Gaudeamus1_17

NUMMER 1/2017 STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅRS TIDNING ÅRGÅNG 93

Gaudeamus

OBEROENDE JOURNALISTIK – FÖR DIG SOM STUDERAR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

TEMA

h s i l g n In E 7 2 – 6 2 page t n e d u St o f n i n o ­Uni 1 3 e g a p

Bostad

MÅNGA RUM PÅ LITEN YTA

VAD KOSTAR DET ATT BO?

HEMMA HOS STUDENTEN

Kan en vägren i Tokyo vara grunden för ett nytt hem? Essä, sid 12-13

Så mycket kan det kosta att hyra en etta av SSSB. Hyreskoll, sid 16-17

Gaddens reporter har besökt tre skilda studentbostäder. Reportage, sid 18-21

NR 1/2017

Innehåll

Gaudeamus nr 1 2017 ”Alla tunnelbanor leder till Gamla stan och Kungsträdgården är vår trädgård.”

Gadden på Instagram

Har du någonsin undrat hur det skulle vara att bo högst upp i Skrapan, i en anrik byggnad mitt i Gamla stan eller kanske på Lappkärrsberget?

Reportage sid 18–21.

Vad händer bakom kulisserna på Gadden? Häng med oss på Instagram, @tidningengaudeamus.

Gaudeamus Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter.

Papperstidningen utkommer 6 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar ­ du universitetets och studentkårens informationssidor.

Vad kostar det att hyra?

Stiftelsen Stockholms Studenbostäder, SSSB, hamnar under luppen i Gaudeamus hyresspecial. Hur höga hyror sätter Sveriges största studentbostadsföretag egentligen?

Hyreskollen sid 16–17.

”Det finns en massa färdiga planer för byggande men som inte genomförs. Man väntar på att priserna ska öka.”

Det finns ett skriande behov av bostäder, men vad beror bristen på? Forskning sid 11.

“De blir glada för samma saker som vi blir glada för.”

Elin Westher och Linnéa Claeson har startat en organisation för att hjälpa hemlösa.

Ett ögonblick sid 9.

INNEHÅLL: 4. Ledare 5. Debatt 6. Nyheter 9. Ett ögonblick 10. Forskning 12. Essä 14. DIY – inredning 16. Hyreskollen 18. Reportage 22. Kultur & Nöje 24. Tips & Pepp 26. In English 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor

CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Cornelia Thomasson 08-674 62 49, cornelia.thomasson@sus.su.se REPORTER/REDIGERARE Miriam Bratt 08-674 62 30, miriam.bratt@sus.su.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Sara Andersson, Sophie Atkins, Lily Dickson Wahlman, Erica Karlsson, Tove Ljung, Sara Melin, Linnea Nilsson, Anna Nordin, Jeanette Norling, Carolina Sundell, Soraya Tavakol.

Omslagsbild: Sophie Atkins.

Korrektur: Axel Allen, Erica Karlsson, Fanny Waller Dahlin.

Grafisk formgivning: Jesper Weithz (2008) samt redaktionen.

KONTAKT Besöksadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 E-post: gaudeamus@sus.su.se Hemsida: www.gaudeamus.se Twitter: @gaudeamus_su Facebook: facebook.com/tidningengaudeamus Instagram: @tidningengaudeamus 2016 Tryckeri: Upplaga: 31 900 ex (TS 2015) Nästa nummer: 30 mars 2017

ANNONSBOKNING Roxx Communication Group AB. 0492-793 00 info@roxx.se VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Tidningen skickas till alla studenter enligt ett avtal mellan Stockholms universitet och studentkåren. Gaudeamus finansieras delvis av Stockholms universitet.

VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum.

Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

341 068

1/2017 Gaudeamus 3

Intro

REDAKTIONENS ORD

Jag iglar mig fast vid min etta vare av en studentlägenhet. Det är förvisso ett villkorat boende, men det är en trygghet.

JA, JAG ERKÄNNER: Jag kombinerar strökurser med

REDAKTIONEN SVARAR: BERÄTTA OM DEN KONSTIGASTE BOENDESITUATIONEN DU HAFT! ANDREAS EKSTRÖM – Jag har inte bott så konstigt, i alla fall inte med Stockholmsmått mätt. Däremot har jag bott väldigt roligt. Jag bodde ihop med min bästa kompis på 22 kvadrat i Flemingsberg. Det var helt underbart, trots att jag sov på en tältsäng mitt i rummet så har jag aldrig haft så kul som jag hade min första månad i Stockholm.

Andreas är reporter på Gaudeamus.

intalar jag mig och klickar vidare på antagning.se.

Bra att den är på kvällen också. Och halvfart. Toppen. Kanske inte särskilt matnyttig, men säkert lätt att ta sig igenom utan vidare ansträngning.

jobb för att ha någonstans att bo. Jag är en av de där som iglar sig fast vid studentettan i stället för att släppa fram nya studenter. Men jag är långt ifrån ensam, När jag läste igenom första utkastet till reportaget (s. 18 – 21) slog det mig att flera av intervjupersonerna pusslar på samma sätt. De är helt enkelt inte beredda att ge upp sina lägenheter och kasta sig ut i andrahandsträsket. En vanlig hyresrätt är avlägsen och för att kunna köpa en lägenhet behöver man först ta sig ur vikariatens hårda strypgrepp, fixa fram en handpenning och ordna ett sånt där lånelöfte från banken. Hur lätt som helst. Eller inte.

MEN VÄNTA LITE... Varför läser jag ens en kvällskurs

JAG SKÄMS ÖVER att jag iglar mig fast och jag skäms

när jag samtidigt jobbar heltid? Jag önskar att jag kunde säga att det är för att det är så himla roligt, men sanningen är en annan. Liksom många andra har jag hamnat i det där mellanläget mellan student- och arbetsliv. Studier är inte längre min primära sysselsättning, men jag har heller inte riktigt möjlighet att lämna det bakom mig. Att avsluta mina studier skulle nämligen innebära att jag ger upp mitt boende.

över att jag motvilligt upptar en plats på kvällskursen i Onödigt vetande, men jag vet inte vad jag annars skulle göra i den här bostadskrisen.

IDA VANHAINEN – Under mitt utbytesår i Libanons huvudstad Beirut bodde jag på en del tveksamma ställen. En kortare period delade jag med en tjej som hette Kharam. Hon var tatuerad och sov med kniv. En natt när jag inte var hemma sålde hon min säng. Jag sov på golvet en natt och flyttade sedan ut följande morgon.

Sedan dess har jag inte delat rum med någon.

Ida är nybliven reporter på Gaudeamus.

Cornelia Thomasson, Chefredaktör Gaudeamus

I årets första nummer står bostaden i fokus. Spana särskilt in Hyreskollen på s. 16-17. Trevlig läsning!

KVÄLLSKURSEN I ONÖDIGT vetande verkar skitkul,

UNDER STÖRRE DELEN av mina fem år i Stockholm

har jag haft turen att stå som förstahandsinneha-

TOVE LJUNG – Min konstigaste boendesituation är att jag bor i ett köpcentrum. Nej, det gick inte åt helvete för mig och jag är inte heller en slav för konsumism. Det är en studentlägenhet som är placerad inuti ett köpcentrum på Södermalm.

Konstigast är dock att jag som lever på studiebidrag kan bo på Söder när vissa heltidsarbetare knappt har en lägenhet alls.

I det här numret har Tove gjort Pluggmixen (s. 23).

Annons

Välkommen till Högskolerestauranger!

De bästa rabatterna får du hos oss.

Studentkortet ger dig:

Tjäna pengar på din gamla kurslitteratur.

Spara pengar när du köper ny.

Du hittar oss i Allhuset, Frescati och på www.campusbutiken.se

Välkommen!

20 Kr rabatt på dagens lunch Snabbare kötid Smidigt och enkelt att ladda via dator eller mobil Dessutom 10% rabatt på våra caféer

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

facebook.com/ Hogskolerestauranger

www.hors.se

Stockholm University Student Union (SUS) members play badminton for free during weekdays from 11:00 to 14:00 and the last hour before closing time, and in the weekends from 08:00 to 09:00 and the last hour before closing time.

Visit us at www.stockholmsportscenter.se

4 Gaudeamus 1/2017

GÖR DIN RÖST HÖRD

Debatt: Antagning

Debatt: Demokrati och främlingsfientlighet

"Tillåt rasister på våra gator" börjat på Stockholms Universitet. Liberala studenter bjöd in till en debatt mellan Erik Ullenhag och Jimmie Åkesson. Medan åhörarna köade för att komma in i salen möttes de av en skock studenter från vänstersidan som, precis som vid så många andra liknande event, skanderade ”inga ­r asister på våra gator”. Budskapet var att Sverige­ demokraterna var rasister, och att de liberaler som debatterade mot dem också var det, och att dessa inte skulle tillåtas på gatorna.

EXAKT VAD SOM då lades in, eller vad som bör läggas

in, i rasistbegreppet ska jag inte fördjupa mig i här.

Det jag vill fokusera på är att även den mest intoleranta och inskränkta rasisten måste ha en plats på våra gator. Och att vänstern, när de hävdar motsatsen, bidrar till ett intolerant samhälle som inte står upp för demokrati.

Saga Bowallius.

Foto: Privat.

varje medborgares demokratiska rättighet att inte tycka om demokrati. Men det är hyckleri att vilja inskränka de demokratiska rättigheterna i demokratins och respektens namn.

ATTACKERA GÄRNA RASISMEN . Men beröva aldrig ra-

sisterna deras rättighet att vara just rasister. Jag som är liberal tycker självklart att rasism är förkastligt, men det innebär att vi måste krossa deras argument och stå upp för vår människosyn, för att få dem att tänka till. Vi måste använda demokratin som vårt vapen. Är man inte beredd att stå upp för demokratin och dess människosyn bör man inte klaga på rasisters försök att göra detsamma.

FÖR DEMOKRATIN ÄR aldrig huggen i sten. Det är ett

DEMOKRATI KAN NÄMLIGEN inte bekämpa odemo-

kratiska krafter med odemokratiska medel. Demokratin, om något, måste ju stå upp för demokratin, och tro på dess principer. Vill man använda odemokratiska medel, om än det är mot odemokratiska krafter, är man ju själv inte demokrat. Vilket man såklart inte behöver vara – tvärtom är det

TILL VÅREN HAR JAG sökt in till flera kurser på SU och det

BEDÖMNINGEN AV OM sökande studenter har tillräck-

FÖR DEMOKRATI HANDLAR – som vi alla vet– om

”Jag som är liberal tycker självklart att rasism är förkastligt, men det innebär att vi måste krossa deras argument och stå upp för vår människosyn.”

Förenkla systemet för behörighet som är slående är det mycket kantiga sätt "särskild behörighet" avgörs på. För de studenter som kommer precis från gymansiet förenklar systemet valprocessen. De kan lätt se att de ska börja med Matematik I och sedan ta Matematik II och därefter Matematik III. Men problem uppstår för de studenter som har gått en krokigare väg och, likt mig, har tidigare studier i bagaget. Kanske har man läst både avancerad algebra och kombinatorik tidigare på högskolan, men inte just på SU? Kanske hade kurserna andra namn än just "Matematik II - Algebra och kombinatorik"? Hur ska studenter kunna visa att de kurser de har läst har gett dem kunskaper motsvarande Matematik II och att de därför är behöriga för Matematik III?

DET VAR I VALRÖRELSEN 2014, när jag precis hade

åsiktsfrihet. Självklart ska personer som uttrycker sig kränkande mot andra individer straffas, men detta beror på deras handlingar – att de skadar andra – och inte på deras åsikter i sig. Åsikter i sig måste alltid respekteras, och människor måste, oavsett åsikter, ha lika rättigheter. Det är det åsiktsfrihet handlar om. Det är det som är demokrati.

Debatt & Opinion

vackert, men skört, ting som hela tiden måste stås upp för, för att finnas kvar. Och det kan den endast göra genom sina egna medel – respekten och toleransen. Även mot de respektlösa och intoleranta.

Därför måste vi tillåta rasister på våra gator.

SAGA BOWALLIUS

liga kunskaper görs av personer knutna till den institution varpå kursen ges. Deras bedömning är aldrig 100% perfekt, särskilt inte om det var länge sedan studenten gick kurserna och omorganisationer har gjort att de inte längre ges. Oftast görs bedömningen pessimistiskt efter devisen "helle fälla än fria." I princip är bedömningen slutgiltig. Visst kan den sökande överklaga beslutet till Överklagande­nämnden, men de ändrar bara i mycket sällsynta fall högskolans beslut. I praktiken innebär det att studenten måste visa att denne har de kunskaper som krävs, istället för att högskolan ska bevisa att han eller hon INTE har det. Ett omöjligt uppdrag.

JAG TYCKER ATT systemet med särskild behörighet bor-

de ändras så att det i tveksamma fall bedöms i studentens favör. Det värsta som kan hända om en student blir antagen till en kurs utan att ha tillräckliga förkunskaper är att han eller hon inte klarar av den. Men studenter som inte klarar av kurser är vardagsmat på högskolorna! Kostnaden för att "ge studenten en chans" är därför mycket låg. Det bästa som kan hända är att studenten utan problem klarar av kursen, vilket ger pengar till högskolan och förbättrar studentens chanser i arbetslivet. Därför tycker jag att bedömningen av särskild behörighet bör ändras så att den hellre friar än fäller.

BJÖRN LINDQVIST

ARG ELLER UPPRYMD? Dina åsikter är viktiga för oss. Skicka gärna in din debattartikel eller insändare. Vi publicerar godkända artiklar i tidningen och på webben gaudeamus.se Mejla oss på gaudeamus@sus.su.se

VICE ORDFÖRANDE LUF STORSTOCKHOLM

Svar på Debatt: Att studera med en funktionsvariation – Hjälp är en rättighet. Nr 6/2016 Jag läser debattartikeln om att studera med funktionshinder och rättigheten till hjälp. Jag tycker det är fint att det lyfts fram, men jag önskar det fungerade så som det beskrivs i artikeln för alla. Det är inte min upp­levelse.

MIN UPPLEVELSE ÄR dessvärre inte alls att universite-

tet är behjälpliga, vare sig samordningen för studenter med funktionshinder, eller institutionerna. Jag upplever tvärtom att jag har varit otroligt ensam i min kamp att kunna tillgodogöra mig undervisningen. Jag lägger mängder av tid och energi åt att ha möten med olika instanser på universitetet, och dessa möten har under tre terminer varit ganska fruktlösa. Funktionshinder är unika, men universitetet har förpackat funktionshinder i olika boxar, och mitt problem är att jag som individ, med mina individuella funktionshinder, inte

verkar passa in i dessa boxar. Jag försöker se lösningar och vill diskutera dessa förslag, men möts både av samordningens stängda dörrar och enskilda anställdas ovilja att se lösningar. Det gör mig rädd. Rädd för att inte accepteras med de styrkor och de svagheter jag har. Rädd att mina svagheter gör att jag inte orkar hela vägen.

JAG UPPLEVER EN misstänksamhet, eller kanske är det

bara plumphet, från universitetspersonal, där jag gång på gång får känslan av att jag anses försöka fuska på grund av mitt funktionshinder. Men det enda jag vill är att ta del av undervisningen och genomföra samtliga moment. Jag vill, som Irene skriver, studera på samma villkor som andra studenter. Eller snarare, jag vill försöka minska mina nackdelar en aning. Jag vill vara en

del av universitetet. Att be om hjälp på grund av ett funktionshinder är inte enkelt, och att då bli misstänkliggjord, eller tvingad av skolans personal att berätta för sina kursare om sina funktionshinder, upplever jag snarare som ett övergrepp. Ingen hjälp. Jag känner nu en olust att gå till universitetet. Jag känner ett obehag att man inte ser individen bakom funktionshindret.

Jag ångrar att jag bad om hjälp då dessa möten angående mitt funktionshinder har kostat alltför mycket och inte står i proportion till vad det genererat. Det har kostat i form av energi och tid, då jag sitter i möte efter möte och pratar om hur mycket sämre jag är än alla andra, och det blir för mig ett övergrepp som jag tar med mig dygnets alla timmar.

ANONYM STUDENT

1/2017 Gaudeamus 5

Nyheter

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

Foto: Miriam Bratt

FRÅN GAUDEAMUS.SE

16 december Arrhenius­ biblioteket flyttar till Frescati Arrheniusbiblioteket ­stänger 23 d ­ ecember och flyttas till ­Frescatibiblioteket. Anledningen är att ett mikroskop ska placeras i biblioteks­lokalen. Bibliotekarien ­Lennart Eklind upplever att student­ erna är förstående inför beslutet men tror att studieplatserna kommer att saknas.

En ny utredning om filialbiblioteken på SU ska påbörjas efter kritik mot uteblivet studentperspektiv i tidigare utredning.

Nytt år och nya löften. Nu har en studie om svenskar och nyårslöften påbörjats på Psykologiska institution­ en på Stockholms universitet. Per Carlbring är en av de psykologer som arbetar med studien. Han berättar att vissa kan tycka att det här är en tramsstudie, men menar att det finns ett värde i att forska om dessa frågor.

Oviss framtid för SU:s bibliotek - ny utredning Filialbibliotekens framtid är fort­ farande oklar. Efter kritik mot den utredning som presenterades förra terminen, som föreslog flera filialbiblioteks nedläggning, har rektor Astrid Söderbergh Widding beslutat att en ny utredning ska utföras. Förvaltningschef Joakim Malmström menar att den nya utredningen ska ta hänsyn till ­studenters önskemål.

MIRIAM BRATT

30 januari Att välja ­förändring Adam Wahlfeldt är masterstudent i Journalistik och berättar om beslu­ tet att säga upp sig från sitt jobb för att sätta sig i skolbänken igen. Det berättar han om i sin webbexklusiva krönika: Jag är livrädd. Trots den varma sanden mellan tårna och en ljum vind från havet så ryser jag när den första ringsignalen går fram. Hoppas att han inte svarar.

Antagningsbeskedet från Stock­ holms universitet anlände för tre dagar sedan. Insikten att jag inte vill fortsätta arbeta med det jag gjort de senaste tio åren kom för mycket längre sedan än så. Jag är 37 år och på semester med familjen.

LÄS ARTIKLARNA och mycket mer på webben, LÄS ARTIKLARNA

gaudeamus.se. Alltid färska och mycket mer på hemsidan studentnyheter! gaudeamus.se 6 Gaudeamus 1/2017

Under höstterminen diskuterades en utredning som föreslog avveckling av flera filialbibliotek på Stockholms universitet, SU. Utredningen har bland annat fått kritik för att sakna studentperspektiv och konsekvensanalyser. Nu har rektor Astrid Söderbergh Widding tagit beslut om att en ny utredning ska utföras.

"Det handlar både om att blir bättre beslut när studenterna får höras och att tudenter har rätt till inflytande.”

SU:s förvaltningschef Joakim Malmström är ansvarig för den nya utredningen och har därför uppdragit arbetet åt Avdelningen för planering och ledningsstöd. Joakim Malmström berättar att den tidigare utredningens syfte främst var att skapa en helhetsbild av SU:s biblioteksverksamhet. Han menar att fokus i diskussionen kring utredningen har hamnat fel.

– I utredningen diskuterar utredarna

vad man skulle kunna göra och det var där fokus hamnade. Både jag och rektor vill komma från det fokuset och i stället fokusera på att lysa genom hela biblioteksstrukturen.

Joakim Malmström håller med om de invändningar som pekar på att utredningen saknar studentperspektiv.

Därför strävar han efter att arbetet med nästa utredning ska genomföras i nära dialog med studentkårerna och tydligt inkludera studenternas perspektiv.

– Det handlar både om att det blir bättre beslut när studenterna får höras och att studenter har rätt till inflytande, säger Joakim Malmström.

Biblioteken står kvar tillsvidare

kring övriga bibliotek gjort. Därför har dessa bibliotek tagits ur utredning.

Lokal­erna ska användas på nya sätt, i ­Arrheniusbiblioteket ska ett mikroskop placeras och i NOD-biblioteket är beslut om användningsområde ännu inte fattat.

Studentkåren glada över beskedet Stockholms universitets studentkår, SUS, lämnade in ett remissvar till den tidigare utredningen. I detta framkom vissa invändningar mot utredningen.

– Vi hoppas på att det som SUS framförde i sitt remissvar ska påverka arbetet med den nya utredningen, alltså att studentperspektiv och konsekvensanalyser ska finnas med. Vi välkomnar den nya utredningen och hoppas att vi ska få vara delaktiga i arbetet, säger Sarah Aldenstig, andre vice ordförande för studentinflytande på SUS.

Alla filialbibliotek, förutom Arrheniusbiblioteket och NOD-biblioteket, ska stå kvar och användas som tidigare fram tills dess att den nya utredningen är klar och beslut om bibliotekens framtid förhoppningsvis kan fattas. Hur lång tid det kan ta vill inte Joakim Malmström spekulera i.

Förslagen kring att förflytta Arrheniusbibliotekets och NOD-bibliotekets samlingar till Frescatibiblioteket har inte stött på det motstånd SU:s förvaltningschef Joakim Malmström menar att studenternas per­ som förslagen spektiv ska tas tillvara i en ny utredning om filialbibliotekens framtid.

Foto: Eva Dalin, SU

12 januari Håller svenskar sina nyårslöften?

Foto: Miriam Bratt

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

Regeringen har upphävt Länsstyrelsens beslut om att stoppa 400 studenbostäder. Bilden ovan visar studentbostäder vid Lappkärrsberget.

Klartecken för 400 studentbostäder Efter en tids ovisshet står det nu klart. Den 12 januari sa reger­ ingen ja till att utöka Gärdets stu­ dentbostadsområde med ytterli­ fare 400 nya bostäder.

CORNELIA THOMASSON

Den 12 januari beslutade regeringen att upphäva Länsstyrelsens beslut om att stoppa planeringen av 400 studentbostäder vid Studentbacken på Gärdet. Det var

i juni 2015 som Länsstyrelsen stoppade den detaljplan som skulle ­möjliggöra för Stiftelsen Stockholms Studentbostäd­ er, SSSB, att utöka S ­ tudentbacken med ytterligare b ­ostäder. Detta med motiveringen att ­ byggandet skulle åsamka för stor skada på naturområdet. Stockholms stad överklagade då beslutet.

Den 12 januari kom regeringens besked: Länsstyrelsen har inte kunnat påvisa att detaljplanen skulle orsaka så stor

skada på naturvärdena att att den måste stoppas.

– Vi anser från regeringens sida att det är möjligt att bygga studentbostäder i det här området. Det är väldigt angeläget nu att bygga studentbostäder, och det här handlar om 400 studentbostäder i ett redan befintligt ­ område, säger Peter Eriksson, bostadsoch ­digitaliseringsminister i en intervju med SVT.

Nyheter

"Den svenska akademiska utbildningen behöver förbättras. Ett sätt är att möjliggöra profilering av högskolor och konkurrens mellan dem. Detta försvåras emellertid av statens kontroll av högskolorna, som öppnar upp för ett konkurrenshämmande betygsarbitrage."

Så skriver Sven-Olof Yrjö Collin och ­Timur Umans från Högskolan Kristian­ stad i en debattartikel i Svenska dag­ bladet 22 januari. Debattartikeln fick några dagar senare ett svar av Charlotta Tjärdahl, vice ordförande för Sveriges förenae studentkårer, SFS.

Charlotta Tjärdahl från Sveriges förenade studentkårer. Foto: Charles Ludvig / SFS

Enligt en rapport från UKÄ åker färre svenskar utomlands för studier än förra året. Skillnaden kan dock bero på en omklassificering. Foto: Pixabay

Studenter rör sig mer i världen Generellt har antalet svenska studenter som åker utomlands för att studera ökat de senaste tio åren. Detta läsår har det dock skett en minskning jämfört med föregående läsår, men det för­ klaras till stor del av en omklas­ sificering av språkkurser.

MIRIAM BRATT

Enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, åker färre svenska studenter utomlands för att studera jämfört med förra året. Under läsåret 2015/16 åkte 29 100 svenskar runt om i världen för utlandsstudier. Under senaste läsåret har den siffran i stället legat på 26 400. Minskningen ska dock delvis bero på en omklassificering av språkkurser, enligt UKÄ:s rapport. Omklassificeringen ska göra att vissa studenter som förr räknades som språkstudenter inte längre gör det.

Trots minskningen har antalet svens-

ka studenter som läser utbytesprogram Ökning de senaste 10 åren eller som anordnar sina egna studier Även om statistiken visar att en minskutomlands ökat. Men antalet studenter ning av utresande studenter har skett som läser språkkurser utomlands har det senaste läsåret så har antalet stuminskat med 67 procent, vilket kan fördenter från Sverige som reser utanför klara den generella minskningen. landsgränserna för studier ökat de seSari Pesonen är utbyteskoordinator naste tio åren. För tio år sedan, läsåret på institutionen för Slaviska och baltis2006/07, åkte 23 850 svenskar utomka språk, finska, nederländska och tyslands för studier. ka på Stockholms universitet.

Hon tycker att intresset för utlandsstudier är förhållandevis stort bland de studenter hon träffar.

– Vi är en språkinstitution, så hos oss är ju ofta studenterna intresserade av utbytesstudier, säger Sari Pesonen.

Statistik från SCB genom UKÄ:s rapport. Grafik: Miriam Bratt

"Hög utbildnings­ kvalitet är en rättighet för alla studenter. En examen inom samma område ska alltså upprätthålla god kvalitet oavsett var du studerat. Det är en princip vi inte kan frångå. Annat vore att godta att vissa studenters utbildning inte håller god kvalitet.

Att staten anser det vara grundläggande borde vi se som något positivt!"

Så skriver SFS:s Charlotta Tjärdahl den 25/1 i en svarande debattartikel i Svens­ ka dagbladet.

GADDENSIFFRAN

17

Så många procentenheter fler sökte till de internationella masterprogrammen vid Stockholms universitet i år jämfört med förra året. I år har 13 368 sökt. Förra året låg den siffran på 11 425.

1/2017 Gaudeamus 7

Nyheter

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

Det ska vara möjligt för föräldralediga och sjukskrivna att vara med i kåren, tycker Malin Forshällen, kårexpeditionsansvarig på SUS.

Foto t v: Miriam Bratt. Foto t h: Helena Jönsson.

Hon vill hjälpa föräldrar och sjuka att inte förlora sina studentboenden Studenter som är föräldralediga eller sjukskrivna får ofta svårt att bo kvar i sitt studentboende då de inte får vara medlemmar i studentkåren. Det är något som Malin Forshällen, kårexpeditionsansvarig på studentkåren, vill ändra på.

Hennes förslag har dock inte vunnit gehör i kårens styrelse.

MIRIAM BRATT

Om studenter behöver vara föräldra­ lediga eller sjukskrivna uppstår inte säl­ lan problem med potentiellt student­ boende. Något som delvis beror på att studenter måste ta åtminstone ett hög­ skolepoäng per termin för att ha rätt att bli medlemmar i Stockholms universi­ tets studentkår, SUS. Det här vill Malin Forshällen, kårexpe­

ditionsansvarig på SUS, ändra på. Hon har inte själv haft dessa problem, men får varje temin frågor från studenter som undrar hur de ska göra för att inte bli av med sitt boende mitt i en föräldraledig­ het eller sjukskrivning.

”Det är jättetråkigt

att säga men det är också bra att kunna börja leta efter ett nytt boende i tid.”

Malin Forshällen har föreslagit till SUS styrelse att föräldralediga och sjukskriv­ na bör kunna få dispens och ha möjlig­

het att vara med i kåren, om de studera­ de när föräldraledigheten eller sjukskriv­ ningen påbörjades.

– När studenter hör av sig med de här frågorna så måste jag svara att vi från kåren inte kan ge dispens. Om man till exempel är sjuk eller har ett barn att ta hand om kan det inte vara bra att behöva oroa sig för sitt boende dessutom, säger Malin Forshällen.

Styrelsen släpper förslaget Malin Forshällen menar att kårstyrelsen var positiv till tanken med hennes för­ slag, men att de inte kunde ta förslaget vidare eftersom det skulle krävas en änd­ ring i SUS stadgar.

– Kåren måste ta hänsyn till att vi inte kan göra stadgeändringar som gör att

vi inte längre anses vara en studentkår, ­säger Malin Forshällen.

Vill driva frågan vidare Trots att styrelsen har släppt frågan så ger inte Malin Forshällen upp. Hon planerar att föra frågan vidare till de som är aktiva inom kårpolitiken för att se om något par­ ti kan tänka sig att driva frågan.

Till de studenter som ska vara föräld­ ralediga eller bli sjukskrivna råder Malin Forshällen att i god tid kolla upp vad som gäller med ens studentboende, om man har något sådant. Hon tipsar även om att kolla upp hur reglerna hos till exempel Försäkringskassan ser ut.

– Det är jätte­tråkigt att säga men det är också bra att kunna börja leta efter nytt boende i tid, säger Malin Forshällen.

Av ANNA NORDIN (text & foto)

SU-studenter tycker till

1. Hur bor du och vad har du i hyra?

2. Tycker du att det är rimligt?

– Jag bor fortfarande hemma men betalar en fast summa varje månad till mina föräldrar, något som vi har kommit överens om att jag ska göra. Just nu betalar jag 1 500 kronor i månanden.

SARA FLODIN AFFÄRSJURIDIK

8 Gaudeamus 1/2017

– Ja jag är nöjd, man ska betala för sig. Bostadsköerna i Stockholm är ju också väldigt långa men sen ville jag plugga klart innan jag flyttar hemifrån.

–Jag delar en lägenhet med några andra vid Medborgarplatsen. Jag hittade annonsen på Blocket, vilket var tur med tanke på bostadssituationen för studenter här. Hyran jag betalar ligger på 3 700 kronor vilket är en rimlig summa ­enligt mig.

JONAS WEISBACH BANKING AND FINANCE

–Jag är nöjd och trivs bra.

Stockholm är en väldigt studentvänlig stad och jag gillar att det är nära till naturen.

– Jag bor hemma eftersom möjligheten för mig finns att bo kvar viket jag ser som ett stort privilegium.

JONATHAN BROTT LITTERATURVETENSKAP

– Ja jag är nöjd. Mina föräldrar har kommit överens om att så länge jag studerar så behöver inte jag betala för mig, vilket jag ser som en stor motivationsfaktor till att fortsätta med studierna. Dock hjälper jag självklart till med annat.

Ett ögonblick

Foto: Cornelia Thomasson

GADDEN INTERVJUAR

På dagarna sitter Elin Westher och Linnéa Claeson i föreläsningssalarna, men på nätterna ger de sig ut i Stockholm med förnödenheter till hemlösa.

”Värdighet är verkligen något vi tänker på.”

Elin Westher och Linnéa Claeson, juridikstudenterna som tillsammans hjälper hemlösa.

Ni har grundat Omtanke Stockholm, vad är det för något?

E: – Omtanke Stockholm är vår or­ ganisation som vi startade i somras.

Vi riktar oss till hemlösa i Stockholm och försöker hjälpa dem så gott vi kan med de medel vi har. Vi sätter bland annat ihop påsar med nödvändighe­ ter, som underkläder och hygienpro­ dukter. Men vi vill också försöka ge dem det lilla extra. De som befinner sig i nöd är också människor. De har samma behov och blir glada för sam­ ma saker som vi blir glada för.

L: – Vi försöker till exempel ge lite finare tvål eller en parfym, ett läpp­ stift, kanelbullar och croissanter. Med de medel vi har nu kan vi inte hjälpa dem att inte vara hemlösa, men vi kan mildra deras lidande lite.

Hur är organisationen uppbyggd?

E: – Dels går vi ut och hittar per­ sonerna och ger dem påsarna. Men mycket av arbetet sker innan när vi hämtar kläder hos privatpersoner, gör research och mejlar sponsorer. När vi började kunde vi inget om det här, så vi har haft möten med större organi­ sationer för att lära oss mer.

Hur mycket tid lägger ni på det här?

L: – Det är väldigt olika. Den senas­ te veckan har vi jobbat nästan dygnet runt. Vi har packat påsar och om nät­

terna har vi gått runt i Stockholm city och sökt upp hemlösa. Då har vi kaf­ fe, te, bröd, bullar, hygienartiklar och vinterkläder med oss. Är det inte läskigt att gå ut själva om natten?

E: – Man vet ju inte vilka man kom­ mer träffa på eller hur man kom­ mer bli bemött. Men vi har ganska bra uppsikt över varandra och pratar mycket om säkerhet.

L: – Det har inte hänt något allvar­ ligt än, men vi förstår ju att vi utsät­ ter oss för en risk. Vi vill heller inte utsätta någon annan för en tråkig si­

”De blir glada för samma saker som vi blir glada för.”

tuation. Värdighet är verkligen något vi tänker på. Vi vill inte pracka på de hemlösa en massa grejer, utan vi för­ söker erbjuda dem saker som de har ett värde av. Det ska vara ett trevligt möte både för dem och för oss.

Hur kom ni på idéen?

E: – Det var i somras. Vi satt och pra­ tade om hur otillräcklig man ofta kän­ ner sig. Till slut växte idéen fram bara.

Det grundade sig i att vi ville göra nå­

gonting konkret och praktiskt. Och kanske så ett frö om att man faktiskt kan göra någonting själv.

L: – Ja, som ett litet alternativ. De stora organisationerna är jättebra och gör grovjobbet. Men vi tror att små al­ ternativ kan vara ett mellansteg. Vi jobbar mycket med transparens. Du ger oss tio kronor, vi köper mensskydd och sedan lämnar vi mensskydden till någon nästa dag. Steget blir ganska kort. Jag tror att människor tilltalas av den tanken. Och om vi kan inspi­ rera människor att hjälpa oss att hjäl­ pa andra så tror vi att det blir lättare för dem att sen ta steget och hjälpa de stora organisationerna också.

Vad har ni för framtidsplaner med Omtanke Stockholm?

E: – Det är många som har hört av sig till oss på vår Facebook-sida och frågat om de kan hjälpa till. Men vi vill ha lite mer fotfäste innan vi tar in fler människor. Vi vill ha lite mer rutin på saker först, men det är jättekul att folk vill hjälpa till.

Men hur hinner ni med att göra det här vid sidan av studier och annat?

E: – Man hinner med det man vill hinna med. Man har lika många tim­ mar per dygn som Beyoncé om man vill! Dessutom är det vår egen grej och vi kan lägga upp arbetet som vi vill.

L: – Jag jobbar på tunnelbanan till och från skolan och handbollsträ­ ningen. Vi tar också med oss påsar­ na hemifrån när vi går på morgonen.

Man möter alltid någon behövande på vägen och det tar ju ingen tid alls.

Man behöver inte vara ett helgon el­ ler en ängel för att göra det, det är en sådan liten grej.

Har ni några tips till studenter som vill starta hjälporganisationer?

L: – Tänk efter innan. Det finns en risk hos volontärer att man har ett väl­ digt gott hjärta men inte tänker rik­ tigt, och gör mer skada än nytta. Jag tror också att man ska fundera över varför man gör saker. Många tänker inte på att alla inte vill ha det man er­ bjuder och det handlar absolut inte om att personerna är otacksamma.

Det är viktigt att minnas att det hu­ vudsakliga syftet är att lindra någons lidande och inte att du som volontär ska få känna dig bra för att du ger bort saker. Det låter kanske självklart men det är värt att reflektera över.

E: – Man måste vara ödmjuk inför att man kanske inte kan så mycket.

Och våga prova helt enkelt. Om det inte blir bra så är det okej, då lär man sig något.

Cornelia Thomasson

1/2017 Gaudeamus 9

Forskning

RÖSTER UR AKADEMIN

Forskarpanelen svarar:

Hur kan forskning bidra till att lösa bostadsbristen?

Stockholm är en stad som står inför stora utmaningar både nu och i framtiden när det kommer till bostadsfrågan. Men vad har forskning för roll i sammanhanget?

CORNELIA THOMASSON (text) IDA ANDERSSON LEKTOR KULTURGEOGRAFI

– Inom Kulturgeografin jobbar vi ofta med bostadsfrågor och planering och vi ansvarar även för samhällsplanerarprogrammet på Stockholms universitet. Kulturgeografer sätter vanligtvis bostadsfrågan i en större kontext, studerar den över längre tidsperioder och gör internationella jämförelser vilket skapar en bättre förståelse för bostadsbristens orsaker.

”Jag försöker förstå och analysera de processer som leder fram till faktiskt byggande.”

URBAN LUNDBERG DOCENT HISTORIA

Foto: Malin Gard, SUS

– Just nu forskar jag om policydrivna klimatinnovationer inom bostadsbranschen för flerfamiljshus.

Här studerar jag hur offentliga och privata aktörer samarbetar för att hitta nya lösningar för att bygga fler bostäder och samtidigt göra det mer miljövänligt än tidigare. Jag försöker förstå och analysera de processer som leder fram till faktiskt byggande, men också identifiera de ”flaskhalsar” som skapar hinder för att nya bostäder etableras.

– Den har förstås mycket att bidra med. Det kan handla om tekniska innovationer som härbärgerar alla krav som ställs på modernt bostadsbyggande. Men ser jag till mitt eget ämne, historia, ligger n ­ ästan närmare till hands att betona forskningens gränser. Till saken hör att bostadsbristen ytterst är en ­politisk fråga.

”Här har historieforskningen en roll att spela. Den bygger inga hus, men skänker insikter, öppnar perspektiv. Hur mobiliseras majoriteter?”

Foto: SU

– Här har historieforskningen en roll att spela. Den bygger inga hus, men skänker insikter, ö ­ ppnar perspektiv. Hur mobiliseras majoriteter? Hur lotsas stora projekt genom ett demokratiskt system som väcker motstridiga viljor till liv? Eller mer cyniskt: hur gör man för att inte stöta sig med allehanda ­intressen? Det är inte säkert att lösningen måste ackompanjeras av pukor och trumpeter. Som historien visar får den politiska makten ofta mer uträttat i det fördolda, inbakad i bilagor till tjocka budgetpropositioner eller i små, men viktiga ändringar i krångliga lagtexter.

TOMMY JENSEN PROFESSOR FÖRETAGSEKONOMI

– För mig, en företagsekonom med etik och moral som utgångspunkt, måste såväl ”boende” och ”brist” relateras till mänskliga behov och relationer samt vårt förhållande till naturen. Några problematiska exempel kan vara: Allt större krav på boendeyta, standard och tillgång till attraktiva platser leder till att vissa platser blir mer exklusiva än andra och de med större betalningsförmåga tar över, till ökad energiåtgång, samt till en slit-och-släng mentalitet, som att byta kök vart femte år!

”Allt större krav på boendeyta, standard och tillgång till attraktiva platser leder till att vissa platser blir mer exklusiva än andra.”

Foto: Eva Dalin, SU

– Forskning med etiska utgångspunkter, inte enstaka inslag, kan sätta såväl bostad och brist i perspektiv och lyfta fram behovet av bostadsbehovsrättvisa, som yta, standard och tillgång till platser, och på allvar ta hänsyn till att naturen inte är ett ymnighetshorn som vi människor bara har att ösa ur.

10 Gaudeamus 1/2017

BOSTADSBRISTEN

"Man kan inte se bostadsmarknaden som en enda marknad. Varje bostad är ju unik beroende på dess läge", menar Lennart Tonell.

Forskning

Illustration: Sara Melin

Bostadsbristen kan inte byggas bort Det råder kris på bostadsmarknaden runt om i Sverige och ofta framhävs att det byggs för lite.

Problemet, menar Lennart Tonell, universitetslektor på Kulturgeografiska institutionen, är dock inte det låga utbudet av bostäder utan att det är för dyrt att bygga.

Bostadsbristen kan inte byggas bort, menar han.

LILY DICKSON WAHLMAN

Det kan knappast ha gått någon förbi att det är skriande bostadsbrist i Stockholm. Unga vuxna som bor hemma, svårigheter att hitta bostad till nyanlända och studenter som får tacka nej till utbildningsplatser är väl kända problem vid det här laget. 2016 förmedlades sammanlagt 11 834 bostäder genom Bostadsförmedlingen, med en genomsnittlig kötid på nio år. I vissa fall låg kötiden på över 20 år.

Samtidigt växer Stockholms befolkning så att det knakar. I den senaste skattningen från Boverkets bostadsmarknadsenkät beräknas länet växa med 30 000 till 40 000 invånare om året.

Det ökade trycket tycks ha märkts av hos länets 26 kommuner som sammantaget planerar att bygga 46 000 nya bostäder mellan år 2016 och 2017. Lennart Tonell, universitetslektor vid Kulturgeo-

grafiska institutionen, är dock tveksam till om krafttag av detta slag kommer att lösa problemet. Enligt honom fram­ träder en betydligt mer komplex bild.

Först och främst menar Lennart Tonell att bostadskrisen är selektiv och slår hårdare mot vissa samhällsgrupper.

– Bostadskrisen är ju långt i från för alla. Om man tittar på söndagsbilagorna så finns det otroligt många lägen­ heter ute till försäljning. Men det är ju för dem som kan betala. Ur den synpunkten så är det ju ingen brist. Det finns ­lägenheter men det är fel sorts ­lägenheter.

Bostäderna blir för dyra Problemet är således inte att utbudet av bostäder är för litet, utan att de bostäder som byggs i dag ofta är för dyra för stora delst av befolkningen. Här utgör höga produktionskostnader ett stort aber. Bristen på byggarbetare s­ätter också ett tak för vad som kan byggas.

Eftersom byggarbetare då kan kräva högre löner ökar även byggkostnaderna.

Att bara öka utbudet går inte, menar Lennart Tonell, då det sällan är möjligt att förtäta ett attraktivt område. I så fall försämras natur- och kulturvärden och därmed även bostadens värde.

– Man kan inte se bostadsmarknaden som en enda marknad. Varje bostad är

”De vanliga prismekanismerna gäller inte för bostadsmarknaden eftersom det finns ett geografiskt läge.” ju unik beroende på dess läge. Den stora efterfrågan på bostäder är i innerstan och i närförorter, säger han.

Bostadsbristen kan alltså inte byggas bort, menar Lennart Tonell.

– De vanliga prismekanismerna gäller inte för bostadsmarknaden eftersom det finns ett geografiskt läge. Det är svårt att bygga mer för att sänka priserna.

En viktig orsak till dagens situation ­beror på att det har byggts för lite u ­ nder lågkonjunkturerna, menar Lennart Ton­ ell. Ett exempel är finanskrisen år 2008 till 2009. Under denna period såldes ­också många kommunala hyresrätter.

Marknadshyror – en lösning?

I den politiska debatten om bostadsfrågan lyfts ibland införandet av marknadshyror fram som ett sätt att få igång byggandet av hyresrätter. Förespråkarna menar att slopandet av den nuvaran-

de hyresregleringen bland annat skulle öka investeringar i nybyggen. Men Lennart Tonell tror inte att en sådan reform är lösningen på bostadsbristen: – Argumentet är att vi skulle öka bostadsbeståndet och få större rörlighet. I så fall skulle priserna höjas i attraktiva lägen och minska i lägre. Men vi har rätt så få hyresrätter kvar i innerstan. Inför vi marknadshyror så skulle hyrorna bli skyhöga och en vanlig familj skulle inte ha råd med det.

Ett annat argument för marknads­ hyror är att det skulle bli en ökad lönsamhet att äga hyresbostäder med följden att fler hyresrätter byggs. Lennart ­Tonell konstaterar dock att det redan finns ett starkt incitament för byggherr­ ar att ­bygga hyresrätter.

– Det finns jättemånga som vill bygga hyreslägenheter i dag. Det är i stort sett redan marknadshyror på nyproduktion.

Inte heller är det markbrist eller långa handläggningstider för markanvisningar som är det huvudsakliga problemet, menar han.

– Det är en myt att det inte finns färdiga planer för att bygga eller att det saknas mark. Det finns en massa färdiga planer för byggande men som inte genomförs. Man väntar på att priserna ska öka.

1/2017 Gaudeamus 11

Bostadsessä

FÖRDJUPA DIG

Framtidens studentboen Att en oansenlig markplätt på 45 kvadratmeter i ett redan överexploaterat område kan vara ­eftertraktad, vet Linnea U Nilsson, student på det internationella masterprogrammet Curating Art, including Management and Law. Hon har fördjupat sig i sju kyosho jutaku, japanska minihus i Tokyo, inför en del av sitt slutprojekt, utställningen 七 : 7 Small Houses, som visats på Gallery C, i Manne Siegbahnhusen.

Av LINNEA U NILSSON (text) SOPHIE ATKINS (illustration)

I

ett Tokyo som sett markpriser rusa i höjden i takt med att ­staden förvandlats från feodaltid till en megalopolis med 39 miljoner invånare, lockar en tomt och med den friheten ett eget ­boende.

Tomten kan vara något så oansenligt som en jordplätt på 45 kva­ dratmeter, men det är ont om tillgänglig mark i de mer c­ entralt beläg­ na delarna som sedan länge är överexploaterade. Mark­plätten är ute till försäljning. Jag tänker mig att dess läge, i rimlighetens namn bor­ de avskräcka, att de okonventionella måtten skulle kännas förtvivlat hopplösa och på det en häftig prislapp; tomten kan trots allt ligga så inklämd att det känns som att du kan nudda vid grannarnas hus­ fasader bara du sträcker ut armarna. Eller så kanske du c­ yklar förbi den där den ligger som en oansenlig ogrästäckt rimpa längs vägrenen.

De här tomterna är naturligtvis billigare än andra mer lättbyggda tomter, konstaterar den prisbelönte arkitekten Yasuhiro ­Yamashita, som ivrigt berättar om alla kreativa möjligheter han ser. Han anser det dessutom vara ett demokratiskt ställningstagande att så många som möjligt ska ha råd och möjlighet att bo, om än på liten yta.

Tatte hanjo nete ichijo. Filosofin kommer från Zen och inne­ bär att vi egentligen bara behöver det mest grundläggan­ de. Det är en tatamimatta att sova på och en halv att stå på, förtydligar Yamashita då jag besöker honom i hans Atelier Tekuto i Tokyo. En flyktig tanke snuddar vid min egen sam­ ling av kläder, handväskor och skor, för att inte tala om allt annat som jag dragit på mig under åren. Jag konstaterar att den där tatamimattan nog snarare skulle göra sig alldeles utmärkt som skomatta i hallen svensk vintertid än ett kom­ plett boende á la Zen. Atelier Tekuto är tankesmedjan som ständigt är på jakt efter nya utmaningar och material. Något som resulterat i bland annat skin, ett fem millimeter tjockt 12 Gaudeamus 1/2017

”Filosofin kommer från Zen och innebär att vi egentligen bara behöver det mest grundläggande.”

plastliknande material, och helt återvinningsbar betong tillverkad av shirasu, avlagring av vulkanaska i stället för av sand. De huserar en trappa ner från gatunivå och det är här framtidens boende kommer till liv genom möten, skisser och modeller.

Den japanska arkitekturen till SU Efter nästan 20 år utomlands i Bangkok, Tokyo, Beijing, London och nu Tokyo igen, slår det mig hur skiftande mitt första år i Stock­ holm har varit. Arkitektur, natur, vägnät, människor, rutiner, ritualer, egentligen allt visuellt, men också dofter och ljud, ter sig annorlunda.

Det var förmodligen anledningen till att jag sökte mig tillbaka till den japanska arkitekturen. Jag har länge fascinerats av japanska kyosho jutaku, minihus. Framförallt formspråket. Därför bad jag om ett möte med stjärnarkitekten Yasuhiro Yamashita. Jag berättade om mina pla­ ner på att fördjupa mig i sju, vilket är en gynnsam siffra i J­apan, av hans minihus för att sedan presentera dem på Stockholms universitet i utställningen 七 : 7 Small Houses.

Yamashita har vid det här laget ritat hundratals minihus, och menar att processen är densamma vare sig han ritar stort eller smått. Jag undrar förstås vem det är som lockas av d ­ etta typiskt japanska visuella formspråk och unika, excentriska arkitektur, och får till svar att det inte nödvändigtvis behöver vara någon konstnärlig person eller någon som kan och vet allt om arki­ tektur. Snarare är det så att de klient­er som bestämmer sig för att ta kontakt med honom vill ha en aktiv del i designproces­ sen och tar sitt blivande hus – rum, yta och själva arkitekturen – på största allvar.

Husen som arkitekterna på Atelier Tekuto ritar är design­ mässigt spännande, även för oss i Sverige som allt oftare

FÖRDJUPA DIG

Bostadsessä

nde på vägrenen? kan läsa i m ­ edier om kommuners rådande markbrist, att det saknas byggmöjlig­heter i Stockholms innerstad, ryska modulhus, contai­ nerboende för ­studenter och Attefallshus. Med all den mediala upp­ märksamhet som ­Atelier Tekuto fått under de senaste åren och alla designpriser de tilldelats ligger det nära till hands att tro att möjlig­ heternas minihus snabbt skulle sprida sig: – Det finns ingen i Japan som efterfrågar rena kopior, kanske för att husen uppfattas som så unika, säger Yamashita.

Han konstaterar att det i stället har varit andra länder som efter­ frågat liknande hus.

– Trots att jag jobbar utifrån individuella önskemål, så är det nog ändå så att jag tittar mer på vad som verkligen behövs i samhället. Det kanske till och med är så att jag tänker alldeles för mycket på fram­ tiden så att folk inte ser eller förstår naturen av det hela, medan andra finner det väldigt speciellt.

Att maximera boendeytan Själv tillhör jag gruppen som finner formspråket på minihusen både spännande och speciellt och försöker tänka mig hur det skulle se ut om en bygglovsansökan landade på bordet framför den svenska ­kommunens byggnadsnämnd. Jag tänker mig ett Lucky Drops som studentboende, varför inte? Huset kom till utifrån det ­japanska ordspråket nokorimono ni wa fuku ga aru, att lyckan finns i det överblivna. Överbliven var just en oregel­bunden landrimpa, i stil med en pizzabit, på 58 kvadratmeter. Tomten är 29 meter lång, tre meter bred mot gatan och smalnar sedan av till 79 centi­ meter. Huset är byggt i ett fem millimeter tunt plastliknande material som Yamashita kallar skin, vilket b ­ idrar till att maximera boendeytan då det är så tunt. Något för oss och m ­ inus tio ­grader? Nja, kanske inte och det skulle säkert byggnadsnämnd­en hålla med om. Men det är ­egentligen mest formen på dessa minihus jag fascineras av där de sticker upp likt ett smycke i omgivningen. Lucky Drops ser ut som en l­ansettbåge eller varför inte en flygplansvinge på kant. ­Insidan rymmer ett tre meter brett källarplan med badrum, kök och vardagsrum, entréplanet, som är ­cirka två meter brett, en entré och övervå­ ningen med garderob, sovrum och en bakdörr. En boendeyta på allt som allt 61 kvadratmeter. Önske­ målet, som kom från ett yngre par, var så mycket

”I Japan råder uppfattningen att mer eller mindre alla byggnader är tillfälliga.”

som möjligt på en begränsad budget.

– Jag försöker rita hus där de bo­ ende i princip kan sträcka sig och vidröra allt plus lite extra, b ­ erättar Yamashita och tillägger att det kanske inte är de mest storslagna ­husen han bidrar med.

Men likväl är det, i enlighet med Zen, minimala ytor som är effek­ tiva och tillfredsställer kundens önskemål.

Tillfälliga byggnader Polyedern Reflection of Mineral har en intressant form som ­skulle ­pigga upp vilken förort som helst. Den fick sitt namn efter sitt ­utseende, en diamant. Som en kritvit tand sticker den ut i grann­ skapet. Av hörntomten på knappa 45 kvadratmeter blev det ett ­betonghus med en boendeyta på 86 kvadratmeter. Kundens önske­ mål var här en iögonfallande arkitektur, maximal boendeyta och en ­parkeringsplats. ­Ytterligare ett exempel är Magritte´s som inspirerats av och fått sitt namn efter Rene Magrittes Le Chateau de ­Pyrenees.

Tomten är på 45 kvadratmeter och den totala boendeytan blev 67 kvadratmeter. Det yngre parets önskemål var ett hus helt i ­betong, även insida och möbler. I samtliga tre hus utnytt­ jas källar­planen som boendeyta.

I Japan råder uppfattningen att mer eller mindre alla byggnad­er är tillfälliga. Det speglas i sättet att bygga och ­likaså vad ­gäller underhåll. Utseendemässigt kan huset se ut h ­ ursomhelst då inga gemensamma estetiska regler råder, men de övriga begränsningar som finns måste följas. Regeln yosekiritsu föreskriver hur stort du får bygga, till exempel en 100 kvadratmeter stor tomt med en begränsning på 50 procent gör att den maximala golvytan inte får överstiga 50 kvadrat­ meter. Chotto, tänker du och så bygger du en källare för du vet att så länge den inte är större än en tredjedel av boendeytan så ­räknas den inte. D ­ etsamma gäller för ditt garage, så länge det är mindre än en femtedel av boendeytan. 40 meter går det bra att g ­ räva sig neråt om du låter bli att krafsa runt bland vat­ ten- och ­gasledningar eller stöka till det för tunnelbanenätet.

Kan en bortglömd vägren kanske bli framtidens student­ boende?

1/2017 Gaudeamus 13

DIY-special

INREDNINGSTIPS

DIY: Inredning för en tunn Är du inredningssugen men känner att du hålls tillbaka av en begränsad hushållskassa?

Vårt pyssliga inredningsproffs tipsar om hur du med tajt budget och lite fantasi kan piffa till hemmets alla vrår.

CAROLINA SUNDELL (text) & SARA ANDERSSON (illustration)

Konstnärlig vas Har du kanske en hop med gamla penslar som stelnat och ligger och dammar (det går lika bra med blyerts­ pennor)? Använd då dessa genom att klistra dem i en lång rad, runt en urna i plast eller trä. Så har du skapat en helt ny ”artsy” blomsterkruka.

Ett grönt akvarium Kanske har du länge funderat på att skaffa ett terra­ rium eller att skapa en egen biotop. Den intresserade behöver inte köpa en ödla för sakens skull utan kan i stället hämta in skogen (jord, lav, mossa, kvistar, ekollon, med mera) och odla hemma i en glasflaska, glödlampa eller en viktoriansk glasbehållare.

Tidningsbord Bygg ett bord av pappersmagasin eller inbundna ­böcker, stapla dessa i två jämna, prydliga högar på golvet och placera sedan en glasskiva eller använd valfritt träslag som bordsskiva. Pluspoäng till den stu­ dent som samlat tillräckligt många Gaudeamus för att lyckas.

14 Gaudeamus 1/2017

INREDNINGSTIPS

DIY-special

n plånbok

Unika kuddar Har du svårt för Marimekkos mönster? Sy egna kudd­ fodral av gamla skjortor eller stickade tröjor, som du tröttnat på att bära men inte vill skiljas från.

Personliga tavlor I stället för att buda på Bukowskis utbud av konst, går det ­likväl att på webben beställa canvastavlor eller att p ­ rinta ut fotografier och därefter rama in. Det är betydligt mer ­personligt att glasa in minnen från en semester och många har säkert foton i album; från Medelhavet, en alptopp eller möjligtvis en souk i Marocko som skulle göra sig bra uppför­ storat.

1/2017 Gaudeamus 15

Hyreskollen

GADDEN KOLLAR HYRAN

Gadden kollar hyran – Hur mycket Hur mycket kostar det att bo i en studentlägenhet i Stockholm?

Gadden bestämde sig för att kartlägga SSSB:s hyror för studentrum och -ettor.

Av MIRIAM BRATT (text & illustration)

S

tudenter tar återkommande upp svårig­heten med att få tag på bostad i Stockholm och när en student väl har fått boende är hyran ofta den största utgiften. Hyrorna v ­ arierar beroende på kontraktsform, läge och boende­ standard. Men det är inte bara studenter som bor i ­andrahand som kan åka på höga hyror, även bland olika ­studentboenden kan hyrorna skilja med flera tusenlappar.

Därför bestämde vi på redaktionen oss för att­ titta lite närmare på vad det kostar att bo med ­Stiftelsen Stockholms ­Studentbostäder, SSSB, som hyresvärd.

”Det kan handla om allt från läge till vad lägenheten har för utrustning och så vidare.”

På kartan till höger ser vi SSSB:s fastigheter mar­ kerade, förutom de i Nacka, Flemingsberg och Täby.

Vi har tittat på de högsta hyrorna för ett rum eller en etta som finns i de fastigheterna. Eftersom den här kartläggningen har baserats på studentrum eller stu­ dentlägenheter med ett rum, och inte på exempel­ vis kvadratmeteryta eller köksmöjligheter, är sprid­ ningen inom urvalet stor. De rum och lägen­heter som r­ edovisas på kartan kan vara allt från 10 till 52 kvadratmeter, och vissa har inte tillgång till varken kök eller pentry när andra har egna kök.

Husen som är markerade med gröna knappnålar har de billigaste ettorna eller rummen, med hyror under 4 499 kronor. De lila knappnålarna markerar hus där de högsta hyrorna ligger på mellan 4 500 och 5 500 kronor. De dyraste hyrorna återfinns i husen som är markerade med röda knappnålar, med en högsta hyra på över 6 000 kronor i månaden.

Billigaste och dyraste boendet Det billigaste boendet som SSSB erbjuder finns i Marieberg. Där finns 15 rum på 18 kvadratmeter ­vardera, som varken har pentry, kök eller tillgång till gemensamt kök. Dessa rum kostar 2 346 kronor i månaden.

SSSB:s etta med högst månadskostnad finns vid Kungliga Tekniska högskolan. Lägenheten är 50 kvadratmeter stor, har ett rum och pentry och kost­

Under 4 499 kr.

SSSB-hus där de dyraste ­ettorna eller rummen kostar 4 236 ­kron­or i månaden.

16 20 Gaudeamus 1/2017 6/2016

ar 8 604 kronor i månaden. SSSB:s rum och ettor kostar alltså allt från 2 346 kronor i månaden till 8 604 ­kronor. Av SSSB:s hemsida framgår dock att de ­lägenheter som är större än 30 kvadratmeter inte hyrs ut till en ensam boende. Dessa ettor förväntas studenter dela på.

Sara Albrecht arbetar som förvaltningschef på SSSB och förklarar att de olika hyrorna beror på att k ­ostnaden sätts utifrån lägenheternas och ­rummens bruksvärde.

– Det kan handla om allt från läge till vad lägenheten har för utrustning och så ­vidare. Helt enkelt en standard på lägenheten, som blir bedömnings­ grund vid hyressättning, säger Sara Albrecht.

Aidin Zandian är ordföran­ de för jagvillhabostad.nu – en förening som arbetar för att unga ska få bättre möjlighe­ ter till boende. Han menar att det är ett problem att student­lägenheter i dag ofta har hyror som är svåra för studenter att klara.

– Uppenbarligen så verkar vår gene­ ration trots låga in­ komster och kassa ­arbetsförhållanden på något sätt kun­ na fixa fram 10 000 kronor i månaden för någon andra­ handslägenhet i en förort. Men det be­ tyder inte att det är rimligt.

Vidare ­förespråkar Aidin Zandian att studentlägenheter byggs inom en pris­ nivå som gör det möj­ ligt att ha existensmini­ mum i åtanke när hyror­ na sätts.

Existensminimum är det belopp som ­ Socialstyrelsen och Kronofogden anser att man i Sverige behöver ha,

4 500 till 5 500 kr.

SSSB-hus där de dyraste ettorna eller rummen kostar 4 519-5 314 kron­or i månaden.

Över 6 000 kr.

SSSB-hus där de dyraste ettorna eller rummen kostar över 6 023 kronor i månaden.

GADDEN KOLLAR HYRAN

Hyreskollen

t kostar det att bo i SSSB-lägenhet? ”Bostadssituationen ser så dålig ut i dag att det är bättre att bo än att inte bo.” ­exklusive ­boendekostnader, varje månad för att uppnå en ”skälig levnadsnivå”. År 2017 ligger existensminimum på drygt 4 700 kronor för en ensamstående vuxen.

– Om studiemedlet ligger på 10 000 kronor så borde hyror på student­ lägenheter för en person max ­ligga på 5 300 kronor. Allting som gör att studenter har mindre att leva på än existensminimum är uppåt väggarna, säger ­Aidin Zandian.

Byggkostnader Sara Albrecht menar att SSSB skulle gå back om de inte tog ut de hyror som de gör i dag, då vinst­marginalen re­ dan är låg.

– När vi tar ut månads­hyror på över 5 000 kronor i ­nyproduktion, så är det för att täcka byggkostnad­er.

Det överskott vi får åter­investeras till 100 procent i SSSB och därmed i våra h ­yresgästers boende­miljö, ­säger Sara Albrecht.

Hon menar des­ s­ utom att bilden av att studenter bara lever på studielån är felaktig.

– Så ser det inte ut i dag. Studenter är inte en homogen grupp. Studenter har ­ olika behov och önske­ mål, men också olika förutsätt­ ningar.

!

Om kartan

Priserna för lägenheter och rum i SSSB:s olika hus kan variera. I huset Embla finns till exempel 178 rum med pentry. Storleken på dessa rum är 20-39 kvadratmeter och hyran ligger på 3 834-6 517 kronor.

Kategorierna som visas på kartan är baserade på den högsta hyran för ett rum eller en etta i vardera hus. Uppgift­erna är hämtade från SSSB:s hemsida.

Studenters olika boendebehov Men hur olika är behoven? Finns det till exempel några studenter som inte har behov av att kunna laga sin egen mat? Aidin Zandian ställer sig kritisk till att det finns studentrum som inte har tillgång till kök eller pentry.

– Jag är väldigt starkt emot hela idéen om att man ska bo lite sämre när man är ung. Den retoriken tyck­ er inte vi inom jagvillhabostad.nu är hållbar. Men det handlar inte om att SSSB är ”bad guys”, utan om att markpriset är så högt, säger Aidin Zandian.

Sara Albrecht tycker också att det är problem­atiskt att SSSB:s rum i Marieberg inte har några köksmöj­ ligheter. Dessa rum hyr SSSB av en bostadsrätts­ förening, vilket innebär att de boende är andra­ handsgäster. Nu hoppas SSSB att bostadsrättsfören­ ingen ska åtgärda kökssituationen.

”Allting som gör att studenter har mindre att leva på än existensminimum är uppåt väggarna.”

– Bostadssituationen ser så dålig ut i dag att det är bättre att bo än att inte bo. Men det är klart att man ska kunna ha pentry och kök. Självklart är det ett d ­ åligt alternativ även om det är bättre än inget boende alls, säger Sara Albrecht.

Aidin Zandian vill avslutningsvis rikta fokus mot markpriser. Han menar att om kommuner i Stock­ holms län har en ambition om att tillgodose behovet av ­studentbostäder så måste markpriser och bygg­ nadskostnader hållas nere för att det ska gå att sätta ­hyror som studenter kan klara.

– Sitter man och höjer markpriset, som Stockholm stad nyligen har gjort, då får man ju hyror därefter.

Jag tycker att det är rent ut kontraproduktivt och ­genomruttet att å ena sidan säga att man vill b ­ ygga bostäder för en viss målgrupp men å andra sidan höja markpriset. När det byggs får sedan den boende betala det priset i form av orimligt höga hyror, säger Aidin Zandian.

!

Om SSSB SSSB är en av de största studentbostadsföretagen i Sverige. Stiftelsen tillhandahåller 7 888 lägenheter och rum på en sammanlagd yta av 231 000 kvadratmeter.

SSSB grundades år 1958 av Stockholms student­kårers centralorganisation, SSCO. SSCO är i sin tur ett samarbetsorgan för studentkårer i Stockholmsregionen och SSSB finns till för studenter som är medlemmar i en ansluten studentkår. För att klara SSSB:s krav måste studenter även ta minst 15 högskolepoäng per termin.

6/2016 1/2017 Gaudeamus 21 17

s o h a m m e a H n r e t n e d u t s

Många studenter loggar in på bostadsköer och facineras av adresser med lång kötid och hög hyra. Hur är det egentligen att bo i Gamla stan till exempel? På bilden syns utsikt­en från den takterass som just de stud­ enterna har tillgång till. Gadden har besökt ­studentlägenheter i Gamla stan, Skrapan och Lappis för att få en inblick i hur livet i en studentlägenhet kan se ut.

Av MIRIAM BRATT (text & foto)

18 Gaudeamus 6/2016

STUDENTERNA SOM NÄTDEJTAR

Reportage

Selin Safer hade stått drygt sju år i SSSB:s bostadskö när hon fick en studentlägenhet vid Stortorget i Gamla stan. Hon bor i en tvåa med kök och har tillgång till takterass.

Foto: Miriam Bratt

Selin Safer, Gamla stan På Stortorget i Gamla stan samsas Nobelmuséet med caféer, restauranger och turistgrupper. Men bakom husfasaderna döljer sig också studentkollektiv och studentlägenheter som ägs av Stiftelsen Stockholms studentbostäder, SSSB. I en av lägenheterna bor ­studenten Selin Safer med sin pojkvän Daniel Pasquier sedan två år.

”Jag brukar säga att alla tunnelbanor leder till Gamla stan och att Kungsträdgården är vår trädgård.”

När Selin var 16 år så fick hon hjälp av sin syster att ställa sig i SSSB:s bostadskö. Då gällde inte samma reg­ ler som nu – man behövde inte studera eller vara med i studentkåren för att stå i kön. De reglerna ändrades samma år som Selin började studera och på så vis för­ lorade hon inte de kö­dagar hon hunnit samla ihop inn­ an studierna.

Lägenheten i Gamla stan fick Selin och Daniel ef­ ter att Selin hade samlat ködagar under sju år och en månad. Innan flytten hade både Selin och Daniel bott hemma hos sina föräldrar, förutom under ett år då Se­ lin gjorde utbytesstudier i Nederländerna.

Innan utlandsstudierna så bodde Selin hemma för att spara pengar och när hon kom tillbaka till Sverige blev ekonomin tuff. Det var alltså inte en strategi för att samla ködagar inom SSSB. – Från början väntade jag inte med att flytta hem­ ifrån för att samla ködagar men sen när jag märkte hur många ködagar jag hade på SSSB så siktade jag in mig på de lägenheter som har längst kötid. Alltså de i Gamla stan och på Drottninggatan, berättar Selin.

Snart färdigpluggad Förutom att studera franska så arbetar Selin som väkt­ are. Bakom sig har hon en kandidat i folkhälsoveten­ skap från Karolinska institutet och en master i miljö­ vetenskap från Södertörns högskola.

– Nu är planen att läsa kurser så länge man orkar för att få bo kvar, säger Selin.

Så, hur blir det när Selin slutar plugga? Hon och Da­ niel har svårt att se hur de ska kunna få en hyresrätt utan att studera. Därför planerar de att bo kvar så länge som möjligt och spara ihop pengar för att förhopp­ ningsvis kunna köpa en bostadsrätt.

Oavsett hur det blir är de båda inställda på att de för­ modligen inte kan förvänta sig samma centrala läge.

– Jag brukar säga att alla tunnelbanor leder till Gamla stan och att Kungsträdgården är vår trädgård. Det kom­ mer nog bli lite svårt att vänja sig om vi måste flytta långt från city sen, säger Selin.

!

Om lägeneheten Var: Stortorget i Gamla stan.

Storlek: 52 kvadratmeter.

Hyra: 6 650 kronor.

Funktioner: Tillgång till takterass och källarlokal, kök, badrum som ej är ­handikappanpassat, tillgång till tvätt­ stuga. Finns ej hiss.

6/2016 1/2017 Gaudeamus 17 19

Efter att ha sålt sin bostadsrätt och bott en sväng i Bergshamra bor nu Filip Martinsson högst upp i Skrapan.

Foto: Miriam Bratt

Filip Martinsson, Skrapan I den centralt belägna byggnaden Skrapan på Göt­ gatan finns 476 studentlägenheter med utsikt över Sö­ dermalm. På våning 21, högst upp, bor SU-studenten Filip Martinsson i en etta på 20 kvadratmeter.

– Jag flyttade hit för utsikten, så när jag började söka så ville jag bara ha en ­lägenhet på våning 16 och uppåt, säger Filip.

Under april förra året flyttade Filip från Bergshamra till Skrapan. Då fick han inte bara en ny lägenhet utan även ny hyresvärd - Stockholms stads bostadsförmed­ ling. I deras kö hade Filip stått i sex år innan han fick lägenheten i Skrapan.

– Jag märker ingen större skillnad nu när jag inte har SSSB som hyresvärd. Men jag behöver inte vara medlem i studentkåren längre så det är ju skönt. När jag bodde i Bergshamra behövde jag vara med i både Föreningen ekonomerna och studentkåren.

”Jag flyttade hit för utsikten, så när jag började söka så ville jag Snart klar med studierna bara ha en lägenhet på våning Till sommaren är Filip klar med sin utbildning. Han 16 och uppåt.”

Sedan Filip flyttade hemifrån har han hunnit bo i Norge, i en bostadsrätt i Rågsved och en studentlägen­ het i Bergshamra innan han till slut hamnade högst upp i Skrapan.

Den studentetta i Bergshamra som Filip bodde i innan var två kvadratmeter större, men hade en sämre planlös­ ning och mindre förvaringsutrymme, enligt Filip.

– Här är det dessutom så högt i tak att jag kan ha en loftsäng. Det gör stor skillnad.

funderar dock på att läsa en dubbelkandidat, delvis för att köpa sig tid innan han måste flytta från Skrapan.

– Det känns ju löjligt att plugga för att ha nånstans att bo, men vi får se hur det blir. Det beror ju lite på om jag får jobb och nytt boende, säger han.

Just nu bor alltså Filip mellan tunnelbanestationer­ na Skanstull och Medborgarplatsen. Förutom utsikten så var det även läget som lockade.

– Nackdelen med att bo här är att jag aldrig kommer att bo så här fint igen. Samtidigt vore det skönt att ha ett större kök eftersom jag tycker om att laga mat. Jag kan också sakna att ha ett sovrum, säger Filip.

Från bostadsrätt till studentlägenhet När Filip gått ut gymnasiet flyttade han först till Nor­ ge för att arbeta ihop pengar. När han kom tillbaka till S ­ verige så använde han besparingarna för att köpa en bostadsrätt med tre rum i Rågsved. Där bodde han ­under några år tillsammans med två kompisar.

När det var dags för kompisarna att flytta hade Filip inte råd att bo kvar själv i en så stor lägenhet. Och att köpa en ny, mindre lägenhet visade sig vara svårt ef­ tersom han inte kunde ta banklån då han hade börjat studera. Så bostadsrätten såldes och Filip flyttade in i en av SSSB:s lägenheter i Bergshamra.

18 20 Gaudeamus 6/2016 1/2017

!

Om lägenheten Var: Skrapan på Götgatan.

Storlek: 20 kvadratmeter.

Hyra: 4 698 kronor.

Funktioner: Pentry, handikappanpassat badrum, tillgång till tvättstuga, förråd och grupprum.

Ida Josefsson har bott i sin etta i Lappis sedan augusti år 2016. Hon trivs bra och hoppas att Lappis ska få bättre rykte.

Foto: Miriam Bratt

Ida Josefsson, Lappkärrsberget I somras flyttade psykologstudenten Ida Josefsson in i en etta i Lappis. När Ida började studera år 2014 bodde hon hemma hos sina föräldrar i Mariefred, som ligger en timmes tågresa från Stockholm. Första terminen under utbildningen pendlade hon varje dag mellan hemmet och Frescati.

– Det var lite struligt. Om ett tåg blev inställt så var det nästan onödigt för mig att ens försöka ta mig till universitetet, berättar Ida.

Flytten till Stockholm När Ida var yngre hade hon inga tankar på att flytta till Stockholm och ställde sig därför inte i några bostads­ köer. När hon kom in på psykologprogrammet tänkte hon att det skulle fungera att pendla, men insåg snart att det var tuffare än hon trott.

”Det hade nog kunnat bli en större kamp för mig med boende i Stockholm.”

– Jag och en kompis från Strängnäs som också pend­ lade började leta efter någonstans att bo i Stockholm.

Efter några månader fick vi ett andrahandskontrakt i

Åkersberga, säger Ida. Det är inte helt ovanligt att folk som inte är uppvux­ na i Stockholm har svårare att få boende om de flyttar till Stockholm. Det känner Ida igen, men tror att hon själv har haft tur.

– Det hade nog kunnat bli en större kamp för mig med boende i Stockholm. Men det kanske beror lite på vad man är van vid också. Jag är till exempel van vid att pendla så därför kändes det inte så konstigt att behöva bo i Åkersberga ett tag.

Idas lägenhet

När Ida fick lägenheten i Lappis hade hon stått i SSSB:s bostadskö under två år. Till en början hade hon hoppats på att få en lägenhet vid Gärdet, men hon in­ såg snart att kötiden inte räckte till. Då började hon i stället titta på lägenheter i Lappis, trots att hon från början kände sig tveksam till området.

– Det känns som att Lappis har ganska dåligt rykte och att folk säger att det är sunkigt. Jag ändrade upp­ fattning när jag var och hälsade på en klasskompis i Lappis och såg att det var en jättefin lägenhet. Nu bor jag i samma hus och har en nästan likadan lägenhet.

Jag trivs jättebra, säger Ida. Hennes lägenhet är en etta med pentry på 24 kva­ dratmeter. Det hon gillar mest med lägenheten är

planlösningen eftersom pentryt är separerat från den övriga lägenheten.

– Det gör nästan att det känns större än en etta.

Varje månad betalar Ida drygt 5 000 kronor i hyra, men den ekonomiska bördan lättas avsevärt av ett bo­ stadsbidrag på över 1 000 kronor.

– Det är en hög hyra, men då ingår ju bredband och allt sådant. Sen vet jag faktiskt inte riktigt hur mycket lägenheter i Stockholm brukar kosta.

Ida hoppas att Lappis ska sluta ha så dåligt rykte.

– Bara för att många har hunnit bo här behöver det inte vara dåligt.

!

Om lägenheten

Var: Professorsslingan på Lappkärs­ berget.

Storlek: 24 kvadratmeter.

Hyra: 5 041 kronor.

Funktioner: Pentry, badrum som ej är handikappanpassat, tillgång till tvätt­ stuga och förråd.

6/2016 1/2017 Gaudeamus 17 21

Kultur & Nöje

ALLT FRÅN SPEX TILL LYRIK

Vetenskap korsbefruktas med teater och teknik Foto: RATS Teater

Hypermodern teknik, konst och forskning är de tre huvudingredienserna som förenas när RATS Teater intar universitetet. Ett år efter att den ideella föreningen blivit en del av SU:s forskningsscen tog Gaudemus reporter en pratstund med RATS Teaters konstnärliga ledare.

CAROLINA SUNDELL

Internationella lärosäten av rang har en lång tradition av att ha en universitetsscen knuten till sig. För drygt ett år sedan fick regissören Rebecca Forsberg som är konstnärlig ledare för RATS Teater, Research, Arts & Technology for Society, klartecken att utveckla en forskningsscen för Stockholms universitet, en plats där konstnärliga produktioner integrerar innovation och forskning.

– Tanken är att vi med en forskningsscen ska lyfta fram spännande forskning, för att möta nya publikgrupper och skapa förståelse mellan de två sfärerna. I ett p ­ rojekt har vi utgått från det demokratiska samtalet i vårt ­offentliga rum och arbetat med teatervetare, datavetenskap och demokratiforskare, som efter projektslut kunnat ­publicera artiklar och resa på forskningskonferenser för att sprida resultaten, berättar Rebecca Forsberg.

Vill träna i kritiskt tänkande RATS Teater etablerades 2008 och har sedan dess arbetat med ledande forskare i flera av sina produktioner och samarbetat med ärevördiga kulturaktörer; Nobelmuseum, Riksteatern och diskuterat tidsåldern Antro-

”Tanken är att vi med en forskningsscen ska lyfta fram spännande forskning, för att möta nya publikgrupper.”

pocen i Dramatens produktion, där de lyckades väcka debatt kring miljö och klimatfrågor.

Teatern har bland annat legat bakom Antigones Dagbok från 2011, en smartphone-teater där publiken fick vandra mellan GPS-punkter, Women in Science från 2013, berättelser om banbrytande kvinnor inom teknik och fysik och är nu aktuella med den interaktiva dansfilmen LIV, som öppnar upp för frågor kring barns rättigheter. Filmen är nominerad på flera internationella filmfestivaler.

– På Uppsala stadsteater arbetade jag som regissör och satte upp populärvetenskapliga pjäser baserade på forskningsresultat. Det slog mig direkt att vi på teater arbetar likt de i forskarvärlden, båda utgår från en frågeställning. Vi berikas av varandra för att vi tänker på olika sätt, påpekar Rebecca Forsberg.

– Vi vill träna oss och publiken i kritiskt tänkande och bidra till att fler får tillgång till kultur och teknisk innovation. Det är inte en vetenskapsteater! Vi visar inte forskningsresultat och diagram, utan vi utforskar, experimenterar och laborerar. Vi kommer att samarbeta med verksamma personer inom alla discipliner, både humanistiska och naturvetenskapliga fakulteterna. I centrum står konstnärlig produktion och att vi ska arbeta med ny teknik. RATS kommer inte bara använda sig av publi22 Gaudeamus 1/2017

Som konstnärlig ledare för RATS Teater förenar Rebecca Forsberg forskning med teater.

cerade artiklar utan ge forskare underlag till pågående forskning, som förhoppningsvis kan leda till tvärvetenskapliga samarbeten.

Referensgrupper får ge perspektiv Just nu planerar RATS en föreställning om åldrande, där de använt en ung referensgrupp, som poängterat att många föräldrar idag har en väldigt låg pension eller helt och hållet saknar en.

– Unga tvingas bli försörjningsansvariga för sina föräldrar. Det är en viktig och ny aspekt att ta med i manusutvecklingen. RATS utgår ifrån den plats där vi arbetar: Kista och Husby. Konst har förmågan att trigga samtal.

En metod som vi använder är det goda samtalet. Inför och under en produktion tar vi hjälp av olika referensgrupper, det kan vara forskare, studenter, ungdoms-

grupper i Järva eller pensionärer på ett ålderdomshem i Kista. De ger oss perspektiv.

RATS Teater har nyligen lanserat appen EXIL – Fria Poeter På Flykt och spelar just nu in avsnitt av Scenpodden, en podcast om scenkonst som gästas av Özz Nujen och Gunilla Rör.

I EXIL får användaren följa en karta och promenera i SU:s bibliotek där poesin flödar. Med appen finner användaren platser där dikter läses upp som handlar om utanförskap och gränser, av bland annat exilpoeten Nelly Sachs.

Astrologen Copernicus konstaterade att solen är i centrum av universum. SU:s forskningscen i en industrilokal i Husby skiner redan starkt och kommer kanske inom snar framtid att få olika fakulteter att cirkulera i omlopp kring sig.

ALLT FRÅN SPEX TILL LYRIK

Kultur & Nöje

Foto: Pressbild/ SC Exhibitions

KULTURTIPSET

KRÖNIKÖR ANNA NORDIN

En titt på förrummet till Tutankhamuns grav.

En tripp till det forntida Egypten Just nu visar Magasin 9 utställningen Tutankhamun - Graven och skatterna. Där får man ­möjligheten att se alla de arkeologiska lämning­ arna som Howard Carter fann år 1922 från det forntida Egypten. Gå och se den unga faraon ­Tutankhamuns berömda grav. Utställningen kan man besöka fram till april. Studentpris 135 kr.

Erica Karlsson

Tryggare att bo kvar hemma HUSET JAG BOR i ligger i ett villaområde och är i en

gröngrå färg med en liten parkskog bakom sig. Jag tycker om att vara hemma och har alltid gjort det.

Från början var huset min mormors barndomshem och byggdes någon gång under 1930-talet. När mina föräldrar köpte huset drygt femtio år senare var dem mitt upp i sina studier och levde som vilka andra studenter som helst. De två stora anledningarna till att dem tog det våghalsiga beslutet att köpa villan, var att det dels inte fanns någon annan i släkten som var intresserad, men också för att den dåvarande ägaren (min mammas mormor) var dement och inte klarade av att bo kvar.

I SAMBAND MED att jag började på universitet har jag

ofta tänkt på den tiden när mamma och pappa kämpade för att behålla det hus som jag och min syster vuxit upp i. Både hon och jag är lyckligt lottade och kanske är det inte förrän vi själva flyttar hemifrån som vi på djupet förstår den tur vi haft och lär oss uppskatta den. Valet kring att bo kvar hemma och

”Kanske är det inte förrän vi själva flyttar hemifrån som vi på djupet förstår den tur vi haft.”

som bygger på att människan behöver uppfylla grundläggande behov innan hon kan klättra uppåt, i en hierarki bestående av högre uppsatta mål, vilket i detta fall skulle kunna vara avklarade studier och självförverkligande. Och visst kan det ligga något vettigt i den här teorin. När du tar saker för givet, som mat på bordet, toapapper och annat, oroas du inte heller av det, vilket egentligen är ganska simpelt. ”Du vet inte hur mycket du saknar något förrän du blir av med det” som ett välkänt talesätt säger.

MEN OM MAN nu inte bor hos sina föräldrar för att

man inte vill eller inte kan, blir det lätt stressigt om tankarna flyger iväg till en oro av att inte klara av en kurs och därmed inte få studiebidrag till hyra och liknande. Stress skapar en ond cirkel, där dåliga prestationer som hänger ihop med stress, bidrar till just ökad stress. År 2014 skrev Uppsalas studentkår en rapport gällande studenternas ohälsa. Där framgår det att var fjärde student upplever att stress och psykisk ohälsa är så pass påtagligt att det hindrar dem från att klara av godkänt betyg i en kurs. Vad som orsakar stressen hänger ihop med dåliga arbetsmiljöer och brist på lugna studieplatser. Även om vi kan anta att det kanske handlar om universitetets brist på lugna studiemiljöer, så framgår resultatet tydligt mellan lugna studiemiljöer och goda studieresultat.

FÖR MIG KÄNNS det rätt att stanna hemma även om

flytta till eget boende under sin studietid är individuellt och kan bero på olika saker som man ibland inte kan påverka. För min egen del har jag alltid blivit uppmuntrad till att bo kvar hemma och ser själv ingen anledning till att flytta till något eget i nuläget.

OAVSETT HUR VI bor är det viktigt att känna sig nöjd

med sin bostad. Att känna trygghet och säkerhet påverkar prestationen och den mentala hälsan.

Den välkände humanistiska psykologen Abraham ­Maslow utformade den så kallade behovstrappan

jag vet att andra tycker tvärtom och att det är skönt att bryta sig fri. Att förverkliga sig själv kan te sig i många former och innebära eget boende under sin studietid, som det var för mina föräldrar. Men jag skulle sakna pappas slamrande i besticklådan på lördagmorgnarna och mamma som tyst och försiktigt väcker mig för att vakna i tid till föreläsningarna, om jag flyttade hemifrån. Min familj är det som står högst i min behovshierarki.

Anna Nordin pluggar Kandidatprogrammet i statsvetenskap med offentlig politik och organisation på Stockholms

PLUGGMIXEN STUDENTERNAS SOUNDTRACK

Gaddens med­arbetare Tove Ljung guidar dig genom betygskalans olika melodier och ­känslolägen.

Coldplay – "Fix You" Perfekt låt för dig som fick F på senaste tentan. Gråt ut nu till nästa omtenta.

Plastiscines – "Bitch" Bra dänga för självförtroendet när du fått E. Det är kanske inte det bästa betyget, men du slipper omtenta!

The Black Keys – "The weight of love" Så du fick ett D på tentan. Vad betyder det ens? Är det okej eller är det lika deppigt som ett E? Aja, kör igång den här sköna låten istället.

SBTRKT feat. Sampha – "Trials of the past" Ifall du fick ett C och undrar om det är bra ­eller dåligt så är denna chilla låt för dig.

Die Antwoord – "Baby's on Fire" Fick du B? Det är sällan man lyckas med det.

Samla ihop kompisarna och fira ordentligt!

Panic! At The Disco – "Victorious" Bästa låten att hinka billig öl till när man ­kirrat ett A på tentan.

LYSSNA! På gaudeamus.se kan du lyssna på alla pluggfavoriter via Spotify.

universitet.

1/2017 Gaudeamus 23

Tips & Pepp

STUDENTOMBUDEN SVARAR

FRÅGA STUDENTOMBUDEN Studentkårens studentombud svarar på dina frågor, stora som små. Frågorna kan ställas helt anonymt men ska vara studierelaterade. Mejla dina frågor till studentombud@sus.su.se

Problem med handledare Jag skriver en kandidatuppsats och har fått problem med min handledare. Vi förstår inte varandra och jag känner mig mer kritiserad än hjälpt.

Jag drar mig för att prata med studierektorn eftersom jag skulle kritisera en av hans anställda. Vad kan jag göra?

?

MALIN

Obligatoriska moment Jag läser juridik och har kvar en obligatorisk PM på nuvarande kurs. Det är en vecka kvar till tentan men enligt kursföreståndaren är det för sent att skicka in min PM och jag måste läsa om kursen i höst.

Kursen är fortfarande inte slut. Har jag på något sätt rätt att skicka in min PM nu och få tillgång till tentan ändå?

?

ANNA

Hej Anna. Institutionen har rätt att ha deadlines och därmed kan det vara helt i sin ordning att det är för sent att skicka in din PM. Även om du inte har gjort det, bör du normalt ändå tillåtas skriva avslutande tenta. Om inte annat bör det stå i kursplanen att fullgörandet av obligatorierna är ett krav för att få skriva tentan. Titta därför vad som står i kursplanen och prata därefter med din institution. För att få slutbetyg krävs dock att du gjort kursens alla moment.

Hälsningar,

!

STUDENTOMBUDEN

Omtenta nästa termin Hej! Jag undrar hur långt en omtenta får vara efter den ordinarie tentan? Vi har tenta nu i en kurs, och lärarna har sagt att man bara kan göra omtenta när kursen ges nästa termin. Det känns inte rimligt, är det ok att det är så?

?

STUDENTOMBUDEN

Hej! Tack för din fråga, jag förstår att situationen känns orimlig. Enligt SU:s regelverk ska omexamination infalla 2-6 veckor efter att resultaten från den första examinationen delgivits studenterna. Att hänvisa till nästa kurstillfälle är alltså inte ok. Om du vill kan vi studentombud höra av oss till kursansvarig och uppmärksamma problemet. Du kan i så fall självklart vara anonym. Hör av dig så hjälper vi dig vidare!

Vänliga hälsningar

!

SOFIA JOHNSSON

24 Gaudeamus 1/2017

Hej Malin. Titta i kursplanen. I den ska det finnas instruktioner om under vilka omständigheter en student får byta handledare. Min erfarenhet är också att institutionerna vill hjälpa studenter att lösa situationer likt din.

Tveka därför inte att prata med din studierektor!

Hälsningar,

!

Frida Holmdahl och Sofia Johnsson är studentombud.

Foto: Miriam Bratt

Skrivsugen?

Just nu letar Gaudeamus efter skickliga skribenter.

Mejla oss på: gaudeamus@sus.su.se

l Tidningen ä v r la il g u D .

PS ook och följer b e c a F å p s u h Gaudeam eamus_su) oc d u a g (@ r te it oss på Tw gaudeamus)? n e g in n d ti (@ Instagram

Utse Årets lärare! era på n i m o N is pedpr su.se/

Med en nominering till Årets lärare har du chansen att lyfta fram och premiera just din eller er lärare.

Årets lärare 2017 – ett pris för bra undervisning Bra undervisning ska prioriteras och utvecklas.

Genom det pedagogiska priset Årets lärare vill Stockholms universitet uppmärksamma goda pedagogiska insatser och deras betydelse för studenters lärande. Alla studenter kan föreslå lärare – ni kan även vara flera som nominerar i samma formulär.

➡

Nominera fram till 10 mars 1/2017 Gaudeamus 25

In English

FOR INTERNATIONAL STUDENTS

“It almost makes it feel larger than a one-room flat. It was also crucial for choosing this particular flat”, Ida says about her flat.

Photo: Miriam Bratt

At home with student Ida It is notoriously difficult to find housing in Stockholm – something that ­a ffects not least exchange ­s tudents.

There are however student flats and single rooms in student corridors i­ ntended to be more accessible. In Lappkärrsberget, comm­ only known as Lappis, Stockholm’s biggest student housing provider Stock­ holms studentbostäder has its largest housing area, with 2 205 rooms and flats.

Last summer, Swedish psychology student Ida Josefsson moved into a oneroom flat in Lappis. When Ida started studying in 2014 she lived at her parent’s house in Mariefred, an hour

Gaudeamus online Gaudeamus’ ambition is to reach out to all students at Stockholm University. Therefore we are proud to inform you that we’ve initiated a ­collaboration with students from the Institute for Interpreting and ­Translation Studies. From now on more ­articles than ever will be translated into English and published on our website.

www.gaudeamus.se 26 Gaudeamus 1/2017

”It could probably have been a harder struggle for me to find housing in Stockholm.” by train from Stockholm. During the first term of her programme, she commuted daily between her home and Frescati.

“It was a bit tricky. If a train was cancelled, it was basically no use trying to get to the university”, Ida says.

Moving to Stockholm When Ida was younger, moving to Stockholm was not something she even considered, and she therefore did not register for any housing waiting-lists. When she got into the psychology programme she thought commuting would be okay, but she soon realised that it was harder than she imagined.

“Together with a friend from Strängnäs, who was also commuting, I started to look for accommodation in Stockholm. After a couple of months we got a sublet in Åkersberga. It worked out fine, even though Åkersberga is quite far from the university and the city”, Ida says.

It´s not unusual for people from other places than Stockholm or Sweden to have difficulties finding housing if moving to Stockholm. Ida recognises this, but believes she was lucky.

“It could probably have been a harder struggle for me to find housing in Stockholm. But it might also depend on what you´re used to. I for one

am used to commuting, so therefore it didn´t feel that awkward living in Åkersberga for a while.

Ida’s flat When Ida got the flat in Lappis, she had been on SSSB’s waiting-list for two years. Initially, she was hoping for a flat at Gärdet, but she soon realised that she did not have the required waiting-list credit days. She then started to look for flats in Lappis, even though she felt hesitant about the area at first.

“It feels as if Lappis has quite a bad reputation and that people say it’s shabby. I changed my mind about it when visiting a class mate in Lappis and saw that it was a really nice flat. Now I live in the same building in a quite similar flat. I like it here a lot”, Ida says.

Her flat is a one-room flat of 24 square metres with a kitchenette. The thing she likes the most about the flat is the planning, since the kitchenette is separated from the rest of the flat.

”It was a bit tricky. If a train was cancelled, it was basically no use trying to get to the university.”

“It almost makes it feel larger than a one-room flat. It was also crucial for choosing this particular flat”, Ida says.

Ida pays a rent of slightly over 5 000 SEK a month, but the financial burden is lessened considerably by a housing

!

About the flat Where: Professorslingan in Lappkärrsberget.

Size: 24 square metres.

Rent: Slightly over 5 041 SEK per month.

Facilities: Kitchenette, bathroom - not ­designed for disabled people, ­access to laundry rooms and storage space.

benefit of over 1 000 SEK. “It’s a high rental charge; however, it includes broadband and things like that. Then of course, I don’t really know how much flats in Stockholm usually cost.”

To conclude, Ida hopes that Lappis will stop having such a bad reputation. She believes that it could be related to the fact that so many are moving in and out all the time.

“It doesn’t have to be a bad thing that many people have lived here.”

Text: Miriam Bratt Translation: Jeanette Norling

FOR INTERNATIONAL STUDENTS

In English

COLUMNIST SORAYA TAVAKOL

In search of a home!

IN EVERY NEWSPAPER one can read about the housing

Meri Vaije believes that you need to have some patience looking for a place to rent.

Photo: Erica Karlsson

”It just takes time to find a place”

I HAVE CALLED nine countries, eleven cities, and

Meri Vaija, 22 years old, is a student from Finland.

Tell me a bit about yourself, how long have you been stud­ ying in Stockholm? ”My name is Meri Vaija and I´m 22 years old, and I´m originally from Finland. I´ve been studying in Stockholm for two and a half years, but six months of that time I studied in Singapore as an exchange student. I´m studying the Business Administration and Political Science program, it is double degree here at Stockholm University. ” How come you choose to live and study in Stockholm? ”I lived in Münich for a while as an au pair, and while I was there I started to think that I could study abroad as well. So I started to look around for a university and a program that suited me. And after a while I found the program that I’m studying now. I liked the fact that it was a double degree.”

What does your current living arrangement look like? ”At the moment I'm living in a student apartment in Lappis with a friend of mine. She rents it second hand, and she needed a roomie so she asked me and I accepted. But when I first came to Stockholm I lived in a house with a few other people on the first floor while the family who owned the house lived on the floor above. I found that arrangement on Blocket. After that I had my exchange time

in Singapore, and before I left I sign up at SSSB so when I came back to Stockholm I had enough points to get a room in a student corridor.”

What is your perspective on the living conditions for a stu­ dent in Stockholm? ”Well, I think the conditions to find a place to live in Stockholm are good, it just takes time to find a place. I also believe that the living conditions are high if you compare to other parts of Europe, its rarely one have to worry about the conditions of a lodging you find in Stockholm. ” Do you think it's harder for an international student to find somewhere to live compared to a local student? ”I can´t be entirely sure since I only have my perspective.

But I think that students who lived in Sweden have an advantage just because they know how it works and where to look. They also have a better understanding on what a reasonable price is, and which area is preferable to live in.

Stockholm University gives international students some suggestions on which sites you can look in too, and it helps.

But you are mainly on your own, nevertheless I haven´t had any difficulties to find a place, it just takes time.”

Erica Karlsson

ASK THE STUDENT OMBUDSMEN Accused of plagiarism I am an international student. Now writing my final thesis my supervisor has reported me to the Vice-Chancellor claiming the thesis is a case of plagiarism. This was a shock since my supervisor hasn’t spoken to me about this in any of our appointments. I wasn’t even finished with the text. What are my rights and what can I do? Most thankful for help.

Photo: Miriam Bratt

?

Hello. The Vice-Chancellor's Office will contact you and give you the opportunity to hand in a written statement. I suppose your supervisor had a draft of your thesis. A supervisor has a responsibility to give feedback on drafts rather than to report it.

This is valuable information for the statement. One of us Student Ombudsman can assist you in writing the statement as well as accompany you to a meeting with the Disciplinary Board if the Vice-Chancellor refers the case.

Kind regards,

!

Frida Holmdahl and Sofia Johnsson work as Student Om­ budsmen at The Student Union.

Get answers to your questions!

The Student Ombudsmen will answer all of your study related questions. So if you are pondering on a question, send it to studentombud@sus.su.se anonymously and get answers.

THE STUDENT OMBUDSMEN

crisis in Sweden. The high demand and low supply, and students are a group that is highly affected by the shortage of affordable rental apartments. This is a problem that needs to be solved. However, finding a ”room of one’s own” is also important in a psychological and emotional sense, since having to continue living with your parents for longer than expected, might hinder one from becoming an adult.

countless houses home, the understanding of these basic concepts might seem a bit twisted. Home to me is merely the place I am residing in for the moment. The last two and a half years have for me been Stockholm, Sweden. Next year it will probably be somewhere in the UK. Currently, I am experiencing my parents and sister moving back to Sweden after 20 years abroad, to which most may respond with “they’re moving back home”, but for them it does not feel like that.

”Growing up, I was sometimes jealous of those who had a clear physical home.”

OUR DEFINITION OF home has drastically changed throughout the last 20 years due to the ease of relocating and moving elsewhere. For many of us home is no longer physical and emotional, but only emotional. Home has become a feeling that is represented through smaller objects such as a book, a song, or a person, but it is no longer an indefinite physical place. Housing used to be an inherent part of ‘home’, but now is only a social process we all take part in. The modern world has changed our lifestyle and taught us that we can no longer be bound physically to a place. Why? It restrains us from experiencing new things and achieving our goals, as almost everything is tied to an international network.

GROWING UP, I was sometimes jealous of those who

had a clear physical home, had grown up in the same house, and were able to revisit these places.

Now, I have accepted that I will never know such a feeling. However, to be part of the modern world we live in today, it is essential to accept the changing context of ‘home’. We can no longer be bound to a place as it limits us to new opportunities presented to us. Home to me is your current status, it is the context of your life in this moment: who is in your life, what objects are, what thoughts are etc. The consistency of our ‘home’ is dependent on what we keep and whom we keep.

Soraya Tavakol is Swedish-Iranian and studies her Bachelor’s in Business Administration and Political Science at Stockholm University.

1/2017 Gaudeamus 27

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus Ansvarig utgivare: Linda Carlsson, Samverkansavdelningen Redaktör: Hanna Hellzén Cramér, hanna.hellzen.cramer@su.se Foto: Niklas Björling, Gunhild Ninis Rosqvist, Eva Dalin

Stockholms universitet i Gaudeamus Frågor till en alumn

AMINEH KAKABAVEH

Riksdagsledamot, Vänsterpartiet

Renar och renskötare med sina familjer under renskiljning på Larkim, nära Nikkaloukta.

Renskötare och klimatforskare i samarbete på högfjället Finns det samband mellan klimatförändringarna och renarnas rörelser över fjället? Det är en fråga som både forskare och renskötare vill få svar på.

Mellan samebyn Laevas och Tarfala forskningsstation har ett unikt forskningssamarbete växt fram.

En vinter för några år sedan tvingades renskötarna stanna kvar på högfjället hela vintern med renarna, på grund av betesförhållandena.

Samebyns ordförande Niila Inga fick tillfälle att ta skotern och hälsa på Tarfala forskningssation. Över en kopp kaffe satte han sig ned med stationens föreståndare, professor Gunhild ”Ninis” Rosqvist.

– Ninis var lika förundrad som oss över att se renar i det högalpina området i sådana mängder vid den årstiden. Vi började diskutera effekter av klimatförändringen, som vi båda upplever fast på olika sätt: Ninis i det att glaciärerna smälter, jag att renarna svälter, säger Niila Inga.

Deras första samtal 2013 utvecklades till en personlig vänskap, men också en bred dialog med fler renskötare och idag pågår en samverkan mellan forskningsstationen och samebyn Laevas.

– Utan samarbetet med renskötar-

na och samebyn hade vi inte kunnat ägna oss åt den forskning vi gör idag.

De har en traderad kunskap som inte finns nedtecknad, men som är otroligt värdefull när man undersöker naturmiljön, säger Gunhild ”Ninis” Rosqvist.

Utan samarbetet med samebyn hade vi inte kunnat ägna oss åt den forskning vi gör idag.

Renarna riskerar svält Ett växande problem för renskötarna är att renarna får allt svårare att hitta mat. Niila Inga och många andra renskötare har, framför allt de senaste tio åren, märkt klimatförändringarnas effekter.

– Vintrarna blir allt konstigare och

varmare. Det regnar mer, och regnet fryser sen till is. När renen letar efter bete sticker den ner nosen i snön men isen gör att renen inte känner lukten av lav, säger Niila Inga.

Ninis Rosqvist och hennes kollegor ska undersöka om det går att hitta orsakssamband mellan vädret och renarnas rörelser. Därför har fyra väderstationer placerats ut på strategiska platser. Redan första vintern fick renskötarna oväntad nytta av väderstationerna. Sedan mer än en meter snö fallit på bara några dygn tvingades Niila Inga och hans kollegor till stödutfodring. I diskussionerna med sametinget kunde man använda data från väderstationerna.

På sikt hoppas Niila Inga att datainsamlingen och forskningens resultat ska bidra till att påverka allmänhet och beslutsfattare. Han oroar sig för att renskötseln och i förlängningen den samiska kulturen är hotad.

– Vi behöver hjälp med att ställa om till nya förhållanden. Renen är naturligt anpassningsbar, den har alltid kunnat ställa om. Men nu går det för fort. Vi behöver råd och tips och även ekonomisk hjälp.

FA K TA | På drygt tusen meters höjd i Kebnekaisemassivet ligger Tarfala forskningsstation. Här i Tarfaladalen har forskare de senaste sjuttio åren studerat den arktiska fjällmiljön och glaciärernas förändringar. Området har under betydligt längre tid varit renbetesmarker för samebyn Laevas.

28

Amineh blev nyligen utsedd till Årets svensk för sitt arbete mot hedersvåld och kvinnoförtryck. Hon är ordförande för föreningen Varken Hora Eller Kuvad, som hon var med och bildade 2005, en feministisk och antirasistisk gräsrotsrörelse som arbetar mot patriarkalt förtryck i förorterna.

1. Vad har du gått för utbildning?

– Jag studerade till socionom och tog en magisterexamen i socialt arbete och filosofi på Stockholms universitet.

2. Vad minns du mest från din studietid? Vilken nytta har du haft av din utbildning?

– Jag minns en fantastisk och stimulerande studiemiljö med engagerade studenter och lärare. Vi var en klass med bara kvinnor, de flesta av oss kom från olika delar av världen med starkt politiskt engagemang från olika socialistiska och feministiska rörelser. Många av oss bodde i olika förorter och vi gjorde även praktik i förorterna vilket gav en viktig verklighetsbild av samhället och individerna.

På så sätt kunde vi omsätta de teoretiska perspektiven i praktiken. Under kurser och seminarier analyserade vi den verklighet som vi bodde och verkade i vilket väckte intressanta debatter och diskussioner.

3. Vad kommer du ägna dig åt framöver?

– Precis som de 30 senaste åren av mitt liv kommer jag ägna de kommande åren åt att arbeta för demokrati och mänskliga rättigheter – här hemma och i fjärran. Jag har bott i ett antal krigsdrabbade länder och hela tiden kämpat för kvinnor, för fattiga, för jämlikhet, för hbtqpersoners och minoriteters rättigheter. Dessa är mina hjärtefrågor; särskilt kvinnors och flickors rättigheter.

Läs mer: su.se/samverkan/alumn

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet Studentavdelningen i Studenthuset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se su.se/utbildning

Stockholms universitetsbibliotek Hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, kopiering och läsplatser.

08-16 28 00, forum.sub.su.se, sub.su.se

Följ oss även på: rektorsblogg.su.se facebook.com/stockholmsuniversitet twitter.com/stockholms_univ instagram.com/stockholmuniversity

På gång Öppet hus den 15 mars Tipsa gärna dina vänner och bekanta om Öppet hus då de kan träffa studenter, lärare och studievägledare vid Stockholms universitet, gå på prova på-föreläsningar, guidade turer med mera. Program och mer information finns på webben: su.se/ oppethus

Claro studieverktyg är tillgängligt kostnadsfritt för alla studenter vid Stockholms universitet.

Underlätta studierna med ett digitalt studieverktyg Har du använt ett digitalt studieverktyg någon gång? Nu kan du som student vid Stockholms universitet kostnadsfritt ladda ned Claro studieverktyg som består av ett flertal program med en massa smarta funktioner.

– De här programmen kan användas av vem som helst och är även ett hjälpmedel för studenter med funktionsnedsättning, säger Erika Lempke på Särskilt pedagogiskt stöd i Studenthuset. Här finns talsyntes, tankekartsverktyg, funktioner för att samla ihop text och länkar, läslinjal och mycket annat.

Erikas fingrar flyger fram över tangentbordet när hon entusiastiskt klickar sig runt bland de olika delarna i verktyget och visar hur hon själv använder sig av till exempel en tankekarta, både för sin egen arbetsplanering och för studenters

studieplanering. Tankekartsvertyget kan med fördel användas för att planera texter.

– Man gör en disposition av texten och med ett klick görs tankekartan om till ett Word-dokument och dispositionen hänger med.

Talsyntesen brukar hon använda för att lyssna på artiklar och hemsidor, men även för att korrekturläsa sina egna texter.

– Det kan vara bra att höra sin egen text och talsyntesen kan hjälpa en att avslöja stavfel som inte plockas upp av stavningskontrollen i Word, menar hon och spelar upp ett

smakprov på hur en syntetisk talsyntesröst kan låta.

Det finns flera språk och röster att välja mellan, men verktyget kan inte översätta; vill man ha en fransk röst som läser så måste texten vara på franska.

Varje termin håller Erika ett antal föreläsningar om digitala studieverktyg såsom appar, datorprogram och tillägg, och dessa är öppna för alla studenter vid Stockholms universitet.

På en sådan föreläsning får du lära dig mer om Claro studieverktyg och kan även få tips om andra verktyg och program.

När du installerar Claro talsyntes (ClaroRead Plus) följer en rad extraprogram med automatiskt. Övriga studieverktyg kan laddas ned separat.

Sommarkurser Vill du läsa en sommarkurs?

Webbanmälan till sommarens kurser öppnar 22 februari och sista anmälningsdag är 15 mars. Du hittar mer information på webben: su.se/ utbildning/anmälan-antagning/viktiga-datum/sommarkurser

Läs mer om hur du gör på webben: su.se/utbildning/studentservice/ it-för-studenter/licenser-ochprogram/instruktion-claro

Studenthälsan är öppen för alla studenter Till Studenthälsan i Stockholm kan du vända dig om du har psykiska, fysiska eller sociala problem under studietiden. Alla besök är avgiftsfria.

Studenthälsan finns både i Studenthuset och i Studentpalatset vid Odenplan. Sjuksköterskan i Studenthuset

har drop in-mottagning tre eftermiddagar i veckan så där går det bra att bara dyka upp. Ett rådgivande samtal hos psykolog kan bokas via webtidboken. Vill du istället gå i en serie samtal bör du ringa under telefontid.

Mer information: su.se/studenthalsan

Visste du att … … universitetets alla avhandlingar nu kan läsas fritt på nätet. Universitetet har slutit ett avtal som gör det möjligt att publicera samtliga avhandlingar från universitetet från åren 1906–2003. Det nya avtalet är en lösning som skyddar upphovsrätten, samtidigt som forskningen släpps fri för alla att läsa på universitetsbibliotekets webb.

– Att synliggöra universitets forskning och samverka med det omgivande samhället ligger helt i linje med den nya forskningspropositionen.

Genom avtalet har vi hittat en lösning för detta som också tillvaratar upphovsmännens intressen, säger överbibliotekarie Wilhelm Widmark.

Få hjälp med studieteknik Studie- och språkverkstaden i Studenthuset ger föreläsningar och seminarier som hjälper dig att komma igång med studierna. De ger tips om studieplanering, studieteknik, akademiskt skrivande, muntlig framställning med mera. Håll utkik på webben: su.se/språkverkstaden

Studentkårens nyheter © Kårsidorna innehåller information från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Josefine Malmkvist, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på 08–674 62 17 eller josefine.malmkvist@sus.su.se.

Aktiviteter för och med studenter hittar du på vår webb: sus.su.se

LEDARE

MEST GILLAT UNDER VÅREN

Tillsammans är vi starkare

SUS på Instagram @sustudentkar

P

å Gärdet i Stockholm bor över 400 studenter i området Jerum. På de tre höghusen har fastighetsägaren Stockholms Studentbostäder (tidigare SSSB) planerat att bygga till ytterligare tre våningar, vilket skulle innebära 400 nya studentlägenheter.

Det är ett välkommet tillskott i det Stockholm som lider av akut bostadsbrist. Det Stockholm där studenter tvingas bo i andra och tredje hand på osäkra och ibland olagliga kontrakt, där studenter tvingas tacka nej till sin drömutbildning för att de inte hittar tak över huvudet, där studenter kan få betala mer än hela CSN i hyra och där det ofta går snabbare att ta examen än att få en egen lägenhet.

Trots att det gått mer än sex år sen Stockholms Studentbostäder meddelade stadsbyggnadskontoret i Stockholm sina planer har inget bygge ännu kunnat påbörjas. Så långsamma är ofta planprocesserna i vårt land. Just den här processen har dock dragit ut extra mycket på tiden.

Efter att Länsstyrelsen upphävde detaljplanen 2015 har frågan legat på regeringens bord. Där låg den i över ett och ett halvt år. Visst kan frågor om detaljplaner vara

“

Genom ditt medlemskap gynnar du inte bara dig själv utan även studenter som grupp.

komplicerade ärenden, och det kan till och med finnas goda skäl att säga nej till vissa byggplaner, av hänsyn till natur och miljö. Men man kan åtminstone förvänta sig att regeringen kommer med något sorts besked.

Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) har därför legat på regeringen i frågan. SSCO har ca 30 medlemskårer, däribland SUS, och är den organisation som en gång i tiden grundade Stockholms Studentbostäder och som alltjämt styr verksamheten. Den 12 januari i år meddelade regeringen äntligen att byggplanerna godkänns.

Det är ett välkommet besked för alla Stockholms studenter.

Nu går processen vidare, och förhoppningsvis kommer det så småningom finnas 400 nya studentbostäder, utöver de ca 8 000 redan existerande, som du som kårmedlem kan ställa dig i kö till.

SSCO och Stockholms studentbostäder existerar tack vare att studenter har valt att organisera och engagera sig i sina studentkårer. Ditt medlemskap och engagemang gör det möjligt för oss studenter att påverka viktiga beslut som är i vårt gemensamma intresse. Genom ditt medlemskap gynnar du inte bara dig själv utan även studenter som grupp. Att just våra intressen ska tillvaratas är ingenting självklart. Vi måste göra det själva – vi måste göra det tillsammans.

ORDFÖRANDE Henric Södergren

VICE ORDFÖRANDE Stefanie Tagesson presidiet@sus.su.se

30

Ann jobbar med event och medlemsrekrytering

MÅNADENS MEDARBETARE Ann Öhman Eventansvarig

Hur hittade du till kåren?

– Genom att ha varit studiesocialt aktiv via Lärarstudenternas klubbmästeri och Samhällsvetenskapliga föreningen så har kåren alltid funnits där som en naturlig del av min studieperiod.

Vad innebär ditt uppdrag?

– Som eventansvarig på kåren så jobbar jag bland annat med medlemsrekrytering, välkomstveckan, öppet hus och kårfrullen. I mitt uppdrag försöker jag också stötta faktultetsföreningarna och kårföreningarna samt sammanföra studenter som vill göra event på universitetet.

Vad har du på gång just nu?

– Just nu utvärderar jag den välkomstvecka som varit, samt planerar den eventfyllda vår som vi har framför oss.

Vad är det bästa med kåren enligt dig?

– Kåren har en stor bredd av kunskap och idéer! De jobbar alltid för studenternas bästa och spenderar mycket tid på att försöka ta reda på vad studenterna faktiskt vill att kåren ska bedriva för arbete.

Student Union News

4

1.

2.

Student Union Channels TIPS FROM THE STUDENT UNION The Student Union has several digital communication channels where you can get updates and useful information about student life, student rights and membership.

3.

4.

1. WEEKLY NEWSLETTER Subscribe to our newsletter for international students and get lots of information on SUS events, what happens on campus, what happens in the city and great tips on several topics.

Register on sus.su.se/en/right-now/

2. INSTAGRAM Follow us on Instagram to get a glimpse of the daily life at the student union. Our Instagram name is ”sustudentkar”. You can also follow our hashtag #suskår

3. FACEBOOK On Facebook we make updates about fun events, new membership benefits and much more. For English follow ”Stockholms University Student Union” and for Swedish ”Stockholms universitets studentkår”.

4. THE SUS WEBSITE: SUS.SU.SE On our website you can find information about everything from student rights, membership and student councils to campus life, clubs and associations.

Don’t miss our calendar where you can find information about fun events happening around campus.

THE STUDENT UNION SURVEY

What would be your dream home?

Finding somewhere to live in Stockholm can be tricky. But where would you live if it was entirely up to yourself?

HENRIC SÖDERGREN, PRESIDENT OF THE STUDENT UNION

– I don´t dream about homes because it took so much time and energy to find the place where I live now. I hope more students will become politically active so the housing situation in Stockholm will improve.

ALEXANDRA HARRYSSON, INTERNATIONAL STUDENT COORDINATOR

– My dream house is located in the middle of a buzzling city but the interior of the house provides such ‘stillness’ that I will still be able to relax after a long day of work or studies.

ILARIA GRECO, INTERNATIONAL STUDENT COORDINATOR

– My dream home should be surrounded by nature, close to the woods and a lake and preferably with a breathtaking view. It would be bright, with open space, yet cozy, warm and colorful. I would love a fireplace and it has to be eco-friendly

31

Posttidning B Gaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Universitetsvägen 2A, 114 18 Stockholm

KÅRBRYGG 8 KR*

Fika dig till en bättre värld med Stockholms universitets studentkår – SUS!

ALLTID ekologiskt och fairtrade.

*Gäller medlemmar i Stockholms universitets studentkår.

Ordinarie pris 16-17 kronor. Erbjudandet gäller när du köper en liten kaffe eller te på någon av Högskolerestaurangers caféer på Stockholms universitets campusområden samt i Studentpalatset.

Från och med 16 januari till och med 15 juni 2017.

Bli medlem på sus.su.se