NUMMER 2/2017 STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅRS TIDNING ÅRGÅNG 93
Gaudeamus
OBEROENDE JOURNALISTIK – FÖR DIG SOM STUDERAR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
TEMA
Inkludera Jag tänkte att vi måste ju göra juridiken mer lättillgänglig för de som kommer hit. Nikita Feiz, grundare Asylrättstudenterna
lish g n E In 27 – 6 2 e pag nt e d u t S fo n i n o i Un 1 page 3
Extra debatt sid 5-6
DE STARTADE EN FÖRENING
FÖRÄLDRARS PÅVERKAN
SJUKSKRIVEN OCH VRÄKT
Möt kårrävarna som startade en ideell förening. Ett ögonblick, sid 7
Hur påverkar dina föräldrars bakgrund din utbildning? Nyheter, sid 8-9
Anna blev vräkt av SSSB för att hon inte var tillräckligt sjuk. Nyheter, sid 10-11
Byt inte karriär, få en till. Kombinera dina universitetsstudier med en officersutbildning och få ett spännande och omväxlande jobb. Som försvarsmeteorolog hjälper du till att ta fram väderprognoser för Försvarsmaktens verksamhet och ser till att vi effektivt kan försvara Sverige, oavsett väder. Läs mer och ansök nu på jobb.forsvarsmakten.se/forsvarsmeteorolog
STUDENT PRICES
Members of the Stockholm University Student Union (SUS) now play all sports FOR FREE during all opening hours, every day! Booking in advance is not possible and all players must be able to show proof of membership.
www.stockholmsportscenter.se Svante Arrhenius väg 4, Stockholm
2/2017 Gaudeamus 2
NR 2/2017
Innehåll
Gaudeamus nr 2 2017 Gadden på Instagram ”Alla sexistsvin ska slaktas.” Kan man forska om hiphop och rap? Ja, det menar Kalle Berggren, lektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, som skrivit det här numrets forskningsessä. Essä sid 14.
Vad händer bakom kulisserna på Gadden? Häng med oss på Instagram, @tidningengaudeamus.
Gaudeamus Rättviseförmedlingen som framtida arbetsplats? Maria-Pia Cabero och Aurora Percovich Gutierrez arbetar på Rättviseförmedlingen och tog emot Gaudeamus och studenten Johanna Jansson på ett studiebesök. Karriär sid 24.
Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 6 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor. CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Cornelia Thomasson 08-674 62 49, cornelia.thomasson@sus.su.se
”Jag känner fortfarande efter tre år att jag inte kan skriva, att mina tankar inte är värda något, att mitt perspektiv är det ingen som bryr sig om.” Andreas Ekström skriver en krönika om hur det är att vara den första i sin släkt som pluggar vidare. Han har tidigare läst journalistik på Södertörns högskola och pluggar nu historia på Stockholms u niversitet. Kultur sid 23.
“Folk har blivit avtrubbade av alla siffror i statistiken.” Läs om Sveriges Kortfilmsfestival och den medverkande studenten och filmskaparen Begonia Randhav. Kultur sid 22.
INNEHÅLL: 4. Ledare 5. Debatt 7. Ett ögonblick 8. Nyheter 12. Forskning 14. Forskningsessä 18. Reportage 22. Kultur & Nöje 24. Karriär 25. Tips & Pepp 26. In English 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor
REPORTER/REDIGERARE Miriam Bratt 08-674 62 30, miriam.bratt@sus.su.se NYHETSREDAKTION Axel Allen, Andreas Ekström, Tove Gross. MEDARBETARE I DETTA NUMMER Celia Ahlström Söderling, Sophie Atkins, Rosa-Piera Cruz, Lily Dickson Wahlman, Andreas Ekström, Erica Karlsson, Tove Ljung, Sara Melin, Soraya Tavakol, Carolina Sundell. Omslagsbild: Miriam Bratt Korrektur: Erica Karlsson Grafisk formgivning: Jesper Weithz (2008) samt redaktionen. KONTAKT Besöksadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 E-post: gaudeamus@sus.su.se Hemsida: www.gaudeamus.se Twitter: @gaudeamus_su Facebook: facebook.com/tidningengaudeamus Instagram: @tidningengaudeamus Tryckeri: 2016 Upplaga: 31 900 ex (TS 2015) Nästa nummer: 18 maj 2017 ANNONSBOKNING Roxx Communication Group AB. 0492-793 00 info@roxx.se VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Tidningen skickas till alla studenter enligt ett avtal mellan Stockholms universitet och studentkåren. Gaudeamus finansieras delvis av Stockholms universitet. VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.
341 068
2/2017 Gaudeamus 3
Intro
REDAKTIONENS ORD
Det publicistiska beslutet
REDAKTIONEN SVARAR: VAR DET SJÄLVKLART FÖR DIG ATT PLUGGA VIDARE? FANNY WALLER DAHLIN –Jag ville direkt in i något kul efter studenten och studerade därför fotografi. Efter ville jag fortsätta fokusera på kultur på en högre nivå. Det kändes inte aktuellt att ta ett dagjobb eftersom det blev viktigt att det var inom mitt intresseområde, vilket känns svårt att få utan utbildning. Mina föräldrar är utbildade till journalist och lärare. Fanny är fotograf för tidningen.
VI VÄRNAR HELT enkelt om tryck- och yttrande
friheten. Därför är det minst sagt beklämmande att det publicistiska beslutet av en debattartikel ifrågasätts, i synnerhet när det görs av personer som bör veta mer om tidningens funktion. Men jag kan ranta vidare om hur problematiskt det här är i en annan ledare. Nu till saken: FÖR ATT VISA att vi menar allvar med att vi strävar
fter att vara en kanal där alla studenter får höras e har vi i detta nummer, som har just tema inklude ring, berett plats för en extra debattsida. NÄR VI I FÖRRA numret publicerade debattartikeln PÅ TEMAT INKLUDERING möter vi även studenter på
”Tillåt rasister på våra gator”, inskickad av LUF Storstockholms vice ordförande Saga Bowallius, rörde vi upp en del starka känslor. Vissa höll med skribenten, andra menade att hon hade fel. Något som resulterat i att vi bland annat kan publicera en svarsartikel på sida 6 i det här numret.
sidan 18 som engagerar sig för att nuvarande och blivande studenter ska känna sig välkomna och på sida 24 gör vi ett besök på Rättviseförmedlingen.
ÅH, OCH SÅ fanns det även de som riktade kritik
irekt mot tidningen. Bland annat ifrågsatte en d tidigare kåraktiv politiker att vi överhuvudtaget publicerade texten. Personligen tycker jag att fråg an snarare är varför vi skulle avstå?
Cornelia Thomasson, Chefredaktör Gaudeamus
VAD ÄR EN DEBATTARTIKEL? En debattartikel är en argumenterande text som bygger på ett ställningstagande. Syftet med texten är att övertyga eller påverka. En debattartikel skrivs av personer utanför re daktionen och bör ej förväxlas med redaktio nellt material, så som en nyhetsartikel.
GAUDEAMUS ÄR EN politiskt oberoende, demokra
tisk tidning och det ligger således i vårt intresse att studenter på Stockholms universitet ska känna sig inkluderade och ges möjlighet att framföra sin åsikt. Vilka som får höras ska inte färgas av vad vi själva eller de som styr oss (kårpolitiker) tycker.
ERICA KARLSSON – För mig var det faktiskt helt självklart. Nu när jag tänker tillbaka så var det aldrig en fråga att jag inte skulle studera vidare. Jag vet inte riktigt varför det var så, inget som jag direkt har reflekterat över. Mina föräldrar studerade vidare, men i efterhand. Vet inte om det påverkade mitt val undermedvetet för jag gjorde valet helt själv - vilket jag naturligtvis inte ångrar. Erica har skrivit om studiebesöket (s. 24). LEOPOLD BIRKHOLM – Bägge mina föräldrar har akademisk bakgrund. Att skaffa sig en akademisk titel har i mina ögon bara positiva effekter även om dagens samhälle utvecklar sig så snabbt att kunskap snabbt blir arkaisk. Min akademiska bana är riktad mot IT och där märks det hur snabbt teknologi och kunskap förändras. Dock, en titel slår högt i löneförhandlingar! Leopold är krönikör på Gaudeamus. ... men det var inte självklart för alla redaktionsmedlemmar. På sida 23 kan ni läsa Andreas Ekströms krönika om att vara den första i familjen att plugga vidare. Trevlig läsning!
Annons
Örebro universitet söker:
TVÅ DOKTORANDER I SPRÅKSTUDIER – med inriktning svenska språket
Läs annonsen och om hur du ansöker på
www.oru.se/ledigajobb
Välkommen till lantis!
bästa lunchen hittar du hos oss i allhuset. välj mellan tre goda rätter varje dag. endast 62 kr för dig med laddat studentkort. studentkortet ger dig: 20 KR Rabatt på dagens lunch
FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK
facebook.com/ lantisrestaurang
Slipp köa
När du lämnar in dina böcker till försäljning
SPARA PENGAR! När du köper begagnad kurslitteratur
Smidigt och enkelt att ladda DESSUTOM 10 % rabatt på våra caféer
www.hors.se Gaudeamus2/2017 6/2016 44Gaudeamus
TJÄNA PENGAR!
Du hittar oss i Allhuset, Frescati och på www.campusbutiken.se
GÖR DIN RÖST HÖRD
Era åsikter
Debatt & Opinion
ARG ELLER UPPRYMD?
I detta nummer av Gadden blir det extra mycket debatt. Vänd blad för att se mer!
Dina åsikter är viktiga för oss. Skicka gärna in din debattartikel eller insändare. Vi publicerar godkända artiklar i tidningen och på webben gaudeamus.se Mejla oss på gaudeamus@sus.su.se
DEBATT: BREDDAD REKRYTERING ARBETET MED BREDDAD rekrytering och deltagande måste ses
som högprioriterat. Det är en fråga som berör Stockholms Universitet på ett ekonomiskt plan men framförallt handlar det om att studentpopulationen mer rättvist ska representera resten av samhället och att alla oavsett bakgrund ska kunna studera. Som det är nu snedrekryterar Sveriges universitet en hel del och har svårt att nå de studenter som har utländsk och/eller studieovan bakgrund. Detta är en prioriterad fråga för oss på kåren och därför har vi tagit fram tre åtgärder vi ser som centrala i detta arbete. 1) SE ÖVER ALTERNATIVA URVAL!
Alternativa urval är en metod för att se bortom högskoleprov och tidigare betyg, delvis för att bredda rekryteringen. Det kan bestå av intervjuer och olika sorters tester eller en förbere dande kurs där de som lyckas bäst får tillträde till en linje med högt tryck. Alternativa urval har visat sig fungera väl för att öka deltagandet, då de studenter som antas genom alternativt urval generellt klarar sig lika bra eller bättre än ”traditionellt” antagna. Vidare har ett samband mellan det alternativa urva let till juristprogrammet i Lund och en bredare rekrytering har också kunnat påvisas. Att vidare utforska möjligheterna för al ternativa urval på SU och aktivt implementera dem är något som vi på kåren ser som prioriterat. 2) ÖKAT STÖD TILL BEFINTLIGA RESURSER!
Om Stockholms Universitet vill rekrytera bredare och fram förallt rekrytera studenter från studieovana hem måste också stödet till studenter öka betydligt. Studie- och språkverksta den som hjälper studenter med skrivande har alldeles för lite resurser för sin verksamhet, vilket gör det svårt för dem att till godose studenternas behov. Dessutom är de placerade längst ner i Betahuset av Studenthuset, en plats inga studenter na turligt passerar, vilket gör det svårare för studenter att hitta dit och gör kontakten med dem till något som måste ske genom aktivt uppsökande. Vi vill se mer resurser och en utredning om en omlokalisering är möjlig.
Andreas Moilanen sitter som ordförande i Moderata studenter.
Foto: Privat
Debatt: Kårpolitik och medlemsvärde
Skärp er, kåren! STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅR är en av
MINSKAR INTE ADMINISTRATIONEN och byråkratin
de äldsta i hela Sverige med anor från 1883.Tan ken var att agera för ”främjandet av ett gott kam ratskap”. Idag är budskapet annorlunda med mottot ”i lust och nöd”. Kåren har i dag tappat sitt fokus och lägger alldeles för mycket resurser på administration. Kåren borde istället sträva mot att bli mer effektiv och lägga mer fokus på medlemmarna, istället för byråkrati. Detta skul le gynna oss studenter på riktigt.
kommer ännu fler att lämna kåren. Studentkå ren måste bli mer som Juridiska Föreningen och Föreningen Ekonomerna och mindre som en statlig byråkrati. Med mer effektivitet och attraktivitet skulle kåren finnas till för studen terna på riktigt.
3) AKTIVT ARBETE!
ANDREAS MOILANEN ORDFÖRANDE MODERATA STUDENTER STOCKHOLMS UNIVERSITET
SU är, precis som många andra myndig heter, inte kända för sitt snabba för ändringsarbete, men vi kan inte hel ler acceptera hur långsamt det rör sig. Vi vill se aktiva åtgärder istället för passiva mål, vi vill se ordentliga satsningar på nya projekt och idé er istället för fler utredningar och kartläggningar. Vi vet var SU bris ter när det gäller både rekryte ring och deltagande och det är dags att skrida till verket för att åtgärda det!
STOCKHOLMS UNIVERSITETS S TUDENTKÅR får cirka
16 000 000 kr totalt varav 3 150 000 kr kommer direkt från studenters plånböcker. SU:s student er borde få mer valuta för sitt medlemskap i studentkåren.
INA DJURESTÅL RIKSORDFÖRANDE MODERATA STUDENTER
SEDAN KÅROBLIGATORIETS AVSKAFFANDE finns det
en nedåtgående trend där allt färre studenter väljer att gå med i studentkåren. Det är lätt att se varför; det vi får utav vårt medlemskap är nästin till noll. Förutom n ågra få medlemsexklusiva för måner till exempel b illigare kaffe och rabatt på Campusbutiken är flera av fördelarna tillgängliga även för studenter som inte är kårmedlemmar.
PALOMA HALÉN ROMÁN SAMORDNARE LIKA
STUDENTFÖRENINGAR SOM JURIDISKA Förening
V ILLKORSFRÅGOR,
en och Föreningen Ekonomerna borde ses som förebilder när det kommer till studentfokus. De lyckas på egen hand utan bidrag verka för studen ternas rättigheter och studentliv. Dessa två fören ingar har tillsammans 5 000 medlemmar. Dessa föreningar satsar på studenterna, och inte på sin egna administration.
STOCKHOLMS UNIVERSITETS S TUDENTKÅR
Ina Djureståhl är riksordförande i Moderata studenter.
Foto: Miriam Bratt
Foto: MUF
6/2016 Gaudeamus 5 2/2017 Gaudeamus 5
Debatt & Opinion Nyheter
Foto: Cornelia Thomasson
GÖR DIN RÖST HÖRD HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN
ARG ELLER UPPRYMD? Dina åsikter är viktiga för oss. Skicka gärna in din debattartikel eller insändare. Vi publicerar godkända artiklar i tidningen och på webben gaudeamus.se Mejla oss på gaudeamus@sus.su.se
Svar på tal INSÄNDARE ANGÅENDE EN DEBATTARTIKEL MED RUBRIKEN "TILLÅT R ASISTER PÅ VÅRA GATOR", P UBLICERAD I GAUDEAMUS 2/17 SAGA BOWALLIUS FRÅN LUF Storstockholm skrev 21 februari en debattartikel i
Gaudeamus med namnet ”Tillåt rasister på våra gator” - en uppenbar gliring till det av vänstern ofta skanderade ”Inga rasister på våra gator”. Fi Studenter Stockholm tycker att det är ett opassande och rentav osmakligt sätt att pake tera sin argumentation. Särskilt med tanke på att den bygger på en godtycklig definition av begreppet. NÄR VÄNSTERN, ELLER vem som helst som är emot rasism i allmänhet, ropar
”Inga rasister på våra gator” handlar det inte om att låsa in alla Sverigedemo krater i sina hem. Det handlar inte om att porta nazister från Konsum eller hin dra individer med rasistiska föreställningar från att gå till jobbet. Åsiktsfrihet är, som Saga Bowallius mycket riktigt på pekar, rådande i det här landet. ”Inga rasister på våra gator” syftar inte till individens rätt att tycka någonting. Det syftar till att vi vill slippa rasism i det offentliga rummet. Vi vill inte att skattemedel ska gå till polisbeskydd av nazistiska demonstrationer. Vi vill inte att propaganda som strider mot de mänskliga rättigheterna ska skrikas ut över de torg som vi alla delar. Vi vill inte att en myndighet som Stockholms Universitet blir en öppen spelplan för ett parti med nazistiska rötter – ett parti där företrädarna gång på gång vi sar prov på sin antisemitism, is lamofobi och sina i övrigt män niskofientliga åsikter.
Debatt: Snedrekrytering
"Glappet måste minska mellan de som beslutar och de som beslutas över" ATT DEN SOCIALA bakgrunden påverkar
om en b örjar studera på universitet eller högskolan är väl känt. Tjänstemanna barn med föräldrar som har högskole utbildning rekryteras till högskoleut bildningar i mycket större utsträckning än de med föräldrarna som är arbetare och endast har förgymnasial utbildning. EN UNDERSÖKNING SOM SCB gjort på upp
drag av U niversitetskanslersämbetet visar att hela 80 p rocent av nybörjarna under läsåret 2015/16 till vissa yrkesexamen program upptas av de som har föräldrar med treårig eller längre eftergymnasial utbildning. De program som sticker ut mest i undersökningen är utbildningarna till att bli läkare, arkitekt, psykolog, civil ingenjör och jurist.
DET ÄR EGENTLIGEN inga konstig
heter. Offentligheten är till för alla, därför bör klimatet som råder där vara anpassat efter det. Sverigedemokratens och n azistens rätt att vis tas på våra gator delas med alla andra invånare – oavsett hudfärg, religion, et nicitet, sexuell läggning, könsidentitet, funktionalitet och ålder. När Sverigede mokraten eller nazisten använder sin rätt till att inskränka någon annans måste vi säga ifrån. Åsiktsfrihet är nämligen inte detsamma som total yttrandefrihet. I ett demokratiskt samhälle kan inte, och bör inte, rasistiska åsikter förbjudas, men de ska aldrig överordnas andra människors rätt till sin egen existens. Ett rasistiskt samhälle är per definition ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Därför är det viktigt att vi fortsätter ropa. Inga rasister på våra gator.
FRIDA LINDSTRÖM ORDFÖRANDE FI STUDENTER STOCKHOLM
är ett problem att dessa som till en över vägande majoritet kommer från högre tjänstemannahem inte har någon som helst förankring i de allra flesta personers verklighet som de beslutar över. När det gäller läkare kan detta vara livsavgörande, då en allt mer homogen läkarkår inte kan leda till något annat är förhöjda risker och högre grad av felbehandling.
VID EN FÖRSTA anblick kan frågan om
snedrekryteringen till landets status utbildningar ge intryck av att e ndast handla om vilka som får möjligheterna att göra karriär (eller inte). Frågan är dessvärre mycket bredare och mer grund läggande än så. DEN SOCIALA SAMMANSÄTTNINGEN i de
ögre lärosätena, snedrekryteringen till h viktiga samhällsfunktioner och vilka som får möjlighet att påverka och ha infly tande i Sverige idag är ett demokrati- och maktproblem.
GLAPPET MÅSTE MINSKA mellan de som
eslutar och de som beslutas över, mellan b de som behandlar och de som behandlas. Därför behöver antagningssystemet ses över i sin helhet. IDAG HAR REDAN högskolorna i uppdrag
att bredda rekryteringen men Univer sitets- och högskolerådets kartläggning visar att det arbetet inte fullföljs av läro sätena. Man har sällan någon definition av vad breddad rekrytering innebär, ingen strategi och det saknas mätbara och upp följningsbara mål. DÄRFÖR FÖRESLÅR JAG att man till vissa
av nämnda utbildningar inför ålders gräns och har krav på reell kompetens från offentlig sektor. Man kan även se på sökandes årsinkomst och föräldrars utbildningsbakgrund – ju lägre desto högre chans att komma in. Detta för att så snabbt som möjligt och på riktigt häva den snedrekrytering och otillgänglighet som idag råder.
JAG BRUKAR KALLA juristkåren för den
tysta makten. Över 50 procent av alla jurister jobbar i den o ffentliga förvalt ningen där de dagligen tar beslut och handlägger ärenden runtom i landet. Det
ARAIA GHIRMAI SEBHATU TIDIGARE KONST- OCH KULTURVETARE PÅ STOCKHOLMS UNIVERSITET OCH NUMERA J URIDIKSTUDENT PÅ UPPSALA UNIVERSITET
PÅ GAUDEAMUS FACEBOOKSIDA ANGÅENDE DEBATTARTIKELN "TILLÅT RASISTER PÅ
Foto: Privat
VÅRA GATOR", PUBLICERAD PÅ WEBBEN 21 FEBRUARI:
6 Gaudeamus 2/2017
"Varför publicerar ni en artikel om en tre år gammal händelse, de flesta som deltog i den protesten är inte längre studenter. Varför ska dagens studenter på vänsterkanten ställas till svars för det?" ELIN MELANDER
Komme
n
terat mening p eller so å gaudeamus.s ciala m e edier
Säg din
Ett ögonblick
Foto: Miriam Bratt
GADDEN INTERVJUAR
Två av CIC:s grundare, Adriana Jiménez och Susanna Blomster, i en föreningslokal för nyanlända i Täby.
”Integration är allas ansvar” Adriana Jiménez, Susanna Blomster och Signe Savén är gamla SU-studenter och har arbetat på studentkåren. Nu har de startat den ideella föreningen Connect Include Conclude, CIC, för att arbeta med integration.
Foto: Privat
Ni har startat föreningen Connect Include Conclude, CIC, kan ni berätta vad det är för något? AJ – Vi är en ideell förening som försöker göra Stockholm till en mer inkluderande plats. Vi jobbar mot företag så att de enklare ska kunna inkludera nyanlända när de rekry terar. Typiskt för CIC är att vi inte bara förväntar oss att nyanlända ska k omma hit och anpassa sig, utan att vi vill att alla ska bli duktiga på att integreras tillsammans.
Signe Savén bor i Norge och arbetar med föreningen på distans.
SS – Vi vill ha en arbetsmarknad som välkomnar alla. Som tar till vara på alla individers kompetens, poten tial och drömmar.
”Vi vill ha en arbetsmarknad som välkomnar alla.”
Hur kom ni på idén till CIC? SB – Vi jobbade på student k åren tillsammans. Jag arbetade till exempel som samordnare för studiem iljö och hade då kontakt med Asylrättsstud ente rna som finns på SU. Det var väl där någonstans som idén uppstod. AJ – Vi har alla blivit skrämda av hur segregeringen ser ut i Sverige just nu. Det kändes faktiskt som en självklar het att göra något för att motarbeta den här segregeringen. Varför behövs just er förening? AJ – Integration är allas ansvar. När de nyanlända kommer ska de lära sig massa saker, men vi måste o ckså komma ihåg att de har m assa k unskap att bidra med. Vi behövs för att hjälpa företagen att förstå det, så att de kan låta nyanlända berika d eras arbets platser. SB – Det finns ju massa aktörer som
arbetar med integration, så för att h itta vår nisch så började vi ta kon takt med andra aktörer. På så sätt har vi fått hjälp att se var vi behövs och vilken lucka vi kan fylla. Det låter som att det är mycket a dministrativt arbete bakom att starta en förening, hur har det varit? SS – Det är absolut mycket att göra. Till exempel måste man välja organi sationsform, ta fram förslag på stad gar och jobba med strategiska frågor och styrdokument. Alla sådana saker har tagit mycket tid, men det är också roligt. SB – För de som vill göra något så dant här kan det vara bra att veta att det tar mycket längre tid än man tror. Man måste ha tålamod. Ni träffades när ni hade förtroende uppdrag på kåren, har det påverkat ert arbete? SS – Arbetet på kåren har varit ett jättebra sätt att få en grundläggan de inblick i hur det fungerar när man driver en organisation. När vi arbetade där såg vi s aker som vi tycker är bra att göra, men också saker som vi skulle vil ja göra på ett annorlunda sätt. SB – Man fick verkligen vara del aktig i utvecklandet av nya idéer på
åren. Det gjorde också att vi kände k att vi kan klara av det här. Dessutom lärde vi oss också att vi tre fungerar väldigt bra ihop. Hur hoppas ni att CIC ska fungera om fem år? AJ – Vi vill vara ledande inom integrationsarbetet. Och vi hoppas kunna syssla med CIC på heltid.
”Man fick verkligen vara delaktig i utvecklandet av nya idéer på kåren.” SS – Jag hoppas också att vi ska få fler att engagera sig genom vår för ening. Det är viktigt för en ideell för ening att kunna erbjuda något till baka för de som engagerar sig. Vad är era tips till studenter som vill engagera sig i föreningsliv? SS – Börja! Bara hoppa på saker och testa. Förhoppningsvis kommer du förr eller senare till en plats där du gör jättemycket nytta och trivs bra. AJ – Det är så många andra som jobbar med sådant här. Mejla folk och fråga, vi har fått mycket hjälp på det sättet. Så tro inte att du är ensam. Miriam Bratt
2/2017 Gaudeamus 7
Nyheter
HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN
"Nöjdhet säger inte något om kvaliteten på utbildningen. Man kan vara nöjd, kanske för att man fått godkänt, men sedan kan man ha anmärkningar på kvaliteten." Så säger Charlotta Tjärdahl, vice ordfö rande för Sveriges förenade student kårer, SFS, i en artikel från universitets läraren.se, publicerad 2 mars. Artikeln handlar om Universitetskanslerämbe tets rapport Studentspegeln 2016, där 91 p rocent av de svarande är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning.
Studenter vars föräldrar är högutbildade tar fler studieuppehåll och byter oftare utbildningsområde. Det har Carina Carlhed, docent i utbildninssociologi p
HON LEDER KÅRVALET 2017 Hej Maria! Du är projektledare för kårvalet 2017, kan du berätta lite om dig själv? – Jag pluggar ett program i nationalekonomi och statistik här på SU och är inne på mitt tredje år. Jag har också varit ordförande för Samhällsvetenskapliga föreningen. Vad tycker du är viktigt att veta om kårvalet som student? – Det viktigaste är att veta att det finns. Det är många som inte inser att det finns eller så förstår de inte varför det finns. Många tror att det inte är viktigt för just dem. Men kårvalet har att göra med saker som kaffepriser på campus, gratis utskrifter och ljudupptagningar från föreläsningar, och sådant rör ju alla. Har du några tips till studenter som vill engagera sig i studentpolitik? – För det första handlar det om att rösta. Alla studenter som är medlemmar i kåren har rätt att rösta i v alet. En annan sak man kan göra, om man vill engagera sig mer, är att gå på partiernas nomineringsmöten. På webben kan man kolla när de hålls och på de mötena är alla välkomna. Miriam Bratt
GADDENSIFFRAN
5
Så många partier är godkända inför kårvalet 2017. Dessa är Allians för kåren, Fi studenter, S-studenter, Studentpartiet och Vänsterns studentförbund.
8 Gaudeamus 2/2017
Så påverkar dina föräldra Studenter vars föräldrar är högutbildade tar fler studie uppehåll och är rörligare m ellan utbildningso mråden. Det har C arina Carlhed bland annat kommit fram till när hon har forskat om hur studenter använder sig av högskolan i relation till föräldrarnas s ocioekonomiska position. MIRIAM BRATT
Hur påverkar föräldrars bakgrund stud enters användande av högskolan? Den frågan ställde sig Carina Carlhed, d ocent
i utbildningssociologi på Institutionen för pedagogik och didaktik på Stock holms universitet. Med ett underlag på 16 000 student er har Carina Carlhed kunnat p åvisa att studenter vars föräldrar har låg ut bildningsnivå påbörjar sin utbildning senare i livet men studerar mer effek tivt än de studenter vars föräldrar har hög utbildningsnivå. Den senare grup pen tenderar även att ta fler pauser un der studietiden och byta utbildnings områden. I sin analys visar Carlhed hur sätten att använda högskolan kan
relateras till olika utbildningsstrategier och studentpositioner. Bland annat v isar hon hur olika nationell bakgrund och kön varierar med val av program och studieframgång.
”Jag har blivit påmind om att alla är vi barn i början.”
– Min ingång till det här forsknings projektet var att bryta upp gängse uppfattningar om hur studenter är och ska vara. Det finns en bild av den ideala student en, men här visar jag att det finns många olika sätt att vara student och använda högskolan på, säger Carina Carlhed. Förutom skillnaden i effektivitet och å lder kunde Carina C arlhed även se en skillnad i utbildningsval och privatliv. Studenter med lågutbildade föräldrar gick kortare utbildning ar och hade i högre ut sträckning barn när de började studera. – Det finns många studenter som har familj. Det är viktigt att komma ihåg att alla stu denter inte är unga och Carina Carlhed är docent i utbildninssociologi på Institutionen för pedagogik och didaktik på bor i korridorsrum. Stockholms universitet. Tidigare har hon arbetat vid Uppsala universitet. Foto: Miriam Bratt
HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN
Nyheter
FRÅN GAUDEAMUS.SE
3 februari DSV-studenter till Europafinal I höst hålls Europafinalen i tävlingen Cyber Challenge 2017 - en tävling där de medverkande får öva på att hantera cyberattacker. Masterstudenterna Robin Andreasson, Martin de Jong, Daniel Rzhenetskyi och Stina Sörman från Stockholms universitet kom på andraplats i en uttagstävling och har därför blivit klara för finalen.
på SU, kommit fram till i sin forskning kring hur studenters föräldrars bakgrund påverkar studenters användande av högskolan.
Foto: Åsa Secher
ars klass din studiegång Utbildningens syfte i samhället Enligt Carina Carlhed finns en splitt rad politisk tanke om hur människor bör använda sig av högskolan. Det finns en vilja, kanske främst från näringslivs representanter, att människor ska studera effektivt för att sedan kunna
”Till slut knäckte jag koden för hur jag skulle skriva akademiskt.” fungera som arbetskraft i samhället, menar hon. Men det finns också tankar om det livslånga lärandet och värdet i att människor är bildade inom många om råden, fortsätter hon.
Kunskapslucka Carina Carlhed menar att det forskas
förvånansvärt lite kring hur olika grupp er använder sig av högskolan, då det är viktig kunskap för att arbeta med bredd ad rekrytering. – Vi behöver studera dessa frågor. Inte ens UKÄ [Universitetskanslers ämbetet, reds. anm.] har tagit fasta på detta. Vi måste ta större ansvar för breddad rekrytering, inte bara se att vi breddat dörren utan också hur det går för målgruppen när den väl kommit in.
ett pussel av referenser. Hen undrade varför jag inte hade med några egna resonemang. Men till slut knäckte jag koden för hur jag skulle skriva akade miskt och då var det jättekul. Minnena från hennes första studie period försöker Carina Carlhed ta med sig när hon undervisar.
Carlheds första studentår
”Vi måste ta större ansvar för breddad rekrytering.”
Carina Carlhed kommer ihåg när hon själv påbörjade sina studier på Mälar dalens högskola för 23 år sedan. Hon kände sig osäker och hade inte många omkring sig som var vana vid högskole studier. – Först fick jag bassning på att jag inte skulle skriva vad jag själv t yckte, men sedan när jag började med referenser sa läraren att jag bara hade lämnat in
– Under många år har jag inte un dervisat på grundnivå, men på senaste tiden har jag gjort det igen och då har jag blivit påmind om att vi alla är barn i början. Det är lätt att glömma, men som lärare måste man komma ihåg hur svårt det är när man inte är van vid att skriva akademiskt till exempel.
Studenter går 326 kronor back i månaden 326 kronor. Så mycket menar Sveriges förenade studentkårer, SFS, att den genomsnittliga stu denten går back varje månad, i studentbudgeten för år 2017. MIRIAM BRATT
Den 1 mars gick Sveriges förenade studentkårer, SFS, ut med den årliga studentbudgeten. Enligt årets budget ska den genomsnittliga studenten gå 326 kronor back varje månad – en siffra som förra året låg på 202 kronor. – Studenter går fortfarande back
arje månad och det behövs en v höjning av studiemedlet för att vi ska kunna fokusera på studierna. Vi vill se en ordentlig satsning och anser att det är bidraget som ska höjas, eftersom det länge varit en skev fördelning m ellan ett litet bidrag och ett stort lån, säger Caroline Sundberg, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, i ett pressmeddelande. I studentbudgeten beräknar SFS vilka utgifter en genomsnittlig student har. Sedan jämförs utgifterna med
studiemedlet för att se om studie medlet räcker. I SFS beräkningar ingår inte några utgifter för till exempel mediciner, vård och glasögon. De påpekar även att 34 procent har dolda kostnader inom utbildningen, 41 procent har högre boendekostnader än 4 000 k ronor och 43 procent arbetar extra vid sidan av studierna. Läs om Mattias Hallberg från Moderata studenters kritik på gaudeamus.se.
16 februari Kontroversiellt nytt studenthus i Nacka Vid Alphyddan i Nacka ska ett nytt hus byggas med 93 studentlägenheter. På torsdagsförmiddagen togs det första spadtaget digitalt. Men projektet har upprört bland grannar. – Alla vi som bor här är väl i princip emot det, säger grannen Bo Stjernbring.
24 februari Han uppmanar studenter att skippa flosklerna Vad är det för likhet mellan att söka jobb och stå i kön till nattklubben? Och hur kan man som student använda sig av LinkedIn? Det svarade LinkedInmedarbetaren Gabriel Aksan på under ett karriärseminarium i onsdags.
3 mars ”SFS driver en klassisk bidragslinje” Sveriges förenade studentkårer, SFS, gick i onsdags ut med en studentbudget där de hävdade att den genomsnittliga studenten går 326 kronor back varje månad. Mattias Hallberg från Moderata studenter riktar nu kritik mot SFS:s studentbudget. – Många av de här siffrorna är tagna lite ur luften, säger Mattias Hallberg.
LÄS ARTIKLARNA och mycket mer på webben, LÄS ARTIKLARNA
gaudeamus.se. Alltid färska och mycket mer på hemsidan studentnyheter! gaudeamus.se 2/2017 Gaudeamus 9
Nyheter
SJUKSKRIVEN OCH VRÄKT
SSSB vräker sjuk student – in Studenten Anna bodde i en studentlägenhet när hon drabbades av sjukdom och en anhörigs bortgång. Efter att ha fått avslag på sin dispensansökan hos Stiftelsen Stockholms studentbostäder, SSSB, och Stockholms studenters centralorganisation, SSCO, blir hon nu tvungen att lämna sin lägenhet. – Först menade de att jag inte var sjuk tillräckligt länge men sen när jag väl kunde styrka det så handlade det helt plötsligt om att jag inte var tillräckligt sjuk i stället, säger Anna. Av MIRIAM BRATT (text & illustration)
I slutet av mars var det dags för Anna att flytta från sin studentlägenhet. Inte för att hon vill det eller för att hon har avslutat sina studier. Nej, Anna blev vräkt av hyresvärden Stiftelsen Stockholms student bostäder, SSSB. Anledningen var att hon fick avslag när hon s ökte d ispens efter en period av sjukdom och anhörigvård. Det hela började i slutet av vårterminen år 2016 då Anna fick en infektion i lungan. Innan sjukdomen hade Anna gjort alla sina obligatorier och väntade bara på att tentera kursen. Under sjukdomsperioden, då Annas lungor under en tid bara hade 50 procents kapacitet, fick även en nära anhörig till henne en stroke. Efter stroken s attes paliativ vård in för Annas anhöriga – det vill säga vård med syfte att lindra smärta och hjälpa människor i livets slutskede. – Jag hade jättedåligt samvete under den perioden, för jag inte hade fokuserat så mycket på familjen utan i stället prioriterat att resa. Så när det här hände så åkte jag och bosatte mig med honom på sjukhuset, berättar Anna. Hos honom stannade Anna kvar en bit in på hösten och missade därför omtentaperioden. – Under den perioden var jag inte ens orolig för att få problem med studentlägenheten, för jag hade ju fått intyg från sjukhuset, säger hon. 10 Gaudeamus 2/2017
Dags för boprövning När hösten kom så blev det dags för boprövning och Anna blev inte godkänd eftersom hon inte tagit de 15 högskolepoäng under vårterminen som behövs för att klara en boprövning inom SSSB. Det oroade dock inte Anna. Hon var beredd på att få avslag på boprövning en för att sedan söka dispens och hänvisa till sjukdom och anhörigvård.
”Under den perioden var jag
inte ens orolig för att få problem med studentlägenheten”
Ny termin När julledigheten var över var Anna fortfarande sjuk skriven, men insåg att problemet med boprövning skulle uppstå igen om hon inledde vårterminen 2017 med att missa en tenta. Trots att hon förstod att hon riskerade problem med Försäkringskassan om hon skrev en tenta under sin sjukskrivning så valde hon att göra det. Allt för att inte riskera nya problem vid nästa boprövning. – Det var så fruktansvärt jobbigt att krångla med bo prövningen att jag kände att jag absolut inte ville hamna i den situationen igen. Därför tyckte jag att det var värt att göra tentan eftersom jag då fortfarande trodde att det skulle lösa sig med min studentlägenhet. Men efter att tentan var skriven så kom ett nytt avslag på Annas dispensansökan, från Stockholms studenters centralorganisation, SSCO, som äger SSSB. Trots det nya dokumentet som styrkte varför Anna förlorat så många poäng under så kort tid så stod de fast vid att Anna måste flytta från sin lägenhet. – När det andra avslaget kom så frågade jag vad som saknades den här gången. Då citerade de något från mitt läkarintyg om ”astmatiska besvär” och sa att det inte var tillräckligt allvarligt för att få dispens. Det kän des väldigt konstigt, för astmatiska besvär kan ju vara jätteallvarligt och jag var verkligen väldigt sjuk. Hade jag vetat att ett tydligare läkarintyg behövdes så hade det inte varit några problem att få min läkare att skriva ett sådant, säger Anna.
Samma svar, nya skäl Men när Anna väl sökte dispens fick hon avslag. Anledningen var att den tidsperiod Anna hade varit borta ansågs vara för kort för att förklara så stort bortfall av högskolepoäng. Anna förklarade att hon inte lyckats ta högskolepoäng under vårterminen eftersom hon varit borta under tentaperioden. – Jag blev inte ens orolig när jag allra först fick min dispensansökan avslagen. Jag var så övertygad om att det här måste gå att lösa. Jag skickade in ett dokument som vi sade att ett enda missat examinationstillfälle gör att man missar alla högskolepoäng på de kurser jag läser.
Att SSCO nu angav ett nytt skäl till varför Annas dis pens inte kunde beviljas innebar en extra påfrestning, menar Anna. – Först menade de att jag inte var sjuk tillräckligt länge men sen när jag väl kunde styrka det så handlade det helt plötsligt om att jag inte var tillräckligt sjuk i stället, säger hon. Under hela den här processen har Anna haft k ontakt med Anton Eriksson som är ansvarig för Bostads delegationen och Besvärsnämnden på SSCO. Han är förtroendevald och arbetar 25 procent med uppgift
SJUKSKRIVEN OCH VRÄKT
Nyheter
Kommentar från gaudeamus.se Artikeln publicerades den 9 mars och kommentaren den 10 mars.
nte tillräckligt sjuk en. Han tar därför inte emot telefonsamtal, utan alla student er som behöver kontakta honom hänvisas till mejlkonversation. Även Anna hade sin kontakt med Anton Eriksson via mejl, något som var tidskrävande eftersom hon ofta fick vänta upp till tio dagar på svar. – Det hade underlättat väldigt mycket om SSCO till exempel hade haft telefonservice, för då hade det gått
”Det var så fruktansvärt jobbigt
att krångla med boprövningen att jag kände att jag asolut inte ville hamna i den situationen igen.”
enklare och snabbare att kommunicera. Nu blev det en långdragen process som innebar mycket osäkerhet och stress. Kanske behöver SSCO tillsätta mer arbetstid åt den här delen av sin verksamhet, så att studenter med ärenden i boprövning får bättre service, säger Anna.
SSCO svarar på kritiken Gaudeamus har sökt Anton Eriksson, men SSCO har valt att låta ordförande Veronica Sällemark uttala sig i frågan i stället. Veronica Sällemark ville i sin tur inte intervjuas över telefon, utan har i stället mejlat svar på frågor till Gaudeamus. På frågan om hur länge det är rimligt att en student ska behöva vänta på mejlsvar så skriver Veronica Sällemark: ”Den reglering som finns är terminstiderna och tidsfristen för sökande att skicka in en överklagan till överklagandeinstanserna. Vi tillhandahåller kontakten med studentrepresentanten som en extra service. Vår ambition är att kunna hantera ärendena skyndsamt.” Hon skriver även: ”Vår bedömning är att deltidstjänsten är tillräcklig för det uppdrag som åligger vår studentrepresentant. Vi tillhandahåller kontakten med studentrepresentanten
som en extra service. Vi är en av få aktörer som erbjuder den möjligheten.” Veronica Sällemark beskriver Anton Erikssons roll som ansvarig för Bostadsdelegationen och Besvärsnämnden såhär: ”Våra överklagandeinstanser är en service som vi erbjuder köande och boende hos SSSB. Det systemet finns inte hos alla hyresvärdar. Uppdraget i Bostads delegationen Besvärsnämnden innebär rent konkret att man utifrån regelverk upprätthåller en rättssäker boprövning. Syftet är att SSSB tillhandahåller student bostäder till studenter just under studietiden.”
Anna: ”Sluta fuska” Det är ett välkänt faktum att vissa stu denter studerar strökurser på distans eller liknande för att få bo kvar i sina studentlägenheter, menar Anna. Hon tycker att problemet ligger där, då SSSB och SSCO måste ha hårda prövningar för att motverka att färdig utbildade människor håller fast vid sina student lägenheter. – Det känns frustrerande att andra som egentligen är fär diga med sina studier får bo kvar, men att jag som ändå är registrerad på ett program och vi sar att min avsikt är att läsa klart det inte får bo kvar. Mitt bud skap till andra studenter är att sluta fuska för att det faktiskt drab bar andra, till ex empel mig, säger Anna.
Med anledning av ovan a r t ikel och att vi nu kom mer att s tarta vårens bopröv ning för våra hyresgäster vill vi på Stockholms studentbostäder bemöta d enna artikel. Vårt uppdrag som studentbostadsaktör är att tillhandahålla studentbostäder till s tudenter under pågående studietid. För att säkerställa att våra hyresgäster uppfyller sin del av avtalet, att bedriva aktiva studier om minst 15 hp per termin (eller motsvarande) och vara en aktiv kårmedlem i en SSCO- ansluten studentkår, genomför vi som enda aktör i studentbostadsbranschen en bo prövning två gånger per år, för att e nbart ha studenter i våra bostäder. Genom den boprövning som gjordes u nder hösten 2016 kunde vi friställa 516 s tudentbostäder till nya studenter. Av dessa omprövades bedömningen på 120 hyres gäster. För givetvis kan en livssituation förändras, det måste det finnas utrymme för. Det är därför våra överklagandeinstans er som Bostadsdelegation och Besvärs nämnden finns. Vi informerar våra hyres gäster om att en förutsedd förändring ska anmälas i förskott till oss. Ju tidigare vi får kontakt med hyresgästen i dessa fall desto mer kan vi stötta och informera kring hur processen går till. Vår förhoppning är liksom ”Annas” i artikeln att fler studenter ska säga upp sin bostad efter avslutade studier för att ge plats åt nya studenter. Mer information om boprövningen finns för våra hyresgäster att läsa på Mina sidor på sssb.se / Maria Granbom, chef kund- och förvalt ningsservice Stockholms studentbostäder.
Annons
2/2017 Gaudeamus 11
Forskning
RÖSTER UR AKADEMIN
Hallå där ... ... Jenny Nilsson Folke, som nyligen disputerade om nyanlända elevers villkor i svenska skolan vid Barnoch ungdomsvetenskapliga institutionen.
Forskarpanelen svarar:
Hur står det till med jämställdheten på din institution? Tidningens tema till ära har Gaudeamus bett tre forskare att berätta om hur jämställdheten ser ut på deras institutioner. MIRIAM BRATT (text) LENA GEMZÖE DOCENT I GENUSVETENSKAP, INSTITUTIONEN FÖR ETNOLOGI RELIGIONSHISTORIA OCH GENUSVETENSKAP
Varför studera detta? – Det finns ganska lite forskning om nyanländas utbildningsvillkor. Jag ville belysa hur de själva upplever den första tiden i svenska skolan och i vil ken utsträckning de blir inkluderade i skolan. Hur nyanlända elever tas emot säger en del om hur svenska skolan ser på sitt uppdrag att erbjuda elever lika rättigheter och möjligheter. Vilka är de viktigaste slutsatserna från din avhandling? – Att det finns brister i övergången från förberedelseklass till ordinarie klass och i övergången från grund skolan till gymnasiet för nyanlända elever. Många upplever att de bromsas i sin akademiska utveckling när de hamnar på språkintroduktion på gym nasiet – det bli ”samma sak” igen. – Att vara formellt inkluderad i en klass betyder inte att man känner sig inkluderad. Inkludering kan vara vill korad utifrån föreställningen att det är individen som ska förändras, inte skolan. Vi måste därför fundera på vad det är för normer och strukturer som råder när vi talar om inkludering. Vad bör vi ta med oss? – Att vi ska se eleverna som kom mer hit som resurser, snarare än att fokusera på deras brister. Vi behöver ta vara på den kunskap som elev erna faktiskt besitter genom att ha studiehandledning på modersmålet i ett tidigt skede. Det tar tid att lära sig svenska men eleverna har inte tid att vänta på att det svenska språket ska komma ikapp. Eleverna behöver därför få möjlighet att använda sitt modersmål för att tillgodogöra sig ämnesundervisningen.
Lily Dickson Wahlman
12 Gaudeamus 2/2017
Ett genusmedvetet universitet borde diskutera mycket mer hur kunskap och där med vetenskap är genuskodad. Då skulle en också få syn på några av de så kallade jämställdhetsproblem som är specifika för universitetet. Ett exempel är förhållan det mellan ämnena genusvetenskap och religionshistoria. Vi ingår i samma institu tion, men religionshistoria har i stället tills helt nyligen varit starkt mansdominerat. Den 8 mars ordnade vi ett öppet panelsamtal om vad det har betytt för den vetenskapliga utveck lingen och hur en kritisk dialog kan lära oss nya saker.
Foto: SU
Varför fann du detta intressant? – Jag har länge varit intresserad av sociala rättvisefrågor och arbetat med frågor som rör nyanlända och inklude ring innan jag började doktorera. Det mest intressanta var att få följa elev erna och föra fram en grupp individer vars röster inte så ofta blir hörda.
”Ett genusmedvetet universitet borde diskutera mycket mer hur kunskap och därmed vetenskap är genuskodad.”
JESSICA FRANZÉN LEKTOR I STATISTIK, STATISTISKA INSTITUTIONEN
– På vår institution utgör män 80 procent av lärare, forskare och doktorander samt 40 procent av teknisk och administrativ personal. Styrelsen består till 70 procent av män och ledningsgruppen till 100 procent. Institutionen har aldrig haft en kvinn lig professor eller prefekt. Historiskt sett så har rekryteringsunderlaget av grund utbildade statistiker varit mansdominerat, vilket under lång tid ger effekt på andelen kvinnor högre upp i systemet. Den förklaringen tappar dock succes
”Institutionen har aldrig haft en kvinnlig professor eller prefekt.” sivt sin relevans då vi i flera decennier har haft en i det närmaste jämn könsför delning bland våra studenter. Institutionen kan bli bättre på att attrahera, rekry tera och befordra kvinnor. – Lönemässigt är det svårt att göra relevanta jämförelser eftersom det finns få eller inga kvinnor inom vissa grupper och nivåer, men inom grupper med minst en kvinna framträder inga stora löneskillnader mellan könen.
Foto: Andreas Wiberg
Nyanländas utbildningsvillkor
ANNEMARIE LUGER DOCENT OCH UNIVERSITETSLEKTOR I MATEMATIK, MATEMATISKA INSTITUTIONEN
– Som en viktig punkt vad gäller jämställdhet på min arbetsplats ser jag att många män är eller har varit föräldralediga, inte minst de i ledande positioner. På studentsidan har institutionen också uppmärksammat ett fenomen som finns på många matematikinstitutioner, nämligen att andelen kvinnliga student er sjunker markant från grundkurserna till högre kurser. Själv anser jag att målet i sig inte ska vara ett högre antal tjejer på fortsättningskurserna, utan: ingen student ska låta bli att fortsätta för att hen inte vågar!
”Själv anser jag att målet i sig inte ska vara ett högre antal tjejer på fortsättningskurserna, utan: ingen student ska låta bli att fortsätta för att hen inte vågar!”
– Som föreläsare på grundkursen har jag många gånger sett tjejer som nder kursens gång valt att vara mera osynliga för läraren, inte ställt frågor eller u diskuterat med föreläsaren, och sedan överraskat med att skriva de bästa tentorna. Själv har jag aldrig upplevt det som varken en för- eller nackdel att vara kvinna i mate matiken. Jag ser mig som en individ bland individer.
Foto: SU
Jenny Nilsson Folke forskar om nyanländas utbildningsvillkor. Foto: Niklas Björling
– Om måttet på jämställdhet är en jämn fördelning av kvinnor och män bland forskare och studenter så är den usel – ämnet är starkt kvinnodominerat. Men det är ju en orimlig slutsats. Genusvetenskap har sitt ursprung i rörelsen för jämlikhet mellan könen, det vill säga i själva idén om jämställdhet. Att kunskapen om genus och jämställdhet i så hög grad bärs fram av kvinnor är ju snarare ett problem för hela universitetet.
KOLL PÅ AKADEMIN
Vad är det som gör att barn med två utrikesfödda föräldrar i genomsnitt presterar sämre i skolan än barn med minst en svenskfödd förälder och samtidigt har högre yrkesambitioner? Per Engzell, doktor i sociologi, vill hitta orsakerna i sin avhandling.
Forskning
Illustration: Sara Melin
”Ett motsägelsefullt mönster” Barn till utlandsfödda p resterar i genomsnitt sämre i skolan än barn med minst en svenskfödd förälder. Trots det har de högre ambitioner, enligt Per Engzell som är ny disputerad doktor i sociologi och har skrivit en avhandling om ämnet. En möjlig förklaring är att barnen eftersträvar den relativt sett höga sociala position som föräldrarna hade i sina ursprungs länder, menar han. LILY DICKSON WAHLMAN
Barn till utlandsfödda får i regel sämre betyg i grundskolan än barn med minst en förälder född i Sverige. Samtidigt väl jer de i högre utsträckning högskoleför beredande gymnasieprogram och har höga yrkesambitioner. Per Engzell, dok tor i sociologi vid Stockholms universitet, söker orsakerna till detta i sin avhandling Intergenerational Persistence and Ethnic Disparities in Education. – Det man har kunnat se i tidigare forskning är ett motsägelsefullt mönster för elever med bakgrund i utomeuropeiska länder, där många av föräldrarna har kommit som flyktingar. I flera av dessa grupper gäller att barn en klarar sig något sämre när det gäller
resultat på nationella prov, på PISA [en tvärnationell kunskapsundersökning, reds. anm.] och slutbetyg i grundskolan. Samtidigt gör de väldigt akademiskt motiverade val. De väljer bort yrkes utbildningar till f örmån för akademiska utbildningar, säger Per Engzell.
Föräldrarnas status viktig I sin avhandling har Per Engzell utgått från registerdata med information om alla elever som gått ut grundskolan mellan åren 2011 och 2012. Där ingår data över bland annat betyg och gymnasieval. Därtill finns även enkätstudie som cirka 5000 svenska skolelever deltagit i. Bland annat tillfrågades dem om sina yrkes aspirationer. Att barn till utlandsfödda har svåra re att klara skolan är känt sedan tidigare, och förklaras i stor utsträckning av socio ekonomiska resurser i hushållet, såsom nivån på föräldrarnas utbildning, berät tar Per Engzell. Att de samtidigt har höga ambitioner har däremot t idigare forskning haft svårare att förklara. För att förstå det så talar Per Eng zell om en relativ utbildningsnivå. Han framhäver att de som migrerar till Sverige med en lägre utbildningsnivå än svenskfödda samtidigt tenderar att
vara högutbildade i förhållande till be folkningen i sina u rsprungsländer. Det här är något som i sin tur återspeglas i barnets aspirationer. – I de grupper där föräldrarna är hög utbildade i relation till ursprungslandet visar det sig i en högre ambitionsnivå hos barnen. Han menar att det är möjligt att barnen eftersträvar en social position likvärdig den som föräldrarna hade i ursprungs landet. – Barnen försöker uppnå en utbildning motsvarande den relativa nivå som för äldrarna har. En tanke är att dessa barn kommer från familjer med en klasskultur där akademiska studier värderas högt, menar han.
Kortare utbildning i snitt Avhandlingen pekar på kontextens betydelse för vad som räknas som en hög utbildningsnivå. Eftersom b efolkningen i många andra länder har g enomsnittligt kortare utbildning än i Sverige är det möjligt att det krävs en lägre utbild ningsnivå för att uppnå en viss social position. – Utbildning i sig betyder olika beroen de på vilken kontext man befinner sig i. Samtidigt poängterar Per Engzell att
”Barnen försöker uppnå en utbildning motsvarande den relativa nivå som föräldrarna har.” föräldrarnas relativa utbildningsnivå inte fullt ut förklarar barnens höga am bitioner. Utlandsfödda som migrerat kan skilja sig från de som stannat kvar även i andra avseenden, tror han. – De som kommer till Sverige har varit tvungna att övervinna svåra praktiska och ekonomiska hinder, så det är troligt att de inte är ett slumpmässigt urval från ursprungslandet, säger han. Även om detta inte är något som han själv har lyckats fånga in i sin avhand ling menar Per Engzell att det är möjligt att de som migrerar exempelvis skiljer sig personlighetsmässigt från de som väljer att stanna. – Man kan tänka sig att de som migrerar är selekterade i många andra avseenden som vi inte kan observera. Det kan vara så att det är ovanligt ambitiösa personer som väljer eller lyckas att migrera. 2/2017 Gaudeamus 13
Essä
FÖRDJUPA DIG
”Jag älskar mina b Med bland annat queerteori som verktyg har Kalle Berggren, lektor i genusvetenskap, undersökt hur föreställningar om kön, sexualitet, ras och klass skapas och hänger ihop i svenska hiphoptexter. Här presenterar han några av de slutsatser han kommit fram till i sin forskning. Av KALLE BERGGREN (text) SOPHIE ATKINS (illustration)
K
an man verkligen forska om hiphop? Mitt svar är otvetydigt ja! Medan humanistisk forskning traditionellt intresserat sig för ”finkulturen” och dess olika genrer såsom litteratur eller teater, har forskare inom cultural studies istället ägnat sig åt att analysera olika former av ”populärkultur”. Inte minst musik spelar en stor roll i många människors liv, och inom hiphopen återkommer en mängd frågor om makt och identitet som är av intresse för mig som sociolog och genusvetare. I USA talar man sedan en tid tillbaka om hip hop studies som ett eget forskningsfält, och även i Sverige finns nu en växande samling studier om hiphop ur olika perspektiv. I min forskning har jag valt att fokusera på låttexter inom svensk hiphop, och jag har analyserat texter från ett 40-tal artister från perioden 1991-2011. Min studie är en av de första i Europa som utgår från ett intersektionalitetsperspektiv när det gäller att analysera hiphop. Med det menas att jag undersöker hur föreställningar om kön, sexualitet, ras och klass – det vill säga inte bara en dimension – skapas, upprätthålls, utmanas och samspelar i texterna. Vad har jag då hittat?
Föräldrar och barn Hiphop beskrivs ofta som en ”ungdomskultur”. Något som är mindre uppmärksammat är alla de berättelser om föräldrar och barn som finns i texterna. Det rör sig dels om berättelser ur barns perspektiv, dels om berättelser om att själv vara förälder. I min forskning har jag sett ett könat mönster, där rappare som är män ofta uttrycker ilska mot fäder som inte fanns där när de behövdes, och en tacksamhet mot mödrar som var närvarande och gick att lita på. Samtidigt finns en uttalad ambition om att bli en bättre pappa än sin egen pappa, med tydliga deklarationer om att de sätter barnen först och att barnen självklart kan lita på att de kommer att finns där som föräldrar. Men när föräldraskapet mer konkret ska beskrivas är det inte alltid helt oproblematiskt. Exempelvis finns låtar med tydliga genuskodade förväntningar på att en dotter ska vara söt och gullig medan en son förväntas vara en ”player som farsan”. Detta blir en tydlig kontrast mot det fåtal låtar som berättas ur en mammas perspektiv, och som istället är fyllda med vardagliga erfarenheter som att åka tunnelbana med barnvagn eller att väckas tio gånger om natten. Så även om papporna uttrycker en ambition att bli bättre föräldrar finns det än så länge få spår av föräldraskapet som en könsneutral vardaglig praktik i pappaberättelserna.
Förortsdjungeln? En viktig del av hiphopgenren består av att beskriva och kritisera samhällets orättvisor och ojämlika maktstrukturer. Här är klass och ”ras” viktiga aspekter. Det finns 14 Gaudeamus 2/2017
ett flertal berättelser som tar upp olika aspekter av klass såsom fattigdom, kontakter med socialtjänsten och kronofogden, diskriminering på arbetsmarknaden och så vidare. Vilka livschanser man har framstår inte framförallt som en fråga om individens val utan som något som styrs av vad som ligger nära till hands – något som kulturteoretikern Sara Ahmed kallar för hur vi formas av våra orienteringar – som att ha en pappa som sitter i fängelse jämfört med en pappa som jobbar på börsen. Klassaspekterna hänger ihop med föreställningar om ”ras”, och länkas ofta till ”förorten” eller ”orten” som en plats som till stor del befolkas av icke-vita svenskar. I Just D:s hit Tre gringos från mitten av 1990-talet beskrivs invånarna i förorten som ”konstiga människor i lustiga kläder” och platsen beskrivs som en ”djungel” där de vita rapparna känner sig ”lost”. För att förstå denna beskrivning vänder jag mig till postkolonial teori som uppmärksammar hur tankefigurer från kolonialis-
”En viktig del av hiphopgenren består av att beskriva och kritisera samhällets orättvisor och ojämlika maktstrukturer.”
men lever kvar idag. Som kulturgeografen Irene Molina träffande uttrycker det: ”förorten blir kolonierna här och nu” i denna typ av berättelser. Det är mot bakgrund av detta som den starka betoningen på stolthet över sin ort inom hiphopen behöver förstås, vilket vi ser i bland annat artistnamn som Adam Tensta.
Jag älskar mina boys – no homo! Min forskning visar att kritiken av de klass- och rasmässiga ojämlikheterna ofta är sammanvävd med föreställningar om kön och sexualitet. Ofta kritiserar rappare som är män nämligen klass- och rasojämlikheter samtidigt som de befäster normer om heterosexualitet och manlighet, med olika grader av lekfullhet. Exempelvis sjunger Advance Patrol att ”ja, det stämmer, det ni säger, jag kommer till Sverige och snor era tjejer” medan The Latin Kings kritiserar rasismen hos polisen genom att kalla polisen för ”riktiga mammasbög-bangare”. I båda fallen blir kritiken av rasism och steoreotyper delvis en fond för att presentera sig själv som heterosexuellt framgångsrik och manlig. Genusforskare har länge visat hur det finns en dominerande bild av manlighet som går ut på att bland annat ta
avstånd från femininitet (mamma), homosexualitet (bög) och inte svika den manliga gemenskapen (bangare), vilket är en syn som tydligt befästs här. Världsbilden inom svensk hiphop har länge varit starkt heteronormativ, det vill säga har utgått från att heterosexualitet är något självklart och allomfattande. Fattaru uttryckte detta tydligt med formuleringen ”jag är straight, mina kläder är hiphop” där just själva hiphopen görs till ett tecken för heterosexualitet. I min forskning använde jag mig av queerteori för att få syn på inte bara den dominerande heterosexuella världsbilden, utan även sprickorna inom den. Enligt queerteori är nämligen alla identitetskategorier såsom ”man” och ”kvinna” men även ”hetero-” och ”homosexuell” i grund och botten instabila och något vi ständigt iscensätter och förhandlar om i vardagen. Utifrån detta perspektiv blev det snart tydligt att även om bilden på ytan var heterosexuell fanns det också en mängd dissonanser. I många låtar av rappare som är män framstår kärleken till andra män, ”mina grabbar” eller ”mina boys” som betydligt starkare och viktigare än kärleken till tjejer som är mer sporadisk. I många fall används också homoerotiska metaforer för att beskriva olika typer av relationer mellan män, som när ”shonnar som är avundsjuka... ska få smaka våra kukar”. Tillsammans skapar detta en ambivalens kring heterosexualitetskategorin – och enligt min tolkning åtgärdas detta retoriskt genom vad jag kallar för heterosexuella vaccinationer. Det innebär att slänga in uttryck som ”bögjävel” eller ”no homo” för att gardera så att man inte blir tolkad som icke-heterosexuell trots att det finns mycket i texterna som tyder på att kärleken mellan män i själva verket är starkast.
Alla sexistsvin ska slaktas Hittills har jag framförallt uppehållit mig vid rappare som är män. Men eftersom hiphopen länge varit lika
”Sexismen inom hiphopscenen kritiseras, och rapparna beskriver erfarenheter av att få höra att kvinnor inte kan rappa, eller att hela tiden få frågan om hur det är att vara kvinna i hiphopen i intervjuer.”
FÖRDJUPA DIG
Essä
boys – no homo!”
mansdominerad som litteraturlistorna på sociologiska teorikurser är jag också intresserad av rappare som är kvinnor, och vilka teman som är framträdande i deras texter. Här blev det snabbt tydligt att frågor om sexism utgjorde en röd tröd från tidiga rappare som Melinda Wrede och Feven och fram till Femtastic-kollektivet i våra dagar. Sexismen inom hiphopscenen kritiseras, och rapparna beskriver erfarenheter av att få höra att kvinnor inte kan rappa, eller att hela tiden få frågan om hur det är att vara kvinna i hiphopen i intervjuer, medan män i stället får frågor om sin musik och inte om hur det är att vara man i en så mansdominerad miljö. Men den feminitiska kritiken går samtidigt långt utöver
hiphopscenen och riktas mot utbredda fenomen som mäns våld mot kvinnor, osakliga löneskillnader, mansdominans inom politiken samt män som ser kvinnor som objekt och inte är intresserade av jämställda relationer. Den hiphopfeministiska kritiken kan sammanfattas med Fevens kärnfulla formulering: ”Alla sexistsvin ska slaktas!”. Min forskning baserar sig på svensk hiphop fram till 2011, men när det gäller kvinnor som rappar har det redan hänt mycket sedan dess. För första gången har vi en situation där det finns ett flertal stora, kvinnliga rappare samtidigt, som Linda Pira, Lilla Namo och inte minst Silvana Imam, Sveriges första stora queera rappare. Det rör på sig.
Om forskaren Kalle Berggren är lektor i g enusvetenskap vid Stockholms universitet. Han disputerade i sociologi vid Uppsala universitet med avhandlingen Reading Rap 2014, och har sedan fortsatt skriva om hiphop, till exempel i den nya artikeln ”Snubben trodde han var cool för han hade en pistol: Maskulinitet, våld och föräldraskap i svensk rap”, Tidskrift för genusvetenskap nr 37(3) 2016.
2/2017 Gaudeamus 15
14 Gaudeamus 2/2017
Dags att byta spår? Eller läsa mer av samma? Välj bland 1 700 kurser och 190 program inom juridik, lärarutbildning, naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och språk. Vad gör du i höst?
su.se/studera
Sök senas 18 ap t ril
6/2016 Gaudeamus 15
Reportage
ENGAGERADE SU-STUDENTER
Engagemanget bland SU-studenterna
På Stockholms universitet studerar och doktorerar u ngefär 30 000 personer. Bland dessa finns f ranska- och latinstudenten Verena Puth, lärarstudenten M arie Ziesing och j uriststudenten N ikita Feiz. Gemensamt för dem är att de på olika sätt är e ngagerade i sina h järtefrågor. Av MIRIAM BRATT (text & foto)
18 20 Gaudeamus 2/2017
ENGAGERADE SU-STUDENTER
Reportage
Verena Puth driver en bokcirkel inom kårföreningen Rainbows.
Verena Puth, Rainbows
S
tudenten Verena Puth flyttade från Tyskland för fem år sedan och med själva problem med att hitta böcker. Särskilt för att vi inte för att plugga på Stockholms universitet. Sedan förra terminen bara vill ha massa deprimerande böcker eller ungdomslitteratur, är hon engagerad i kårföreningen Rainbows, som är universisäger Verena och fortsätter: tetets enda HBTQIA-förening. – När det finns normbrytande karaktärer i böckerna så ska de – Rainbows handlar om att skapa ett safe space och att försöka alltid möta en massa homo- och transfobi. Men vi vill ha böcker ifrågasätta cis- och heteronormer, säger Verena. som inte framställer det som att det är hopplöst. Om karaktärerna Verena har ingen större vana av att engagera sig m öter hat vill vi se någon slags styrka i det. Och i föreningsliv sedan innan och när hon kom på att visst, det kan man tycka är orealistiskt, men de fles”Rainbows handlar om att hon ville gå med i en förening så hade hon först ta heterosexuella kärleksromaner är ju faktiskt inte skapa ett safe space och att svårt att hitta någon som passade. Men e fter ett tag så realistiska. kom hon iväg på en fika med föreningen Rainbows, försöka ifrågasätta cis- och som då nyligen hade återupplivats efter några års Att ses utan att förutsätta heteronormer.” tystnad. Tanken med Rainbows är att skapa en plats där alla – Det var så pass kul att jag fortsatte att komma studenter är välkomna och där ingen förutsätter hur på möten och sedan dess så har jag engagerat mig andra människor är och lever sina liv, menar Verena. ganska mycket i föreningen, säger Verena. – Vi börjar till exempel alltid våra event och möten med att man får berätta vad man heter och v ilket pronomen man har. Annars Startade bokcirkel brukar folk bara anta vad man har för kön. För några månader sedan fick Rainbows frågan om de inte skulle ha Verena får frågan om universitetet borde ta ett större ansvar för en bokcirkel. Den idén nappade Verena på direkt. att anordna pronomenrundor i sin undervisning. – Jag tyckte att det lät jättekul. Så nu håller jag och en till i Rain– Det hade varit skönt, men det är inget vi jobbar aktivt för just bows bokcirkel. nu. Jag vet att vissa tycker att det känns som en märklig fråga att I bokcirkeln är Verenas ambition att deltagarna ska läsa böcker som ställa, men man kan inte se på en människa vad den föredrar för lyfter karaktärer som inte är heterosexuella eller cis. pronomen. – Eftersom det finns en sådan brist på representation har vi till
Studentliv och föreningsliv
HBTQIA, vad står det för? HBTQIA är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. Queer kan innefatta sexuell läggning men även könsidentitet, relationer, sexuell praktik eller vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer. Cisperson syftar till den vars kropp, juridiska kön och k önsidentitet hänger ihop enligt normen. Källa: RFSL/RFSL Ungdom.
!
En fördel med att engagera sig i en förening är att man lär känna nya människor, menar Verena. – Det kan vara ganska svårt att träffa folk och lära känna nya människor när man pluggar i Stockholm. I Rainbows är vi en del som är rätt introverta, men vi brukar arbeta aktivt för att göra det enkelt för alla att vara med. Till exempel brukar vi lägga ut t elefonn ummer till någon av oss på de facebook-event vi har. Då kan man ringa till den personen om man känner sig för blyg för att gå själv. 2/2017 Gaudeamus 19 21
Reportage
ENGAGERADE STUDENTERNASU-STUDENTER SOM NÄTDEJTAR
Marie Ziesing förklarar en uppgift för två niondeklassare från Rinkebyskolan som besöker SU. Till vänster om henne sitter kollegan Adam Yassin.
Marie Ziesing, Stiftelsen Läxhjälpen och Feministiska Lärarstudenter
E
n grå onsdagseftermiddag i början av mars kom två elever från Rinkebyskolan till Frescati. Med dem var bland annat Marie Zeising som arbetar på Stiftelsen Läxhjälpen och pluggar till lärare på SU. Syftet med besöket var att visa de två niondeklassarna hur det är här på universitetet, för att inspirera dem till vidare studier efter gymnasiet.
Hittade rätt
Besöket med niondeklassarna från Rinkebyskolan var också ett sätt att inspirera till det. – Det är viktigt att förstå att man kan plugga vidare, särskilt om man inte har så många omkring sig som pluggar på högskola. Eleverna som var med här på SU var nöjda med besöket. De tyckte att det var spännande att det var så stort här, säger Marie Zeising.
Ideellt engagemang
Arbetet med Stiftelsen Läxhjälpen är inget ideellt en”Det är spännande att engagera gagemang, utan ett arbete med timlön. Men förutom När Marie kom på att hon ville ha ett nytt extrajobb sig i en kårförening och träffa som är relaterat till sin lärarutbildning så var arbete studierna och extraarbetet är Marie även ideellt enmed läxhjälp ett ganska självklart val. gagerad i k årföreningen Feministiska Lärarstudenter. andra studenter än de man – Många kursare jobbar med läxhjälp, men jag Feministiska Lärarstudenter har funnits i drygt alltid brukar plugga med.” var inte så sugen på att jobba för något läxhjälpsföretag ett år och ska fungera som en samlingsplats för alla där bara barn vars föräldrar har mycket pengar kan studenter som utbildar sig för att kunna arbeta i få hjälp med sina läxor. Skolan ska vara en jämlik plats skolan och som är intresserade av jämlikhetsfrågor. men det är den inte i dag, säger Marie. – Vi pratar mycket om jämlikhet inom skolvärlden, Efter att ha letat runt lite så hittade Marie fram till Stiftelsen Läx både om hur vi tänker kring skolan som vår framtida arbetsplats och hjälpen – en stiftelse som finansieras med hjälp av sponsorer och som om vad vi tycker om utbildningen här på SU, berättar Marie och ger gratis läxhjälp till barn i socioekonomiskt u tsatta områden. fortsätter: – Det kändes bra för den här läxhjälpen matchar mer med vad jag – Det är spännande att engagera sig i en kårförening och få träffa står för, säger Marie. andra studenter än de man alltid brukar plugga med. Förutom att hjälpa ungdomar med sina läxor så ser också Marie Men ibland är det tufft att hinna med alla åtaganden berättar hon. arbetet som ett förebildsskapande där hon och de andra läxhjälparna – Jag har alltid jobbat extra, men man blir mer motiverad att h inna har ett ansvar att agera förebilder för ungdomarna. med allt när man verkligen brinner för det. Jag har inget emot att – Alla vi som arbetar inom Läxhjälpen är högskolestudenter. Det är Läxhjälpen eller Feministiska Lärarstudenter tar tid eftersom det för att vi ska inspirera ungdomarna till att plugga vidare. känns viktigt och roligt. 20 Gaudeamus 2/2017
ENGAGERADE SU-STUDENTER
Reportage
U
nder höstterminen 2015 kom många flyktingar till Europa. Juriststudenten Nikita Feiz blev, som så många andra, illa berörd och kände att hon ville hjälpa till. Som juriststudent tänkte hon att det borde gå att bidra med juridisk rådgivning. – Jag tänkte att vi måste ju göra juridiken mer lättillgänglig för de som kommer hit. Och det borde vi juriststudenter kunna hjälpa till med. Till att börja med hörde Nikita av sig till Louise Dane, som doktorerar inom M igrationsrätt på SU. Nikita undrade om Louise Dane skulle ha möjlighet att hålla utbildningar om asyl- och migrationsrätt. Svaret blev ja. Inför den första utbildningen så var Nikitas mål att det skulle dyka upp 25 studenter. Men uppslutningen blev betydligt större än så. Nästan 300 juriststudenter samlades på ABF-huset där utbildningen hölls. – Det kändes såklart helt fantastiskt, berättar Nikita.
På plats på Centralstationen
Nikita Feiz, Asylrättstudenterna Nikita Feiz studerar juridik på SU. Hon är intresserad av human juridik.
Direkt efter utbildningen så började studenterna ge sig ut till Stockholms centralstation. Iklädda gula västar med trycket ”Juriststudent” på ryggen stod de redo att svara på frågor efter bästa förmåga. Enligt Nikita möttes de först av en viss tveksamhet från verksamma jurister. – Jag tror att det fungerade för att vi själva hela tiden var medvetna om våra begränsningar som studenter. Och när verksamma jurister och liknande såg att det vi gjorde faktiskt fungerade så blev de mer vänligt inställda också. Efter ett tag så valde Advokatsamfundet att stötta oss och det var ju en otrolig bekräftelse. I början var det svårt att hantera de berättelser och livsöden man möttes av vid Centralstationen, berättar Nikita. – Nu tycker jag att jag har lärt mig att förhålla mig till de människor jag hjälper, utan att avhumanisera dem. Det handlar ju om att vi ska kunna hjälpa dem på bästa sätt, och även om vi kan känna med dem ska vi inte låta våra egna känslor ta över för då kan vi inte hjälpa dem lika bra heller.
Studentrörelsen som växer i landet Ett och ett halvt år har gått sedan Nikita kom på idén till vad som kom att heta Asylrättstudenterna. Nu har föreningen spridit sig och finns även i Malmö, Lund, Göteborg och Uppsala. – Juridisk rådgivning för nyanlända behövs och jag tror att vi fyllde ett behov ”Jag tror att mitt engagemang bland juriststudenter också. Juristutbildhar med mina rötter att göra. ningen är så teoretisk och det finns många Jag är född i Sverige, men mina som både vill hjälpa till och få möjlighet att göra något praktiskt. föräldrar har flytt hit från Iran På Centralstationen står Asylrätt efter revolutionen.” studenterna inte kvar. Nu arbetar de med juridisk rådgivning på Rosa Stationen en gång i veckan i samarbete med Refugees Welcome Sweden. De fortsätter även hålla utbildningar och anordna event där studenter får möjlighet att besöka organisationer och byråer som arbetar med asyl- och migrationsrätt.
Med ett driv för engagemang och rättvisa Redan som 13-åring började Nikita engagera sig i föreningsliv. Hon beskriver hur hon gick på styrelsemöten när kompisarna skulle iväg på fotboll och andra aktiviteter. – Jag tror att mitt engagemang har med mina rötter att göra. Jag är född i Sverige, men mina föräldrar har flytt hit från Iran efter revolutionen. Vi har alltid haft samtal om demokrati och samhällsfrågor i mitt hem. Engagemanget för rättvisa och mänskliga rättigheter förde även Nikita till juristprogrammet. Men där har hon många gånger blivit besviken eftersom hon tycker att det är för lite fokus på human juridik och ifrågasättande juridik. – Under hela programmet har man till exempel bara en eller två föreläsningar om migrationsrätt. Det är anmärkningsvärt med tanke på hur aktuellt ämne det är. Nikita rekommenderar andra att engagera sig inom olika organisationer eller föreningar. – Jag tycker inte att man ska tänka att engagemang måste vara väldigt tidskrävande. Det går oftast att hitta något som passar en själv, på den nivån man vill ha det. Engagemang kan vara strategiskt och något att sätta på sitt CV, men så har inte Nikita tänkt. – Det har aldrig varit det som har drivit mig, men nu på senare år har jag insett att mitt engagemang har öppnat dörrar. Det är nog en merit att ha på CV:et ändå, säger Nikita. 2/2017 Gaudeamus 21
Kultur & Nöje
ALLT FRÅN SPEX TILL LYRIK
Filmskaparen och juridikstudenten Begonia Randhav, aktuell i årets korfilmsfestival, vill kombinera relevanta ämnen med sitt skapande.
Foto: Carolina Sundell
Ung filmskapare skildrar flyktingmottagandet Sveriges Kortfilmsfestival firar 60 år med temat Livet genom film. Den 31 mars går startskottet för en filmfest som hyllar icke-kommersiella kortfilmer. Från SU är flera inblandade, däribland Begonia Randhav som förra året vann priset Cinemagikern, bidrar med filmen Stödgruppen. CAROLINA SUNDELL
Sveriges Kortfilmsfestival går av stapeln för 60:e gången. Bland de bidragande filmmakarna återfinns Begonia Randhav, förra årets vinnare av festivalens pris Cinemagikern. På filmfestivalen 2016 skildrade hon en familj på flykt från krig i Vägen hem. – Tänk att man kommer till ett samhälle och är i princip döv och stum. De som kommit till exempelvis Sverige känner att de inte har något att säga till om och att saker sker över deras huvuden. Många som flytt från krig lider av posttraumatiskt stresssyndrom och ångest. Människor fattar desperata beslut när det handlar om extrema situationer, som karaktären iV ägen Hem, där dottern överger sin splittrade familj som ska d eporteras, säger Begonia Randhav. Den prisbelönta filmmakaren är 23 år och studerar juridik på Stockholms universitet. På meritlistan har hon en kampanjfilm för svenska FN-förbundet och vid sidan om är hon mentor för ensamkommande flyktingar. I dagsläget med den pågående flyktingkatastrofen är hon manad att ta sig an människorättsfrågor i sina produktioner, vill hon betona. – Jag kombinerar de ämnen som är relevanta, jag känner att film berör människor mer än nyheter i dag. Folk har blivit avtrubbade av alla siffror i statistiken. Det handlar om liv och vi måste se verkligheten bakom 22 Gaudeamus 2/2017
alla dessa siffror. Det kan man spegla genom film. På så vis skapas ett band mellan tittaren och karaktärerna, berättar Begonia Randhav.
Filmfestivalen Sveriges äldsta filmfestival består av tre tävlingsklasser; Filmskoleklassen, för landets filmskolor, individuella klassen och SM i Minutfilm, en tävling där man kollar på ett pärlband med 60 sekunder långa filmer. På grund av sina studier har temat juridik präglat Begonia Randhavs kortfilmer. I hennes produktion Stödgruppen berörs en samtyckeslagstiftningen. Att filmen blev till är ingen slump då Begonia Randhav suttit med i den juridiska gruppen för Kvinnojouren, där hon mött kvinnor som fallit offer för våld.
”Tänk att man kommer till ett samhälle och är i princip döv och stum.”
– En av tre kvinnor i världen riskerar att utsättas för sexuellt våld under sin livstid. Stödgruppen vann nyligen på en festival i Indien, Social Awareness Award. Jag tycker det är intressant att jämföra Indien och Sverige. Det kan hända liknande brott i dessa länder, men vi i väst tenderar att tro att folk är mer brutala där
”En av tre kvinnor i världen riskerar att utsättas för sexuellt våld under sin livstid.”
borta, att våldet är kulturellt betingat. Men när samma sak sker mitt under näsan på oss i Sverige är det i många fall knäpptyst och anses inte alls vara kulturellt betingat, såvida förövaren inte råkar vara icke-vit. Då handlar det återigen om kultur. Är situationen en annan handlar det plötsligt om en galen enstöring och ”inte alla män”, säger Begonia Randhav.
Med många roller – Stödgruppen handlar om fem unga kvinnor som överlevt sexuellt våld och deras terapisessioner med en psykolog. Vi får se hur dessa kvinnor uppfattar att samhället ser på dem. Jag hoppas att de som utsatts för något liknande vågar tala om det, det ska inte behöva vara tabubelagt. Kvinnor ska inte känna skam, utan de förtjänar en eloge för att de vågar prata i ett klimat som beskyller dem för övergreppen. Stödgruppen är ett av 60 bidrag som kommer att visas under kortfilmsfestivalen, som har temat Livet genom film. Stödgruppen är en av de kortfilmer som redan utmärkt sig och prisbelönats internationellt.
Begonia Randhav är inte bara manusförfattare och regissör utan även skådespelare i sina produktioner. När Begonia inte studerar är hon aktiv, kreativiteten flödar och filmer skapas på löpande band, snart börjar hon filma ännu en; Billie The Kid. Många av filmfestivalerna runt om i Europa har snart hört talas om henne, om de inte redan visat ett av hennes verk. Bland de anmälda filmerna till festivalen syns också Spilld mjölk av SU-studenten Beata Rappe, som Gaudeamus skrev om i nummer 6/2016. Sveriges Kortfilmsfestival pågår mellan den 31 mars och 2 april.
Kultur & Nöje
KULTURTIPSET Foto: Moderna museet
Ett jävla bekräftelsesökande
Foto: Åsa Kahn
ALLT FRÅN SPEX TILL LYRIK
I vår är utställningen The Cleaner av Marina Abramovic ´ öppen på Moderna museet.
Marina Abramovic´ Jaha, vad ska man göra i vår då? Jo, besöka utställningen, The Cleaner, av Marina Abramovic´ på Moderna Museet. Abramovic´ har i 40 år tänjt på konstens gränser genom att pressa och utsätta sig själv för livsfara i sina performance-verk. I denna utställning presenteras flera av hennes mest kända verk i form av film, video, scenografier, ljudverk, fotografier och live-performance. Man behöver inte vara ett konstpretto för att tycka att det här är jättebra. Sista dag: 21:a Maj. Studentpris: 120 kr. Tove Ljung
PLUGGMIXEN STUDENTERNAS SOUNDTRACK Gaudeamus reporter Carolina Sundell har en perfekt låt för varje studiemoment.
KRÖNIKÖR ANDREAS EKSTRÖM NERVOSITETEN INFÖR FÖRSTA lektionen kommer jag
aldrig glömma. Jag hade precis brutit upp med mitt jobb och flyttat till Stockholm för att studera historia och journalistik på Stockholms universitet. Jag var jättenervös. Jag visste med mig att jag inte var tillräckligt smart och begåvad för att klara av att ta en dubbelkandidat. Vad hade jag gett mig in på? ALLA NI SOM har den bakgrund jag har, känner igen er
i den där nervositeten, känslan av att man inte duger, att man inte kan. Det är vi med bakgrund i arbetarklassen. Vi som är de första i våra släkter som läst på högskolan. Vi som är de första i våra släkter som inte ska bli undersköterskor, hantverkare, städare eller industriarbetare. JUST DEN BAKGRUNDEN gör att vi hela tiden tvekar. Jag
själv är helt övertygad om att jag snart har kunnat lura lärarna på universitetet att jag kan någonting. Jag bara väntar på ett samtal från studierektorn, där hen säger: ”Hörrudu, du har gått fel, bygget ligger där borta”. Jag känner fortfarande efter tre år att jag inte kan skriva, att mina tankar inte är värda något, att mitt perspektiv är det ingen som bryr sig om. Precis tvärtemot de där människorna som har en akademisk bakgrund och tycker att det är en självklarhet att de ska få höras i det akademiska rummet. Vi söker hela tiden bekräftelsen från någon hög
utbildad som kan försäkra oss om att vi kan något inom det akademiska. JAG HADE PRAKTIK häromveckan på en tidning. På
min sista dag sa chefredaktören att jag var duktig, att jag hade bra reporteregenskaper. Det visste jag sedan tidigare, men har ändå aldrig trott på det. Men nu fick jag den där otroligt sköna bekräftelsen, jag kan någonting förutom att springa på bygget och slita. MEN VET NI vad? Det är vi från arbetarhemmen som
tvecklar den akademiska världen. Det är vi som inte u är så jävla pretentiösa, det är vi som gör jobbet, det är vi som vet hur det är att arbeta lite hårdare, det är vi som kommer med nya perspektiv. Vi behöver inte söka bekräftelsen. Vi kan sträcka på oss. Vi är minst lika smarta, våra röster och tankar är precis lika mycket värda som vilka personer som helst med en akademisk bakgrund. Så sträck på er och sluta sök den där bekräftelsen - vi är redan framme. (JAG VET ATT vi inte kommer sluta söka den där bekräf-
telsen, men vad fan gör det, ibland kan det vara skönt med lite pepp.) Andreas Ekström har tidigare pluggat journalistik på Södertörns högskola och pluggar nu historia på Stockholms universitet.
Andrew Bird ”Pulaski at Night” Det musikaliska geniet Andrew Bird gör att tentaplugget blir en fröjd, med sin vackra stämma. Chet Baker - ”Let's Get Lost” Litteratur, måttlig mängd rödvin och Baker, gör att studietimmarna en söndag flyger iväg. Beirut - ”No No No” När man läser facklitteratur och letar efter ett specifikt citat. Vampire Weekend - ”Diplomat's Son” När ämnet man läser inte har fångat ens intresse och man behöver ett uppsving. Pink Floyd - ”Another Brick in The Wall” Nationalekonomi eller skatterätt, allt blir roligare när man lyssnar på Pink Floyd. Claude Debussy - ”Claire de Lune” Bob Dylan - ”Queen Jane Approximateley” Dylans röst sätter stämningen direkt, sätt på denna när du känner dig omotiverad.
LYSSNA! På gaudeamus.se kan du lyssna på alla pluggfavoriter via Spotify.
2/2017 Gaudeamus 23
Karriär
VÄGEN TILL DRÖMJOBBET
Foto:Erica Karlsson
Maria-Pia Cabero Maria-Pia har studerat journalistik vid JMG och tidigare arbetat med utbildningar inom anti-rasism hos stiftelsen Expo. Hon är nyanställd på Rättviseförmedlingen och kommer vara ansvarig för alla utbildningar som Rättvise förmedlingen anordnar.
!
Studenten Johanna Jansson Johanna Jansson har precis tagit examen i filmvetenskap vid SU. Hon tycker mångfald och jämlikhet är något som samhället måste arbeta för då det finns allt starkare nationella och internationella röster som talar emot det. Hon har även studerat visuell kommunikation, konst vetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap vid SU.
!
Aurora Percovich Gutierrez Aurora har arbetat hos Rättviseförmedling en i tre år, hon blev anställd direkt efter sin praktikperiod hos Rättviseförmedlingen där hon var i tre månader. Hon har förutom stats vetenskap även studerat strategisk kommunikation vid Lunds Universitet.
!
Efter avlagd examen ser sig nu studenten Johanna Jansson om efter drömjobbet. Tillsammans med Gaudeamus besökte hon Rättviseförmedlingen.
Studiebesöket del 13: Hos Rättviseförmedlingen
Med passion för jämlikhet I vårt samhälle är mångfald och jämlikhetsfrågor något som många tycker är en central fråga. Det tycker åtminstone Johanna Jans son, nyexaminerad student vid SU, som i detta nummer av Gaudeamus fick besöka Rättvise förmedling ens kontor. ERICA KARLSSON
Vid Slottsbacken i Gamla stan, med utsikt mot Skeppsholmen ligger Rätt viseförmedlingen. Den p artipolitiskt obundna organisationen arbetar ide ellt med frågor som ökad mång fald och jämlikhet. De hjälper företag och o rganisationer att arbeta med en bredare kompetens inom sina verksam heter. Nyexaminerade filmvetarstudent en Johanna Jansson fick möjligheten att prata med två av de anställda på Rätt viseförmedlingen, Aurora Percovich Gutierrez, som är p roduktionsledare,
FLER STUDIEBESÖK!
Tidigare har vi bland annat besökt en eko nom, en psykolog och en sjukhusfysiker. Läs alla studiebesök på gaudeamus.se. Vill du göra studiebesök på din dröm arbetsplats? Mejla gaudeamus@sus.su.se.
24 Gaudeamus 2/2017
och Maria-Pia Cabero, som nyligen bli vit a nställd som utbildningsansvarig. – Vi på Rättviseförmedlingen a rbetar huvudsakligen med att bredda folks urvalslistor, att hjälpa företag och orga nisationer att hitta kompetenta personer till olika sammanhang. Vi gör alltså efterlysningar, bland annat i vårt nät verk på cirka 120 000 personer som hjäl per oss att hitta personer som bryter den norm som existerar på den arbetsplat sen, säger Aurora.
Rättviseförmedlingen Rättviseförmedlingen har funnits i sju år och grundades från början av Lina Thomsgård år 2010, men sedan 2014 är Seher Yilmaz ordförande. Organisation en utgörs av en styrelse på sju personer och sen ett kansli på fem anställda och två praktikanter. – Styrelsen bestämmer vår strategi och vision. Sedan arbetar vårt kansli med att omvandla denna vision till konkreta åtgärder och mål. Det jag arbetar med är egentligen allt möjligt utöver vår huvudsakliga uppgift, som då är efterlysning. Så det jag gör är att ta hand om föreläsningar, platsannonse ring och våra utbildningar. Nu kommer Maria-Pia bli huvudansvarig för våra ut
”Vår vision är ju att alla människor ska ha möjligheten att göra det de vill och kan, det är det som vi arbetar för.” bildningar då vi vill tillgodose den efter frågan vi har fått, berättar Aurora. Johanna har förutom filmvetenskap studerat bland annat genusvetenskap på Stockholms universitet. Jämlikhet och mångfald är något som hon tycker är viktigt att prioritera i vårt samhälle.
Viktigaste frågorna? – Vad tycker ni är viktigt när det gäller jämlikhetsfrågor? frågar Johanna. – Jag tycker det är viktigt att man först och främst inte ska nöja sig. Man m åste vara självkritisk och fortsätta arbeta aktivt för att det ska bli en förändring. Jag tycker också att det är viktigt att tänka på att det inte bara handlar om exempelvis kön, eller att det bara handlar om ålder eller att det handlar om socioekonomisk bakgrund, svarar Aurora.
Maria-Pia håller med och tillägger: – Det är viktigt att bredda förståelsen för jämlikhet. Tittar man i en svensk kontext, enligt mig, så är det vanliga re att man diskuterar ojämställdhet mellan de olika könen för att det känns som ganska givet ämne att arbeta med. Det blir en annan reaktion när man tar upp andra saker som exkluderar, andra parametrar. För många kan det vara lite nyare att tänka på och hur man a rbetar med det. Det är en utmaning som jag gärna vill jobba med, hur man kan bredda ett jämlikhetsarbete så att vi får ett samhället som är mer inkluderande och där alla har samma möjligheter. – Vad är Rättviseförmedlingens fram tida vision? frågar Johanna. – Vår vision är ju att alla människor ska ha möjligheten att göra det de vill och kan, det är det som vi arbetar för. Hur vi ska nå dit är något som vi arbetar med kontinuerligt. Vi kommer fortsätta arbeta med efterlysningar, vi kommer fortsätta att utbilda så att fler m änniskor lär sig hur och varför det är viktigt att arbeta med dessa frågor. Sedan vill vi att dessa frågor ska vara aktuella i alla orga nisationer. Att alla ska ha ett medvetet och kontinuerligt arbete när de arbetar med jämlikhetsfrågor, svarar Aurora.
PÅ OCH UTANFÖR CAMPUS
Tips & Pepp
FRÅGA STUDENTOMBUDEN Disciplinnämnden Hej, Jag är misstänkt för plagiat på en hemtenta, och nu har jag blivit anmäld till disciplin nämnden. Vad betyder det? Vad kommer hända nu?
?
/OROLIG
Hej! Vi förstår din oro, och ska försöka reda ut dina frågetecken. Det första som händer nu är att du har möjlighet att skriva ett yttrande, dvs en text där du f örklarar vad som har hänt ur ditt perspektiv. Yttrandet ska skickas in inom en vecka från att du får anmälan. Sedan kallas du till ett möte med disciplin nämnden, vilket ofta kan dra ut på tiden och kan ta ett par månader upp till ett halvår. Du får ha med dig någon på mötet och det kan vara någon av oss stu dentombud. Där får du chans att uttala dig om vad som hänt och komplettera ditt yttrande. Disciplin nämnden kan besluta att antingen lämna ärendet utan åtgärd, att utdela en varning eller att avstänga studenten från studier i maximalt 6 månader. Beslu tet tas i samband med mötet, så du får besked innan du går därifrån.
!
Instruktören Robert Olofsson tränar ihop med nyfrälsta Louise Westbeck.
Foto: Celia Ahlström Söderling
/SOFIA & FRIDA
På fritiden:
Studenterna som slår ett slag för hälsan Karate kan ha rykte om sig att vara en kampsport inriktad på fajting, men på Stockholms Studenters IF står hälsan i fokus. Robert Olofsson är instruktör i karate och tycker att tjusningen med kampsporten är att den p assar för alla åldrar och kroppstyper. – Karate fungerar hela livet. Vi har några äldre som kommer på besök ibland som är riktiga före bilder. Vissa av dem är över 70 år och tränar fort farande. De har bra styrka, bra rörlighet och bra kondis. De flesta som är 70 har inte den kropps kontrollen. Så vill man så kan man träna från unga år tills det är dags att gå vidare. Det gillar jag, säger Robert Olofsson.
När, var, hur? Träningen är på måndagar 18.00-19.30 och/eller på torsdagar 19.00-20.30 på GIH. Utrustningsmässigt så räcker det med ett glatt humör och gymkläder, även om de som hållit på ett tag har Gi (karatedräkt). Läs mer på föreningens hemsida, www.stockholmsstudentersif.se, där info även finns om föreningens 19 andra sporter.
!
Varje pass är det ungefär 20-30 personer som trä nar. Bland veteranerna är majoriteten killar men bland nybörjarna dominerar tjejer – en ökning jämfört med tidigare. Könsfördelningen i grup perna ligger runt 65 procent tjejer och 35 procent killar. – Vi har inte gjort någon riktad reklam till tjejer på karaten men det har blivit fler. Könsfördelning en generellt på hela föreningen tror jag är jämn, möjligen med lite övervikt på tjejer. Sen gissar jag att en orsak kan vara att vi tränar för hälsan och inte är så tävlingsinriktade. SU-studenten Louise Westbeck är en av tjejerna som börjat träna. Hon började träna karate i höst as och är fast. – Karate är den ultimata träningen – den har styrka, rörlighet, balans och kondition. Man får bra koncentration och fokus och det har lite influ enser från yogan, med andningen. Man tränar till och med synen genom att hålla koll på sin mot ståndare, säger hon. Enligt Robert Olofsson är det mycket med kara ten som kan appliceras på resten av livet. – Mycket med karaten handlar om att hitta ba lans och harmoni, stilen heter ju Go-Ju-Ryu [det betyder ”hårda-mjuka”, reds. anm.]. Kommer det en hård attack så gör vi någonting mjukt och leder undan det. Då skadar vi inte varandra utan klarar oss bägge oskadda. Samma sak kan tillämpas i ar betslivet. Om någon kommer in och skriker – för dem lite åt sidan, led bort det mjukt och inga kon stigheter längre. Det funkar. Den mentala utveck lingen, den kommer med att man har tränat karate ett tag, avslutar Robert Olofsson.
Frida Holmdahl och Sofia Johnsson är studentombud på Foto: Miriam Bratt Stockholms u niversitets studentkår.
Vad innebär en avstängning? Hej! Jag och en annan student är misstänkta för otillåtet samarbete, vad händer om vi blir avstängda? Kommer det vara synligt för en framtida arbetsgivare?
?
/TACKSAM FÖR SVAR
Hej! Tack för din fråga, det är många som undrar vad som gäller vid disciplinärenden och av stängning. Det som händer om du blir avstängd, vil ket kan o mfatta 1-6 månader, är att du inte får delta i undervisning eller använda dig av universitetsbiblio teket under den tid avstängningen avser. Under den tiden syns det i Ladok att du är avstängd från studier, men den informationen tas bort efter att avstäng ningen slutat gälla och är inte synligt efter det. Där med kommer en framtida arbetsgivare inte kunna se det i ditt studieintyg eller motsvarande.
!
/FRIDA & SOFIA
LÄS TIDIGARE FRÅGOR på gaudeamus.se/studentombud.
Få svar på dina frågor! Studentkårens studentombud svarar på dina frågor, stora som små. Frågorna kan ställas helt anonymt men ska vara studierelaterade. Mejla dina frågor till studentombud@sus.su.se
Celia Ahlström Söderling
2/2017 Gaudeamus 25
In English
FOR INTERNATIONAL STUDENTS
During the refugee crisis in the autumn of 2015 Nikita Feiz decided she wanted to use her law studies to make legal rights more understandable to the arrivals.
Photo: Miriam Bratt
Uses her studies to help refugees At Stockholm University, there are roughly 28,000 full-time, year-round students. One such student is law student Nikita Feiz who founded a national organization, Asylrättstudenterna (Asylum Right Students). The association has the m ission to provide consultation for migrants free of charge, educate their members on migration rights and to inform the public on the current laws regarding migration. During the autumn semester of 2015, a large number of refugees arrived in Europe. Law student Nikita Feiz, was, like many others, upset about the situation and wanted to help out. As she studies law, she thought it should be possible to contribute with legal advice.
Gaudeamus online Gaudeamus’ ambition is to reach out to all students at Stockholm University. Therefore we are proud to inform you that we’ve initiated a collaboration with students from the Institute for Interpreting and Translation Studies. From now on more articles than ever will be translated into English and published on our website.
www.gaudeamus.se 26 Gaudeamus 2/2017
“My thought was that we had to make the legal rights more understandable and easily accessible for those arriving here. And as law students we should be able to help with that,” Nikita says. Nikita first contacted Louise Dane, a PhD student specialising in migration law at Stockholm University. Nikita asked if Louise Dane was available to conduct a course on asylum and migration law for Nikita and other students who wished to help refugees. The answer was yes. Before the first course began, Nikita hoped that 25 students would turn up. But the attendance was far more impressive than that. Almost 300 law students gathered at the ABF building in Stockholm. “Obviously, it felt absolutely fantastic,” Nikita declares.
Putting it into practice Immediately after the course, the students began to make their presence known at Stockholm’s Central Station. Clad in yellow vests with “Law Student” printed on the back, they stood ready to answer questions to the best of their abilities. According to Nikita they were initially met with some doubt from practising lawyers. “I think it worked because we were always fully aware of our own limitations as students. And when practising lawyers and such saw that our efforts actually paid off, they too became far more positively inclined towards the whole thing. After a while, the Swedish Bar Association began to support us, which was, obviously, an unbelievable validation.” Nikita explains how, in the early days, it was difficult to deal with the stories and personal fates that they encounte-
red at the Central Station. “In the beginning, it was very hard to handle. I now think that I have learnt to relate to the people I am helping, without dehumanising them. We have to help them the best we can, and even if we may feel for them, we can’t allow our own emotions to take over because if we do, we would not be able to help them as well.”
The movement grows A year and a half has passed since Nikita came up with the idea that came to be known as Asylrättstudenterna. The association has since spread, and is now also active in Malmö, Lund, Gothenburg and Uppsala. “Legal advice for recent arrivals is needed and I think with this, we also addressed a need experienced by law students. The law programme is so theoretical and there are a lot of students who both want to help and want to be able to do something practical”. Asylrättstudenterna is no longer present at the Central Station. Today, they provide legal advice once a week at Rosa stationen in cooperation with Refugees Welcome Sweden. They also organize events where students get the opportunity to visit organizations and agencies working with asylum and migration law.
Prioritising union work From as early as 13, Nikita got involved with associations. She describes attending board meetings while her friends were off to football and other activities. “I think my passion has to do with my own background. I was born in Sweden, but my parents came here after fleeing the revolution in Iran. There has
”I think it worked because we were always fully aware of our own limitations.” lways been a lot of conversations about a democracy, politics and community in my home,” Nikita explains. This passion for justice and human rights lead Nikita to study law at SU. However, she has many times been disappointed with the curriculum as she thinks it is too little focus on human justice and questioning law. “In the whole programme, for example, there are only one or two lectures on migration law. That is noteworthy considering that it is such a current and important subject.” Nikita recommends that others get involved with different organisations or associations. “I don’t believe in the idea that getting involved with such groups has to be extremely time-consuming. It is generally possible to find a level of involvement that suits you.” Participating in associations can be a strategic move, as something to include on your CV, but that is not how Nikita views it. “That has never been my motivation or intention, but as the years have passed, I have now come to realise that my involvement has opened doors. Anyway, it’s probably a merit to have it on there” says Nikita. Text: Miriam Bratt Translation: Jenny Berglund
FOR INTERNATIONAL STUDENTS
In English
COLUMNIST SORAYA TAVAKOL
The blessings of diversity
Vladimir Djokanovic moved from Finland to study politics and economics at Stockholm University.
Photo: Private
”Swedish friends are not easy to find” Vladimir Djokanovic is 22 years old and studies Political science and economics. Tell me about yourself, how long have you been studying here? ”So my name is Vladimir. I come from Finland and my roots are, like I would say, from Serbia. And I’ve studied here for three years, except last semester when I did my exchange studies in Canada. I’m about to finish my studies, hopefully this spring. I study the Political science and economics programme.” What is your perspective on living in Sweden, especially Stockholm? "It is a really nice city to live in, there’s a reason why I call it home. Of course it’s beautiful. There’s a versatility to it,
”You kind of have to start from the beginning here.” like in the beginning you don’t really see it. Then the more you get into it the more you like... fall in love with it. You also need perspective. For instance when I was
an exchange in Canada I fell even more in love with Stockholm. I even talked about this with a lot of other friends and they also agreed. I fell more in love with Stockholm when I studied abroad." What does your social life in Stockholm look like? "Well I think what saved me here especially in the beginning is that I found a lot of international students. Because Swedish friends are not that easy to find actually. It’s because of the nature of the Swedish people and since Swedish students still have a lot of connection to high school and their long lasting friends. But I mean I also have Swedish friends, but yeah." Do you think you would have had the have same experience of university life if you had chosen to study in your native country? "Absolutely not! Not for the pure reason that it’s a different country. You kind of have to start from the beginning here and build this kind of social network. But also it’s about learning a new language and building a new home. "
Rosa-Piera Cruz
ASK THE STUDENT OMBUDSMEN Photo: Miriam Bratt
Residence permit problems Hi! ? I am a master’s student at Stockholm University since the spring term 2016. For this term I needed to apply for an extension of my residence permit, and I recently found out that it was denied. I don’t know what is going to happen now, and I was wondering if you can help me in any way? TARA
Frida Holmdahl and Sofia Johnsson work as Student Ombudsmen at The Student Union.
Get answers to your questions! The Student Ombudsmen will answer all of your study related questions. So if you are pondering on a question, send it to studentombud@sus.su.se anonymously and get answers.
Dear Tara! We're sorry to hear that your permit was disapproved. Unfortunately we cannot help you with this situation, since we only deal with matters concerning the university. You can make an appeal, if you have questions on how to do this you can contact the migration agency. Good luck!
!
FRIDA & SOFIA
DIVERSITY AND MULTICULTURALISM is something I celebrate, because without it I myself wouldn’t exist. But we live in times where both concepts have become highly criticized for leading to consequential effects. However, with political events such as Brexit, Donald Trump as the new US president, the upcoming election in France, where a nationalist party might win, we need to discuss what diversity and multiculturalism actually means and what it contributes to our societies. THOSE WHO ARE against diversity emphasize that it only leads to cultural clashes, economic and social problems, and an increase in discrimination and hatred. I’ve heard many people use these three consequences as reasons for closing borders and minimizing migration. However, to me these problems have solutions. I understand that closing borders for a time period is beneficial in allowing us to find solutions to migration problems and better develop integration schemes. Nonetheless, it is important that we do not forget to feel empathy and respect for others, their cultures, beliefs, ethnicities, and struggles.
”We need to discuss what diversity and multiculturalism actually means.”
BUT WE NEED TO remember that diversity firstly al-
lows us to further develop our learning capacity by understanding different ways of thinking, reasoning, socializing and doing things. Secondly, it brings us closer, through exposing us to our diverse human history. Thirdly, it exposes us to further friendships and love. DIVERSITY HAS BECOME an inherent part of our global
society and is something that we cannot live with out. The brightest inventions in human history are results of cultures learning from each other or merging. Empires such as the Persian, Greek, Roman, Ottoman and Moghul were all multi-cultural, and this was part of their success. But this does not mean that cultural diversity isn’t challenging. There are many political and economic issues to discuss in the near future, which may lead to increased moments in which the integrity of the democratic and cosmopolitan system may be broken. However, I urge for all of us to go out and educate ourselves on our differences and commonalities. Do it for the previous generations who put aside their differences in order to create the world we live in today. SORAYA TAVAKOL is half-Swedish and half-Iranian. She studies her Bachelor’s in Business Administration and Political Science at Stockholm University.
2/2017 Gaudeamus 27
Ett annonsuppslag från Stockholms universitet
Stockholms universitet i Gaudeamus Ansvarig utgivare: Linda Carlsson, Samverkansavdelningen Redaktör: Hanna Hellzén Cramér, hanna.hellzen.cramer@su.se Foto: Niklas Björling, Marc Femenia, Clément Morin, Sarah Cooper och Nina Gorfer
Stockholms universitet i Gaudeamus Frågor till en alumn
Mats Nilsson och Malte Kühnemund, forskare på SciLifeLab testar mobilmikroskopet som de hoppas kan hindra utbredningen av antibiotikaresistenta bakterier och rädda liv.
DNA-koll med mobilen ger pricksäker behandling Med hjälp av ett nytt mikroskop som sätts på en vanlig mobiltelefon kan läkare ställa diagnoser på till exempel cancertumörer och infektioner som tuberkulos. Uppfinningen kan bli ett vapen i kampen mot antibiotikaresistens. Ett litet, enkelt och billigt mikroskop som skrivs ut i en 3D-skrivare och kopplas till kameran i en mobiltelefon kan användas för att granska prover från en tumör eller bakterier, virus och svampceller. Mikroskopet och mobiltelefonen kan visa hur DNA-kedjorna i provet ser ut, och om läkarna upptäcker vissa varianter kan de veta precis vilken form av cancer, bakterie eller virus det rör sig om. Den här typen av undersökning kallas DNA-sekvensering och är viktig för att veta vilken behandling som blir mest effektiv. – Jag är van vid att det behövs stora, dyrbara och komplicerade apparater som fyller ett helt rum för att göra DNA-sekvensering. För mig var tanken att man skulle kunna göra detta med en mobiltelefon väldigt intressant. Det öppnar för många nya och väldigt viktiga användningsområden, säger Mats Nilsson verksam vid Stockholms och Uppsala universitet och SciLifeLab i Stockholm. I dag görs DNA-sekvensering i
laboratorier på de stora sjukhusen. Det lilla 3D-printade mikroskopet kan göra tekniken tillgänglig för många fler människor, även i fattiga delar av världen. Om mikroskopet
Kan man ta reda på om en bakterie är känslig mot en viss typ av antibiotika kan man välja rätt behandling från början. skulle börja tillverkas i större skala kan priset för tekniken bli under 500 dollar, och den är inte beroende av stadig tillgång till elektricitet eftersom den drivs av batteriet i telefonen. – Antibiotika är ett effektivt medel mot bakterier. Men nu börjar vi förlora det vapnet när bakterierna
blir resistenta. När det gäller tuberkulos är resistensen ett stort problem. Men om man kan titta på DNA-nivå och ta reda på om en bakterie är känslig mot en viss typ av antibiotika kan man välja rätt behandling från början. Där tror jag att det här konceptet har sin stora styrka, säger Mats Nilsson. I en ny studie som publicerats i Nature Communications har tekniken använts för att diagnosticera cancertumörer i tjocktarmen. Genom att granska vissa mutationer i tumören kan man utesluta vissa behandlingar som man vet inte fungerar, och det blir också möjligt att skicka bilder och information om DNA till läkare som befinner sig på andra ställen i världen. Forskarna hoppas också att tekniken kan användas för att snabbare kunna ställa rätt diagnoser på virusinfektioner, som till exempel ebola eller zika-virus. Text: Elsa Adrielsson Helin
FA K TA | Mikroskopet är resultatet av ett samarbete mellan forskare på California Nanosystems Institute vid UCLA, som har byggt själva mikroskopet, och forskare vid Stockholms universitet, Uppsala universitet och SciLifeLab vilka har arbetat med analysen av DNA-kedjorna.
28
Jag har haft extrem nytta av min utbildning, jag hade aldrig kunnat göra det jag gör idag utan den. JENNY JÄGERFELD Psykolog, föreläsare och författare Hennes bok ”Här ligger jag och blöder” tilldelades Augustpriset 2010. Den 30 mars deltar hon i Alumnträffen på Psykologiska institutionen. 1. Vad har du gått för utbildning? Jag har gått psykologlinjen vid Stockholms universitet och sen även pluggat filosofi, sexologi och litteratur. 2. Vad minns du mest från din studietid? Jag minns nog egentligen allra mest festerna som vi hade i Kafé Katz på Psykologiska institutionen om jag ska vara helt ärlig. Det kafét är stängt nu. Så himla synd! 3. Vilken nytta har du haft av din utbildning? Jag har haft extrem nytta av min utbildning, jag hade aldrig kunnat göra det jag gör idag utan den. Jag har fått till den perfekta blandningen av psykologi och skrivande i flera områden av mitt yrkesliv. 4. Vad kommer du ägna dig åt framöver? Jag ska redigera klart min kommande roman som ska heta ”Någonting måste brinna” (tror jag) och börja skriva på nästa bok för barn i åldern 9-12 år. Sen ska jag föreläsa, ha klienter i terapi, skriva krönikor och svara på frågor om sex och sexualitet för psykologiguiden, svara på frågor från barn i SvD Junior, göra utredningar för en skola och vara med på ”Psykologer läser böcker”-event. Lite av varje som jag alltid gör. Läs mer: su.se/samverkan/alumn
Ett annonsuppslag från Stockholms universitet Studentavdelningen i Studenthuset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se su.se/utbildning
Stockholms universitetsbibliotek Hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, kopiering och läsplatser. 08-16 28 00, forum.sub.su.se, sub.su.se
Följ oss även på: rektorsblogg.su.se facebook.com/stockholmsuniversitet twitter.com/stockholms_univ instagram.com/stockholmuniversity
På gång Vi söker nya studenter till Egentligen Vill du inspirera andra till fortsatta studier? Välkommen att vara med i Egentligen – en digital aktivitet där du svarar på frågor och berättar om hur det är att egentligen studera vid Stockholms universitet. Skicka din intresseanmälan med CV senast den 10 april till egentligen@su.se. Läs mer på su.se/utbildning/ studentliv/möt-våra-studenter/ nyrekrytering-till-egentligen
Studentambassadören Sofia Ulriksson tycker om att inspirera elever till universitetsstudier.
Sofia har det perfekta extrajobbet – Att vara studentambassadör är att ha det perfekta extrajobbet när man pluggar, säger Sofia Ulriksson som har hunnit med många uppdrag bredvid juridikstudierna under de cirka tre år hon varit ambassadör. – Det är ett väldigt stimulerande och givande jobb, samtidigt som det finns en förståelse för att du som student ibland måste tacka nej till uppdrag om det krockar med exempelvis en tenta. Sofia understryker att hon tycker att det är viktigt att man ställer upp och tar på sig några uppdrag när man väl har blivit studentambassadör och gått introduktionsutbildningen. – På utbildningen får man lära sig hur man informerar om Stockholms universitet, hur man håller tal på ett proffsigt sätt, hur man kan hantera nervositet och så vidare, berättar hon. Uppdragen handlar sedan främst
om att åka till gymnasieskolor för att informera och inspirera till studier vid Stockholms universitet. Man kan även arbeta på universitetets olika evenemang som Öppet hus och Välkomstdagen, och i monter på utbildningsmässor. – Jag gillar verkligen att föreläsa och att vara ute på skolor. Något av det roligaste jag har gjort är att vara med i en panel som eleverna fick ställa frågor till, säger Sofia och lyser av entusiasm. – För mig är det extra givande när jag möter elever som är skoltrötta och som tror att universitetsstudier inte är något för dem. Då har jag en chans att påverka dem och visa att
Följ oss på Instagram och Facebook! Instagram @stockholmuniversity Facebook Stockholms universitet Stockholm University
man kan känna sig för och prova på en fristående kurs som inte ens är på heltid i början. – Själv var jag verkligen skoltrött efter gymnasiet så jag jobbade i ungefär ett och ett halvt år och läste samtidigt en kvällskurs i franska på 7,5 högskolepoäng innan jag bestämde mig för att hoppa på Juristprogrammet. Det finns så otroligt många roliga ämnen man kan läsa här. Vill du veta mer om vad det innebär att vara studentambassadör? Läs mer här: su.se/studentambassador Du kan även göra en intresseanmälan till nur.karademir@su.se
Sök höstens utbildningar senast 18 april Webbanmälan till höstens utbildningar är öppen. Välj bland 190 program och 1700 kurser. Här hittar du aktuell information om vårt utbud: su.se/utbildningskatalog
Hitta jobb och praktik på MyCareer MyCareer är jobb- och karriärportalen för dig som studerar eller har studerat vid Stockholms universitet. Läs mer på su.se/mycareer
Ring tipstelefonen vid brott
08--161155 Här går det att anmäla brott, hot, trakasserier, ekonomiska oegentligheter eller annat rörande säkerheten vid universitetet. Tipsen kan lämnas anonymt. Telefonen har en telefonsvarare utan nummerpresentatör som avlyssnas regelbundet. Öppen för studenter och medarbetare. Vid akut fara ring 112.
29
Studentkårens nyheter Studentkårens nyheter © Kårsidorna innehåller information från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Josefine Malmkvist, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på 08–674 62 17 eller josefine.malmkvist@sus.su.se.
Aktiviteter för och med studenter hittar du på vår webb: sus.su.se
LEDARE
MEST GILLAT UNDER VÅREN
Mångfald höjer kvalitén på universitetet
SUS på Instagram @sustudentkar
I
bland är det lätt att glömma bort vilken stor och fantastisk företeelse Stockholms universitet faktiskt är. Betydande delar av Stockholms absoluta närområde avsatta enbart för utbildning och forskning. En gigantisk arbetsplats, med tusentals anställda med de mest diverse och spännande sysslor. Och så förstås, tiotusentals studenter på daglig basis. Studenter från världens alla länder, från alla delar av Sverige och Stockholm, med olika bakgrunder och erfarenheter, olika drömmar och förväntningar, olika problem och farhågor. Något som gör Stockholms universitet speciellt, och som också gör Stockholms universitets studentkår speciell, är den enorma bredd av kunskapsämnen som lärs ut och forskas på vid universitetet. Här ryms biokemister och lingvister, statsvetare och förskollärare, astrofysiker och jurister, företagsekonomer och osteologer. Allt det här gör universitetet till en fantastisk mötesplats. Mångfalden innebär fler perspektiv, som breddar och kompletterar varandra. Det höjer också kvalitén på den kunskap som förmedlas och produceras vid universitetet,
“
Vi behöver alla göra mer för att vårt universitet verkligen ska tillhöra alla.
både i och utanför de formella miljöerna. Vi på kåren gör vårt bästa, tillsammans med det fantastiska föreningslivet på SU, för att underlätta möten och främja gemenskapen studenter emellan. Har du svårt att hitta det sammanhang som passar just dig? På vår webb kan du se en förteckning över de trettiotal föreningar som vi samarbetar med. Här kan du hitta allehanda sammanhang, med en bredd av intressen och människor. Ett annat tips för dig som letar sammanhang är att engagera dig i din fakultetsförening, ditt lokala studentråd, eller några av kårens alla sociala aktiviteter och program. Samtidigt som vi ska vara stolta och glada över den mångfald som finns vid universitetet, får vi inte blunda för att det finns betydande ojämlikheter. Alla studenter bemöts inte på lika villkor. I det här numret har du kunnat läsa om en del av det arbete som vi på studentkåren gör inom lika villkorsfrågor. Vi behöver alla göra mer för att vårt universitet verkligen ska tillhöra alla. Vill du engagera dig i lika villkorsfrågor? Gå med i vårt jämlikhetsnätverk eller bli lokalt jämlikhetsombud! Tillsammans kan vi arbeta för att åstadkomma ett mer inkluderande universitet, som i ännu större utsträckning kan utgöra en manifestation av mångfaldens många fördelar.
Paloma jobbar för lika villkor
MÅNADENS MEDARBETARE Paloma Halén Román Samordnare lika villkorsfrågor Hur hittade du till kåren? – Jag har inte varit engagerad i kåren under min studietid, utan det var en slump att jag sprang över annonsen för det uppdrag jag har nu och tänkte ”det vore nog något för mig”. Jag tyckte redan då att påverkansbete, studenträttigheter och lika villkor var oerhört spännande.
VICE ORDFÖRANDE
Vad innebär ditt uppdrag? – Den största delen är ett politiskt påverkansarbete mot universitetet i lika villkorsfrågor. Jag sitter i arbetsgrupper som behandlar frågor om breddad rekrytering, lika villkor, jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Därtill arbetar jag med driva studentriktade nätverk, såsom Jämlikhetsnätverket, och kårens interna lika villkorsarbete.
presidiet@sus.su.se
Vad har du på gång just nu? – Eftersom min mitt uppdrag är väldigt
ORDFÖRANDE Henric Södergren
Stefanie Tagesson
30
brett är det många bollar i luften! Men det som är mest aktuellt är arbetet med breddad rekrytering och deltagande. Här arbetar jag parallellt med många olika saker, varav den mest aktuella är vårt samarbete med Studieoch språkverkstaden, en viktig instans när det gäller att hjälpa studenter att lyckas med sina studier. Samarbetet är fortfarande nytt men vi har flera spännande saker på gång, bland annat ett lunchseminarium den 19 april i Kårsalen. Vad är det bästa med kåren enligt dig? – Föga förvånande tycker jag kårens påverkansarbete är det som är mest spännande. Även om vi gör andra roliga saker tycker jag säkerhetsställandet av studenters inflytande över sina studier är det absolut viktigaste och det jag brinner mest för. Utan studentrepresentation skulle studentperspektivet helt glömmas bort när viktiga beslut tas.
StudentUnion UnionNews News Student
4
Student Union Election Activities in April
1.
2.
TIPS FROM THE STUDENT UNION
Did you know that there is to be a student union election in April? There will be lots of activities you can take part in to learn more about the election and the parties. Maria Lunusjkin, project manager for this year’s election, tells us about what is going on in the upcoming weeks.
3.
4.
1. EASTER KICK-OFF ON APRIL 3 Swedish traditional Easter pastries and crafting. Meet & Greet with the parties in Kårsalen from 12 pm to 2 pm! This is also the last day to become a member if you want to vote in the election.
2. LUNCHDEBATE ON APRIL 18 Lunch and debate with Gaudeamus! Meet all the parties and participate in the election roast 2017! The debate will take place in Studenthuset from 12.15 pm to 1.15 pm.
3.DEBATE AND MINGLE ON APRIL 20 This is your chance to mingle with all party members, ask them questions and listen to debates. The event will be held at Café Bojan from 5 pm to 7 pm!
4. VOTE! APRIL 24 TO 28 It is time to vote in the student union election! It is possible to vote from the 24th to the 28th of April. You will be able to vote at a booth outside of the Frescati library and online!
THE STUDENT UNION SURVEY
What is the best thing about being an ambassador? Our ambassadors are amazing! They are students who help and support the student union during activities and events, as well as organize their own activities for other students. They also blog at sus.su.se/ambassadors. Each semester we select about 15 students who take part in the program. CAROLINE SEIFERT
JUANITA OLIVERA VÉLEZ
– Being an ambassador entails engaging students and also creating ways to approach such a wide range of interests and backgrounds. The best way to be resourceful, learn to organize one’s time and enjoy great company!
ESTHER MARSHALL
– The Ambee Program is a great way to take a break from university studies and to do something practical next to all the theoretical readings. It is also a great opportunity to work on a project together with a bunch of cool people.
– The best part of being an ambassador for me has definitely been the friends I’ve made. I’ve met people from all over the world and helped to put on some great events. I love being able to help other international students enjoy their time in Stockholm (as well as getting plenty of free NOA.) 31
Posttidning B Gaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Universitetsvägen 2A, 114 18 Stockholm
Stockholms universitets studentkår informerar
Du bestämmer
–rösta i kårvalet! Den 24–28 april är det dags för årets kårval. Då väljs ledamöter till kårens fullmäktige. Som medlem i Stockholms universitets studentkår har du rätt att rösta i valet och därigenom påverka kårens politiska inriktning nästkommande läsår. Läs mer på sus.su.se/karval