätena och för hela länet, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

Universitetets ledning medverkar i projektet, bland annat i ett seminarium den 30 juni i Almedalen. Där deltar rektor även i SSSB:s paneldiskussion den 2 juli om studentbostäder.

Avslutar du dina studier vid Stockholms universitet nu? Då är det hög tid att gå med i alumnnätverket.

Alumner från Stockholms universitet finns över hela världen, men framför allt är de kvar i regionen och arbetar inom såväl privat som offentlig verksamhet. När du har avslutat dina studier kan du, genom alumnnätverket, hålla kontakt med dina kursare och med universitetet i övrigt. Du blir även uppdaterad med nyheter och forskning inom universitetet. Ett väl utvecklat kontaktnät ger dig goda möjligheter att skapa den karriär och utveckling du vill ha. Som medlem får du universitetets digitala nyhetsbrev, tillgång till aktuell kunskap och nya forskningsresultat, inbjudningar till seminarier och övriga förmåner.

För att bli medlem måste du ha tagit minst 60 hp.

Mer information och anmälan: su.se/alumn

•

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsavdelningen, Stockholms universitet Redaktion: Sofia Rosshagen, sofia.rosshagen@su.se Foto: TT Nyhetsbyrå: Pochuyev Mikhail, Eva Dalin, Eva Enarson

På gång Svara på ditt antagningsbesked Du som har sökt kurser eller program till höstterminen får det första antagningsbeskedet den 11 juli.

Där ser du om du är antagen, reservplacerad eller struken efter första valet. Om du har blivit antagen eller reservplacerad måste du svara på ditt antagningsbesked senast den 31 juli.

Mer information: antagning.se

Glöm inte att ta ut din examen Ta ut din examen senast den 30 juni för att bli inbjuden till höstens magisterpromotion den 31 oktober.

Mer information: su.se/magisterpromotion

Anmälan till högskoleprovet öppnar Mellan den 15 augusti och 15 september kan du anmäla dig till höstens högskoleprov.

Provet skrivs 26 oktober.

Det kostar 350 kr att skriva provet.

Mer information: hogskoleprovet.nu

Avslutningsfest för färdiga lärarstudenter Är du lärarstudent som under våren blir färdig med dina studier? Då är du välkommen på avslutningsfest med tal, bubbel och lättare tilltugg.

Tid: 5 juni, kl. 14.00 – 17.00 Plats: Elite Palace Hotel, Sankt Eriksgatan 115 Anmälan till fardiglarare@su.se senast den 25 maj

Öppettider i sommar För universitetets öppettider i sommar se su.se/oppetider

TREVLIG SOMMAR!

Visste du att … … Frescatibackehusen (husen på vänster sidan när du går mot Stora skuggan) byggdes 1940 – 1944 för Kungliga Veterinärhögskolan och Statens Veterinärmedicinska anstalt, efter ritningar av arkitekterna Gunnar Asplund och Joel Lundeqvist.

Under 1970-talet tog Naturhistoriska riksmuseet över vissa byggnader som förråd till sina samlingar.

För ett par år sedan renoverades lokalerna och används nu främst för estetisk verksamhet inom lärarprogrammen. Nya blomrabatter har även anlagts bredvid den befintliga fruktträdgården och boulebanan.

4/2013 Gaudeamus 29

Studentkårens nyheter

LEDARE Det är dags att ta ställning mot rasismen

Storseger för VSf i kårvalet Utbildning är en het fråga i riksdagspolitiken, ändå är det svårt att få studenter vid SU att rösta i kårvalet. Bland dem som röstade fanns en klar favorit bland partierna.

H

uruvida en bör ge organiserade rasister, till exempel Sverigedemokraterna (SD), utrymme och plattformar, är ett ämne som har varit flitigt omdebatterat den senaste tiden. Demonstrationer och blockader har uppstått när SD besökt såväl brandstationer som sjukhus och bilfabriker.

Här på Stockholms universitets studentkår avslog styrelsen för ett tag sedan en ansökan från SD:s studentförening om att få bli kårförening, då vi kom fram till att de inte är förenliga med den värdegrund vi har. En organisation som säger sig värna om inkludering, allas lika värde och ett tryggt campus för alla, kan inte samtidigt ha en rasistisk förening som en del av den organisationen.

Jag har fått höra att det skulle vara odemokratiskt att exkludera SD. För mig är det dock uppenbart att vissas inkludering ibland sker på bekostnad av någon annans. Att bjuda in och

“

”Tycker nog att studenterna på Stockholms Universitet borde skämmas lite över valdeltagande 8,5% i kårvalet.”

Att exkludera de som drabbas av rasism, är långt mer odemokratiskt än vad det är att exkludera rasister.

ge utrymme till rasistiska organisationer är att utesluta alla de som drabbas av den rasismen, vare sig om det är syftet eller inte. Att exkludera de som drabbas av rasism, är långt mer odemokratiskt än vad det är att exkludera rasister.

Protesterna mot rasismen och mot den normalisering som har pågått av denna de senaste åren, börjar så smått även nå den svenska studentrörelsen.

För ett tag sedan möttes Sverigedemokratisk ungdom (SDU) av protester när de hade bjudits in till en politisk debatt på Göteborgs universitet.

Nyligen gick Sveriges förenade studentkårers (SFS) ordförande Erik Arroy ut och fördömde hur Linnéuniversitetet hade öppnat upp för att bjuda in Svenskarnas parti (SvP), eftersom det är ett politiskt parti. Det finns fler exempel. Men än har vi långt kvar att gå. Än har vi rasister i våra parlament, och nazister på våra gator och torg. Låt oss vara en studentrörelse som våra barnbarn kan vara stolta över. En studentrörelse som aktivt tog ställning mot rasism när den försökte vinna mark på våra lärosäten.

oRDföRAnDE Micaela Kedhammar

micaela.kedhammar@sus.su.se © Kårsidorna innehåller information från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Malin Söderkvist, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.soderkvist@sus.su.se.

30

Carl Bildt (@CBildt) twittrar:

Charlotte Wöhlecke, projektledare för kårvalet.

Vänsterns studentförbund (VSF) kammade hem hela 40 procent av rösterna i årets kårval som gick av stapeln 5–9 maj. Med 601 röster på sin sida tilldelas de 18 av de 41 platserna i kårfullmäktige (FUM), kårens högst beslutande organ. S-studenter och Studentpartiet får 8 mandat vardera med 300 respektive 282 antal röster. Moderata studenter får 4 mandat (162 röster) och Liberala studenter 3 mandat (106 röster). Därmed tog sig alla registrerade kårpartier in i FUM till skillnad från förra året då Liberala studenter inte tog sig över spärren.

En nyhet för i år var att de tidigare fakultetspartierna, Ekonomerna, Juridicum, Naturvetarna samt Humanisterna och Samhällsvetarna slagit ihop sig till ett nytt parti – Studentpartiet. Partiet utgjorde det enda partipolitiskt obundna alternativet i kårvalet.

En annan skillnad från förra årets kårval var att Gröna studenter, som då blev tredje största parti, inte ställde upp alls i årets val.

Sammanlagt 1 486 av studentkårens 17 394 röstberättigade medlemmar valde att rösta. Det är ett valdeltagande på 8,5 procent, 0,4 procentenheter högre än förra året. Generellt sett har dock valdeltagandet hos studentkårerna i landet sjunkit de senaste åren.

– Vi har kämpat för att nå ut till studenter även på andra campus än Frescati. Det känns bra att valdeltagandet har ökat även om det fortfarande är alldeles för lågt, säger Charlotte Wöhlecke, projektledare för kårvalet.

– Vi drogs med tekniska problem under hela veckan vilket kan ha bidragit negativt till resultatet.

Många studenter råkade ut för att den personliga valkoden inte fungerade, och under fredagen fick vi problem med ett servercertifikat på röstningssidan som krånglade, berättar hon.

Nu återstår arbetet med att utse ett antal viktiga poster inom studentkåren. Den 5 juni inträffar val-FUM, då ledamöterna väljer vilka som ska sitta i styrelsen och i presidiet (ordförande och vice ordförande) under verksamhetsåret 2014/2015. För att bli vald till ordförande krävs en majoritet av ledamöternas röster. Därför pågår just nu förhandlingar om sammanslagningar mellan partierna.

Håll dig uppdaterad om det senaste genom att följa SUS på Facebook (facebook.com/studentkar) och Instagram (@studentkar).

Text och foto

Anna Edsälv fördelning av mandat i fUM 2014/2015.

anna.edsalv@sus.su.se

Stockholm Banco – en framgångssaga Stockholm Banco har under det senaste året kommit att bli en av de största tidningarna för ekonomistudenter i Sverige. Tidningen kommer ut två gånger per termin, har en upplaga på nästan 5 000 exemplar och distribueras till alla ekonomistudenter på Stockholms universitet. Stockholm Banco har nyligen även fått en utmärkelse i tävlingen European Design Awards i kategorin Magazine.

Student Union News

Still in town for the Summer?

Student benefitS for the Summer

With a campus card, a bus pass and a packed picnic basket, you can enjoy many summer activities. Here we’ve listed a few of the summer’s highlights in Stockholm.

Your membership is valied during the summer as well. See more benefits on sus.su.se/en.

The Långholmen Pontoon: The small island of Långholmen, once a prison island, is a popular swimming spot. Here on this island you find gardens and historical shipyards and you’ll find a sandy cove on the northern shore.

The wooden pontoon has plenty of space for you and your friends.

Cheap Season Card City bikes Members of the Student Union can buy a Stockholm City Bikes season card at the Student Union Service Desk for only 165 SEK (ordinary price 300 SEK). The season reaches from April 1st to October 31st.

More information at sus.su.se/en/benefits.

Årsta Havsbad: Årsta Havsbad has everything you need on a hot summer day: a diving tower, jetties, kiosk and toilet. You can also find more secluded places if you want to get away from the crowds. Årsta Havsbad is suitable for families with children.

Sigtuna: With its long historical background Sigtuna is one of Sweden’s first cities. There is plenty to explore, including architecture, churches and ruins. You also find several nice cafés; take the opportunity to taste a Sigtuna Doughnut!

The Herring Wagon: The Herring Wagon in Södermalm Square has been feeding inhabitants of Stockholm with freshly

Stockholm City hall seen from Söder mälarstrand. Photo: SuS bildbank

caught fish for more than 20 years.

For a small amount of money try a “Skåning” herring served on rye bread topped with onion, fresh dill and mustard.

Rosendal: Parks and gardens make up a third of Stockholm, but one of the more

outstanding examples is Rosendal.

Products grown in the organic garden are served in the café, bakery and shop. Try one of the café’s seasonal cakes in the greenhouse or roll on the grass in the apple orchard.

Summer Specials at SSIF train aLL summer Buy a combination card at a bargain price and work out with SSIF all summer! Summer Card is valid from May 15th to September 7th 2014 . For Student Union members it only costs 700 SEK. The card can be purchased in Frescatihallen Desk.

text

malin Söderkvist

malin.soderkvist@sus.su.se EARTH WEEK During Stockholm Earth Week at the University, 12th to 16th of May, there were a lot of things happening on Campus.

The photo is of the Fair Trade lottery by the University subway where participants could win tea, chocolate and bananas, all Fair Trade marked!

On Friday the 16th the SUS international coordinators organized a flea market along the path from the University subway station to Allhuset, as a part of Earth week.

Find out more about what is happening on Campus at our website, sus.su.se/en/activities.

Photo: Anna Edsälv

the union Service desk opening hours during summer June–August open 10 am–16 pm, closed for lunch 12 pm–13 pm July open Tuesday–Thursday

Have a great summer!

A Refreshing Deal Lemonade As a student with charged campus card you can get a lemonade for only 19 SEK. The offer is valid May 22nd to September 31st and is valid in all cafes belonging to Högskolerestauranger.

the Student union figure

1 486 – is the number of students at Stockholm University that voted in this years Student Union election.

31

Posttidning B Gaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Universitetsvägen 2A, 114 18 Stockholm

STHLM FRISÖRERNA Studenterbjudande

e Uppg ket ntpa Stude du när r! boka

Välj avav våra helhetspaket!

Väljnågot någon våra Lyxpaket!!!

Studentpaket 1

Schamponering med huvudmassage Oljeinpackning med värme Hårklippning med styling & lättföning Paketpris:

349:- (ord. 620:-)

Studentpaket 2

Schamponering med huvudmassage Oljeinpackning med värme Folieslingor/Färgning Hårklippning med styling & lättföning Paketpris från:

890:- (ord. från 1.450:-)

Studentpaket 3

Enbart studEntklippning (ingår lättfön)

Herr (kort)......250:- (ord.pris 320:-) Dam (långt)..290:- (ord.pris 370:-)

Keratinbehandling som återställer 1 års hårslitage.

Avslutas med styling & fön + hårplattning.

Paketpris:

490:- (ord 690:-)

Alla Alla behandlingar behandlingar utförs utförs av av välutbildade välutbildade frisörer frisörer med mångårig erfarenhet.

Drop in eller tidsbokning ÖPPET: Mån–Fre 9.30-18.30. Lör 10-15

Valhallavägen 151, mitt emot Fältöversten. 08-664 51 80/90. www.Sthlmfrisorerna.se

Alltid Drop in Sol halva Moderna högeffektiva solarier priset! Alltid fräscha rör

Välutarbetade städ och hygienrutiner Alltid öppet, alla dagar mellan 6–23, Moderna, högeffektiva solarier oavsett högtider Alltid fräscha rör :

ån n1 a ffrrå 10 olla 0::-S So

.

Välutarbetade städ 151, och hygienrutiner.

Valhallavägen 151, mitt emot Fältöversten.

08-664 51 80/90. www.Sthlmfriso rna.se Valhallavägen mitt emot Fältöversten Alltid öppet, alla dagar mellan 6-23, oavsett högtider.